EU:s digitala utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s digitala utmaning"

Transkript

1 EU:s digitala utmaning Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte oktober 2013

2 KOMMISSIONENS BIDRAG TILL EUROPEISKA RÅDETS DEBATT I OKTOBER 2013 OM DEN DIGITALA EKONOMIN Modern elektronisk kommunikation och onlinetjänster, t.ex. e-förvaltning, är viktiga drivkrafter för förändring i vår ekonomi och vårt samhälle. De bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning, produktivitet, besparingar i de offentliga utgifterna, konsumenternas välfärd och skapar nya möjligheter för personliga uttrycksformer. De är också viktiga ekonomiska sektorer i sig själva. Den digitala ekonomin kan hjälpa den europeiska industrin att växa, tillhandahålla infrastruktur för morgondagens företag och stimulera tillväxten av nya företag. Även i tider av stor arbetslöshet skapar internet fem nya jobb för varje två som går förlorade. 1 Fram till 2020 skulle EU kunna öka sin BNP med 4 % genom att stimulera en snabb utveckling av en digital inre marknad, och våra offentliga myndigheter skulle kunna minska kostnaderna med % genom att gå över till e-förvaltning 2. Den inre marknaden och den digitala ekonomin stärker varandra ömsesidigt. Att köpa varor och tjänster är mycket enklare online men det är också lättare att upptäcka var den inre marknaden inte fungerar och se kostnaderna för uppsplittringen. EU:s telekommarknad fungerar inte som den borde. USA och Kina har, till skillnad från EU, skapat en enhetlig telekommunikationsmarknad med 315 respektive miljoner kunder och tre eller fyra operatörer, som agerar inom en enhetlig ram. Telekommarknaden i EU är däremot fortfarande uppsplittrad av nationella gränser. Företagen i EU är inga betydande aktörer på internet. Icke-europeiska internetplattformar som t.ex. Google, Apple, Amazon och Baidu är ledande inom internetekonomin och är också bland de största företagen i världen. Europa har tidigare varit ledande och har ett antal globala företag inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Innovationer har där gjorts när det gäller tillämpningar för hälsooch sjukvård, teknik för smarta städer, elektroniska offentliga tjänster och öppna data. EU har stor potential att öka sin tillväxt och konkurrenskraft, men sackar nu efter världens övriga ledande aktörer på området. EU är i trängande behov av kraftfulla insatser för att få upp farten igen i denna mycket viktiga sektor. Vid Europeiska rådets möte våren 2013 betonades den digitala inre marknadens betydelse för tillväxten, och kommissionen uppmanades att lägga fram konkreta åtgärder för att skapa en digital inre marknad så snart som möjligt. För att detta ska bli verklighet måste lagstiftningsåtgärder antas före utgången av detta parlaments mandatperiod. Kommissionen har föreslagit en förordning för att undanröja många av hindren för den inre marknaden för telekommunikationer. Flera andra lagförslag av direkt betydelse för den digitala ekonomin från tjänster för online-betalning till regler om uppgiftsskydd väntar också på beslut av medlagstiftarna. Dessa förtecknas i bilagan till denna text. Generellt sett är förslagen avsedda att åtgärda särskilda brister i den digitala inre marknaden, vilka beskrivs nedan. 1. Att främja användande av e-handel och e-tjänster Europeiska unionens långsiktiga mål är att garantera att företag och konsumenter kan köpa och sälja via internet på samma sätt som på den lokala marknaden, och att alla tjänster, all information, alla administrativa formaliteter och allt kreativt innehåll finns tillgängligt online. 1 Internet Matters, McKinsey, Public Services Online, egovernment Benchmark 2012: final insight report, för Europeiska kommissionen, ISBN

3 Potentialen hos online-tjänsterna bör utnyttjas fullt ut i strävan efter att uppnå Europa målen. E-handel E-handeln ökar snabbt i vissa medlemsstater. I genomsnitt ökade värdet av den med 20 % under Den gränsöverskridande e-handeln är dock fortfarande underutvecklad i EU. Medan 45 % av konsumenterna handlade via nätet 2012 var det endast 11 % som gjorde det över gränserna. 4 Detta är ett allt allvarligare hinder för utvecklingen av den inre marknaden generellt, då ekonomin blir allt mer beroende av internet. För små och medelstora företag är e- handeln en möjlighet att utvidga verksamheten utanför de regionala och nationella gränserna, men den ökar också utmaningarna och konkurrenstrycket. Detaljhandlare rapporterar svårigheter och högre kostnader på grund av olika skatte- och avtalsrättsliga regler, högre avgifter för gränsöverskridande leveranser och restriktioner för gränsöverskridande transaktioner som införts av leverantörer 5. Mer e-handel skulle leda till en vinst för konsumenterna på cirka 204 miljarder euro (1,7 % av EU:s BNP) om e-handeln ökade till 15 % av detaljhandeln och hindren för den inre marknaden undanröjdes 6. I sin handlingsplan för e-handel 7 från 2012 presenterade kommissionen fem prioriteringar för att undanröja kvarvarande hinder för utvecklingen av digitala tjänster: Utveckla bestämmelser för att främja det gränsöverskridande utbudet av nätprodukter och nätvaror. Bättre information för operatörer och ökat konsumentskydd. Säkerställa tillförlitliga och effektiva betalnings- och leveranssystem. Effektivare bekämpning av missbruk och förbättrad tvistlösning. Bygga ut bredbandsnät och avancerade tekniska lösningar. En rapport om genomförandet av handlingsplanen lades fram i april i år. Särskilda åtgärder för att öka utbudet av e-tjänster presenterades i handlingsplanen för företagande De syftar till att stärka de färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern och till att främja företagande på webben. E-betalningar Elektroniska betalningar är avgörande för att den digitala inre marknaden ska fungera effektivt. Kostnad, bekvämlighet och säkerhet i samband med betalning online är viktiga faktorer vid beslut om att köpa på en webbplats. Under 2009 valde 35 % av internetanvändarna att inte köpa på nätet på grund av tvivel om betalningssäkerheten 8. Och själva betalningstransaktionen är dessutom en lovande ekonomisk sektor i sig. Värdet på den outnyttjade efterfrågan på mobila betalningar i EU uppskattades till cirka 50 miljarder euro under Viktigt i detta sammanhang är att användningen av icke-kontanta betalningssätt bidrar till att förebygga 3 Europe B2C E-Commerce and Online Payment Report 2013, Ecommerce Europe, som det refereras till i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The consumer conditions scoreboard. Consumers at home in the single market, SWD(2013) 291 final, juli Eurostat, EU-undersökning om IKT-användningen bland hushåll och enskilda. 5 Flash Eurobarometer Consumer market study on the functioning of e-commerce, Civic Consulting (2011) undersökning som utfördes för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, som agerar på uppdrag av GD Hälso- och konsumentfrågor. 7 Kommissionens meddelande Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster, KOM(2011) 942 slutlig. 8 Eurostats hushållsundersökning (2009), som det refereras till i kommissionens meddelande om e-handel. 9 The Outlook for Mobile Payment (mobile Money) Services in Africa, Europe & the Middle East, Icon Group International (2011), USD omräknat enligt växelkursen 1.3 USD/EUR. 2

4 bedrägeri och skatteundandragande, vilket har insetts av de medlemsstater som har infört en skyldighet att betala elektroniskt (betalningsöverföring, autogirering, kort) över vissa belopp. Marknaden för betalningar i EU är emellertid splittrad och kostnadskrävande. Enligt Europeiska centralbankens uppskattningar motsvarar de sociala och privata kostnaderna för betalningar i EU 1,2 % av BNP eller 156 miljarder euro per år 10. I uppföljningen till grönboken om kort-, internet och mobilbetalningar 11 har kommissionen föreslagit ett nytt direktiv om betaltjänster och lagt fram ett förslag om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). Förslagen tar upp återstående hinder som t.ex. otillräcklig harmonisering, bristande konkurrens på vissa områden när det gäller kort- och internetbetalningar, och brist på incitament för teknisk standardisering, t.ex. för mobilbetalningar. De innebär att höga säkerhetskrav införs för alla betaltjänstleverantörer, i synnerhet för transaktioner online. Antagandet av förslagen är brådskande och de bör sedan snabbehandlas av medlagstiftarna i syfte att anta båda under första halvåret Kommissionen kommer dessutom att inleda en översyn av direktivet om elektroniska pengar, som kan leda till ytterligare åtgärder för att rationalisera de rättsliga ramarna för betalningar. Tjänstedirektivet Effektivt genomförande av tjänstedirektivet är också avgörande för utvecklingen av Europas digitala marknader. I synnerhet de gemensamma kontaktpunkterna har en potential som går betydligt längre än bestämmelserna i tjänstedirektivet. Dessa kontaktpunkter ger information om rättsliga och administrativa krav för tjänsteleverantörer som vill inleda verksamhet i hemlandet eller utomlands. Företagen kan också använda de gemensamma kontaktpunkterna för att klara av alla officiella formaliteter online på en enda plats. Medlemsstaterna bör nu öka sina ansträngningar för att uppgradera sina gemensamma kontaktpunkter och erbjuda heltäckande e-förvaltningstjänster för företag. Detta skulle spara tid och pengar för både företagen och de offentliga myndigheterna. Lättillgänglig och tydlig information om hur rättigheterna på den inre marknaden kan tillvaratas är en av hörnstenarna för effektiva e-förvaltningstjänster. Medlemsstaterna bör investera i elektroniska portaler som tjänar som gemensam kontaktpunkt för medborgare och företag och länka dem till relevanta EU-portaler som t.ex. Ditt Europa. Två ytterligare meddelanden har också nyligen antagits av kommissionen inom ramen för tjänstedirektivet - det ena gäller reglerade yrken medan det andra tar upp resultaten av den inbördes utvärderingen av bestämmelserna avseende associationsform och aktieinnehav. E-förvaltning Smart användning av IKT inom offentliga organ kan minska kostnaderna för offentliga förvaltningar med %. Att tillhandahålla högkvalitativa tjänster i en tid av budgetkonsolidering kräver betydande reformer. Ny teknik, inbegripet molnbaserade datortjänster, kan underlätta denna förändring. 10 The social and private costs of retail payment instruments. A European perspective, av Heiko Schmiedel, Gergana Kostova och Wiebe Ruttenberg, Europeiska centralbankens Occasional Paper (2012), som det refererats till i konsekvensanalysen till 2013 års förslag till direktiv om betaltjänster och förslaget till förordning om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). 11 KOM(2011)

5 I detta sammanhang måste EU också senast 2018 helt övergå till elektronisk upphandling, i enlighet med de nya direktiven om upphandling. Beräkningar visar att ett införande av e- fakturering inom offentlig upphandling i EU skulle kunna leda till besparingar på 2,3 miljarder euro 12. I de flesta fall kan man förvänta sig att den ursprungliga investeringen skulle kunna betala sig på 2 år. Vissa medlemsstater (Danmark, Sverige och Finland 13 ) använder redan e-fakturor. Dessa bygger emellertid på nationella standarder, av vilka de flesta inte är driftskompatibla. Kommissionen har lagt fram ett direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling för att underlätta införandet av e-fakturering. Detta bör snabbt antas av Europaparlamentet och rådet. Nationella handlingsplaner för att främja genomgående elektronisk upphandling bör inrättas enligt kommissionens rekommendation. IKT-standarder är en avgörande förutsättning för att skapa driftskompatibilitet mellan IKTsystem och IKT-tjänster. Kommissionen har nyligen moderniserat det europeiska standardiseringssystemet för att göra det snabbare och mer allomfattande. Den har också inrättat Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering. Online-innehåll och licenser Människor överallt använder nu internet till stor del för att få tillgång till musik, filmer, TVprogram, böcker och tidningar online. Europa har några av världens främsta aktörer inom den kreativa sektorn, och denna del av ekonomin stod 2010 för 280 miljarder euro (inom EU) och en arbetsstyrka på cirka 6,7 miljoner 14. Det är emellertid i denna sektor som de nuvarande gränserna för den inre marknaden syns särskilt tydligt. Människor förstår inte varför de inte lagligen kan få tag på kreativt innehåll online var som helst i Europa. Geografisk blockering av innehåll, med meddelande om att de befinner sig på fel territorium för att få tillgång till vad de vill titta på, visar tydligt att den inre marknaden inte fungerar på detta område. Dessa hinder på upphovsrättens område måste åtgärdas. Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om förvaltning av kollektiva rättigheter, som Europaparlamentet och rådet bör prioritera för antagande. Kommissionen har också inlett en dialog med berörda parter ( licenser för Europa ) för att identifiera och genomföra branschledda lösningar som kan bidra till att övervinna hinder för den fria rörligheten och användningen av upphovsrättsskyddat material på den inre marknaden. Samtidigt håller kommissionen på att slutföra sin pågående översyn av EU:s rambestämmelser för upphovsrätt, på grundval av marknadsstudier, konsekvensbedömning och arbete med utformning av lagstiftning, i syfte att 2014 fatta beslut om huruvida de resulterande reformförslagen ska läggas fram. Även om den digitala tekniken är fullt integrerad i hur människor samverkar, arbetar och bedriver handel, utnyttjas den inte fullt ut i utbildningssystemen runtom i Europa. Europeiska kommissionen har lagt fram ett meddelande om öppna utbildningssystem som syftar till bättre integrering av IKT i utbildning, för att utveckla de digitala färdigheter som behövs i vårt digitala samhälle. Konkreta åtgärder kommer att vidtas för att främja en öppen inlärningsmiljö som uppmuntrar till innovation bland institutioner, lärare och elever, utnyttjar potentialen hos 12 Kommissionens extrapolering, som det refereras till i kommissionens meddelande Genomgående e-upphandling för att modernisera offentlig förvaltning, COM(2013) Österrike och Italien från och med Europeiska kommissionens rapport om den europeiska konkurrenskraften 2010, SEC(2010) 1276, som refereras till i kommissionens meddelande En inre marknad för immateriella rättigheter, KOM(2011)

6 öppna utbildningsresurser, och förbättrar den digitala infrastrukturen, särskilt med avseende på konnektivitet och kompatibilitet, för att skapa nya affärsmöjligheter. Konsumenternas förtroende, it-säkerhet och uppgiftsskydd För att förbättra konsumenternas och användarnas förtroende för onlinetjänster bör medlagstiftarna snabbt anta kommissionens förslag om en omfattande modernisering och förstärkning av EU:s regler om uppgiftsskydd. Konsumenter och EU:s invånare i allmänhet måste kunna lita på digitala produkter och tjänster, t.ex. molnbaserade datortjänster, och för detta måste modernare och effektivare bestämmelser om uppgiftsskydd tillämpas. Kommissionens förslag om uppgiftsskydd kommer att säkerställa att oavsett var en server är belägen eller i vilket moln personuppgifterna lagras gäller EU:s regler om uppgiftsskydd alltid när EU-invånares personuppgifter behandlas. Cybersäkerhet är av avgörande betydelse både för traditionella sektorer med kritisk infrastruktur (t.ex. energi) och för företag som är beroende av internet för sin verksamhet. Många användare är för närvarande tveksamma till att använda sådana tjänster av säkerhetsskäl. EU:s strategi för cybersäkerhet behandlar många av de frågor som berörs, och ett direktiv om nät- och informationssäkerhet inom EU väntar på att godkännas av medlagstiftarna. Detta gäller även för förslaget till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Beträffande konsumentlagstiftningen kommer det nyligen antagna direktivet om alternativ tvistlösning att göra det möjligt för konsumenterna att vända sig till organ för alternativ tvistlösning av god kvalitet i de avtalstvister de har med näringsidkare, oavsett om köpen gjorts online eller offline, inom landet eller över gränserna. Genom förordningen om tvistlösning online skapas dessutom en online-plattform för hela EU för tvister som uppstår i samband med transaktioner online. Medlemsstaterna bör säkerställa ett ambitiöst och tidigt genomförande av båda instrumenten. EU måste också skapa en säker och tillförlitlig miljö för molnbaserade datortjänster. Kommissionen har därför lagt fram en strategi för molnbaserade datortjänster som omfattar åtgärder för att bygga upp förtroende och säkerhet i samband med utvecklingen av molnbaserade tjänster i Europa. EU måste också fortsätta att medverka i den bredare debatten om förvaltningen av internet i hela världen. Arbetet fortsätter med ett strategiskt förhållningssätt för EU när det gäller internetrelaterade strategier, med målet att skapa en plan för en global modell som bygger på dialog, respekt för mångfalden och samarbete inom olika internetrelaterade områden. Beskattning Övergången till den digitala ekonomin medför också utmaningar på skatteområdet. Av tradition har vinster beskattats i det land där verksamheten bedrivits fysiskt, vanligen det land där kunden är bosatt. Övergången till onlinetjänster kräver nya tillvägagångssätt för att förhindra skattekryphål och godtycklighet. Kontaktpunkten för mervärdesskattefrågor som rör onlinetjänster inleder sin verksamhet år Den kommer att utgöra ett enkelt, företagsvänligt verktyg för att se till att mervärdesskatten betalas på kundens bosättningsort. 5

7 Digitala företag är också mer benägna att tillämpa aggressiv skatteplanering med hjälp av teknik som är tillgänglig för alla multinationella företag. EU bidrar aktivt till OECD:s projekt för att förebygga urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster, särskilt när det gäller att utveckla lösningar för den digitala ekonomin. Europeiska kommissionen kan bidra genom att samordna debatten och ge underlag för den i form av teknisk analys och möjliga lösningar och främja gemensamma ståndpunkter i OECD. Inom EU har arbetet kommit en bra bit på väg när det gäller att genomföra handelsplanen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, som omfattar initiativ för att möta de utmaningar som konstaterats inom den den digitala ekonomin. Det gäller bland annat den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och översynen av direktiven om bolagsbeskattning. Förslaget till uppdatering av direktivet om räntor och royalties bör antas som en prioritering, och kommissionen kommer inom kort att lägga fram sitt förslag till direktiv rörande moder- och dotterbolag inbegripet åtgärder för att tillgodose hybridstrukturer. 2. Ökade investeringar För att företag och konsumenter i EU ska få de tjänster de behöver i den digitala tidsåldern måste investeringarna i kommunikationsinfrastruktur och nätverk med bästa tillgängliga teknik intensifieras. Den genomsnittliga europeiska mobildatahastigheten uppgår till hälften av den i USA. 15 I EU hämmas investeringar i trådlös 4G-kommunikation av rättsliga hinder och långsam och inkonsekvent tilldelning av radiospektrum. Nätverken i USA, Korea och Japan står tillsammans för 88 % av de mobila 4G-abonnemangen i världen, medan Europa bara står för 6 %. På området fasta nät släpar EU efter de internationella konkurrenterna när det gäller utbyggnaden av fibernät och genomsnittliga bredbandshastigheter. I Sydkorea är 58 % av hushållen anslutna till fibernät, och 43 % i Japan, men endast 5 % i EU. Detta är särskilt oroväckande med tanke på att den digitala utvecklingen kräver uppkopplingar som är snabba, tillförlitliga och har en bred täckning. Vi har redan gått över från en värld av e- postmeddelanden och enkla webbplatser till internet- och bredbandstelefoni, fildelning, spel och videoklipp. Nästa generations teknik (datormoln, 3d-skrivare, e-hälsovård, e-förvaltning, smarta städer, högupplösnings-tv och virtuell närvaro, storskaliga datavolymer, uppkopplade bilar etc.) kräver ännu större bandbredd och ett obehindrat tillhandahållande av tjänster över hela kontinenten. Många hushåll har redan märkt att behovet av bandbredd stiger och att kvaliteten kan försämras dramatiskt om man använder flera olika tjänster samtidigt. Regelverket måste erbjuda gynnsamma villkor för investeringar i höghastighetsnät inom hela sektorn, samtidigt som det främjar konkurrens vid övergången från traditionell (kopparbaserad) teknik till fiberteknik. Kommissionen antog nyligen en rekommendation, om att, inom den nuvarande rättsliga ramen på telekomområdet 1) främja stabila priser för kostnadsbaserat tillträde till traditionella kopparnät, 2) öka konkurrensen för de operatörer som ansöker om tillträde genom att ge dem likvärdigt tillträde till de dominerande operatörernas nät, och 3) avskaffa reglerna om priskontroll för höghastighetsinternet, under lämpliga förhållanden (bland annat strikt efterlevnad av principen om icke-diskriminering när det gäller tillgång, och betydande konkurrens från alternativa infrastrukturer). Denna rekommendation, tillsammans med den föreslagna förordningen om den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation, utgör en uppsättning väl avvägda åtgärder för främja den inre marknaden för telekommunikationer och främja investeringar. 15 The state of the Internet, Akamai (Q4 2012), Cisco VNI Mobile Forecast (2013). 6

8 I början av 2013 lade kommissionen också fram ett förslag till förordning för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation 16 för att åtgärda följande fyra huvudsakliga problemområden: Se till att nya eller renoverade byggnader klarar höghastighetsinternet. Ge tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. befintliga ledningar, stolpar, master och antenninstallationer. Få slut på den otillräckliga samordningen av anläggningsarbeten. Förenkla den komplexa och tidskrävande tillståndsgivningen. Om förordningen genomförs kan betydande vinster förväntas (motsvarande 80 % av kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsbredband). Att förordningen antas av medlagstiftarna bör därför också vara en prioritering. Det måste bli mer attraktivt att göra privata investeringar i telekominfrastruktur, inte minst för institutionella investerare. Regeringarnas, företagens och hushållens besparingar måste koncentreras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta kan ske med hjälp av olika mellanhänder (t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) och genom direkt tillträde till finansmarknader. Att dra till sig långfristig finansiering är helt avgörande för att stödja ekonomiska strukturreformer och en trendmässig återgång till långsiktig ekonomisk tillväxt. Kommissionen antog en grönbok om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin den 20 mars Uppföljningen av denna bör vara en viktig byggsten för framtida nätverksinvesteringar som också bidrar till det mer övergripande målet att stimulera den ekonomiska återhämtningen. Genom en kombination av EU-stöd och offentliga eller privata investeringar kan större projekt tilldelas mer betydande belopp. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer tillsammans med Europeiska investeringsbanken att skapa ett ramverk för utveckling av finansiella instrument för både offentliga och privata investeringar i områden där privata investeringar i bredband släpar efter. När det gäller enskilda projekt kommer Europa 2020-initiativet om projektobligationer att bidra till att få institutionella investerare att finansiera nya nät. Struktur- och investeringsfonderna kommer att komplettera dessa investeringar ytterligare. 3. Trygga ett öppet internet En öppen och icke-diskriminerande tillgång till tjänster är av avgörande betydelse på internet. Principen om "nätneutralitet går ut på att alla slutanvändare ska ha öppen tillgång till internet och att alla elektroniska uppgifter som passerar via ett nät måste behandlas lika. En färsk rapport från organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) visar att många konsumenter möter blockeringar av vissa internettjänster. Innehållsleverantörer är också oroliga för att internetleverantörer diskriminerar till förmån för sitt eget innehåll. Till följd av detta planerar flera medlemsstater att införa eller har redan infört nationella bestämmelser om nätneutralitet (Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Slovenien). Olika förhållningssätt i denna fråga riskerar emellertid att leda till att marknaden fragmenteras ytterligare. 16 COM(2013)

9 Kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 17 innehåller lösningar för att garantera nätneutraliteten, särskilt för att upprätthålla principen om öppen tillgång till internet för slutanvändare, förbjuda blockering eller strypning av tjänster och/eller tillämpningar, utom under synnerligen begränsade objektivt motiverade omständigheter (t.ex. domstolsbeslut, brottslig verksamhet), sörja för öppenhet, så att konsumenterna känner till den bandbredd och hastighet de får och lättare kan byta operatör, se till att intresserade konsumenter kan abonnera på högkvalitativa tjänster (t.ex. bandbredd för televisionstjänster) så länge som detta inte inverkar negativt på de internethastigheter som har utlovats för andra kunder. 4. Råda bot på den fragmenterade telemarknaden På 1990-talet hade Europa en stark ställning inom IKT tack vare stödet från ett konkurrensfrämjande EU-regelverk för telekommunikationer och stimulans genom investeringar i innovation och standarder. Men med tiden har denna ledande ställning urholkats av olika skäl: politiken har inte anpassats, industrin har inte utnyttjat internets möjligheter och det har inte gjorts tillräckligt för att undanröja hindren på den inre marknaden. Vi har en hemmamarknad med 500 miljoner människor, men den fragmenterade regleringen innebär i många fall att EU:s teleoperatörer, tjänsteleverantörer och innovativa nystartade företag i praktiken måste hantera 28 olika marknader. Kostnaderna för att inte ha en konkurrenskraftig inre marknad för e- kommunikation uppskattas uppgå till cirka 110 miljarder euro per år (0,9 % av BNP) 18. För konsumenterna syns avsaknaden av en EU-telekommarknad främst i form av de roamingavgifter de måste betala när de passerar en nationell gräns inom EU och vill använda sina mobiltelefoner. Bristen på insyn och konkurrens innebär att konsumenterna och företagen har ett begränsat urval av operatörer till sitt förfogande, vilket driver upp kostnaderna ytterligare. För operatörerna medför den fragmenterade marknaden att telekomsektorn släpar efter när det gäller att att bygga ut tjänster som är anpassade till nästa generations nät i Europa. Mobila tjänster måste utnyttja mycket olika system för tilldelning och utnyttjande av spektrum. Operatörer av såväl som fasta som mobila nät möts av olika tolkningar av EU-rätten. Alla dessa frågor måste behandlas på EU-nivå. För att säkerställa högkvalitativ gränsöverskridande kommunikation för medborgare och företag måste teleoperatörerna få verka på en öppen och smidigt fungerande inre marknad. För att investera i höghastighetsbredband behöver de säkerhet, enhetlighet och konkurrens. Det måste också bli lättare för dem att arbeta över gränserna, bland annat genom ett system med ett enda tillstånd, enhetliga regler för tilldelningen av radiospektrum, mer konsekvent tillgång till fasta bredbandsnät, och sammankopplingar som kan garantera en konstant hög kvalitet. På denna inre telekommarknad bör konsumenter och företag inte påläggas orimliga avgifter för telefonsamtal eller roaming över gränserna. De bör skyddas av regler om nätneutralitet, som tryggar ett öppet och innovativt internet och samtidigt möjliggör en utveckling av specialiserade tjänster. 17 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013) Steps towards a truly internal market for e-communications, rapport av Ecorys NL 2011 för Europeiska kommissionen. 8

10 Det är därför som kommissionen föreslår en förordning om åtgärder rörande den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 19. Denna nya förordning bygger på det befintliga EU-regelverket och innehåller bland annat bestämmelser om följande: Ett enda tillstånd för att tillhandahålla elektronisk kommunikation inom EU. För närvarande måste teleoperatörerna ha separata tillstånd för varje medlemsstat där de bedriver verksamhet och ofta följa olika nationella regler. Samordning av tilldelningen av spektrum för mobila/trådlösa tjänster, i synnerhet för att anpassa tidtabeller och särskilda tillståndsvillkor så operatörerna lättare kan verka i olika flera länder samtidigt. Ökad konsekvens i de nationella tillsynsmyndigheternas sätt att arbeta, med en starkare europeisk dimension så att enhetligheten på den inre marknaden kan säkerställas. Förslaget innehåller också betydande förmåner för konsumenterna och företagen, däribland följande: Avskaffande av omotiverade prisskillnader mellan nationella och internationella (inom EU) telefonsamtal. Omedelbart avskaffande av avgifter för att ta emot samtal vid roaming och åtgärder för ett gradvis avskaffande av alla tilläggsavgifter. Frihet för medborgare och företag att köpa tjänster var de än befinner sig, vilket leder till ökad konkurrens och valfrihet för vanliga användare av teletjänster. Antagandet av detta förslag bör ges högsta prioritet. Samtidigt måste genomförandet av den befintliga regelramen förbättras (särskilt genom att förbättra det administrativa samarbetet med medlemsstaterna). Bilagor: Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Bilaga 2 Fakta och siffror 19 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013)

11 Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Åtgärd Vad har kommissionen bidragit med? Vad blir nästa steg? ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONSNÄT Åtgärder för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation Åtgärder för att minska kostnaderna för infrastruktur för höghastighetsinternet Åtgärder för att säkerställa nät- och informationssäkerhet Förslag till lagstiftning 09/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 03/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 02/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Fonden för ett sammanlänkat Europa Förslag till lagstiftning 10/2011 Politisk överenskommelse väntas inom kort E-HANDEL OCH E-TJÄNSTER E-identifiering och betrodda tjänster Förslag till lagstiftning 06/2012 Politisk överenskommelse krävs (en del av inremarknadsakt I) Förvaltning av kollektiva rättigheter Förslag till lagstiftning 07/2012 Politisk överenskommelse väntas i slutet av 2013 E-fakturering i offentlig upphandling Förslag till lagstiftning 06/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Allmän uppgiftsskyddsförordning Förslag till lagstiftning 01/2012 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Multilaterala förmedlingsavgifter Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Direktivet om betaltjänster Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) 10

12 11

13 Bilaga 2 Viktiga fakta och siffror * 1. Den digitala ekonomin: en viktig källa för tillväxt och arbetstillfällen En stor del av den globala ekonomin är nu digital IKT-sektorns andel av det totala bruttoförädlingsvärdet (2011 eller senast tillgängliga år) KR JP CH US UK EU IT FR DE CA 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9%, OECD Alla sektorer är beroende av IKT IKT-utgifter per aktörskategori (% av sammanlagda IKT-utgifter 2012) anläggning naturresurser energi och försörjning utbildningstjänster hotell, restaurang och fritid grossisthandel detaljhandel hälso- och sjukvård konsumenter transport tillverkning tjänster finansiella tjänster förvaltning telekom Källa: OECD * Eventuella uppgifter för Kroatien är inbegripna i EU-siffrorna

14 miljoner arbetstillfällen IT-jobben fortsätter att öka Antal personer som arbetar med IKT i EU (miljoner) IKT-tillverkning IKT-tjänster i icke-ikt sektorer IKT står för en stor del av produktivitetsklyftan mellan EU och USA Arbetsproduktivitetens tillväxt i EU och USA (årligt genomsnitt under två perioder) IKT-bidrag (IKT-investeringar, produktion och användning, %) Andra bidrag (%) ,7 0,9 1,1 0,9 0,3 0,5 0,6 0,7 EU US A EU US A Källa: The Conference Board

15 Index 2000 = 100 IKT-sektorn utgör en allt större andel av EU:s ekonomi Utvecklingen av IKT-sektorns bruttoförädlingsvärde i EU (index 2000 = 100) IKT-sektorn hela ekonomin Denna andel varierar mellan medlemsstaterna IKT-tillverkningens och IKT-tjänsternas andel av det totala bruttoförädlingsvärdet i EU (2011) LT PL AT ES CY PT EL BE DE FR SI IT NL LV DK EU RO CZ FI SK MT BG UK SE HU EE IE IKT-tjänster IKT-tillverkning 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7%

16 EU:s BNP Index 2010 = 100 Ny teknik skapar nya möjligheter Hur molntjänster kan inverka på den europeiska ekonomin fram till 2020 EU:s BNP = sammanlagd inverkan 940 miljarder euro Skapa arbetstillfällen = nya små och medelstora företag till 2016 Molntjänster 80 % av organisationerna använder molntjänster och får minskade kostnader med % Källor: IDC och F. Etro Den digitala ekonomin kan bidra med minst 4 % till EU:s BNP till BNP-tillväxt i EU som härrör från den digitala ekonomin Källa: Copenhagen Economics

17 2. En dynamisk sektor i en utmanande omgivning 10 europeiska IKT-företag bland världens topp 50 men inget bland de tio bästa De ledande IKT-företagen enligt omsättning (2012) Rankni ng Namn Land Rankning Namn 1 SAMSUNG ELECTRONICS KR 1 2 APPLE US 2 APPLE SAMSUNG ELECTRONICS 3 FOXCONN TW 3 FOXCONN 4 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE JP 4 5 AT&T US 5 AT&T 6 HEWLETT PACKARD US 6 7 VERIZON COMMUNICATION US 7 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE HEWLETT PACKARD VERIZON COMMUNICAT ION 8 HITACHI JP 8 HITACHI 9 INTERNATIONAL BUSINESS MACHINE US 9 10 CHINA MOBILE COMMUNICATION CN 10 INTERNATION AL BUSINESS MACHINE CHINA MOBILE COMMUNICAT ION 13 TELEFONICA ES 13 TELEFONICA 14 DEUTSCHE TELEKOM DE VODAFONE GROUP UK FRANCE TELECOM FR 22 DEUTSCHE TELEKOM VODAFONE GROUP FRANCE TELECOM 33 NOKIA FI 33 NOKIA 34 TELECOM ITALIA IT 34 TELECOM ITALIA 36 VIVENDI FR 36 VIVENDI 43 LM ERICSSON SE 43 LM ERICSSON 44 ROYAL PHILIPS NL 44 ROYAL PHILIPS 47 BT GROUP UK 47 BT GROUP Källa: Fortune Global 500 OBS! TABELLEN UPPDATERADES DEN 7 OKTOBER 2013

18 Internetboomen ökar intäkterna, men EU-företag hamnar på efterkälken Sammanlagd omsättning för världens 50 största IKT-företag (miljoner euro) Europa, Mellanöstern, Afrika Amerika Asien, Stillahavsområdet Källa: Bloomberg Telekommunikationssektorn: EU:s relativa andel minskar Inkomstutveckling för teletjänster globalt efter geografiskt område EU USA Japan Kina Resten av världen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: European Information Technology Observatory

19 EU har problem med att bygga ut 4G... 4G-abonnemang i hela världen (2013) Latinamerika Afrika och Mellanöstern Central- och Östeuropa Västeuropa 2% 2% Nordamerika Asien och Stillahavsområdet 6% 8% 42% 40% Källa: IDATE... och hänger inte med på Web 2.0 ansökningar för Web 2.0*-patent ( ) *andra generationens internet, inriktat på möjligheter för användare att samarbeta och dela information och innehåll online Canada Kanada 6 Bahamas 1 USA Korea 12 Sydkorea 12 Japan 8 Australia Australien 3 Singapore 2 China Kina 1 India Indien 11 Finland 8 8 France Frankrike 4 4 Sweden Sverige 3 Switzerland Schweiz 3 3 Italy Italien 2 2 UK Storbritannien 1 1 Germany Tyskland 1

20 % av personer 3. Internetanvändning: täckning och kvalitet spelar roll Internet används av de flesta, men det finns skillnader inom EU EU-invånares internetanvändning (2012) internetanvändning mobil användning av internet SE NL LU DK FI UK DE BE FR AT EE IE SK EU CZ LV HU ES MT SI LT HR PL CY PT IT EL BGRO 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Höghastighetsfiber är mindre vanligt i Europa än i andra områden Täckning för grundläggande bredband och höghastighetsfiber (slutet av 2012) Grundläggande bredbandsnät Höghastighetsfibernät 0% EU Japan USA Sydkorea, OECD

21 % av personer % av personer Mycket olika täckningsnivåer i olika delar av EU Bredbandstäckning i EU (abonnemang per 100 personer, 2013) RO PL BG SK IT PT HU LV EL IE AT ES CZ CY LT SI EE EU FI LU MT SE BE UK DE FR DK NL Användandet av e-handel ökar men i olika utsträckning Utveckling för användandet* av e-handel i EU Användande* av e-handel i EU (2012) SE DK UK LU DE NL FI FR AT IE BE SK EU MT SI CZ ES PL LV HU EE HR PT CY EL LT IT BU RO * De senaste 12 månaderna

22 % av företag % av företag Webbförsäljningen ökar, men skiljer sig mellan medlemsstaterna 30 Andel av EU-företag som bedriver e-handel (2012) SE DK CZ BE IE HR DE NL UK FI LT EU LU MT PT SI ES SK EE FR AT HU PL CY EL LV RO BG IT Små och medelstora företag är mindre vana vid e-försäljning Andel av små och medelstora företag som bedriver e-handel E-handelns andel av omsättningen i små och medelstora företag som bedriver e-handel i EU (2011) Små och medelstora företag stora företag övervägande mycket låg betydande låg

23 4. Fragmentering: en stor flaskhals för EU EU är ännu inte en gemensam digital marknad Utmärkande drag för de digitala marknaderna i USA, EU och Kina Kunder*: 330 Kunder*: 510 Kunder*: 1400 Stora operatörer: 6 Stora operatörer: +/- 40 Stora operatörer: 3 Regelverk: 1 Regelverk: 28 Regelverk: 1 * miljoner Variationer i kommunikationspriser är inte kopplade till skillnader i allmänna prisnivåer Prisnivåindex: kommunikationstjänster jämfört med genomsnittliga priser (2012, EU = 100, köpkraftsparitet) 160 Genomsnittliga prisnivåer Priser för kommunikationstjänster (fasta, mobila, internet) SE DK FI LU CY DE AT LT FR EE UK IE IT SI BE LV HR NL PL MT RO PT BG EL CZ ES HU SK

24 % av online-köpare EU:s teleoperatörer fokuserar fortfarande på sina hemmarknader Teleoperatörernas intäkter på nationella marknader, EU-marknader och marknader utanför EU (Q3 2012) Nationell marknad 100% EU-marknad (ej nationell) Icke EU-marknad 80% 60% 40% 20% 0% baserat på finansrapporter från operatörerna EU-medborgare tveksamma till att handla över gränserna EU-medborgares e-handel utifrån säljarens hemvist (2012) nationella säljare Säljare från andra EU-länder Säljare från resten av världen

25 % av personer 5. Offentliga myndigheter spelar en nyckelroll i att skapa gynnsamma villkor E-förvaltning blir allt vanligare Elektroniska kontakter mellan medborgare och offentliga myndigheter* 100 % av individer som använde internet under de senaste 12 månaderna, DK SE FI FR NL EE SI LU AT LV IE ES RO BE DE EL PT EU HU MT LT SK CY UK BU PL CZ HR IT En öppnare förvaltning kan medföra många fördelar Effekterna av en öppen förvaltning Ökad produktivitet Besparingar: % kostnadsminsk ningar för offentliga förvaltningar Öppen förvaltning Mindre byråkrati Medborgarvänl ighet Ökad tillväxt: 40 miljarder extra per år genom information från förvaltningen Källa: Mc Kinsey, E. Brynjolfsson, L. Hitt, H. Kim

26 Bredare tillämpning av e-upphandling bör också leda till betydande vinster Genomsnittlig nivå för e-upphandling per medlemsstat (om tillgängligt, 2011)* *Värdet av den offentliga upphandling som gjorts elektroniskt delat med det totala värdet av den offentliga upphandlingen AT BE CY CZ DE DK EE ES FI BG EL HU LU SI FR IT MT PL RO IE PT SE UK LT 0% 0 % 0-10% 10-50% % Above Över 50% Level of up-take Andel e- upphandling Säkerhet är avgörande för utvecklingen av den digitala ekonomin Internetanvändare i EU tveksamma till att använda vissa onlinetjänster (2010) Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att providing uppge personlig personal information information to online communities till webbgemenskaper Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att ordering köpa varor buying eller goods or services for private tjänster use för privat bruk Säkerhetsfrågor Security hindrar concerns personen kept från individual att utföra from bankärenden carrying out banking activities Security Säkerhetsfrågor concerns kept hindrar individual personen from downloading från att ladda online ner content webbinnehåll Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar personen kept individual från att from kommunicera communicating med with public administrations offentliga förvaltningar % av internetanvändare

27 Nya jobb kräver nya färdigheter, och det finns många lediga tjänster Digitala jobb: lediga tjänster och nyutexaminerade (antal) Lediga digitala jobb Nyutexaminerade med IKT-examen Källa: Empirica Spridning av IKT-färdigheter i befolkningen är fortfarande prioriterat Nivå på datorkunskaper i EU (2012, % av personer mellan 16 och 74 år) hög nivå 26 % inga kunskaper 33 % mellannivå 25 % låg nivå 16 %

28

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0

Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0 IP/08/1422 Bryssel den 29 september 2008 Kommissionen samråder om hur EU ska gå i täten för övergången till Web 3.0 EU har möjlighet att visa vägen in i nästa generation av Internet. Europeiska kommissionen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 2016/0287(COD) 17.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

ZA5215. Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5215. Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5215 Flash Eurobarometer 278 (Business Attitudes towards Enforcement and Redress in the Internal Market) Country Specific Questionnaire Sweden Flash 278 Business attitudes towards enforcement and redress

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.4.2016 COM(2016) 179 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EU:s handlingsplan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel Finansdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM(2016) 755 Förslag till rådets förordning

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2007/0174(COD) 20.12.2007 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för industrifrågor, forskning och

Läs mer

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Europa riskerar att tappa mark II. Vad

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-20 Dnr 609/2010 1 (6) Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering Utrikesdepartementet 2016-06-23 Dokumentbeteckning KOM(2016) 289 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) 7949/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 12 april 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: DRS 6 COMPET 156 ECOFIN 289 FISC 53 CODEC 461 Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 21.6.2013 2013/2063(INI) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Kommissionens arbetsprogram 2015

Kommissionens arbetsprogram 2015 Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y Kommissionens arbetsprogram 2015 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har gett civilutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram 2015 En ny

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0374 (CNS) 14823/16 ADD 2 FISC 210 ECOFIN 1114 IA 129 FÖRSLAG från: inkom den: 1 december 2016 till: Komm.

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.12.2015 COM(2015) 627 final 2015/0284 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om säkerställande av gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 25.9.2008 KOM(2008) 572 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 25.2.2010 2009/2225(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 Förslag till betänkande Pilar del Castillo Vera (PE438.178v01-00) Fastställandet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 COM(2013) 627 final 2013/0309 (COD) C7-0267/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

Faktureringsdirektivet Några intryck från implementeringen. Intryck från implementeringen Slide n 1

Faktureringsdirektivet Några intryck från implementeringen. Intryck från implementeringen Slide n 1 Några intryck från implementeringen Europeiska Kommissionen - DG Taxud D4 Intryck från implementeringen Slide n 1 Varför finns reglerna om fakturering i skattelagstiftningen? Dåvarande lagstiftning Tidigare

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.5.2015 COM(2015) 195 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av förordning (EG) nr 789/2004 om överföring av lastfartyg och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer