Årsredovisning tredje ap-fonden 2009 I

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2009. tredje ap-fonden 2009 I"

Transkript

1 Årsredovisning 2009 tredje ap-fonden 2009 I

2 AP3 på 30 sekunder Fondens uppdrag AP3 är en av fem buffertfonder inom det allmänna pensionssystemet. Vi har riksdagens uppdrag att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå Fondkapitalet har ökat med 72,5 mdkr Fondens mål Att långsiktigt skapa en real avkastning, dvs inflationsrensad avkastning, om minst 4 procent per år över tiden. Att bedriva en kostnadseffektiv förvaltning. Statlig pensionsfond AP3 är en statlig pensionsfond vars styrelse tillsätts av regeringen. Fonden har en mer självständig ställning än vanliga myndigheter eftersom AP-fonderna endast styrs av lag och inte av direktiv från regeringen. AP-fonderna utvärderas varje år av finansdepartementet. AP3s investeringar AP3 förvaltar en globalt diversifierad portfölj bestående av noterade aktier, räntebärande tillgångar och alternativa investeringar. Fondens alternativa investeringar består av onoterade aktier, fastigheter, skog, infrastrukturtillgångar och investeringar i nya strategier. Värdet på AP3s portfölj uppgick per 3 december 2009 till 206,5 mdkr. Fondkapitalet har ökat 72,5 mdkr En stor del av värdenedgången i fondkapitalet 2008, som orsakades av finanskrisen, återhämtades under 2009 tack vare en hög avkastning på fondens marknadsnoterade tillgångar. Fonden startade 200 med ett kapital om 34 mdkr och per 3 december 2009 uppgick fondkapitalet till 206,5 mdkr. Sedan starten 200 har fonden skapat en avkastning om 55,2 mdkr. Inklusive nettoinflöden har fondkapitalet ökat med 72,5 mdkr. Fr o m 2009 är AP3 nettobetalare till pensionssystemet. Aktiv avkastning har bidragit med 2, mdkr Under perioden har AP3s aktiva avkastning bidragit med 2, mdkr. Under 2008 frikopplades besluten om marknadsexponering (beta) från beslut om aktiv positionstagning (alfa). Efter en övergångsperiod 2009 frångår AP3 aktiv förvaltning enligt traditionell modell från och med 200. Aktivt positionstagande i form av absolutavkastande strategier har gett ett stort positivt bidrag över tid och kommer även fortsatt att vara en del av fondens förvaltningsstrategi. Alternativa tillgångar adderar värde AP3 insåg tidigt värdet av alternativa investeringar och har byggt upp en diversifierad portfölj. Vid utgången av 2009 var 6,3 procent av fondkapitalet investerat i alternativa investeringar. Mellan har dessa tillgångar genererat en avkastning om 6, mdkr. Avkastningen motsvarar pensionsrätternas uppräkningstakt Fondens långsiktiga mål är en real avkastning, dvs inflationsrensad avkastning, om 4 procent per år över tiden. Räknat över den senaste femårsperioden uppgår den reala snittavkastningen till 3,2 procent. Sedan starten 200 uppgår den reala avkastningen till,9 procent per år. AP3s avkastning för hela perioden motsvarar pensionsrätternas uppräkningstakt, dvs inkomstindex. Fördelning totala llgångar 3 dec 2009, % Ackumulerad nominell och real avkastning % Ak er 49,7 Räntebärande llgångar 34,0 Fas gheter 7,7 Onoterade ak er, 4,8 Nya strategier, 3, AP3 KPI KPI +4% Inkomstindex

3 2009 Stark resultatutveckling 2009 Årets resultat uppgick till 29,4 mdkr Fondens resultat uppgick till 29,4 mdkr, det högsta i fondens historia. Det starka resultatet innebär en betydande återhämtning av nedgången i fondkapitalet Totalavkastning på 6,3 procent Fondens totalavkastning uppgick till 6,4 procent före kostnader och 6,3 procent efter kostnader. Den marknadsnoterade delen av portföljen avkastade 2, procent medan alternativa investeringar avkastade -2, procent. Inom alternativa investeringar har onoterade aktier och fastigheter gett ett negativt bidrag medan nya strategier har bidragit positivt. Fondkapitalet ökade med 25,5 mdkr Fondkapitalet uppgick den 3 december 2009 till 206,5 mdkr, vilket var en ökning med 25,5 mdkr jämfört med årsskiftet 2008/2009. Från och med 2009 är fonden nettobetalare i pensionssystemet vilket medförde att fonden betalade ut 3,9 mdkr. Dynamisk förvaltningsmodell ökar flexibiliteten AP3s förvaltningsmodell har under 2009 utvecklats med fokus på exponering mot riskklasser istället för olika tillgångsslag. Den nya modellen innebär ökad flexibilitet i förvaltningen för att minska kraftiga variationer i avkastningen samt ökar möjligheten att höja den riskjusterade avkastningen. 2,9 mdkr i aktivt resultat Den aktiva avkastningen uppgick till 2,2 procentenheter vilket är det högsta aktiva resultatet i fondens historia. I kronor räknat motsvarar det 2,9 mdkr. Fondens aktiva förvaltning har under 2009 bestått av traditionell aktiv förvaltning samt absolutavkastande strategier inom alfaförvaltningen. Fondkapitalets utveckling , mdkr Totalavkastning e er kostnader , % 225 mdkr ,0 22,2 224,9 8,0 206,5 20 % 0 0 7,7 9,5 5,0 6, , tredje ap-fonden 2009

4 vd har ordet Långsiktighet lönar sig Stark återhämtning 2009 Det är glädjande att konstatera att långsiktighet lönar sig. AP3 har skapat ett rekordresultat 2009 och fondens bästa aktiva resultat sedan starten 200. Det goda resultatet har återfört vår kapitalavkastning till en takt i linje med inkomstindex, vilket är det index som pensioner och pensionsrätter skrivs upp med. AP-fondernas tillgångar har stigit betydligt i värde under 2009 vilket bidrar till att vi snabbare kan komma ur bromsläget i pensionssystemet. Vårt kapitalförvaltningsuppdrag är ett av Sveriges absolut viktigaste, det berör i princip alla inkomsttagare. Svenska folket måste känna sig trygga med att vi förvaltar kapitalet till bästa långsiktiga nytta för pensionssystemet. Det är en utmaning som vi tar på största allvar. Det gör att vi hela tiden måste arbeta med att utveckla och förbättra förvaltningen. Det handlar om att vi tar lärdom av vad som händer i de finansiella marknaderna och kontinuerligt höjer kvaliteten på vår förvaltning. Detta ska dessutom ske så kostnadseffektivt som möjligt. Lärdomar från 2008 Lärdomarna från 2008 års stora värdefall i portföljen var att även om vår portfölj hade en förhållandevis god riskspridning hjälpte det inte för att skydda portföljens värden. En finanskris innebär att alla flyr från risk till säkra placeringar. I sådana lägen drabbas alla som tar någon form av risk, oavsett hur väl spridda riskerna är. Å andra sidan lönar det sig på lite längre sikt att vara uthållig vilket 2009 års resultat visar. Vi har återhämtat en stor del av de värden som vi tappade under 2008 i såväl vår totala portfölj som i vår aktiva förvaltning. Vi nöjer oss dock inte med det, utan vi har fortsatt att utveckla vår investeringsstrategi. Vår ambition är att bli ännu bättre rustade för att minska risken för betydande värdefall i portföljen men också för att ta vara på möjligheter. Vi lägger ned 2 tredje ap-fonden 2009 alltmer resurser på att analysera portföljens totala risker och under 2009 har vi utvecklat en genomarbetad metod för dynamisk all o k ering. Vi har även byggt en portfölj av alternativa investeringar som idag utgör drygt 6 procent av portföljen och som syftar till att öka portföljens riskjusterade avkastning på längre sikt. Därtill har vi förbättrat vår s k alfaförvaltning genom en genomarbetad riskbudgeteringsprocess. Det är inga dramatiska förändringar utan förbättringar i en evig utvecklingsprocess. Vi måste vara fokuserade på vårt långsiktiga uppdrag även när omvärlden drabbas av panik. Kostnadseffektiv förvaltning Vår ambition att skapa en förvaltning i framkant innebär också att vi arbetar hårt med att säkra att förvaltningen är kostnadseffektiv. Att bara minska utgifterna kan lätt leda till sämre nettoresultat, dvs lägre kostnad till priset av lägre intäkter. Att skapa en kostnadseffektiv förvaltning kräver mer, att varje kostnadskrona ska ge en så bra riskjusterad avkastning som möjligt. Olika investeringar kostar olika mycket. Att förvalta internt kan vara mer kostnadseffektivt men bara om vi har tillräcklig skicklighet. Vissa tillgångar ska eller får vi inte förvalta internt, vilket bl a gäller många av våra alternativa investeringar. En större andel alternativa tillgångar i portföljen innebär högre förvaltningskostnader men också högre förväntad avkastning på sikt, vilket gynnar pensionssystemet. Jag kan med trygghet säga att vi är kostnadseffektiva utifrån den förvaltningsinriktning som vi har valt eftersom vi kontinuerligt följer upp våra kostnader och även tar hjälp av en extern analysfirma som mäter våra kostnader i förhållande till andra liknande förvaltare världen över. Denna analys visar att våra kostnader är lägre än genomsnittet samtidigt som vår förvaltning tillför mervärde. Under 2009 har vi dessutom omförhandlat avtal, stängt förvaltningsmandat som vi bedömt inte har varit tillräckligt kostnadseffektiva och utvecklat vårt samarbete med de andra AP-fonderna för att hitta möjliga kostnadsbesparingar. Se ordlista

5 Debatt viktig En allmän uppfattning är att AP-fonderna har höga kostnader och behovet av fyra fonder med samma uppdrag har ifrågasatts. Det har bl a kommit till uttryck i en ESO-rapport som publicerades Att det finns vissa stordriftsfördelar i kapitalförvaltning förnekar ingen, det gjordes inte heller i förarbetena till AP-fondsreformen. Det glöms emellertid ofta bort att det också finns en intäktssida, den ligger främst i att riskerna sprids mellan flera förvaltare. Sannolikt bidrar konkurrens till ökad effektivitet och driver fram successiva anpassningar så att avkastningen i genomsnitt blir bättre. Intäkter är dock svårare att beräkna och därför hamnar fokus lätt bara på kostnaderna. Det är olyckligt då en onyanserad debatt skadar förtroendet för pensionssystemet. Det är viktigt att analysera och utvärdera pensionssystemet löpande men det är lika viktigt att det är en välinformerad och välgrundad diskussion. I Norge har både regeringen och centralbanken, inom vilken norska statens pensionsfond-utland ( Oljefonden ) är organiserad, lagt ned betydande resurser för att skapa ett välgrundat underlag för en diskussion kring pensionsförvaltningen. Den analysen kan även vi dra nytta av och det kommer vi att göra. Inga rörliga löner till ledningen I sviterna av finanskrisen kom diskussionen kring ersättningssystem i fokus. Vårt ersättningssystem var i förhållande till branschen redan återhållsamt och ingen rörlig ersättning betalades ut för 2008 när fondens resultat var negativt. Ytterligare restriktioner har införts 2009 genom att ledningsgruppen inte längre kan erhålla rörlig ersättning. Övriga medarbetare kan få maximalt två månadslöner. Det goda resultatet 2009 beror på många medarbetares förtjänstfulla insatser och uppsatta mål har mer än väl överträffats. De erhåller därför rörlig ersättning i enlighet med vad vi avtalat. För 200 kommer vi att införa mer långsiktiga prestationskrav för rörlig ersättning och vara mer återhållsamma med när den betalas ESO står för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ut, helt i linje med de krav som ställs från tillsynsmyndigheter även om AP3 inte står under denna tillsyn. Vår strävan är att ha ett ersättningssystem som kan erbjuda konkurrenskraftiga villkor för att attrahera och behålla värdefull kompetens och samtidigt möta vårt uppdrags höga förtroendekrav. Framtida utmaningar Vad har vi nu framför oss? Vi kommer att fortsätta att bygga en kostnadseffektiv förvaltning i framkant. Vi har kommit långt i vår strategiutveckling. Vårt mål när vi startade 200 var att förvaltningen skulle överträffa vårt benchmark, det målet har vi omprövat. Idag är målet 4 procents real avkastning i genomsnitt per år över tiden. Vår förvaltning fokuserar därför på portföljens totala risker. Genom diversifiering av tillgångar och förvaltningsstrategier ska portföljen ha förutsättningar att skapa en bra riskjusterad avkastning i linje med målet. Det sker genom att dynamiskt förvalta den totala portföljen och skapa en kostnadseffektiv exponering i olika tillgångar. De finansiella marknaderna den närmaste tiden utgör en särskild utmaning för oss eftersom det allmänna ränteläget är mycket lågt bl a till följd av stora stimulanser från centralbankerna. Med riskfria räntor nära noll måste vi ha förhållandevis mycket risk i portföljen för att skapa den avkastning som pensionssystemet såväl behöver. Detta ska vi göra utan att skapa alltför stor volatilitet i vårt resultat. Sist men inte minst vill jag tacka styrelsen för värdefullt stöd och engagemang i att utveckla AP3s strategi och alla medarbetare för betydande insatser i förvaltningen av fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet. kerstin hessius Verkställande direktör tredje ap-fonden

6 AP3s roll i pensionssystemet Uppdrag att värdesäkra pensionerna i dag och i framtiden Första Fjärde AP-fonderna är en del av det allmänna pensionssystemet. Fonderna har i uppdrag att förvalta sitt fondkapital till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå. AP-fonderna har två roller i pensionssystemet. Dels fyller de en buffertfunktion för att täcka framtida utbetalningar av pensioner, dels bidrar fondernas avkastning till pensionssystemets långsiktiga finansiering. Hur fungerar pensionssystemet? Det svenska pensionssystemet består av tre huvuddelar, den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionen och den frivilliga privata pensionen. Det allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och premiepension. Varje månad betalas 8,5 procent av de anställdas pensionsgrundande inkomst in till systemet. Av denna avgift går 6 procentenheter till inkomstpensionen och 2,5 procentenheter till premiepensionen. Det allmänna pensionssystemet Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter används till samma års pensionsutbetalningar. Inkomstpensionssystemet har en från statsfinanserna fristående och oberoende konstruktion. Betalningsströmmar i pensionssystemet Pensionen finansieras via en avgi avgi på 8,5 procent av den totala lönesumman. 2,5 procent sparas på individuella premiepensionskonton. Första Fjärde AP-fonderna llförs en ärdedel var av pensionsavgi erna AP AP2 AP3 AP4 Fonderna finansierar ar en ärdedel var av pensionsutbetalningarna Privat pensionssparande Tjänstepension Premiepension Inkomstpension Allmän pension 6 procent används för a finansiera årets utgående pensioner Avgi er mdkr Utbetalningar mdkr Hur påverkas storleken på den allmänna pensionen? Inkomstpensionens storlek är beroende av inkomsten under hela arbetslivet. Hur hög en individs framtida inkomstpension blir beror på hur många pensionsrätter individen har sparat ihop. Pensionsrätterna räknas varje år upp med en ränta motsvarande den genomsnittliga löneökningen i den svenska ekonomin, det s k inkomstindexet. Syftet med detta är att inkomstpensionen ska utvecklas i linje med den allmänna levnadsstandarden i Sverige. Premiepensionens storlek beror på utvecklingen i de värdepappersfonder som kapitalet placeras i. Varje individ bestämmer själv hur pengarna ska placeras. Görs inget aktivt val förvaltas pensionskapitalet av Sjunde AP-fonden. De som har låg eller ingen inkomst får garantipension. Garantipensionen finansieras över statsbudgeten och är därmed helt fristående från inkomst- och premiepensionssystemet. AP3s roll som buffertfond i det allmänna pensionssystemet Tillsammans med Första, Andra, Fjärde och Sjätte AP-fonderna är Tredje AP-fonden en av pensionssystemets buffertfonder. Fonderna hanterar över- och underskott som uppstår mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar av pensioner. De faktorer som påverkar den framtida balansen mellan inbetalningar och utbetalningar beskrivs i illustrationen på sid 5. Vad händer om pensionssystemet är i obalans? Buffertfonderna ska även bidra till pensionssystemets långsiktiga styrka. Tillgångarna i det allmänna pensionssystemet består av två delar. Dels buffertfondernas kapital som motsvarar ca 0 procent av de totala tillgångarna, dels de resterande 90 procent som består av avgiftstillgången. Avgiftstillgången representerar värdet av framtida pensionsavgifter. Skuldsidan består av de inarbetade pensionsrätterna. Skulden växer i huvudsak i takt med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige. Inkomstpensionssystemet har en inbyggd mekanism för att garantera pensionssystemets finansiella stabilitet. Mekanismen som kallas automatisk balansering ska förhindra att utbetalningarna i systemet blir större än vad systemet långsiktigt klarar av. Den automatiska balanseringen träder i kraft om skulderna i systemet är större än systemets tillgångar. Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks som ett balanstal. När balanstalet faller under,0 är skulderna större än 4 tredje ap-fonden 2009

7 AP3s uppdrag och placeringsregler Inbetalda avgifter Befolkningstillväxt Arbetskraftsdeltagande Ekonomisk tillväxt Löneökningstakt AP-fondernas buffertkapital Utbetalda pensioner Antal pensionärer Genomsnittlig livslängd Löneökningstakt År 2009 var de samlade avgiftsinbetalningarna till pensionssystemet 203 mdkr. Utbetalningarna av pensioner uppgick till 27 mdkr. Storlek en på avgiftsinbetalningarna och pensionsutbetalningarna varierar över tiden beroende på de faktorer som beskrivs i illustrationen ovan. AP3s viktigaste legala placerings regler Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg risk. Högst 40 procent av tillgångarna får expo neras för valutarisk. Fonden får ha högst 0 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag. Fonden får maximalt äga 2 procent av Stock holmsbörsen. Maximalt 5 procent av fondens tillgångar får placeras i onoterade värdepapper. Dessa placeringar måste ske indirekt via riskkapital bolag eller värdepappersfonder. Minst 0 procent av till gångarna ska förvaltas av externa förvaltare. Fonden får inte placera direkt i råvaror. tillgångarna och den automatiska balanseringen aktiveras. Balanseringen innebär att värdet av utbetalda pensionsrätterna skrivs upp med en lägre ränta än annars och att den framtida pensionen som konsekvens blir lägre, allt annat lika. Räntan sätts till en lägre nivå till dess att systemets tillgångar och skulder väger jämnt igen. Den automatiska balanseringen innebär att pensionssystemet är självfinansierande och att staten därmed inte behöver höja avgifterna eller låna pengar för att betala pensionerna. Vad händer med pensionerna 200? Vid utgången av 2008 fanns ett underskott på 243 mdkr, vilket motsvarade ett balanstal på 0,9826, när man delar pensionssystemets tillgångar med skulderna. Det innebär att den automatiska balanseringen aktiveras 200. Underskottet i pensionssystemet 2008 förklaras bl a av minskningen i AP-fondernas tillgångar till följd av de kraftiga kursfallen på världens aktiebörser. Det negativa resultatet beror också på att pensionsskulden har ökat i snabbare takt än avgiftstillgången. För att minska den negativa effekten av balanseringen för pensionärerna beslutade riksdagen under 2009 att ändra beräkningsprinciperna för AP-fondernas tillgångsmassa. Från att tidigare beräknas som en sammanslagning av tillgångarna vid utgången av året beräknas den nu som ett snitt av tillgångarna under tre år. Det är tre saker som har gjort att pensionen 200 blir lägre än 2009: det allmänna prisläget har sjunkit, inkomstutvecklingen totalt sett i samhället har varit svag och den automatiska balanseringen i pensionssystemet har trätt i kraft. Tillsammans har detta gjort att inkomstpensionerna för 200 sänks med 3 procent 2. När kommer pensionssystemet att vara i balans igen? Enligt Pensionsmyndighetens prognos 2 kommer pensionssystemet att vara i balans igen 202. AP-fondernas uppdrag och placeringsregler Fondernas verksamhet utgår från lagen (2000:92) om de allmänna pensionsfonderna som bland annat säger att: Första Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Fondmedlen ska placeras så att hög avkastning på lång sikt uppnås. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondernas placeringsregler är fastställda av riksdagen. Reglerna ger vida ramar för fondernas val av tillgångsmix, men grundregeln säger att de tillgångar som fonderna investerar i ska vara omsättningsbara, dvs de ska kunna köpas och säljas. Placeringarna får inte påverkas av näringspolitiska eller ekonomisk-politiska hänsyn. Styrningen av AP3 i egenskap av statlig pensionsfond AP3 är en statlig pensionsfond vars styrelse tillsätts av regeringen. Styrelsen har fullt ansvar för verksamheten. Styrelsen beslutar om tillgångsallokering, ägarpolicy och riskhanteringsplan. Fonden är mer självständig än andra myndigheter eftersom verksamheten bara styrs av lagstiftningen. Regeringen får inte ge direktiv för den dagliga verksamheten eller den löpande förvaltningen av fondens kapital. Fonden har externa revisorer som utses av regeringen. Regeringen utvärderar AP-fonderna AP-fonderna utvärderas varje år av finansdepartement et på uppdrag av regeringen. Utvärderingen behandlas sedan i finansutskottet. Källa: Riksdagen ändrade reglerna för beräkning av balanstalet hösten Enligt de nya principerna kommer balanstalet hamna på 0,9672 istället för 0,9826.(Proposition 2008/09:29). 2 Pressmeddelande från Pensionsmyndigheten respektive 9 januari 200. Läs mer om det svenska pensions systemet samt pensionssystemets årsredovisning på Pensionsmyndighetens hemsida Läs finansdepartementets årliga utvärdering av AP-fonderna på tredje ap-fonden

8 mål och investeringsstrategi Diversifiering och långsiktighet bas för värdeskapande AP3s mål är att skapa en real avkastning på minst 4 procent per år. I detta avsnitt beskrivs fondens investeringsfilsofi som ligger till grund för utformningen av fondens investeringsportfölj samt hur fondens förvaltning är organiserad. Fondens avkastningsmål AP3s uppdrag i pensionssystemet ställer krav på vilken avkastning som fonden ska uppnå på det kapital som fonden förvaltar. För att fonden ska kunna täcka framtida utbetalningar av pensioner och bidra till pensionssystemets långsiktiga finansiering krävs en real avkastning på minst 4 procent per år. Detta avkastningsmål har AP3 beräknat genom att analysera förväntad framtida utveckling för pensionssystemets tillgångar och skulder som de beskrivs på sidorna 4 och 5. Med en real avkastning som överstiger 4 procent är det sannolikt att pensionssystemet kommer att vara starkt och att balanseringar av pensionssystemet undviks längre fram i tiden. Utvecklingen på finansmarknaden under de senaste tio åren har med stor tydlighet visat hur viktigt det är att avkastningen för APfonderna inte varierar för mycket mellan enskilda år. Därför behöver avkastningsmålet kompletteras med ett mål som specificerar hur mycket avkastningen får variera. Detta har AP3 uttryckt som att fonden söker den portfölj som till högst riskjusterad avkastning ger en förväntad avkastning på realt 4 procent per år. Investeringsfilosofi För att en investerare utifrån ett avkastningsmål ska kunna utforma en investeringsportfölj som kan ge önskad avkastning, måste investeraren först precisera sin övertygelse om finansmarknadens funktionssätt samt specificera den egna organisationens strategi för att agera på finansmarknaden. Denna precisering brukar sammanfattas i investerarens investeringsfilosofi. I tabellen nedan presenteras AP3s investeringsfilosofi. AP3s investeringsfilosofi Risktagande Riskspridning Analysförmåga Tidsdiversifiering Se ordlista Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning. Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas. Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar bedömas. Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre riskjusterad avkastning. Därmed ökar sannolikheten att avkastningsmålet nås. Investeringsstrategi Fondens investeringsfilosofi utgör grund för de beslut som AP3 fattar kring sin investeringsverksamhet. Tidsdiversifieringen i investeringsfilosofin anger hur AP3 har valt att strukturera investeringsverksamheten. Avkastningen för fonden skapas genom att avkastning från tre olika investeringsprocesser med olika placeringshorisont läggs samman. De tre investeringsprocesserna är dock inte oberoende från varandra utan en interaktion sker mellan de tre. Speciellt när det gäller den långa och den medellånga placeringshorisonten finns det en nära koppling. Strategin för samtliga tre investeringsprocesser utgår från de tre första punkterna i investeringsfilosofin; risktagande, riskspridning och analysförmåga. I tabellen nedan sammanfattas hur de tre investeringsprocesserna är kopplade till investeringsfilosofin. Strategi för AP3s investeringsprocesser Risktagande Riskspridning Analysförmåga Lång sikt Tidsdiversifiering, längd på placeringshorisont Risktagande via exponering mot framförallt aktie-, kredit-, valutaoch likviditetsrisk. Mellan olika tillgångsslag, regioner och sektorer. Strukturell makroekonomisk analys och avkastningsprognoser utifrån långsiktiga data. Medellång sikt (strategisk) Risktagandet förändras beroende på avkastningsförväntningar under de kommande 3 åren. Förändringar av exponering mot olika risktyper och diversifierig via positioner på olika delmarknader. Konjunkturell makroekonomisk analys samt värdering och riskaptit. Kort sikt (alfa) Risktagande som skapar en avkastning som har låg samvariation med övrig avkastning. Positioner tas på ett flertal delsegment av finansmarknaden. Olika typer av beslutsmodeller och prognosmetoder för kortsiktig positionstagning. Beslut fattade utifrån en lång placeringshorisont Övertygelsen att exponering mot finansiella risker ger ett positivt avkastningsbidrag över tid utgår från teoretisk och empirisk forskning inom finansiell ekonomi. Riskfyllda tillgångar, som t ex aktier, har under de senaste 00 åren givit betydligt högre avkastning än säkra ränteplaceringar. Av tabellen på nästa sida framgår att den reala avkastningen för amerikanska och svenska aktier i snitt var 6 tredje ap-fonden 2009

9 mål och investeringsstrategi över 6 procent per år mellan 900 och Under samma period gav statsobligationer i de två länderna en real avkastning på ca 2 procent per år. Genomsnittsavkastning Aktier Statsobligationer Statsskuldväxlar Sverige nominellt,4 % 6, % 5,6 % USA nominellt 9,3 % 5,0 % 4,0 % Sverige realt 7,6 % 2,4 %,9 % USA realt 6,2 % 2,0 %,0 % Källa: London Business School, RBS och AP3 Utifrån resultat av den typ som visas i tabellen ovan i kombination med framåtblickande bedömningar, har AP3 skapat prognoser över förväntad avkastning för ett stort antal tillgångar. Förutom att förväntade avkastningar prognostiseras görs bedömningar över de olika tillgångarnas risk, mätt som volatilitet, och hur deras avkastningar antas komma att samvariera i framtiden. Prognoserna över avkastning, risk och samvariation i avkastning används därefter för att i en optimering ta fram en portfölj som uppfyller fondens mål om 4 procents real avkastning över tid till lägsta möjliga risk, dvs den portfölj som har högst förväntad riskjusterad avkastning. När denna optimala portfölj beräknas tas hänsyn till de legala restriktioner som gäller för fondens placeringar (se sid 5). Dessutom tas hänsyn till de speciella förutsättningar till avkastning som AP3 har via sina särdrag som investerare enligt tabellen nedan. Dessa särdrag ger fonden konkurrensfördelar som kan utnyttjas för att höja avkastningen och sänka risken i portföljen. AP3s särdrag som investerare Långsiktighet Flexibilitet Statligt ägande Se ordlista Långsiktigheten gör att AP3 kan investera i tillgångsslag som endast är öppna för placerare som kan ingå långsiktiga avtal och som är förknippade med en likviditetspremie jämfört med tillgångar som kan omsättas snabbt. Jämfört med många större placerare har AP3 ett uppdrag och ett regelverk som medger en högre grad av flexibilitet i risktagandet. Detta ger AP3 en möjlighet som kan utnyttjas under vissa marknadsförhållanden. Genom att AP3 är en del av staten har fonden en hög kreditvärdighet, vilket ökar möjligheterna att ingå vissa typer av avtal till förmånliga villkor. Den portfölj som genereras utifrån den långsiktiga investeringsprocessen kommer att ha en relativt hög exponering mot riskfyllda tillgångar. Detta beror på att den förväntade reala avkastningen på räntebärande tillgångar med hög kreditvärdighet är för låg för att kunna nå upp till avkastningsmålet på 4 procent. Såväl historiska avkastningsdata för statsskuldväxlar och statsobligationer som nuvarande marknadsnoteringar för dessa instrument är betydligt lägre än 4 procent realt. För att kompensera för den risk som den höga nivån på riskfyllda tillgångar medför har AP3 sedan starten 200 strävat efter att diversifiera risktagandet i enlighet med investeringsfilosofin. Genom att sprida risktagandet höjs den riskjusterade avkastningen och konsekvenser för plötsliga fall på framför allt aktiemarknaden reduceras. Flera av de större förändringarna som AP3 har gjort i förvaltningsstrukturen sedan 200 kan ses utifrån ett diversifieringsperspektiv. Detta gäller exempelvis den ökade allokeringen till fastigheter och andra realavkastande tillgångar. Strategisk allokering medellång placeringshorisont För AP3 är den portfölj som den långsiktiga investeringsprocessen resulterar i inte en målportfölj som fonden försöker upprätthålla i alla marknadssituationer. Fonden analyserar ständigt om portföljen kan förändras på ett sådant sätt att målavkastningen på 4 procent kan nås med en större sannolikhet. Detta gör AP3 genom att i en investeringsprocess som har en medellång placeringshorisont göra prognoser på avkastningar för tillgångarna på 3 års sikt. I enlighet med investeringsfilosofin, bedömer AP3 att det går att prognostisera avkastningar på medellång sikt och denna uppfattning har även stöd i forskning. Orsaken till att AP3 bedriver strategisk allokering är observationen att olika tillgångars avkastning varierar mycket på 3 års sikt och att det kan krävas långa perioder innan den långsiktiga avkastningsförväntningen realiseras. Det finns exempel på perioder som är flera decennier långa där aktier har avkastat mindre än obligationer. De olika riskpremierna är alltså inte konstanta utan varierar kraftigt över tiden. Den metod som AP3 använder för att fatta medelfristiga allokeringsbeslut benämns dynamisk tillgångsallokering och metoden beskrivs i detalj på sidorna 9. Alfa kort placeringshorisont Den tredje investeringsprocess som AP3 använder är kortsiktig positionstagning, s k alfaförvaltning, med syfte att skapa avkastning som i ett kortsiktigt pespektiv endast i liten omfattning samvarierar med fondens totalavkastning. Eftersom alfaavkastningen ska ha låg samvariation med totalavkastningen, har den en förmåga tredje ap-fonden

10 att öka fondens diversifiering och därmed höja den riskjusterade avkastningen. AP3s erfarenheter av verksamheten är goda och den ackumulerade avkastningen sedan starten 200 är drygt 2 mdkr. För att alfaförvaltningen ska bli framgångsrik krävs ett strukturerat angreppssätt. Risktagandet måste vara balanserat mellan olika strategier och fonden måste kontinuerligt utveckla metoderna för att erhålla alfaavkastning. Sedan 2008 arbetar AP3 med en förvaltningsstil där alfaförvaltningen är frikopplad från fondens exponeringar på finansmarknaden, s k alfa- och betaseparering. Detta arbetssätt medför att alfaförvaltarna kan fokusera helt på positionstagningen och att AP3 enkelt kan utvärdera förvaltarnas insatser. Förvaltningsorganisation För att ha förutsättningar att framgångsrikt agera inom en omvärld som är i ständig förändring krävs stor flexibilitet i förvaltningsorganisationen och en effektivitet i att ta vara på relevant kompetens. Detta uppnås genom tydlig ansvarsfördelning där förvaltningsbesluten delegeras till de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen på ett lönsamt och kostnadseffektivt sätt inom ramen för tillåtna riskmandat. Styrelsen beslutar om riktlinjer för dynamisk allokering inkl riskklasstruktur och övergripande allokering på riskklassnivå i portföljen samt bestämmer de avvikelsemandat inom vilka fondens VD kan ändra allokeringen. Fondens förvaltning är organiserad i tre enheter: Portföljstrategi, Alfa- och betaförvaltningen och Alternativa investeringar. Portföljstrategi arbetar med övergripande frågor angående portföljens sammansättning. Gruppen Strategisk allokering inom Portföljstrategi arbetar med att analysera förutsättningarna för medelfristiga allokeringsbeslut samt att ta fram underlag för dessa beslut. Denna förvaltning bedrivs utifrån modellen för dynamisk tillgångsallokering som beskrivs mer utförligt i nästa avsnitt. Alfa- och betaförvaltningen är ansvarig för fondens faktiska investeringar i marknadsnoterade aktier, räntebärande instrument samt valutor. Som tidigare nämnts bedriver AP3 denna verksamhet utifrån ett alfa- och betaseparerat angreppssätt och avdelningen består av två grupper, Alfa och Beta, med olika arbetsuppgifter. Beta förvaltar AP3s faktiska exponering på världens finansmarknader. Betaförvaltningen har som mål att genom kostnadseffektiv förvaltning generera en avkastning i nivå med indexavkastningen för de olika marknaderna man är investerad i. I slutet av 2009 förvaltade Beta ca 7 mdkr. Alfa har däremot inget kapital att förvalta. Istället har Alfa som mål att generera en absolutavkastning, enligt beskrivningen ovan. För närvarande har Alfa som mål att generera en absolutavkastning på 600 mkr per år. Inom Alfa- och betaförvaltningen arbetar man med optimal riskbudgetering. Detta innebär att risktagandet balanseras utifrån de olika förvaltningsmandatens förväntade avkastning och samvariationen i avkastningen mellan de olika förvaltarna. Alternativa investeringar är ansvarig för förvaltningen av AP3s onoterade tillgångar, tillgångar med låg likviditet och fastigheter. Dessutom har gruppen förvaltningsansvar för Nya strategier. Nya strategier omfattar ett antal diversifierande strategier som t ex försäkringsrisk samt ett antal opportunistiska investeringar såsom konvertibler. Avkastningsmålen för alternativa investeringar är uttryckta i absoluta nominella termer. Målsättningarna för de större delportföljerna är: fastigheter 0 procent, onoterade aktier 5 procent och life science-aktier 2 procent. Samtliga mål avser en genomsnittlig årlig avkastning mätt över en treårsperiod. I slutet av 2009 förvaltade Alternativa investeringar ca 33 mdkr. AP3s förvaltningsorganisation Portföljstrategi Se ordlista AP3s totala portfölj Alfa- och betaförvaltning Alternativa investeringar 8 tredje ap-fonden 2009

11 dynamisk tillgångsallokering Dynamisk tillgångsallokering en ny modell för övergripande portföljsammansättning Mot bakgrund av händelseutvecklingen på världens finansmarknader under 2008 och de positiva erfarenheter som AP3 har av strategisk allokering och alfaförvaltning, har fonden gjort en större förändring i sitt arbete med den övergripande allokeringen av fondens kapital. Beslut om kapitalallokering kommer att göras utifrån en riskklassindelning av fondens totalportfölj. I detta avsnitt beskrivs den nya dynamiska allokeringsmodellen för övergripande allokering som AP3 har introducerat. Avkastning i Sverige och USA 2008 och Aktier (MSCI) Sverige USA Statsobligationer Statsskuldväxlar 09 Behovet av medelfristiga allokeringsbeslut AP3 har gjort bedömningen att den reala avkastningen i genomsnitt bör vara minst 4 procent per år för att fondens roll i pensionssystemet ska uppfyllas långsiktigt. Utifrån prognoser på långsiktiga reala avkastningar för olika tillgångar kan fonden därefter beräkna en portfölj som över tid förväntas avkasta 4 procent realt till lägsta möjliga risk. En sådan portfölj kommer att innehålla en relativt stor andel riskfyllda tillgångar och aktieandelen kommer att ligga i närheten av 50 procent. Att hålla en sådan långsiktig portfölj konstant över tiden skulle dock utsätta AP3 och pensionssystemet för stora risker i form av mycket svag avkastning under vissa år. Detta hänger samman med att avkastningen för olika tillgångar och för olika typer av finansiella risker varierat mycket kraftigt mellan olika tidsperioder talets första årtionde har karaktäriserats av låg avkastning på aktieinvesteringar, medan slutet av 970-talet karaktäriserades av svag real avkastning på räntebärande tillgångar till följd av den extremt höga inflationen under perioden. Liknande mönster kan även identifieras för andra typer av risker. Avkastningen för obligationer med kreditrisk är ofta svag i perioder av lågkonjunktur när antalet konkurser i ekonomin stiger. Två år som tydligt visar de stora skillnaderna i avkastning för olika tillgångsslag vid olika perioder är 2008 och Diagrammet nedan visar händelseutvecklingen under dessa två år för aktier, statsobligationer och statsskuldväxlar. Det framgår tydligt att det finns ett behov att variera allokeringen till olika tillgångsslag och finansiella risker över tiden. Många pensionsfonder, liksom AP3, har under många år förändrat sin allokering då marknadsförhållandena förändrats. Händelseutvecklingen i samband med finanskrisen har dock pekat på att portföljförändringarna i många fall varit otillräckliga. Detta har medfört att AP3 beslutat att förändra och förbättra det sätt som fonden arbetar med allokering av fondens totala risker. Tillgångarna i portföljen har delats in i riskklasser för att underlätta analys och beslutsfattande. I följande avsnitt beskrivs kortfattat hur detta arbete är organiserat och vilka förändringar som genomförts under 2009 för att höja fondens förväntade riskjusterade avkastning över tiden. Erfarenheter från strategisk allokering och alfaförvaltning AP3 har sedan flera år lagt ner allt större resurser på att genom strategiska allokeringsbeslut försöka anpassa risktagandet till olika marknadsförhållanden. Detta har fonden gjort genom att öka respektive minska investeringarna i riskfyllda tillgångar då förväntad avkastning för dessa varit speciellt hög respektive låg. För , då fonden särredovisade dessa strategiska beslut, var mervärdet på de strategiska allokeringsbesluten ca 5 mdkr. AP3 har sedan start arbetat fokuserat med diversifiering av risktagandet i portföljen, framför allt från aktierisk till andra risktyper som t ex kreditrisk, för att göra resultatet mindre beroende av plötsliga fall på världens aktiemarknader. Även AP3s satsning på alfaförvaltning har varit en källa till positiv avkastning som minskat behovet av att vara allokerad mot aktierisk. Alfaförvaltningens resultat ska ha en låg samvariation med avkastningen för de tillgångsslag som förvaltas. Därmed kan alfaförvaltning höja avkastningen i fondens portfölj utan att risktagandet ökas i någon större utsträckning. Sedan starten 200 har AP3s alfaförvaltning bidragit med drygt 2 mdkr. Trots att såväl strategiska allokeringsbeslut som alfaförvaltning gett betydande positiva bidrag till fondens totalavkastning sedan start, har de inte kunnat kompensera för det stora fallet i fondens kapital som skedde under finanskrisen Under finanskrisen ökade samvariationen i avkastningen för olika riskfyllda tillgångar till extrema nivåer. Det fanns därmed inget riskfyllt tillgångsslag som kunde kompensera för ett värdefall i en annan riskfylld tredje ap-fonden

12 dynamisk tillgångsallokering tillgång. Endast räntebärande tillgångar utgivna av stater med hög kreditvärdighet gav en positiv avkastning under den period då ett sammanbrott av världens finansmarknader var nära att inträffa. Dynamisk tillgångsallokering Mot bakgrund av händelseutvecklingen på världens finansmarknader under 2008 och de positiva erfarenheter som AP3 har av strategisk allokering och alfaförvaltning har fonden gjort en större förändring i sitt sätt att arbeta med den övergripande allokeringen av fondens kapital. Den nya modell för övergripande allokering som AP3 introducerat benämns Dynamisk tillgångsallokering. Huvudsyftet med dynamisk allokering är att målet om 4 procents real avkastning ska kunna nås med större sannolikhet. Därmed minskar sannolikheten för balansering av pensionssystemet vilket gynnar nuvarande och kommande ålderspensionärer. För att höja sannolikheten för att avkastningen blir minst 4 procent realt, strävar fonden efter att minska det intervall som avkastningen ett visst år kan variera inom. Framförallt är det givetvis ett stort negativt utfall som vill undvikas. Detta brukar benämnas att fonden strävar efter att höja den riskjusterade avkastningen. Som beteckningen dynamisk allokering indikerar kommer portföljsammansättningen att förändras mer frekvent än tidigare. Avsikten är att fonden på medellång sikt ska anpassa risknivåer och avkastningsmål efter marknadsförutsättningarna. Med medellång sikt avses en period på 3 år. För att dynamisk allokering ska kunna uppfylla sitt huvudsyfte krävs att de beslutade portföljförändringarna är betydande. Allokeringsbeslut utifrån riskklasser I den nya förvaltningsmodellen kommer beslut om kapitalallokering att göras utifrån en riskklassindelning av fondens totalportfölj. De övergripande riskklasserna visas i bilden nedan. Dessa riskklasser överensstämmer med traditionella riskklasser inom finansiell ekonomi och speglar inom vilka områden som fonden koncentrerar sitt analysarbete. De sju riskklasserna innehåller följande tillgångar: Aktier innehåller investeringar i svenska och utländska börsnoterade aktier, men även fondens onoterade aktieportfölj. Räntor innehåller traditionella räntebärande instrument utgivna av stater med hög kreditvärdighet, exempelvis investeringar i svenska statsobligationer. Krediter innehåller de ränteinstrument som inte är hänförda till räntor eller inflation. Inom denna riskklass finns investeringar i exempelvis bostads- och företagsobligationer. Både företagsobligationer med hög kreditvärdighet, s k investment grade, och mer riskfyllda företagsobligationer, s k high yield, återfinns i denna riskklass. Inflation innehåller investeringar vars avkastning till stora delar är värdesäkrad mot oväntade uppgångar i inflationstakten. AP3s investeringar i realavkastande obligationer samt fastigheter tillhör denna riskklass. Valuta avser den riskexponering som fonden får genom att vara investerade i utländska värdepapper som inte är valutakurssäkrade tillbaka till svenska kronor. Fondens investeringar i utländska räntebärande tillgångar är alltid valutasäkrade relativt den svenska kronan. Därmed är det framför allt aktieinvesteringar som ger upphov till valutarisk. Majoriteten av valutarisken är mot US-dollar, euro och japanska yen men valutorna på tillväxtmarknaderna har under senare år fått en alltmer framträdande roll. Övrig exponering innehåller investeringar som ur ett riskperspektiv är svåra att placera inom övriga riskklasser. Fondens investeringar i konvertibla skuldebrev och försäkringsrisker återfinns i denna riskklass. Absolutavkastande strategier inkluderar de förvaltningsmandat som fonden har vilka ska ge en avkastning som är oberoende av utvecklingen på världens aktie- och obligationsmarknader. Dessa mandat har normalt som mål att ge en avkastning som är uttryckt i mkr. Inom denna riskklass återfinns främst förvaltnings- Se ordlista AP3s portfölj uppdelad på olika riskklasser AP3s totala portfölj Aktier Räntor Krediter Inflation Valutor Övriga exponeringar Absolutavkastande strategier Noterade aktier Statsräntor Krediträntor Realräntor Onoterade aktier Fastigheter AP3s investeringsportfölj består av tillgångar med olika övergripande riskegenskaper. Fondens riskklasstruktur tar hänsyn till risker som t ex marknads-, likviditets- och kreditrisker. Riskklasstrukturen bygger dessutom på fyra diversifieringskällor; diversifiering mellan riskklasser, diversifiering inom en riskklass, olika investeringshorisonter och olika investeringsstrategier. 0 tredje ap-fonden 2009

13 dynamisk tillgångsallokering Förenklad bild av aktieriskpremien över en konjunkturcykel Aktieriskpremie Konjunkturnivå Tid Historiska data visar att det finns samband mellan aktieavkastningar kommande kvartal och var konjunkturen befinner sig och vart den är på väg. Aktieriskpremien tenderar att vara högre än normalt i lågkonjunktur när konjunkturen är på väg att förbättras. mandat som organisatoriskt återfinns under fondens alfaförvaltning. Ett övergripande syfte med att dela in AP3s portfölj i olika riskklasser är att åskådliggöra och förtydliga de risker som portföljen är utsatt för. Riskklasstrukturen ska fånga upp risker som fonden vill bevaka, framförallt när marknaden är i en stressad situation. Strukturen underlättar ett proaktivt agerande, där fonden i förväg blir medveten om vilka riskklasser som kommer att vara likvida respektive illikvida när marknaden är stressad. Oförutsedda händelser prissätts omedelbart på finansmarknaden, vilket kräver att fonden måste vara införstådd med vilka riskklasser som man snabbt har en möjlighet att reducera respektive öka risken i. Detta bör naturligtvis också beaktas vid den initiala investeringen i en riskklass. Beslutsunderlag för dynamisk allokering De beslutsunderlag som används inom den dynamiska allokeringsmodellen för att bestämma portföljsammansättningen baseras på analys avseende makroekonomin strukturellt och konjunkturellt samt värdering av olika riskklasser och riskaptit. Den strukturella makroanalysen har sin tyngdpunkt på demografi, produktivitet, skuldnivåer och sparandekvoter m m. Den konjunkturella delen av makroanalysen fokuserar på var världsekonomin befinner sig i konjunkturcykeln och vart konjunkturen är på väg. Utgångspunkten för fokuseringen på konjunkturutvecklingen är de observationer som kan göras över hur ersättningen för att ta aktierisk, aktieriskpremien, varierar över tiden, som schematiskt visas i diagrammet ovan. AP3 har genomfört en analys av hur sambandet mellan avkastningen för olika tillgångsslag och konjunkturen ser ut. Konjunkturen kan delas in i fyra olika faser, beroende på om den är hög eller låg samt om den är på väg att förbättras eller försämras. Analysen visar att avkastningen på aktier tenderar att vara som högst strax innan ekonomin rör sig från låg- till högkonjunktur, samt som lägst strax innan ekonomin rör sig från hög- till lågkonjunktur. I årstakt tenderar avkastningsskillnaden mellan aktier och obligationer vid dessa tillfällen att vara drygt 0 procent högre respektive lägre än normalt. Avkastningsskillnad i förhållande till normal nivå, mellan amerikanska aktier och obligationer i olika konjunkturfaser, Högkonjunktur Lågkonjunktur Förbättrad konjunktur Normal Signifikant positiv Försämrad konjunktur Signifikant negativ Normal Källa: AP3 Den makroekonomiska analysen kompletteras med en värderingsanalys för samtliga riskklasser. Analysprocessen lägger dessutom tyngd på bedömningen av riskaptiten i marknaden. Efter det att analysen gjorts av konjunkturläget, strukturella faktorer, värdering och riskaptit sammanställs resultatet till förväntad avkastning och risk för varje riskklass. Utifrån dessa förväntade avkastningar och med hänsyn taget till osäkerhet och samvariation i avkastningarna skapas en portfölj som på 3 års sikt förväntas ge fonden 4 procents real avkastning med störst sannolikhet. En stor del av den dynamiska processen kommer, som tidigare nämnts, att fokusera på hanteringen av negativa utfall för portföljens investeringar. Detta innebär att analysen kontinuerligt genomför en översyn av behovet för skyddsstrategier. tredje ap-fonden 2009

14 Riskhantering Att ta risk är del av verksamheten AP3s kärnverksamhet består i att hantera risk. Det är risktagande som skapar avkastning. De risker som tas ska vara medvetna, önskade och ligga inom de ramar som omgärdar verksamheten. Vilka risker som är tillåtna och nivån på risktagandet styrs av AP-fondslagen, restriktioner beslutade av styrelsen samt interna limiter beslutade av VD. AP3 har en funktion för oberoende riskkontroll för att säkerställa att verksamheten bedrivs inom fastställda ramar. Riskdefinitioner Risk kan definieras som en framtida negativ avvikelse från ett förväntat utfall. AP3s uppdrag är att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå. Riskhantering innebär att bedöma, analysera, värdera och behandla verksamhetens risker och syftar till att skapa bästa möjliga avkastning i förhållande till vald risknivå. Riskkontroll ska identifiera, mäta, analysera och följa upp verksamhetens risker med syfte att tillse att risktagande sker kontrollerat och inom fastställda ramar. AP3 grupperar identifierade risker enligt fyra riskkategorier; marknadsrisker, kreditrisker, operativa risker och regelverksrisker. Under varje riskkategori återfinns ett antal typer av risk, exemplifierade i bilden nedan. Marknadsrisker Kreditrisker Opera va risker Regelverksrisker Ak ekursrisk Ränterisk Valutarisk Infla onsrisk Likviditetsrisk Poli sk risk Landrisk Refinansieringsrisk Emi entrisk Motpartsrisk Leveransrisk Processrisk Systemrisk Personalrisk Bedrägeririsk Avbro srisk Legal risk Regelbro Anseenderisk Marknadsrisker Marknadsrisker definieras som risken för negativ värdeförändring till följd av prisförändringar på de finansiella marknaderna. Dessa risker hanteras aktivt inom AP3s förvaltning med målsättning att optimera riskexponering i förhållande till förväntad avkastning. Mandat för risktagande delegeras från fondens styrelse till VD och vidare till enskilda förvaltare. Kreditrisker Kreditrisker definieras som risken för förlust till följd av att en kredittagare eller motpart inte kan fullgöra sina skyldigheter. Vad gäller värdepapper talar man om emittentrisk som risken att kredittagaren inte kan fullgöra sin betalningsförpliktelse på för fallodagen. Denna risk hanteras liksom marknadsriskerna inom AP3s förvaltning. Motparts- och leveransrisker är främst förknippade med derivat- och valutakontrakt och risken för att en motpart inte skall kunna uppfylla sitt åtagande. Dessa risker kan ses som s k residualrisker. Med det menas att de följer med verksamheten men bidrar inte aktivt till avkastningen varför målet är att minimera dessa till en kostnad som bedöms rimlig. Operativa risker och regelverksrisker Operativa och regelverksrisker klassificeras också som residualrisker där målet är att minimera riskerna till kostnader som bedöms rimliga. Operativa risker är risken för förlust pga såväl interna orsaker (systemfel, modellfel, misstag, interna bedrägerier) som omvärldshändelser (t ex extern brottslighet, extrema händelser i omgivningen). Regelverksrisker liknar operativa risker men risken för förlust är kopplad till att lagar och regler inte efterlevs, att ingångna avtal inte ger det skydd som var intentionen samt att rykten kan skada fondens förtroende. Dessa risker hanteras genom löpande utvärdering av rutiner och processer samt en hög medvetenhet inom organisationen. Riskmätning Marknads- och kreditrisker mäts och följs upp dagligen av funktionen för oberoende riskkontroll, middle office. Risk mäts såväl aggregerat för den totala fonden som ner på enskilda mandat. För den marknadsnoterade portföljen ligger fokus på relativ risk, dvs avvikelser från fastställda index medan absolut risk används inom resterande delar av portföljen samt på totalnivå. För limitsättning används såväl positionslimiter som bak- och framåtblickande statistiska mått, t ex tracking error och Value at risk.value at Risk används också för att mäta fondens totala risk över olika risktyper. I analyssyfte används ytterligare modeller såsom känslighetsanalyser och olika typer av stresstester. Riskanalys inleddes med fortsatt mycket höga risknivåer som en följd av turbulensen på finansmarknaderna under hösten Vid ingången av året låg volatiliteten i AP3s marknadsnoterade portfölj på 27,3 procent. Från mitten av mars började en normalisering av risknivåerna och vid utgången av 2009 uppgick volatiliteten i AP3s portfölj till 6,8 procent, vilket är i nivå med situationen innan kreditkrisen startade sommaren Från halvårsskiftet har AP3 ökat fondens totala risknivå genom en ökad exponering mot aktiemarknaden. Samtidigt har fondens valutaexponering minskats till nivåer under 0 procent. Vid ingången av 2009 hade AP3 en stor position i kreditrisk i ränteportföljen. Allt eftersom att kreditmarknaden stabiliserades och priset Se ordlista 2 tredje ap-fonden 2009

AP3 sedan starten 2001

AP3 sedan starten 2001 Årsredovisning 2010 Innehåll AP3 i korthet s. 1 VD har ordet s. 2 AP3s roll i pensionssystemet s. 4 Mål och investeringsstrategi s. 6 Marknadsutveckling och AP3s avkastning 2010 s. 10 Riskhantering s.

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

OrdLiSTA INNEHÅLL OrdLiSTA Absolutavkastning Fondstyrka riskjusterad avkastning AP3 i korthet Absolut risk high yield riskkapital VD har ordet

OrdLiSTA INNEHÅLL OrdLiSTA Absolutavkastning Fondstyrka riskjusterad avkastning AP3 i korthet Absolut risk high yield riskkapital VD har ordet Årsredovisning 20 INNEHÅLL AP3 i korthet s. 3 VD har ordet s. 4 AP3s roll i pensionssystemet s. 6 Mål och investeringsstrategi s. 9 987miljoner kronor har AP3 betalat ut 2009-20 för att täcka underskottet

Läs mer

AP3 redovisar ett resultat på 16,6 miljarder kronor och ett fondkapital som har fördubblats sedan starten 2001

AP3 redovisar ett resultat på 16,6 miljarder kronor och ett fondkapital som har fördubblats sedan starten 2001 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI, 2014 AP3 redovisar ett resultat på 16,6 miljarder kronor och ett fondkapital som har fördubblats sedan starten 2001 Resultatet för första halvåret 2014 uppgick till

Läs mer

Årsredovisning 2006 Innehåll Tredje AP-fonden Årsredovisning 2006 Bildtema Tredje AP-fonden Postadress Besöksadress Telefon Fax www.ap3.

Årsredovisning 2006 Innehåll Tredje AP-fonden Årsredovisning 2006 Bildtema Tredje AP-fonden Postadress Besöksadress Telefon Fax www.ap3. tredje ap-fonden 2006 Årsredovisning 2006 Innehåll Året som gick 1 VD har ordet 2 AP3s roll i pensionssystemet 4 Mål och strategi 8 Investeringsmiljö 12 Långsiktigt resultat 16 Årets resultat 18 Finansiell

Läs mer

Vi skapar långsiktigt värde genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare. Halvårsrapport 2012

Vi skapar långsiktigt värde genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare. Halvårsrapport 2012 Vi skapar långsiktigt värde genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare Halvårsrapport 2012 Innehåll Halvåret i korthet VD har ordet... 3 Första halvåret 2012... 5 Femårsöversikt...

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2011

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2011 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2011 Första halvåret 2011 präglades av skuldkrisen i Europa, politiska omvälvningar i Nordafrika och Mellanöstern, jordbävningen i Japan och svagare tillväxttakt i USA.

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2012

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2012 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2012 Första halvåret 2012 präglades av fortsatt oro avseende skuldsituationen i södra Europa med en svag konjunkturutveckling som följd. Resultatet för första halvåret

Läs mer

Omslag Årsredovisning 2012

Omslag Årsredovisning 2012 Omslag Årsredovisning 2012 året i korthet Innehåll AP3 i korthet s. 2 Året i sammandrag s. 3 VD har ordet s. 4 AP3s roll i pensionssystemet s. 8 Mål och investeringsstrategi s. 12 Ägarstyrning s. 16 Medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Medarbetare 24 Ledning 26 Styrelse 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Noter 40 Underskrifter 48

Medarbetare 24 Ledning 26 Styrelse 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Noter 40 Underskrifter 48 Årsredovisning 2013 ap3 i korthet Innehåll AP3 i korthet 2 Året i sammandrag 3 VD har ordet 4 AP3s roll i pensionssystemet 8 Mål och investeringsstrategi 12 Ägarstyrning 18 Intressentdialog 21 Miljö 22

Läs mer

AP3 på 30 sekunder. Innehåll. Fondens uppdrag. Fondens mål. Pensionsfond med stor frihet att agera. AP3s investeringar

AP3 på 30 sekunder. Innehåll. Fondens uppdrag. Fondens mål. Pensionsfond med stor frihet att agera. AP3s investeringar Årsredovisning 2008 Innehåll AP3 på 30 sekunder 1 Året som gick 2 VD har ordet 4 AP3s roll i pensionssystemet 6 Intervju om pensionssystemet 8 Mål och strategi 11 Förvaltningsstruktur 14 Nya investeringsmöjligheter

Läs mer

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012 Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Inledning På aggregerad nivå är aktiv förvaltning ett nollsummespel, d v s den enes vinst är den andres förlust

Läs mer

Årsredovisning 2007. Tredje AP-fonden Årsredovisning 2007

Årsredovisning 2007. Tredje AP-fonden Årsredovisning 2007 Årsredovisning 2007 Tredje AP-fonden Årsredovisning 2007 Innehåll AP3 på 30 sekunder 31 Året som gick 2 VD har ordet 4 AP3s roll i pensionssystemet 6 Mål och strategi 9 Förvaltningsstruktur 12 Intervju

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

BESKRIVNING AP3S WEBBPLATS

BESKRIVNING AP3S WEBBPLATS BESKRIVNING AP3S WEBBPLATS 1. Om AP3 Här finns en beskrivning av AP3s uppdrag i det svenska pensionssystemet. Här finns information om medlemmarna i AP3s ledningsgrupp, en ordlista som förklarar branschspecifika

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2013

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2013 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2013 FINANSDEPARTEMENTET Slutrapport Mars 28 mars 2013April 2014 2012 Innehållsförteckning 1. Angreppssätt för utvärderingen... 1 2. AP-fondernas roll, utveckling

Läs mer

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2012

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2012 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2012 FINANSDEPARTEMENTET SLUTRAPPORT Mars April 2013April 2012 Innehållsförteckning 1. Angreppssätt för utvärderingen... 1 2. AP-fondernas roll, utveckling och omvärld

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2001

Halvårsrapport januari juni 2001 Halvårsrapport januari juni 2001 Anpassningen till fondens nya normalportfölj är i stort sett genomförd. Marknadsvärdet på placeringstillgångarna uppgick 2001-06-30 till 132,1 mdr. Fjärde AP-fondens placeringstillgångar

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Delårsrapport 2005. Detta är Tredje AP-fonden. Januari juni

Delårsrapport 2005. Detta är Tredje AP-fonden. Januari juni Januari juni Delårsrapport 2005 Detta är Tredje AP-fonden AP3 är en av fem AP-fonder som ska förvalta det svenska pensionssystemets buffertkapital. Tillsammans med Första, Andra, Fjärde och Sjätte AP-fonden

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2010

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2010 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 21 FINANSDEPARTEMENTET Slutrapport April 211 KONFIDENTIELLT MATERIAL OCH ÄGANDERÄTT All användning av detta material, är utan särskilt tillstånd av McKinsey & Company

Läs mer

INNEHÅLL 2 INNEHÅLL. Kort om Första AP-fonden...3. Året i korthet...4. VD-ord: Hög avkastning gynnar pensionssystemet...6

INNEHÅLL 2 INNEHÅLL. Kort om Första AP-fonden...3. Året i korthet...4. VD-ord: Hög avkastning gynnar pensionssystemet...6 ÅRSREDOVISNING 2014 2 INNEHÅLL FÖRSTA AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL Kort om Första AP-fonden...3 Året i korthet...4 VD-ord: Hög avkastning gynnar pensionssystemet...6 Pensionssystemet och hur

Läs mer

Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Finansiella rapporter Fondstyrningsrapport

Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Finansiella rapporter Fondstyrningsrapport Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Finansiella rapporter Fondstyrningsrapport Innehåll VD har ordet......................... 2 Från uppdrag till avkastning........... 6 Uppdraget...........................

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Tredje AP-fonden Delårsrapport 1.1 30.6 2003

Tredje AP-fonden Delårsrapport 1.1 30.6 2003 Tredje AP-fonden Delårsrapport 1.1 30.6 2003 VD-ord: På god väg att nå våra mål Min förhoppning är att vi med normaliseringen av börsklimatet kommer att få en ökad förståelse för vår strategi med en väldiversifierad

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130 Regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Skr. 2014/15:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Magdalena

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:130

Regeringens skrivelse 2013/14:130 Regeringens skrivelse 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 Skr. 2013/14:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 15 maj 2014 Fredrik Reinfeldt Peter

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

Riktlinjer för placeringsverksamheten

Riktlinjer för placeringsverksamheten Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 2015:2 2014-12-09 2015-06-08 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för riskhantering Riktlinjer för

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.21

Laholms kommuns författningssamling 6.21 Laholms kommuns författningssamling 6.21 Föreskrifter om förmögenhetsplacering för av kommunen förvaltade stiftelser; antagna av kommunstyrelsen den 23 augusti 2005 233 i. Laholms kommun föreskriver följande

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.20

Laholms kommuns författningssamling 6.20 Laholms kommuns författningssamling 6.20 Föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser; antagna av kommunfullmäktige den 24 februari 2005, 35 1. 1. ALLMÄNT 1.1 Mål Laholms kommuns

Läs mer

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 1 Inledning 1.1 Utgångspunkt Kyrkans Akademikerförbunds (KyrkA) kapitalförvaltning ska vara långsiktig och

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:130

Regeringens skrivelse 2012/13:130 Regeringens skrivelse 2012/13:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2012 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 maj 2013 Skr. 2012/13:130 Maria Larsson Peter

Läs mer

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet Dnr SU 33-0932-10 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 20100416 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn 1.3 Uppdatering

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2010

HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2010 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI- 30 JUNI 2010 Första halvåret 2010 har präglats av stora svängningar i de finansiella marknaderna. Tidvis har de goda företagsvinsterna och bättre ekonomisk statistik styrt förväntningarna.

Läs mer

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1 POLICY 1 (6) SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige

Läs mer

Bokslutskommuniké 2003 2004-02-05

Bokslutskommuniké 2003 2004-02-05 Bokslutskommuniké 2003 2004-02-05 Långsiktig strategi gav kraftig resultatförbättring när marknaden vände Andra AP-fondens fondförmögenhet uppgick per 2003-12-31 till 140,4 mdkr, vilket innebär en ökning

Läs mer

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Pensioner & Förmåner Affärsnyheter för dig i branschen nr 9 2014 Ljusare framtid för trad sid 22 Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Kapitalförvaltning på egen hand sid 13 NY! Konsumentkolumnen

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2011

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2011 n Andra Positivt resultat trots turbulent marknad Fondens avkastning bidrog till att fondkapitalet ökade med 5 mdkr till 227, 5 mdkr under första halvåret 2011. Fonden

Läs mer

RISKHANTERINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN

RISKHANTERINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN RISKHANTERINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN Fastställd av styrelsen 2012-02-23 Version till www.ap3.se Version 2012/01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Definitioner: risk, riskhantering och

Läs mer

Halvåret i korthet. Ett turbulent halvår... 3. Fondkapitalet och resultat... 4. Avkastning... 5. Aktiv förvaltning... 7. Portföljsammansättning...

Halvåret i korthet. Ett turbulent halvår... 3. Fondkapitalet och resultat... 4. Avkastning... 5. Aktiv förvaltning... 7. Portföljsammansättning... Halvårsrapport januari juni 2008 Innehåll Halvåret i korthet Ett turbulent halvår... 3 Fondkapitalet och resultat... 4 Avkastning... 5 Aktiv förvaltning... 7 Portföljsammansättning... 8 Bolagsstyrning...

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2 Kf 113/1999,Kf 127/2006, Kf 116/2009 Dnr Ks 2012/129 Kf 151/2010 Ks/K 2006.10286 Dnr 1999.000346 024 Reglemente för placering och förvaltningen av

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

Halvårsredogörelse 2011

Halvårsredogörelse 2011 2 (11) Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond Fondens start AP7 Aktiefond startade i begränsad omfattning den 11 maj 2010. Den mer betydande verksamheten startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade

Läs mer

Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy för Region Värmland Placeringspolicy för Region Värmland Beslutat av regionfullmäktige den: 2013-11-08 Ersätter placeringspolicy daterad den: 2008-05-15 Innehållsförteckning 1. Syfte... 2 2. Målsättning... 2 3. Uppdatering...

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna.

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Vår referens/dnr: Hans Gidhagen/143 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2015/3429 2015-10-02 Remissvar Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Svenskt Näringsliv

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Riskhanteringsplan. Datum 2014-12-09 (ersätter 2013-12-10) Innehållsförteckning

Riskhanteringsplan. Datum 2014-12-09 (ersätter 2013-12-10) Innehållsförteckning Beslutas av Styrelsen Datum 2014-12-09 (ersätter 2013-12-10) Uppdateras Årligen Handläggare Riskchef 2014-12-08 Riskhanteringsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Lagen om allmänna pensionsfonder

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org.

Läs mer

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ):

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ): policy Styrelsens placeringspolicy med placeringsreglemente för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Placeringspolicy 1 Inledning 1.1 Mistras stadgar Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk

Läs mer

KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-STIFTELSEN Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Riktlinjer för kapitalförvaltningen fastställda vid KK-stiftelsens styrelsemöte 2000-05-23 ändrad 2002-03-26 ändrad 2004-09-09 ändrad 2007-12-04

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Andra AP-fondens Årsredovisning 2009

Andra AP-fondens Årsredovisning 2009 Andra AP-fondens Årsredovisning 2009 Andra AP-fondens Årsredovisning 2009 1 Omslagsbild: Carl Milles staty av havsguden Poseidon på Götaplatsen i Göteborg. Poseidon är en passande symbol för Göteborg staden

Läs mer

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005. FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 Försäkringsbranschens Pensionskassa DELÅRSRAPPORT Januari - juni 2005 FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr: 802005-6142 FPK - FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Definitioner på ord som kursiverats i halvårsrapporten återfinns på sidan 14.

Definitioner på ord som kursiverats i halvårsrapporten återfinns på sidan 14. HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2002 Definitioner på ord som kursiverats i halvårsrapporten återfinns på sidan 14. Halvåret i korthet Fondkapitalet uppgick till 123 675 mkr (130 788 mkr) per den 30 juni

Läs mer

Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB

Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB 17 oktober 2013 Innehållsförteckning 1. Fondbolaget Fonder Uppdragsavtal Registerhållning Limitering av försäljning- och inlösenorder Fondens upphörande eller överlåtelse

Läs mer

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder

Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Stockholm oktober 2014 1(4) Vi gör förändringar i våra Premiumfonder Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt arbetar

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 706 2007-03-26, 23 Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel Åstorps kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2000-06-26

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun 2014-05-28 Ks 625/2014 Placeringspolicy för Örebro kommun Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunfullmäktige... 3 2.2 Kommunstyrelsen... 3 3 Kommunens kapitalförvaltning av

Läs mer

Kvantitativ aktieförvaltning

Kvantitativ aktieförvaltning Kvantitativ aktieförvaltning SAS Forum 20OCT2005 Walter Levy Övergripande positionering AP-fondernas uppdrag om pensionssystemet AP2:s förvaltning strategisk portfölj AP2:s kvantitativa aktieförvaltning

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Faktablad Simplicity Norden

Faktablad Simplicity Norden Faktablad Simplicity Norden Basfakta för investerare Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Faktabladet är inte reklammaterial. Det är information som krävs

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Positivt resultat trots svag marknad

Positivt resultat trots svag marknad Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Positivt resultat trots svag marknad Andra AP-fondens val av strategisk portfölj med en låg valutaexponering och fondens egna val av index är de viktigaste förklaringarna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2007. Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det allmänna pensionssystemet. Fondens kapital

ÅRSREDOVISNING 2007. Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det allmänna pensionssystemet. Fondens kapital ÅRSREDOVISNING 2007 Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det allmänna pensionssystemet. Fondens kapital ska kunna användas tillsammans med Första Tredje och Sjätte AP-fondernas kapital för att

Läs mer

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N

Räntebevis. En sparform med möjlighet till hög ränta. Räntebevis från Nordea. NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Marknadsföringsmaterial mars 2014 Räntebevis En sparform med möjlighet till hög ränta Räntebevis från Nordea NYHET! Nu även räntebevis på 60 bolag i ett index, RB INDEX EUHY3 N Räntebevis ger möjlighet

Läs mer