Regeringens förslag att människor med missbruksproblem ska fråntas rätten att få överklaga socialtjänstens beslut om vårdinsats måste avvisas.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens förslag att människor med missbruksproblem ska fråntas rätten att få överklaga socialtjänstens beslut om vårdinsats måste avvisas."

Transkript

1 Nr 1/97 Narkotikamissbruk Upprop: Till Regeringen Ledare: Oroande utveckling Tvångsmedicinering - ett olycksfall i tänkandet? Ny socialtjänstlag - riksnormen räddas men missbrukarna offras Kraftig ökning av narkotikaerfarenheter hos skolungdomar Polischefer kräver statligt heroin Med narkotikan som följeslagare och kärlekspartner Varför vill dom inte in i vårdens goa värme? Jag har en mycket bra relation till amfetaminet Baltisk narkotikakonferans Noterat Upprop Till Regeringen Socialminister Margot Wallström Regeringens förslag att människor med missbruksproblem ska fråntas rätten att få överklaga socialtjänstens beslut om vårdinsats måste avvisas. Regeringens argumentation för att just missbrukare inte ska få överklaga den vårdinsats som kommunerna erbjuder är ologisk och diskriminerande. "Vad den enskilde (missbrukaren, vår kommentar) och kommunen kan ha olika uppfattningar om är i första hand valet av insatser eller utformningen av insatsen. Detta är knappast en fråga som lämpar sig för juridisk överprövning". Självfallet är det "insatsen och utformningen av insatsen" som ska kunna prövas i en förvaltningsdomstol. Samma förhållande gäller för den som är i behov av färdtjänst, det är "insatsen och utformningen" av den eventuellt erbjudna färdtjänsten som går att överklaga. Likaså finns för den äldre som har behov av särskilt boende möjlighet att överklaga ett avslag på insats, ett erbjudande som man inte är nöjd med, dvs utformningen av insatsen. Regeringens förslag innebär att den missbrukare som vill komma ifrån sitt beroende och därför vill till ett behandlingshem berövas rätten att överklaga om kommunen istället skulle erbjuda honom en öppenvårdsbehandling. Det finns ingen "mirakelbehandling" - vare sig i öppna eller slutna former - som kan få en missbrukare att sluta missbruka. Det går därför inte att ensidigt ge socialtjänsten tolkningsföreträde när det gäller val av behandlingsmetod. Att upphöra med missbruk kräver ovillkorligen att missbrukaren själv tar ställning till för att sluta med droger. Även efter det att beslutet är taget krävs stora ansträngningar och ofta hjälp för att lyckas. För en framgångsrik rehabilitering är missbrukarens egna erfarenheter och önskemål om behandlingsform avgörande. Insatsen och dess utformning bör därför i möjligaste mån respekteras. Den måste kunna bli föremål för en domstolsprövning. Till skillnad mot andra vuxna människor som är aktuella inom socialtjänst riskerar en missbrukare också att bli berövad sin frihet. Tvångsingripande enligt LVM ska vara

2 den sista åtgärden när övriga insatser är prövade. I det perspektivet är det avgörande att det enskilde missbrukaren själv har rätt att föreslå insatser som han/hon själv tror på och kunna överklaga ett negativt beslut från socialtjänsten. Förslaget att beröva missbrukarna rätten att få sin sak prövad genom förvaltningsbesvär måste dras tillbaka då det för det första kommer att försvåra rehabiliteringen av missbrukare och för det andra är diskriminerande och strider mot socialtjänstens portalparagraf- "Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet". Agneta Bygdell, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, Tom Silvander, förbundsordförande Alkoholproblematikers Riksorganisation (ALRO), Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet, Robert Strömberg, ordförande Individens rätt i Samhället (IRIS), Erik Edin, f.d. föreståndare LPstiftelsen, Olle Widlert, föreståndare Lp-stiftelsen, Sunde Sunesson, professor i socialt arbete Lunds universitet, Rune Persson, förbundsordförande Länkens kamratförbund, Gunilla Olofsson, enhetschef Maria Ungdomsenhet, Stig Åhs, förbundsordförande Riksförbundet för behandlingshem (RFB), Alec Carlberg, förbundsordförande Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL), Berit Nilsson, förbundsordförande Riksförbundet för familjers rättigheter (RFFR), Larseric Ramlöv, ordförande Rikskommittén för familjevård (RFF),, Sven-Erik Lundqvist, förbundsordförande Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Sven Hessle, professor i socialt arbete, Stockholms universitet, Lars Grönwall, ordförande Svensk socialpolitisk förening, Catrine La Hovary, förbundsordförande Svenska Narkomanvårdsförbundet, Inger Efraimsson, förbundsordförande, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF), Lennart Nygren, professor i socialt arbete, Umeå universitet, Ann-Mari Wulfstrand, förbundsordförande, verdandi. ledare Oroande utveckling Samtidigt som regeringen föreslår förändringar i socialtjänstlagen presenterar CAN "Skolelevers drogvanor 1996". Vad har då dessa två ting med varandra att göra? CANs siffror visar att ungdomar i årskurs 9 under 1996 fortsätter den uppgående trend av experimenterande med narkotika som kan spåras till början av nittiotalet, då den från åttiotalet nedåtgående trenden bröts. Nu ska man komma ihåg att experimentera med droger inte - annat än i lagteknisk mening - kan betraktas som missbruk. De flesta som prövar droger lämnar dem snart och blir därmed inga etablerade missbrukare. Men siffrorna är oroande, ju fler som prövar desto fler kommer att hamna i tungt missbruk i framtiden. Man kan spekulera i varför ungdomar under senare år fått en mer accepterande syn på narkotika. Samhället i sig har inte blivit mer narkotikaliberalt. Tvärtom! Under samma tid som narkotikatrenden vände och blev negativ infördes straffskärpningar på narkotikaområdet. Missbrukaren blev kriminaliserad samtidigt som han kunde dömas till sex månaders fängelse om ett urinprov visade sig vara positivt. Polisinsatserna har på många ställen utökats. "Rensa plattan-aktionen" i Stockholm och polisens stormningar av ravefesterna på Docklands och på andra ställen är exempel på större aktivitet från polisens sida. Det finns anledning för det officiella Sverige - ministrar, politiska partier,

3 myndigheter m fl - att vara lite försiktiga när man utomlands hårdlanserar "Den svenska restriktiva narkotika-politiken" och dess framgångar. Fortsätter den uppåtgående trenden bland ungdomar några år till finns det inte längre något att slå sig för bröstet över. Det kan bli en mycket pinsam historia. Och redan nu är en utvärdering och självrannsakan kring de senaste årens svenska narkotikapolitik på sin plats. "Den restriktiva svenska narkotikapolitiken" firade nya triumfer när socialminister Margot Wallström presenterade regeringens förslag på ändringar i socialtjänstlagen. Missbrukarna ska fråntas rätten att överklaga beslut om vårdinsatser och dessutom ska deras socialbidrag kunna villkoras d v s minskas om de inte lyder socialsekreterarens föreskrifter. Margot Wallström är bara den senaste i en lång rad socialministrar som alla har sagt sig prioritera "kampen mot knarket". Med nya lagar har de trappat upp de repressiva inslagen mot narkotikaberoende människor. Varje enskild straffskärpning har motiverats med att den är ett avgörande steg mot det hägrande målet, "Ett narkotikafritt samhälle". Den förhärskande, men felaktiga uppfattningen att missbruket i första hand ska bekämpas med juridik och polis, leder med en sorts självgående och egen logik till allt absurdare idéer. Det senaste utslaget av "den absurda logiken" är polisens krav på att få tvångsmedicinera misstänkta langare med kräkmedel. Får de aldrig nog? Alec Carlberg förbundsordförande Tvångsmedicinering - ett olycksfall i tänkandet? Polisen i Stockholm arbetar för att få en lagändring till stånd. Polisen vill få rätt att tvångsmedicinera misstänkta gatulangare med kräkmedel för att på så sätt säkra bevis mot den som sväljer en eller ett par kapslar heroin när de hotas av ett polisingripande. Idag kan polisen gripa en misstänkt langare, kvarstår misstanken kan åklagaren anhålla den misstänkte, som sedemera kan dömas för narkotikabrott av en domstol. Under hela denna process, när den misstänkte sitter häktad, finns möjlighet att kontrollera den häktades avföring för att se om han har svalt narkotika. Detta görs också idag. Metod i totalitära stater Att vänta ut eventuellt svald narkotika den naturliga vägen är något helt annat än att med våld tvinga i en människa mediciner. Tvångsmedicinering har i Sverige och internationellt ett mycket dåligt rykte och är i första hand förknippat med diktaturstater. Sovjetunionen använde psykofarmaka mot politiska oliktänkande och i Italien förnedrades under fascismen både vanliga bråkstakar och politiska motståndare genom att tvingas dricka ricinolja för att de skulle kräkas och skita ned sig. Det finns alltid en risk att tvångsmedel används som ett led i ett systematiskt trakasserande av missbrukare. När stämningar piskas upp och "kampen mot knarket" överordnas andra demokratiska hänsyn och rättigheter kan frestelsen bli stor att också tillgripa tvångsmedicinering som en administrativ bestraffning.

4 Att med våld tvinga människor att kräkas är inte medicinskt ofarligt. Gör "patienten" motstånd, vilket i sig inte är otroligt, finns risken att han kvävs, om uppkastningarna kommer ner i lungorna. Läkarkåren inser komplikationerna med tvångsmedicinering och läkarförbundets styrelse har därför uttalat följande: "Läkare får aldrig eller genom delegation medverka till tvångsmedicinering av patienter som inte är psykiskt sjuka. Medicineringen skall alltid ske i patientens eget intresse och icke för att möjliggöra politiska eller polisiära mål." Stockholmspolisens förslag är illa övertänkt, oetiskt, intigritetskränkande, medicinskt farligt och bör därför omedelbart begravas och betraktas för vad det är, ett olycksfall i tänkandet. Alec Carlberg Ny socialtjänstlag - riksnormen räddas men missbrukarna offras Det blir en riksnorm för socialbidraget. Efter mycken vånda lycka- des socialminister Margot Wallström lotsa fram en socialtjänst- proposition för riksdagen att ta ställning till. Hårt motstånd har kommit från kritiker i det egna partiet och inom regeringen. Riksnormen har upprört en del tunga socialdemokratiska kommunalpolitiker med Kommunförbundets ordförande Margot Wikström (s) i spetsen. Människors rätt att få överklaga olika beslut inom socialtjänsten har varit ytterligare en nagel i ögat på många kommunalpolitiker. Överklaganderätten har i huvudsak klarat sig och finns kvar i regeringspropositionen, men den har naggats i kanten och inskränks för missbrukare. Inskränkningen är en allvarlig skönhetsfläck, men speglar tidens socialpolitiska anda då den drabbar en "fredlös" grupp inom svensk socialpolitik. Lägre bidrag till missbrukare Angreppet på missbrukarna återfinns också på ett annat ställe i propositionen. Missbrukare som ansöker om socialbidrag kan beviljas bidrag under riksnormen "Om det finns särskilda skäl beräknas dessa kostnader dock till annan skälig nivå" ( 6b ). Att detta gäller speciellt missbrukare framgår i författningskommentarerna. Socialbidraget för människor under tjugofem år kommer att kunna villkoras. Kommunen kan begära "att den som uppbär försörjningsstöd (socialbidrag, min anmärkning) under en viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd" (6c ). Regeringen väljer här att särbehandla människor upp till tjugofem år, vilket är olyckligt. Myndighetsåldern är aderton år i Sverige och någon annan och speciell "socialtjänstmyndighetsålder" bör inte införas. Insatser för att garantera unga arbete måste intensifieras, men inte genom särbehandling inom socialtjänstens ram. I tre års tid har det rått oklarhet om vilka förändringar som var att vänta i en delvis ny socialtjänstlag. När Margot Wallström nu har presenterat sitt lagförslag kan frågan ställas vilka är vinnarna och vilka är förlorarna i den socialpolitiska holmgången som föregått regeringens proposition.

5 Kommunförbundet förlorare Förloraren är Kommunförbundet som satsat sina direktörers och ordförandes kraft och prestige i försöken att stoppa en riksnorm för socialbidraget och dessutom avskaffa människors rätt att överklaga socialtjänstens beslut med förvaltningsbesvär. Kommunförbundet har haft ett starkt stöd av Moderata samlingspartiet och numera - efter förre socialminister Bengt Westerbergs (fp) frånvaro - också av folkpartiet. Socialminister Margot Wallström har fått slita, troligen också hota och böna, för att försvara och få igenom det nu liggande förslaget. Motstånder har kommit från finansoch inrikes-departementen, som tidigare lovat kommunerna kraftiga inskränkningar av medborgarnas överklaganderätt och att de skulle få slippa en riksnorm för socialbidraget. I striden om den nya socialtjänstens utformning har ett nytt intressant och informellt "tredje block" uppstått. I försvaret av den generella välfärdspolitiken har den samlade klientrörelsen funnit allierade hos de offentliganställdas fackförbund som Akademikerförbundet SSR, Kommunaltjänstenannaförbundet, SKTF. Denna "aktionsenhet" har förstärkts genom samarbetet med institutionerna för socialt arbete vid landets universitetet. Var och en för sig och tillsammans har krafterna inom det "tredje blocket" utgjort en motvikt mot dem som vill beskära demokratiska rättigheter för landets kommuninvånare. Alec Carlberg Kraftig ökning av narkotikaerfarenheter hos skolungdomar Andelen ungdomar i nionde klass i grundskolan som någon gång har provat narkotika har mer än fördubblats under 1990-talets första hälft. Allt fler ungdomar uppger att de vet hur de skall få tag på narkotika samtidigt som det har skett en tredubbling av andelen pojkar utan narkotikaerfarenhet som säger att de har lust att pröva. Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning - CAN - genomför varje år undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland ungdomar i årskurs nio och vartannat år i årskurs sex års undersökning, som endast avsåg elever i årskurs 9, visar att andelen ungdomar som någon gång har prövat narkotika mer än fördubblades under 1990-talets första hälft. Medan 3 procent av ungdomarna uppgav att de hade använt narkotika någon gång 1989 var motsvarande andel 7 procent för flickorna och 8 procent för pojkarna Också andelen ungdomar som uppger att de fortfarande använder narkotika eller har använt narkotika under vårterminen har ökat kraftigt, från omkring 1 procent 1991 till 3 procent CAN har också frågat de ungdomar som redovisat narkotikaerfarenhet om de hade använt hasch/marijuana sista månaden. En fjärdedel av pojkarna och en femtedel av flickorna uppgav sig ha gjort det mellan en och fyra gånger 1996 medan motsvarande andel 1989 utgjordes av procent. Allt fler har lust att pröva Ökningen sker dock från en förhållandevis låg nivå, jämfört med i början av talet när CAN startade sina årliga undersökningar. Då, 1971, uppgav omkring 13

6 procent av ungdomarna av de någon gång hade använt narkotika. Därefter sjönk andelen successivt till 1989 då alltså endast omkring 3 procent av ungdomarna uppgav sig ha någon narkotikaerfarenhet. Enligt CAN säger också allt fler av års- kurs 9-eleverna som inte själv har prövat narkotika att de har haft lust att göra det. Undersökningen tyder också på att det har blivit lättare för ungdomar att komma över narkotika. Bara en tredjedel av pojkarna 1996 trodde inte att de skulle kunna få tag på någon slags narkotika gällde det för hälften av pojkarna. Medan 17 procent av pojkarna visste hur de skulle få tag på marijuana 1991 var motsvarande andel 35 procent Bland dem som saknar narkotikaerfarenhet uppgav dubbelt så många 1996 som 1989 att de visste någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem. Det har också skett en fördubbling av andelen ungdomar som har haft möjlighet att pröva narkotika, dvs blivit exponerade för droger, men avstått. Också ungdomarnas sniffningsvanor har följt en liknande utveckling. Efter en kontinuerlig minskning under och 80-talen har andelen ungdomar som sniffat återigen ökat. Mellan 1991 och 1995 ökade andelen som sniffat från 6 till 12 procent bland pojkarna och från 3 till 7 procent bland flickorna års siffror var i stort sett oförändrade. Annika Mansnérus Polischefer kräver statligt heroin Staligt heroin till missbrukare, för vilket inget annat hjälper. Det kravet framförde tyska polismästare i en stort uppslagen artikel i den ansedda tyska veckotidningen Der Spiegel i början av året. Bakgrunden är ett alltmer ohanterligt narotikaproblem. Fem dödsfall bland heroinmissbrukare i Bremen under en och samma dag satte problemet på sin spets och diskussionen om en förändring av narkotikapolitiken att hetta till. Anledning till de dramatiska dödsfallen tros vara att det använda heroinet hade en renhetsgrad på 60 procent, att jämföras med ett normalt värde på mellan 10 och 20 procent. Det inträffade föranledde Bremenpolisen att dels gå ut med flygblad och varna miss-brukarna, dels erbjuda missbrukarna att testa he-roinets renhetsgrad. Det sistnämnda var det dock inte många missbrukare som nappade på; de valde att som vanligt hellre förlita sig på sin erfarenhet och sin näsa än på laboratorietester. "Något måste göras" Polismästarnas önskemål - ett statligt kontollerat program för fördelning av heroin till missbrukare - är strängt förbjudet i lagstiftningen. Men enligt Dortmunds polismästare måste var och en som någorlunda sakligt och objektivt analyserar narkotikasituationen i tyska storstäder komma till slutsatsen att något måste göras. Den politik som idag förs tvingar missbrukare ner i så djupt mänskligt elände och förnedring att det kan ifrågsättas om det inte står i strid med principerna om vars och ens okränkbara människovärde så som det kommer till uttryck i den tyska grundlagen. Polismästarna i tio av tolv tyska storstäder - bl a Berlin, Hamburg, Hannover, Dortmund, Stuttgart, Frankfurt och Düsseldorf - stöder kravet. Motståndet finns främst i München, där polischefen håller fast vid partiets (CSU) linje i frågan, nämligen att droger är skadligt och därför skall vara förbjudet. Men också i det mer frisinnade Bremen varnar den partilöse polischefen för att ett sådant experiment ger

7 fel signaler. Mot det anför polismästaren i Hamburg att ett staligt kontrollerat heroinfördelningsprogram skulle kunna bidra till att drogerna förlorar sin attraktionskraft. Tabu bryts Den som bryter mot det allmänt vedertagna sättet att se på samhällets roll i förhållande till droghanteringen rör dock vid ett tabu som från förbundsregeringens sida är i det närmaste heligt: Staten får aldrig bli langare. Drogförebyg-gande insatser riskerar att förlora sin trovärdighet om staten skulle medverka till att fördela sam-ma droger som man varnar och skyddar medborgarna för. Men vad har alla varningar lett, frågar retoriskt de höga polischeferna. Narkotikan finns där, visserligen inte lättillgängligt för alla men ändå så pass lätt att få tag på, att de som verkligen vill utan större svårighet kan komma över sin drog nära nog var som helst, t o m i fängelserna. Det är en vacker och bestickande ideologi att staten aldrig skall befatta sig med hanteringen av tunga droger anser de höga polischeferna,men tillägger: Vad hjälper det när den allmänna ordningen undergrävs och medborgarnas säkerhet hotas, polisens resurser försvagas och missbrukare drivs till förnedring och elände? Polischeferna är inte omedvetna om att de med sin pragmatiska inställning lätt kan utnyttjas av krafter som vill släppa på kontrollen av tunga droger. De avvisar dock med bestämdhet alla slagordsmässiga krav på liberalisering och legalisering. Upp till missbrukare Uppfattningen om vilken utbredning ett statligt heroinprogram skulle kunna ha varierar. Medan somliga förespråkar att det endast skulle omfatta en liten grupp mycket tunga missbrukare anser andra att samtliga missbrukare som inte genomgår någon form av behandling och som också avvisar metadon skulle kunna komma ifråga. I det sistnämnda fallet skulle det kunna röra sig om missbrukare, kanske t o m Som argument för det föreslagna programmet anför man att heroin, exakt doserat och hygieniskt injicerat, inte orsakar några obotliga kroppsliga skador. För den uppfattningen anser man sig ha ett massivt stöd från forskningen, även om det finns ett fåtal forskare som har en annan uppfattning. Förbud verkningslöst Stöd för sina krav kan polismästarna hämta från två ekonomer som har räknat ut att kostnaden för den nuvarande narkotikapolitiken kostar nästan 14 miljarder D-mark per år (i svenska kronor omkring 60 miljarder). Den största posten - nästan hälften av den totalt beräknade kostnaden - utgörs av beräknat produktionsbortfall pga sjukdom och dödsfall bland unga missbrukare. Därnäst kommer kostnader för skador av inbrott mm som missbrukare åstadkommer samt den värdeförlust som uppstår när stulna varor säljs till underpris till hälare och sedan vidare ut på marknaden. Ekonomerna har också räknat med kostnader för polis- och rättsväsendet, behandling och sjukvård, förebyggande insatser - med 25 miljoner mark den minsta posten samt - kanske något förvånande - den tyska statens kostnader för att stödja alternativ produktion av grödor i narkotikans ursprungsländer. Ekonomernas slutsats är att förbud inte bara är overksamt, utan också skadligt. De stora ekonomiska vinsterna som är förknippade med narkotikahandeln lockar till att allt mer droger pressas ut på marknaden, varvid priset på drogerna sjunker och - enligt marknades logik - en ännu större mängd narkotika måste bjudas ut.

8 Annika Mansérus Med narkotikan som följeslagare och kärlekspartner Harry är amfetaminmissbrukare, någonstans mellan 40 och 50 år gammal. Han har använt droger sedan han i tidiga tonår var intagen på ungdomsvårdsskola. Under en längre tids uppehåll i mitten av 80-talet arbetade han inom narkomanvården. Han saknar bostad, arbete och egen familj. Erik är f.d. sjöman och resemontör i 40-årsåldern, förtidspensionerad efter en olyckshändelse, frånskild utan barn, med egen lägenhet. Också han missbrukare amfetamin. Nils är 21 år. När han var 18 år träffade han en kvinna på drygt 30 år som fick honom att börja ta amfetamin. Idag kretsar hela hans liv kring drogen. David däremot har heroinet som sin drog. Efter att ha använt amfetamin och hasch övergick han till heroin 1975 när heroinet kom till Malmö. Då var David 20 år. Harry, Erik, Nils, David samt ytterligare en dryg handfull narkomaner får vi på nära håll följa i Bengt Svenssons bok Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare (Carlssons förlag 1996). Boken bygger på författarens doktorsavhandling som lades fram i mars förra året. Bengt Svensson är f.d. socialarbetare i Malmö. Under drygt 20 års yrkesverksamhet, varav sammanlagt tio år i narkomanvården, slutade han aldrig att fråga sig "varför vill narkotikamissbrukarna inte in i vårdens goa värme? Inne i vården beskriver dom knarkarlivet som så eländigt - varför återvänder dom då till det efter genomgången vård?". Med andra ord: varför misslyckas narkomanvården i så stor utsträckning att hjälpa narkomanerna till ett drogfritt liv? "Varför slutar dom inte missbruka?" Genom att nära följa tio narkotikamissbrukare i deras liv och vardag, både som åskådare - "observatör" - och som intervjuare har han i sin avhandling, och senare i boken, sökt svar på den frågan. En av hans utgångspunkter är att narkotikamissbrukare, precis som andra människor, är någorlunda rationella i sina val av livsstil. Han lämnar därmed individualpsykologiska och diagnostiska förklaringsmodeller, med begrepp som "tidigt störd", "border-line" och "narcissistisk personlighet" därhän. Hans syfte är att beskriva vardagslivets är organiserat för en grupp narkomaner för att försöka förstå deras liv och vardag mot bakgrund av de förutsättningar som dels narkomanerna själva, dels det omgivande samhället ställer upp. I beskrivningen försöker han samtidigt ge svar på den grundläggande frågan, nämligen varför de stannar i det "narkomana" livet (Svenssons eget begrepp). I boken får vi stifta närmare bekantskap med sju av "informanterna". Berättelsen om Harry, som av allt att döma är den som står Bengt Svensson själv närmast, tar störst del i boken. Den avhandlar Harrys uppväxt, hans korta yrkeskarriär - det var som kollegor på Avgiftningen i Malmö som Bengt Svensson och Harry första gången möttes -, hans kriminalitet, kvinnor och framförallt hans förhållande till narkotikan, vilket för Harrys del innebär amfetamin. Både hans trasiga uppväxt och nuvarande liv förefaller bekräfta stereotypin om en narkotikamissbrukare. Bengt Svensson menar dock att missbrukarens liv och tillvaro är betydligt mer mångfacetterad och motsägelsefull för att kunna inordnas i en renodlad och förenklad beskrivning. Såväl livet som narkoman och livet som f.d. narkoman rymmer både en offer- och en hjältebild. Offerbilden av ex-missbrukarens liv är monotoni, ensamhet och fattigdom medan hjältebilden av det livet kan tecknas i termer av oberoende, frihet och respekt. Också missbrukarlivet har en hjältebild - spänning, kamratskap och gott om pengar - och en offerbild - beroende, jagad, sjuk. Enligt Bengt Svensson är missbrukaren själv väl medveten om det narkomana livets olika sidor och de låter

9 sig därmed inte luras av vare sig hjälte- eller offerbilder. För att beskriva utvecklingen av ett narkotikamissbruk brukar vanligen en klassisk karriärmodell användas, med en utveckling i trappsteg, från ett relativt oskyldigt experimenterande med droger till ett alltmer avancerat missbruk. Bengt Svensson väljer att i stället utgå från en annan vanlig metafor för att beskriva förhållandet till drogen, nämligen som en kärleksaffär. Förhållandet inleds inte sällan som en tillfällig förbindelse, ett experimenterande med droger, som regel förenat med i regel ganska positiva upplevelser. I många fall följs denna fas av en förälskelse. Därpå kommer frågan om hur förhållandet till Miss Heroin eller Mr Amfetamin skall se ut: daglig kontakt eller endast vid veckoslut, sambo eller särbo? Det kan följas av äktenskap eller åtminstone ett fast förhållande, som bygger på kärlek och trygghet. Som i andra kärleksförhållanden kan det sedan bli fråga om separation, vilket innebär försök att lägga av, otrohet - parallellt missbruk av andra droger vid sidan den egna drogen, t ex bensodiazepiner -, att lämna drogerna för gott i en skilsmässa, som i sin tur kan leda till man lever ensam eller går in i ett nytt förhållande. Ett nytt förhållande innebär i denna metafor att man går över till en annan typ av missbruk, som bensodiazepiner eller alkohol. Slutligen kan det bli fråga om återförening - att efter en lång tids uppehåll återuppta missbruket - eller att leva ensam, dvs att leva utan droger. För den f.d. missbrukaren innebär det som regel också en reell ensamhet: man förlorar inte bara sitt kärleksobjekt när man väljer ett liv utan droger utan också sina vänner, sin umgängeskrets och alla de personer som man har lärt känna genom sin "partner", dvs drogmissbruket. Rationella val En av Bengt Svenssons utgångspunkter - att narkotikamissbrukaren är någorlunda rationell i sitt val av livsstil - bekräftas i boken. Narkomanen framträder här knappast som en hjälte, men definitivt heller inget offer. Den narkomana livsstilen innebär stora påfrestningar. Den för med sig omfattande kriminalitet och fängelsevistelser, sjukdom - framförallt för heroinmissbrukaren som är snar att betrakta sig själv som "sjuk" -, förlust av nära relationer och utanförskap från det övriga samhället. Samtidigt innebär livet som narkoman att man naturligt ingår i en social gemenskap, att man får erfara den intensiva njutning som drogen ger och att man ofta har gott om pengar. I såväl narkotikapolitiska sammanhang som inom narkomanvården förnekas inte sällan att drogen för med sig något positivt för missbrukaren medan narkotikamissbrukets avigsidor lyfts fram och missbrukaren själv framställs som ett viljelöst offer. En av bokens stora förtjänster är att det narkomana livet beskriv med både sina för- och nackdelar. En rimlig utgångspunkt för en framgångsrik narkotikapolitik och narkomanvård torde vara ett de fördelar som missbrukaren själv upplever med drogen inte förnekas, något som nära nog är tabu i den svenska narkotikapolitiken idag. Boken används redan idag som kurslitteratur på Socialhögskolan i Lund. Den borde också hitta sina läsare inom socialtjänsten, narkomanvården, kriminalvården och bland politiker och beslutsfattare inom området. Genom att varva beskrivningar av infoman-ternas liv och handlande, ordagrant återgivna egna berättelser och intervjuer samt teoretiska referenser erbjuder boken trots sitt dryga omfång - mer än 400 sidor - en både lättläst, lättillgänglig och - inte minst - spännande läsning. Annika Mansnérus Varför vill dom inte in i vårdens goa värme? I drygt fyra år träffade Bengt Svensson regelbundet sina "informanter". Han intervjuade dem om deras liv och erfarenheter och deltog på många sätt i deras

10 tillvaro. Går det under sådana omständigheter att förbli en neutral observatör? Är inte risken stor att man kommer för nära och etablerar vänskapsförhållanden, vilket påverkar forskarens neutralitet och distans till det han studerar? Bengt Svensson håller med om att det kan vara ett problem. Harry, som han träffade mest - ungefär 100 gånger - slutade han att skriva om 1994, trots att de fortsatte att träffas. Samtidigt fortsatte han arbetet med de andra. Han betonar samtidigt att kontakterna med Harry, Erik, Nils och de andra betydde mycket också för honom personligen: - Den här perioden, som började i slutet av 1989 och slutade med den sista intervjun i början av 1995, var en ensam period i mitt liv. Jag hyrde en lägenhet i Malmö, jag hade inga arbetskamrater. Jag satte därför verkligen värde på kontakterna med gänget. Flera av dem träffar jag fortfarande. Av naturliga skäl - många har ingen bostad och än mindre telefon - får kontakten ske på deras initiativ. Det hände också några gånger att han som gammal socialarbetare eller helt enkelt som medmänniska frestade att gripa in och agera, men avstod. Den ena gången var när Erik stod inför rätta, och dömdes mycket hårt, mest för att han inte kunde tala för sin sak och heller inte hade någon försvarare. Att se barn som far illa utan att göra något kan också vara svårt. Det gick dock i det aktuella fallet, eftersom han visste att socialtjänsten höll ögonen på barnen. Vid ett tillfälle erbjöd han sig att hjälpa en av killarna om han ville ha vård, men denne nappade aldrig på det erbjudandet. Att komma i kontakt med och bli accepterad av gänget var inte förknippat med några stora svårigheter. Tvärtom upplevde han det som lätt, när han väl var introducerad. Halva gänget träffade han genom Sam som han stötte ihop med en kväll på restaurang Wienervald. Harry träffade han när de båda arbetade på Avgiftningen, medan han träffade resten av gruppen, allt som allt tio "informanter", genom spontana möten "på sta n. Att kontakt etablerades berod- de i flera fall på att det kände igen varandra från narkomanvården. Det var inga problem att få "informanterna" att öppna sig. Tvärtom tyckte de att det var roligt att få prata om sig själv och berätta om sina liv.och det är inget konstigt med det enligt Bengt Svensson. Vem gillar inte att få prata om sig själv med någon som intresserat lyssnar? Samtliga i boken är noga avidentifierade, både vad gäller namn och beskrivningar av utseende mm, för att ingen skall gå att känna igen. Det var ett villkor. Samtliga har också fått läsa allt vad som skrivits om dem och deras liv innan det har publicerats, och alla säger att "precis så här är det", även om någon har tyckt att andras omdöme om honom, såsom det kommit till uttryck i boken, har varit väl negativt. De upplever inte att Bengt Svensson har gjorts några förskönande interiörer och omskrivningar, men inte heller att det är fråga om några renodlade eländesbeskrivningar. Överraskande många lever ett tämligen vanligt vardagsliv även under missbruksperioderna. De sköter relationerna till andra, sitt hem om de har något och "jobbet", dvs att dra ihop pengar till drogerna. Många är ambivalenta i sin inställning till missbruket, men det är egentligen bara en - Erik som klart deklarerar att han vill fortsätta med drogerna. Flera förefaller göra tämligen rationella val i sitt drogande. Men hur fria är de, egentligen? Enligt Bengt Svensson vill alla sluta - ibland. Då är det viktigt att socialtjänsten och vården finns där med sina erbjudanden om hjälp. Men samtidigt är det svårt att lägga av. Det "vanliga" livet ter sig inte alltid särskilt lockande. Många mår också under långa perioder bra av drogerna. Bengt Svensson är ändå övertygad om att det går att nå miss-brukarna även under perioder när de egentligen inte är motiverade, just för att ge dem impulsen och hjälpa dem till motivationen. Han jämför med att sluta röka, börja banta eller sätta igång att motionera. Sådana beslut tillkommer inte alltid efter noggranna överväganden och med brinnande motivation, utan kan vara frukten av

11 en impuls, utlöst i kontakten med andra. Något som slår en när man läser boken är hur socialtjänstens "generositet" har förändrats under denna relativt korta tidsperiod. Bengt Svensson håller med. I början av 1990-talet kunde "soc" utan stora krav på motprestationer betala för långa hotellvistelser - en inte ovanlig boendeform för missbrukare i Malmö - eller med förenklade rutiner betala ut socialbidrag även till aktiva missbrukare. Men det svängde snabbt något år in på 1990-talet, inte bara i Malmö utan i hela landet. Men så tillbaka till Bengt Svenssons ursprungliga fråga: Varför vill inte missbrukarna in i vårdens goda värme och lämna det eländiga missbrukarlivet? Bengt Svensson menar att det liv som erbjuds utan droger åtminstone vid första anblick har svårt att konkurrera med livet som missbrukare. Missbrukarlivet erbjuder bl a socialitet (men knappast solidaritet), det är händelserikt, fyllt av aktivitet, man kan vara "kung för en dag", man har kompetens på ett speciellt område samtidigt som drogen bjuder på transcendentala upplevelser som är svåra att uppväga. Mot det skall upplevelsen av ett drogfritt liv ställas: tomhet, ensamhet, sysslolöshet, känslor av värdelöshet, "de bruna kuvertens tyranni". Att man ändå gör det valet beror på en längtan efter att bli respekterad, att få slippa bli jagad, av rädsla för sjukdomar och för tidig död. Livsstilen betingar ett mycket högt pris i många avseenden. Men för att lyckas bryta med det narkomana livet måste alltså det livet matchas mot ett liv utan droger och gemenskapen i missbrukarlivet ersättas med en ny gemenskap, ett nytt livsinnehåll. Annika Mansnérus jag har en mycket bra relation till amfetaminet "Det står en man utanför restaurant Arizona och tittar sig oroligt omkring. Klockan är 22.15, det är en kall novemberkväll med bitande vind och högst ett par plusgrader. Mannen har en ljusbrun pälsmössa, blå jeans, täckjacka som är röd och blå. Han är nästan två meter lång, ganska kraftig med ölmage. Ansiktet har en frisk färg. Han har mustasch. Mannen är år. Plötsligt ser jag vem det är - det är Erik som var inne på Avgiftningen ett par månader. Våra blickar möts och han känner omedelbart igen mig. Efter hälsningsfraser börjar vi prata. Erik tittar under samtalet sig oavbrutet omkring, än åt ena, än åt andra hållet, nästan som en åskådare på en tennismatch. Det håller på i drygt en halvtimme. Det är tydligt att han väntar på någon. Sen drar jag mig in några meter från gatan mot ingången till det köpcentrum där Arizona ligger. Jag ska titta på några skinnjackor som Erik vill sälja och som ligger i en bag som står vid en stentrappa. Han följer efter in och sätter sig ner på en stenmur. Där upehåller vi oss till kylan tvingar oss att avsluta samtalet till ungefär Då har Erik lugnat ner sig och tittar inte längre omkring sig hela tiden. Det här berättar Erik: - Jag är inte bostadslös längre. Jag har fått låna pengar av morsan och har köpt en insatslägenhet. Trivs bra i lägenheten. Grannarna har klagat på spring och på att jag är uppe på nätterna, men än har det inte varit så farligt. Jag knarkar för fullt, tog en "panna" för en timme sedan. Nu väntar jag på en kille som har knark. Han är nere på polishuset och lämnar cigaretter till en kille som sitter. Jag har hållit på en vecka nu utan att sova. Tänker hålla på några dagar till. Sen stoppar jag i mig Rohypnol så att jag lugnar ner mig och kan sova. Dom är bra Rohypnol, men läkarna krånglar till det och vill inte skriva ut dom.

12 (Vid ett senaret tillfälle berättar Erik att hans åldriga moder ordnar tabletter till honom genom att för egen del besöka olika läkare.) - Jag håller mig till rena sprutor, hämtar på Infektionen. Man måste vara försiktig. Det springer omkring många som är smittade som inte berättar att dom är det. Det finns tjejer nere på stritan som är smittade. Dom får fortsätta med socialens goda minne. Jag är inte med några kvinnor nu. Det är för besvärligt. Avgiftningen var väl inte något speciellt bra ställe, men det var ju bättre än Östra i alla fall. Östra var ett jävla ställe. Där blev jag kallad "jävla narkoman, du ska hålla truten". Jag ska upp på en rättegång för lite småskit jag har gjort. Jag tänker gå in på Provita så att jag slipper krypa in i fängelse. Det är bara för att slippa straffet. Jag tänker inte sluta knarka. Det sa jag redan på Avgiftningen, men det ville inte ni acceptera. Jag tror inte på vård. De som var inne på Avgiftningen samtidigt med mig har börjat knarka alla, Stina, Britta, Christina. Den enda som fortfarande håller är Nilla. Hon ser jag ibland. Hon bor ihop med en kille, arbetar på kommunen. Jag tänker inte lägga av. När jag träffade på amfetamin för första gången - jag var över tjugo år då och jobbade som resemontör - sa jag till mig själv att detta är min drog. Den får mig att må bra. Jag gillar det här sättet att leva också. Man träffar en massa folk. Här runt Möllan känner alla mig. Jag bodde här i närheten innan. Erik är påtänd, men det märks knappt. Han är på gott humör. Är glad att ha någon att prata med och skämtar gärna. - Jag har just fått min pensionsbetalning. Dom pengarna räcker inte långt. Sen får jag stjäla. På soc får jag inget eftersom jag är pensionär. Då plockar jag varor i affärerna.för fan - inte skall jag gå hungrig när burtikerna är fulla av varor. Vill du köpa en skinnjacka förresten. Jag har fem stycken i min väska. Jag avböjer. Säger att jag aldrig köper stöldgods. Men jag tittar ändå på jackorna. Vi kommer in på en diskussion om vilka som köper stöldgods. Det gör alla menar Erik. Vi får ett levande exempel på det. En man i sextioårsåldern kommer ut från Arizona. Han hejar glatt på Erik som besvarar hälsningen. Mig bevärdigar han inte med vare sig en blick eller en hälsning. - Har Du varit inne och supit frågar Erik. - Jag har tagit några öl, men nu måste jag hem. Ska jobbba imorgon. Mannen är lätt berusad, men talar utan att sluddra. - Vill Du köpa en skinnjacka, jävligt fin, kostar bara tvåhundra. Mannen går fram och tar upp en jacka ur väskan. Den är svart och liknar en skinnkavaj. - Den är ju polsk för fan. Och jag gillar inte svarta. Har Du inga bruna? Det har inte Erik. "Nej, då får det vara." Efter några minuters småprat säger mannen att han ska ga hem. - Förresten, säger han medan han går mot gatan, "kan du ordna en cykel till mig. Min är så dålig. Ordna en cykel till mig så är jag intresserad".

13 Erik frågar ropande vad för slags cykel han vill ha, men mannen har försvunnit utom hörhåll. Erik säger att han stjäl femtio cyklar i veckan. "Dom är lätta att sälja". Han har en cykel som står en bit från väskan. Hans uppgift om cyklarna torde vara en avsevärd överdrift. För att stjäla sju cyklar i snitt om dagen bör man ha tillgång till en lastbil och förvaringsutrymmen. Det har inte Erik. - Nu ska jag ut och bryta, ska ta fram kofoten. Nej, jag har inte kofoten med mig nu. Har ett par grova skruvmejslar istället. Ska du med? Det skulle väl vara något, en socionom med på ett bryt. När ska du börja knarka förresten. Du måste pröva amfetamin. Och vad ska du göra på ett ställe som Arizona? Supa dej full och sen gå hem och spöa kärringen? Jag ska bryta i några villor någonstans i natt. Eller källare.samhället kan vara väldigt tacksamt för att vi gör lite vinds- och källarrensning då och då. Det behövs att någon plockar väck en del onödigt. Erik håller en skämtsam attityd som är något av hans signum. Han ser jovialisk ut, som en jultomte. Det är svårt att veta vad som är skämt och allvar. När jag går sitter han fortfarande kvar på stenmuren. Ännu har han inte gett upphoppet att langaren skall komma. Han är lite orolig att polisen ska få för sig att kolla hans väska. Det kan bli svårt att förklara hur han har kommit över skinnjackorna". Ur "Pundare, jonkare och andra - med narkotikan som följeslagare". Bengt Svensson BALTISK NARKOTIKAKONFERENS I början av 1991 togs de första kontakterna mellan RFHL och representanter för missbruksvården i Lettland. Vi har allt sedan dess i olika former varit behjälpliga i uppbyggnanden av vårdresurser för nar-kotikamissbrukare - bl a genom utbildning av personal och studiebesök i Sverige av personal och klienter. Sedan februari 1995 är RFHL engagerade i ett projekt tillsammans med lettiska staten och FN:s narkotikakontrollprogram UNDCP där huvudmålet är att bygga upp ett rehabiliteringscenter för narkotikamissbrukare i byn Rindzele belägen ca 8 mil från Riga. Projektet har också som mål att sprida erfarenheterna till de övriga baltiska staterna. Inom ramen för detta projekt anordnades ett seminarium av UNDCPs regionala kontor i Riga för representanter från samtliga baltiska stater. Seminariet hölls i Riga den 5-6 februari i år. Deltagarna kom från såväl offentliga instanser som frivilligorganisationer. Dessutom deltog Dr. Wolfang Heckmann, Tyskland, Sini Mustalampi, Finland samt Arne Bogren, Sverige. Syftet med denna träff var att få en överblick av det arbete som pågår i Estland, Lettland och Litauen, dela erfarenheter med varandra samt att försöka formulera en nationell strategi för narkotikabekämpningen som involverar såväl regeringarna som frivilliga organisationer. Vidare skulle Rindzeleprojektet presenteras och deltagarna få möjlighet att göra ett studiebesök. Likheter och olikheter De baltiska staterna har tillsammans en befolkning på ca 8 miljoner. Den ekonomiska situationen är likartad i de tre länderna vad gäller problemen med övergång till en marknadsorienterad ekonomi, den social och politiska förvandlingen till parlamenatriska demokratier och utvecklingen av nya politiska kontakter i såväl väst - som östeuropa.

14 De baltiska staterna har i ökad omfattning blivit använda som transitländer för narkotika producerad i Sydväst och centralasien -. narkotika ämnad för i första hand Norden och andra västeuropeiska länder. Den inhemska produktionen är ganska liten - Litauen rapporterar produktion av opiumvallmo och viss produktion av amfetamin finns i Lettland. I Estland tycks alkoholmissbruket vara det dominerande problemet medan narkotikaproblemen, och därmed relaterad kriminalitet, ökar dramatiskt i Lettland och Litauen. Det är svårt att få någon uppfattning av missbrukets omfattning då man endast har statistik baserad på journaler från de som söker vård. Dock finns skolundersökningar för åringar som tyder på ett ökat intresse för narkotiska preparat. Från Estland rapporteras att 7 % inom denna åldersgrupp prövat narkotika (5% flickor, 11% pojkar). Från samtliga länder rapporterades att man är i full gång att formulera nationella strategier för kampen mot narkotika. Det gäller såväl framtagande av en adekvat lagstiftning i linje med internationella konventioner som uppbyggnad av olika former av informations- och behandlingsinsatser. Influenserna från övriga världen är lite olika i de tre staterna. Om man t ex ser på användningen av metadon är det stor skillnad mellan länderna. Litauen införde metadonprogram i de tre största städerna 1995 med närmare 300 platser, Lettland har ett projketi Riga med 70 platser medan Estland är avvisande till metadon program. I Estland säger man att alkohol- och narkotikaberoende ska behandlas likvärdigt. Eftersom de inte är beredda att behandla alkoholister med vodka ska inte narkotikabmissbrukare behandlas med metadon! Studiebesök på Rindzele Den drogfria behandlingen är fortfarande i sin linda i de tre länderna. Studiebesöket på Rindzele var därför uppskattat och förhoppningsvis inspirerande för deltagarna från Estland och Litauen. Deltagarna fick under bussresan till Rindzele en bakgrundsinformation av Arne Bogren, internationell samordnare för projektet, samt en rapport om det aktuella läget av föreståndaren Inga Savcenko. Väl framme i Rindzele gavs ytterligare information om behandlingsinnehållet varefter ett par klienter tog över och visade gruppen runt i huvudbygnaden samt de olika arbetsplatserna. Slutdeklaration Sammanfattningsvis konstaterades att missbruket ökar snabbt men att det fortfarande är en förhållandevis liten population av narkotikamisbrukare i de baltiska staterna. Delegaterna enades om en deklaration som tog upp de viktigaste aspekterna i kampen mot narkotika i de tre staterna. Den innehöll bl a: - högsta prioritet för primärprevention - noggrannt följa missbruksutvecklingen - söka upp missbrukare och erbjuda hjälp - bemöta missbrukare med empati och tolerans - undvika "totala" och endimensionella lösningar - erbjuda mångfald när det gäller rehabilitering - skapa ett forum för de baltiska staterna avseende narkotikafrågor Slutligen konstaterades att det var första gången representanter för de tre staterna fick möjlighet att dela erfarenheter med varandra och att deta initiativkommer att underlätta och inspirera till fortsatt samarbete.

15 Arne Bogren Noterat Nej till cannabis på apotek Den tyska delstaten Schleswig-Holstein vill sälja cannabis på apotek. Hälsovårdsministern kommer därför att hos den federala myndigheterna ansöka om tillstånd att sälja cannabis, som en del i ett pilotprojekt. Den federala regeringen har dock låtit meddela att man inte tänker tillåta ett sådant experiment, eftersom man misstänker att man därigenom skulle bereda vägen för krav på legalisering av hasch och marijuana. Den tyska regeringens uppfattning är att ökad tillgänglighet av skadliga droger leder till ökad konsumtion och därmed ökade risker för hälsan. Förbundsregeringens talesman sade också att seriösa försök kräver problemanalyser, vilket Schleswig Holstein uppenbarligen har försummat. Redan idag är de illegala markanderna för cannabis och heroin separerade. Målet att hålla isär marknaderna är därför i praktiken redan uppnått. Fördubblad användning av lätta droger i Holland Nyligen har de kommunala hälsovårdsmyndigheterna i Groningen i Nederländerna genomfört en undersökning av ungdomars erfarenheter av lätta droger, främst cannabis och marijuana. Där framgår att 30 procent av högstadieeleverna har använt marijuana eller hasch minst en gång, vilket är en fördubbling på fyra år. Jämfört med 1992 har antalet 13-åringar pojkar som använt droger fyrfaldigats. Bland flickorna har en fördubbling skett. Ungdomar i städerna använder dubbelt så mycket lätta droger som ungdomar i landsorten. En femtedel av ungdomarna använder droger regelbundet. Det är dock stora skillnader i frekvensen beroende på ålder; medan 13-åringarna tar droger i genomsnitt två gånger i månaden använder en 17-åring i genomsnitt droger mellan fem och sex gånger i månaden. 14-åringarna toppar med i genomsnitt sju gånger i månaden, något som allvarligt oroar myndigheterna: det kan nämligen tyda på en framtida våg av missbrukare, förmodligen föranledd av att drogernas lättillgänglighet och ett allmänt accepterande av droger i samhället. Europeiska ledare överens om gemensam narkotikapolitk Vid EU:s toppmöte i Dublin i slutet av 1996 kom europas ledare överens om ett antal åtgärder för att bekämpa organiserad brottlighet och narkotikahandel. De 15 EUländerna beslutade att öka samarbetet mellan bl a tull och polis för att förhindra narkotikahandel och "narkotikaturism". De beslutade också att slå ner på hemmaodling och produktion av narkotika att förbjuda all odling av cannabis, med undantag för tillverkning av hampa. Medlemsländerna förband sig också att förbättra infromationsutbytet mellan rättskemiska laboratorier och att öka gemensamma insatser för tullövervakning. Källa: Drug Watch Quarterly. February 1997

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare!

PRIME For Life - Nyhetsbrev. Hej alla instruktörer och programledare! PRIME For Life - Nyhetsbrev Hej alla instruktörer och programledare! Fortbildningen Tiden går och snart är det två månader sedan vi genomförde vår fortbildning i Norrköping tillsammans med Kriminalvården.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk. Urinträsket SBF 2012-05-14 Hur har vi hamnat i urinträsket? I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer