Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader

Transkript

1 Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader Slutrapport, januari 2013 Åsa Soutukorva, Kajsa Johansson, Linus Hasselström Enveco Miljöekonomi AB Scott Cole EESweden Hans Remvig Resurs AB Bengt Kriström (kvalitetsgranskare) SLU

2 2

3 Dnr Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. En regional landskapsstrategi är ett arbetssätt för att bevara och hållbart bruka naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Projektet startades våren 2011 på uppdrag av regeringen och har som långsiktigt mål att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Landskapsstrategin är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg, Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län. Arbetet syftar till att i samarbete med allmänheten ta fram förslag på vilka åtgärder som skulle kunna användas för att hantera myggproblemet på lång sikt. Detta görs inom ramen för tre delprojekt: Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Deltagarnas idéer har formulerats till undersökningar eller forskningsuppdrag eftersom det är angeläget att samla in kunskap om vad som orsakar massförekomsterna av översvämningsmygg och hur man kan förebygga detta. Det akuta myggproblemet hanteras idag med det biologiska bekämpningsmedlet Bti. De långsiktiga lösningarna är något som på sikt kan minska behovet av denna bekämpning. Syftet med den forskningsstudie som redovisas i denna rapport var att genomföra en analys av vilka samhällsekonomiska kostnader den rikliga myggförekomsten vid Nedre Dalälven orsakar. Även beräkningar av de eventuella kostnader problemet innebär för turistnäringen skulle ingå i analysen. Författarna ansvarar själva för innehållet i rapporten. Alla rapporter som tas fram inom strategin och på uppdrag av de berörda länsstyrelserna ingår i underlaget inför den slutrapport som ska överlämnas till regeringen den 1 december I och med detta avslutas strategins första fas. I slutrapporten kommer länsstyrelserna att presentera en sammanlagd bedömning av vilka åtgärder som beskrivs i underlagen som skulle kunna vara delar av en möjlig långsiktig lösning av myggproblemen vid Nedre Dalälven. Slutrapporten kommer även att innehålla bedömningar av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt förslag till i vilken form strategiarbetet bör genomföras efter Länsstyrelsen riktar ett stort tack till deltagarna i arbetsgrupperna, deltagarna i projektets referensgrupp samt alla andra som på olika sätt medverkar arbetet i den regionala landskapsstrategin. Landshövding Barbro Holmberg, Gävle januari 2013

4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Executive Summary Inledning Allmänt om valda metoder Värderingsmetoder Revealed Preferences och Stated Preferences Surveyinstrument Specifika utmaningar Analys av turistnäringen över tiden Telefonintervjuer Litteraturgenomgång Sverige Internationellt Åtgärder mot mygg Ekonomisk nytta av åtgärder Övrig litteratur Genomförande av studierna av berörda grupper Scenariovärderingsstudien Allmänheten i de fyra angränsande länen Allmänheten vid Nedre Dalälven Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven Tidsseriestudien av turistnäringen vid Nedre Dalälven Intervjustudien av turistnäringen vid Nedre Dalälven Resultat Scenariovärderingsstudie allmänheten i de fyra angränsande länen Deskriptiv statistik Betalningsvilja Scenariovärderingsstudie allmänheten vid Nedre Dalälven Deskriptiv statistik Betalningsvilja Scenariovärderingsstudie ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven Deskriptiv statistik... 32

6 5.3.2 Betalningsvilja Tidsseriestudie av turistnäringen vid Nedre Dalälven Besök i området Besökares och boendes upplevelser av mygg Turistekonomiska effekter Intervjustudie av turistnäringen vid Nedre Dalälven Slutsatser Avslutande diskussion Referenser Bilaga 1. Enkätfrågor för scenariovärderingsstudien till i) allmänheten i de fyra länen och ii) allmänheten vid Nedre Dalälven Bilaga 2. Enkätfrågor för scenariovärderingsstudien till ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven Bilaga 3. Följebrev till fritidshusägare vid Nedre Dalälven Bilaga 4. Resultat samtliga enkätfrågor för allmänheten i de fyra länen Bilaga 5. Resultat samtliga enkätfrågor för allmänheten vid Nedre Dalälven Bilaga 6. Resultat samtliga enkätfrågor för fritidshusägare vid Nedre Dalälven Bilaga 7. Resultat av genomförda intervjuer Bilaga 8. Diskontering genom nuvärdesmetoden Bilaga 9. Sammanfattning av SP-litteratur kopplad till myggbekämpning

7 Sammanfattning Denna rapport presenterar och diskuterar resultaten från en studie som genomförts under perioden september-december 2012 med syfte att analysera samhällsekonomiska kostnader till följd av den rikliga förekomsten av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven. Den samhällsekonomiska analysen har genomförts på följande sätt: - En scenariovärderingsstudie för att ta reda på vilken betalningsvilja människor har för ett åtgärdspaket som kraftigt minskar förekomsten av översvämningsmygg. - En tidsseriestudie för att ta reda på hur turismen i området har utvecklats under ett antal år och även vilka turistekonomiska effekter som har genererats. - En intervjustudie med representanter från turistnäringen för att få en fördjupad förståelse för hur dessa upplever översvämningsmyggen. - En detaljerad litteraturgenomgång för att belysa hur samhällsekonomiska kostnader till följd av mygg har analyserats i andra delar av världen. Studien har täckt in följande berörda grupper i samhället: 1. Allmänheten i de fyra berörda länen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland) 2. Allmänheten vid Nedre Dalälven 3. Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven 4. Turistnäringen i stort vid Nedre Dalälven 5. Individuella representanter från turistnäringen vid Nedre Dalälven Dessutom har en internationell litteraturgenomgång gjorts för att få en bild av hur liknande myggproblem har analyserats utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv tidigare. Scenariovärderingsstudien visar att den ekonomiska nyttan av kraftigt minskad förekomst av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven är mycket stor. Tabell 0 nedan summerar, för respektive berörd grupp, den aggregerade betalningsviljan för en minskad andel översvämningsmygg (från 90 till 20 procent) och en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren i Nedre Dalälvsområdet. Tabell 0. Aggregerad, diskonterad ekonomisk nytta av kraftigt minskade förekomster översvämningsmygg vid Nedre Dalälven (miljoner kr/år) Betalningsvilja Allmänheten i de fyra länen Allmänheten vid Nedre Dalälven Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven 3-4 Summa (exkl. fritidshusägarna) Skattningarna avseende de två första urvalsgrupperna (allmänheten i de fyra länen och i området kring Nedre Dalälven) kan summeras utan risk för dubbelräkningar. Ägarna av fritidshus finns däremot till viss del även representerade i de två första grupperna. Den betalningsvilja som denna grupp har kan 3

8 därför inte med självklarhet läggas till de övriga två totalskattningarna eftersom det finns en risk för dubbelräkning, vilket skulle innebära att betalningsviljan för minskade myggförekomster överskattas. Det kan därmed konstateras att den sammanlagda betalningsviljan är åtminstone miljoner kr per år för att värderingsscenariot ska bli verklighet. Denna skattning kan tolkas som kostnaden för samhället av att myggförekomsten idag är högre än acceptabelt och utgörs till stor del av ickerealiserade s.k. existensvärden. Människor boende vid Nedre Dalälven och de angränsande länen samt fritidshusägare sätter ett mycket stort ekonomiskt värde på att förekomsten av översvämningsmygg kraftigt minskar och en av de viktigaste anledningarna till detta är att framtida generationer ska kunna njuta av resultatet. Tidsseriestudien indikerar tydligt att antalet besök och turistekonomiska effekter av resande i Nedre Dalälvsområdet som helhet inte påverkas negativt av översvämningsmyggen. Däremot finns det en möjlighet att antalet besök skulle kunna vara högre om förekomsten av översvämningsmygg var lägre, men detta går endast att spekulera kring. Även om statistiken i vissa fall är osäker finns det alltså inget som tyder på att antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingplatser påverkas nämnvärt av kraftiga förekomster av översvämningsmygg. Tvärtom indikerar statistiken exempelvis att antalet gästnätter år 2012, som var ett år med mycket stora förekomster av översvämningsmygg, var större än den myggfattiga sommaren Inte heller tycks den turistiska omsättningen i området variera med myggförekomsten. Den turistiska omsättningen har legat på ungefär samma nivå de senaste åren då resandet till området till största del (knappt tre fjärdelar) är till eget fritidshus, släkt och vänner. Intervjustudien ger i jämförelse med tidsseriestudien en något annorlunda bild av hur turistnäringen påverkas av höga förekomster av översvämningsmygg under sommarmånaderna. Representanter för turistnäringen vid Nedre Dalälven upplever att de påverkas i hög grad av myggen. De intervjuade menar att deras verksamheters ekonomi försämras på grund av myggen men det är generellt sett svårt för respondenterna att presentera siffror som faktiskt styrker att det är just myggen som har haft en negativ effekt på företagens prestationer. Trots denna brist på hårda data finns det självklart skäl att lyssna på individuella verksamhetsidkares erfarenheter av myggens påverkan även om inte turistnäringen som helhet tycks påverkas negativt. Den internationella litteraturstudien understryker att betydande resurser har spenderats i andra länder för att identifiera och beräkna de kostnader och nyttor som följer av myggbekämpning. Däremot är litteraturen ganska tunn när gäller att uttrycka de ekonomiska nyttorna av myggbekämpning i monetära termer. Därför är denna typ av studie, som fokuserar på att monetärt beskriva de samhällsekonomiska kostnaderna av att myggförekomsten är högre än acceptabelt, ett viktigt bidrag till litteraturen. I denna studie har scenariovärderingsmetoden använts. En styrka med metoden är att den har potential att fånga in existensvärden, dvs. att människor kan sätta ett värde på miljön även om de själva inte har för avsikt att använda den. I den här studien kan existensvärden tolkas som människors värdering av minskade myggförekomster i Nedre Dalälvsområdet oavsett om de brukar besöka området/planerar att göra det i framtiden, eller inte. Eftersom existensvärden visade sig vara så viktiga just i det här fallet var valet av metod lyckat. En annan fördel med scenariovärderingsmetoden är att den ger så mycket mer information än bara själva betalningsviljeskattningarna. I en känslig fråga, såsom myggproblemet vid Nedre Dalälven, är det en stor fördel att respondenterna får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Metoden har dock även sina brister. Myggfrågans känslighet gjorde i denna studie att andelen protestsvar, dvs. respondenter som inte uppgav sin sanna betalningsvilja i protest mot t.ex. betalningssättet eller andra delar i scenariot, var högre än vanligt. Detta var väntat men är ändå något som kan påverka resultaten. Till exempel kan det innebära att respondenter sätter ett värde i att 4

9 myggförekomsten minskar, men säger ändå att de har noll betalningsvilja eftersom de anser att staten eller någon annan som ska betala. Detta har kontrollerats för i analysen men hanteringen av protestsvar i betalningsviljestudier är alltid en utmaning och kan göras på många olika sätt. Sammanfattningsvis har studien bidragit till att väsentligt öka kunskapen om vilka samhällsekonomiska konsekvenser myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet medför. Kostnaden för samhället (i termer av förlorad ekonomisk nytta) av att myggförekomsten är högre än acceptabelt är hundratals miljoner kronor per år. En annan viktig insikt är att det som på förhand verkade givet att turistnäringen får bära stora kostnader på grund av myggen inte visade sig stämma. 5

10 Executive Summary This study reports the results of a socioeconomic analysis of the social costs of extreme swarms of nuisance mosquitos by the Lower Dalälven, a coastal river system 150 km north of Stockholm. The study was conducted between September and December This socioeconomic analysis includes several separate studies: A scenario-based valuation study (contingent valuation) of local residents willingness-topay for proposed measures aimed at significantly reducing the population of swarming mosquitos. A time series analysis assessing the impact of recent mosquito swarms on the number of tourists visiting the area and the development of the tourist industry itself. An interview study of tourist industry representatives to provide a deeper understanding of how their activities are affected by mosquito swarms. A detailed literature review that summarizes how the socioeconomic costs of mosquitos has been measured and valued in other parts of the world (appendix 9 provides a table in English that summarizes several relevant willingness-to-pay studies). The study assessed socioeconomic impacts on the following groups: 1. The general public in the four surrounding counties (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland) 2. The general public adjacent to the river 3. Owners of recreational homes adjacent to the river 4. The tourist industry in the river valley 5. Individual representatives from the tourist industry in the river valley The contingent valuation study suggests that the economic benefits of reducing swarms of nuisance mosquitos during the summer months in the Lower Dalälven river valley are significant. Table 0 summarizes the willingness to pay of different social groups for the proposed control measures. The scenario described the improvement as: i) a reduction in the proportion of mosquitos that hatch as swarming mosquitos during a breakout year (from 90 to 20 percent of the total population) and ii) a reduction in the total number of mosquitos (to one-tenth of the expected without measures baseline). Table 0. Total discounted economic benefits of a significant reduction in swarming mosquitos in the Lower Dalälven river valley (million SEK & $ /year) Willingness to pay in million SEK/year (million $/year) General public in surrounding counties ($35-70) General public adjacent to the river ($2-3) Owners of adjacent recreational homes 3-4 ($0.5) Total (excl. recreational homeowners) ($38-73) 6

11 The value estimates for the first two groups (the general public in the surrounding counties and those adjacent to the river) can be summed without risk of double counting, but because recreational homeowners are, to some extent, included in the first two groups, their willingness to pay is excluded in the summation in Table 0. Therefore, there is a chance that this study underestimates the total willingness to pay of local residents. However, the overall willingness to pay to achieve the proposed mosquito reduction scenario is at least million SEK/year (38 73 million $/year), which reflects the social costs of allowing unacceptably high levels of swarming mosquitos in the summer months. Further, a significant portion of the willingness to pay consists of so-called existence value. That is, survey respondents place a large value on reducing the population of swarming mosquitos and one of the most important motivations for this value is the benefit it provides future generations. The time series analysis suggests mosquito swarms in recent years have had no negative impact on the number of tourist visitors or on the tourism industry as a whole. It is possible that the number of visitors may have been higher in the absence of the swarming mosquitos, but because data do not exist to make this comparison, such an impact is only speculative. There does not seem to be any clear statistical evidence that the number of guest visits at hotels, hostels or campgrounds is affected by the mosquito nuisance. To the contrary, statistics seems to indicate that the total guest visits in 2012 (a year with significant swarms of mosquitos) was in fact higher than in 2011, a relatively low level mosquito year. The total turnover to the tourist industry does not seem to be correlated with higher mosquito numbers, as it has remained relatively stable in recent years. This may be due to the fact that the purpose of nearly 75 percent of visits to the area is to stay at recreational homes or to visit friends and relatives. Compared to the time series analysis, the interview study provides a slightly different picture of how summer tourism is affected by mosquitos. Representatives from the industry that were interviewed as part of this study seem to experience significant economic impacts, which they attribute to those years when mosquito numbers are high. Those interviewed were generally unable to present statistical evidence to support their claim. These findings nonetheless highlight the perceived impacts of individual business owners, which may be relevant even if the time series analysis fails to demonstrate a negative impact on the industry as a whole. The results of the international literature review suggest significant resources have been spent in other countries to assess the costs and potential benefits of mosquito control programs, but the literature is sparse when it comes to monetizing the welfare benefits of reducing the mosquito nuisance. This type of study, which examines the social costs of inadequate mosquito control, would seem to provide a contribution to the literature. This study relies on a scenario-based valuation study. A key advantage of this approach is that it can capture possible existence values held by respondents, i.e. values individuals may hold for nonpriced resources independent of any intention to use them. In this study existence value can be interpreted as the value an individual places on reducing the extreme mosquito swarms in the Lower Dalälven river valley even if they do not usually visit the area nor plan to do so in the future. The fact that measured existence values were high in this case suggests the choice of valuation method was fortuitous. Another benefit of this valuation approach is that it provides an opportunity to obtain other information beyond an individual s willingness to pay, as respondents are given an opportunity to express their opinion on a politically sensitive issue like Dalälven mosquito control. However, the method has its drawbacks. The fact that this issue is politically sensitive resulted in an unusually high frequency of so-called protest responses, i.e., respondents that were unwilling to provide their true willingness to pay because they rejected (in principle) one or more aspects of the proposed scenario 7

12 (e.g. the payment method such as taxes). While such responses are normal and somewhat expected in this type of study, the implications are worth noting: some protest responders may in fact hold a positive value for the program designed to reduce mosquitos but may nonetheless state a zero willingness to pay because they believe that the government or some other actor should be responsible for paying the program costs. Although this analysis has controlled for protest votes, the treatment of protests in valuation studies is a challenging issue that can be addressed in many different ways. This study contributes by filling the knowledge gap relating to the socioeconomic impacts of swarming mosquito populations in the Lower Dalälven river valley. The costs on society associated with a higher than acceptable level of mosquitos (measured in terms of foregone economic benefits) is in the range of several hundred million SEK annually (more than 40 million $/year). Another important finding is that the commonly-accepted belief that the tourist industry incurs a significant portion of these social costs appears to be unfounded. 8

13 1. Inledning I Projektplan för 2012 för den regionala landskapsstrategin. Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven (Länsstyrelsen Gävleborg, 2011) framgår att massförekomsten av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven är ett stort problem som dessutom ökar i omfattning. Det konstateras att den kortsiktiga lösningen på myggproblemet hittills har varit användning av det biologiska bekämpningsmedlet BTI, men att denna åtgärd på längre sikt inte minskar myggmängderna utan att andra åtgärder kommer krävas. Länsstyrelsen Gävleborg har identifierat det område längs Nedre Dalälven som är allra hårdast drabbat av översvämningsmyggen (se figur 1 nedan). Detta område är även avgränsning för denna samhällsekonomiska analys av myggproblemets kostnader. Ett av de forskningsbehov som Länsstyrelsen har identifierat för 2012 är just att analysera myggproblemet utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv (Länsstyrelsen Gävleborg, 2012), dvs. att studera vilka samhällsekonomiska kostnader och andra konsekvenser som den rikliga myggförekomsten kan tänkas leda till. Figur 1. Avgränsning av studieområdet kring Nedre Dalälven. Länsstyrelsen/Lantmäteriet. Den samhällsekonomiska analysen genomförs i denna studie på följande sätt: 9

14 - En scenariovärderingsstudie för att ta reda på vilken betalningsvilja människor har för ett åtgärdspaket som kraftigt minskar förekomsten av översvämningsmygg. - En tidsseriestudie för att ta reda på hur turismen i området har utvecklats under ett antal år och även vilka turistekonomiska effekter som har genererats. - En intervjustudie med representanter från turistnäringen för att få en fördjupad förståelse för hur dessa upplever översvämningsmyggen. Studien har en genomgående hög ambitionsnivå avseende de berörda grupper i samhället som täcks in: 6. Allmänheten i de fyra berörda länen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland) 7. Allmänheten vid Nedre Dalälven 8. Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven 9. Turistnäringen i stort vid Nedre Dalälven 10. Individuella representanter från turistnäringen vid Nedre Dalälven Scenariovärderingsstudien täcker in grupp 1-3, tidsseriestudien täcker in grupp 4 och intervjuerna täcker in grupp 5. Dessutom har en internationell litteraturgenomgång gjorts för att få en bild av hur liknande myggproblem har analyserats utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv tidigare. Enveco Miljöekonomi AB (hädanefter Enveco) har koordinerat den samhällsekonomiska analysen som helhet och har även haft huvudansvaret för skrivandet av denna slutrapport. Enveco har dessutom genomfört scenariovärderingsstudien (grupp 1-3) samt intervjuerna (grupp 5), varav grupp 3 i samarbete med EnviroEconomics Sweden (hädanefter EESweden). RESURS för Resor och Turism i Norden AB (hädanefter Resurs) har ansvarat för tidsseriestudien (grupp 4). EESweden har genomfört litteraturgenomgången. SLU (professor Bengt Kriström) har under hela projektets gång haft en kvalitetsgranskande roll. Resten av rapporten disponeras på följande sätt: Kapitel 2 ger en allmän introduktion till de metoder som tillämpats i uppdraget. Kapitel 3 presenterar resultatet av den internationella litteraturgenomgången. Kapitel 4 beskriver den stegvisa processen för genomförandet av studierna av respektive berörd grupp. I kapitel 5 summeras de viktigaste resultaten. Slutligen presenteras studiens slutsatser i kapitel 6 och en avslutande diskussion i kapitel 7. I bilagorna återfinns enkäterna i sin helhet, följebrev till respondenter, deskriptiv statistik för alla enkätfrågor, intervjufrågor och svar m.m. 10

15 2. Allmänt om valda metoder I detta kapitel presenteras de metoder som använts i studien. 2.1 Värderingsmetoder För att kunna bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av olika projekt som påverkar miljön kan ekonomisk värdering av miljöförändringar vara ett verktyg. Med ekonomisk värdering avses ofta att man försöker skatta storleken på nyttan av någon miljöförändring i monetära termer, dvs. kronor och ören. En nytta kan förstås uttryckas på många olika sätt ett huvudsyfte med att uttrycka nyttan av en miljöförändring i monetära termer är att den då blir jämförbart med kostnaderna för åtgärder som leder till att miljöförändringen kan realiseras. Denna jämförelse kan underlätta beslutsfattande, dvs. om nyttorna är större än kostnaderna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Det är dock viktigt att här betona att den ekonomiska dimensionen bara utgör en delmängd av de hänsyn som bör tas när beslut ska fattas kring miljöfrågor. Vidare bör förstås även sociala hänsyn samt hänsyn till ekosystemens begränsningar tas. För en allmän genomgång av ekonomiska värderingsmetoder på svenska se t.ex. Brännlund och Kriström (2012) eller Söderqvist et al (2004) Revealed Preferences och Stated Preferences I allmänhet finns två huvudansatser att tillgå för att i enlighet med den ekonomiska teoribildningen värdera en miljöförändring: Revealed Preferences (RP) metoder och Stated Preferences (SP) metoder. RP-metoder bygger på att man försöker härleda människors preferenser för (värdet av) miljöförändringar genom att studera beteenden på någon marknad. Till exempel kan information om resebeteenden till vissa områden ge indikationer på hur folk värderar miljön (resekostnadsmetoden). Vidare kan fastighetspriser skvallra om hur fastighetsköpare värderar en god miljö i närheten av fastigheten. Det är också möjligt att miljökvaliteten är en insatsvara i någon produktion t.ex. kan produktionen av fisk som bjuds ut till marknaden anses vara i hög grad beroende av miljökvaliteten. Genom att känna till marknadspriser och ta reda på vilka avgörande miljökvalitetsattribut som påverkar produktionen av fisk kan en indirekt härledning av värdet på förbättringar i dessa attribut göras. En ytterligare variant av RP-metod är skyddsutgiftsmetoden som innebär att individers beteende för att kompensera sig för en försämrad miljökvalitet studeras. Ett exempel kan vara att beräkna kostnaden för köp och installation av kolfilter i syfte att rena dricksvatten som tas från grundvatten och som blivit förorenat. Utgifterna för kolfilter kan då anses ge viss information om betalningsviljan för icke-förorenat vatten. Allmänt för RP-metoder är att de har en fördel i att de bygger på ett faktiskt marknadsbeteende människors preferenser för miljöförändringar avslöjas tydligt genom de avvägningar som görs på olika marknader. En nackdel är dock att metoderna vanligtvis bara lyckas skatta en andel av det totala ekonomiska värdet av en miljöförändring. Till exempel nås bara de värden som är kopplade till användning av miljön. Det värde som icke-användare sätter på miljön ( existensvärden ) fångas inte in av de här metoderna. Ett konkret exempel kan vara just fiskmarknaden, där användarvärdet av en förbättrad miljökvalitet kan skattas genom att undersöka på vilket sätt miljökvaliteten spelar in på ekosystemets produktion av fisk, och hur en förändrad produktion av fisk påverkar fångstmöjligheter och i slutändan vinsten för fiskeindustrin. Det blir här tydligt att detta sannolikt leder till en underskattning av värdet av miljökvalitetsförbättringen, t.ex. eftersom många skulle uppge att de sätter ett värde på miljökvalitetsförbättringen i sig, inte bara i det förbättrade fiskutbud som den ger upphov till. Det kan alltså finnas existensvärden som inte fångas upp med RP-metoderna. Vidare finns många 11

16 praktiska svårigheter som måste lösas innan tillförlitlig RP-data kan tas fram. Huvudutmaningen är att kunna konstatera att en observerad effekt på marknaden (t.ex. i form av fastighetspriser) beror just på miljökvaliteten och inte något annat. Priset på fastigheter utgörs förstås av en rad olika faktorer som inte är relaterade till miljön, så det behövs relativt stora datamängder och en hel del eftertanke för att kunna bedöma hur priserna påverkas av miljökvaliteten kring fastigheten. SP-metoder är en mer direkt ansats till värdering, där människors värdering av en miljöförändring kan härledas genom att ställa frågor via någon form av surveyinstrument (t.ex. personliga intervjuer, webbenkäter eller postenkäter). Allmänt finns två huvudmetoder: Scenariovärderingsmetoden (Contingent Valuation; CV) och Choice Experiment (CE). CV är historiskt sett den vanligast förekommande värderingsmetoden och fungerar helt enkelt på så sätt att ett eller flera scenarier presenteras för respondenten och han/hon ombeds att uppge hur mycket han/hon är villig att betala för åtgärder som gör att scenariot kan realiseras. CE är en variant av samma metod där respondenten istället får ta ställning till ett antal valsituationer, där var och en av valsituationerna innehåller ett antal olika alternativ med miljöförändringar samt en kostnad. Respondenten väljer i varje valsituation det alternativ som han/hon föredrar och utifrån dessa val kan betalningsviljan för de olika miljöförändringarna härledas statistiskt. En fördel med SP-metoder är att de täcker in både användarvärden och existensvärden de kan alltså ge en mer komplett bild av värdet av en miljöförändring än RP-metoderna. I fall där man kan förvänta sig en förekomst av existensvärden är SP-metoderna därför extra lämpliga. En nackdel är förstås kopplad till det faktum att metoderna bygger på hypotetiska svar från respondenterna det är inte självklart att respondenterna svarar sanningsenligt. Det problemet kallas för hypotetisk bias (se t.ex. Svensson, 2009) och är en välkänd problematik inom metodforskningen kring SP-metoder. En del metodmässiga framsteg har dock gjorts under senare år för att minska det här problemet. Vi har i vår studie valt att genomföra en värderingsstudie baserad på scenariovärderingsmetoden (CV). Valet av värderingsmetod grundar sig på att det sannolikt finns såväl användarvärden (t.ex. rekreation) som icke-användarvärden (existensvärden) kopplade till minskad förekomst av mygg. Rekreation, inte minst fiske, är viktigt för såväl närboende som besökare utifrån, men även om området inte utnyttjas direkt för rekreation så kan människor ha en betalningsvilja för ett scenario där framtida möjligheter till rekreation bevaras och utvecklas, dvs. det kan finnas existensvärden kopplade till minskad myggförekomst. Dessutom kan vissa människor vara villiga att betala för att minska de besvär som myggen orsakar för andra, även om man själv inte planerar att besöka området Surveyinstrument Vad gäller valet av surveyinstrument finns i huvudsak fyra metoder tillgängliga: postenkäter, webbenkäter, telefonintervjuer och face-to-face intervjuer. Vi valde att genomföra studien som en webbenkät, riktad till sammanlagt tre urvalsgrupper i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län. Respondenterna i två av urvalsgrupperna (allmänheten i de fyra länen samt allmänheten vid Nedre Dalälven) är medlemmar i en s.k. webb-panel hos surveyföretaget Norstat. Medlemmarna i panelen är slumpmässigt utvalda vuxna (18 år eller äldre) som frivilligt har gått med i panelen och får viss kompensation för sitt deltagande. Den tredje urvalsgruppen är ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven. Ett slumpmässigt urval gjordes även inom denna grupp. Respondenterna nåddes via ett brev per post, med en uppmaning om att gå in på en internetlänk och besvara webbenkäten. Vad gäller representativitet har alla surveymetoder och surveyinstrument sina egna specifika selektions- och representativitetsproblem och effekten av webb-paneler kan bl.a. leda till a) en överrepresentation av respondenter som har internettillgång, samt b) en överrepresentation av 12

17 respondenter som gillar att besvara enkäter. Problem a) är sannolikt inte särskilt stort i Sverige eftersom en stor andel av de svenska hushållen har internettillgång i sina hem, men problem b) är ett faktum som kan vara av betydelse. Dock bör det här problemet finnas i viss utsträckning även vid andra surveymetoder. I litteraturen har man jämfört resultaten från olika surveymetoder. Olsen (2009) testar skillnaderna mellan webbundersökningar och postundersökningar och drar slutsatsen att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan metoderna. Denscombe (2006) och Deutskens et al. (2006) drar också denna slutsats. Lindhjem et al. (2008) jämför face-to-face intervjuer med webbundersökningar och drar slutsatsen att betalningsviljeestimaten inte skiljer sig signifikant åt mellan metoderna. Beträffande potentiella effekter av kompensation till respondenterna drar de också slutsatsen att kompensationen påverkar antalet respondenter och deras svarstider, men inte vad respondenterna svarar. Dennis (2001) testar för skillnader i svar mellan panelmedlemmar och icke panelmedlemmar och konstaterar att skillnaderna är minimala Specifika utmaningar Förekomsten av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsregionen är tidvis omfattande och många av de boende i området upplever myggorna som ett stort problem. Vidare finns enligt uppgift från Länsstyrelsen i Gävleborg en del misstro från allmänheten gentemot myndigheter, framför allt vad gäller myggbekämpning med BTI, då myndigheterna tidigare var restriktiva när det gäller dispenser och tillstånd för BTI-bekämpning. I allmänhet för värderingsmetoden gör dessa saker att man kan förvänta sig att fler än vanligt lämnar in s.k. protestsvar på enkäten. Med protestsvar menas svar från respondenter som inte uppger sin sanna betalningsvilja på grund av att de motsätter sig någon komponent i enkäten. De här protesterna kan vara t.ex. mot betalningssättet som föreslås, bristande förtroende för att pengarna används på det sätt som uppges i enkäten, eller någon mer allmän protest mot enkäten (se t.ex. Meyerhoff & Liebe (2010), Morrison et al. (2003), Jorgensen & Syme (2000)). En konsekvens kan bli att en respondent som i själva verket sätter ett värde på den miljöförbättring som beskrivs i enkäten ändå uppger att dennes betalningsvilja är noll. En annan konsekvens kan vara att respondenter anger ett orimligt högt belopp (s.k. outliers ) för att på så sätt påvisa problemets allvarliga art. Bägge typerna av konsekvenser innebär att det uppstår svårigheter med att skatta en korrekt betalningsvilja. Problemet med protester bör på något sätt hanteras. Ordentlig testning av frågeformuläret innan studien genomförs är viktigt för att få scenariot så acceptabelt som möjligt. Hur reagerar t.ex. respondenterna på betalningsinstrumentet och studiens trovärdighet? Vidare är det av betydelse att protestsvar på något sätt kan identifieras. Ett vanligt angreppssätt för att identifiera protestsvar är att ställa en uppföljningsfråga till de respondenter som angivit att de inte är villiga att betala. I uppföljningsfrågan får de ange anledningen till detta, och utifrån deras svar kan respondenterna sedan kategoriseras som protestsvar eller respondenter vars sanna betalningsvilja är noll. Respondenter som angivit en orimligt hög betalningsvilja brukar kunna identifieras genom att jämföra uppgiven betalningsvilja med inkomst. Se avsnitt 4.1.1, och för en beskrivning av hur protestsvaren har hanterats i denna studie. Ett annat problem som var specifikt för denna studie var den stora mellanårsvariationen i myggförekomst. Vissa somrar är det stora mängder mygg, andra somrar små mängder. Ett scenario som beskriver en förbättring bör ta hänsyn till detta. För att hantera detta valde vi att presentera information om myggförekomst under myggrika somrar och myggförekomst under myggfattiga somrar. Myggsituationen skulle enligt scenariot förbättras avsevärt under de somrar som var 13

18 myggrika. Se avsnitt 4.1 för en beskrivning av det praktiska genomförandet av scenariovärderingsstudien i de tre urvalsgrupperna och avsnitt för resultat. 2.2 Analys av turistnäringen över tiden Inom projektet gjordes en analys av hur turistnäringen i Nedre Dalälvsområdet (avgränsningen i figur 1) utvecklats de senaste åren samt om några kopplingar går att se mellan turistnäringens omfattning och myggförekomst. En allmän utmaning vid analys av tidsserier är att hitta kausala samband mellan olika variabler. I vårt fall var vi ute efter att undersöka huruvida det finns ett kausalt samband mellan myggförekomst och besök vid Nedre Dalälven, dvs. om mycket myggor på något sätt leder till färre besök. Vidare studerades turistekonomiska effekter, dvs. omsättning och sysselsättning. Se avsnitt 4.2 för en beskrivning av det praktiska genomförandet av analysen och avsnitt 5.4 för resultat. 2.3 Telefonintervjuer För att få djupare kunskap om hur representanter från turistnäringen ser på myggproblematiken genomfördes också ett antal telefonintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att samma frågor ställs till samtliga som blir intervjuade, men med öppna svar. Detta gör det möjligt att i viss mån jämföra svar mellan olika respondenter och att samtidigt få nyanserad, kvalitativ information. Metoden medger inte några kvantitativa eller statistiskt robusta slutsatser men kan ge mer detaljerad information om respondenternas syn på problemet. Vidare ges chansen att fånga upp sådant som kan missas i fullt strukturerade enkätundersökningar med fasta svarsalternativ. Dessutom kan intervjuerna ge mer kött på benen om vilka variationer som kan finnas inom turistnäringen. Analysen av turistnäringen i stort ger en helhetsbild för Nedre Dalälven men intervjuerna kompletterar och nyanserar denna bild. Se avsnitt 4.3 för en beskrivning av det praktiska genomförandet av intervjuerna och avsnitt 5.5 för resultat. 3. Litteraturgenomgång I detta kapitel presenteras resultatet av en litteraturgenomgång som gjorts för att få en bild av i) hur liknande myggproblem har analyserats utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv tidigare samt ii) vilka typer av åtgärder som har använts i Sverige och internationellt. Denna genomgång understryker behovet av vår undersökning eftersom den existerande litteratur som fokuserar särskilt på de ekonomiska nyttorna av myggbekämpning är väldig tunn (personlig kommunikation med Roger Nasci, US Centers for Disease Control and Prevention, 3 december 2012.). Den genomförda litteraturgenomgången har utgått från olika typer av källor, t.ex. rapporter och tidskrifter. Fokus har legat på att hitta resultat kopplade till de effekter mygg har på människor, och då främst att mygg kan upplevas som besvärande och obehagliga snarare än hälsorelaterade effekter (t.ex. myggburna fågelvirus). Av särskilt intresse har varit att leta efter resultat som beskriver unika, extrema förekomster av översvämningsmygg och människors upplevelser av detta. Studier av mygg som ett milt irriterande problem är mindre intressanta. Nedan sammanfattas resultatet för Sverige och internationellt. 14

19 3.1 Sverige Svensk myggrelaterad forskning fokuserar i hög grad just på området kring Nedre Dalälven, och ofta med särskild inriktning mot metoder för att minska förekomsten av mygg (se t.ex. Däremot har väldigt lite gjorts i Sverige med koppling till samhällsekonomiska aspekter av myggproblemet. Detta är ett faktum som starkt understryker behovet av denna studie. Då risken för spridning av olika typer av virus från mygg till människa verkar vara relativt liten i Sverige är sannolikt den största nyttan med åtgärder att människor skulle slippa myggbesväret i allmänhet. Det finns dock svenska forskare som har noterat att detta skulle kunna ändras i framtiden, t.ex. Lundström et al (2009). De menar att det finns två human-patogena virus inom Europa som är myggburna fågelvirus indbisvirus (släkte lphavirus) och est Nile irus N (släkte lavivirus), och enligt deras bedömning är "delar av Skåne r en initial etablering i Sverige" men det är svårt att veta när (se även ättström (200 ) och esson (200 )). Dessutom kan det finnas ökad risk för fortsätt spridning av andra myggburna virus i Sverige, såsom tularemia (Lundström et al, 2011). 3.2 Internationellt Litteraturen visar att det finns liknande myggproblem i många länder och att problemet under senare år även har blivit ett hett ämne i nordliga delar av världen (t.ex. USA och Europa) bl.a. på grund av klimatförändringar (Medlock et al, 2012). Det finns relativt god kunskap om olika typer av åtgärder och deras effektivitet men betydligt mindre har skrivits om de samhällsekonomiska konsekvenserna av myggbekämpning. Vi sammanfattar bägge typerna av resultat nedan Åtgärder mot mygg I litteraturen framgår att det finns ett antal olika strategier för att bekämpa mygg: i) genom att minska problemet vid källan (t.ex. genom att undvika att vatten blir stående och ta bort vegetation och flytande skräp), ii) genom att bekämpa myggen under larvstadiet eller som vuxna genom bl.a. besprutning och iii) genom övervakning för att bedöma hur effektiva olika åtgärder är på olika platser (Halasa et al (2012), Connelly och Carlson (2009)). "Area Wide Integrated Pest Management" (AWIPM) är ett brett angreppsätt för att minska problemet med störande insekter på landskapsnivå (Vreysen, 2007). Detta verkar vara en lovande metod eftersom den tycks vara mer effektiv i stor skala än många små lokala insatser. Vrejsen (2007) identifierar även ett antal utmaningar som uppstår vid genomförande av AWIPM. Inte minst kan det vara ett problem att de nyttor som samhället får av strategin är av den typ som kräver stora insatser av staten eftersom det inte finns någon marknad som levererar en önskvärd mängd myggbekämpning. I avsnitt nämns några exempel på forskningsprojekt inom ett AWIMP ramverk Ekonomisk nytta av åtgärder I litteraturen finns exempel på de effekter kraftiga myggförekomster har på människors välbefinnande. När sådana negativa effekter kan undvikas kallas de för "ekonomiska nyttor" eller välfärdsförbättringar. Tabell 1 nedan visar de huvudtyper av effekter som vi utgår ifrån i detta avsnitt: i) hälsorelaterade effekter och ii) icke-hälsorelaterade effekter. 15

20 Tabell 1. Mygg effekter på samhället Hälsorelaterade effekter Spridning av virus Mygg kan vara bärare av virus och därigenom öka risken för att människor (eller djur) smittas av olika sjukdomar. Minskad livskvalitet (hälsorelaterad) Kraftiga förekomster av mygg kan leda till att människor upplever en försämrad livskvalitet, t.ex. i form av ökad stress, sömnbrist och allergiska reaktioner. Icke-hälsorelaterade effekter Försämrade rekreationsupplevelser Människor gör färre resor och/eller får en försämrad upplevelse av de resor de faktiskt gör. Såväl efterfrågesidan (t.ex. fritidsfiskare, paddlare, badare) som utbudssidan (t.ex. turistnäringen) kan påverkas. Minskad produktivitet på arbetsplatser Människor som arbetar utomhus kan inte arbeta lite mycket eller lika effektivt pga mygg. Minskad livskvalitet (icke-hälsorelaterad) Kraftiga förekomster av mygg kan leda till att människor upplever en försämrad livskvalitet, t.ex. genom fallande fastighetsvärden. Vår litteraturgenomgång fokuserar på de icke-hälsorelaterade nyttor som kan förknippas med myggkämpningsåtgärder, dvs. effekter på rekreation, arbetsproduktivitet och livskvalitet. Nordström (2010) har visat att 2009 (ett år med höga förekomster av översvämningsmygg) drabbades de boende i Nedre Dalälven hårt. Studien visade att graden av exponering har en viktig betydelse för upplevd nivå av ångest, depression och livstillfredsställelse. Det bör här även nämnas att det finns en omfattande litteratur som handlar om den samhällsekonomiska nyttan av program som reducerar risken för myggburna virus (se t.ex. Fillinger och Lindsay (2006); Connelly och Carlson (2009)). Vi antar alltså att de största positiva effekterna av myggbekämpning vid Nedre Dalälven är icke-hälsorelaterade, men noterar samtidigt att myggburna virus troligtvis kommer öka i framtiden i nordeuropeiska länder (Lundström et al (2009), Butler (2012). Det finns en hel del litteratur om den ekonomiska nytta samhällen får av olika åtgärder som syftar till en förvaltning av miljön eller lindring av miljöbesvär. Till exempel finns det studier som har fokuserat på vilket värde som står på spel vid förvaltning av en sjö (Smyth et al, 2007), en reglerad älv (Johansson och Kriström, 2011), älgpopulationer (Hörne och Petajisto, 2003) och skogsinsekter (Chang, 2012). Dock finns det bara ett begränsat antal studier som fokuserar specifik på det ekonomiska värdet av myggbekämpning (eller alternativt; kostnaden för samhället om bekämpning inte sker). Syftet med sådana studier är att mäta medborgares preferenser för åtgärder mot mygg och/eller identifiera vilka delar av ett åtgärdsprogram som värderas högst. Denna information kan exempelvis bidra till att beslutsfattare kan sjösätta nya åtgärder eller förbättra existerande metoder. Litteraturen visar att det finns olika sätt att monetärt värdera den ekonomiska nytta som kan kopplas till minskad myggförekomst, se även kapitel 2 för en allmän introduktion till värderingsmetoder. Förutom SP-metoder (t.ex. scenariovärderingsmetoden) kan även nämnas: Statens utgifter för åtgärder som minskar förekomsten av mygg. Dessa utgifter kan ses som en minimiskattning av samhällets betalningsvilja för att minska myggproblemet. Hushållens utgifter för åtgärder som minskar myggorsakade besvär, t.ex. inköp av myggmedel och myggnät (läs mer om dessa s.k. skyddsutgifter i kapitel 2). I Surendran och Kajatheepan (2007) presenteras denna typ av utgifter för familjer i Sri Lanka. 16

21 SP-metoder är mest lämpliga för att direkt försöka fånga in det totala ekonomiska värdet av åtgärder mot mygg, till skillnad från någon indirekt proxy baserad på politiska beslut eller hushållens köpbeteende (se t.ex. Ofiera och Allison, 1986). Nedan presenteras korta sammanfattningar för ett urval av studier. De sökningar som har gjorts har fokuserat på resultat från befintliga betalningsviljestudier (SP-studier). I bilaga 9 presenteras en tabell (på engelska) med samtliga studier som analyserats, inklusive detaljer gällande de åtgärder som värderats och de metoder som använts för att skatta betalningsviljan. I en scenariovärderingsstudie av John et al (1987) värderas ett myggbekämpningsprogram i Texas, USA. Programmet skulle kosta medborgarna $11.58 per person och år. Följande fråga ställdes till respondenterna: Med vilket belopp skulle din fastighetsskatt kunna öka innan du skulle rekommendera att myggbekämpningsprogrammet togs bort helt och hållet? En slutsats av studien var att den totala betalningsviljan per hushåll och år (1983) var $22, dvs. ungefär $11 utöver det belopp som programmet skulle kosta. Reiling et al (1989) värderade ett bekämpningsprogram mot knott ( black flies ) i Maine, USA. Programmet skulle leda till en minskning av antalet knott på sommaren med 60, 70 eller 90 procent. Ett resultat av studien var att knappt hälften av respondenterna var villiga att betala en summa för åtgärdsprogrammet mot knott men att vissa respondenter, som inte var villiga att betala för en minskad knottförekomst på procent, faktiskt var villiga att betala för en 90 procent minskning. Detta kan tolkas som att ett särskilt framgångsrikt åtgärdsprogram mot knotten var extra värdefullt för samhället. En annan viktig slutsats i Reiling et al (1989) var att det är mycket viktigt att även ta hänsyn till hur positiva och negativa effekter av åtgärder fördelar sig på olika grupper i samhället eftersom vissa grupper kan få bära oproportionerligt stor del av effekterna. Slutligen är det intressant att notera att studien genomfördes såväl på hösten (direkt efter respondenternas upplevelse av knotten) och på våren. Höst-respondenterna hade en högre betalningsvilja än vår-respondenterna, vilket eventuellt kan tyda på att människors minne spelar en roll för betalningsviljan. Farmer et al (1989) värderade en förbättring av ett befintligt myggbekämpningsprogram i Arkansas, USA. Programmet innebar bland annat i) att medborgarna skulle utbildas gällande förebyggande åtgärder mot mygg och ii) besprutning med BTI. Respondenterna fick besvara frågan: kulle du kunna tänka dig att betala X dollar varje månad för att behålla det existerande programmet på nuvarande nivå? tudien kom fram till att den ekonomiska nyttan med programmet var mycket stor. Vid en jämförelse var programmets nytta mellan 2,6 och 4,3 gånger så stor som dess kostnad. von Hirsch och Becker (2009) värderade ett framgångsrikt befintligt myggbekämpningsprogram i övre Rhendalen i Tyskland. Programmet har lett till en minskning av antalet mygg med 95 procent till en kostnad på 2,2 miljoner euro per år. I studien analyserades respondenternas betalningsvilja utöver det belopp som de redan betalar. En slutsats var att människor var villiga att betala betydligt mer för tjänsten än vad de redan gör. Vid en jämförelse var programmets nytta mellan 1,8 och 3,8 gånger så stor som dess kostnad. I en separat studie där restaurangägare intervjuades fann författarna att vinsten ökade med nästan 25 procent efter genomförandet av myggbekämpningsprogrammet. I en ny studie av Halasa et al (2012) värderas ett speciellt area-wide integrated pest management program (AWIPM). Programmet var dyrt men visade sig ändå lönsamt. 17

22 Hushållen fick besvara vilken deras maximala betalningsvilja var för ett program som skulle minska allmänna myggorsakade besvär samt minska risken för att bli smittad av myggburna virus. Mer än hälften av respondenterna var villiga att betala och den årliga betalningsviljan per hushåll var ungefär $10. Vid en jämförelse bedömdes programmets nytta vara ungefär 3,6 gånger så stor som dess kostnad. I en webb-baserad choice experiment studie (se även kapitel 2) undersökte Dickinson och Paskewitz (2012) mygg och fästningar i Wisconsin (USA) med syfte att ta reda på vad respondenterna värderar högst: att förhindra myggburna virus eller att minska de allmänna besvär som myggen orsakar. Respondenterna fick ta ställning till ett hypotetiskt program som skulle i) minska risken att smittas av west nile-febern, ii) minska allmänna myggorsakade besvär eller iii) både och. Författarna kom fram till att den faktor som är av störst betydelse för allmänhetens efterfrågan på myggkämpningsprogram, är en minskning av de allmänna besvär som myggen orsakar. Respondenterna var villiga att betala $100 per år för att minska antalet mygg med 90 procent. Följande slutsatser kan dras efter litteraturgenomgången ovan: Människor är ofta villiga att betala en summa för att slippa myggbesvär eller risken att bli smittad av myggburna virus. Beloppen varierar beroende på bl.a. vilket typ av åtgärd som värderas, hur effektiv åtgärden är, hur stort myggproblemet är m.m. Vissa studier värderar förbättringar som redan har ägt rum medan andra studier värderar framtida hypotetiska förbättringar. Ett vanligt resultat är att de ekonomiska nyttorna med åtgärder ofta överstiger kostnaderna, oavsett om det handlar om existerande eller föreslagna åtgärder. Dock finns det alltid en osäkerhet gällande i vilken grad föreslagna åtgärder faktiskt kommer att leda till de förbättringar som beskrivs i studierna. I nästan alla studierna är miljökostnader exkluderade i de åtgärdskostnader som omnämns. Miljökostnader till följd av åtgärder kan t.ex. vara negativa effekter på däggdjur eller pollinatörer (t.ex. bin), skador på fisk som äter mygg, skador på hus och andra byggnader, minskade rekreationsvärden med anledning av besprutning från helikopter m.m. Åtminstone en studie noterar att respondenterna var villiga att betala mer för att få mindre giftiga besprutningsmedel (John et al, 1987). Negativa miljöeffekter av åtgärder mot mygg kan innebära att en individs betalningsvilja för myggbekämpning överskattas. Utbildning och information till allmänheten är viktigt för att ge en rättvisande bild av vad åtgärder mot mygg kan åstadkomma, och till vilket eventuellt pris för miljön. De flesta värderingsstudierna inkluderar förutom värderingsscenariot även allmän information om respondenterna och deras attityder gällande mygg. Farmer et al (1989) fann att 58 procent av respondenterna som tyckte att existerande myggbekämpningsåtgärder var framgångsrika spenderade mer tid utomhus efter besprutning än före, och 43 procent uppgav att de spenderar mer pengar på rekreationsutrustning. Flera av studierna ovan är relevanta för vår analys av myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet, t.ex.: Studier som beskriver myggproblem som påminner mycket om de som finns vid Nedre Dalälven, t.ex. Asian Tiger mosquito i U. Detta är en typ av mygga som sticker mitt på dagen och orsakar stora besvär för människor, men som inte har någon direkt negativ effekt på människors hälsa i de områden som ingick i studien (se Halasa et al, 2012). 18

23 Studien av von Hirsh och Becker (2009) som beskriver respondenters upplevelser av mygg, vilka direkt kan jämföras med hur invånare vid Nedre Dalälven upplever översvämningsmyggen (se tabell 2 nedan). Direkta ekonomiska nyttor såsom fastighetsvärden och turismrelaterade inkomster verkar mindre viktiga än att de allmänna besvär som myggen orsakar minskar. Tabell 2. Vilka är nyttorna av framgångsrika åtgärder mot mygg? (Källa: Hirsch och Becker, 2009). Svar Andel (%) Minskade störningar på kvällen 94 Kunna spendera tid utomhus utan att störas 94 Små barn skyddas från mygg 92 Förbättrad sömn 90 Förbättrad livskvalitet på sommaren 87 Förbättrade förhållanden för arbete utomhus 86 Förbättrade möjligheter till sport- och friluftsaktiviteter 85 Ekonomiska fördelar för restauranger och turism 68 Potentiella ökningar av fastighetsvärden 46 Flera studier fokuserar på ett nordligt klimat där virus bara är en liten del av de nyttor som kan förknippas med åtgärder mot mygg. Till exempel studerar Reiling et al (1989) knott, vilken inte är en virusbärande insekt men vars bett gör mycket ont. Situationen i studien påminner mycket om situationen vid Nedre Dalälven pga av samma tendens till översvämningar, men en viktig skillnad är att knott kräver strömmande (syrerikt) vatten för att kläckas fram medan översvämningsmyggans larv kläcks ur ägget i stillastående syrefattigt vatten. Endast en studie försöker separera de hälso- och icke-hälsorelaterade effekterna av åtgärder för myggbekämpning (Dickinson och Paskewitz, 2012). Författarnas hypotes är att beslutsfattare ofta motiverar åtgärder mot mygg genom att fokusera på hälsorelaterade positiva effekter medan allmänheten generellt är mer intresserade av att de allmänna besvär som myggen orsakar minskar. Deras betalningsviljestudie tyder på att människor faktiskt värderar minskade myggbesvär högst. Detta kan ha betydelse då hotet om myggburna virus är litet, men möjligtvis kan förväntas öka i framtiden Övrig litteratur Genom litteratursökningen har en hel del intressant litteratur med relevans för en samhällsekonomisk analys av myggproblem identifierats, från olika håll i världen. Men självklart finns det fortfarande mycket material som inte studerats närmare. Nedan nämns några sådana ytterligare källor. Det finns ett antal forskningsprojekt som pågår just nu i USA och som är av direkt betydelse för detta arbete, bl.a. kopplade till den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus), USDA (2012a), USDA (2012b) och USDA (2012c). 19

24 Delstaten Florida har en lång historia av att bekämpa mygg och har utvecklat ett s.k. "White paper" om myggbekämpning 2009 (Connelly och Carlson, 2009). I detta dokument finns ett stort antal referenser gällande kostnader och nyttor som kan förväntas av olika åtgärder. Två viktiga tidskrifter som kan vara av intresse är Journal of the American Mosquito Control Association och den European Mosquito Bulletin. 4. Genomförande av studierna av berörda grupper I detta kapitel presenteras en detaljerad genomgång av hur datainsamlingen i praktiken har gått till för respektive berörd grupp (1-5 nedan). 1. Allmänheten i de fyra berörda länen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland) 2. Allmänheten vid Nedre Dalälven 3. Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven 4. Turistnäringen i stort vid Nedre Dalälven 5. Individuella representanter från turistnäringen vid Nedre Dalälven 4.1 Scenariovärderingsstudien Utvecklingen av värderingsscenariot och de frågor som skulle ingå i enkäten leddes av Enveco, i samråd med Länsstyrelsen i Gävleborg och kvalitetsgranskare på SLU. Detta arbete satte igång vid projektets start i början av september 2012 och avslutades i och med utskicket av huvudstudien i mitten av november. En alltid viktig del i utvecklingen av scenariovärderingsstudier är att enkätformuleringarna förankras med de som kan tänkas beröras. I denna studie gjordes detta med hjälp av Länsstyrelsens referensgrupp. Denna grupp på sammanlagt 76 personer representerar allmänhet, turisnäring, myndigheter, kommuner m.fl. i de berörda länen hade möjlighet att i ett tidigt skede lämna synpunkter på formuleringarna i enkäten. Vissa revideringar av enkätfrågorna gjordes med anledning av de synpunkter som kom in. Följande delmoment ingår i enkäten (de slutliga versionerna finns i bilaga 1 och 2): i) Din anknytning till området ii) Nuvarande myggsituation iii) Möjliga åtgärder mot stora förekomster av översvämningsmygg iv) Vad kan åtgärderna leda till? v) Vad är åtgärderna värda för dig? vi) Avslutande allmänna frågor Delmoment i) utgörs av några enkla frågor om respondenternas anknytning till studieområdet. I samråd med expertis från Länsstyrelsen utvecklades såväl del ii) som del iii) gällande nuvarande myggsituation och möjliga åtgärder. ör del iv), dvs. ad kan åtgärderna leda till?, var det viktigt att få en så objektiv, kvantitativ bild som möjligt av vad åtgärder faktiskt skulle kunna leda till vid Nedre Dalälven. En utgångspunkt för den kvantitativa beskrivningen var de mätdata som NEDAB (Nedre Dalälvens Utvecklings AB) tagit fram för myggfällor vid ett antal olika platser runt omkring Nedre 20

25 Dalälven (NEDAB, 2011a, 2011b, 2011c). Mätdata var dock tillgängliga endast för tre år (2007, 2008 och 2009). Även för detta delmoment var samrådet med expertis vid Länsstyrelsen och dess referensgrupp viktig. Den slutliga formuleringen avseende vad åtgärderna kan leda till presenteras i box 1 nedan. Box 1. Vad kan åtgärderna leda till? VAD KAN ÅTGÄRDERNA LEDA TILL? Det åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som slutligen tas i bruk kommer att minska förekomsten av översvämningsmygg. Andelen översvämningsmygg under ett myggrikt år kommer då inte att skilja sig avsevärt från andelen översvämningsmygg under ett myggfattigt år. En uppskattning är att andelen översvämningsmygg minskar från att i dagsläget utgöra upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 % av det totala antalet stickmyggor. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. När resultatet väl är uppnått förväntas det hålla i sig varje sommar framöver, givet att åtgärderna fortsätter. Enkätens delmoment v) utgör själva värderingsscenariot och även denna del testades noggrant med såväl Länsstyrelsen och dess referensgrupp samt kvalitetsgranskare på SLU. Den slutliga formuleringen av värderingsscenariot presenteras i box 2. Box 2. Vad är åtgärderna värda för dig? VAD ÄR ÅTGÄRDERNA VÄRDA FÖR DIG? Det krävs resurser för att finansiera åtgärdpaketet (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som beskrevs ovan. Vi ber dig nu att tänka dig att det är en öppen fråga om åtgärdspaketet ska genomföras eller inte och att medborgarnas värdering av åtgärdspaketet ligger till grund för beslut. OBS: Notera att nedanstående scenario inte är ett förslag från myndigheterna eller regeringen, utan ett scenario som utvecklats i forskningssyfte. Tänk dig vidare följande: Finansieringen skulle ske genom en kombination av olika medel. Både kommuner, stat och näringsliv skulle vara med och finansiera åtgärderna. För dig som är boende i någon av kommunerna knutna till Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län skulle det innebära en höjning av kommunalskatten. Finansieringen skulle öronmärkas så att du kan vara säker på att den skulle finansiera just åtgärder för att minska förekomsten av översvämningsmyggor. Full effekt av åtgärderna förväntas fr.o.m Om åtgärdspaketet inte genomförs kommer myggsituationen att fortsätta se ut som idag. Vi vill nu veta vad du under dessa förutsättningar skulle vara beredd att betala för ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till en minskad myggförekomst. Observera att pengarna bara skulle gå till åtgärder som har bevisad effekt mot översvämningsmygg. 21

26 Enkätens avslutande delmoment vi) utgörs av några enklare frågor om respondenterna; deras ålder, kön, utbildningsnivå, inkomst m.m. Enkäten programmerades i programmet Webropol som Enveco är licensierad användare av. Samma enkät användes för allmänheten i de fyra länen och allmänheten vid Nedre Dalälven. Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven fick besvara en något justerad variant av enkäten (se bilagorna 1 och 2 för enkäterna i sin helhet). Nedan beskrivs mer specifikt genomförandet för var och en av dessa tre urvalsgrupper Allmänheten i de fyra angränsande länen Med hjälp av Norstats webbpaneler genomfördes i början av november en första pilotundersökning av sammanlagt 30 respondenter (18 år och äldre) boende i de fyra länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland. Resultatet av pilotundersökningen föranledde vissa revideringar av enkäten, varav den viktigaste var att justera betalningsviljefrågan för att försöka få ner andelen protester, dvs. respondenter som protesterar mot scenariot på ett eller annat sätt. I denna studie definierades protesterna som de respondenter som på fråga 14 i enkäten ( arför svarade du nej eller vet ej?) svarade något annat än ör mig är nuvarande myggsituation acceptabel eller Jag anser mig inte ha råd men tycker att förekomsten av mygg är besvärande (se svaren på fråga 14 i bilaga 4). Protester förekommer i alla värderingsstudier och i detta fall kunde dessa på förhand förväntas vara relativt många pga av frågans känslighet. Betalningsviljefrågan justerades så att den löd: Fin nsieringen sku e ske geno en ko bin ion v o ik ede. Både ko uner, s och n rings iv sku e v r ed och in nsier å g rdern. De protester som identifierades i pilotstudien handlade till stor del om att staten ska betala. Genom ovanstående formulering blev det tydligare för respondenterna att scenariot handlar om ett delat betalningsansvar mellan kommuner, stat och näringsliv. Vid analysen av betalningsviljan hanteras den osäkerhet som protestsvaren innebär med hjälp av intervall (se avsnitt 5.1.2). Huvudstudien gick ut under andra halvan av november och sista veckan i november hade slutligen 215 respondenter (18 år och äldre) boende i de fyra länen besvarat enkäten Allmänheten vid Nedre Dalälven Även för denna urvalsgrupp genomfördes i början av november en pilotstudie med hjälp av Norstats webpaneler vid Nedre Dalälven. Eftersom området är glest befolkat fick Norstat komplettera sin panel genom att tilläggsrekrytera respondenter i området. Sammanlagt besvarade 34 respondenter (18 år och äldre) vid Nedre Dalälven pilotundersökningen. Resultatet av denna pilotundersökning föranledde inga ytterligare revideringar jämfört med vad pilotundersökningen i länsurvalet gav. Andelen protester var i det lokala urvalet lägre än i länsurvalet. Protesterna definierades åter som de respondenter som på fråga 14 i enkäten ( arför svarade du nej eller vet ej?) svarade något annat än ör mig är nuvarande myggsituation acceptabel eller Jag anser mig inte ha råd men tycker att förekomsten av mygg är besvärande (se svaren på fråga 14 i bilaga 5). Enkäten reviderades för att på så sätt försöka få ner andelen (samma omformulering av betalningsviljefrågan som ovan). De protester som identifierades i pilotstudien för allmänheten vid Nedre Dalälven handlade till stor del om att staten ska betala, men även att kraftbolagen har ett ansvar. Vid analysen av betalningsviljan hanteras den osäkerhet som protestsvaren innebär med hjälp av intervall (se avsnitt 5.2.2). 22

27 Huvudstudien gick ut under andra halvan av november och sista veckan i november hade slutligen 198 respondenter (18 år och äldre) boende vid Nedre Dalälven besvarat enkäten Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven För denna grupp genomfördes inte någon pilotundersökning eftersom två pilotundersökningar redan hade genomförts för allmänheten i de fyra länen och boende vid Nedre Dalälven. Samma typ av protester som för de andra urvalsgrupperna kunde förväntas även för denna grupp, och protesterarna definierades även på samma sätt som för de andra grupperna, dvs. de respondenter som på fråga 14 i enkäten ( arför svarade du nej eller vet ej?) svarade något annat än ör mig är nuvarande myggsituation acceptabel eller Jag anser mig inte ha råd men tycker att förekomsten av mygg är besvärande (se svaren på fråga 14 i bilaga 6). Vid analysen av fritidshusägarnas betalningsvilja hanteras den osäkerhet som protestsvar innebär med hjälp av intervall (se avsnitt 5.3.2). Gruppen fritidshusägare var svårare att nå eftersom de vanligen inte bor permanent i sina fritidshus utan ofta bor (och får sin post) till någon annan adress. Men fritidshusägarnas åsikter är viktiga eftersom de ofta har sina fritidshus i närheten av älven. Det verkar alltså sannolikt att denna grupp har upplevt översvämningsmygg på nära håll. För att nå denna grupp berörda gjordes ett datauttag från fastighetsregistret genom InfoTrader AB. I datauttaget ingår följande delar: a) levande fastigheter (dvs. inkluderar ej avregistrerade fastigheter), b) fastigheter som befinner sig inom studieområdet (se kartan i figur 1), c) fastigheter som registreras som fritidshus, dvs. i) fritidshus (kod 213 i fastighetsdatabasen) och ii) hus med värde under kr som en proxy för fritidshus (kod 221 i fastighetsdatabasen). I uttaget ingick information bl.a. gällande kommun, fastigheternas tomtnummer, koordinater, adresser till ägare och adress till själva fritidshuset. I vissa fall kan ett fritidshus ägas av flera personer medan marken ägs av en tredje person. Sammanlagt matchade fastigheter inom studieområdet kriterierna ovan. Efter att ägare utomlands, dödsbon och fastigheter utan adress hade tagits bort kunde slutligen fastigheter definieras som fritidshus i studieområdet. Slutligen gjordes ett slumpmässigt urval om sammanlagt 100 ägare av fritidshus och ett brev skickades ut per post till dessa i mitten av november med en påminnelse en vecka senare. I brevet uppmanades fritidshusägarna att gå in på en internetlänk och besvara webenkäten. 4.2 Tidsseriestudien av turistnäringen vid Nedre Dalälven Resurs AB driver den nationella rese- och turistdatabasen (TDB) som bygger på en löpande undersökning med intervjuer varje månad ( per år) om svenska befolkningens resvanor i Sverige, till utlandet, på fritiden och i tjänsten. I TDB finns nästan en halv miljon resor lagrade från starten 1989 vilket ger goda möjligheter att studera trendförändringar och därmed förutspå det framtida resandet. Med hjälp av den turistekonomiska modellen TEM, som Resurs äger rättigheterna till, kan dessutom ekonomiska effektberäkningar av turismen underlättas. Till exempel har mer än 230 av Sveriges kommuner använt TEM för att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen. Vad TEM mer konkret gör är att mäta effekterna av turisternas konsumtion. Detta innebär att turisterna delas upp i 14 olika kategorier och för var och en av dessa tas fakta fram om hur många övernattningar eller besök som genomförts. Vidare hur mycket de spenderar per dag/dygn och på vad de spenderar pengar, uppdelat på 6 utgiftsposter: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktivitet. Förutom att beräkna ekonomiska effekter för ett geografiskt område och en given tidsrymd finns flera andra användningsområden. Detta kan vara ekonomiska effekter av ett evenemang (idrott, 23

28 musik, nöjen m.m.), nyetablering av en anläggning (t.ex. en ny campingplats), målsättning om en ökad turism på exempelvis 3 eller 5 år eller studier av turistisk omsättning i turistnäringens olika branscher (omsättning och sysselsättning). Med hjälp av TDB och TEM samt kompletterande skräddarsydda enkätfrågor har följande analyser genomförts i denna studie, med området i figur 1 som geografisk avgränsning: Tidsseriestudie av hur antalet besök (gästnätter och dagsbesök) vid Nedre Dalälven utvecklats under de år för vilka data finns tillgängliga. Studie av vilka eventuella indikationer som finns gällande samband mellan antalet besök i området och myggförekomst. Detta gjordes genom att de enkätundersökningar som månatligen görs i TDB under sommaren 2012 kompletterades med skräddarsydda enkätfrågor gällande människors rekreationsupplevelser och reseplaner kopplade till upplevd respektive förväntad myggförekomst. Studie av turistekonomiska effekter (omsättning och sysselsättning i turistnäringens olika branscher). 4.3 Intervjustudien av turistnäringen vid Nedre Dalälven För att få en något fördjupad bild av vilka synpunkter representanter från turistnäringen vid Nedre Dalälven har gällande myggförekomsten i området, och den eventuella påverkan på deras verksamheter, genomfördes fyra stycken minuter långa telefonintervjuer. Intervjufrågforna togs fram i samråd med Resurs AB, Nedre Dalälvssamarbetet (NeDa) och Länsstyrelsen i Gävleborg. Urvalet av representanter från turistnäringen skedde i samråd med NeDa. Intervjufrågorna och svaren presenteras i sin helhet i bilaga 7 och vissa utvalda delar i avsnitt Resultat I detta kapitel presenteras resultaten för studierna av respektive berörd grupp, dvs. i) allmänheten i de fyra länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland, ii) allmänheten vid Nedre Dalälven, iii) ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven, iv) turistnäringen i stort vid Nedre Dalälven och v) individuella representanter från turistnäringen vid Nedre Dalälven. 5.1 Scenariovärderingsstudie allmänheten i de fyra angränsande länen Detta avsnitt redovisar resultaten av scenariovärderingsstudien för allmänheten i de fyra län som angränsar till Nedre Dalälven (Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland). Resultaten innefattar information om vad som kännetecknar den genomsnittliga respondenten, respondenternas attityder gällande mygg i området samt den individuella och aggregerade betalningsviljan för denna urvalsgrupp av att minska förekomsten av översvämningsmyggor. 24

29 5.1.1 Deskriptiv statistik Först följer resultat för de allmänna avslutade frågorna i enkäten, respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven samt deras kunskaper och attityder gällande översvämningsmygg. Totalt har 215 respondenter i denna urvalsgrupp deltagit i undersökningen. Av dessa utgör män en majoritet: 51 procent är män medan 49 procent är kvinnor. Det betyder att andelen män är knappt överrepresenterade i urvalet, eftersom populationen består av 50 procent män. Respondenterna har en medelålder på 55 år (median: 59 år). Medelantalet barn i respondenternas hushåll är 0,6 (median: 0) medan medelantalet vuxna är 1,9 (median: 2). Majoriteten av respondenterna har eftergymnasial utbildningsnivå (45 %), följt av gymnasieutbildning (33 %), obligatorisk skola (11 %) och yrkesutbildning (11 %). Medianintervallet för respondentens totala hushållsinkomst efter skatt är kr per månad. När det gäller respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven anger samtliga 215 respondenter att de inte bor i området. Figur 2 illustrerar vilket län respondenterna är bosatta i. 1 Totalt har 4 procent av respondenterna angett att de har fritidshus i området, och av dessa är det 13 procent som arbetar i området. 2 procent av de som inte har fritidshus i området arbetar i studieområdet. Figur 2. Respondenternas länstillhörighet De 203 respondenter som varken har fritidshus eller arbetar i Nedre Dalälvsområdet fick frågan om de någon gång besökt området, vilket 83 procent har gjort. Av de som besökt området har 46 procent gjort detta de senaste 12 månaderna, till största delen under perioden maj september Det genomsnittliga antalet dagar som respondenterna har besökt området de senaste 12 månaderna är 18 dagar (median=3). De aktiviteter som är populärast att ägna sig åt bland besökarna är att besöka släkt och vänner, tätt följt av att uppleva naturen och vandra/promenera. Många respondenter angav också 1 Baserat på svar från de 193 respondenter som besvarade frågan. 25

30 egna alternativ på aktiviteter, t.ex. genomresa och besök av diverse sevärdheter. För mer detaljerad information om detta se bilaga 4. De respondenter som aldrig besökt området har överlag dålig kunskap om skillnaden mellan olika typer av myggor samt förekomsten av dessa i Nedre Dalälvsområdet. Likaså är kunskapen om metoder som hittills använts för att begränsa förekomsten av översvämningsmygg begränsad. Av de respondenter som någon gång besökt området anger en majoritet att de upplever den nuvarande myggsituationen som besvärlig. Bland dessa respondenter anser sig majoriteten ha god kunskap om skillnaden mellan olika typer av myggor, dagens förekomst av översvämningsmyggor, samt de metoder som idag används för att begränsa förekomsten av översvämningsmyggor. Merparten av de 215 respondenterna är positiva till samtliga föreslagna åtgärder: BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet. Av de som ännu inte besökt området verkar en minskning av mygg spela liten roll för hur ofta man skulle kunna tänka sig att vistas i området, medan de som redan besökt området någon gång (inklusive de som har fritidshus och arbetar i området) i högre grad anger att de skulle vistas oftare där om myggantalet minskade. De flesta skulle vistas mer utomhus om myggförekomsten minskade på det sätt som scenariot beskriver. För mer utförlig deskriptiv statistik avseende allmänheten i de fyra länen se bilaga Betalningsvilja I detta avsnitt redovisas resultaten från betalningsviljefrågorna. Figur 3 visar att 105 av de 215 respondenterna (49 %) är villiga att betala för åtgärdpaketet som beskrivs i det hypotetiska scenariot, medan 52 (24 %) är inte villiga att betala och 57 (27 %) anger vet ej. Figur 3. Andel som svarat ja, nej eller vet ej på betalningsviljefrågan 26

31 Den främsta anledningen till varför respondenterna är villiga att betala är att de anser att framtida generationer ska få njuta av resultatet som åtgärderna kan leda till. Men betalningsviljan för åtgärdspaketet som beskrivs i scenariot motiveras också av att respondenterna tycker att nuvarande generation ska få uppleva resultatet. Anledningen till att man svarar nej eller vet ej på frågan om man är villig att betala för scenariot utgörs främst av så kallade protestsvar (se avsnitt för en allmän förklaring och för en beskrivning av hur denna studie har försökt få ner andelen protestsvar). Detta är normalt för värderingsstudier och i det här fallet utgör protestsvaren 75 procent av de totala icke-betalningsvilliga respondenterna. Främst motiveras protestsvaren av att det är staten som ska betala för åtgärdspaketet. Respondenterna kan även protestera genom att uppge en orimligt hög betalningsvilja. Inga protester av detta slag identifierades i urvalsgruppen. Respondentens medelbetalningsvilja har beräknats genom att använda mittpunkten på det intervall som respondenten angav för sitt hushålls betalningsvilja (Håkansson, 2008). Sammanlagt har två separata medelbetalningsviljor skattats. I den första skattningen har protestsvaren inkluderats, så att de respondenter som anger att de inte är villiga att betala inkluderas med antagandet att de har en betalningsvilja som motsvarar 0 kr/månaden. I den andra skattningen av medelbetalningsviljan exkluderas protestsvaren, så att skattningen av medelbetalningsviljan endast bygger på respondenter som angett ett betalningsintervall med positiv mittpunkt samt de icke-betalningsvilliga respondenter som angett annan anledning till att svara nej eller vet ej än protestsvar. Tabell 3 presenterar medeloch medianvärden för betalningsviljan för de två separata skattningarna. Tabell 3. Betalningsvilja för allmänheten i de fyra länen (kr/hushåll/månad) Betalningsvilja (inklusive protestsvar) Betalningsvilja (exklusive protestsvar) Medelvärde Median Standardavvikelse Minvärde Maxvärde Observationer Genom att separera skattningarna skapas ett intervall för hushållets medelbetalningsvilja per månad: från 42,29 68,88 kr/hushåll/månad. Intervallet för medianbetalningsviljan är lägre: 0 68,88 kr/hushåll/månad. Räknat per år blir de respektive betalningsviljeintervallen 507,48 983,4 kr/hushåll/år (medelvärde) och kr/hushåll/år (median). För att kunna aggregera betalningsviljan till hela urvalsgruppen krävs först ett antagande om betalningsviljan hos icke-respondenterna. Om anledningen till att dessa valt att inte svara på enkäten är att de är ointresserade av ämnet kan också deras betalningsvilja antas skilja sig från den hos respondenterna. I det här fallet är de respondenter som deltagit i undersökningen medlemmar i Norstats webb-panel (se även avsnitt 2.1.2). Respondenterna i webb-panelen vet på förhand inte vilket ämnet för undersökningen är innan han/hon startar, utan först när han/hon öppnar undersökningen framgår det vad undersökningen handlar om. Vi gör därför antagandet att intresset för ämnet inte skiljer sig mellan respondenter och icke-respondenter (enda uppenbara skillnaden är att 27

32 respondenterna var kvickare att öppna undersökningen), och att webb-panelens icke-respondenter därmed i genomsnitt har samma betalningsvilja som respondenterna. För att kunna skatta den totala betalningsviljan för allmänheten i de fyra angränsande länen måste urvalets betalningsvilja per hushåll aggregeras till det totala antalet hushåll i populationen. Enligt SCB (2011a) bor det totalt personer i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland län. Medelstorleken på ett hushåll i Sverige är 1,96 personer (SCB, 2010). Därmed kan det totala antalet hushåll i de fyra länen antas vara /1,96= st. Det är viktigt att exkludera de hushåll som ingår i gruppen Nedre Dalälvsområdet för att undvika att betalningsviljan för de två separat utvalda populationerna överlappar varandra. Antalet boende i Nedre Dalälvsområdet är personer, vilket betyder att antalet hushåll kan antas vara /1,96 = Därmed är antalet hushåll i populationen för urvalsgruppen allmänheten i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län = stycken. Den årliga totala betalningsviljan för populationen skattas genom att multiplicera respektive ändpunkt i det årliga medelbetalningsintervallet (507,48 983,4) med Detta resulterar i en total betalningsvilja på kr/år, ca mkr/år. B re en åge i h nden n tio i skogen är ett ordspråk vars råd de flesta av oss verkar följa. Vid ett val mellan att få 1000 kr i handen idag eller 1000 kr om ett år föredras i allmänhet det första alternativet. Saken kan också uttryckas som att individer kräver en kompensation (x) för att välja det andra alternativet (sid. 11, Naturvårdsverket, 2006). För att ta hänsyn till ovanstående fenomen och det faktum att nyttor och kostnader kan inträffa vid skilda tidpunkter, och därför vanligtvis inte rakt av kan jämföras med varandra, diskonteras nu den skattade totala betalningsviljan och ett medelnuvärde beräknas enligt nuvärdesmetoden (för en beskrivning av metoden se bilaga 8) för de 10 första åren efter att åtgärderna har fått effekt. En diskonteringsränta på 3,5 procent används enligt rekommendation av ASEK 5, Ett antagande görs att nyttan av minskade myggförekomster faller ut från och med år 1 och att den sedan fortsätter falla ut så länge åtgärdspaketet hålls igång. Eftersom effekterna av åtgärdspaketet mot myggen inträffar tämligen omgående när åtgärder väl är på plats är det även rimligt att anta att nyttan av åtgärder inträffar utan någon större fördröjning. Vi väljer att studera de 10 första åren. Åtgärder mot mygg kommer givetvis fortsätta generera nyttor efter år 10 men ju längre tidshorisont som väljs desto större osäkerheter innebär detta gällande de antaganden som behöver göras om respondenterna (t.ex. hur stor andel kan antas ha gått bort?). 10 år är dessutom ett tidsperspektiv som är överblickbart för beslutsfattare. I tabell 4 anges de årliga nuvärdena baserat på den skattade totala betalningsviljan i denna studie. Medelnuvärdet av den skattade årliga betalningsviljan är ca mkr för de boende i länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland. Detta resultat kan tolkas som en kvantifiering av den ekonomiska nyttan för boende i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland län (exklusive permanentboende i Nedre Dalälvsområdet) av en minskad andel översvämningsmygg (från 90 till 20 procent) och en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren vid Nedre Dalälven. Det är här viktigt att poängtera att även åtgärdskostnaderna skulle behöva diskonteras, dvs. det är inte bara de årliga nyttorna som faller med tiden. Det gör även kostnaderna. Denna studie analyserar inte kostnaderna specifik men detta är viktigt att komma ihåg om man i något läge avser jämföra kostnaderna och nyttorna med myggbekämpning. 28

33 Tabell 4. Årliga nuvärden för betalningsviljan för allmänheten i de fyra länen (mkr/år) År Betalningsvilja Medelvärde Scenariovärderingsstudie allmänheten vid Nedre Dalälven Detta avsnitt redovisar resultatet av scenariovärderingsstudien för allmänheten i Nedre Dalälvsområdet Deskriptiv statistik Först följer resultat för de allmänna avslutade frågorna, respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven samt deras kunskaper och attityder gällande översvämningsmygg. Detta ska ge en känsla för vad som kännetecknar den genomsnittliga respondenten och vilken relation han eller hon har till studieområdet. Totalt har 198 respondenter i urvalsgruppen deltagit i undersökningen. Av dessa utgör män en majoritet: 52 procent är män medan 48 procent är kvinnor. Urvalet kan betraktas som representativt då andelen män i populationen är 51 procent. Respondenterna har en medelålder på 54 år (median: 54,5 år). Medelantalet barn i respondenternas hushåll är 0,6 (median: 0) medan medelantalet vuxna är 2 (median: 2). Majoriteten av respondenterna har eftergymnasial utbildningsnivå (44 %), följt av gymnasieutbildning (33 %), yrkesutbildning (15 %) och obligatorisk skola (8 %). Medianintervallet för respondentens totala hushållsinkomst efter skatt är kr per månad. När det gäller respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven anger samtliga 198 respondenter att de bor permanent i området. Totalt har 14 procent av respondenterna angett att de har fritidshus i området, och av dessa är det 78 procent som arbetar i området. Av de som inte har fritidshus är det 64 procent som arbetar i studieområdet. Majoriteten av respondenterna (92 %) upplever nuvarande myggsituation som besvärlig och större delen av respondenterna (82 %) instämmer även helt eller delvis med att de har god kunskap om skillnaden mellan olika typer av stickmyggor, precis som en majoritet (65 %) anser sig ha kunskap om dagens förekomst av översvämningsmyggor. Ungefär 77 procent har kunskap om de metoder som i nuläget används för att begränsa förekomsten av översvämningsmyggor. Merparten av respondenterna är positiva till samtliga typer av åtgärder för att minska förekomsten av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven: BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet. 29

34 En majoritet av respondenterna håller helt eller delvis med om att de skulle vistas mer i området, fiska mer, bada mer, vara mer utomhus, må och sova bättre och vara mindre stressade om myggförekomsterna minskade så som scenariot beskriver Betalningsvilja I detta avsnitt redovisas resultaten från betalningsviljefrågorna. Figur 4 visar att 125 (63 %) av de 198 respondenterna är villiga att betala för åtgärdpaketet som beskrivs i det hypotetiska scenariot, medan 44 (22 %) är inte villiga att betala och 30 respondenter (15 %) anger vet ej. Figur 4. Andel som svarat ja, nej eller vet ej på betalningsviljefrågan Den främsta anledningen till varför respondenterna är villiga att betala är för att de bor i området och därmed skulle tycka att det är positivt om andelen översvämningsmyggor minskar. Men betalningsviljan för åtgärdspaketet motiveras också av att respondenterna tycker att framtida generationer ska kunna uppleva resultatet. Anledningen till att man svarar nej eller vet ej på frågan om man är villig att betala för scenariot utgörs främst av så kallade protestsvar (se avsnitt för en generell förklaring och för en beskrivning av hur denna studie har försökt få ner andelen protestsvar). Detta är normalt för värderingsstudier och i det här utgör protestsvar 86 procent av de totala icke-betalningsvilliga respondenterna. Främst motiveras av protestsvaren att det är staten eller kraftbolagen som ska betala för åtgärdspaketet. Respondenterna kan även protestera genom att uppge en orimligt hög betalningsvilja. Inga protester av detta slag identifierades i urvalsgruppen. Respondentens medelbetalningsvilja har beräknats genom att använda mittpunkten på det intervall som respondenten angav för sitt hushålls betalningsvilja (Håkansson, 2008). Sammanlagt har två 30

35 separata medelbetalningsviljor skattats. I den första skattningen har protestsvaren inkluderats, så att de respondenter som anger att de inte är villiga att betala inkluderas med antagandet att de har en betalningsvilja som motsvarar 0 kr/månaden. I den andra skattningen av medelbetalningsviljan exkluderas protestsvaren, så att skattningen av medelbetalningsviljan endast bygger på respondenter som angett ett betalningsintervall med positiv mittpunkt samt de icke-betalningsvilliga respondenter som angett annan anledning till att svara nej eller vet ej än protestsvar. Tabell 5 presenterar medeloch medianvärden för betalningsviljan för de två separata skattningarna. Tabell 5. Betalningsvilja för allmänheten vid Nedre Dalälven (kr/hushåll/månad) Betalningsvilja (inklusive protestsvar) Betalningsvilja (exklusive protestsvar) Medelvärde Median Standardavvikelse Minvärde Maxvärde Observationer 102, , , , Genom att separera skattningarna skapas ett intervall för hushållets betalningsvilja per månad: från 102,74 152,17 kr/hushåll/månad. Intervallet för medianbetalningsviljan är lägre: 37,5 100 kr/hushåll/månad. Räknat per år blir de respektive betalningsviljeintervallen 1 232, ,01 kr/hushåll/år (medelvärde) och kr/hushåll/år (median). Även de boende i Nedre Dalälvsområdet deltog i undersökningen via Norstats webb-panel. Norstat var dock tvungna att rekrytera en ny panel för just denna undersökning eftersom studieområdet hade så specifika avgränsningar. Därmed visste den i panelen som mottog mail med länk till webbundersökningen redan på förhand vad undersökningen handlade om och ett antagande behöver göras gällande icke-respondenterna (se förklaring i avsnitt 5.1.2). Vi antar att 25 procent av ickerespondenterna i webb-panelen i genomsnitt liknar respondenterna, medan 75 procent av ickerespondenterna antas vara ointresserade av myggförekomsterna i området och därmed ha en betalningsvilja lika med noll. Svarsfrekvensen för undersökningen var 51,9 procent. Intervallet för medelbetalningsviljan för urvalet beräknas genom att multiplicera respektive ändpunkt på det årliga medelbetalningsintervallet (1 232, ,01) med (0, ,481*0.25+0*0,481*0,75). Det resulterar i ett nytt medelbetalningsviljeintervall motsvarande 788, ,277 kr/hushåll/år. För att till sist beräkna den totala betalningsviljan för de boende i Nedre Dalälvsområdet aggregeras hushållets betalningsvilja till antalet hushåll i populationen. Enligt SCB (2011b) bor det personer i området, medan medelstorleken för ett hushåll i Sverige är 1,96 personer (SCB, 2010). Därmed antar vi att antalet hushåll i området är /1,96= stycken. Den totala årliga medelbetalningsviljan för de boende i Nedre Dalälvsområdet beskrivs alltså av intervallet kr/år, ca mkr/år. Precis som för länsurvalet diskonteras ovanstående totala medelbetalningsvilja på 10 år med diskonteringsräntan 3,5 procent (se även avsnitt och bilaga 8). I tabell 6 anges de årliga nuvärdena baserat på den skattade totala betalningsviljan i denna studie. 31

36 Tabell 6. Årliga nuvärden för betalningsviljan för allmänheten vid Nedre Dalälven (mkr/år) År Betalningsvilja 1 13,5-19,3 2 13,1-18,7 3 12, ,2-17,4 5 11,8-16,8 6 11,4-16,3 7 11,0-15,7 8 10,6-15,2 9 10,3-14,7 10 9,9-14,2 Medelvärde Medelnuvärdet av den skattade årliga betalningsviljan för denna urvalsgrupp är ca mkr för allmänheten i Nedre Dalälvsområdet. Detta resultat kan tolkas som en kvantifiering av den ekonomiska nyttan för boende i Nedre Dalälvsområdet av en minskad andel översvämningsmygg (från 90 till 20 procent) och en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren i Nedre Dalälvsområdet. 5.3 Scenariovärderingsstudie ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven Detta avsnitt redovisar resultatet av scenariovärderingsstudien för ägare av fritidshus i Nedre Dalälvsområdet Deskriptiv statistik Först följer resultat för de allmänna avslutade frågorna, respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven samt deras kunskaper och attityder gällande översvämningsmygg. Detta ska ge en känsla för vad som kännetecknar den genomsnittliga respondenten och vilken relation han eller hon har till studieområdet. Totalt har 44 respondenter i urvalsgruppen deltagit i undersökningen. Men 4 av dessa angav att de inte hade fritidshus i området och exkluderades därmed från analysen. Av de 40 som ingår i undersökningen är 35 procent kvinnor och 65 procent män. Baserat på könsfördelningen kan urvalet tolkas som representativt då även majoriteten av samtliga fritidshusägare i området är män. Respondenterna har en medelålder på 56 år (median: 58 år). Medelantalet barn i respondenternas hushåll är 0,7 (median: 0) medan medelantalet vuxna är 2,3 (median: 2). Majoriteten av respondenterna har eftergymnasial utbildningsnivå (52,5 %), följt av gymnasieutbildning (30 %), yrkesutbildning (10 %) och obligatorisk skola (7,5 %). Medianintervallet för respondentens totala hushållsinkomst efter skatt är kr per månad. 32

37 Samtliga 40 respondenter har fritidshus i området. Majoriteten av fritidshusägarna är bosatta i Uppsala län (30 %), följt av Dalarnas och Stockholms län (20 % vardera), Gävleborgs län (18 %) och Västmanlands län (13 %). Vidare anger 25 procent av respondenterna att de är bosatta i det avgränsade området, medan 75 procent inte bor permanent i studieområdet. 10 (25 %) av samtliga 40 respondenter arbetar i området. När det gäller respondenternas anknytning till området kring Nedre Dalälven fick de 75 procent av respondenterna som inte är bosatta permanent i ormrådet besvara frågor om besök i studieområdet samt vilka aktiviteter de vanligtvis ägnar sig år när de besöker området. Det genomsnittliga antalet dagar som dessa respondenter besökt området de senaste 12 månaderna, under åtminstone en lite stund om dagen, är ca 62 gånger. Samtliga har besökt området under perioden maj - september De mest populära aktiviteterna är att uppleva naturen (26 %), bada (25 %), promenera/vandra (24 %), plocka svamp och bär (24 %), ha picknic/grilla (18 %) och fiska (17 %). 2 Vad beträffar respondenternas upplevelser av den nuvarande myggsituationen svarar en klar majoritet (95 %) att de instämmer helt eller delvis med påståendet om att de upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig. Kunskapen kring skillnaden mellan olika typer av stickmyggor är övervägande god och majoriteten (63 %) instämmer helt eller delvis med påståendet att de hade god kunskap om dagens förekomster av översvämningsmyggor innan de tog del av enkäten. 79 procent av fritidshusägarna anser att de har god kunskap om de metoder som i dagsläget används för att begränsa andelen översvämningsmygg i studieområdet. Angående metoder som föreslås kunna minska förekomsterna av översvämningsmygg är respondenterna generellt positiva till samtliga: BTI, reglering och öppnande av landskapet. Fritidshusägare skulle också vistas mer i området, fiska mer, bada mer, vara mer utomhus, må och sova bättre och vara mindre stressade om förekomsterna av översvämningsmyggor minskade Betalningsvilja I detta avsnitt redovisas resultaten från betalningsviljefrågorna. Figur 5 visar att 28 respondenter (70 %) är villiga att betala för åtgärdpaketet som beskrivs i det hypotetiska scenariot, medan 10 (25 %) inte är villiga att betala och 2 (5 %) anger vet ej. 2 Möjligt för respondenten att välja flera aktiviteter. 33

38 Figur 5. Andel som svarat ja, nej eller vet ej på betalningsviljefrågan Precis som för allmänheten i de fyra länen och vid Nedre Dalälven är viktiga anledningar till att vilja betala att respondenterna tycker att det är positivt om andelen översvämningsmygg minskar och att framtida generationer ska kunna uppleva resultatet. För denna urvalsgrupp användes ett annat s.k. betalningsinstrument jämfört med övriga två grupper. Istället för en höjning av kommunalskatten fick denna grupp ta ställning till en höjd kommunal fastighetsavgift för att ta hänsyn till det faktum att många fritidshusägare betalar kommunalskatt i andra kommuner (dvs. ej i studieområdet). Anledningen till att man svarar nej eller vet ej på frågan om man är villig att betala för scenariot är även i denna urvalsgrupp så kallade protestsvar (se avsnitt för en generell förklaring och för en beskrivning av hur denna studie har försökt få ner andelen protestsvar). Andelen protestsvar är i denna urvalsgrupp 75 procent av de totala icke-betalningsvilliga respondenterna. Främst motiveras av protestsvaren att det är staten som ska betala för åtgärdspaketet. Respondenterna kan även protestera genom att uppge en orimligt hög betalningsvilja. Inga protester av detta slag identifierades i urvalsgruppen. Respondentens medelbetalningsvilja har beräknats genom att använda mittpunkten på det intervall som respondenten angav för sitt hushålls betalningsvilja (Håkansson, 2008). Sammanlagt har två separata medelbetalningsviljor skattats. I den första skattningen har protestsvaren inkluderats, så att de respondenter som anger att de inte är villiga att betala inkluderas med antagandet om att de har en betalningsvilja som motsvarar 0 kr/månaden. I den andra skattningen av medelbetalningsviljan exkluderas protestsvaren, så att skattningen av medelbetalningsviljan endast bygger respondenter som angett ett betalningsintervall med positiv mittpunkt samt de icke-betalningsvilliga respondenter som angett annan anledning till att svara nej eller vet ej än protestsvar. Tabell 7 presenterar medel- och medianvärden för betalningsviljan för de två separata skattningarna. 34

39 Tabell 7. Betalningsvilja för ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven (kr/hushåll/månad) Medelvärde Median Standardavvikelse Minvärde Maxvärde Observationer Betalningsvilja (inklusive protestsvar) Betalningsvilja (exklusive protestsvar) 158, , , , Genom att separera skattningarna skapas ett intervall för hushållets betalningsvilja per månad: från 158,8 204,9 kr/hushåll/månad. Intervallet för medianbetalningsviljan är lägre: 75 87,5 kr/hushåll/månad. Räknat per år blir de respektive betalningsviljeintervallen 1 905, ,04 kr/hushåll/år (medelvärde) och kr/hushåll/år (median). Eftersom respondenterna deltog genom att först kontaktas via post hade de kunskap om ämnet för undersökningen innan de valde att delta. Precis som för allmänheten vid Nedre Dalälven antas att 25 procent av icke-respondenterna i genomsnitt liknar respondenterna, medan 75 procent av ickerespondenterna antas vara ointresserade och därmed ha en betalningsvilja lika med noll (för ytterligare förklaring se avsnitt 5.1.2). Av de 100 fritidshusägare som kontaktades var det 40 som svarade (och slutligen passade i undersökningen). Svarsfrekvensen antas därmed vara 40 procent. Vi beräknar medelbetalningsviljan för populationen men eftersom betalningsviljan är skattad på hushållsbasis måste den totala populationsstorleken omvandlas till hushåll. Intervallet för medelbetalningsviljan för urvalet beräknas genom att multiplicera respektive ändpunkt på medelbetalningsintervallet (1 905, ,04) med (0,4 + 0,6*0.25+0*0,6*0,75). Det resulterar i ett nytt medelbetalningsviljeintervall för urvalet motsvarande 1048, ,427 kr/fritidshus/år. Enligt InfoTrader (2012) kan fastigheter definieras som fritidshus i studieområdet. Medelbetalningsviljan för populationen av fritidshusägare i området är därmed kr/år, ca.4 5 mkr år. Precis som för de övriga två urvalsgrupperna diskonteras ovanstående totala medelbetalningsvilja på 10 år med diskonteringsräntan 3,5 procent (se även avsnitt och bilaga 8). I tabell 8 anges de årliga nuvärdena baserat på den skattade totala betalningsviljan i denna studie. Medelnuvärdet av den skattade årliga betalningsviljan för denna urvalsgrupp blir då ca.3 4 mkr för fritidshusägare i Nedre Dalälvsområdet. Detta resultat kan tolkas som en kvantifiering av den ekonomiska nyttan för ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven av en minskad andel översvämningsmygg (från 90 till 20 procent) och en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren i Nedre Dalälvsområdet. 35

40 Tabell 8. Årliga nuvärden för betalningsviljan för fritidshusägarna (mkr/år) År Betalningsvilja 1 3,9-4,8 2 3,7-4,7 3 3,6-4,5 4 3,5-4,4 5 3,4-4,2 6 3,3-4,1 7 3,1-3,9 8 3,0-3,8 9 2,9-3,7 10 2,8-3,5 Medelvärde Tidsseriestudie av turistnäringen vid Nedre Dalälven Detta avsnitt redovisar resultatet av tidsseriestudien av turistnäringen i Nedre Dalälvsområdet Besök i området Sammanlagt görs det ungefär övernattningsresor till området (se figur 1) varje år. En tredjedel av dessa resor görs under sommarmånaderna juni-augusti. Därutöver görs det varje år dagsresor (definieras som 100 km enkel väg) till området, varav en tredjedel görs under juni-augusti. Knappt tre fjärdedelar av alla resor till området går till släkt och vänner eller till fritidshus. Fördelat på årets månader fördelas resandet i området enligt nedan: Januari-maj: 45 procent Juni-augusti: 33 procent September-december: 22 procent Beläggningsstatistik för hotell, vandrarhem och campingplatser har för denna studie köpts in från Tillväxtverket/SCB för augusti månad åren Denna statistik täcker in samtliga anläggningar i området, dvs. fem campingplatser, fyra hotell och ett vandrarhem. Antalet anläggningar har i stort sett varit konstant genom åren. Det totala antalet gästnätter för hotell, vandrarhem och campingplatser under juni - augusti har sedan 2008 ökat med 37 procent med viss variation åren där emellan. Figur 6 visar hur det totala antalet gästnätter sett ut sedan 2008, och figur 7 visar det totala antalet gästnätter för åren om campingstatistiken utesluts (på grund av att den enligt SCB endast är tillförlitlig från 2008 och framåt). 36

41 Figur 6. Totalt antal gästnätter vid Nedre Dalälven, (juni-augusti) Hotell och vandarhem Gästnätter, juni-augusti Sverige Utland Totalt Figur 7. Totalt antal gästnätter på hotell och vandrarhem vid Nedre Dalälven, (juniaugusti) Enligt figur 7 har antalet gästnätter på hotell och vandrarhem vid Nedre Dalälven ökat med 14 procent sedan 2001, med vissa variationer åren där emellan. Det finns år då beläggningen gick ner som t.ex. 2005, 2006, 2009 och Det är inte uppenbart vad detta beror på tycks ha varit ett myggrikt år medan 2011 var ett mycket myggfattigt år (NEDAB (2011c) och enligt kommunikation med Länsstyrelsen samt intervjuer med representanter för turistnäringen (se bilaga 7)). Däremot är det intressant att konstatera att 2011 stannade en hotellgäst i Nedre Dalälvsområdet i genomsnitt 1,3 nätter vilket är 0,3 nätter mindre jämfört med angränsande områden där motsvarande antal nätter var 1,6 nätter. Med angränsande områden menas områden som ligger strax utanför studieområdet i figur 1, dvs. Avesta, Hedemora, Sandviken, Säter och Tierp. Det faktum att antalet genomsnittnätter är mindre i det område som är hårdast drabbat av översvämningsmygg kan bero på myggförekomsten men det går inte att svara på helt säkert. Sedan 2009 har det varit en del konkurser på en av de större hotellanläggningarna vilket kan förklara haltande beläggning för åren 2009 och Vid ett stabilt ägande finns det skäl att tro att gästnätterna åter kommer att ligga på 2007, 2008 och 2012 års nivåer. 37

42 Figur 8. Totalt antal gästnätter på campingplatser vid Nedre Dalälven, (juni-augusti) Som tidigare konstaterats är statistiken för gästnätter på campingplatser i Nedre Dalälvsområdet endast tillförlitlig från 2008 och framåt och av denna anledning presenteras i figur 8 ovan endast statistik för dessa år. Figuren visar att antalet gästnätter på campingplatser i området har ökat med 49 % sedan 2008, med toppar år 2009 och Det finns alltså inget som tyder på att antalet gästnätter har påverkats nämnvärt av den kraftiga förekomsten av översvämningsmygg sommaren Tvärtom indikerar statistiken att antalet gästnätter var högre då än den myggfattiga sommaren Även för campinggäster är det intressant att notera att år 2011 stannade en campinggäst i genomsnitt 1,6 nätter vilket är mindre än halva antalet nätter i motsvarande områden som är 3,5 nätter. Med angränsande områden menas områden som ligger strax utanför studieområdet i figur 1, dvs. Avesta, Hedemora, Sandviken, Säter och Tierp. Det faktum att antalet genomsnittnätter är mindre i det område som är hårdast drabbat av översvämningsmygg kan bero på myggförekomsten men det går inte att svara på helt säkert. Dessutom kan det åter konstateras att antalet gästnätter har ökat genom åren för hotell, vandrarhem och campingplatser under sommarperioden juni-augusti. Detta följer trenden för Sverige som helhet och är alltså något som talar emot att översvämningsmyggen påverkar resandet till området Besökares och boendes upplevelser av mygg De intervjuer som görs månadsvis för TDB (se även avsnitt 4.2) kompletterades under sommarmånaderna 2012 med två frågor gällande besökares och boendes upplevelser av mygg och om myggen påverkar framtida besök i området. Tyvärr var antalet besökare i området under sommarmånaderna så få att det inte går att dra några tillförlitliga slutsatser men tabell 9 visar ändå resultatet av två frågor gällande myggens påverkan på besökare. Tabell 9. Besökares upplevelse av mygg vid Nedre Dalälven Mygg junaug 2012 (BESÖKARE) 1. Upplevde du myggor som ett problem under din vistelse kring Nedre dalälven? (BESÖKARE) 2. Kommer myggen att stoppa dig från att besöka området i framtiden? Ja Nej Ja Nej Total

43 Intervjuer gjordes även med boende i området om hur de upplever förekomsten av mygg. Jämfört med besökarna är det fler av de boende som upplever myggen som ett problem under sommarmånaderna, t.ex. skulle fler ha varit utomhus i större utsträckning om det hade varit färre mygg. Däremot håller en majoritet av de boende inte med om att myggen skulle göra att de får mindre besök av släkt och vänner (se figur 9). Figur 9. Boendes upplevelse av mygg vid Nedre Dalälven Turistekonomiska effekter De övernattningsresorna och dagsresorna i Nedre Dalälvsområdet skapar turistisk omsättning och sysselsättning inom olika branscher. Den turistiska omsättningen har legat på ungefär samma nivå de senaste åren då resandet till området till största del (knappt tre fjärdelar) är till eget fritidshus, släkt och vänner. Omsättningen uppskattas utifrån de resor som gjorts till området efter intervjuer för TDB. För varje resa anger den intervjuade sina utlägg för transport (bensin, biljetter), logi, livsmedel, restaurangbesök, aktiviter (avgifter, entréer) och shopping. För en mer utförlig beskrivning av den turistekonomiska modellen TEM se avsnitt 4.2. För året 2011 var den turistiska omsättningen i området 45,8 miljoner kronor fördelat enligt utgiftsposterna i listan nedan samt procentuellt i figur 10: Transport: 10,0 Logi: 8,6 Livsmedel: 10,3 Restaurang: 4,4 Aktivitet: 5,0 Shopping: 7,5 39

44 Figur 10. Fördelning av turistisk omsättning vid Nedre Dalälven Livsmedel och transport är uppenbarligen de utgiftsposter som omsätter mest vid Nedre Dalälven vilket också speglar besökarna i området som är ägare av fritidshus, släkt och vänner till boende samt campinggäster. Antalet årssysselsatta beräknas efter en modell som är framtagen tillsammans med SCB där utgångspunkten är omsättning per anställd inom branschen. Nedan listas antal årssysselsatta inom olika branscher och figur 11 presenterar en procentuell fördelning av sysselsättningen. Transport: 3,0 Logi: 10,1 Livsmedel: 4,5 Restaurang: 3,5 Aktivitet: 6,3 Shopping: 4,1 Figur 11. Fördelning av sysselsättning vid Nedre Dalälven Medan livsmedel och transport är de utgiftsposter som ger störst turistisk omsättning i Nedre Dalälvsområdet är alltså logi den utgiftspost som genererar flest årssysselsatta. Slutligen visar förhållandet mellan omsättning och årssysselsatta tydligt vilka branscher som genererar flest årssysselsatta i förhållande till omsättning. Tabell 10 och figur 12 illustrerar dessa 40

45 turistekonomiska effekter för juni-aug i området kring Nedre Dalälven, fördelat på olika branscher. Omsättningen brukar för sommarmånaderna ligga på cirka 15 miljoner kronor och ge 10.4 årssysselsatta. Tabell 10. Omsättning och årssysselsatta vid Nedre Dalälven, juni-augusti Omsättning Årssysselsatta Transport 3,3 1,0 Logi 2,8 3,3 Livsmedel 3,4 1,5 Restaurang 1,4 1,2 Aktivitet 1,6 2,1 Shopping 2,5 1,3 Figur 12. Förhållande mellan omsättning och årssysselsatta vid Nedre Dalälven De branscher som genererar flest årssysselsatta under sommarmånaderna i förhållande till omsättning är aktivitet och logi. 5.5 Intervjustudie av turistnäringen vid Nedre Dalälven Sammanlagt har fyra ca minuter långa semi-strukturerade telefonintervjuer genomförts med representanter för turistnäringen i Nedre Dalälvsområdet. Intervjufrågor samt svar presenteras i sin helhet i bilaga 7. I detta avsnitt presenteras några utvalda illustrativa resultat av de fyra intervjuerna. De fyra personer som intervjuats representerar olika delar av turistnäringen vid Nedre Dalälven: En chef inom kulturbranschen En ägare av en campingplats En naturförvaltare En ägare av butik och vandrarhem 41

46 De intervjuade personerna har det gemensamt att de alla verkar inom turistnäringen, men på olika sätt. Samtliga ser förekomsten av översvämningsmygg åtminstone delvis som ett betydande problem för turismen i Nedre Dalälvsområdet. Ytterligare en gemensam faktor tycks vara att de flesta vill se ett fördjupat samarbete mellan olika aktörer inom turistnäringen vid Nedre Dalälven. Några av de faktorer av betydelse för turistnäringen som respondenterna lyfter fram är ökad marknadsföring, fördjupat samarbete mellan företag i området, mer stöd av kommunen, förbättrad service för turister, fler vandringsleder m.m. Respondenterna skiljer sig åt avseende hur länge de verkat inom sina respektive branscher och även gällande hur allvarligt de tycker att myggproblemet är. Medan campingägaren tycker att problemet är hur stort som helst menar en annan respondent att problemet ibland överskattas och att turismen påverkas mycket av andra faktorer också. Även om antalet intervjuer är få ger de i jämförelse med tidsseriestudien i avsnitt 5.4 sammantaget en annorlunda bild av hur turistnäringen påverkas av höga förekomster av översvämningsmygg under sommarmånaderna. Tidsseriestudien av turistnäringen visar med tydlighet att det inte går att hitta ett tydligt samband mellan riklig myggförekomst och besök, övernattningar och turistekonomiska effekter (omsättning och sysselsättning). Såväl besök som omsättning har tvärtom legat ganska konstant (eller ökat) för de år data finns tillgängliga, även under myggrika år. Intervjuerna visar däremot att människor i turistnäringen i hög grad upplever myggen som ett problem. Respondenterna menar att deras verksamheters ekonomi påverkas negativt av myggen men det är svårt att presentera siffror som faktiskt styrker att myggen har en negativ effekt på företagens prestationer. Två av respondenterna har siffror över fallande besök och lägre intäkter men det är svårt att göra några säkra kopplingar mellan dessa siffror och förekomsten av översvämningsmygg. Tabell 11 visar besöksstatistik för Naturum vid Färnebofjärdens Nationalpark i Gysinge-området. De myggrika åren 2008, 2009 och 2012 var besöksantalen i juli och augusti lägre än exempelvis 2011 som var ett myggfattigt år (personlig kommunikation Anna Jansson, Färnebofjärdens Nationalpark). Tabell 11. Besöksstatistik Naturum, Färnebofjärdens nationalpark (juni-augusti ). Källa: Färnebofjärdens Nationalpark Juni Juli Augusti Möjligtvis kan ovanstående variationer åtminstone delvis förklaras av myggen, men de kan sannolikt även förklaras av det rådande vädret dessa somrar. Figur 13 illustrerar medeltemperatur och medelnederbörd vid SMHI:s mätstation i Kerstinbo strax söder om Gysinge i närheten av nationalparken för åren Av figuren kan avläsas att i jämförelse med den myggfattiga sommaren 2011 var medeltemperaturen de myggrika somrarna 2008, 2009 och 2012 lägre. Dessutom var medelnederbörden dessa år högre än Svalt väder och regn kan rimligtvis ha en avskräckande effekt på viljan att besöka nationalparken, precis som förekomsten av mygg. 42

47 Detta speglar svårigheten att faktiskt koppla upp- och nedgångar i ett företags prestationer till myggförekomst eftersom det kan finnas så många olika faktorer som påverkar hur det går i turistnäringen, inte minst vädret. Medeltemperatur och medelnederbörd juni-augusti Temperatur Nederbörd Figur 13. Medeltemperatur och medelnederbörd vid Kerstinbo, Gysinge. Källa: SMHI, Slutsatser I detta kapitel summeras de viktigaste slutsatserna av denna studie som helhet: för allmänheten utifrån resultatet av scenariovärderingsstudien och för turistnäringen utifrån resultatet av tidsseriestudien och intervjuerna. Tabell 12 sammanfattar den aggregerade och på 10 år (3,5 procent ränta) diskonterade årliga ekonomiska nyttan för respektive urvalsgrupp, dvs. i) allmänheten i de fyra angränsande länen, ii) allmänheten vid Nedre Dalälven och iii) ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven av en minskad andel översvämningsmygg (från 90 till 20 procent) och en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren i Nedre Dalälvsområdet. Tabell 12. Aggregerad, diskonterad ekonomisk nytta av kraftigt minskade förekomster översvämningsmygg vid Nedre Dalälven (miljoner kr/år) Betalningsvilja Allmänheten i de fyra länen Allmänheten vid Nedre Dalälven Ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven 3-4 Summa (exkl. fritidshusägarna)

48 Skattningarna avseende de två första urvalsgrupperna (allmänheten i de fyra länen och i området kring Nedre Dalälven) kan summeras utan risk för dubbelräkningar. Ägarna av fritidshus finns däremot till viss del även representerade i de två första grupperna. Den aggregerade betalningsviljan för denna grupp kan därför inte med självklarhet läggas till de övriga två totalskattningarna eftersom det finns en risk för dubbelräkning. En dubbelräkning innebär att betalningsviljan för minskade myggförekomster överskattas. Det kan därmed konstateras att den sammanlagda betalningsviljan är åtminstone miljoner kr per år för att värderingsscenariot ska bli verklighet. Skattningen kan tolkas som kostnaden för samhället av att myggförekomsten idag är högre än acceptabelt och utgörs till stor del av icke-realiserade existensvärden. Människor boende vid Nedre Dalälven och de angränsande länen samt fritidshusägare sätter ett mycket stort ekonomiskt värde på att förekomsten av översvämningsmygg kraftigt minskar och en av de viktigaste anledningarna till detta är att framtida generationer ska kunna njuta av resultatet. När det gäller bedömningen av myggproblemets kostnader för turistnäringen visar befintlig statistik över besök i området och turistekonomiska effekter av resande på ett ganska tydligt sätt att turismen i Nedre Dalälvsområdet som helhet inte påverkas negativt av översvämningsmyggen. Däremot finns det en möjlighet att antalet besök skulle kunna vara högre om förekomsten av översvämningsmygg var lägre, men detta går endast att spekulera kring. I studien av von Hirsch och Becker (2009) konstaterades att intervjuade restaurangägare i Tyskland ökade vinsten med nästan 25 procent efter genomförandet av ett myggbekämpningsprogram. Även om statistiken i vissa fall är osäker finns det inget som tyder på att antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingplatser påverkas nämnvärt av kraftiga förekomster av översvämningsmygg. Tvärtom indikerar statistiken exempelvis att antalet gästnätter år 2012, som var ett år med mycket stora förekomster av översvämningsmygg, var större än den myggfattiga sommaren En möjlig förklaring kan eventuellt vara att människors minne av en relativt lindrig sommar 2011 gjorde att de valde att besöka området igen Om förväntningar om myggen spelar stor roll för om människor väljer att besöka området eller inte bör detta i så fall betyda att antalet övernattningar kan förväntas gå ner 2013 jämfört med Ytterligare en slutsats gällande gästnätter är att dessa har ökat genom åren för hotell, vandrarhem och campingplatser under sommarperioden juni-augusti. Detta följer trenden för Sverige som helhet och är alltså något som talar emot att översvämningsmyggen påverkar resandet till området. Däremot visar tillgängliga data att det kan finnas en påverkan på hur länge besökare stannar eftersom besöken är kortare i området än i angränsande områden. Inte heller tycks den turistiska omsättningen i området variera med myggförekomsten. Den turistiska omsättningen har legat på ungefär samma nivå de senaste åren då resandet till området till största del (knappt tre fjärdelar) är till eget fritidshus, släkt och vänner. De intervjuer som genomförts ger i jämförelse med tidsseriestudien sammantaget en annorlunda bild av hur turistnäringen påverkas av höga förekomster av översvämningsmygg under sommarmånaderna. Representanter för turistnäringen vid Nedre Dalälven upplever att de påverkas i hög grad av myggen. De intervjuade menar att deras verksamheters ekonomi försämras på grund av myggen men det är generellt sett svårt att hitta siffror som faktiskt styrker att det är just myggen som har haft en negativ effekt på företagens prestationer. Trots denna brist på hårda data finns det självklart skäl att lyssna på individuella verksamhetsidkares erfarenheter av myggens påverkan även om inte turistnäringen som helhet tycks påverkas negativt. Det är även viktigt att komma ihåg att antalet intervjuer var få och heller inte syftade till att ge en heltäckande bild av turistnäringen vid Nedre Dalälven. 44

49 7. Avslutande diskussion I denna studie har scenariovärderingsmetoden använts. Alla värderingsmetoder har sina styrkor och svagheter. En styrka med denna metod är att den även har potential att fånga in existensvärden, dvs. att människor kan sätta ett värde på miljön även om de själva inte har för avsikt att använda den. I den här studien kan existensvärden tolkas som människors värdering av minskade myggförekomster i Nedre Dalälvsområdet oavsett om de brukar besöka området/planerar att göra det i framtiden, eller inte. Studien visar att allmänhetens motiv till att vilja betala för minskade myggförekomster till stor del handlar om själva vetskapen att området blir mer myggfattigt. Eftersom existensvärden visade sig vara så viktiga just i det här fallet var valet av metod lyckat. Hade någon värderingsmetod ur gruppen Revealed Preferences (RP), valts istället hade dessa värden alltså inte fångats upp eftersom denna typ av metoder endast kommer åt användarvärden, dvs. värden som kommer sig av direkt användning av miljön. Till exempel hade en studie av skyddsutgifter (utgifter för myggmedel och myggnät m.m.) kunnat ge intressant information baserat på observerat marknadsbeteende, men detta hade då endast reflekterat en begränsad del av den ekonomiska nyttan med minskade myggförekomster. En annan fördel med scenariovärderingsmetoden är att den ger så mycket mer information än bara själva betalningsviljeskattningarna. I en känslig fråga, såsom myggproblemet vid Nedre Dalälven, är det en stor fördel att respondenterna får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Metoden har dock även sina brister. Myggfrågans känslighet gjorde i denna studie att andelen protestsvar, dvs. respondenter som inte uppgav sin sanna betalningsvilja i protest mot t.ex. betalningssättet eller andra delar i scenariot, var högre än vanligt. Detta var väntat men är ändå något som kan påverka resultaten. Till exempel kan det innebära att respondenter sätter ett värde i att myggförekomsten minskar, men säger ändå att de har noll betalningsvilja. Vi har i analysen kontrollerat för detta, men hanteringen av protestsvar i betalningsviljestudier är alltid en utmaning och kan göras på många olika sätt. En viktig insikt är att allmänheten värderar kraftigt minskade förekomster av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven mycket högt. Kostnaden för samhället (i termer av förlorad ekonomisk nytta) av att myggförekomsten är högre än acceptabelt är hundratals miljoner kronor per år. En stor del av denna samhällskostnad utgörs av icke-realiserade existensvärden. En annan viktig insikt är att det som på förhand verkade givet att turistnäringen får bära stora kostnader på grund av myggen inte visade sig stämma. Det finns inga tendenser i befintlig statistik över besök och turistekonomiska effekter i Nedre Dalälvsområdet som tyder på att turistnäringen som helhet har kostnader till följd av översvämningsmyggen. Däremot finns det självklart individuella näringsidkare i området som upplever problem till följd av myggen, och sannolikt även kan drabbas ekonomiskt av vikande efterfrågan. Sett över tiden och för turistnäringen totalt finns det dock inga uppenbara samband mellan myggförekomst och fallande besöksantal och turistisk omsättning. Slutligen, det åtgärdspaket som respondenterna har fått ta ställning till skulle leda till kraftigt minskade myggförekomster. Denna studie visar att en sådan förbättring har en enorm betydelse för samhället. Om den totala kostnaden för att genomföra åtgärdspaketet skulle visa sig vara lägre än miljoner kr per år så är ett sådant åtgärdspaket samhällsekonomiskt lönsamt. 45

50 Referenser ASEK 5, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Trafikverket. Brännlund, R., Kriström, B., Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund. Butler, D., Europe on Alert for Flying Invaders. Nature 489 (7415) (September 11): doi: /489187a. Chang, Wei-Yew, Van A. Lantz, Chris R. Hennigar, and David A. MacLean Benefitcost Analysis of Spruce Budworm (Choristoneura Fumiferana Clem.) Control: Incorporating Market and Non-market Values. Journal of Environmental Management 93 (1) (January): doi: /j.jenvman Connelly, C.R. and D.B. Carlson (Eds.) Florida Coordinating Council on Mosquito Control. Florida Mosquito Control: The state of the mission as defined by mosquito controllers, regulators, and environmental managers. Vero Beach, FL: University of Florida, Institute of Food and Agricultural Sciences, Florida Medical Entomology Laboratory. Dickinson, K. and Paskewitz. S., Willingness to Pay for Mosquito Control: How Important Is West Nile Virus Risk Compared to the Nuisance of Mosquitoes? Vector Borne and Zoonotic Diseases (Larchmont, N.Y.) 12 (10) (October): doi: /vbz Farmer, F L, J M Redfern, M V Meisch, and A Inman An Evaluation of a Community Based Mosquito Abatement Program: Residents Satisfaction, Economic Benefits and Correlates of Support. Journal of the American Mosquito Control Association 5 (3) (September): Fillinger, Ulrike, and Steven W Lindsay, Suppression of Exposure to Malaria Vectors by an Order of Magnitude Using Microbial Larvicides in Rural Kenya. Tropical Medicine & International Health: TM & IH 11 (11) (November): doi: /j x. Halasa, Yara A., Donald S. Shepard, Eve Wittenberg, Dina M. Fonseca, Ary Farajollahi, Sean Healy, Randy Gaugler, Daniel Strickman, and Gary G. Clark, Willingness-to-Pay for an Area-Wide Integrated Pest Management Program to Control the Asian Tiger Mosquito in New Jersey. Journal of the American Mosquito Control Association 28 (3) (September 1): doi: / r.1. Hesson J., Will West Nile Virus Become a Problem in Sweden? - possible impacts of climate change on ecological conditions asso- ciated with disease transmission. Magisteruppsats i Biologi. Stockholms Universitet. Horne, Paula, and Leena Petäjistö, Preferences for Alternative Moose Management Regimes Among Finnish Landowners: A Choice Experiment Approach. Land Economics 79 (4):

51 Håkansson, C., A new valuation question: Analysis of and insights from interval openended data in contingent valuation, Environmental and Resource Economics 39: InfoTrader, Jansson, Anna (personlig kommunikation). Färnebofjärdens Nationalpark, 15 november Johansson, Per-Olov, and Bengt Kriström, The New Economics of Evaluating Water Projects. Annual Review of Resource Economics 3 (1): doi: /annurevresource John, K H, J R Stoll, and J K Olson, An Economic Assessment of the Benefits of Mosquito Abatement in an Organized Mosquito Control District. Journal of the American Mosquito Control Association 3 (1) (March): K ttstr m, M., West Nile fever kan komma att spridas ven till Sverige. L kartidningen 100: Lundstr m JO, Andersson A-C, B ckman S, Sch fer ML, Forsman M, Thelaus J., Transstadial transmission of Francisella tularensis holarctica in mosquitoes, Sweden. Emerging Infectious Diseases. Lundstr m, J, J Hesson, S Werner Kan West Nile-virus bli ett problem i Skane och Sverige? Smittskydd Skane 2009 Länsstyrelsen Gävleborg, Projektplan för 2012 för den regionala landskapsstrategin. Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Länsstyrelsen Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg, Lägesrapport för den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Länsstyrelsen Gävleborg. Medlock, Jolyon M, Kayleigh M Hansford, Francis Schaffner, Veerle Versteirt, Guy Hendrickx, Herve Zeller, and Wim Van Bortel A Review of the Invasive Mosquitoes in Europe: Ecology, Public ealth Risks, and Control Options. ector Borne and Zoonotic Diseases (Larchmont, N.Y.) 12 (6) (June): doi: /vbz Meyerhoff, J. & Liebe, U., Determinants of protest responses in environmental valuation: A meta-study. Ecological Economics. 70(2): Morrison, M., Blamey, R., Bennett, J., Minimising payment vehicle bias in contingent valuation studies. Environmental and Resource Economics 16: Nasci, Roger, personlig kommunikation, US Centers for Disease Control and Prevention, 3 december Naturvårdsverket, Diskontering i samhällsekonomiska analyser av klimatåtgärder. Rapport 5618, Naturvårdsverket, Stockholm. NEDAB, 2011a. Monitoring av stickmyggmängder och arter i kommuner vid Dalälven NEDAB, 2011b. Monitoring av stickmyggmängder och arter i kommuner vid Dalälven

52 NEDAB, 2011c. Monitoring av stickmyggmängder och arter i kommuner vid Dalälven Nordström, nna Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst av översvämningsmygg: En miljöpsykologisk studie. Psykologexamensuppsats, 30 hp, Uppsala Universitet. Ofiera och Allison (1986) On Assessing the Benefitsof Public Mosquito Control Practices. Journal of the American Mosquito Control Association. Vol 2, No 3. Ofiera och Olsen (1985) Olsen, S.B., Choosing between internet and mail survey modes for choice experiment surveys considering non-market goods, Environmental and Resource Economics. 44 (4), pp Reiling,.D.,.J. Boyle,. Cheng, and M.L. Phillips Contingent aluation of a Public Program to Control Black lies. Northeastern Journal of gricultural and Resource Economics 18, no. 2: SCB, Hushållens Ekonomi (HEK). Statistiska Centralbyrån. SCB, 2011a. Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År Statistiska Centralbyrån SCB, 2011b. SAMS-atlas. msatlas/index.html#. Statistiska Centralbyrån. myth, Robyn L., Mary C. atzin. 200 Investigating Public Preferences for Managing Lake Champlain Using a Choice Experiment. Journal of Environmental Management (1): Smith, Vince, pers komm, Natural History Museum, London. 7 december Surendran, S N, and A Kajatheepan Perception and Personal Protective Measures Toward Mosquito Bites by Communities in Jaffna District, Northern ri Lanka. Journal of the merican Mosquito Control Association 23 (2) (June): Svensson, M., Hypotetisk bias vid direkta värderingsmetoder: Hur stort problem och vad kan man göra? Bilaga B till Kinell, G., Söderqvist, T., Hasselström, L., Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Naturvårdsverket Rapport 6322, December Naturvårdsverket, Stockholm. Söderqvist, T., Hammer, M., Gren, I-M., Samverkan för människa och natur: En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur, Lund. USDA 2012a. Areawide pest management program for the asian tiger mosquito in New Jersey. ( USDA 2012b. Economic analysis of integrated management for mosquito control. ( USDA 2012c. Broader control strategies and enhanced economic analysis for area-wide management of the asian tiger mosquito. ( 48

53 von Hirsch, Hans and Becker, Norbert. (2009). Cost-benefit analysis of mosquito control operations based on microbial control agents in the upper Rhine valley (Germany). European Mosquito Bulletin 27: J reysen, M. J. B.,.. Robinson, J. endrichs, and P. enmore rea-wide Integrated Pest Management (AW-IPM): Principles, Practice and Prospects. In rea-wide Control of Insect Pests, ed. M. J. B. Vreysen, A. S. Robinson, and J. Hendrichs, Springer Netherlands. 49

54 Bilaga 1. Enkätfrågor för scenariovärderingsstudien till i) allmänheten i de fyra länen och ii) allmänheten vid Nedre Dalälven Hej! Du har tillsammans med ca 400 personer i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsalas och Västmanlands län blivit utvald att besvara den här enkäten. Enkäten handlar om din inställning till åtgärder som minskar förekomsten av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet. Enkätundersökningen ingår i ett forskningsprojekt som genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Observera att frågorna i enkäten inte är ett förslag från myndigheter eller regeringen, utan ett scenario som utvecklats i forskningssyfte för att analysera hur människor värdesätter en minskad myggförekomst. Enveco Miljöekonomi AB administrerar undersökningen. Projektet finanseras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Vissa frågor är svåra att besvara exakt, försök då att svara så gott du kan. Dina svar är viktiga även om du inte brukar vistas i området. Tack på förhand! Linus Hasselstöm (linus@enveco.se) Kajsa Johansson (kajsa@enveco.se) Dina svar kommer att vara anonyma. De skyddas enligt 9 kap.4 sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär bland annat att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. 50

55 FÄRRE MYGGOR Vad är det värt för dig? 51

56 Frågorna i enkäten fokuserar på Nedre Dalälvsområdet. Detta område är markerat med blått på kartan nedan. Observera att dina svar är viktiga även om du inte brukar besöka området. DIN ANKNYTNING TILL OMRÅDET Fråga i. Vilket län bor du i? 3 Dalarnas län Gävleborgs län Uppsala län Västmanlands län Fråga 1. Bor du permanent i området? Ja Nej 3 Frågan ställdes endast till respondenter i länsurvalet. 52

57 Fråga 2. Har du fritidshus i området? Ja Nej Fråga 3. Arbetar du i området? Ja Nej Fråga 4. Har du någon gång besökt området? 4 Ja, de senaste 12 månaderna Ja, de senaste 5 åren, men inte de senaste 12 månaderna Gå till fråga 8 Ja, för mer än 5 år sedan Gå till fråga 9 Nej Gå till fråga 9 Fråga 5. Hur många dagar har du besökt området under de senaste 12 månaderna, under åtminstone en liten stund av dagen? 5 Ungefär dagar Fråga 6. Har du besökt området under maj-september i år? 6 Ja Nej Fråga 7. Vilka av nedanstående aktiviteter brukar du ägna dig åt i området? 7 (Kryssa i ett eller flera alternativ) 4 Frågan ställs till de som angett att de ej bor, har fritidshus eller arbetar i området. 5 Frågan ställs till de som angett att de besökt området senaste 12 månaderna. 6 Frågan ställs till de som angett att de besökt området senaste 12 månaderna. 7 Frågan ställs till de som arbetar i området eller besökt det de senaste 5 åren. 53

58 Besöka släktingar/bekanta Bada Fiska Campa/tälta Jaga Promenera/vandra Ha picknick/grilla Uppleva naturen Fågelskåda Plocka svamp/bär Paddla kanot/kajak Använda motor-/segelbåt Arbeta Vara på konferens Delta i kulturella aktiviteter (museer, teater, konserter etc.) Annat: NUVARANDE MYGGSITUATION Nedre Dalälvsområdet är i nuläget periodvis utsatt för stora mängder översvämningsmygg under maj-september. Översvämningsmyggan är likt den vanliga skogsmyggan en stickmygga. Det betyder att mygghonorna sticker människor och djur. Översvämningsmyggan kan upplevas som aggressivare än skogsmyggan bl.a. eftersom den även sticker mitt på dagen i strålande sol. Översvämningsmyggan lägger sina ägg på marken i områden som förväntas översvämmas, t.ex. intill älvar. Myggans larver utvecklas efter varje översvämningsperiod och en regnig sommar kan därför bidra till att flera generationer kan kläckas fram under perioden maj-september. Översvämningsmyggorna kan flyga betydligt längre från kläckningsområdet än skogsmyggorna. Därför finns det risk för att översvämningsmyggor når områden som inte ligger i direkt anslutning till kläckningsområdet intill älven. 54

59 Mängden stickmyggor kan mätas genom att använda myggfällor. Totalt sett fångas under myggrika somrar ca tio gånger fler myggor än under myggfattiga somrar. Under myggrika somrar har andelen översämningsmygg i fällorna utgjort upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor. Under myggfattiga somrar har översvämningsmyggen utgjort ca 20 % av det totala antalet stickmyggor (mätningar från Nedre Dalälvens Utvecklings AB, ). Hittills har översvämningsmyggen främst behandlats med det biologiska bekämpningsmedlet BTI (Bacillus thuringiensis ssp. israelensis). BTI har ingen långvarig effekt utan måste användas på problemområdet efter varje översvämning. 55

60 Fråga 8. Till vilken grad instämmer du med eller motsätter dig följande påståenden? Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Motsätter mig delvis Motsätter mig helt Vet ej Jag upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig 8 Jag hade god kunskap om skillnaden mellan olika typer av stickmygg innan jag svarade på denna enkät Jag hade god kunskap om förekomsten av översvämningsmygg innan jag svarade på denna enkät Jag hade god kunskap om den metod som idag används för att begränsa förekomsten av översvämningsmygg innan jag svarade på denna enkät 8 Frågan ställdes endast till de som någon gång besökt området. 56

61 MÖJLIGA ÅTGÄRDER MOT STORA FÖREKOMSTER AV ÖVERSVÄMNINGSMYGG Det finns ett flertal metoder som kan påverka myggantalet i området: För att hantera akuta myggproblem kan bekämpningsmedel (såsom BTI) användas för att angripa mygglarver innan de hinner utvecklas till myggor. För att långsiktigt begränsa förekomsten av översvämningsmygg behöver även andra åtgärder genomföras. Även dessa åtgärder kommer att behöva genomföras årligen. Det kan t.ex. handla om att försöka skapa ett jämnare vattenflöde genom reglering av vattennivån i älven och därigenom minska risken för översvämningar. Att öppna upp landskapet genom att slå och ta tillvara hö från älvängar eller låta boskap beta i området kan också förbättra myggsituationen. Studier från Uppsala universitet (sommaren 2012) visar att det finns färre mygglarver på områden som regelbudet hävdas genom bete eller slåtter. Pilotprojekt behöver genomföras för att avgöra hur de olika metoderna fungerar. Det är rimligt att anta att det behövs en kombination av flera typer av metoder (där även BTI ingår) för att skapa en långsiktigt hållbar lösning på myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet. 57

62 Fråga 9. Vilken är din inställning till åtgärderna? Åtgärd Positiv Negativ Vet ej BTI Vattenreglering Öppnande av landskapet Motivera gärna ditt svar: 58

63 VAD KAN ÅTGÄRDERNA LEDA TILL? Det åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som slutligen tas i bruk kommer att minska förekomsten av översvämningsmygg. Andelen översvämningsmygg under ett myggrikt år kommer då inte att skilja sig avsevärt från andelen översvämningsmygg under ett myggfattigt år. En uppskattning är att andelen översvämningsmygg minskar från att i dagsläget utgöra upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 % av det totala antalet stickmyggor. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. När resultatet väl är uppnått förväntas det hålla i sig varje sommar framöver, givet att åtgärderna fortsätter. Fråga 10. Antag att åtgärdspaketet får de effekter som beskrivs ovan i Nedre Dalälvsområdet. Hur ställer du dig då till följande påståenden? Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Motsätter mig delvis Motsätter mig helt Vet ej Jag skulle vistas oftare i området under sommaren Det skulle underlätta mitt dagliga arbete i området 9 Jag skulle fiska mer i området under sommaren 10 Jag skulle bada mer i området 11 Jag skulle vara mer utomhus i området under sommaren 12 Jag skulle må bättre 13 Jag skulle sova bättre 14 Jag skulle vara mindre stressad under 9 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 10 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 11 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 12 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 13 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 14 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 59

64 sommaren 15 Jag skulle vara mindre stressad året runt 16 VAD ÄR ÅTGÄRDERNA VÄRDA FÖR DIG? Det krävs resurser för att finansiera åtgärdpaketet (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som beskrevs ovan. Vi ber dig nu att tänka dig att det är en öppen fråga om åtgärdspaketet ska genomföras eller inte och att medborgarnas värdering av åtgärdspaketet ligger till grund för beslut. OBS: Notera att nedanstående scenario inte är ett förslag från myndigheterna eller regeringen, utan ett scenario som utvecklats i forskningssyfte. Tänk dig vidare följande: Finansieringen skulle ske genom en kombination av olika medel. Både kommuner, stat och näringsliv skulle vara med och finansiera åtgärderna. För dig som har fritidshus i någon av kommunerna knutna till området skulle detta innebära en höjning av den kommunalskatten. Finansieringen skulle öronmärkas så att du kan vara säker på att den skulle finansiera just åtgärder för att minska förekomsten av översvämningsmyggor. Full effekt av åtgärderna förväntas fr.o.m Om åtgärdspaketet inte genomförs kommer myggsituationen att fortsätta se ut som idag. Vi vill nu veta vad du under dessa förutsättningar skulle vara beredd att betala för ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till en minskad myggförekomst. Observera att pengarna bara skulle gå till åtgärder som har bevisad effekt mot översvämningsmygg. 15 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 16 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren, samt boende. 60

65 Fråga 11. Antag ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till minskad andel överssvämningsmygg från ca 90 % vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 %. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. Skulle ditt hushåll vara berett att betala något för att förverkliga detta scenario genom en ökning av den kummunalskatten? Observera att även staten och näringslivet skulle få bära en del av kostnaden Ja, mitt hushåll skulle vara berett att betala något Nej, mitt hushåll skulle inte vara berett att betala något gå till fråga 15 Vet ej Fråga 12. Antag ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till minskad andel överssvämningsmygg från ca 90 % vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 %. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. Hur mycket skulle ditt hushåll vara berett att betala? Betalningen ska ske varje månad. Erfarenheter från liknande enkäter visar att man kan svara en sak, men i verkligheten göra något annat. Vissa kanske anger en lägre summa pengar än vad de egentligen vill betala. Detta kan bland annat bero på att de tycker att de har rätt till en myggfri miljö. Andra kanske svarar en högre summa än vad de egentligen vill betala. Vi vill inte att du tänker på detta sätt när du besvarar våra frågor, utan svara utifrån vad du faktiskt är beredd att betala. Det kan säkert finnas andra orsaker till att man svarar som man gör. Om du har några tankar kring detta så skriv gärna dessa i slutet av den här enkäten. Innan du svarar, tänk på att din privata budget ska hålla, det vill säga att du får avstå från något annat för att kunna betala det här. Mitt hushåll är berett att betala mellan och kr/månad 61

66 Fråga 13. Varför kan du tänka dig att betala för ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet)? Kryssa i ett eller flera alternativ. Jag bor i området och skulle påverkas positivt Jag arbetar i området och skulle påverkas positivt Jag besöker området ofta och skulle påverkas positivt Jag planerar att besöka området och förväntar mig att mitt besök kommer att påverkas positivt Andra människor i min generation ska kunna njuta av resultatet Framtida generationer ska kunna njuta av resultatet Annan anledning: Fråga 14. Varför svarade du nej eller vet ej i föregående fråga? 17 Kryssa i det alternativ som stämmer bäst. För mig är nuvarande myggsituation acceptabel Jag anser mig inte ha råd men tycker att förekomsten av översvämningsmygg är ett problem Det är fel att jag ska behöva betala Kostnaden ska täckas av redan existerande kommunala skatter Jag skulle föredra att åtgärderna finansierades på ett annat sätt än via skattemedel Jag tror att pengarna skulle användas till annat Det är staten som ska betala Det är markägarna som ska betala Det är kraftbolagen som ska betala Jag tror inte att det föreslagna åtgärdspaketet (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) kommer att fungera 17 För de som svarat nej eller vet ej på frågan om de är villiga att betala för ett åtgärdspaket. 62

67 Jag har fått för lite information Annat motiv: AVSLUTANDE ALLMÄNNA FRÅGOR Fråga 15. Vilket är ditt kön? Kvinna Man Fråga 16. Vilket år är du född? Svar: Fråga 17. Hur många personer bor det i ditt hushåll? Ange totalt antal personer. Svar: barn 0-17 år vuxna 18 år eller äldre Glöm inte att räkna med dig själv! Fråga 18. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Kryssa i den ruta som bäst överensstämmer med din högsta utbildningsnivå. Obligatorisk skola (t.ex. grundskola, folkskola eller motsvarande) Yrkesutbildning (t.ex. yrkesskola, fackskola eller motsvarande) Gymnasieutbildning (även t.ex. realexamen, folkhögskola eller motsvarande) Eftergymnasial yrkesutbildning/universitet/högskola Fråga 19. Ungefär hur stor är ditt hushålls totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Skriv in beloppet eller kryssa i en ruta nedan. 63

68 Lägre än kr kr kr kr kr kr kr kr kr eller mer Tack för din medverkan! Skriv gärna synpunkter eller tillägg här: 64

69 Bilaga 2. Enkätfrågor för scenariovärderingsstudien till ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven Hej! Du har tillsammans med ca 100 ägare av fritidshus i Nedre Dalälvsområdet blivit slumpmässigt utvald att besvara den här enkäten. Enkäten handlar om din inställning till åtgärder som minskar förekomsten av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet. Enkätundersökningen ingår i ett forskningsprojekt som genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Observera att frågorna i enkäten inte är ett förslag från myndigheter eller regeringen, utan ett scenario som utvecklats i forskningssyfte för att analysera hur människor värdesätter en minskad myggförekomst. Enveco Miljöekonomi AB administrerar undersökningen. Projektet finanseras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Vissa frågor är svåra att besvara exakt, försök då att svara så gott du kan. Dina svar är viktiga även om du inte brukar vistas i området. Tack på förhand! Linus Hasselstöm (linus@enveco.se) Kajsa Johansson (kajsa@enveco.se) Dina svar kommer att vara anonyma. De skyddas enligt 9 kap.4 sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär bland annat att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. 65

70 FÄRRE MYGGOR Vad är det värt för dig? 66

71 Frågorna i enkäten fokuserar på Nedre Dalälvsområdet. Detta område är markerat med blått på kartan nedan. Observera att dina svar är viktiga även om du inte brukar besöka området. DIN ANKNYTNING TILL OMRÅDET Fråga i. Vilket län bor du i? Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län 67

72 Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Fråga 1. Bor du permanent i området? Ja Nej Fråga 2. Har du fritidshus i området? Ja Nej Fråga 3. Arbetar du i området? Ja Nej 68

73 Fråga 4. Har du någon gång besökt området? 18 Ja, de senaste 12 månaderna Ja, de senaste 5 åren, men inte de senaste 12 månaderna Gå till fråga 8 Ja, för mer än 5 år sedan Gå till fråga 9 Nej Gå till fråga 9 Fråga 5. Hur många dagar har du besökt området under de senaste 12 månaderna, under åtminstone en liten stund av dagen? 19 Ungefär dagar Fråga 6. Har du besökt området under maj-september i år? 20 Ja Nej Fråga 7. Vilka av nedanstående aktiviteter brukar du ägna dig åt i området? (kryssa i ett eller flera alternativ) Besöka släktingar/bekanta Bada Fiska Campa/tälta Jaga Promenera/vandra Ha picknick/grilla Uppleva naturen Fågelskåda 18 Frågan ställs till de som angett att de ej bor, har fritidshus eller arbetar i området. 19 Frågan ställs till de som angett att de besökt området senaste 12 månaderna. 20 Frågan ställs till de som angett att de besökt området senaste 12 månaderna. 69

74 Plocka svamp/bär Paddla kanot/kajak Använda motor-/segelbåt Arbeta Vara på konferens Delta i kulturella aktiviteter (museer, teater, konserter etc.) Annat: NUVARANDE MYGGSITUATION Nedre Dalälvsområdet är i nuläget periodvis utsatt för stora mängder översvämningsmygg under maj-september. Översvämningsmyggan är likt den vanliga skogsmyggan en stickmygga. Det betyder att mygghonorna sticker människor och djur. Översvämningsmyggan kan upplevas som aggressivare än skogsmyggan bl.a. eftersom den även sticker mitt på dagen i strålande sol. Översvämningsmyggan lägger sina ägg på marken i områden som förväntas översvämmas, t.ex. intill älvar. Myggans larver utvecklas efter varje översvämningsperiod och en regnig sommar kan därför bidra till att flera generationer kan kläckas fram under perioden maj-september. Översvämningsmyggorna kan flyga betydligt längre från kläckningsområdet än skogsmyggorna. Därför finns det risk för att översvämningsmyggor når områden som inte ligger i direkt anslutning till kläckningsområdet intill älven. Mängden stickmyggor kan mätas genom att använda myggfällor. Totalt sett fångas under myggrika somrar ca tio gånger fler myggor än under myggfattiga somrar. Under myggrika somrar har andelen översämningsmygg i fällorna utgjort upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor. Under myggfattiga somrar har översvämningsmyggen utgjort ca 20 % av det totala antalet stickmyggor (mätningar från Nedre Dalälvens Utvecklings AB, ). Hittills har översvämningsmyggen främst behandlats med det biologiska bekämpningsmedlet BTI (Bacillus thuringiensis ssp. israelensis). BTI har ingen långvarig effekt utan måste användas på problemområdet efter varje översvämning. 70

75 Fråga 8. Till vilken grad instämmer du med eller motsätter dig följande påståenden? Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Motsätter mig delvis Motsätter mig helt Vet ej Jag upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig Jag upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig 21 Jag hade god kunskap om skillnaden mellan olika typer av stickmygg innan jag svarade på denna enkät Jag hade god kunskap om förekomsten av översvämningsmygg innan jag svarade på denna enkät Jag hade god kunskap om den metod som idag används för att begränsa förekomsten av översvämningsmygg innan jag svarade på denna enkät 21 Frågan ställdes endast till de som någon gång besökt området. 71

76 MÖJLIGA ÅTGÄRDER MOT STORA FÖREKOMSTER AV ÖVERSVÄMNINGSMYGG Det finns ett flertal metoder som kan påverka myggantalet i området: För att hantera akuta myggproblem kan bekämpningsmedel (såsom BTI) användas för att angripa mygglarver innan de hinner utvecklas till myggor. För att långsiktigt begränsa förekomsten av översvämningsmygg behöver även andra åtgärder genomföras. Även dessa åtgärder kommer att behöva genomföras årligen. Det kan t.ex. handla om att försöka skapa ett jämnare vattenflöde genom reglering av vattennivån i älven och därigenom minska risken för översvämningar. Att öppna upp landskapet genom att slå och ta tillvara hö från älvängar eller låta boskap beta i området kan också förbättra myggsituationen. Studier från Uppsala universitet (sommaren 2012) visar att det finns färre mygglarver på områden som regelbudet hävdas genom bete eller slåtter. Pilotprojekt behöver genomföras för att avgöra hur de olika metoderna fungerar. Det är rimligt att anta att det behövs en kombination av flera typer av metoder (där även BTI ingår) för att skapa en långsiktigt hållbar lösning på myggproblemet i Nedre Dalälvsområdet. 72

77 Fråga 9. Vilken är din inställning till åtgärderna? Åtgärd Positiv Negativ Vet ej BTI Vattenreglering Öppnande av landskapet Motivera gärna ditt svar: Ej obligatorisk fråga. 73

78 VAD KAN ÅTGÄRDERNA LEDA TILL? Det åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som slutligen tas i bruk kommer att minska förekomsten av översvämningsmygg. Andelen översvämningsmygg under ett myggrikt år kommer då inte att skilja sig avsevärt från andelen översvämningsmygg under ett myggfattigt år. En uppskattning är att andelen översvämningsmygg minskar från att i dagsläget utgöra upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 % av det totala antalet stickmyggor. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. När resultatet väl är uppnått förväntas det hålla i sig varje sommar framöver, givet att åtgärderna fortsätter. Fråga 10. Antag att åtgärdspaketet får de effekter som beskrivs ovan i Nedre Dalälvsområdet. Hur ställer du dig då till följande påståenden? Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Motsätter mig delvis Motsätter mig helt Vet ej Jag skulle vistas oftare i området under sommaren Det skulle underlätta mitt dagliga arbete i området 23 Jag skulle fiska mer i området under sommaren 24 Jag skulle bada mer i området 25 Jag skulle vara mer utomhus i området under sommaren 26 Jag skulle må bättre 27 Jag skulle sova bättre 28 Jag skulle vara mindre stressad under 23 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 24 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 25 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 26 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 27 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 28 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 74

79 sommaren 29 Jag skulle vara mindre stressad året runt 30 VAD ÄR ÅTGÄRDERNA VÄRDA FÖR DIG? Det krävs resurser för att finansiera åtgärdpaketet (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som beskrevs ovan. Vi ber dig nu att tänka dig att det är en öppen fråga om åtgärdspaketet ska genomföras eller inte och att medborgarnas värdering av åtgärdspaketet ligger till grund för beslut. OBS: Notera att nedanstående scenario inte är ett förslag från myndigheterna eller regeringen, utan ett scenario som utvecklats i forskningssyfte. Tänk dig vidare följande: Finansieringen skulle ske genom en kombination av olika medel. Både kommuner, stat och näringsliv skulle vara med och finansiera åtgärderna. För dig som har fritidshus i någon av kommunerna knutna till området skulle detta innebära en höjning av den kommunala fastighetsavgiften. Finansieringen skulle öronmärkas så att du kan vara säker på att den skulle finansiera just åtgärder för att minska förekomsten av översvämningsmyggor. Full effekt av åtgärderna förväntas fr.o.m Om åtgärdspaketet inte genomförs kommer myggsituationen att fortsätta se ut som idag. Vi vill nu veta vad du under dessa förutsättningar skulle vara beredd att betala för ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till en minskad myggförekomst. Observera att pengarna bara skulle gå till åtgärder som har bevisad effekt mot översvämningsmygg. 29 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 30 Frågan ställs till de som besökt området de senaste 5 åren. 75

80 Fråga 11. Antag ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till minskad andel överssvämningsmygg från ca 90 % vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 %. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. Skulle ditt hushåll vara berett att betala något för att förverkliga detta scenario genom en ökning av den kommunala fastighetsavgiften? Observera att även staten och näringslivet skulle få bära en del av kostnaden Ja, mitt hushåll skulle vara berett att betala något Nej, mitt hushåll skulle inte vara berett att betala något gå till fråga 15 Vet ej Fråga 12. Antag ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) som leder till minskad andel överssvämningsmygg från ca 90 % vid myggrika år, till att istället utgöra ca 20 %. Detta innebär även att den totala mängden stickmyggor under myggrika år minskar till en tiondel av mängden som skulle varit utan åtgärder. Hur mycket skulle ditt hushåll vara berett att betala? Betalningen ska ske varje månad. Erfarenheter från liknande enkäter visar att man kan svara en sak, men i verkligheten göra något annat. Vissa kanske anger en lägre summa pengar än vad de egentligen vill betala. Detta kan bland annat bero på att de tycker att de har rätt till en myggfri miljö. Andra kanske svarar en högre summa än vad de egentligen vill betala. Vi vill inte att du tänker på detta sätt när du besvarar våra frågor, utan svara utifrån vad du faktiskt är beredd att betala. Det kan säkert finnas andra orsaker till att man svarar som man gör. Om du har några tankar kring detta så skriv gärna dessa i slutet av den här enkäten. Innan du svarar, tänk på att din privata budget ska hålla, det vill säga att du får avstå från något annat för att kunna betala det här. Mitt hushåll är berett att betala mellan och kr/månad Fråga 13. Varför kan du tänka dig att betala för ett åtgärdspaket (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet)? Kryssa i ett eller flera alternativ. Jag bor i området och skulle påverkas positivt Jag arbetar i området och skulle påverkas positivt 76

81 Jag besöker området ofta och skulle påverkas positivt Jag planerar att besöka området och förväntar mig att mitt besök kommer att påverkas positivt Andra människor i min generation ska kunna njuta av resultatet Framtida generationer ska kunna njuta av resultatet Annan anledning: (För de som svarat att de inte är villiga att betala) Fråga 14. Varför svarade du nej eller vet ej i föregående fråga? Kryssa i det alternativ som stämmer bäst. För mig är nuvarande myggsituation acceptabel Jag anser mig inte ha råd men tycker att förekomsten av översvämningsmygg är ett problem Det är fel att jag ska behöva betala Kostnaden ska täckas av redan existerande kommunala skatter Jag skulle föredra att åtgärderna finansierades på ett annat sätt än via skattemedel Jag tror att pengarna skulle användas till annat Det är staten som ska betala Det är markägarna som ska betala Det är kraftbolagen som ska betala Jag tror inte att det föreslagna åtgärdspaketet (BTI, vattenreglering och öppnande av landskapet) kommer att fungera Jag har fått för lite information Annat motiv: 77

82 AVSLUTANDE ALLMÄNNA FRÅGOR Fråga 15. Vilket är ditt kön? Kvinna Man Fråga 16. Vilket år är du född? Svar: Fråga 17. Hur många personer bor det i ditt hushåll? Ange totalt antal personer. Svar: barn 0-17 år vuxna 18 år eller äldre Glöm inte att räkna med dig själv! Fråga 18. Vilken är din högsta utbildningsnivå? Kryssa i den ruta som bäst överensstämmer med din högsta utbildningsnivå. Obligatorisk skola (t.ex. grundskola, folkskola eller motsvarande) Yrkesutbildning (t.ex. yrkesskola, fackskola eller motsvarande) Gymnasieutbildning (även t.ex. realexamen, folkhögskola eller motsvarande) Eftergymnasial yrkesutbildning/universitet/högskola Fråga 19. Ungefär hur stor är ditt hushålls totala inkomst per månad efter skatt? Räkna med alla inkomstkällor, inklusive t.ex. barnbidrag, a-kassa, studiemedel, pension, osv. Skriv in beloppet eller kryssa i en ruta nedan. 78

83 Lägre än kr kr kr kr kr kr kr kr kr eller mer Tack för din medverkan! Skriv gärna synpunkter eller tillägg här: 83

84 Bilaga 3. Följebrev till fritidshusägare vid Nedre Dalälven Hej! FÄRRE MYGGOR Vad är det värt för dig? Du har tillsammans med ca 100 ägare av fritidshus i Nedre Dalälven blivit slumpmässigt utvald att besvara en enkät. Enkäten handlar om din inställning till åtgärder som minskar förekomsten av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet. Enkätundersökningen ingår i ett forskningsprojekt som genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Enveco Miljöekonomi AB administrerar undersökningen och projektet finanseras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Vi ber dig nu att gå in på följande internetlänk och besvara enkäten! Användarnamn: XXXXXXXX Lösenord: XXXXXXXX Stort tack på förhand! Linus Hasselstöm (linus@enveco.se) och Kajsa Johansson (kajsa@enveco.se) 84