Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten?"

Transkript

1 2008 : 4 ISSN Stockholms Handelskammares analys Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten? Stockholmsregionen har mycket stora behov av nyinvesteringar i infrastruktur. Handelskammaren har i sin rapport Stockholmsförhandlingens slutsatser (2007:4) visat att det behövs mer än 100 miljarder kronor till nya vägar och järnvägar utöver de 28 miljarder kronor som finns i gällande investeringsplaner fram till 2015, bara i Stockholms län. I Norge har systemet med bompeng skapat ekonomiskt utrymme för vägar som annars inte skulle ha kommit till. Det har visat sig möjligt att finansiera även vägar med relativt små trafikmängder med hjälp av avgifter. Men det förutsätter att staten är medfinansiär och medverkar i projektet. Det förutsätter också att berörda kommuner medverkar, oftast som ägare av det företag som handhar avgiftsupptagningen. Därmed har också projektet en lokal förankring. Det byggs inga bompengsvägar om det inte finns en stark vilja från berörda kommuner att förverkliga projektet. I en situation där regeringen inte förmår satsa de resurser som krävs måste nya lösningar prövas. Ett system med bompeng kan bidra till att hjälpa Stockholm ur den trafikinfarkt som i dag hämmar regionens och hela landets tillväxt. Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg.

2 Bättre infrastruktur i Stockholmsregionen en ödesfråga för Sverige För att Sveriges konkurrenskraft inte ska urholkas i en allt mer globaliserad ekonomi måste den kvalificerade tjänstenäringen utvecklas. Företagen måste ha tillgång till en stor arbetsmarknad för att hitta den specialkompetens som krävs. Våra storstäder är små i ett internationellt perspektiv, vilket utgör ett hot mot våra möjligheter att utveckla kvalificerade produkter och tjänster. Vi måste anstränga oss för att skapa större arbetsmarknadsregioner genom ökad pendling i våra storstadsregioner. Den utvecklingen är redan på gång i Mälardalen. Där har pendlingen ökat kraftigt under de senaste åren. Stockholmsregionen trots en kraftig befolkningsökning och trots att Stockholm under flera decennier utgjort dragloket i svensk ekonomi. Även när det gäller drift och underhåll av infrastruktur satsar Sverige mindre än övriga Europa, vilket innebär att våra anläggningar förfaller. Det kommer att medföra ökade investeringsbehov i framtiden. De senaste åren har Sverige byggt upp en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mer infrastruktur hade Sverige haft om vi per capita satsat lika mycket på infrastruktur som övriga EU-länder sedan Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur än mer tätbefolkade länder. Diagrammet visar att Sverige, med undantag för några år på 1990-talet, konsekvent satsat mindre pengar på infrastruktur än genomsnittet för Europa. Det ökar också behovet av bättre infrastruktur i hela Mälardalen, men särskilt i Stockholmsregionen, där kapacitetsproblemen är störst. Sverige satsar minst på infrastruktur Trots stora behov tillhör Sverige de länder i Europa som satsat den lägsta andelen av BNP på infrastruktur de senaste 30 åren. Särskilt lite har satsats i

3 Ökad befolkning ökade behov Befolkningen i Stockholms län ökar nu snabbare än vad prognoserna antagit och har gjort så i flera år. Bara första halvåret 2008 fick länet mer än nya invånare. Ändå ligger investeringarna i nya vägar långt under riksgenomsnittet. Inga nya förbindelser mellan norra och södra länsdelen har byggts sedan 1960-talet och väldigt få tvärförbindelser. Trafikplaneringen förvärrar problemet RUFS 2001, RTK De senaste 40 åren har Stockholms län fått i genomsnitt tio procent av de statliga väganslagen trots 20 procent av befolkningen, 25 procent av trafikarbetet och 30 procent av BNP. Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Fram till år 2030 beräknas Stockholms län öka med ytterligare invånare. Inga nya förbindelser mellan norra och södra länsdelen har byggts sedan 1960-talet och väldigt få tvärförbindelser. Det är inte bara bristen på kringfartsleder som är problemet utan också att trafikutrymmet har begränsats på gator och vägar på många andra håll. Trafiksaneringar och gatuavstängningar i Stockholms innerstad och i många förorter har trängt ihop trafiken till några få gator. Där har i sin tur trafikutrymmet begränsats av nya busskörfält och cykelbanor. I innerstaden har framkomligheten försämrats avsevärt, trots att trafikmängderna där faktiskt inte ökat på flera decennier. Det innebär att trafiken inte har någonstans att ta vägen när det blir störningar. Eftersom trafiken på vägarna i stockholmsregionen ligger så nära kapacitetstaket behövs mycket lite för att det ska bli stora problem. Även i kollektivtrafiken är det stora kapacitetsproblem. På senare tid märks också bristande kapacitet på cykelvägnätet. Ingen köar i bil för nöjes skull. De flesta som kan byta till andra trafikslag utan stora tidsförluster har gjort det. Ändå räcker vägkapaciteten inte till. Samrådsförslaget, RUFS 2010, RTK Svårt att bygga ikapp Det har medfört att trängseln på vägarna i och runt Stockholm nu är ett mycket stort problem. Essingeleden har i genomsnitt fordon per dygn, trots att den är dimensionerad för Vissa dagar har uppmätts fordon på Essingeleden. Det innebär att trafiken står still stora delar av dagen. Så fort det blir minsta störning sprider sig köerna i hela trafiksystemet. Det finns inga alternativvägar som kan ta hand om trafiken om det blir stopp på någon av de stora lederna. Bristerna är så stora och vägutbyggnaderna så eftersatta i Stockholmsregionen att det nu handlar om mycket stora belopp för att bygga ikapp. I statens investeringsplaner finns sammanlagt 28 miljarder kronor för utbyggnad av vägar och järnvägar för perioden Handelskammaren har beräknat det verkliga behovet till minst 140 miljarder kronor. Det är inte realistiskt att tro att staten kommer att skjuta till investeringsmedel i den storleken. Det är därför nödvändigt att hitta andra finansieringskällor.

4 Vägavgifter Den stora trängseln på alla transportslag och den höga ekonomiska aktiviteten i stockholmsregionen gör att det finns en vilja att betala för framkomlighet. Denna vilja borde kunna utnyttjas för att tidigarelägga vägprojekt eller finansiera sådana projekt som annars inte skulle ha kommit till. I många länder tillämpar man sedan länge vägavgifter i olika former för att finansiera nya vägar. Innan vi går in på avgifter som finansieringskälla bör vi dock reda ut begreppen. Begreppet vägavgifter används ofta som ett samlingsnamn för en rad olika former av brukaravgifter på väg, dvs. avgifter som tas ut direkt av användarna. Vägavgifter kan ha två övergripande syften: finansiering eller styrning av trafiken. Det övergripande syftet är dimensionerande för utformningen av avgiftssystemet. I detta avsnitt beskrivs några vanligt förekommande begrepp i den svenska debatten. Med vägtull/biltull/vägavgift avses oftast en avgift för att passera in i ett visst område, en viss punkt eller länk, med finansierande syfte. Öresundbron och Svinesundsbron är svenska exempel där finansierande vägavgifter införts. I Norge finns lång erfarenhet av motsvarande så kallad bompeng på olika platser i landet. Betalvägar är även vanliga runt om i Europa och andra platser i världen. Styrande avgifter såsom trängsel- och miljöavgifter konstrueras däremot främst för att avhjälpa problem vid specifika platser och tider. Trängselskatten i Stockholm är ett exempel på en styrande vägavgift. Även sträckbaserade avgifter med ett styrande syfte har tidigare belysts för Stockholm och Göteborg, dvs. att användarna får betala per tillryggalagd kilometer. I Sverige tas en vägavgift ut för tunga fordon, så kallad Eurovinjett, för att lastbilarna ska få köras på svenska vägar samt i övriga samarbetsländerna Danmark, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Vägavgiften tas ut för en viss kalenderperiod (för svenska fordonsägare årligen) och utgör alltså inte en direkt brukaravgift för en viss körd sträcka eller länk. Eurovinjetten kan inte kombineras med andra system för vägavgifter annat än i tunnlar, broar och bergspass. 1 I Sverige utreds för närvarande möjligheterna att ersätta Eurovinjetten med ett kilometerskattesystem för tunga fordon motsvarande de som införts i Tyskland, Österrike och Schweiz. Vägavgifter har aktualiserats i diskussionen för flera vägprojekt då regeringen uttryckt en tydlig önskan att i större grad hitta sådana finansieringslösningar. Som underlag för kommande förslag i den transportpolitiska propositionen har Vägverket utrett och förhandlat om möjligheter till avgiftsfinansiering av vägsträckor i Umeå, Sundsvall, Motala och Göteborg. OPS (Offentligt Privat Samarbete) är ett samlingsbegrepp för olika samarbetsformer där medel från bland annat näringsliv, kommuner, regioner och brukare används. Det privata åtagandet i OPS kan omfatta såväl projektering, upphandling av byggentreprenader och drift som medfinansiering. I Sverige har ännu inget OPS-projekt genomförts för vägutbyggnader. Det enda OPS-projekt som finns genomfört är Arlanda Express. Trängselskatten Det finns egentligen bara två städer i världen förutom Stockholm som har ett trängselavgiftssystem. Det är London och Singapore. Men diskussionerna pågår på många håll, särskilt i Europa. Bakgrunden till den trängselskatt som finns i Stockholm är en ambition att begränsa trafikmängderna i innerstaden. Systemet är inte konstruerat för att ge några större intäkter och gör det inte heller. De ambitioner som numera finns att kunna använda trängselskatten för medfinansiering av Förbifart 1 Avgiftsupptagning i tätort, såsom trängselskatten i Stockholm, berörs dock inte av Eurovinjett-direktivet. Detta eftersom det just handlar om skatteuppbörd, vilken Sverige själv råder över.

5 Stockholm kräver att systemet för att ta betalt förenklas, att skattenivåerna höjs och att miljöbilsundantaget avskaffas. Det är ändå ett otympligt sätt att finansiera vägar med mycket höga driftskostnader. Det bompengssystem som finns i Oslo liknar Stockholms trängselskatt, men är konstruerat för att genera pengar till vägutbyggnader och inte för att styra trafiken. Det innebär ett enkelt sätt att ta betalt, avgift för alla fordon utom utryckningsfordon och samma avgift dygnet runt. Däremot går den avgift som tas ut för att köra in till innerstaden till andra vägar än just dem där avgiftsstationerna finns. Det norska bompengssystemet I Norge har finansierande vägtullar, så kallad bompeng, utgjort en viktig intäktsbas för investeringar i broar, tunnlar och vägar sedan 70 år tillbaka. Finansiering av infrastrukturpaket i städer har haft stort fokus de ca 20 senaste åren, inte minst genom Oslopakke I-III. Totalt har mer än 100 bompengsprojekt genomförts i landet. År 2007 fanns det 45 bompengsprojekt, varav 6 bomringar i städer. 2 Alla bompengsprojekt har lokal förankring och måste även godkännas av Norges Storting (motsv. riksdag). När beslut har fattats om att införa bompeng på en väg eller i en stad upprättas ett separat bompengselskap, alternativt nyttjas ett befintligt sådant, som tillförordnas rätten att kräva in bompengen. Intäkterna från bompengsupptagning motsvarade år 2006 ungefär 25 % av den totala investeringsbudgeten.3 Oftast tas bompeng ut under en begränsad period och intäkterna ska vanligtvis täcka minst 50 procent av investeringskostnaden för det särskilda infrastrukturprojektet. Intäkterna från bompengsupptagning motsvarade år 2006 ungefär 25 % av den totala investeringsbudgeten. 3 I samband med fastställelsen av Nasjonal Transportplan bestämde Stortinget att genomföra tre projekt i planen enligt en modell för OPS.4 De tre projekten är E39 Klett-Bårdshaug, E39 Lyngdal-Flekkefjord och E18 Grimstad-Kristiansand. Avsikten är att testa om effektivitetsvinster kan nås genom denna modell. Den norska modellen innebär att OPS-konsortiet ansvarar för att projektera, finansiera, bygga och därefter driva och underhålla vägen under en period på ca år. Staten äger vägen och säkerställer att vägen tillhandahålls till trafikanterna såsom avtalat. Entreprenören får betalt årligen efter det att vägen öppnats för trafik och genom kontraktet regleras även bonus och avdrag med hänsyn till vägens standard och tillgänglighet. Staten delfinansierar dessa årliga betalningar för OPS-lösningen med ett bompengsystem på sträckan. I fallet E39 Klett-Bårdshaug (ca 2,4 km ny väg) har Stortinget gett 5 Bomvegselskapet E39 Øysand Thamshavn rätten att kräva in bompengarna. Bomvegselskapet ägs av de berörda kommunerna Skaun, Orkdal och Meldals kommuner. Sträckan har två bomstationer, en vid Øysand (9 100 fordon år 2002) och en vid Thamshavn (6 000 fordon år 2002), som täcker både den nya och gamla vägen. Bompengarna ska täcka ca 60 % av investeringen och tas ut tom år Därefter och fram till år 2030 används statliga medel för resterande betalningar till OPS-entreprenören. Kontraktssumman till entreprenören uppgår till 1,45 miljarder NOK. Ett exempel på en vägsträcka i Norge som helt finansieras med bompengar är utbyggnaden av riksväg 306 Kirkebakken Re (Vestfold, sydväst om Osloregionen) som ska öppnas år Den nya sträckan är en 4,4 km lång två fältsväg med 10 meters bredd. Investeringskostnaden uppgår till 348 miljoner NOK. 7 Två obemannade bomstationer byggs och trafiken beräknas vid öppningsåret uppgå till ca bilar. Bompeng beräknas tas upp i 15 år, men på grund av osäkerheter i trafikprognoserna kan denna period justeras. Hortens kommun upprättade år 2006 Horten bompengeselskap RV 306 AS samt står som garant för sällskapets lån som finansierar byggnationen. 2 Statens vegvesen Astrid Fortun/Erik Furuseth, Road tolling in Norway a brief introduction. OH-presentation Statens Vegvesen

6 Flera av de mindre bompengsanläggningarna i Norge har haft ekonomiska svårigheter på grund av litet trafikunderlag och höga driftskostnader i förhållande till intäkterna. 8 Situationen har dock förbättrats de senaste åren genom effektiviserad drift av bompengupptaget (införandet av bricksystemet AutoPASS) samt att större driftsoperatörer har kommit in i bilden även för mindre anläggningar. 9 År 2004 införde Statens Vegvesen AutoPASS-Samordnet betaling (ASB). Detta innebär att alla som har en AutoPASS-bricka i bilen kan köra i alla bompenganläggningar som är skyltade med AutoPASS. År 2007 fanns det 23 AutoPASS-anläggningar (av totalt 45 bompengprojekt) och ca 1,2 miljoner brickor i bruk. 10 AutoPASS ingår även i det skandinaviska samarbetsprojektet EasyGo, vilket innebär att brickan kan användas som betalmedel i betalstationer även i Danmark och Sverige. 11 Ett bompengssystem för stockholmsregionen Det finns några viktiga lärdomar från det norska bompengssystemet. För det första saknar det koppling till debatten om OPS eller inte. De flesta bompengssystemen är inte OPS-lösningar. Däremot krävs oftast statlig inblandning och medfinansiering. Vägar som ska finansieras helt avgifter kräver mycket stora trafikmängder. Det krävs också att staten är beredd att ta trafikrisken, dvs risken för att det skulle bli mindre trafik och därmed lägre intäkter 8 Terje Tretvik, SINTEF (www.sintef.no ) Alternativt BroBizz brickor från Öresundsbron respektive Store Bältbron. än beräknat. Det är rimligt att staten tar den risken eftersom andra förändringar i vägnät eller framkomlighet kan medföra ändrade trafikströmmar. Den viktigaste lärdomen av bompengssystemt är dock den lokala förankringen. Genom att kommunerna vanligtvis är initiativtagare till projektet och äger det bolag som driver in avgiften finns ett lokalt ansvar för att projekten blir framgångsrika. Det blir också en bättre prioritering av vilka projekt som ska förverkligas eftersom bompengsvägar förutsätter att det finns en vilja att betala för att åka på dem. Varför kan man inte göra på liknande sätt i Sverige? Den vanligaste invändning är att vi inte har den traditionen. Det är knappast en godtagbar invändning i denna snabbt föränderliga värld. Norge har visserligen en gammal tradition av att ta betalt på vägar och framför allt på vägfärjor. Men det är först under det senaste årtiondet som bompengssystemet fått stor spridning. Med tanke på de mycket stora investeringsbehoven i Storstockholms vägnät skulle användningen av bompengsfinansiering kunna medverka till att problemen kan lösas snabbare. Ett bompengssystem för Stockholm skulle exempelvis kunna innebära att staten står för halva investeringskostnaden för ett antal utpekade objekt och att resten finansieras med en bompeng under så lång tid som krävs. På så sätt skulle staten kunna komma till rätta med de stora eftersläpningarna i utbyggnaden av Stockholmsregionens infrastruktur. Staten skulle få två vägar till priset av en. Stockholmarna skulle säkert gärna betala för bättre framkomlighet och snabbare transporter. Miljön skulle vinna på mindre bilköer och därmed avsevärt mycket mindre utsläpp.

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon YTTRANDE 2013-02-10 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Utan Förbifarten stannar Stockholm

Utan Förbifarten stannar Stockholm 2010 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Utan Förbifarten stannar Stockholm Förbifart Stockholm behövs för en växande trafik eftersom Stockholm de sista 20 åren ökat med nära 390 000 invånare

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm

Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm 2009 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm Stockholms län har växt med en halv miljon människor de senaste 30 åren. Nästa halvmiljon

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag

Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 14 Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag Ärendebeskrivning

Läs mer

Vägförbindelsen norska gränsen Gävle som Europaväg (E16)

Vägförbindelsen norska gränsen Gävle som Europaväg (E16) Vägförbindelsen norska gränsen Gävle som Europaväg (E16) 25 augusti 2008 Rapport E16, augusti 2008 1 (9) Innehållsförteckning 0. Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Vad är fördelarna/nyttan

Läs mer

Överdäckning av Förbifarten

Överdäckning av Förbifarten Kista 24-11-2009 Motion till Stockholms Arbetarekommuns årsmöte 2010: Motioner C01 C05 Överdäckning av Förbifarten Socialdemokraterna i Stockholm är för byggandet av Förbifart Stockholm. Denna motion handlar

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Gatukontorsdagarna i Lund den 5 maj 2011 Vår uppgift Vi ska föreslå riktlinjer och processer för medfinansiering i den långsiktiga

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar

Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar Text: Maritha Sandberg Lööf Många faktorer talar för satsningar på spårvagnstrafik och det gör att intresset för att bygga nya spårvägar är stort i

Läs mer

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Annan möjlig exploatering

Annan möjlig exploatering BILAGA 3 Trafik Loviseberg II Vi har kort analyserat trafikalstringen samt trafiksäkerhet för ev. ny industrietablering inom kvarteret Loviseberg i Botkyrka kommun. Förutsättningar Vi har tittat på 2 olika

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc

Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc 1(5) Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc Färdtidsersättning, traktamente och resetillägg regleras i Allmänna bestämmelser (AB), avtalet TRAKT 04

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Ett vägval för Sverige

Ett vägval för Sverige Ett vägval för Sverige Rapport 2008:1 Förord Investeringarna i och underhållet av infrastruktur i Sverige har under en lång följd av år varit eftersatta. Beslutsprocesserna inför viktiga investeringar

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

NCC Construction Sweden

NCC Construction Sweden NCC Construction Sweden Tomas Carlsson Affärsområdeschef NCC Construction Sweden 2010-05-27 1 Verksamhetsområden Affärsområden NCC BYGG OCH CONSTRUCTION ANLÄGGNING KROSS, ASFALT, NCC ROADS BELÄGGNING OCH

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften

Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften En rapport från Moderaterna i Stockholms stad och län Juli 2010 1 (19) Innehåll Stockholmarna avvisar de tre vänsterpartiernas vallöften 1 Moderaterna

Läs mer

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 03-19 RH08288 Jeanette Larsson, Avdelningschef Avdelning Infrastruktur 0722-44 79 87 REGIONSTYRELSEN Genomförandeavtal och avsiktsförklaring

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

En tunnelbana i världsklass

En tunnelbana i världsklass En tunnelbana i världsklass 5 år med MTR och Stockholms tunnelbana MTR har drivit Stockholms tunnelbana sedan 2009 på uppdrag av SL*. SL: s och vårt mål är fler och nöjdare resenärer, och efter fem år

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Maria Österlund. Europaresan. Mattecirkeln Statistik 2

Maria Österlund. Europaresan. Mattecirkeln Statistik 2 Maria Österlund Europaresan Mattecirkeln Statistik 2 namn: Ida och hennes föräldrar planerar en bilsemester i Europa, Oskar vill veta hur långt det är mellan några olika städer. Han tittar i den här avståndstabellen:

Läs mer

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar

Läs mer

Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs

Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs 2006-01-12 Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs De första skattebesluten för försöket med trängselskatt förföll till betalning den 9 januari 2006. Vägverket kommer dock att avvakta

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter RAPPORT 2012:32 VERSION 0.1 Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter i Malmöregionen - underlag till finansieringsdiskussion för SPIS Dokumentinformation Titel: Översiktlig

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE 9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE ETT LÄTTARE VAL När det finns folk som offrar livet för att få rösta, är valet att utnyttja sin rösträtt rätt enkelt. Praktiskt är det också lätt att rösta. Att välja parti

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer