Leksandsstudien

Transkript

1 Leksandsstudien

2 Sammanfattning I Leksandsstudien 2012 har vi frågat invånarna, de förtroendevalda politikerna och Leksands kommuns anställda om deras upplevelse av Leksands kommun. De har, genom att välja bland att 100-tal värdeord, beskrivit sig själva, hur de upplever idag och vad de vill ska känneteckna i framtiden. I de svar som vi har fått ser vi fem huvudspår som vi tror att vi behöver prata mer om. De beskrivs kortfattat här nedanför och mer fördjupat på sidorna 5 till 9 i rapporten. Det är inga färdiga sanningar, för poängen är dialogen. De ord som många har valt betyder något viktigt och nu behöver vi prata om vad orden betyder. Vi ser det som att vi nu har en gemensam karta som vi kan samtal om men vi behöver fylla den med detaljer innan vi kan använda den att orientera efter. GLADA OCH ANSVARSTAGANDE INDIVIDUALISTER Positiva, ansvarstagande och ärliga. Det är så vi beskriver oss själva oavsett om vi är invånare, politiker eller kommunanställda. Det finns med andra ord en otrolig kraft i oss! Vi beskriver oss som individualister, med fokus främst på oss själva och våra närmaste. Innebär det att vi tycker att det är någon annan, inte jag, som ska ta ansvar för samhället? STOLTA OCH TOKIGA I TRADITION Tradition är det ord som överlägset flest använder för att beskriva hur de upplever i dag. Vi tror att det är viktigt att prata om vad traditionen betyder för oss. När bär den oss framåt? Och finns det tillfällen när den hindrar oss från att utvecklas? Alla tre grupper lyfter fram stolthet över att verka/bo/leva i. Vad är det som gör oss stolta? Hur kan vi bevara och utveckla stoltheten? Alla tre grupper är också helt överens om att den rådande kulturen präglas av bevarande av naturen och miljömedvetenhet. Vad kan vi göra för att bevara och utveckla det arbetet? UTMANINGEN: ATT SKAPA TILLIT Vår utmaning är att alla tre grupper upplever att den rådande kulturen präglas av centralstyrning och kostnadsjakt. Varför är det så? Invånarna och de kommunanställda beskriver även att nuläget präglas av kortsiktighet, resursslöseri och byråkrati. Med andra ord kan vi säga att det i nuläget finns ett överdrivet fokus på egenintresse, vilket tyder på att vi läcker energi. Därför behöver vi få veta vad de här orden står för! Då kan vi förändra och skapa den tillit, som låter oss fokusera på vår positiva kraft istället. HUR TAR VI OSS TILLSAMMANS TILL FRAMTIDEN? Långsiktighet, ansvar för kommande generationer och hållbar utveckling. Alla tre tillfrågade grupper vill att de värdeorden ska prägla Leksands kommun i framtiden. Därför vill vi veta: Vad menar vi konkret med långsiktighet? Vad innebär det att ta ansvar för kommande generationer? Vilken utveckling är hållbar? Det är tydligt att vi vill åt samma håll men hur tar vi oss dit om vi helst fokuserar på oss själva och vår närmsta krets? VART HAR KUNDEN TAGIT VÄGEN? Vi har lagt märke till att det på tio-i-topp-listorna saknas ord som har med våra brukare/kunder att göra. Använder vi helt enkelt andra ord för att beskriva vårt kundfokus, som till exempel pålitlig samhällsservice eller engagemang? Eller behöver vi bli mer fokuserade på dem som vi är till för? 2

3 Inledning att göra det osynliga synligt Tänk dig två kontrollrum. De är lika stora och ligger vägg i vägg med varandra. I det ena rummet finns vår struktur det vill säga de strategier, planer och beslutsvägar som vi använder för att styra verksamheten. Leksands kommun har nyligen genomfört en organisationsförändring, så hos oss är det här rummet väl upplyst. Det andra kontrollrummet innehåller vår kultur det vill säga de värderingar vi har och de attityder som styr vårt agerande. Här inne är lampan släckt och det som finns här är osynligt, eftersom det är sådant som vi väldigt sällan beskriver, mäter eller pratar om. Det är för att göra det osynliga synligt som vi på Leksands kommun beslutat oss för att arbeta med kultur och värderingar. Genom att göra det tror vi att vi kan uppnå tre saker: ge bättre service till våra brukare, bli tydligare i vår dialog med medborgarna och göra det attraktivare att arbeta hos oss. Vi är övertygade om att våra grundläggande värderingar och attityder styr vårt sätt att agera. Den kultur vi har påverkar våra resultat. Vi behöver därför en kultur som stödjer strukturen, för att vi ska kunna nå de mål vi sätter upp. Exempelvis kan vi aldrig nå målet att minska matsvinnet med 50 procent om vi samtidigt har en kultur som säger att det är okej att kasta mat. Nu har vi, med Leksandsstudien 2012, tänt det första ljuset inne i kulturrummet. Vi har genom mätningen fått svar från invånare, förtroendevalda politiker och kommunanställda. Vi vet vilka ord som de tre olika grupperna använder för att beskriva sig själva, nuläget och den önskade framtiden. Kommuninvånarnas svar ger oss dessutom ett utifrån- och-in-perspektiv, det vill säga att vi vet hur uppfattas av dem som vi är till för. Vi har börjat göra det osynliga synligt. Leksandsstudien 2012 är en del av det arbete vi gör i nätverket för utveckling av kultur och värderingar, som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I nätverket är vi nio 1 kommuner som samarbetar. Tillsammans har vi nu genomfört den största CTT-mätningen 2 någonsin. Totalt har över svar kommit in. Det ger oss ett säkert och trovärdigt resultat, som det även finns ett internationellt intresse för. Just nu genomförs exempelvis en CTT-mätning på delstatsnivå i USA. Nu hoppas vi att du vill fortsätta att tända ljuset tillsammans med oss. När många väljer samma ord för att beskriva så står de orden för något viktigt och nu behöver vi prata mer om vad de betyder. Vi ser det som att nu finns det en gemensam karta som vi kan samtal om men vi behöver fylla den med detaljer innan vi kan använda den att orientera efter. Vi kommer därför att ha en dialog om resultatet med så många människor som möjligt. Vi kommer att prata med alla s anställda, föra dialog i våra politikergrupper, bjuda in medborgare till dialogkvällar, ställa frågor på Facebook och använda alla andra forum som vi har tillgång till. Resultatet från Leksandsstudien och det som kommer fram i dialogerna lägger sedan grunden för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Det handlar om att bevara det som är bra, att förändra det som inte fungerar och att lägga till nya värderingar, så att vi får en kultur som gör att vi kan klara framtidens utmaningar. 1 Förutom Leksands kommun ingår Göteborgs stad/västra Hisingen, Halmstad, Härnösand, Mellerud, Storuman, Sölvesborg, Värnamo och Östhammar i nätverket för utveckling av kultur och värderingar. 2 Läs mer om verktyget CTT och mätningen på sidan 3. 3

4 Om mätningen Metoden som vi använt för att göra mätningen i Leksandsstudien 2012 heter Cultural Transformations Tools (CTT). I en CTT-mätning svarar man genom att välja ut ett antal ord från en lista på runt 100 värdeord. De ord som personerna valt rankas därefter utifrån hur många som har valt respektive ord och en tio-i-topp-lista skapas. I Leksandsstudien 2012 har vi låtit tre olika grupper invånare, politiker och Leksands kommuns anställda svara på följande frågor: Välj ut tio värdeord som bäst beskriver vem du är. Välj ut tio värdeord som bäst beskriver hur du upplever idag. Välj ut tio värdeord som du vill ska känneteckna din kommun i framtiden. CTT-mätningen är framtagen av institutet Barret Values Center. Kärnan i CTT är modellen Sju nivåer av medvetenhet, som är en vidareutveckling av Abraham Maslows teori om människans behov. Alla värdeord i mätningen är kopplade till en av de sju nivåerna: Nivå 1-3 handlar om egenintresset. Det är sådant som är viktigt för mig som person, mina fysiska och emotionella behov. På de här nivåerna finns värdeord som hälsa, ekonomisk stabilitet, stolthet, vänskap och familj. När våra grundläggande behov inte tillgodoses blir vi rädda och får ett överdrivet fokus på egenintresset. Därför har ett antal potentiellt begränsande värdeord kopplats till de tre första nivåerna. Det är sådana ord som våld, diskriminering, makt, byråkrati och hierarki. Observera att dessa ord inte behöver vara begränsande. Ett visst mått av byråkrati kan till exempel vara nödvändigt för att skapa ordning och reda. När vi har för mycket fokus på potentiellt begränsande värderingar kan det skapa ineffektivitet. Kort sagt innebär det ett energiläckage uppstår. I CTT-mätningen räknas energiläckaget ut genom att dela antalet potentiellt begränsande värdeord med det totala antalet värdeord. Sverigestudien 2011 visade att landets energiläckage på nationell nivå är 42 procent. I mätningen 2009 var energiläckaget 31 procent. Veckorna innan Barack Obama tillträdde som president mättes energiläckaget i USA till 52 procent. 3 Nivå 4 handlar om utveckling. När mina grundläggande behov är tillgodosedda kan jag fokusera på ständig förnyelse och utveckling. Till den här nivån kopplas ord som tar ansvar, mod och ständigt lärande. Nivå 5-7 handlar om det gemensamma goda. Det är sådant som är viktigt för organisationen (nivå 5), samhället (nivå 6) och världen (nivå 7). Till de här nivåerna kopplas ord som ansvar för framtida generationer, öppenhet, långsiktighet och medkänsla. Det är frestande att se de sju nivåerna som en stege, där nivå 7 är bättre än nivå 1, men det optimala är att ha fokus på alla sju nivåer. Tänk till exempel på ett träd, som behöver både rötter, stam och krona. Läs gärna mer om CTT här: Sverigestudien genomförs varje år på ett statistiskt säkerställt miniatyr-sverige. Läs mer: 4

5 Glada och ansvarstagande individualister Humor/glädje, ansvar, positiv attityd, familj och ärlighet. Det är så vi beskriver oss själva oavsett om vi är invånare, politiker eller kommunanställda. Det finns med andra ord en otrolig positiv kraft i oss! Samtliga värdeord i CTT-mätningen delas in i om de är fokuserade på individen, relationer, organisationen eller samhället. När vi beskriver oss själva väljer vi nästan uteslutande värdeord som är individfokuserade eller relationsfokuserade. Med andra ord kan man säga att vi beskriver oss som individualister, med fokus främst på oss själva och våra närmaste. De två samhällsorienterade värdeord som kommit med på tio-i-topp-listorna är miljömedvetenhet, som kommuninvånarna valt, och samhällsengagemang, som politikerna valt. Det här är inte något som är unikt för Leksand. Till exempel visar Sverigestudien 4, som görs varje år på ett statistisk säkerställt miniatyr-sverige, samma resultat. De menar att vi är individuella lagspelare. På de tre tio-i-topp-listorna lägger vi även märke till att det saknas ord på nivå 7, den nivå som handlar om att göra gott för världen. Innebär det här fokuset på oss själva och vår närmsta omgivning att vi tycker att det är någon annan, inte jag, som ska ta ansvar för samhället? Vi tror också att det kan vara givande att ha en dialog om värdeordet ansvar, som dyker upp hos alla tre grupper. Tar vi ansvar av plikt eller av glädje? Att jag tar ansvar är det ett uttryck för engagemang? Tabell 1: Personliga värderingar topp 10 Leksand. Medarbetare Kommuninvånare Politiker Humor/glädje Familj Ansvar Tar ansvar Ärlighet Samhällsengagemang Ansvar Humor/glädje Engagemang Familj Hälsa Ärlighet Arbetsglädje Positiv attityd Ambition Positiv attityd Ansvar Familj Ärlighet Pålitlighet Entreprenörskap Anpassningsförmåga Rättvisa Arbetsglädje Pålitlighet Tar ansvar Förtroende Hälsa Miljömedvetenhet Humor/glädje Positiv attityd Fotnot: När listan innehåller fler än 10 ord beror det på att två eller flera ord valts lika många gånger. 4 Läs mer på 5

6 Stolta och tokiga i tradition Tradition är det ord som överlägset flest i Leksand använder för att beskriva hur de upplever i dag. Hos kommuninvånarna och medarbetarna toppar det listan och politikerna har tradition på plats två. Att tradition kanske är karaktäristiskt för Leksand märks när vi tittar på den sammanlagda bilden för alla nio kommuner. Där dyker ordet upp först på plats 10 (medarbetare) och 9 (kommuninvånare). I mätningen klassas tradition som ett potentiellt begränsat ord. Det innebär inte att ordet alltid är begränsande, men att ett överdrivet fokus kan vara hämmande. Därför tror vi att det är viktigt att prata om vad traditionen betyder för oss i Leksand. När bär den oss framåt? Och finns det tillfällen när traditionen hindrar oss från att utvecklas? Alla tre grupper lyfter fram stolthet över att verka/bo/leva i när de beskriver det nuvarande läget. Det kan jämföras med resultatet för samtliga nio kommuner, där det värdeordet enbart med i politikernas tio-i-topp (plats 8). Vi tror att det här är en bra och kraftfull grund för oss att bygga vidare på. Därför blir det viktigt att fråga: Vad är det som gör oss stolta över Leksand? Hur kan vi bevara och utveckla stoltheten? Alla tre grupper är också helt överens om att den rådande kulturen präglas av bevarande av naturen och miljömedvetenhet. Vad betyder de värdeorden för oss? Vi lever i en kommun där många tycker om att vara ute i naturen och det sedan länge finns ett utpräglat miljöarbete. Vad kan vi göra för att bevara och utveckla det arbetet? Tabell 2: Rådande kultur topp 10 Leksand. Medarbetare Kommuninvånare Förtroendevalda Tradition (L) Tradition (L) Ekonomisk stabilitet Kostnadsjakt (L) Osäkerhet om framtiden (L) Tradition (L) Bevarande av naturen Byråkrati (L) Stolthet över att leva/bo/verka i Kortsiktighet (L) Stolthet över att leva/bo/verka i Bevarande av naturen Osäkerhet om framtiden (L) Kostnadsjakt (L) Centralstyrning (L) Miljömedvetenhet Bevarande av naturen Miljömedvetenhet Stolthet över att leva/bo/verka i Kortsiktighet (L) Entreprenörskap Resursslöseri (L) Resursslöseri (L) Demokratisk processer Centralstyrning (L) Centralstyrning (L) Engagemang Byråkrati (L) Miljömedvetenhet Kostnadsjakt (L) Fotnot: Potentiellt begränsande ord är markerade med (L). 6

7 Utmaningen: Att skapa tillit Vår utmaning är att alla tre grupper upplever att den rådande kulturen präglas av centralstyrning och kostnadsjakt. Varför är det så? Invånarna och de kommunanställda beskriver också att nuläget präglas av kortsiktighet, resursslöseri och byråkrati. Med andra ord kan vi säga att det i nuläget finns ett överdrivet fokus på egenintresse och en rädsla för att inte få de egna behoven tillgodosedda. Därför behöver vi få veta vad de här orden står för. I vilka situationer har du mött kortsiktighet? Vad ser du som resursslöseri? Vad är det som du upplever som byråkratiskt? När vi fått svar på det kan vi agera i rätt riktning och skapa den tillit, som låter oss fokusera på vår positiva kraft istället. Energiläckaget 5 i Leksand är 43 procent (kommunanställda), 50 procent (kommuninvånare) och 30 procent (politiker). Det kan jämföras med energiläckaget i det gemensamma resultatet för de nio kommunerna i undersökningen: 44 procent (medarbetare), 43 procent (kommuninvånare) och 36 procent (politiker). Det finns också vissa skillnader mellan resultaten i de nio kommunerna. En kommun har till exempel ett energiläckage på 58 procent (medborgare). Vi tror att det är viktigt att vi fortsätter utveckla ledarskapet inom Leksands kommun. Det är våra chefer som är våra främsta kulturbärare och de måste ha möjlighet att skapa miljöer där medarbetarna får möjlighet att utveckla sina positiva drivkrafter fullt ut. Vi tror att en viktig fråga är: varför vill så många medarbetare se lyhördhet i framtiden (se tabell 4, sidan 8)? Politikerna ser delvis andra saker i nuläget än vad medarbetare och kommuninvånare gör. De ser en rådande kultur som präglas av ekonomisk stabilitet, demokratiska processer, entreprenörskap och engagemang. Hur ska vi göra för att det även ska märkas hos kommuninvånare och medarbetare? Tabell 3: Rådande kultur topp 10 alla nio kommuner. Medarbetare Kommuninvånare Politiker Kostnadsjakt (L) Osäkerhet om framtiden (L) Ekonomisk stabilitet Osäkerhet om framtiden (L) Arbetslöshet (L) Kostnadsjakt (L) Kortsiktighet (L) Byråkrati (L) Centralstyrning (L) Byråkrati (L) Kostnadsjakt (L) Osäkerhet om framtiden (L) Centralstyrning (L) Miljömedvetenhet Kortsiktighet (L) Förvirring (L) Kortsiktighet (L) Arbetslöshet (L) Resursslöseri (L) Resursslöseri (L) Demokratiska processer Miljömedvetenhet Centralstyrning (L) Stolthet över att verka/bo/leva i Arbetslöshet (L) Tradition (L) Miljömedvetenhet Tradition (L) Bevarande av naturen Byråkrati (L) Fotnot: (L) = potentiellt begränsande värdeord. 5 Läs mer om energiläckage på sidan 4. 7

8 Hur tar vi oss tillsammans till framtiden? I framtiden vill vi ha trygghet, i form av arbetstillfällen och ekonomisk stabilitet. Alla tre grupper är också överens om att de vill att Leksands kommun ska präglas av långsiktighet, ansvar för kommande generationer och hållbar utveckling. Det är vida begrepp, som kan innehålla mycket. Vad menar vi konkret med långsiktighet? Vad innebär det att ta ansvar för kommande generationer? Vilken utveckling är hållbar? Det är positivt att vi vill åt samma håll men hur tar vi oss dit? Vi beskriver oss (se sidan 5) som individualister, med fokus främst på oss själva och våra närmaste. Vem är det då som vill ta ansvar för att framtiden blir så som vi önskar? Är det jag eller någon annan? Vi vill också gärna veta: den känsla av gemenskap och gemensamt ansvar som finns i många av Leksands byar kan får vi den att omfatta hela och allas vår framtid? Tabell 4: Önskad kultur topp 10 - Leksand. Medarbetare Kommuninvånare Politiker Arbetstillfällen Arbetstillfällen Ekonomisk stabilitet Ansvar för kommande generationer Ansvar för kommande generationer Entreprenörskap Ekonomisk stabilitet Ekonomisk stabilitet Arbetstillfällen Bevarande av naturen Bevarande av naturen Ansvar för kommande generationer Långsiktighet Pålitlig samhällsservice Kreativitet Miljömedvetenhet Långsiktighet Långsiktighet Kvalitet Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling Miljömedvetenhet Stolthet över att verka/bo/leva i Pålitlig samhällsservice Stolthet över att verka/bo/leva i Engagemang Lyhördhet Kreativitet Demokratiska processer Medborgarinflytande Fotnot: När listan innehåller fler än 10 ord beror det på att två eller flera ord valts lika många gånger. 8

9 Vart har kunden tagit vägen? Vi har lagt märke till att det på tio-i-topp-listorna saknas ord som har med våra brukare/kunder att göra. Det närmaste vi kommer är att politikerna har med medborgarinflytande i sin önskade kultur och att brukar/kund/invånarsamverkan hamnar precis utanför deras topplista. Samma sak noterades i Sverigestudien både 2011 och Där hamnade det första kundordet på plats 46 i nuvarande arbetsplatskultur respektive plats 38 i önskad arbetsplatskultur. I USA, Kanada och Australien placerar de tillfrågade värdeordet kundtillfredsställelse högst upp när de beskriver sin rådande arbetsplatskultur. Använder vi helt enkelt andra ord för att beskriva vårt kundfokus, som till exempel pålitlig samhällsservice eller engagemang? Eller behöver vi bli mer fokuserade på dem som vi är till för? 6 Läs mer på 9

10 Vi vill veta vad du tycker, känner och tänker! Har du tankar och funderingar om det du just läst? Hör av dig till oss! Du är varmt välkommen på något av våra dialogmöten: Leksand: 3 maj klockan i Kommunhusets plenisal Insjön: 8 maj klockan i Missionskyrkan Siljansnäs: 15 maj klockan i Sockenstugan Alla våra medarbetare kommer få möjlighet att reflektera över resultatet under minst en arbetsplatsträff. Du är alltid välkommen att kontakta oss: Göran Wigert, kommundirektör, telefon Maria Bond, kommunikationschef, telefon Lennart Ljungemo, sektorschef Verksamhetsstöd och service, telefon Mejl: kommunikation@leksand.se Facebook: 10