EU:s digitala utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s digitala utmaning"

Transkript

1 EU:s digitala utmaning Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte oktober 2013

2 KOMMISSIONENS BIDRAG TILL EUROPEISKA RÅDETS DEBATT I OKTOBER 2013 OM DEN DIGITALA EKONOMIN Modern elektronisk kommunikation och onlinetjänster, t.ex. e-förvaltning, är viktiga drivkrafter för förändring i vår ekonomi och vårt samhälle. De bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning, produktivitet, besparingar i de offentliga utgifterna, konsumenternas välfärd och skapar nya möjligheter för personliga uttrycksformer. De är också viktiga ekonomiska sektorer i sig själva. Den digitala ekonomin kan hjälpa den europeiska industrin att växa, tillhandahålla infrastruktur för morgondagens företag och stimulera tillväxten av nya företag. Även i tider av stor arbetslöshet skapar internet fem nya jobb för varje två som går förlorade. 1 Fram till 2020 skulle EU kunna öka sin BNP med 4 % genom att stimulera en snabb utveckling av en digital inre marknad, och våra offentliga myndigheter skulle kunna minska kostnaderna med % genom att gå över till e-förvaltning 2. Den inre marknaden och den digitala ekonomin stärker varandra ömsesidigt. Att köpa varor och tjänster är mycket enklare online men det är också lättare att upptäcka var den inre marknaden inte fungerar och se kostnaderna för uppsplittringen. EU:s telekommarknad fungerar inte som den borde. USA och Kina har, till skillnad från EU, skapat en enhetlig telekommunikationsmarknad med 315 respektive miljoner kunder och tre eller fyra operatörer, som agerar inom en enhetlig ram. Telekommarknaden i EU är däremot fortfarande uppsplittrad av nationella gränser. Företagen i EU är inga betydande aktörer på internet. Icke-europeiska internetplattformar som t.ex. Google, Apple, Amazon och Baidu är ledande inom internetekonomin och är också bland de största företagen i världen. Europa har tidigare varit ledande och har ett antal globala företag inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Innovationer har där gjorts när det gäller tillämpningar för hälsooch sjukvård, teknik för smarta städer, elektroniska offentliga tjänster och öppna data. EU har stor potential att öka sin tillväxt och konkurrenskraft, men sackar nu efter världens övriga ledande aktörer på området. EU är i trängande behov av kraftfulla insatser för att få upp farten igen i denna mycket viktiga sektor. Vid Europeiska rådets möte våren 2013 betonades den digitala inre marknadens betydelse för tillväxten, och kommissionen uppmanades att lägga fram konkreta åtgärder för att skapa en digital inre marknad så snart som möjligt. För att detta ska bli verklighet måste lagstiftningsåtgärder antas före utgången av detta parlaments mandatperiod. Kommissionen har föreslagit en förordning för att undanröja många av hindren för den inre marknaden för telekommunikationer. Flera andra lagförslag av direkt betydelse för den digitala ekonomin från tjänster för online-betalning till regler om uppgiftsskydd väntar också på beslut av medlagstiftarna. Dessa förtecknas i bilagan till denna text. Generellt sett är förslagen avsedda att åtgärda särskilda brister i den digitala inre marknaden, vilka beskrivs nedan. 1. Att främja användande av e-handel och e-tjänster Europeiska unionens långsiktiga mål är att garantera att företag och konsumenter kan köpa och sälja via internet på samma sätt som på den lokala marknaden, och att alla tjänster, all information, alla administrativa formaliteter och allt kreativt innehåll finns tillgängligt online. 1 Internet Matters, McKinsey, Public Services Online, egovernment Benchmark 2012: final insight report, för Europeiska kommissionen, ISBN

3 Potentialen hos online-tjänsterna bör utnyttjas fullt ut i strävan efter att uppnå Europa målen. E-handel E-handeln ökar snabbt i vissa medlemsstater. I genomsnitt ökade värdet av den med 20 % under Den gränsöverskridande e-handeln är dock fortfarande underutvecklad i EU. Medan 45 % av konsumenterna handlade via nätet 2012 var det endast 11 % som gjorde det över gränserna. 4 Detta är ett allt allvarligare hinder för utvecklingen av den inre marknaden generellt, då ekonomin blir allt mer beroende av internet. För små och medelstora företag är e- handeln en möjlighet att utvidga verksamheten utanför de regionala och nationella gränserna, men den ökar också utmaningarna och konkurrenstrycket. Detaljhandlare rapporterar svårigheter och högre kostnader på grund av olika skatte- och avtalsrättsliga regler, högre avgifter för gränsöverskridande leveranser och restriktioner för gränsöverskridande transaktioner som införts av leverantörer 5. Mer e-handel skulle leda till en vinst för konsumenterna på cirka 204 miljarder euro (1,7 % av EU:s BNP) om e-handeln ökade till 15 % av detaljhandeln och hindren för den inre marknaden undanröjdes 6. I sin handlingsplan för e-handel 7 från 2012 presenterade kommissionen fem prioriteringar för att undanröja kvarvarande hinder för utvecklingen av digitala tjänster: Utveckla bestämmelser för att främja det gränsöverskridande utbudet av nätprodukter och nätvaror. Bättre information för operatörer och ökat konsumentskydd. Säkerställa tillförlitliga och effektiva betalnings- och leveranssystem. Effektivare bekämpning av missbruk och förbättrad tvistlösning. Bygga ut bredbandsnät och avancerade tekniska lösningar. En rapport om genomförandet av handlingsplanen lades fram i april i år. Särskilda åtgärder för att öka utbudet av e-tjänster presenterades i handlingsplanen för företagande De syftar till att stärka de färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern och till att främja företagande på webben. E-betalningar Elektroniska betalningar är avgörande för att den digitala inre marknaden ska fungera effektivt. Kostnad, bekvämlighet och säkerhet i samband med betalning online är viktiga faktorer vid beslut om att köpa på en webbplats. Under 2009 valde 35 % av internetanvändarna att inte köpa på nätet på grund av tvivel om betalningssäkerheten 8. Och själva betalningstransaktionen är dessutom en lovande ekonomisk sektor i sig. Värdet på den outnyttjade efterfrågan på mobila betalningar i EU uppskattades till cirka 50 miljarder euro under Viktigt i detta sammanhang är att användningen av icke-kontanta betalningssätt bidrar till att förebygga 3 Europe B2C E-Commerce and Online Payment Report 2013, Ecommerce Europe, som det refereras till i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The consumer conditions scoreboard. Consumers at home in the single market, SWD(2013) 291 final, juli Eurostat, EU-undersökning om IKT-användningen bland hushåll och enskilda. 5 Flash Eurobarometer Consumer market study on the functioning of e-commerce, Civic Consulting (2011) undersökning som utfördes för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, som agerar på uppdrag av GD Hälso- och konsumentfrågor. 7 Kommissionens meddelande Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster, KOM(2011) 942 slutlig. 8 Eurostats hushållsundersökning (2009), som det refereras till i kommissionens meddelande om e-handel. 9 The Outlook for Mobile Payment (mobile Money) Services in Africa, Europe & the Middle East, Icon Group International (2011), USD omräknat enligt växelkursen 1.3 USD/EUR. 2

4 bedrägeri och skatteundandragande, vilket har insetts av de medlemsstater som har infört en skyldighet att betala elektroniskt (betalningsöverföring, autogirering, kort) över vissa belopp. Marknaden för betalningar i EU är emellertid splittrad och kostnadskrävande. Enligt Europeiska centralbankens uppskattningar motsvarar de sociala och privata kostnaderna för betalningar i EU 1,2 % av BNP eller 156 miljarder euro per år 10. I uppföljningen till grönboken om kort-, internet och mobilbetalningar 11 har kommissionen föreslagit ett nytt direktiv om betaltjänster och lagt fram ett förslag om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). Förslagen tar upp återstående hinder som t.ex. otillräcklig harmonisering, bristande konkurrens på vissa områden när det gäller kort- och internetbetalningar, och brist på incitament för teknisk standardisering, t.ex. för mobilbetalningar. De innebär att höga säkerhetskrav införs för alla betaltjänstleverantörer, i synnerhet för transaktioner online. Antagandet av förslagen är brådskande och de bör sedan snabbehandlas av medlagstiftarna i syfte att anta båda under första halvåret Kommissionen kommer dessutom att inleda en översyn av direktivet om elektroniska pengar, som kan leda till ytterligare åtgärder för att rationalisera de rättsliga ramarna för betalningar. Tjänstedirektivet Effektivt genomförande av tjänstedirektivet är också avgörande för utvecklingen av Europas digitala marknader. I synnerhet de gemensamma kontaktpunkterna har en potential som går betydligt längre än bestämmelserna i tjänstedirektivet. Dessa kontaktpunkter ger information om rättsliga och administrativa krav för tjänsteleverantörer som vill inleda verksamhet i hemlandet eller utomlands. Företagen kan också använda de gemensamma kontaktpunkterna för att klara av alla officiella formaliteter online på en enda plats. Medlemsstaterna bör nu öka sina ansträngningar för att uppgradera sina gemensamma kontaktpunkter och erbjuda heltäckande e-förvaltningstjänster för företag. Detta skulle spara tid och pengar för både företagen och de offentliga myndigheterna. Lättillgänglig och tydlig information om hur rättigheterna på den inre marknaden kan tillvaratas är en av hörnstenarna för effektiva e-förvaltningstjänster. Medlemsstaterna bör investera i elektroniska portaler som tjänar som gemensam kontaktpunkt för medborgare och företag och länka dem till relevanta EU-portaler som t.ex. Ditt Europa. Två ytterligare meddelanden har också nyligen antagits av kommissionen inom ramen för tjänstedirektivet - det ena gäller reglerade yrken medan det andra tar upp resultaten av den inbördes utvärderingen av bestämmelserna avseende associationsform och aktieinnehav. E-förvaltning Smart användning av IKT inom offentliga organ kan minska kostnaderna för offentliga förvaltningar med %. Att tillhandahålla högkvalitativa tjänster i en tid av budgetkonsolidering kräver betydande reformer. Ny teknik, inbegripet molnbaserade datortjänster, kan underlätta denna förändring. 10 The social and private costs of retail payment instruments. A European perspective, av Heiko Schmiedel, Gergana Kostova och Wiebe Ruttenberg, Europeiska centralbankens Occasional Paper (2012), som det refererats till i konsekvensanalysen till 2013 års förslag till direktiv om betaltjänster och förslaget till förordning om multilaterala förmedlingsavgifter (MIF). 11 KOM(2011)

5 I detta sammanhang måste EU också senast 2018 helt övergå till elektronisk upphandling, i enlighet med de nya direktiven om upphandling. Beräkningar visar att ett införande av e- fakturering inom offentlig upphandling i EU skulle kunna leda till besparingar på 2,3 miljarder euro 12. I de flesta fall kan man förvänta sig att den ursprungliga investeringen skulle kunna betala sig på 2 år. Vissa medlemsstater (Danmark, Sverige och Finland 13 ) använder redan e-fakturor. Dessa bygger emellertid på nationella standarder, av vilka de flesta inte är driftskompatibla. Kommissionen har lagt fram ett direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling för att underlätta införandet av e-fakturering. Detta bör snabbt antas av Europaparlamentet och rådet. Nationella handlingsplaner för att främja genomgående elektronisk upphandling bör inrättas enligt kommissionens rekommendation. IKT-standarder är en avgörande förutsättning för att skapa driftskompatibilitet mellan IKTsystem och IKT-tjänster. Kommissionen har nyligen moderniserat det europeiska standardiseringssystemet för att göra det snabbare och mer allomfattande. Den har också inrättat Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering. Online-innehåll och licenser Människor överallt använder nu internet till stor del för att få tillgång till musik, filmer, TVprogram, böcker och tidningar online. Europa har några av världens främsta aktörer inom den kreativa sektorn, och denna del av ekonomin stod 2010 för 280 miljarder euro (inom EU) och en arbetsstyrka på cirka 6,7 miljoner 14. Det är emellertid i denna sektor som de nuvarande gränserna för den inre marknaden syns särskilt tydligt. Människor förstår inte varför de inte lagligen kan få tag på kreativt innehåll online var som helst i Europa. Geografisk blockering av innehåll, med meddelande om att de befinner sig på fel territorium för att få tillgång till vad de vill titta på, visar tydligt att den inre marknaden inte fungerar på detta område. Dessa hinder på upphovsrättens område måste åtgärdas. Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv om förvaltning av kollektiva rättigheter, som Europaparlamentet och rådet bör prioritera för antagande. Kommissionen har också inlett en dialog med berörda parter ( licenser för Europa ) för att identifiera och genomföra branschledda lösningar som kan bidra till att övervinna hinder för den fria rörligheten och användningen av upphovsrättsskyddat material på den inre marknaden. Samtidigt håller kommissionen på att slutföra sin pågående översyn av EU:s rambestämmelser för upphovsrätt, på grundval av marknadsstudier, konsekvensbedömning och arbete med utformning av lagstiftning, i syfte att 2014 fatta beslut om huruvida de resulterande reformförslagen ska läggas fram. Även om den digitala tekniken är fullt integrerad i hur människor samverkar, arbetar och bedriver handel, utnyttjas den inte fullt ut i utbildningssystemen runtom i Europa. Europeiska kommissionen har lagt fram ett meddelande om öppna utbildningssystem som syftar till bättre integrering av IKT i utbildning, för att utveckla de digitala färdigheter som behövs i vårt digitala samhälle. Konkreta åtgärder kommer att vidtas för att främja en öppen inlärningsmiljö som uppmuntrar till innovation bland institutioner, lärare och elever, utnyttjar potentialen hos 12 Kommissionens extrapolering, som det refereras till i kommissionens meddelande Genomgående e-upphandling för att modernisera offentlig förvaltning, COM(2013) Österrike och Italien från och med Europeiska kommissionens rapport om den europeiska konkurrenskraften 2010, SEC(2010) 1276, som refereras till i kommissionens meddelande En inre marknad för immateriella rättigheter, KOM(2011)

6 öppna utbildningsresurser, och förbättrar den digitala infrastrukturen, särskilt med avseende på konnektivitet och kompatibilitet, för att skapa nya affärsmöjligheter. Konsumenternas förtroende, it-säkerhet och uppgiftsskydd För att förbättra konsumenternas och användarnas förtroende för onlinetjänster bör medlagstiftarna snabbt anta kommissionens förslag om en omfattande modernisering och förstärkning av EU:s regler om uppgiftsskydd. Konsumenter och EU:s invånare i allmänhet måste kunna lita på digitala produkter och tjänster, t.ex. molnbaserade datortjänster, och för detta måste modernare och effektivare bestämmelser om uppgiftsskydd tillämpas. Kommissionens förslag om uppgiftsskydd kommer att säkerställa att oavsett var en server är belägen eller i vilket moln personuppgifterna lagras gäller EU:s regler om uppgiftsskydd alltid när EU-invånares personuppgifter behandlas. Cybersäkerhet är av avgörande betydelse både för traditionella sektorer med kritisk infrastruktur (t.ex. energi) och för företag som är beroende av internet för sin verksamhet. Många användare är för närvarande tveksamma till att använda sådana tjänster av säkerhetsskäl. EU:s strategi för cybersäkerhet behandlar många av de frågor som berörs, och ett direktiv om nät- och informationssäkerhet inom EU väntar på att godkännas av medlagstiftarna. Detta gäller även för förslaget till förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Beträffande konsumentlagstiftningen kommer det nyligen antagna direktivet om alternativ tvistlösning att göra det möjligt för konsumenterna att vända sig till organ för alternativ tvistlösning av god kvalitet i de avtalstvister de har med näringsidkare, oavsett om köpen gjorts online eller offline, inom landet eller över gränserna. Genom förordningen om tvistlösning online skapas dessutom en online-plattform för hela EU för tvister som uppstår i samband med transaktioner online. Medlemsstaterna bör säkerställa ett ambitiöst och tidigt genomförande av båda instrumenten. EU måste också skapa en säker och tillförlitlig miljö för molnbaserade datortjänster. Kommissionen har därför lagt fram en strategi för molnbaserade datortjänster som omfattar åtgärder för att bygga upp förtroende och säkerhet i samband med utvecklingen av molnbaserade tjänster i Europa. EU måste också fortsätta att medverka i den bredare debatten om förvaltningen av internet i hela världen. Arbetet fortsätter med ett strategiskt förhållningssätt för EU när det gäller internetrelaterade strategier, med målet att skapa en plan för en global modell som bygger på dialog, respekt för mångfalden och samarbete inom olika internetrelaterade områden. Beskattning Övergången till den digitala ekonomin medför också utmaningar på skatteområdet. Av tradition har vinster beskattats i det land där verksamheten bedrivits fysiskt, vanligen det land där kunden är bosatt. Övergången till onlinetjänster kräver nya tillvägagångssätt för att förhindra skattekryphål och godtycklighet. Kontaktpunkten för mervärdesskattefrågor som rör onlinetjänster inleder sin verksamhet år Den kommer att utgöra ett enkelt, företagsvänligt verktyg för att se till att mervärdesskatten betalas på kundens bosättningsort. 5

7 Digitala företag är också mer benägna att tillämpa aggressiv skatteplanering med hjälp av teknik som är tillgänglig för alla multinationella företag. EU bidrar aktivt till OECD:s projekt för att förebygga urholkning av skattebasen och förflyttning av vinster, särskilt när det gäller att utveckla lösningar för den digitala ekonomin. Europeiska kommissionen kan bidra genom att samordna debatten och ge underlag för den i form av teknisk analys och möjliga lösningar och främja gemensamma ståndpunkter i OECD. Inom EU har arbetet kommit en bra bit på väg när det gäller att genomföra handelsplanen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, som omfattar initiativ för att möta de utmaningar som konstaterats inom den den digitala ekonomin. Det gäller bland annat den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och översynen av direktiven om bolagsbeskattning. Förslaget till uppdatering av direktivet om räntor och royalties bör antas som en prioritering, och kommissionen kommer inom kort att lägga fram sitt förslag till direktiv rörande moder- och dotterbolag inbegripet åtgärder för att tillgodose hybridstrukturer. 2. Ökade investeringar För att företag och konsumenter i EU ska få de tjänster de behöver i den digitala tidsåldern måste investeringarna i kommunikationsinfrastruktur och nätverk med bästa tillgängliga teknik intensifieras. Den genomsnittliga europeiska mobildatahastigheten uppgår till hälften av den i USA. 15 I EU hämmas investeringar i trådlös 4G-kommunikation av rättsliga hinder och långsam och inkonsekvent tilldelning av radiospektrum. Nätverken i USA, Korea och Japan står tillsammans för 88 % av de mobila 4G-abonnemangen i världen, medan Europa bara står för 6 %. På området fasta nät släpar EU efter de internationella konkurrenterna när det gäller utbyggnaden av fibernät och genomsnittliga bredbandshastigheter. I Sydkorea är 58 % av hushållen anslutna till fibernät, och 43 % i Japan, men endast 5 % i EU. Detta är särskilt oroväckande med tanke på att den digitala utvecklingen kräver uppkopplingar som är snabba, tillförlitliga och har en bred täckning. Vi har redan gått över från en värld av e- postmeddelanden och enkla webbplatser till internet- och bredbandstelefoni, fildelning, spel och videoklipp. Nästa generations teknik (datormoln, 3d-skrivare, e-hälsovård, e-förvaltning, smarta städer, högupplösnings-tv och virtuell närvaro, storskaliga datavolymer, uppkopplade bilar etc.) kräver ännu större bandbredd och ett obehindrat tillhandahållande av tjänster över hela kontinenten. Många hushåll har redan märkt att behovet av bandbredd stiger och att kvaliteten kan försämras dramatiskt om man använder flera olika tjänster samtidigt. Regelverket måste erbjuda gynnsamma villkor för investeringar i höghastighetsnät inom hela sektorn, samtidigt som det främjar konkurrens vid övergången från traditionell (kopparbaserad) teknik till fiberteknik. Kommissionen antog nyligen en rekommendation, om att, inom den nuvarande rättsliga ramen på telekomområdet 1) främja stabila priser för kostnadsbaserat tillträde till traditionella kopparnät, 2) öka konkurrensen för de operatörer som ansöker om tillträde genom att ge dem likvärdigt tillträde till de dominerande operatörernas nät, och 3) avskaffa reglerna om priskontroll för höghastighetsinternet, under lämpliga förhållanden (bland annat strikt efterlevnad av principen om icke-diskriminering när det gäller tillgång, och betydande konkurrens från alternativa infrastrukturer). Denna rekommendation, tillsammans med den föreslagna förordningen om den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation, utgör en uppsättning väl avvägda åtgärder för främja den inre marknaden för telekommunikationer och främja investeringar. 15 The state of the Internet, Akamai (Q4 2012), Cisco VNI Mobile Forecast (2013). 6

8 I början av 2013 lade kommissionen också fram ett förslag till förordning för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation 16 för att åtgärda följande fyra huvudsakliga problemområden: Se till att nya eller renoverade byggnader klarar höghastighetsinternet. Ge tillträde till passiv infrastruktur, t.ex. befintliga ledningar, stolpar, master och antenninstallationer. Få slut på den otillräckliga samordningen av anläggningsarbeten. Förenkla den komplexa och tidskrävande tillståndsgivningen. Om förordningen genomförs kan betydande vinster förväntas (motsvarande 80 % av kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsbredband). Att förordningen antas av medlagstiftarna bör därför också vara en prioritering. Det måste bli mer attraktivt att göra privata investeringar i telekominfrastruktur, inte minst för institutionella investerare. Regeringarnas, företagens och hushållens besparingar måste koncentreras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta kan ske med hjälp av olika mellanhänder (t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) och genom direkt tillträde till finansmarknader. Att dra till sig långfristig finansiering är helt avgörande för att stödja ekonomiska strukturreformer och en trendmässig återgång till långsiktig ekonomisk tillväxt. Kommissionen antog en grönbok om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin den 20 mars Uppföljningen av denna bör vara en viktig byggsten för framtida nätverksinvesteringar som också bidrar till det mer övergripande målet att stimulera den ekonomiska återhämtningen. Genom en kombination av EU-stöd och offentliga eller privata investeringar kan större projekt tilldelas mer betydande belopp. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer tillsammans med Europeiska investeringsbanken att skapa ett ramverk för utveckling av finansiella instrument för både offentliga och privata investeringar i områden där privata investeringar i bredband släpar efter. När det gäller enskilda projekt kommer Europa 2020-initiativet om projektobligationer att bidra till att få institutionella investerare att finansiera nya nät. Struktur- och investeringsfonderna kommer att komplettera dessa investeringar ytterligare. 3. Trygga ett öppet internet En öppen och icke-diskriminerande tillgång till tjänster är av avgörande betydelse på internet. Principen om "nätneutralitet går ut på att alla slutanvändare ska ha öppen tillgång till internet och att alla elektroniska uppgifter som passerar via ett nät måste behandlas lika. En färsk rapport från organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) visar att många konsumenter möter blockeringar av vissa internettjänster. Innehållsleverantörer är också oroliga för att internetleverantörer diskriminerar till förmån för sitt eget innehåll. Till följd av detta planerar flera medlemsstater att införa eller har redan infört nationella bestämmelser om nätneutralitet (Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Slovenien). Olika förhållningssätt i denna fråga riskerar emellertid att leda till att marknaden fragmenteras ytterligare. 16 COM(2013)

9 Kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 17 innehåller lösningar för att garantera nätneutraliteten, särskilt för att upprätthålla principen om öppen tillgång till internet för slutanvändare, förbjuda blockering eller strypning av tjänster och/eller tillämpningar, utom under synnerligen begränsade objektivt motiverade omständigheter (t.ex. domstolsbeslut, brottslig verksamhet), sörja för öppenhet, så att konsumenterna känner till den bandbredd och hastighet de får och lättare kan byta operatör, se till att intresserade konsumenter kan abonnera på högkvalitativa tjänster (t.ex. bandbredd för televisionstjänster) så länge som detta inte inverkar negativt på de internethastigheter som har utlovats för andra kunder. 4. Råda bot på den fragmenterade telemarknaden På 1990-talet hade Europa en stark ställning inom IKT tack vare stödet från ett konkurrensfrämjande EU-regelverk för telekommunikationer och stimulans genom investeringar i innovation och standarder. Men med tiden har denna ledande ställning urholkats av olika skäl: politiken har inte anpassats, industrin har inte utnyttjat internets möjligheter och det har inte gjorts tillräckligt för att undanröja hindren på den inre marknaden. Vi har en hemmamarknad med 500 miljoner människor, men den fragmenterade regleringen innebär i många fall att EU:s teleoperatörer, tjänsteleverantörer och innovativa nystartade företag i praktiken måste hantera 28 olika marknader. Kostnaderna för att inte ha en konkurrenskraftig inre marknad för e- kommunikation uppskattas uppgå till cirka 110 miljarder euro per år (0,9 % av BNP) 18. För konsumenterna syns avsaknaden av en EU-telekommarknad främst i form av de roamingavgifter de måste betala när de passerar en nationell gräns inom EU och vill använda sina mobiltelefoner. Bristen på insyn och konkurrens innebär att konsumenterna och företagen har ett begränsat urval av operatörer till sitt förfogande, vilket driver upp kostnaderna ytterligare. För operatörerna medför den fragmenterade marknaden att telekomsektorn släpar efter när det gäller att att bygga ut tjänster som är anpassade till nästa generations nät i Europa. Mobila tjänster måste utnyttja mycket olika system för tilldelning och utnyttjande av spektrum. Operatörer av såväl som fasta som mobila nät möts av olika tolkningar av EU-rätten. Alla dessa frågor måste behandlas på EU-nivå. För att säkerställa högkvalitativ gränsöverskridande kommunikation för medborgare och företag måste teleoperatörerna få verka på en öppen och smidigt fungerande inre marknad. För att investera i höghastighetsbredband behöver de säkerhet, enhetlighet och konkurrens. Det måste också bli lättare för dem att arbeta över gränserna, bland annat genom ett system med ett enda tillstånd, enhetliga regler för tilldelningen av radiospektrum, mer konsekvent tillgång till fasta bredbandsnät, och sammankopplingar som kan garantera en konstant hög kvalitet. På denna inre telekommarknad bör konsumenter och företag inte påläggas orimliga avgifter för telefonsamtal eller roaming över gränserna. De bör skyddas av regler om nätneutralitet, som tryggar ett öppet och innovativt internet och samtidigt möjliggör en utveckling av specialiserade tjänster. 17 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013) Steps towards a truly internal market for e-communications, rapport av Ecorys NL 2011 för Europeiska kommissionen. 8

10 Det är därför som kommissionen föreslår en förordning om åtgärder rörande den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation 19. Denna nya förordning bygger på det befintliga EU-regelverket och innehåller bland annat bestämmelser om följande: Ett enda tillstånd för att tillhandahålla elektronisk kommunikation inom EU. För närvarande måste teleoperatörerna ha separata tillstånd för varje medlemsstat där de bedriver verksamhet och ofta följa olika nationella regler. Samordning av tilldelningen av spektrum för mobila/trådlösa tjänster, i synnerhet för att anpassa tidtabeller och särskilda tillståndsvillkor så operatörerna lättare kan verka i olika flera länder samtidigt. Ökad konsekvens i de nationella tillsynsmyndigheternas sätt att arbeta, med en starkare europeisk dimension så att enhetligheten på den inre marknaden kan säkerställas. Förslaget innehåller också betydande förmåner för konsumenterna och företagen, däribland följande: Avskaffande av omotiverade prisskillnader mellan nationella och internationella (inom EU) telefonsamtal. Omedelbart avskaffande av avgifter för att ta emot samtal vid roaming och åtgärder för ett gradvis avskaffande av alla tilläggsavgifter. Frihet för medborgare och företag att köpa tjänster var de än befinner sig, vilket leder till ökad konkurrens och valfrihet för vanliga användare av teletjänster. Antagandet av detta förslag bör ges högsta prioritet. Samtidigt måste genomförandet av den befintliga regelramen förbättras (särskilt genom att förbättra det administrativa samarbetet med medlemsstaterna). Bilagor: Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Bilaga 2 Fakta och siffror 19 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012, COM(2013)

11 Bilaga 1 Viktiga förslag till EU-lagstiftning Åtgärd Vad har kommissionen bidragit med? Vad blir nästa steg? ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONSNÄT Åtgärder för att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation Åtgärder för att minska kostnaderna för infrastruktur för höghastighetsinternet Åtgärder för att säkerställa nät- och informationssäkerhet Förslag till lagstiftning 09/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 03/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Förslag till lagstiftning 02/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Fonden för ett sammanlänkat Europa Förslag till lagstiftning 10/2011 Politisk överenskommelse väntas inom kort E-HANDEL OCH E-TJÄNSTER E-identifiering och betrodda tjänster Förslag till lagstiftning 06/2012 Politisk överenskommelse krävs (en del av inremarknadsakt I) Förvaltning av kollektiva rättigheter Förslag till lagstiftning 07/2012 Politisk överenskommelse väntas i slutet av 2013 E-fakturering i offentlig upphandling Förslag till lagstiftning 06/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Allmän uppgiftsskyddsförordning Förslag till lagstiftning 01/2012 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 Multilaterala förmedlingsavgifter Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) Direktivet om betaltjänster Förslag till lagstiftning 07/2013 Politisk överenskommelse krävs senast i mars 2014 (en del av inremarknadsakt II) 10

12 11

13 Bilaga 2 Viktiga fakta och siffror * 1. Den digitala ekonomin: en viktig källa för tillväxt och arbetstillfällen En stor del av den globala ekonomin är nu digital IKT-sektorns andel av det totala bruttoförädlingsvärdet (2011 eller senast tillgängliga år) KR JP CH US UK EU IT FR DE CA 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9%, OECD Alla sektorer är beroende av IKT IKT-utgifter per aktörskategori (% av sammanlagda IKT-utgifter 2012) anläggning naturresurser energi och försörjning utbildningstjänster hotell, restaurang och fritid grossisthandel detaljhandel hälso- och sjukvård konsumenter transport tillverkning tjänster finansiella tjänster förvaltning telekom Källa: OECD * Eventuella uppgifter för Kroatien är inbegripna i EU-siffrorna

14 miljoner arbetstillfällen IT-jobben fortsätter att öka Antal personer som arbetar med IKT i EU (miljoner) IKT-tillverkning IKT-tjänster i icke-ikt sektorer IKT står för en stor del av produktivitetsklyftan mellan EU och USA Arbetsproduktivitetens tillväxt i EU och USA (årligt genomsnitt under två perioder) IKT-bidrag (IKT-investeringar, produktion och användning, %) Andra bidrag (%) ,7 0,9 1,1 0,9 0,3 0,5 0,6 0,7 EU US A EU US A Källa: The Conference Board

15 Index 2000 = 100 IKT-sektorn utgör en allt större andel av EU:s ekonomi Utvecklingen av IKT-sektorns bruttoförädlingsvärde i EU (index 2000 = 100) IKT-sektorn hela ekonomin Denna andel varierar mellan medlemsstaterna IKT-tillverkningens och IKT-tjänsternas andel av det totala bruttoförädlingsvärdet i EU (2011) LT PL AT ES CY PT EL BE DE FR SI IT NL LV DK EU RO CZ FI SK MT BG UK SE HU EE IE IKT-tjänster IKT-tillverkning 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7%

16 EU:s BNP Index 2010 = 100 Ny teknik skapar nya möjligheter Hur molntjänster kan inverka på den europeiska ekonomin fram till 2020 EU:s BNP = sammanlagd inverkan 940 miljarder euro Skapa arbetstillfällen = nya små och medelstora företag till 2016 Molntjänster 80 % av organisationerna använder molntjänster och får minskade kostnader med % Källor: IDC och F. Etro Den digitala ekonomin kan bidra med minst 4 % till EU:s BNP till BNP-tillväxt i EU som härrör från den digitala ekonomin Källa: Copenhagen Economics

17 2. En dynamisk sektor i en utmanande omgivning 10 europeiska IKT-företag bland världens topp 50 men inget bland de tio bästa De ledande IKT-företagen enligt omsättning (2012) Rankni ng Namn Land Rankning Namn 1 SAMSUNG ELECTRONICS KR 1 2 APPLE US 2 APPLE SAMSUNG ELECTRONICS 3 FOXCONN TW 3 FOXCONN 4 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE JP 4 5 AT&T US 5 AT&T 6 HEWLETT PACKARD US 6 7 VERIZON COMMUNICATION US 7 NIPPON TELEGRAPH AND TELEPHONE HEWLETT PACKARD VERIZON COMMUNICAT ION 8 HITACHI JP 8 HITACHI 9 INTERNATIONAL BUSINESS MACHINE US 9 10 CHINA MOBILE COMMUNICATION CN 10 INTERNATION AL BUSINESS MACHINE CHINA MOBILE COMMUNICAT ION 13 TELEFONICA ES 13 TELEFONICA 14 DEUTSCHE TELEKOM DE VODAFONE GROUP UK FRANCE TELECOM FR 22 DEUTSCHE TELEKOM VODAFONE GROUP FRANCE TELECOM 33 NOKIA FI 33 NOKIA 34 TELECOM ITALIA IT 34 TELECOM ITALIA 36 VIVENDI FR 36 VIVENDI 43 LM ERICSSON SE 43 LM ERICSSON 44 ROYAL PHILIPS NL 44 ROYAL PHILIPS 47 BT GROUP UK 47 BT GROUP Källa: Fortune Global 500 OBS! TABELLEN UPPDATERADES DEN 7 OKTOBER 2013

18 Internetboomen ökar intäkterna, men EU-företag hamnar på efterkälken Sammanlagd omsättning för världens 50 största IKT-företag (miljoner euro) Europa, Mellanöstern, Afrika Amerika Asien, Stillahavsområdet Källa: Bloomberg Telekommunikationssektorn: EU:s relativa andel minskar Inkomstutveckling för teletjänster globalt efter geografiskt område EU USA Japan Kina Resten av världen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: European Information Technology Observatory

19 EU har problem med att bygga ut 4G... 4G-abonnemang i hela världen (2013) Latinamerika Afrika och Mellanöstern Central- och Östeuropa Västeuropa 2% 2% Nordamerika Asien och Stillahavsområdet 6% 8% 42% 40% Källa: IDATE... och hänger inte med på Web 2.0 ansökningar för Web 2.0*-patent ( ) *andra generationens internet, inriktat på möjligheter för användare att samarbeta och dela information och innehåll online Canada Kanada 6 Bahamas 1 USA Korea 12 Sydkorea 12 Japan 8 Australia Australien 3 Singapore 2 China Kina 1 India Indien 11 Finland 8 8 France Frankrike 4 4 Sweden Sverige 3 Switzerland Schweiz 3 3 Italy Italien 2 2 UK Storbritannien 1 1 Germany Tyskland 1

20 % av personer 3. Internetanvändning: täckning och kvalitet spelar roll Internet används av de flesta, men det finns skillnader inom EU EU-invånares internetanvändning (2012) internetanvändning mobil användning av internet SE NL LU DK FI UK DE BE FR AT EE IE SK EU CZ LV HU ES MT SI LT HR PL CY PT IT EL BGRO 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Höghastighetsfiber är mindre vanligt i Europa än i andra områden Täckning för grundläggande bredband och höghastighetsfiber (slutet av 2012) Grundläggande bredbandsnät Höghastighetsfibernät 0% EU Japan USA Sydkorea, OECD

21 % av personer % av personer Mycket olika täckningsnivåer i olika delar av EU Bredbandstäckning i EU (abonnemang per 100 personer, 2013) RO PL BG SK IT PT HU LV EL IE AT ES CZ CY LT SI EE EU FI LU MT SE BE UK DE FR DK NL Användandet av e-handel ökar men i olika utsträckning Utveckling för användandet* av e-handel i EU Användande* av e-handel i EU (2012) SE DK UK LU DE NL FI FR AT IE BE SK EU MT SI CZ ES PL LV HU EE HR PT CY EL LT IT BU RO * De senaste 12 månaderna

22 % av företag % av företag Webbförsäljningen ökar, men skiljer sig mellan medlemsstaterna 30 Andel av EU-företag som bedriver e-handel (2012) SE DK CZ BE IE HR DE NL UK FI LT EU LU MT PT SI ES SK EE FR AT HU PL CY EL LV RO BG IT Små och medelstora företag är mindre vana vid e-försäljning Andel av små och medelstora företag som bedriver e-handel E-handelns andel av omsättningen i små och medelstora företag som bedriver e-handel i EU (2011) Små och medelstora företag stora företag övervägande mycket låg betydande låg

23 4. Fragmentering: en stor flaskhals för EU EU är ännu inte en gemensam digital marknad Utmärkande drag för de digitala marknaderna i USA, EU och Kina Kunder*: 330 Kunder*: 510 Kunder*: 1400 Stora operatörer: 6 Stora operatörer: +/- 40 Stora operatörer: 3 Regelverk: 1 Regelverk: 28 Regelverk: 1 * miljoner Variationer i kommunikationspriser är inte kopplade till skillnader i allmänna prisnivåer Prisnivåindex: kommunikationstjänster jämfört med genomsnittliga priser (2012, EU = 100, köpkraftsparitet) 160 Genomsnittliga prisnivåer Priser för kommunikationstjänster (fasta, mobila, internet) SE DK FI LU CY DE AT LT FR EE UK IE IT SI BE LV HR NL PL MT RO PT BG EL CZ ES HU SK

24 % av online-köpare EU:s teleoperatörer fokuserar fortfarande på sina hemmarknader Teleoperatörernas intäkter på nationella marknader, EU-marknader och marknader utanför EU (Q3 2012) Nationell marknad 100% EU-marknad (ej nationell) Icke EU-marknad 80% 60% 40% 20% 0% baserat på finansrapporter från operatörerna EU-medborgare tveksamma till att handla över gränserna EU-medborgares e-handel utifrån säljarens hemvist (2012) nationella säljare Säljare från andra EU-länder Säljare från resten av världen

25 % av personer 5. Offentliga myndigheter spelar en nyckelroll i att skapa gynnsamma villkor E-förvaltning blir allt vanligare Elektroniska kontakter mellan medborgare och offentliga myndigheter* 100 % av individer som använde internet under de senaste 12 månaderna, DK SE FI FR NL EE SI LU AT LV IE ES RO BE DE EL PT EU HU MT LT SK CY UK BU PL CZ HR IT En öppnare förvaltning kan medföra många fördelar Effekterna av en öppen förvaltning Ökad produktivitet Besparingar: % kostnadsminsk ningar för offentliga förvaltningar Öppen förvaltning Mindre byråkrati Medborgarvänl ighet Ökad tillväxt: 40 miljarder extra per år genom information från förvaltningen Källa: Mc Kinsey, E. Brynjolfsson, L. Hitt, H. Kim

26 Bredare tillämpning av e-upphandling bör också leda till betydande vinster Genomsnittlig nivå för e-upphandling per medlemsstat (om tillgängligt, 2011)* *Värdet av den offentliga upphandling som gjorts elektroniskt delat med det totala värdet av den offentliga upphandlingen AT BE CY CZ DE DK EE ES FI BG EL HU LU SI FR IT MT PL RO IE PT SE UK LT 0% 0 % 0-10% 10-50% % Above Över 50% Level of up-take Andel e- upphandling Säkerhet är avgörande för utvecklingen av den digitala ekonomin Internetanvändare i EU tveksamma till att använda vissa onlinetjänster (2010) Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att providing uppge personlig personal information information to online communities till webbgemenskaper Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar kept personen individual från from att ordering köpa varor buying eller goods or services for private tjänster use för privat bruk Säkerhetsfrågor Security hindrar concerns personen kept från individual att utföra from bankärenden carrying out banking activities Security Säkerhetsfrågor concerns kept hindrar individual personen from downloading från att ladda online ner content webbinnehåll Säkerhetsfrågor Security concerns hindrar personen kept individual från att from kommunicera communicating med with public administrations offentliga förvaltningar % av internetanvändare

27 Nya jobb kräver nya färdigheter, och det finns många lediga tjänster Digitala jobb: lediga tjänster och nyutexaminerade (antal) Lediga digitala jobb Nyutexaminerade med IKT-examen Källa: Empirica Spridning av IKT-färdigheter i befolkningen är fortfarande prioriterat Nivå på datorkunskaper i EU (2012, % av personer mellan 16 och 74 år) hög nivå 26 % inga kunskaper 33 % mellannivå 25 % låg nivå 16 %

28

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 25.9.2008 KOM(2008) 572 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 25.2.2010 2009/2225(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 Förslag till betänkande Pilar del Castillo Vera (PE438.178v01-00) Fastställandet

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 17.2.2011 2010/2304(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska bredbandssektorn investeringar i digitalt baserad tillväxt

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2012 SWD(2012) 402 final C7-0394/12 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 14/08/2007-17/09/2007 Det finns 373 svar, av totalt 373, som motsvarar dina sökvillkor Deltagande Land DE - Tyskland 57 (15.3%) PL - Polen 49 (13.1%) DK - Danmark

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se Handläggare: 2013-06-03 Yttrande Camilla Jönsson 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org N2013/2375/ITP Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Al mänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1,

Al mänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1, Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1, 1 20 februari 2014 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.10.2009 KOM(2009)557 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14-15 MARS 2013 INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14 15 MARS

Läs mer

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Webinarium 11 december 2014 Niclas Lindgren 070-318 92 31 Agenda elektroniska tjänster mm Bakgrund Var sker beskattning? Skattesatser? Vilka tjänster omfattas?

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer