FÖRESKRIFT 42/011/2004. Grunder för fristående examen

Transkript

1 FÖRESKRIFT 42/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN 2005

2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN 2005 FÖRESKRIFT 42/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2005 Edita Prima Oy Helsingfors 2005 ISBN (häft.) ISBN (pdf)

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 42/011/2004 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom A 812/ mom Upphäver Föreskrift Nr 2/011/96, /011/96, /011/97, /011/01, Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för yrkesexamen inom snickeribranschen. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör Överinspektör KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos HANNA TROBERG Hanna Troberg Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, HELSINKI, Puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.suknimi@oph.fi Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, HELSINGFORS, Telefon (09) , fax (09) , förnamn.efternamn@oph.fi

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna...10 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom snickeribranschen Examensdelarna...10 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen inom snickeribranschen och grunderna för bedömningen...11 OBLIGATORISKA EXAMENSDELAR 1 Gemensamt yrkeskunnande inom snickeribranschen...11 a) Krav på yrkesskicklighet...11 b) Mål och kriterier för bedömningen...11 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Produktionsekonomi och företagsverksamhet i snickeribranschen...13 a) Krav på yrkesskicklighet...14 b) Mål och kriterier för bedömningen...14 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...15 VALFRIA EXAMENSDELAR 3 Träsnideri...15 a) Krav på yrkesskicklighet...16 b) Mål och kriterier för bedömningen...16 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Intarsia...17 a) Krav på yrkesskicklighet...18 b) Mål och kriterier för bedömningen...18 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Svarvning...19 a) Krav på yrkesskicklighet...19 b) Mål och kriterier för bedömningen...19 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...20

6 6 Inramning av konst...21 a) Krav på yrkesskicklighet...21 b) Mål och kriterier för bedömningen...21 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Reparation och restaurering av snickeriprodukter...23 a) Krav på yrkesskicklighet...23 b) Mål och kriterier för bedömningen...23 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkning av snickeriprodukter...24 a) Krav på yrkesskicklighet...25 b) Mål och kriterier för bedömningen...25 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Numeriskt styrd bearbetning i snickeribranschen...26 a) Krav på yrkesskicklighet...27 b) Mål och kriterier för bedömningen...27 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet CAD/CAM-teknik i snickeribranschen...29 a) Krav på yrkesskicklighet...29 b) Mål och kriterier för bedömningen...29 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Underhåll av verktyg och maskiner i snickeribranschen...31 a) Krav på yrkesskicklighet...31 b) Mål och kriterier för bedömningen...31 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Skötsel av en maskinlinje i snickeriindustrin...34 a) Krav på yrkesskicklighet...34 b) Mål och kriterier för bedömningen...34 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Formpressning...36 a) Krav på yrkesskicklighet...36 b) Mål och kriterier för bedömningen...36 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Industriell ihopmontering och färdigställning av snickeriprodukter...38 a) Krav på yrkesskicklighet...38 b) Mål och kriterier för bedömningen...38 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Montering av snickeriprodukter...40 a) Krav på yrkesskicklighet...40 b) Mål och kriterier för bedömningen...40 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...41

7 16 Industriell dörr- och fönstertillverkning...42 a) Krav på yrkesskicklighet (delprocesser)...42 b) Mål och kriterier för bedömningen...42 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkning av trappor...45 a) Krav på yrkesskicklighet...45 b) Mål och kriterier för bedömningen...45 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Tillverkning av parkett...47 a) Krav på yrkesskicklighet (delprocesser)...47 b) Mål och kriterier för bedömningen...47 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Kompositmaterial i snickeribranschen...49 a) Krav på yrkesskicklighet...49 b) Mål och kriterier för bedömningen...49 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...50 FRIVILLIG EXAMENSDEL 20 Företagsamhet...51 a) Krav på yrkesskicklighet...51 b) Mål och kriterier för bedömningen...51 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...53 BILAGA Beskrivning av snickeribranschen...54

8

9 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är examensdelära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i undervisningsarrangemangen. 9

10 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han eller hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN 1 Examensdelarna Yrkesexamen inom snickeribranschen består av två (1 2) obligatoriska examensdelar och minst en valfri del (3 19). Dessutom är det möjligt att avlägga en frivillig examensdel om företagsamhet (20). Obligatoriska examensdelar: 1) Gemensamt yrkeskunnande inom snickeribranschen 2) Produktionsekonomi och företagsverksamhet i snickeribranschen Valfria examensdelar, minst en måste väljas: 3) Träsnideri 4) Intarsia 5) Svarvning 6) Inramning av konst 7) Reparation och restaurering av snickeriprodukter 8) Tillverkning av snickeriprodukter 9) Numeriskt styrd bearbetning i snickeribranschen 10) CAD/CAM-teknik i snickeribranschen 10

11 11) Underhåll av verktyg och maskiner i snickeribranschen 12) Skötsel av en maskinlinje i snickeriindustrin 13) Formpressning 14) Industriell ihopmontering och färdigställning av snickeriprodukter 15) Montering av snickeriprodukter 16) Industriell dörr- och fönstertillverkning 17) Tillverkning av trappor 18) Tillverkning av parkett 19) Kompositmaterial i snickeribranschen Frivillig examensdel: 20) Företagsamhet Kapitel 3 KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET I YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN OBLIGATORISKA EXAMENSDELAR 1 Gemensamt yrkeskunnande inom snickeribranschen Med gemensamt yrkeskunnande inom snickeribranschen avses sådan kunskap och sådana färdigheter som en snickare skall besitta oberoende av det delområde av branschen där specialkunnandet demonstreras. Examensdelen innehåller kunskap om allmänt använda material, färdiga komponenter, maskiner, arbetsmetoder, konstruktionstyper och ritningar samt tillämpning av denna kunskap i praktiska arbetsuppgifter. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner tillverkningsprocessen för en snickeriprodukt kan välja lämpliga material för olika ändamål Tillverkningsprocessen kan tolka och följa arbetsritningar och arbetsanvisningar kan planera de olika arbetsfaserna i en tillverkningsprocess utför sitt arbete ekonomiskt och metodiskt kan beräkna materialåtgången i samband med planeringen av arbetet kan dokumentera och rapportera sitt eget arbete Material som används i snickeribranschen känner de trämaterial och träbaserade skivmaterial som används allmänt i snickeribranschen 11

12 vet varför trävirke bör torkas känner de grundläggande maskinerna i snickeribranschen och vet hur de används känner konstruktioner och förband som används i snickeribranschen vet hur snickeriprodukter slutbearbetas och ytbehandlas behärskar användningen av handverktyg och snickerimaskiner med tilläggsutrustning känner till övriga material och tillbehör som används allmänt i snickeribranschen och känner deras egenskaper kan välja och använda olika material med beaktande av de krav produkten ställer. Torkning vet hur fukt och ändringar i fukthalten inverkar på trämaterial och produkter tillverkade i trä känner olika metoder att torka trä, och kan bedöma hur valet av torkmetod påverkar slutresultatet vet hur torkade trävaror skall lagras kan kontrollera fukthalten i trävaror med en fuktmätare. Maskiner, utrustning och skär vet hur basmaskinerna och övrig utrustning används säkert och ändamålsenligt vet vilka faktorer som inverkar på val och användning av maskinverktyg och skär med hänsyn till maskiner, bearbetning och arbetssäkerhet känner CNC-teknikens användningsmöjligheter kan utföra små service- och reparationsåtgärder på snickerimaskiner. Konstruktioner och förband känner sådana konstruktioner och förband som används allmänt i snickeribranschen vet hur olika förband dimensioneras och utförs vet vilka lim och limningsmetoder som lämpar sig för olika ändamål. Slutbearbetning och ytbehandling vet vilka krav ytbehandlingen ställer på slutbearbetningen av produkten känner egenskaper, användningssätt och säkerhetsaspekter hos olika ytbehandlingsmedel. Handverktyg och maskiner känner de handverktyg som används i snickeribranschen och kan använda dem 12

13 känner pneumatikens och hydraulikens tillämpningar i snickeribranschen. rätt med beaktande av arbetsuppgiften, materialen och produkten som tillverkas kan använda de vanligaste handmaskinerna i varierande situationer känner de grundläggande snickerimaskinerna och deras huvudsakliga användningsområden vet hur rotations-, skär- och frammatningshastigheten inverkar på bearbetningen och slutresultatet känner de krav arbetssäkerheten ställer på användningen av olika maskiner Pneumatik och hydraulik känner pneumatikens och hydraulikens användningsområden i snickeribranschen kan använda pneumatisk och hydraulisk utrustning i en sådan utsträckning som inriktningsalternativet förutsätter. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ske på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Uppgifterna kan bestå av arbetsmoment som ingår i verkliga arbetsprocesser eller av uppgifter som anvisas av utbildningsanordnaren. För examensdelen ordnas ett separat yrkesprov, men en del av uppgifterna kan utföras i samband andra examensdelar. Om en del av yrkesprovet sker i samband med andra examensdelar, måste den som arrangerar proven sörja för att denna del kan bedömas separat som en självständig helhet. 2 Produktionsekonomi och företagsverksamhet i snickeribranschen Examensdelen Produktionsekonomi och företagsverksamhet i snickeribranschen omfattar sådan allmän praxis och sådana krav inom arbetslivet och företagsverksamheten som alla som arbetar i branschen bör känna till, oberoende av om personen är företagare, företagsanställd eller lärare, eller arbetar för någon organisation eller i ett anställningsförhållande av annat slag. Liksom i andra branscher regleras verksamheten inom snickeribranschen av samhället genom olika anvisningar och krav. En viktig del av denna normstyrning utgör miljökraven. Läsråd: Bekanta dig även med den frivilliga examensdelen Företagsamhet

14 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner skogsindustrins struktur och dess betydelse för den finska ekonomin och känner till snickeriindustrins andel av hela skogsindustrin, dess inre struktur, de viktigaste aktuella nyckeltalen och den utveckling som kan förutspås kan analysera vilka möjligheter och risker det medför att starta och utveckla ett företag i snickeribranschen vet vilken betydelse kvaliteten har för det ekonomiska resultatet av ett företags produktionsverksamhet och dess konkurrenskraft vet vilka förutsättningarna är för att lyckas med företagssamarbete och underleverantörsverksamhet behärskar social växelverkan i olika situationer i arbetslivet kan arbeta ekonomiskt och effektivt 14 Kunskap om skogsindustrin och snickeriindustrin kan skriftligt eller muntligt beskriva strukturerna i sin bransch och dess betydelse för samhället, för trakten, för sitt företag eller för sin arbetsplats och för sig själv personligen kan bedöma framtidsutsikterna och kraven på yrkeskompetens i sin bransch, och vet hur denna kompetens kan bevaras och utvecklas. Kunskap om förutsättningarna för företagsverksamhet har studerat branschen, och kan med stöd av sina iakttagelser bedöma dess framtidsutsikter och utveckling och de möjligheter marknaden erbjuder att starta ett företag i branschen kan bedöma förutsättningarna för att ett eventuellt eget företag skall bli resultatrikt och lönsamt, dvs. förutsättningarna för att företaget skall ge en tillräcklig utkomst är medveten om det ansvar och de förpliktelser som ett företag för med sig. Kunskap om kvalitet och kvalitetssystem kan bedöma produkters tekniska kvalitet är medveten om de faktorer som inverkar på verksamhetens kvalitet vet hur kvalitetssystem kan användas för att förbättra lönsamheten för ett företag. Skapande av kundrelationer och nätverk kan överväga olika alternativ och i mån av möjlighet bygga upp sådana kund- och leverantörsrelationer och samarbetsnät som har betydelse för kontinuiteten i företagsverksamheten kan med stöd av experter utarbeta utkast till avtal med ovan nämnda samarbetspartner. Prisbildning för arbete och produkter kan avgöra hur lång tid som krävs för att tillverka en produkt eller produktgrupp och

15 känner de miljöbestämmelser och rekommendationer som gäller snickeriindustrin. förstår hur tillverkningstiden inverkar på det slutliga priset på produkten kan använda olika material ekonomiskt, och förstår hur detta inverkar på produktens pris. Miljökrav kan redogöra för vilka miljöeffekterna av produktionskedjan är kan bedöma nyttan av att det trämaterial som använts som råmaterial i en produkt är av dokumenterat ursprung är medveten om miljöeffekterna av användningen av olika material i snickeribranschen och vet hur det avfall som uppstår i produktionen skall sorteras och efterbehandlas kan sortera avfallet. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ske på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Som material för examensdelen fungerar bl.a. utredningar om företagsverksamhetens förutsättningar och risker och om betydelsen av företagsnätverk. Dessutom kan prissättningskalkyler ingå. Vid behov kan yrkesprovet kompletteras med intervjuer, frågeformulär, skriftliga uppgifter och separata arbetsprov eller projektuppgifter. För examensdelen ordnas ett separat prov, men en del av uppgifterna kan utföras i samband andra examensdelar. Om en del av yrkesprovet sker i samband med andra examensdelar, måste den som arrangerar proven sörja för att denna del kan bedömas separat som en självständig helhet. VALFRIA EXAMENSDELER 3 Träsnideri Med träsnideri avses dekoration och formgivning av snickeriprodukter med hjälp av olika snidverktyg. Arbetsuppgifterna finns i huvudsak inom småindustrin men i ibland även i anslutning till serietillverkning i större skala. Till träsnidarens yrke hör att planera, rita och tolka tekniska ritningar för produkter som skall snidas. Produkterna, som skall tillverkas och snidas av examinanden från början till slut, kan antingen vara komponenter avsedda för en större helhet eller kompletta produkter. Till de viktigaste färdigheterna hör att känna de vanligaste möbelstilarna med avseende på snidade mönster, teknik, tillverkning och användningsområden. Den nya tekniken för numeriskt styrd bearbetning har även blivit en del av det moderna träsnideriet vid sidan av de grundläggande maskinerna och anordningarna inom snickeribranschen. 15

16 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner de möbelstilar där träsnideri används kan tolka och utarbeta ritningar såväl för stilmöbler som för moderna produkter där snideri förekommer kan välja de lämpligaste trämaterialen för olika produkter som skall snidas kan utföra träsnideri, och kan använda snidverktyg och maskiner eller andra hjälpmedel i de olika arbetsfaserna Olika stilar inom träsnideriet känner igen olika möbelstilar både på bilder, i tekniska ritningar och när han ställs inför konkreta möbler eller möbelkomponenter. Ritningar inom träsnideriet kan läsa och tolka tekniska ritningar för snidade snickeriprodukter kan utarbeta ritningar över snidade komponenter för produkter i olika stilar och för moderna snickeriprodukter, så att produkterna eller komponenterna kan tillverkas utgående från ritningarna kan genom skuggning åstadkomma tredimensionella effekter i ritningar av möbeldelar eller prydnadsföremål kan med hjälp av ritningar dokumentera prydnadsföremål, möbler och möbeldelar, så att kopior vid behov kan tillverkas utifrån ritningarna. Val av material kan vid valet av material beakta de faktorer som inverkar på snidbarheten, kvaliteten och finishen kan välja lämpligt material för en möbelkomponent eller ett prydnadsföremål, så att det till sina egenskaper passar ihop med produkten som helhet. Snideriarbete kan vässa snidverktyg och hålla dem i användbart skick kan använda grundläggande snickerimaskiner och annan utrustning säkert kan använda snidverktyg i olika situationer, även för moderna arbeten, och kan välja det lämpligaste verktyget och den bästa metoden för olika arbetsuppgifter kan tillverka de komponenter som skall snidas så, att de kan fogas till den färdiga produkten. 16

17 kan finbearbeta en snidad produkt i enlighet med de krav som ställs på produkten. Slutbearbetning och ytbehandling kan utföra förarbete inför ytbehandlingen så att de snidade delarna kommer till sin rätt i den färdiga produkten kan utföra ytbehandlingen med en metod som antingen överensstämmer med stilen eller, i en modern produkt, gagnar den visuella helheten. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ordnas på arbetsplatsen eller i utbildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. Yrkesprovet måste innehålla de viktigaste arbetsuppgifterna inom träsnideriet, och de måste bilda en logisk sammanhängande tillverkningsprocess. Produkten färdigställs inklusive slutbearbetning och ytbehandling. Bedömningsgruppen består av experter från arbetslivet och undervisningssektorn, och minst en av medlemmarna måste behärska träsnideri. De komponenter till produkterna som skall snidas kan framställas separat före yrkesprovet i enlighet med planen för yrkesprov. 4 Intarsia Med intarsia avses i samband med snickeriprodukter olika slags infällda dekorationer som åstadkoms med hjälp av särskilda intarsiatekniker. Till de olika typerna av intarsiaarbeten hör mönster som görs genom skärning och limning av olikfärgade trälameller, mönster som åstadkoms genom tjocklamellteknik och mönster där andra material än trä utnyttjas. Intarsiadekorer utförs både inom småindustri och i samband med serietillverkning i större skala. En dekopör skall kunna planera, rita och tolka tekniska ritningar över produkter som innehåller intarsiamönster, han skall känna till de viktigaste möbelstilarna och han skall behärska hela tillverkningen av en produkt eller komponent som innehåller intarsiamönster. Nya tekniker för numeriskt styrd träbearbetning har blivit en del av den moderna intarsian vid sidan av de grundläggande maskinerna och redskapen i snickeribranschen. 17

18 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner de möbelstilar där intarsiadekorer används kan utarbeta tekniska ritningar för en produkt kan utifrån ritningar välja en lämplig teknik och framställa en intarsiadekor känner limningsmetoderna och kan välja det lämpligaste limningssättet för olika ändamål kan finbearbeta och ytbehandla intarsiadekorer. Möbelstilar där intarsiadekor används känner igen de möbelstilar där intarsiadekor används. Ritningar över intarsiamönster kan tolka och utarbeta tekniska ritningar kan planera och rita intarsiadekorer kan förse tekniska ritningar med åskådliga anvisningar om hur intarsiadekorer skall tillverkas. Tillverkning av intarsiadekorer kan utföra förberedande arbete och bereda underlaget kan använda arbetsredskapen med rätt teknik och kan hålla dem i skick behärskar de material som används vid tillverkningen av intarsiadekorer kan behandla trälameller rätt, så att inga sprickor eller andra fel uppstår i dekorerna. Limning kan välja rätt lim och limningsmetod i olika situationer kan utföra de förberedelser som limningen förutsätter väljer rätt metoder för att pressa dekorerna och utför pressningen rätt. Finbearbetning och ytbehandling kan välja teknik för fin bearbetningen och ytbehandlingen enligt de krav stilen, den visuella helheten, ytans beskaffenhet och användningsområdet ställer kan utföra de olika arbetsmomenten vid tillverkningen av en intarsiadekor inom utsatt tid kan välja rätt metod för finbearbetningen och kan utföra bearbetningen rätt. 18

19 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ske på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. Yrkesprovet måste innehålla de viktigaste arbetsuppgifterna för dekopörer, och de måste bilda en logisk och sammanhängande tillverkningsprocess. Produkten skall göras färdig inklusive finbearbetning och ytbehandling. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och minst en av medlemmarna skall vara expert på intarsia. Komponenter till produkterna kan framställas separat före yrkesprovet i enlighet med planen för yrkesprov. Yrkesskickligheten demonstreras genom planering, komponering och ritning av intarsiamönster och genom tillverkning av en produkt eller komponent som innehåller intarsiadekorer. Användning av olika kitt och andra fyllmedel faller inte under definitionen på intarsia och kan bara godkännas som ett sätt att avgränsa dekoren eller höja den visuella effekten. 5 Svarvning Med svarvning avses inom snickeribranschen en bearbetningsteknik för tillverkning av produkter eller komponenter, huvudsakligen i trä, vilka innehåller olika runda detaljer. Arbetet utförs ofta inom småindustrin, varvid svarvningen oftast sker manuellt och används vid tillverkningen av enstaka föremål eller små produktserier. Till arbetssätten hör bl.a. konsvarvning, plansvarvning och skålsvarvning med halvautomatisk svarv. Typiska produkter är t.ex. komponenter till möbler och andra produkter i trä, små föremål, såsom tallrikar, skålar och askar, samt modeller och formar. Eftersom svarvningen till övervägande del utförs manuellt, är det särskilt viktigt att svarvaren känner olika träslag och deras egenskaper. Anvisning: Automatsvarvning ingår i den valbara examensdelen CAD/CAM-teknik i snickeribranschen som beskrivs i 10. Uppgifterna i examensdelen ger examinanden erfarenhet av olika träslag och deras egenskaper vid bearbetning i olika riktningar. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner de principiella skillnaderna mellan konsvarvning, plansvarvning och skålsvarvning, och kan utföra arbeten som representerar var och en av dessa typer av svarvning Svarvning av små föremål i ett exemplar kan välja lämpliga trämaterial för olika svarvningsarbeten kan bereda ett svarvämne och beakta fastspänningsmetoden och nödvändig bearbetningsmån kan sätta fast ämnet rätt enligt arbetet kan välja rätt svarvstål för uppgiften och kan vässa svarvstålen kan utföra såväl konsvarvning som plansvarvning och skålsvarvning enligt modell eller ritning. 19

20 kan tillverka en möbel eller någon annan snickeriprodukt där en stor del av komponenterna är svarvade kan rigga och ställa in en halvautomatisk svarv och svarva en liten serie produkter eller komponenter enligt en given modell. Tillverkning av en snickeriprodukt (ingen ytbehandling) har som förberedande uppgift tillverkat de komponenter till en möbel eller annan snickeriprodukt som inte skall svarvas och borrat hål för fastsättning av de komponenter som skall svarvas har tillverkat ämnen för de komponenter som skall svarvas och beaktat nödvändig bearbetningsmån kan tillverka de svarvade delarna så att fogarna blir fasta och de svarvade formerna rena och måttnoggranna kan sätta ihop komponenterna till en möbel i rätt ordningsföljd, och kan använda lim, knektar och andra hjälpmedel så att slutresultatet blir en måttnoggrann och träfärdig produkt med fin finish kan beräkna priset på den produkt han tillverkat, när produkten antas vara ett beställningsarbete som görs i ett exemplar kan slutbearbeta och ytbehandla produkten Seriearbete med halvautomatisk svarv kan montera en jigg eller fixtur rätt kan välja rätt svarvstål, kan sätta fast stålen och kan vid behov använda stödlager kan justera svarvens rotations- och matningshastighet och montera all skyddsoch tilläggsutrustning som är nödvändig med tanke på säkerheten kan utföra svarvningen så att slutresultatet är måttnoggranna produkter eller komponenter av jämn kvalitet med exakt form enligt modellen och fin finish. kan beräkna enhetspriset på produkten i exempelfall där seriens storlek är a) liten, t.ex. 50 exemplar, eller b) stor, t.ex exemplar. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ske på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. 20

21 förutsätts ha goda allmänna snickarfärdigheter och skall utöver detta demonstrera goda färdigheter i svarvning. Huvudvikten ligger på manuell svarvning, men examinanden skall även behärska halvautomatisk svarvning. Sådana komponenter i en snickeriprodukt som inte svarvas kan tillverkas före yrkesprovet i enlighet med planen för yrkesprov, liksom ämnena till alla produkter och komponenter som skall svarvas. Svarvningsfärdigheterna bedöms under yrkesprovets gång genom observation av arbetsprestationerna. Färdigheterna kan inte demonstreras med hjälp av tidigare tillverkade svarvade produkter eller exempelvis en portfolio. Arbetet görs klart för ytbehandling. kan demonstrera sina färdigheter i ytbehandling antingen i samband med provuppgiften eller genom ett separat ytbehandlingsarbete. Goda färdigheter i svarvning kan inte demonstreras enbart med en svarvad produkt eller ett antal svarvade komponenter, utan svarvningen skall ingå i en större helhet som färdigställs under yrkesprovets gång. skall dessutom ge prov på tillräckliga färdigheter i olika svarvningstekniker enligt examensfordringarna. Vid yrkesproven bedöms formgivningen, måttnoggrannheten, finishen och helhetsintrycket av de alster examinanden tillverkar. För att svarvningsarbetet skall lyckas är det viktigt att den som avlägger examensdelen har tillgång till egenhändigt vässade svarvstål som han hunnit träna med tillräckligt före yrkesprovet. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och minst en av medlemmarna skall vara expert på svarvning. 6 Inramning av konst Med inramning av konst avses här inramning av bilder, konstverk eller andra produkter eller föremål. Betydelsen av företagsverksamhet accentueras i konstinramarens yrkesområde, eftersom största delen av de aktiva rammakarna är egenföretagare. Vid sidan av enskilda kundarbeten samarbetar konstinramaren med konstmuseer, gallerier, konstnärer och planerare. Exempel på dessa verksamhetsformer är inramning av enskilda konstverk och uppsättning av utställningar. I inramarens arbete accentueras kunskapen om viktiga material, tillbehör och tekniker, förtrogenheten med olika delområden inom konsten och förmågan att betjäna kunder. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen kan planera ett inramningsarbete med beaktande av principerna för bevarande inramning, hur konstverket utförts, samt materialen i ramen, utrustningen och hjälpämnena Planering av inramningsarbeten och kunskap om material känner principerna för bevarande inramning känner de viktigaste teknikerna inom konsten och känner de material och framställningssätt som används kan behandla verk av olika slag rätt kan bestämma vilken stil ett verk hör till känner de material som används vid inramning av konst (ramlister, glas, kartong, tejp, beslag) 21

22 kan betjäna kunder och kan prissätta arbeten och utarbeta arbetsbeskrivningar för sig själv och för kunden kan utföra inramning enligt en arbetsbeskrivning har grundläggande kunskaper i försäljning och marknadsföring. kan ytbehandla ramlister (betsa, vaxa, måla, lackera) och reparera skador på underlag och dekor på gamla ramar känner säkra metoder att reparera och rengöra konstverk behärskar olika sätt att sätta fast och spänna upp konstverk kan montera konstverk med olika metoder kan sätta ihop ramar med olika metoder kan skära olika typer av glas kan skära vanliga och speciella passepartouter i kartong för hand och med olika hjälpmedel kan utföra nödvändig finbearbetning av inramningar känner olika metoder att hänga upp tavlor. Betjäning av kunder och prissättning kan avgöra hur lång tid inramningsarbeten och anskaffning av material tar kan prissätta materialen och arbetet kan dokumentera konstverket och arbetsprocessen, och kan utarbeta arbetsanvisningar. Inramning kan skaffa det material som behövs kan bestämma en förnuftig arbetsgång och göra upp en tidsplan för arbetsprocessen kan behandla konstverk rätt. Försäljningsarbete kan presentera och motivera olika inramningsalternativ för kunden kan överlämna inramade arbeten till kunden och motta reklamationer kan ta hand om sina stamkunder kan marknadsföra sitt kunnande för potentiella nya kunder (t.ex. inredningsplanerare, gallerier och museer) kan prissätta de produkter som säljs förnuftigt (t.ex. med hjälp av en prislista) kan utarbeta ett anbud och bestämma rabattprocenter för olika kundkategorier. 22

23 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ske på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. skall välja ett område inom inramningen inom vilket han önskar demonstrera sitt specialkunnande. Dessutom måste examinanden behärska tre olika sätt att rama in konstgrafik professionellt och bevarande och kunna tillverka en färdig produkt. Yrkesprovet måste innehålla betjäning av kunder. Arbeten som förutsätter restaurering och förgyllning eller andra speciella tekniker eller arbetsmetoder ingår inte i denna examensdel. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och minst en av medlemmarna skall vara expert på inramning av konst. 7 Reparation och restaurering av snickeriprodukter Reparation och restaurering av snickeriprodukter förutsätter hantverksmässigt snickarkunnande förenat med kulturkännedom. Arbetstillfällena finns främst inom småindustrin. Kulturkännedom är ett viktigt komplement till de övriga kunskaper och färdigheter som behövs vid reparation och restaurering av snickeriprodukter. Utöver basfärdigheter i snickeriarbete förutsätter denna bransch särskilda färdigheter i svarvning, träsnideri, fanérarbete och ytbehandling med inriktning på reparation eller restaurering av möbler och andra snickeriprodukter. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen känner olika möbelstilar och regionala och lokala särdrag hos finländska allmogemöbler känner olika träslag, metaller, lim och ytbehandlingsmedel samt beslag, skruvar, spikar och andra tillbehör som används i möbler och andra träföremål vet vad som avses med begreppen konservering, restaurering, rekonstruktion och återställning av funktionsduglighet Kunskap om det historiska värdet hos träföremål kan undersöka och klarlägga vilken stil ett föremål representerar och vilka historiska värden som är förknippade med det. Bestämning av material och tillbehör kan känna igen oanvända material och tillbehör som han ställs inför kan känna igen använda material och tillbehör som han ställs inför och kan bedöma i vilken mån de finns att få eller kan ersättas med andra. Kunskap om olika restaureringsåtgärder kan redogöra för vilka typer av objekt olika restaureringsåtgärder vanligen tillämpas på, vilka åtgärder som normalt utförs i en snickeriverkstad och vilka som kräver 23

24 vet hur dessa begrepp skall tillämpas vid restaurering av träföremål kan reparera eller restaurera möbler eller andra träföremål. sådan specialkunskap att kunden bör hänvisas till en specialist. Reparation och restaurering av träföremål kan utarbeta en skriftlig reparations- eller restaureringsplan för ett objekt och kan göra en realistisk och specificerad uppskattning av priset kan ta bort gammal ytbehandling på ett ändamålsenligt sätt utan att föremålets historiska värde tar skada och utan att orsaka föremålet nya skador som kräver reparation kan utföra reparation av trämaterial och eventuell ytbehandling av objekt som skall repareras eller restaureras och kan använda ändamålsenliga material och tillbehör för arbetet kan beskriva ett objekt som han restaurerat och göra en skriftlig åtgärdsbeskrivning. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ordnas på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet genomförs helst på examinandens arbetsplats. Reparations- eller restaureringsuppgiften bör vara ett kund- eller beställarbete. Särskilda tekniker som ingår i examensdelen, såsom svarvning, kan utgöra en separat del av uppgiften som inte räknas med i prestationen och som lämnas obeaktad vid bedömningen. På grund av branschens natur kan en del av arbetet i arbetsprovet utföras av en underleverantör. Ett sådant arbetsmoment är till exempel möbelbeklädnad. Arbeten som förutsätter basfärdigheter i ytbehandling hänförs däremot inte till denna kategori. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och den måste besitta tillräcklig sakkunskap både i snickeriarbete och i kultur och historia. 8 Tillverkning av snickeriprodukter Med tillverkning av snickeriprodukter avses de kunskaper och färdigheter som behövs vid tillverkningen av snickeriprodukter. I arbetsuppgifterna ingår tillverkningsprocessen och de olika faserna vid tillverkningen av en snickeriprodukt med hjälp av grundläggande verktygsmaskiner. Produkterna kan t.ex. vara möbler, specialinredning och enskilda produkter. 24

25 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen kan förbereda arbetet kan välja material kan utföra den maskinella bearbetning som produkten kräver kan montera ihop produkten Planering av tillverkningen kan läsa ritningar för en snickeriprodukt och utgående från dessa tillverka en komplett produkt kan utarbeta en komponentlista över de delar som ingår i produkten kan välja rätt material för olika ändamål och använda olika material på ett ekonomiskt sätt. Maskinell bearbetning kan välja rätt bearbetningsmetoder och maskiner enligt arbetsuppgiften och utföra arbetet säkert kan tillverka måttnoggranna ämnen, komponenter och fogar med snickerimaskiner kan välja rätt verktyg för maskinerna och bestämma rätt skärhastigheter för verktygen kan välja rätt matningshastighet enligt material och materialtjocklek kan spänna fast arbetsstycket på det sätt som bearbetningen förutsätter kan utföra de vanligaste inställningarna och tillverka de vanligaste jiggarna eller fixturerna som behövs vid maskinell tillverkning av fogar med beaktande av arbetssäkerheten kan arbeta systematiskt kan undvika onödigt materialspill kan tillverka måttnoggranna komponenter av hög kvalitet. Montering, limning och beslagsmontering kan använda de vanligaste knektarna på ett säkert sätt vid hopmontering kan tillverka jiggar och andra hjälpredskap som behövs vid monteringen kan ställa in presstiden, trycket och temperaturen enligt de krav arbetet ställer känner de vanligaste typerna av lim och kan blanda till lim rätt känner de vanligaste limmen i snickeriindustrin och kan beakta de säkerhetsföreskrifter som gäller för limmen 25

26 kan ytbehandla produkten och utföra den slutbearbetning som ytbehandlingen förutsätter känner de vanligaste typerna av beslag och kan montera dem fäster vikt vid produktens måttnoggrannhet, kvalitet och funktionsduglighet. Slipning och finish känner de vanligaste slipmedlen och kan använda dem på ett ändamålsenligt sätt känner de vanligaste ytbehandlingsmedlen och kan förbereda ytan på det sätt ytbehandlingen förutsätter kan använda de maskiner och hjälpmedel som behövs vid slipningen på ett säkert sätt. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ordnas på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. Yrkesskickligheten demonstreras genom tillverkning av olika snickeriprodukter. Provuppgiften skall omfatta de centrala arbetsmomenten vid tillverkningen av produkterna i fråga och den måste utgöra en logisk arbetsprocess. Produkten färdigställs på det sätt som ytbehandlingen fordrar. kan demonstrera sina färdigheter i ytbehandling antingen i samband med provuppgiften eller genom ett separat ytbehandlingsarbete. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och minst en av medlemmarna skall vara expert på den produktgrupp som yrkesprovet gäller. 9 Numeriskt styrd bearbetning i snickeribranschen Numeriskt styrd bearbetning i snickeribranschen innebär programmering och manövrering av datorstyrda verktygsmaskiner. Bearbetningsprogrammet utarbetas genom manuell programmering eller med hjälp av verktygsmaskinens eget styrprogram. Med datorstyrda verktygsmaskiner tillverkas olika komponenter som används i snickeribranschen. Med datorstyrd verktygsmaskin avses en maskin där arbetsstyckena bearbetas automatiskt enligt ett program. NC-maskin avses generellt en maskin som har programminne och vars funktioner styrs av en dator. 26

27 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen kan tolka och utarbeta arbetsritningar för snickeriprodukter kan utarbeta program för numeriskt styrda verktygsmaskiner som används i snickeribranschen kan göra en numeriskt styrd verktygsmaskin klar för användning Tolkning av ritningar kan tolka arbetsritningar och utifrån dessa utarbeta numeriska bearbetningsprogram kan utarbeta bearbetningsprogram utgående från bristfälliga ritningar kan rita 2D- och 3D-arbetsritningar, antingen för hand eller med ett CADprogram. Utarbetande av numeriska styrprogram kan på ett rutinerat sätt utarbeta effektiv och ekonomisk programkod för numeriskt styrd bearbetning kan i programmet använda bl.a. verktygskompensering, underprogram, bearbetning med två bearbetningsområden, vridning, spegling och tilläggsinformation kan alternativt utarbeta NC-program (program för numerisk styrning) med hjälp av NC-maskinens eget styrprogram behärskar verktygsmaskinens Z-rörelse och vet hur nollpunktsförskjutning och verktygslängd inverkar på bearbetningsegenskaperna kan även tolka och korrigera NC-program som utarbetats av någon annan känner parametriska NC-program, deras användningsområden och grunderna för hur de utarbetas vet hur färdiga NC-program arkiveras kan bestämma rätt parametervärden för NC-program. Åtgärder innan bearbetningen inleds kan hantera verktygsmaskinens manöverutrustning så att han klarar användningen av maskinen utan problem behärskar datakommunikationen mellan verktygsmaskinen och datorn kan simulera bearbetningsprogram och vid behov korrigera programmen känner igen de vanligaste felmeddelandena och kan eliminera orsaken till ett sådant felmeddelande 27

28 kan använda en verktygsmaskin med numerisk styrning. kan välja, mäta och montera de verktyg som behövs vid bearbetningen kan avgöra vilka inställningar och måttuppgifter som verktygsmaskinen kräver kan spänna fast arbetsstycket i verktygsmaskinen på ett ändamålsenligt sätt. Bearbetning med en NC-maskin kan använda en NC-maskin för att tillverka olika slags komponenter för snickeriprodukter kan tillverka vakuumfixturer för arbetsstycken kan arbeta säkert med en NC-maskin och utföra bearbetningen ekonomiskt kan ge maskinen service och sörja för god ordning på arbetsplatsen. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesprovet skall ordnas på arbetsplatsen eller i ubildningsanordnarens lokaler enligt en plan för yrkesprov som utarbetats och godkänts på förhand. Yrkesprovet skall ingå i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Yrkesprovet kan bestå antingen av en uppgift som examensarrangören anvisar eller av en annan godkänd uppgift som överensstämmer med planen för yrkesprov. De komponenter som examinanden tillverkar behöver inte nödvändigtvis bilda en komplett produkt. Komponenterna färdigställs på det sätt som ytbehandlingen fordrar. kan demonstrera sina färdigheter i ytbehandling antingen i samband med provuppgiften eller genom ett separat ytbehandlingsarbete. Prestationerna i yrkesprovet kan vid behov kompletteras med intervjuer, frågeformulär, tidigare avklarade och dokumenterade yrkesprov eller skriftliga uppgifter. Yrkesprovet skall bestå av övergripande arbetsuppgifter som inkluderar numerisk programmering och användning av NC-maskiner. Komponenterna som framställs fordrar bearbetning med högst tre axlar. Bedömningsgruppen skall bestå av representanter för arbetslivet och utbildningsanordnaren, och minst en av medlemmarna måste vara expert på NC-teknik. 28

29 10 CAD/CAM-teknik i snickeribranschen Med CAD/CAM-teknik i snickeribranschen avses datorstödd programmering och numerisk styrning av verktygsmaskiner. Med numeriskt styrda verktygsmaskiner tillverkar examinanden komponenter som används i snickeribranschen, och en del av komponenterna innehåller 3D-geometrier. Vid utarbetandet av bearbetningsprogram betonas användningen av CAD/CAM-teknik och användningen av numeriskt styrda verktygsmaskiner i enlighet med programmen. Med NC-maskin avses generellt en maskin som har programminne och vars funktioner styrs av en dator. CAD-teknik betyder datorstödd ritning och modellering. CAM-teknik betyder framställning av numeriska bearbetningsprogram utifrån ritningar framtagna med CAD-teknik. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen kan producera 2D-bilder av arbetsstycken med hjälp av datorstött konstruktionsprogram kan göra tredimensionella modeller av arbetsstycken med hjälp av ett program för 3D-modellering Tillverkning av 2D-bilder kan göra nödvändiga grundinställningar i det CAD-program som används kan använda programmet för att modellera arbetsstyckenas geometri kan använda programmets bearbetningsfunktioner och andra egenskaper för att åstadkomma geometriska modeller kan infoga ritningar av komponenter ritade med andra ritprogram i det CAD-program som används; ritningarna får bl.a. vara i något av formaten DXF, DWG och IGES kan vid behov dimensionera en bild och lägga till identifikationsuppgifter för ritningen i rubrikfältet kan skriva ut bilder som ritats med programmet på papper i en lämplig skala vet hur färdiga ritningar skall dokumenteras. 3D-modellering känner skillnaderna mellan ståltrådsmodeller, ytmodeller och volymmodeller, och vet hur sådana modeller kan användas vid datorstödd tillverkning kan utarbeta 3D-, yt- eller volymmodeller av arbetsstycken kan öppna modeller som utarbetats med andra program t.ex. i formaten DXF, DWG och IGES kan vid modelleringen utnyttja programmets egenskaper på ett mångsidigt sätt 29

30 behärskar datorstödd tillverkning kan göra en numeriskt styrd verktygsmaskin klar för användning kan åstadkomma åskådliga utskrifter av sin 3D-modell på papper kan spara sina 3D-modeller i olika filformat vet hur färdiga modeller skall dokumenteras Programmering av 2D- och 3D-banor med CAM kan utifrån 2D- och 3D-geometrier beroende på arbetet åstadkomma olika typer av NC-banor med ett CAM-program kan upprätthålla och utnyttja CAM-programmets verktygsbibliotek, välja de verktyg som behövs vid bearbetningen och bestämma rätt parametervärden för verktygen kan ge NC-programmet de data som NCmaskinen behöver för att garantera en säker och ekonomisk användning av programmet tillsammans med NC-maskinen. kan använda de simuleringsmetoder som CAM-programmet erbjuder för att verifiera att de verktygsbanor som skapats med programmet fungerar rätt kan använda de s.k. postningsprogrammen i CAM-programmet för att producera NCprogram (postprocessering) kan använda ett editeringsprogram för att se över NC-programmet och vid behov komplettera eller korrigera det. Åtgärder innan bearbetningen inleds kan hantera bearbetningsmaskinens manöverutrustning så att han klarar användningen av maskinen utan problem behärskar datakommunikationen mellan bearbetningsmaskinen och datorn kan simulera bearbetningsprogram och vid behov korrigera programmen känner igen de vanligaste felmeddelandena och kan eliminera orsakerna till ett sådant felmeddelande kan välja, mäta och montera de verktyg som behövs vid bearbetningen kan avgöra vilka inställningar och måttuppgifter som bearbetningsmaskinen kräver kan spänna fast ämnet som skall bearbetas i bearbetningsmaskinen på ett ändamålsenligt sätt. 30