Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten?"

Transkript

1 2008 : 4 ISSN Stockholms Handelskammares analys Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten? Stockholmsregionen har mycket stora behov av nyinvesteringar i infrastruktur. Handelskammaren har i sin rapport Stockholmsförhandlingens slutsatser (2007:4) visat att det behövs mer än 100 miljarder kronor till nya vägar och järnvägar utöver de 28 miljarder kronor som finns i gällande investeringsplaner fram till 2015, bara i Stockholms län. I Norge har systemet med bompeng skapat ekonomiskt utrymme för vägar som annars inte skulle ha kommit till. Det har visat sig möjligt att finansiera även vägar med relativt små trafikmängder med hjälp av avgifter. Men det förutsätter att staten är medfinansiär och medverkar i projektet. Det förutsätter också att berörda kommuner medverkar, oftast som ägare av det företag som handhar avgiftsupptagningen. Därmed har också projektet en lokal förankring. Det byggs inga bompengsvägar om det inte finns en stark vilja från berörda kommuner att förverkliga projektet. I en situation där regeringen inte förmår satsa de resurser som krävs måste nya lösningar prövas. Ett system med bompeng kan bidra till att hjälpa Stockholm ur den trafikinfarkt som i dag hämmar regionens och hela landets tillväxt. Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg.

2 Bättre infrastruktur i Stockholmsregionen en ödesfråga för Sverige För att Sveriges konkurrenskraft inte ska urholkas i en allt mer globaliserad ekonomi måste den kvalificerade tjänstenäringen utvecklas. Företagen måste ha tillgång till en stor arbetsmarknad för att hitta den specialkompetens som krävs. Våra storstäder är små i ett internationellt perspektiv, vilket utgör ett hot mot våra möjligheter att utveckla kvalificerade produkter och tjänster. Vi måste anstränga oss för att skapa större arbetsmarknadsregioner genom ökad pendling i våra storstadsregioner. Den utvecklingen är redan på gång i Mälardalen. Där har pendlingen ökat kraftigt under de senaste åren. Stockholmsregionen trots en kraftig befolkningsökning och trots att Stockholm under flera decennier utgjort dragloket i svensk ekonomi. Även när det gäller drift och underhåll av infrastruktur satsar Sverige mindre än övriga Europa, vilket innebär att våra anläggningar förfaller. Det kommer att medföra ökade investeringsbehov i framtiden. De senaste åren har Sverige byggt upp en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mer infrastruktur hade Sverige haft om vi per capita satsat lika mycket på infrastruktur som övriga EU-länder sedan Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur än mer tätbefolkade länder. Diagrammet visar att Sverige, med undantag för några år på 1990-talet, konsekvent satsat mindre pengar på infrastruktur än genomsnittet för Europa. Det ökar också behovet av bättre infrastruktur i hela Mälardalen, men särskilt i Stockholmsregionen, där kapacitetsproblemen är störst. Sverige satsar minst på infrastruktur Trots stora behov tillhör Sverige de länder i Europa som satsat den lägsta andelen av BNP på infrastruktur de senaste 30 åren. Särskilt lite har satsats i

3 Ökad befolkning ökade behov Befolkningen i Stockholms län ökar nu snabbare än vad prognoserna antagit och har gjort så i flera år. Bara första halvåret 2008 fick länet mer än nya invånare. Ändå ligger investeringarna i nya vägar långt under riksgenomsnittet. Inga nya förbindelser mellan norra och södra länsdelen har byggts sedan 1960-talet och väldigt få tvärförbindelser. Trafikplaneringen förvärrar problemet RUFS 2001, RTK De senaste 40 åren har Stockholms län fått i genomsnitt tio procent av de statliga väganslagen trots 20 procent av befolkningen, 25 procent av trafikarbetet och 30 procent av BNP. Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Fram till år 2030 beräknas Stockholms län öka med ytterligare invånare. Inga nya förbindelser mellan norra och södra länsdelen har byggts sedan 1960-talet och väldigt få tvärförbindelser. Det är inte bara bristen på kringfartsleder som är problemet utan också att trafikutrymmet har begränsats på gator och vägar på många andra håll. Trafiksaneringar och gatuavstängningar i Stockholms innerstad och i många förorter har trängt ihop trafiken till några få gator. Där har i sin tur trafikutrymmet begränsats av nya busskörfält och cykelbanor. I innerstaden har framkomligheten försämrats avsevärt, trots att trafikmängderna där faktiskt inte ökat på flera decennier. Det innebär att trafiken inte har någonstans att ta vägen när det blir störningar. Eftersom trafiken på vägarna i stockholmsregionen ligger så nära kapacitetstaket behövs mycket lite för att det ska bli stora problem. Även i kollektivtrafiken är det stora kapacitetsproblem. På senare tid märks också bristande kapacitet på cykelvägnätet. Ingen köar i bil för nöjes skull. De flesta som kan byta till andra trafikslag utan stora tidsförluster har gjort det. Ändå räcker vägkapaciteten inte till. Samrådsförslaget, RUFS 2010, RTK Svårt att bygga ikapp Det har medfört att trängseln på vägarna i och runt Stockholm nu är ett mycket stort problem. Essingeleden har i genomsnitt fordon per dygn, trots att den är dimensionerad för Vissa dagar har uppmätts fordon på Essingeleden. Det innebär att trafiken står still stora delar av dagen. Så fort det blir minsta störning sprider sig köerna i hela trafiksystemet. Det finns inga alternativvägar som kan ta hand om trafiken om det blir stopp på någon av de stora lederna. Bristerna är så stora och vägutbyggnaderna så eftersatta i Stockholmsregionen att det nu handlar om mycket stora belopp för att bygga ikapp. I statens investeringsplaner finns sammanlagt 28 miljarder kronor för utbyggnad av vägar och järnvägar för perioden Handelskammaren har beräknat det verkliga behovet till minst 140 miljarder kronor. Det är inte realistiskt att tro att staten kommer att skjuta till investeringsmedel i den storleken. Det är därför nödvändigt att hitta andra finansieringskällor.

4 Vägavgifter Den stora trängseln på alla transportslag och den höga ekonomiska aktiviteten i stockholmsregionen gör att det finns en vilja att betala för framkomlighet. Denna vilja borde kunna utnyttjas för att tidigarelägga vägprojekt eller finansiera sådana projekt som annars inte skulle ha kommit till. I många länder tillämpar man sedan länge vägavgifter i olika former för att finansiera nya vägar. Innan vi går in på avgifter som finansieringskälla bör vi dock reda ut begreppen. Begreppet vägavgifter används ofta som ett samlingsnamn för en rad olika former av brukaravgifter på väg, dvs. avgifter som tas ut direkt av användarna. Vägavgifter kan ha två övergripande syften: finansiering eller styrning av trafiken. Det övergripande syftet är dimensionerande för utformningen av avgiftssystemet. I detta avsnitt beskrivs några vanligt förekommande begrepp i den svenska debatten. Med vägtull/biltull/vägavgift avses oftast en avgift för att passera in i ett visst område, en viss punkt eller länk, med finansierande syfte. Öresundbron och Svinesundsbron är svenska exempel där finansierande vägavgifter införts. I Norge finns lång erfarenhet av motsvarande så kallad bompeng på olika platser i landet. Betalvägar är även vanliga runt om i Europa och andra platser i världen. Styrande avgifter såsom trängsel- och miljöavgifter konstrueras däremot främst för att avhjälpa problem vid specifika platser och tider. Trängselskatten i Stockholm är ett exempel på en styrande vägavgift. Även sträckbaserade avgifter med ett styrande syfte har tidigare belysts för Stockholm och Göteborg, dvs. att användarna får betala per tillryggalagd kilometer. I Sverige tas en vägavgift ut för tunga fordon, så kallad Eurovinjett, för att lastbilarna ska få köras på svenska vägar samt i övriga samarbetsländerna Danmark, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Vägavgiften tas ut för en viss kalenderperiod (för svenska fordonsägare årligen) och utgör alltså inte en direkt brukaravgift för en viss körd sträcka eller länk. Eurovinjetten kan inte kombineras med andra system för vägavgifter annat än i tunnlar, broar och bergspass. 1 I Sverige utreds för närvarande möjligheterna att ersätta Eurovinjetten med ett kilometerskattesystem för tunga fordon motsvarande de som införts i Tyskland, Österrike och Schweiz. Vägavgifter har aktualiserats i diskussionen för flera vägprojekt då regeringen uttryckt en tydlig önskan att i större grad hitta sådana finansieringslösningar. Som underlag för kommande förslag i den transportpolitiska propositionen har Vägverket utrett och förhandlat om möjligheter till avgiftsfinansiering av vägsträckor i Umeå, Sundsvall, Motala och Göteborg. OPS (Offentligt Privat Samarbete) är ett samlingsbegrepp för olika samarbetsformer där medel från bland annat näringsliv, kommuner, regioner och brukare används. Det privata åtagandet i OPS kan omfatta såväl projektering, upphandling av byggentreprenader och drift som medfinansiering. I Sverige har ännu inget OPS-projekt genomförts för vägutbyggnader. Det enda OPS-projekt som finns genomfört är Arlanda Express. Trängselskatten Det finns egentligen bara två städer i världen förutom Stockholm som har ett trängselavgiftssystem. Det är London och Singapore. Men diskussionerna pågår på många håll, särskilt i Europa. Bakgrunden till den trängselskatt som finns i Stockholm är en ambition att begränsa trafikmängderna i innerstaden. Systemet är inte konstruerat för att ge några större intäkter och gör det inte heller. De ambitioner som numera finns att kunna använda trängselskatten för medfinansiering av Förbifart 1 Avgiftsupptagning i tätort, såsom trängselskatten i Stockholm, berörs dock inte av Eurovinjett-direktivet. Detta eftersom det just handlar om skatteuppbörd, vilken Sverige själv råder över.

5 Stockholm kräver att systemet för att ta betalt förenklas, att skattenivåerna höjs och att miljöbilsundantaget avskaffas. Det är ändå ett otympligt sätt att finansiera vägar med mycket höga driftskostnader. Det bompengssystem som finns i Oslo liknar Stockholms trängselskatt, men är konstruerat för att genera pengar till vägutbyggnader och inte för att styra trafiken. Det innebär ett enkelt sätt att ta betalt, avgift för alla fordon utom utryckningsfordon och samma avgift dygnet runt. Däremot går den avgift som tas ut för att köra in till innerstaden till andra vägar än just dem där avgiftsstationerna finns. Det norska bompengssystemet I Norge har finansierande vägtullar, så kallad bompeng, utgjort en viktig intäktsbas för investeringar i broar, tunnlar och vägar sedan 70 år tillbaka. Finansiering av infrastrukturpaket i städer har haft stort fokus de ca 20 senaste åren, inte minst genom Oslopakke I-III. Totalt har mer än 100 bompengsprojekt genomförts i landet. År 2007 fanns det 45 bompengsprojekt, varav 6 bomringar i städer. 2 Alla bompengsprojekt har lokal förankring och måste även godkännas av Norges Storting (motsv. riksdag). När beslut har fattats om att införa bompeng på en väg eller i en stad upprättas ett separat bompengselskap, alternativt nyttjas ett befintligt sådant, som tillförordnas rätten att kräva in bompengen. Intäkterna från bompengsupptagning motsvarade år 2006 ungefär 25 % av den totala investeringsbudgeten.3 Oftast tas bompeng ut under en begränsad period och intäkterna ska vanligtvis täcka minst 50 procent av investeringskostnaden för det särskilda infrastrukturprojektet. Intäkterna från bompengsupptagning motsvarade år 2006 ungefär 25 % av den totala investeringsbudgeten. 3 I samband med fastställelsen av Nasjonal Transportplan bestämde Stortinget att genomföra tre projekt i planen enligt en modell för OPS.4 De tre projekten är E39 Klett-Bårdshaug, E39 Lyngdal-Flekkefjord och E18 Grimstad-Kristiansand. Avsikten är att testa om effektivitetsvinster kan nås genom denna modell. Den norska modellen innebär att OPS-konsortiet ansvarar för att projektera, finansiera, bygga och därefter driva och underhålla vägen under en period på ca år. Staten äger vägen och säkerställer att vägen tillhandahålls till trafikanterna såsom avtalat. Entreprenören får betalt årligen efter det att vägen öppnats för trafik och genom kontraktet regleras även bonus och avdrag med hänsyn till vägens standard och tillgänglighet. Staten delfinansierar dessa årliga betalningar för OPS-lösningen med ett bompengsystem på sträckan. I fallet E39 Klett-Bårdshaug (ca 2,4 km ny väg) har Stortinget gett 5 Bomvegselskapet E39 Øysand Thamshavn rätten att kräva in bompengarna. Bomvegselskapet ägs av de berörda kommunerna Skaun, Orkdal och Meldals kommuner. Sträckan har två bomstationer, en vid Øysand (9 100 fordon år 2002) och en vid Thamshavn (6 000 fordon år 2002), som täcker både den nya och gamla vägen. Bompengarna ska täcka ca 60 % av investeringen och tas ut tom år Därefter och fram till år 2030 används statliga medel för resterande betalningar till OPS-entreprenören. Kontraktssumman till entreprenören uppgår till 1,45 miljarder NOK. Ett exempel på en vägsträcka i Norge som helt finansieras med bompengar är utbyggnaden av riksväg 306 Kirkebakken Re (Vestfold, sydväst om Osloregionen) som ska öppnas år Den nya sträckan är en 4,4 km lång två fältsväg med 10 meters bredd. Investeringskostnaden uppgår till 348 miljoner NOK. 7 Två obemannade bomstationer byggs och trafiken beräknas vid öppningsåret uppgå till ca bilar. Bompeng beräknas tas upp i 15 år, men på grund av osäkerheter i trafikprognoserna kan denna period justeras. Hortens kommun upprättade år 2006 Horten bompengeselskap RV 306 AS samt står som garant för sällskapets lån som finansierar byggnationen. 2 Statens vegvesen Astrid Fortun/Erik Furuseth, Road tolling in Norway a brief introduction. OH-presentation Statens Vegvesen

6 Flera av de mindre bompengsanläggningarna i Norge har haft ekonomiska svårigheter på grund av litet trafikunderlag och höga driftskostnader i förhållande till intäkterna. 8 Situationen har dock förbättrats de senaste åren genom effektiviserad drift av bompengupptaget (införandet av bricksystemet AutoPASS) samt att större driftsoperatörer har kommit in i bilden även för mindre anläggningar. 9 År 2004 införde Statens Vegvesen AutoPASS-Samordnet betaling (ASB). Detta innebär att alla som har en AutoPASS-bricka i bilen kan köra i alla bompenganläggningar som är skyltade med AutoPASS. År 2007 fanns det 23 AutoPASS-anläggningar (av totalt 45 bompengprojekt) och ca 1,2 miljoner brickor i bruk. 10 AutoPASS ingår även i det skandinaviska samarbetsprojektet EasyGo, vilket innebär att brickan kan användas som betalmedel i betalstationer även i Danmark och Sverige. 11 Ett bompengssystem för stockholmsregionen Det finns några viktiga lärdomar från det norska bompengssystemet. För det första saknar det koppling till debatten om OPS eller inte. De flesta bompengssystemen är inte OPS-lösningar. Däremot krävs oftast statlig inblandning och medfinansiering. Vägar som ska finansieras helt avgifter kräver mycket stora trafikmängder. Det krävs också att staten är beredd att ta trafikrisken, dvs risken för att det skulle bli mindre trafik och därmed lägre intäkter 8 Terje Tretvik, SINTEF (www.sintef.no ) Alternativt BroBizz brickor från Öresundsbron respektive Store Bältbron. än beräknat. Det är rimligt att staten tar den risken eftersom andra förändringar i vägnät eller framkomlighet kan medföra ändrade trafikströmmar. Den viktigaste lärdomen av bompengssystemt är dock den lokala förankringen. Genom att kommunerna vanligtvis är initiativtagare till projektet och äger det bolag som driver in avgiften finns ett lokalt ansvar för att projekten blir framgångsrika. Det blir också en bättre prioritering av vilka projekt som ska förverkligas eftersom bompengsvägar förutsätter att det finns en vilja att betala för att åka på dem. Varför kan man inte göra på liknande sätt i Sverige? Den vanligaste invändning är att vi inte har den traditionen. Det är knappast en godtagbar invändning i denna snabbt föränderliga värld. Norge har visserligen en gammal tradition av att ta betalt på vägar och framför allt på vägfärjor. Men det är först under det senaste årtiondet som bompengssystemet fått stor spridning. Med tanke på de mycket stora investeringsbehoven i Storstockholms vägnät skulle användningen av bompengsfinansiering kunna medverka till att problemen kan lösas snabbare. Ett bompengssystem för Stockholm skulle exempelvis kunna innebära att staten står för halva investeringskostnaden för ett antal utpekade objekt och att resten finansieras med en bompeng under så lång tid som krävs. På så sätt skulle staten kunna komma till rätta med de stora eftersläpningarna i utbyggnaden av Stockholmsregionens infrastruktur. Staten skulle få två vägar till priset av en. Stockholmarna skulle säkert gärna betala för bättre framkomlighet och snabbare transporter. Miljön skulle vinna på mindre bilköer och därmed avsevärt mycket mindre utsläpp.

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen Helsingborg 090923 Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Vad händer i Stockholm - Mälarregionen Trafikprocessen i Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholm växer och utvecklas för framtiden Stockholm och Mälardalsregionen växer Ökat tryck på trafiknäten vars utbyggnad inte

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Fixa Stockholmstrafiken

Fixa Stockholmstrafiken Fixa Stockholmstrafiken Stockholmsöverenskommelsen Investeringar (milj kr) Start före 2020 Start 2020-2030 Totalt Spår 47 800-49 800 20 200-20 700 68 000-70 500 Väg 51 000 12 500-13 400 63 500-64 400 Summa

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon YTTRANDE 2013-02-10 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22 Kommittédirektiv Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län Dir. 2013:22 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare, som ska fungera

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015 Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Frågan om trängselskatt i Göteborg

Frågan om trängselskatt i Göteborg Hur påverkas luften i centrala Göteborg om föreslagna trängselavgifter införs? Svenska Luftvårdsföreningen 20 april 2010 Per Bergström Jonsson Trafikverket Region Väst Leder den grupp som bland annat utreder

Läs mer

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse

Läs mer

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förändrad trängselskatt i Stockholm Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Peter Norman Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Trafikverket TRV 2011/17304 Stockholm, den 30 mars 2012 120030 Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning

Läs mer

Västsvenska paketet Sida 1

Västsvenska paketet Sida 1 Västsvenska paketet Sida 1 Ett paket för en växande region Västra Götaland det goda livet Halland bästa livsplatsen Göteborgsregionen uthållig tillväxt Ett hållbart Göteborg Sida 2 Visionen om Västsverige

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa Modern järnväg mellan Oslo och Göteborg på rätt spår. PÅ INITIATIV AV: DNB KPMG Norske Skog Borregaard SPACEGROUP DB International COINCO e.v. MarLife Norsk-Svenska

Läs mer

OPS i Sverige? Hans Widell Skanska Infrastructure Development 16 november Creating value through partnership

OPS i Sverige? Hans Widell Skanska Infrastructure Development 16 november Creating value through partnership OPS i Sverige? Hans Widell Skanska Infrastructure Development 16 november 2007 Skanskas OPS-erfarenheter Helsinki-Lahti Motorway, Finland E18 Motorway, Finland E39 Highway, Norway Waste Water Treatment

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Stockholmsförhandlingens slutsatser

Stockholmsförhandlingens slutsatser Stockholmsförhandlingens slutsatser Handelskammarens förslag Rapport 2007: 4 Förord Den så kallade Stockholmsförhandlingen och Carl Cederschiöld har regeringens uppdrag att senast den 1 december 2007

Läs mer

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG Björn Öhman Trängselskatt i Göteborg Västsvenska paketet Trängselskatten Systemet Nuläget VÄSTSVENSKA PAKETET Problem i Göteborgsregionen Nedsatt funktion i transportsystemet hämmar

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen

Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen Ärendet Förslag till avtal föreslås godkännas

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsförhandling

Utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsförhandling 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Landstingsstyrelsens arbetsutskott Utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsförhandling Ärendebeskrivning Förslag till godkännande

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. 2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Bakgrund. Vägverket

Bakgrund. Vägverket Bakgrund i samverkan med Banverket har av Näringsdepartementet fått i uppdrag att tillsammans med representanter för Västsverige ta fram ett förslag till paket för infrastrukturåtgärder inom ramen för

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Gatukontorsdagarna i Lund den 5 maj 2011 Vår uppgift Vi ska föreslå riktlinjer och processer för medfinansiering i den långsiktiga

Läs mer

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn A. Stockholmsöverenskommelsen, dec 2007 Bakgrund Förslag framförhandlat 2007 under ledning av förra finansborgarrådet

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan:

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan: Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger Oslo Göteborg Utvikling av jernbanen i korridoren Ett samarbete mellan: 1 Alternative finansieringsløsninger I detta vedlegg ges exempel på olika typer av

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

Trängselskatt presentation SWE. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006

Trängselskatt presentation SWE. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Trängselskatt presentation 060125 SWE 1 Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Trängselskatt presentation 060125 SWE 2 Försöket med trängselskatt - en del av Stockholmsförsöket

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 INVESTERING-, FÖRSKOTTERING- OCH FINANSIERINGSPLAN

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 INVESTERING-, FÖRSKOTTERING- OCH FINANSIERINGSPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 INVESTERING-, FÖRSKOTTERING- OCH FINANSIERINGSPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 INVESTERING-, FÖRSKOTTERING- OCH FINANSIERINGSPLAN 1. Finansiering och medfinansiering

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011 Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder Västsvenska paketet Göteborg och Västsverige ska vara en attraktiv, hållbar och växande region nu och i framtiden För att skapa god

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB - 2010-05-19 Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB meddelar idag att för att vinna kostnadseffektivitet

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH Trängselskatt - genomförda system och deras effekter Staffan Algers Professor, KTH 1 Vilka exempel? Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2007 (2006) Valetta 2007 Milano 2008 (Durham 2002) (Oslo 1990, Bergen

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss.

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg Näringslivslunch 2 september Anna Hamberg Välkomna Anna-Lena Johansson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Aktuellt avseende infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen Tyra Wikström, enhetschef Samhällsplanering,

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Citytunneln tilldelar Balfour Beatty Rail AB ett stort järnvägskontrakt i Malmö

Citytunneln tilldelar Balfour Beatty Rail AB ett stort järnvägskontrakt i Malmö Pressmeddelande 2009-06-11 Citytunneln tilldelar ett stort järnvägskontrakt i Malmö, verksamt inom järnvägsinfrastrukturområdet meddelar idag den 11 juni att företaget får ytterligare en beställning av

Läs mer

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 03-19 RH08288 Jeanette Larsson, Avdelningschef Avdelning Infrastruktur 0722-44 79 87 REGIONSTYRELSEN Genomförandeavtal och avsiktsförklaring

Läs mer

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari Västsvenska paketet Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari I Göteborg och dess omgivning mäts trafikflöden och restider kontinuerligt både för biltrafiken och för kollektivtrafiken.

Läs mer