Återanvändning av material i bygg- och anläggningsarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återanvändning av material i bygg- och anläggningsarbeten"

Transkript

1 1(66) Utredning Återanvändning av material i bygg- och anläggningsarbeten SU-rapport 2013:01

2 2(66) Titel: Återanvändning av material i bygg- och anläggningsarbeten Datum: Beställare: Stefan Wallin, Trafikförvaltningen och Kristian Hemström, SLL-TMR Diarienummer: SL Utförd av: Atkins Sverige AB Författare: Maria Vollmer, Bodil Johansson Övriga deltagare: Eva-Lena Almér, Leif Lundin

3 3(66) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Om rapporten Rapportens struktur Förkortningar Bakgrund Lagstiftning Mål och krav Stockholms läns landsting (SLL) Trafikförvaltningen (TF) Återanvändning i branschen Avfallsmängder Avfallets miljöpåverkan Trafikverket Schaktmassor Avfallsförebyggande program Om uppdraget Avgränsningar Genomförande Nuläge och förutsättningar Trafikförvaltningens organisation Strategisk utveckling (SU) Trafik (TA) Projekt och Upphandling (PU) Materialöversikt Övergripande beskrivning av spåranläggning Materialkatalog Material som kan vara möjliga att återanvända... 27

4 4(66) Renovering Generellt respektive specifikt material Ägande Mängder Program/projekt Kravställandets betydelse Entreprenadform Olika hantering i projekten Rapportering från projekt till SU/HU Exempel från projektverksamheten Är ett material ur kvalitets- och funktionssynpunkt möjligt att återanvända? Underhållsarbeten Återanvändning av material vid underhållsarbeten Inköp av material Beslutsfattande Potential för ökad återanvändning Uppföljning och rapportering Förvaringsmöjligheter Upplagsplatser Slakthusdepån Trafikförvaltningens lager Upphandling Upphandlingar av TF Ändringar i befintliga avtal Krav Standardkrav Tekniska riktlinjer och projektspecifika krav Krav på projektörer Uppföljning Kostnader... 49

5 5(66) 6 Goda exempel Slutsatser och diskussion Material Material som kan vara möjliga att återanvända Återanvändning ur miljösynpunkt Specifika krav Återanvändning ur ett helhetsperspektiv Se till hela hanteringskedjan Återanvändning mellan olika parter Materialåtervinning Motstående miljöaspekter Samordning Rekommendationer Rekommendationer Steg Rekommendationer Steg Rekommendationer Steg Referenser Bilagor... 66

6 6(66) 1 Sammanfattning Uppdraget har omfattat att kartlägga nuläget avseende arbetet med återanvändning inom bygg- och anläggningsarbeten, utreda vilken potential som finns för ökad återanvändning samt ge förslag på åtgärder och möjligt arbetssätt för att kunna ta vara på potentialen och öka återanvändningsgraden. Bakgrunden till uppdraget är att det i Stockholms läns landstings miljöpolitiska program, Miljöutmaning 2016, finns ett mål avseende resurseffektivisering som har formuleringen: 2016 ska landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med Under programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. En av de produktgrupper som målet omfattar är bygg- och anläggningsmaterial. Utredningen bygger i stor utsträckning på de intervjuer som genomförts med olika roller inom Trafikförvaltningen. En del material återanvänds redan idag inom Trafikförvaltningens verksamhet men det sker i olika omfattning i olika projekt/arbeten. Trafikförvaltningen har inte arbetat strukturerar med frågan och det har inte funnits något särskilt krav på projekt eller underhållsentreprenörer. För att öka återanvändningspotentialen krävs implementering av ett nytt arbetssätt, vilket måste börja med kravställande och uppföljning i samband med det. Inom uppdraget har det tagits fram förslag på hur kravet kan vara formulerat samt ett formulär för uppföljning. Som stöd i arbetet med att se över möjligheten att öka återanvändningsgraden har ett valschema med tillhörande checklista tagits fram. Checklistan omfattar de frågeställningar som kan behöva ses över innan beslut om återanvändning tas. En viktig fråga för att kunna öka återanvändningen i högre grad är att kartlägga var det finns utrymmen för tillfällig förvaring. I dagsläget är det oklart hur mycket ytor som finns och var. Det skulle eventuellt även krävas ytterligare ytor. Om återanvändning ska kunna bli aktuellt mellan projekt inom olika program eller mellan projekt och underhållsarbeten krävs någon form av samordningsfunktion i kombination med ett digitaliserat verktyg för inrapportering av tillgängligt material m.m.

7 7(66) Då återanvändning är ett relativt nytt område i anläggningsbranschen och på ett strukturerat och organiserat sätt även för Trafikförvaltningen så är det viktigt att arbetet med implementering av nytt arbetssätt påbörjas i rimlig omfattning och stegvis utvecklas och anpassas. Det gäller både på vilken nivå kraven ställs (inom projekt, mellan projekt i olika program o.s.v.) och hur hårda kraven är. Det är viktigt att återanvändning kommer med i olika styrande dokument inom Trafikförvaltningen. De dokument som i första hand har identifierats är Miljöhandboken (rutinen för miljöstyrning i bygg- och anläggningsprojekt), miljöplansmall, kommande tekniska riktlinjer (RiTek) och kommande utvecklingsplaner. Återanvändning finns med i en av principerna i Trafikförvaltningens Strategi för Hållbar utveckling.

8 8(66) 2 Om rapporten 2.1 Rapportens struktur Rapporten inleds i kapitel 2 med förklaring av de förkortningar som används i rapporten och i kapitel 3 beskrivs bakgrunden till uppdraget. I kapitel 4 beskrivs sedan hur uppdraget har genomförts samt vilka avgränsningar som gjorts. Kapitel 5 är indelat i underrubriker, vilka utgår från de områden som ansetts relevanta att beskriva utifrån uppdragets syfte. För varje område beskrivs nuläget samt svårigheter, utmaningar och möjligheter för ökad återanvändning inom Trafikförvaltningens verksamhet. I kapitel 6 finns slutsatser och diskussion och slutligen i kapitel 7 finns de rekommendationer som utredningen kommit fram till, bl.a. ett förslag till nytt arbetssätt för att öka återanvändningen. 2.2 Förkortningar Nedan anges de förkortningar som förekommer i rapporten. Trafikförvaltningen, TF Stockholms läns landsting, SLL Strategisk utveckling, SU Hållbar utveckling, HU Trafikavdelningen, TA Avdelningen projekt och upphandling, PU Administrativa föreskrifter, AF Förfrågningsunderlag, FU Mängdförteckning, MF Förteckning över tillhandahållet material, FTM Bana, El, Signal, Tele, BEST Upphandling 2012, upphandling av underhållsentreprenör (UH2012) Tekniska riktlinjer, RiTek 3 Bakgrund 3.1 Lagstiftning På ett internationellt plan ställs krav på att arbeta med resurshushållning genom EU:s direktiv 2008/98/EG om avfall. I artikel 4 anges att nedanstående avfallshierarki ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande av uppkomst av och hantering av avfall. Resurshushållningen ökar generellt sett uppåt i hierarkin.

9 9(66) 1. Förebyggande 2. Förberedelse för återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning 5. Bortskaffande På nationell nivå finns i 2 kap. Miljöbalken den så kallade hushållningsprincipen som innebär att råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt och kretsloppsprincipen som anger att det som utvinns ur naturen ska användas uthålligt med minimal resursförbrukning. Naturvårdsverket har även tagit fram en nationell avfallsplan, som heter Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan (Naturvårdsverket). Det är ett krav i EU:s avfallsdirektiv att alla medlemsstater ska ta fram avfallsplaner. Huvudsyftet med en sådan avfallsplan är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Avfallsplanen innehåller mål och beskrivning av åtgärder för ett antal prioriterade områden, bl.a. bygg- och anläggningssektorn. Ett av dessa mål är Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent. Återanvändning är en avfallsförebyggande åtgärd och definieras i Avfallsförordningen (2011:927) 4 som en åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Förberedelse för återanvändning definieras som: en avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas 3.2 Mål och krav Stockholms läns landsting (SLL) Miljöarbetet inom SLL styrs av det miljöpolitiska miljöprogrammet Miljöutmaning 2016, som sträcker sig Detta miljöprogram tog vid när det tidigare miljöpolitiska programmet Miljösteg 5 avslutades I Miljöutmaning 2016redogörs för Landstingets visioner samt mål inom miljöområdet. Visionen avseende resurseffektivitet är att användningen av naturresurser inte skapar några miljö- eller hälsoproblem, att återanvändning och återvinning har maximerats samt att förebyggande hälsoarbetet leder till en effektiv vård som är säker för människa och miljö. Vidare anges att Genom

10 10(66) ansvarstagande planering bevaras Stockholms natur- och vattenresurser. Ett av målen, avseende resurseffektivitet, i miljöprogrammet har formuleringen: 2016 ska landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med Under programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. De produktgrupper som målet omfattar är möbler, IT-utrustning och bygg- och anläggningsmaterial. Det är produktgruppen bygg- och anläggningsmaterial som Trafikförvaltningen ska lägga fokus på. För respektive mål i miljöprogrammet är det specificerat vad målet mer konkret omfattar och hur uppföljningen ska ske. För detta mål är det främst implementering av ett arbetssätt som avses. Följande frågor är specificerade för uppföljningen av Trafikförvaltningens uppfyllande av ovanstående mål: Har rutin för återanvändning (ja/nej) Genomförda åtgärder och resultat (Beskriv hur rutinen efterlevs. Återanvändningsinsatser i utvalda bygg-, rot-, riv- eller anläggningsprojekt bör därtill följas upp kvantitativt av verksamheten under programperioden) Nyinköp av bygg- och anläggningsmaterial styrs dock av många faktorer, till exempel antalet pågående byggentreprenader och omfattningen av dessa m.m. Det är därför inte säkert att åtgärder för minskade nyinköp, såsom ökad återanvändning, syns i den totala inköpsstatistiken. Istället för att mäta inköpsstatistik fokuserar uppföljningen istället på att det finns rutin för återanvändning. Målet avser både insatser för att öka återanvändningen internt inom landstinget samt avyttring av produkter för återanvändning genom försäljning och/eller välgörenhet till aktörer utanför landstinget Trafikförvaltningen (TF) TF har arbetat fram fyra strategier; Affärsstrategin, Infrastrukturstrategin, Trafikstrategin och Hållbarhetsstrategin. I Hållbarhetsstrategin har TF fastslagits åtta principer. Princip nr 3 har formuleringen Trafikförvaltningen ska förebygga onödig resursförbrukning. Principen avser TF:s förebyggande arbete avseende onödig resursförbrukning vid ny-, om- och tillbyggnad av exempelvis depåer och spårinfrastruktur samt vid inköp av nya fordon och tonnage 1. Det anges att principen ska realiseras genom att om möjligt ta fram 1 Fartyg/båtar

11 11(66) Livscykelanalyser (LCA) inför beslut om större investeringar och reinvesteringar. Det anges även att tydliga krav samt samarbete med leverantörer i frågan om användandet av råvaror och energi är ett sätt att realisera principen, bl.a. genom att ställa krav på återanvändning, återvinning och energiåtervinning i samtliga rivnings- och byggentreprenader. I första hand ska dock uppkomsten av avfall förebyggas. 3.3 Återanvändning i branschen Avfallsmängder Sverige rapporterar avfallsmängder till EU enligt EG-förordningen om avfallsstatistik (2150/2002/EC). Sverige rapporterar enligt förordningen vartannat år (jämna år) och rapporten omfattar de avfallsmängder som generats i Sverige två år före rapporteringen. Senast Sverige rapporterade var 2012 och redovisade då avfallsdata för Under 2010 genererade hushåll och företag i Sverige totalt 115 miljoner ton icke-farligt avfall och 2,5 miljoner ton farligt avfall. Byggsektorn producerade ca 9,4 miljoner ton, varav 8,8 miljoner ton utgjordes av icke-farligt avfall och omkring ton utgjordes av farligt avfall. Byggsektorn är den sektor som efter industrisektorerna genererade mest avfall Bild 1. Avfallsmängder år 2010 i miljoner ton Jämfört med 2008 har både mängden genererat icke-farligt avfall och farligt avfall ökat tydligt i byggsektorn. Orsakerna till ökningen är bl.a. att mängden uppkomna muddermassor var betydligt större 2010 än 2008 och att antalet

12 12(66) arbetade timmar i sektorn har ökat. Undersökningarna 2008 och 2010 är dock svåra att jämföra helt p.g.a. att samma metod för framtagande av data inte har använts från år till år och att representativiteten i urvalet inte kunnat säkerställas mellan undersökningarna. Byggsektorn Farligt avfall Icke-farligt avfall ,06 11, ,85 8, ,30 3, ,65 8,7 Tabell 1. Uppkomna avfallsmängder i byggsektorn mellan 2004 och 2010 (miljoner ton). Källa: Avfall i Sverige 2010,Rapport 6520, Oktober 2012 (Naturvårdsverket) Statistiken över bygg- och rivningsavfall är mycket osäker. Det beror bl.a. på att ansvarsfördelningen vad gäller avfallshanteringen vid olika byggprojekt kan variera. Det kan vara byggherre, entreprenör eller underentreprenör i flera olika led som ansvarar för avfallet och har data om detta. Det beror även t.ex. på hur en del material hanteras. Bygg- och anläggningssektorn är prioriterad vad gäller att minska avfallsmängderna. Anledningen till det är att avfallsmängderna är omfattande och för att miljövinster kan uppnås genom att i högre utsträckning förebygga uppkomst av avfall, förbereda för återanvändning och materialåtervinna avfallet. Det är en av anledningarna till att regeringen 2012 satte upp etappmål om bygg- och rivningsavfall som innebär att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska vara minst 70 viktprocent senast år Målet är detsamma som i avfallsdirektivet. Hur mycket material som återanvänds i branschen idag är oklart. Frågan omfattas inte av lagstiftningen på samma sätt som avfallshantering görs, vilket innebär att det inte heller finns något krav på uppföljning och rapportering Avfallets miljöpåverkan Generellt sett ökar genereringen av avfall. Det sker och har skett en positiv utveckling inom avfallshanteringen men det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i att minska miljöpåverkan av avfallshanteringen. Ju mer avfall som genereras desto mer effektiv måste hanteringen vara för att den totala miljöpåverkan inte ska öka. Att föredra är dock att förebygga att avfall uppkommer, precis som avfallshierarkin anger. Att förebygga uppkomst av avfall (minskade avfallsmängder) innebär minskat behov av energi och uttag av

13 13(66) naturresurser kopplade till produktionen av det material som skulle ha blivit avfall. Även spridningen av farliga ämnen minskar när avfallsmängderna minskar. Nedan ges exempel på miljöpåverkan för några material, angett i ton CO 2 per ton avfall, för hela livscykeln. Material Ton CO2/ton avfall Mineralavfall (betong, schaktmassor m.m.) 0,01 Blandat avfall 3,39 Metall 1,15 Plast 3,43 Papper 0,17 Gummi 5,6 Tabell 2. Miljöpåverkan från material angett i ton CO 2 per ton avfall, för hela livscykeln. (Källa: Miljöpåverkan från avfall, Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering, IVL rapport B1930, maj 2010.) Skillnaden mellan återvinning och återanvändning är just att behovet av energi och uttaget av naturresurser samt spridningen av farliga ämnen minskar, eftersom återanvändning innebär att nyproduktionen av material minskar. Att som detta uppdrag utreda potentialen för ökad återanvändning är helt i linje med resonemanget ovan Trafikverket Att förebygga avfall är ett relativt nytt område och att arbeta med återanvändning i byggnader är mer utbrett än för anläggningsbranschen. För vissa branscher är andrahandsmarknaden mycket begränsad, detta gäller t.ex. mycket av det speciella material som finns i TF:s spåranläggningar, t.ex. slipers signalmaterial och växlar. Detsamma gäller t.ex. Trafikverket. Utifrån muntlig kontakt med Trafikverket har informationen framkommit att de arbetar med återanvändning i viss omfattning men precis som för TF sker det inte på något uppstyrt sätt. Det finns inte heller inom Trafikverket någon vetskap om mängden material som återanvänds då de det inte följs upp. Troligen är dock potentialen större än den som nyttjas idag. Trafikverket har inget konkret mål avseende återanvändning Schaktmassor Ett material som används och som uppkommer och är aktuellt i mer eller mindre alla byggprojekt är massor av något slag. Massor är även ett material som är gemensamt för flera branscher. Detta innebär att potentialen att nyttja

14 14(66) andrahandsmarknaden är stor och att samarbetet skulle kunna förbättras. Masshantering innebär även mycket transporter, vilket gör det önskvärt att hitta avsättning inom en rimlig radie. Ett problem är dock att utrymmena för lagring av dessa stora volymer är mycket begränsade i storstadsregionerna, vilket leder till att massorna transporteras långa avstånd eller flyttas runt vilket ju är negativt för miljön. Det pågår nu ett arbete med att utveckla ett system för att minska miljöeffekterna samt underlätta återanvändningen av bergmassor. Det är Luleå tekniska universitet i samarbete med bl.a. Stockholms kommun, byggföretag, Trafikverket och Formas som arbetar med detta. De vill med bildbehandling och kommunikationsteknik skapa system där det på plats snabbt går att karaktärisera materialet, hålla ordning på var det finns och även lägga ut information på en handelsplats där företag, åkare m.fl. kan köpa och sälja material för återanvändning. Vid sprängning av tunnlarna för Förbifart Stockholm kommer väldiga mängder sten att genereras. Mängden är så stor att entreprenörerna, som vanligtvis tar över ägandet av sprängsten, inte har möjlighet att ta hand om det. Trafikverket har därför anordnat en försäljning. Det är 19 miljoner ton berg i form av sprängsten som säljs. Intressenter får lämna anbud. När Trafikverket tar ställning till vem som får köpa tar de bl.a. hänsyn till erbjudet pris och transportavstånd. Försäljningsprocessen ska avslutas under första halvåret (Källa: Avfallsförebyggande program I december 2010 beslutade regeringen att Naturvårdsverket ska upprätta ett avfallsförebyggande program i enlighet med kraven i Avfallsdirektivet. Detta ska vara klart senast december Det avfallsförebyggande programmet ska innehålla mål, åtgärder, indikatorer och förslag på styrmedel. Naturvårdsverket har valt att fokusera på fyra områden som har stor miljöpåverkan: textilier mat elektronik bygg- och rivningsavfall Naturvårdsverket kommer att i programmet bl.a. satsa på att hitta åtgärder för att öka återanvändningen i Sverige. 4 Om uppdraget TF har inte arbetat strukturerat med frågan om återanvändning tidigare. Det har inte heller funnits något särskilt krav på projekt eller

15 15(66) underhållsentreprenörer att arbeta med denna fråga. Trots detta återanvänds en del material redan idag, men det sker i olika omfattning i olika projekt/arbeten. Detta beror oftast på att det har funnits en ekonomisk besparing i att återanvända material. I vissa projekt har det funnits en miljösamordnare som drivit frågan utan något krav eller mål i Miljösteg 5 eller dåvarande SL:s miljömål. Miljösteg 5 är SLL:s miljöpolitiska program mellan , vilket saknar målområde för resursanvändning. I och med det nya miljöpolitiska programmet, Miljöutmaning 2016, har dock kravbilden på projekt och underhåll förändrats. För att bidra till målet ovan gav Hållbar utveckling (HU) och Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering (SLL-TMR) uppdraget till Atkins Sverige AB att kartlägga nuläget avseende arbetet med återanvändning inom bygg- och anläggningsarbeten, utreda vilken potential som finns för ökad återanvändning samt ge förslag på åtgärder och möjligt arbetssätt för att kunna ta vara på potentialen och öka återanvändningsgraden. Detta uppdrag går även väl i linje med princip nr 3 i Hållbarhetsstrategin; Trafikförvaltningen ska förebygga onödig resursförbrukning. Denna utredning ska ses som ett första steg mot att förbättra TF:s arbete och möjlighet att öka andelen återanvändning i verksamhetens bygg- och anläggningsarbeten. 4.1 Avgränsningar Uppdraget har avgränsats till att omfatta material som används inom TF:s spåranläggningar och även spåranläggning inom depå. Byggnadsrelaterat material eller förbrukningsmaterial, som t.ex. flaggspel och täckplast har inte ingått i uppdraget. Frågeställningar/frågeområden som identifierats i uppdraget för att förstå nuläget avseende återanvändning, vilka svårigheter som eventuellt finns och vad som skulle krävas för att öka potentialen har bl.a. varit: Materialinformation; vad kan återanvändas, mängder Upphandlingsförfarandet Kravställandet Praktiska förutsättningar för återanvändning Beslut och styrning

16 16(66) Vilka personer som har intervjuats har avgränsats till de roller/områden som ansetts mest relevanta för uppdraget, d.v.s. de som bedömts ge underlag till de frågeställningar som identifierats. Statistik över mängden inköpt material har inte tagits fram, då det inte ansetts att den informationen skulle tillföra någon avgörande information för att uppnå syftet med uppdraget Resonemangen kring miljönytta som görs i rapporten bygger inte på underlag i form av LCA:er, utan är i mer generella termer. 4.2 Genomförande Genomförandet av uppdraget har inneburit följande moment: Kartläggning av nuläget Genomgång av materiallistor Intervjuer Inhämtning av erfarenheter från TF och medverkande i TF:s miljönätverk Inhämtning och inläsning av underlagsmaterial Identifiera potential Identifiera svårigheter och möjligheter Framtagande av valschema Framtagande av frågelista kopplat till valschemat Beskriva hur olika faktorer som miljönytta, ekonomi, praktisk hantering, kvalitet/funktionalitet påverkar möjligheten att återanvända material Vid identifiering av vilka material som eventuellt skulle kunna gå att återanvända gjordes först en grov genomgång av den lista som kan tas från TF:s materialkatalog (http://www1.sl.se/materialkatalog/). Då antalet varor som är inlagda i detta system är väldigt stort samt att det enbart utifrån en genomgång av listan inte var självklart vilka material som skulle kunna gå att återanvända gjordes valet att istället utgå från de erfarenheter som finns inom organisationen. Det är ju inte material som i teorin är möjliga att återanvända som är intressanta utan vilka som är möjliga att återanvända ur bl.a. teknisk och praktisk synvinkel. Valet av områden/roller att intervjua har gjorts dels utifrån ambitionen att få en så heltäckande bild som möjligt av hur TF idag arbetar med återanvändning av material och dels vilken potential för ökad återanvändning som finns, var och hur beslut fattas, vilka styrande dokument som finns, hur arbetet praktiskt går

17 17(66) till på byggarbetsplatserna m.m. Intervjuerna har genomförts på olika sätt; vissa som längre djupintervjuer, andra som kortare telefonintervjuer och ytterligare andra som korta avstämningar för enstaka frågor. Vissa intervjuer har även följts upp med ytterligare frågor. Intervjuer har genomförts med följande roller eller inom följande områden: Byggledare, produktionsplanerare Entreprenör Underhåll Lagerverksamheten Projekt Program Upphandling Kravställare/strateger Miljösamordnare i olika projekt Trafikverket Under arbetets gång togs ett valschema fram för att det var ett bra sätt att tydliggöra de valsituationer/beslutspunkter som kan behöva besvaras när det ska utredas om ett material som ska rivas/demonteras är möjligt och rimligt att återanvända eller inte. Till detta valschema kopplades sedan en checklista med stöd- och kontrollfrågor som omfattar de frågeställningar som kan behöva besvaras för att kunna ta beslut vid varje valsituation. En generell värdering om återanvändningsmöjligheten utifrån aspekter som miljönytta, praktisk hantering, ekonomi etc. för respektive material visade dig inte möjlig att göra. Detta beror bl.a. på att värderingen kommer att variera från fall till fall, vilket i sin tur bl.a. beror på att mängden och längden på transporter och den praktiska genomförbarheten är specifik för respektive fall. Att en generalisering inte går att göra beror även på att det saknas underlag för att göra denna bedömning. Beslutet om ett material ska återanvändas tas genom användande av valschemat och den tillhörande frågelistan. 5 Nuläge och förutsättningar 5.1 Trafikförvaltningens organisation Personalen på AB SL övergick till Trafikförvaltningen 1 januari I TF:s organisation finns sex avdelningar: Ledningsstaben, Juridik och internrevision,

18 18(66) Strategisk Utveckling, Projekt och Upphandling, Verksamhetsstyrning och Ekonomi samt Trafik. Bild 2. Trafikförvaltningen organisationsschema 2 De avdelningar som bedöms ha störst påverkan på hur återanvändningsarbetet inom TF kommer att utvecklas och hanteras är Strategisk Utveckling, Trafik och Projekt och Upphandling. Nedan beskrivs dessa avdelningar på ett övergripande plan Strategisk utveckling (SU) Avdelningen ansvarar för att utforma TF:s affärer i enlighet med vision, verksamhetsidé och mål samt att strukturera dem enligt TF:s affärsmodell. I arbetet krävs att strategiska dokument är framtagna och där strategierna omfattar hela TF:s verksamhet. SU ansvarar vidare för att ta fram och utveckla riktlinjer, bestämmelser och anvisningar när det gäller byggnation, underhåll, och vidmakthållande av 2

19 19(66) fordonsparken och infrastrukturen för spårtrafikens respektive trafikslag, liksom för de övriga resultat som avdelningen ansvarar för. TF:s miljöstrateger arbetar på sektion Hållbar utveckling (HU) inom SU. HU samordnar bl.a. arbetet med TF:s miljöledningssystem Trafik (TA) Trafikavdelningen leder TF:s trafikförsörjningsprocess. Den syftar ytterst till en attraktiv kollektivtrafik och en ekonomisk effektivitet som möter kraven på enkelhet, pålitlighet och helhetssyn. Processen innebär förvaltning av befintliga affärer och upprätthållande av trafikens infrastruktur. TA:s förvaltning inkluderar uppföljning och åtgärder inom områden som t.ex. trafikinformation, trafiksäkerhet, miljö, fastighet och bana, el och signal (BES). Avtalen med underhållsentreprenörer och trafikentreprenörer förvaltas av TA Projekt och Upphandling (PU) Detta avsnitt innehåller dels en beskrivning över avdelning PU, dels en beskrivning av olika roller i program- och projektarbetet. Detta anses relevant för denna rapport eftersom detta i stor utsträckning påverkar hur det framöver är möjligt att arbeta med återanvändning i program och projekt samt vilka olika roller som kommer att vara delaktiga i det arbetet. En stor del av bygg- och anläggningsarbetena i TF:s verksamhet drivs och ägs av PU med det stora undantaget underhållsarbeten, som TA ansvarar för. Avdelning Projekt och Upphandling (PU) Merparten av uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från PU:s Arbetsordning samt från Miljöhandbok för SL:s bygg- och anläggningsprojekt. Avdelning PU består av tre sektioner: Sektion Program, Sektion Projekt och Sektion Upphandling. Se bild 3. Därutöver har PU en centralt placerad administration. Vd/Förvaltningschef Projekt och upphandling sponsor sponsor sponsor Program Projekt Upphandling

20 20(66) Bild 3. Projekt och Upphandling organisationsschema PU:s uppdrag PU:s uppdrag är att leda de program (bestående av olika delprojekt) och projekt som förvaltningschefen, baserat på genomförandeplanen, har beslutat. Projekten kan vara nyinvestering, reinvestering eller driftprojekt, till exempel trafikupphandling. Ett program består av ett antal definierade projekt och i vissa fall uppdrag som är relaterade till varandra och som har ett gemensamt mål eller ett gemensamt behov av styrning. Programmen styrs av en styrgrupp där en av VD utsedd sponsor är beslutande. Program och projekt leds av en tillfällig organisation. Pågående program som inkluderar bygg- och anläggningsarbeten är exempelvis: Program Spårväg City Program Roslagsbanans utbyggnad Program Tvärbanans utbyggnad Program Röda linjen Program Pendeltågsdepåer I denna rapport kommer såväl program som projekt att benämnas projekt eftersom ett program består av ett antal projekt. Med projekt avses i denna rapport projekt som innefattar bygg- och anläggningsarbeten. PU leder även de projekt som TA och SU, baserat på investeringsplanen, ger PU i uppdrag att genomföra. Dessutom leder PU TF:s samtliga upphandlingar. Sektion Upphandlings uppdrag är att leda TF:s samtliga upphandlingar enligt fastställda strategier. I uppdraget ingår att styra upphandlingarna mot TF:s fastställda mål samt att ansvara för att TF:s upphandlingar genomförs på ett lagligt och affärsmässigt sätt. PU leder uppföljningen av att alla projekt, program och upphandlingar inom TF genomförs i enlighet med gällande styrande dokument, strategier, riktlinjer, bestämmelser och anvisningar. Det innebär att nya riktlinjer och krav gällande återanvändning kommer att implementeras och följas av PU. Riktlinjer och krav ska dock utformas och ställas av SU.

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1 (5) Projektplan 2010-02-11 Dnr SU 83-0286-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1. Bakgrund Under hösten 2009

Läs mer

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20 Från avfallshantering till resurshållning 1 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för avfallsförebyggande Bygg- och rivningsavfall Workshop alla bidrar med

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström 1 Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Avfall. Varuflödet 2015-01-27. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning.

Avfall. Varuflödet 2015-01-27. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Varor ordning. Avfall oordning 3. Byggande/rivning. Avfall 1 Varuflödet Varor ordning Byggande/rivning Avfall oordning 3 1 Målbild Varor ordning Byggande/rivning Restprodukter ny ordning 4 Avfall- en komplex bild Incitament Begriplighet Bekvämlighet Resurshushållning

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Tillsyn väg- och spårtrafik

Tillsyn väg- och spårtrafik Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad Uppdrag: Servicegruppen i Europa AB MILJÖPLAN Beställning/ Förfrågningsunderlag Total- General- Under- Utförande- Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad Beställarens Ombud j Beställarens

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret

Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret Nytt program för upphandling och inköp Stefan Nordin stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Nytt program för upphandling och inköp Program ersätter policy i enlighet med staden intention att

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster 1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 5 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster Ärendebeskrivning

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (3) FÖRSLAG 2013:33 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Konkretisering av de mål som rör utvalda produktgrupper för återanvändning samt engångsmaterial inom målområdet Resurseffektivt i miljöpolitiskt

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Sveriges största beställare visar hur arbetet fortskrider Stefan Engdahl Direktör, Investering Trafikverkets uppdrag Regeringen har, via

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer