Kompetensutveckling i mediebranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutveckling i mediebranschen"

Transkript

1 Kompetensutveckling i mediebranschen En fallstudie på Scandvision Rebecka Lindmark Medieteknik Maj 2010

2 Sammandrag Rapporten tar sin utgångspunkt i samhällets förändring. Genom att samhället och därmed förutsättningar för företag och organisationer inom mediebranschen förändras krävs också en förändring och utveckling av kompetensen. Därför har metoder och modeller för kompetensanalys kartlagts och en kompetensanalys har genomförts på ett filmproduktionsbolag av yrkeskategorierna produktionsledare samt producenter. Kompetensanalysen har genomförts i intervjuform och enkätform. Genom att ställa liknande frågor i två olika undersökningsformer vid två olika tillfällen kring vilken kompetens som krävs för yrket idag, den kompetens som respondenterna tror att yrket kommer att kräva i framtiden samt vilken kompetens de således kommer att behöva utveckla eller skaffa sig, kan en delad uppfattning urskiljas mellan resultaten från de båda undersökningsformerna och tillfällena. En slutsats är således att den egenvärderande modell av kompetensanalys som använts inte ger ett stabilt underlag för kommande satsningar på kompetensutveckling eftersom resultatet varierar över tid. Genom att i kompetensanalysen ta faktorer som omvärldens och ledningens strategiska perspektiv i beaktande skulle resultatet kunna bli mer tillförlitligt. Nyckelord kompetens, kompetensanalys, polärdiagram, omvärldsförändring, kompetenskrav, yrkesrollers förändring, teknikförändring, produktionsledare, producent

3 Abstract Competence development within media organizations A case study on Scandvision The report is based on the phenomenon social change. Changes in society and the businesses sector causes change in surrounding organizations as well. To collaborate with the changing environment, changes in competence and development of skills are also necessary. Therefore methods and models for resource analyses are identified and a resource analysis has been carried out on a film production company. The analysis is covering the professions production managers and producers. The competence analysis has been performed through interviews and questionnaire forms. By asking similar questions in two different survey forms at two different times about competences required for the profession today, the skills that the respondents believe that the profession will require in the future and what skills they will therefore need to develop or acquire, a shared opinion is distinguished between the results from the two survey methods and occasions. One conclusion is therefore that the model of competence analysis that is based on individual valuation does not provide a stable basis for future investment in skills development programs because the results vary over time. By consider factors for example the environmental context and the strategic managements perspective in a competence analysis the result maybe could be more reliable. Keywords competence, competence analysis, polar diagram, environment change, profession requirements, change in profession requirements, technological change, production manager, producer

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problemdiskussion Syfte Frågeställning Avgränsningar Målgrupp Disposition Metod Fallstudier Primärdata Sekundärdata Kvantitativ och kvalitativ metod Samtals- och semistrukturerad gruppintervju Enkäter Urval Genomförande Metodkritik Teoretisk bakgrund Hur definieras kompetens? Drivkrafter Omvärldsförändring och globalisering Förändring av yrken och yrkesroller Teknikens utveckling och stödstruktur Möta förändring med kompetensutveckling Kompetensanalys Problemorienterade gruppsamtal Kompetensinventering Kompetensförsörjningsmodellen Empiri Företagsbeskrivning Problembeskrivning Produktionsledare Producent Resultat Diskussion Modellens validitet Medarbetarnas personliga krav... 28

5 6.3 Förändring över tid Definiera kompetens Kompetensanalysen någonsin valid? Slutsats För framtida forskning Referenser...34

6 1 Inledning Det är ofta ansett att organisationer arbetar i snabbt föränderliga miljöer och att det är av stor vikt att anpassa organisationen till dessa omvärldsförändringar. (Löfstedt 2001 s. 115) Heilmann påpekar att denna förmåga till anpassning kräver en kontinuerlig fortbildning inom organisatoriska förändringar. Heilmann identifierar också förändringar kring teknologi och globalisering av ekonomin som påverkansfaktorer. Tidigare har förändringar hanterats med verktyg som exempelvis total quality management som syftar till kvalitet i alla led, processkartläggning eller Business Process Re-engineering. Målet med nämnda metoder har dock varit detsamma, att införa grundläggande förändringar för att bedriva verksamheten i takt med omvärldens utveckling. (Heilmann 2007 s ) I takt med teknologins utveckling och nya snabbrörliga affärsmarknader ställs också nya krav på kunnandet. Näringslivet kommer att bli mer kompetensintensivt. (von Heland, Liebendörfer, Lyttkens 1989 s. 3) För att överleva och behålla sin anställning och position på arbetsmarknaden i detta kompetensintensiva samhälle tvingas individer att uppdatera sin kompetens i takt med företagets utveckling. Organisationer kan inte längre garantera sina anställda livslånga anställningar. Genom att hålla en hög kompetensnivå kan dock en form av säkerhet och stabilitet uppnås. (Heilmann 2007 s. 728) En undersökning i pappers- och telekombranschen, som syftade till att analysera relationen mellan organisationsförändringar och kontinuerlig kompetensutveckling, visade att medarbetarna som deltog i studien var måna om att utveckla sin kompetens för att behålla sin position på arbetsmarknaden. Medarbetarna motiverades även av att utvecklas i sitt yrke och att kunna utföra uppdrag med den kompetens de tillskansat sig. Studien visade även att i samband med den övergripande förändringen på organisationen påverkades också de enskilda chefernas arbete. Nya uppgifter krävde i sin tur fortbildning. Denna fortbildning erhölls genom deltagande i diverse kurser men även genom facklitteratur. I båda branscherna kunde även ett växande behov av kompetens inom projektledning och ledarskapsutveckling, språk- och förhandlingsegenskaper skönjas. (Heilmann 2007 s. 737) Sedan 1960-talet, i samband med att personalutbildningen steg, har en mängd modeller utvecklats för att analysera dessa behov. (Lundmark 1998 s ) 1

7 1.2 Problembakgrund Ellström menar att individers faktiska kompetens bör analyseras och värderas framför den formella som till stor del är knuten till kriterier för formenliga utbildningskrav (Ellström 1992 s. 40). Axelsson menar att individens motivation och vilja är grundläggande förutsättningar för en lyckad kompetensanalys och således ett steg mot förändring (Axelsson 1997 s. 179). Genom att, enligt Axelsson och Ellström, fokusera på en lyckad utvärdering av den faktiska kompetensen bör organisationen även fokusera på specifika kompetensutvecklingsåtgärder. Genom dessa kan individens kompetens överföras till organisationen som därigenom rustas för att möta omvärldens krav. (Axelsson 1997 s. 19) 1.3 Problemdiskussion Under författarens studietid har kompetens varit ett återkommande ämne. Därigenom har ett intresse väckts för hur branschföretag hanterar omvärldens snabba förändring och krav. Följaktligen utvecklades intresset för kompetensutveckling och utvärdering av kompetens i organisationer. Utifrån ovan nämnda utvecklingsgång har undersökningen slutligen formats till att undersöka validiteten i egenvärderande metoder och modeller som syftar till att utvärdera kompetens. 1.4 Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga och pröva metoders tillförlitlighet för framtagning av underlag inför kompetensutvecklingsåtgärder. 1.5 Frågeställning Är kompetensanalyser baserade på egenvärdering tillförlitliga för framtagning av underlag inför kompetensutvecklingsåtgärder? 2

8 1.6 Avgränsningar Avgränsningar har skett till att endast undersöka filmproduktionsbolaget Scandvisions produktionsledares och producenters nuvarande kompetens. Övriga yrkeskategorier på företaget har stora olikheter i sitt kunnande, såsom regissörer, redigerare och producenter. Dessa arbetar även på avstånd från varandra i produktionskedjan då exempelvis producenter inte medverkar vid inspelning, regissörer utgör den ledande parten vid inspelning och redigeraren tar vid där regissören slutfört. Detta hade möjligtvis lett till en undersökning som undersökt tre olika kompetensområden i varför en avgränsning härmed skett. Undersökningen exkluderar också frilansande resurser som arbetar för företaget vid behov. Ledningens syn och krav på de anställdas kompetens har inte heller berörts. Detta då ledningen inte var närvarande på arbetsplatsen vid undersökningstillfällena och enligt författarens iakttagelser därmed verkar vara begränsat insatta i den dagliga produktionen. Ett bortval gjordes därför av detta perspektiv eftersom författaren tror att de respondenter som dagligen arbetar i produktion har mer kunskap om vad yrket innebär och kräver i avseende på kompetens. Scandvision visade tidigt intresse för undersökningen vilket resulterat i att en avgränsning till just detta företag skett. 1.7 Målgrupp Rapporten riktar sig främst mot Scandvisions ledning eftersom resultatet skulle kunna ligga till grund för eventuella kompetensutvecklingsinsatser vilket författaren antagit att ledningen beslutar om. Även de enskilda individerna kan utifrån resultatet på egen hand välja val av åtgärd. Rapporten riktar sig även till produktionsbolag i mediebranschen som eventuellt kan identifiera och härleda egna interna behov till fallstudien. Vidare är rapporten intressant för liknande studier i framtiden som kan ta vid där denna undersökning upphör. Slutligen kan den vara relevant för övriga studenter inom medieproduktion eller studenter som intresserar sig för kompetensutveckling. 1.8 Disposition Rapporten är indelad enligt figur 1. 3

9 Inledning Metod Teori Empiri Resultat Diskussion Slutsats Fig 1. Rapportens övergripande disposition. I inledningen presenteras problembakgrund, studiens syfte, en konkret frågeställning som rapporten avser att besvara samt avgränsningar och målgrupp och rapportens disposition. Metodkapitlet avser skapa en större förståelse för hur undersökningen genomförts i avseende på val av tillvägagångssätt såsom fallstudier, primär- och sekundärdata, enkäter och urval för studien. Avslutningsvis innehåller metodkapitlet metodkritik som diskuterar studiens tänkbara brister. Teorikapitlet beskriver inledningsvis drivkrafter för att genomföra en kompetensanalys. Därefter presenteras relevanta metoder och modeller för hur en kompetensanalys kan genomföras. I empirin presenteras företaget som undersökningen genomförts på. Kapitlet beskriver också ingående undersökningens genomförande. Resultatet påvisar undersökningens utfall. I diskussionsavsnittet analyseras undersökningens resultat. Resonemang förs också kring varför undersökningen utföll som den gjorde samt undersökningens brister och fördelar. Slutsatsen besvarar frågeställningen samt innehåller förslag till vidare forskning. Avslutningsvis redogörs en förteckning över den litteratur som använts samt bilagor innehållande undersökningsmaterial och sammanfattande diagram. 4

10 2 Metod Metodkapitlet avser att skapa en större förståelse för hur undersökningen genomförts. 2.1 Fallstudier Fallstudier kännetecknas av att de endast är koncentrerade till en undersökningsenhet. Målsättningen är att belysa det generella genom att undersöka det enskilda. Att studien går på djupet och baseras på flera källor och metoder är också ett kännetecken. Fallstudier utgör även en bredd i samhällsforskningen och har en underliggande motivering för undersökningens inriktning och planering. (Denscombe 2000 s ) Denna rapport tar sin utgångspunkt utifrån ovanstående beskrivning. 2.2 Primärdata Den information som inhämtats genom intervju- och enkätundersökningar definieras här som primärdata i enlighet med Larsen. (2009 s. 45) Informationen har inhämtats genom semistrukturerade gruppintervjuer med produktionsledarna samt en enskild kvalitativ samtalsintervju med en producent. Information har också inhämtats genom att respondenterna besvarat enskilda enkäter. Undersökningarna har genomförts på företaget vid två tillfällen vilket har bidragit till att författaren också fått en bild av företagets struktur och företagskultur. 2.3 Sekundärdata Sekundärdata definieras av Larsen som den information som har hämtats genom böcker, rapporter och avhandlingar. (Larsen 2009 s. 45) Rapportens sekundärdata har erhållits genom studier av litteratur som berör forskningsmetodik, kompetensutveckling och modeller för kompetensanalys samt den dynamiska omvärlden. Information har också inhämtats från vetenskapliga databaser, främst ABI/INFORM Global och Google Scholar, men även från bibliotek på Malmö Högskola. 5

11 2.4 Kvantitativ och kvalitativ metod Inom de kvantitativa metoderna är det vanligt att data insamlas genom mätbara metoder såsom enkäter. Med kvantitativa metoder testas teoriers hållbarhet genom hypoteser. (Larsen 2009 s ) Genom att använda kvalitativa metoder, exempelvis intervjuer, är forskaren flexibel och låser sig inte vid en på förhand bestämd hypotes. (Larsen 2009 s ) Samtals- och semistrukturerad gruppintervju Intervjuer kan användas vid den inledande fasen av en undersökning om forskaren är osäker på vilka frågor som fortsättningsvis ska undersökas om ett visst ämne. De kan också vara användbara för att komplettera eller skapa en djupare förståelse av en kvantitativ metods resultat. (Larsen 2009 s. 83) En kvalitativ intervju kan antingen vara strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad. I den strukturerade intervjun är frågorna från början fastställda i en klar ordningsföljd, i den semistrukturerade är frågorna delvis formulerade och i den ostrukturerade finns inga färdigformulerade frågor. (Larsen 2009 s. 83) Gruppintervjuer används för att ta fram kollektiva åsikter eller attityder. Gruppintervjuer kan också få personer att komma fram till intressanta diskussioner i ämnet då enigheter eller oenigheter kan träda fram. (Larsen 2009 s. 85) I kvalitativ samtalsintervju är intervjuaren intresserad av en persons beteende och motiv, erfarenheter och upplevelser. Det är viktigt att respondenten får utrymme att tala fritt utifrån egna ord. Samtalen ska inte vara alltför styrda eller strukturerade. (Larsen 2009 s. 85) Enkäter Enkätundersökning är en kvantitativ metod och kan bestå av öppna eller slutna frågor. Är frågorna öppna innebär det att respondenterna kan formulera sina svar fritt. Är de slutna är svarsalternativen givna och svaras på genom kryss eller värdering på en skala. Det är en fördel att kombinera öppna och slutna frågor i enkäter för att uppnå lättheten i att jämföra de slutna frågornas svar med respondenternas möjlighet att ostyrt kunna skriva sin mening. (Larsen 2009 s ) 6

12 2.5 Urval Godtyckligt urval innebär att författaren väljer respondenter efter egen bedömning. Vid urval enligt självselektion bestämmer de blivande respondenterna själva huruvida de vill delta i undersökningen eller ej. (Larsen 2009 s. 77) På Scandvision finns idag fyra produktionsledare och elva producenter. Inför undersökningen fick samtliga ett som kortfattat beskrev undersökningens huvudsakliga syfte samt en förfrågan om deltagande. Förfrågningen ledde till i att samtliga produktionsledare och tre producenter ville delta. Således skedde både ett godtyckligt urval i samband med att författaren definierade två intressanta yrkeskategorier för studien samt ett urval enligt självselektion där personerna därefter själva beslutade om deltagande. 2.6 Genomförande Studien har delats upp i två undersökningstillfällen. Vid det första tillfället genomfördes en semistrukturerad gruppintervju med produktionsledarna. En samtalsintervju genomfördes endast med en producent eftersom de två övriga producenterna inte kunde medverka vid tillfället. Inför gruppintervjun med produktionsledarna utarbetades två övergripande områden som författaren ville att respondenterna skulle diskutera (se bilaga 1). Genom en öppen diskussion ville författaren undersöka gruppens syn på dagens kompetenskrav och framtidens kompetenskrav för att sedan kunna jämföra resultaten utifrån gruppintervjun med de individuella resultaten i en kommande enkät som berörde samma frågor. Således skulle de som känt sig hämmade i intervjun få uttrycka sig genom enkäterna vilket kan skapa en djupare förståelse i enlighet med Larsen. (2009 s ) Vid intervjun med producenten presenterades endast ämnet för att respondenten inte skulle känna sig ifrågasatt eller utpekad. Respondenten fick tala fritt och författaren förde respondenten i form av följdfrågor in på undersökningsområdet. Intervjun med produktionsledarna tog runt fyrtiofem minuter medans intervjun med producenten kring en timma. Författaren valde att inte tidsbegränsa intervjuerna för att respondenterna skulle få tala fritt och inte känna sig pressade av tid. Under båda intervjuerna fördes anteckningar. Vid det andra undersökningstillfället, en vecka efter att de två intervjuerna genomförts, delades en enkät ut till samtliga respondenter. Enkäten var baserad på de uppgifter som respondenterna lämnat i intervjuerna. Genom detta tidsspann mellan undersökningarna och två olika undersökningsmetoder hoppades författaren på att få fram intressanta aspekter, likheter eller 7

13 skillnader, på samma typ av frågor och på de uppgifter respondenterna själva lämnat i föregående fas. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor (se bilaga 3 och 4). 2.7 Metodkritik Den kritik som kan diskuteras utifrån de enkäter som använts berör den information varje enskild respondent delger. Genom standardiserade formulär får forskaren kanske inte all nödvändig information. Således blir det svårt att uppnå en god validitet. Risken finns att slutsatser dras utifrån ett felaktigt eller tunt underlag. Dessa nackdelar kan dock undvikas genom att undersökningen är grundligt förberedd och att frågorna är genomtänkta. (Larsen 2009 s. 26) Fallstudier kännetecknas av att flera metoder kombineras. Intervjuer kan kombineras med frågeformulär för att på så sätt erhålla information som kan vara svåråtkomlig eller särskilt intressant. (Denscombe 2000 s. 42) Den kritik som kan diskuteras rörande intervjuerna är att forskaren kan invaggas i en falsk känsla av säkerhet. Likheten mellan en intervju och konversation kan ge sken av att planering och förberedelser är oviktiga. Intervjuer är inte enkla utan innebär dolda risker och kan leda till fullständiga misslyckanden om de inte föregås av en ordentlig planering samt genomförs med en medvetenhet om underliggande motsättningar. (Denscombe 2000 s. 131) Genom att undersöka samma typ av frågor i intervju som i enkät kan dock den information som inte framkommit i intervjuerna komma författaren till handa genom enkätundersökningen. Den kritik som kan diskuteras kring respondenternas sanningsenlighet är huruvida de svarat på frågor för sin egen vinnings skull. Kanske vill de uppnå ett högt resultat på värderingen av den individuella kompetensen eftersom det exempelvis endast finns fyra produktionsledare på Scandvision och att det således skulle kunna vara möjligt att spåra respondenten och därmed vidta åtgärder. En annan kritik som kan diskuteras är att fyra produktionsledare intervjuats jämfört med en producent. Genom att endast en producent kunde medverka vid tillfället fick denna representera yrket vilket är dominerande på företaget. Således kan denne respondents uppgifter vara missvisande eller subjektiva. Kritiken kan även beröra svagheter i utformningen av undersökningen. En rättvis bild kanske inte kan återges genom att endast svara på fyra öppna frågor i en enkät. De polärdiagram som användes i enkäten täckte eventuellt inte in alla skalor på huruvida vederbörande produktionsledare eller producenter skulle vilja värdera sin kunskap. Att ledningens perspektiv inte beaktats kan ha lett till att undersökningen genomförts på subjektiva grunder eller att relevanta strategiska aspekter inte erhållits. Ledningen hade även 8

14 kunnat tillföra iakttagelser av företagets omgivning i form av trender och tendenser till undersökningen och därigenom tillfört ett omvärldsperspektiv. 9

15 3 Teoretisk bakgrund Att presentera olika definitioner av begreppet kompetens kan vara av stor vikt då en mängd definitioner återfinns. Den teoretiska bakgrunden behandlar även tre drivkrafter för att utföra kompetensanalyser. Även modeller för kompetensanalyser presenteras. 3.1 Hur definieras kompetens? Tre definitioner av kompetens presenteras utifrån Hansson, Hall och Axelsson. Hansson och Axelsson har en liknande bakgrund då Hansson är ekonomie doktor och har under 15 år forskat kring människors kollektiva kompetens. (Hansson 2003) Axelsson är docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och har forskat kring marknadsföring och teknisk utveckling (Axelsson, 1997). Hall har varit verksam vid de psykologiska, juridiska och ekonomiska institutionerna vid University of Texas i Austin (Hall 1988). Hansson delar upp kompetensbegreppet i social- och teknisk kompetens. Social kompetens beskrivs som människans förmåga att fungera tillsammans med andra människor och har ingen koppling till uppgiften. Den tekniska kompetensen ansluts till förmågan att kunna utföra arbetsuppgifter. Hansson delar upp den tekniska kompetensen i interpersonell kompetens och praktisk kompetens. Interpersonell kompetens handlar om förmågan att tillsammans med andra i en grupp utföra en specifik uppgift. Praktisk kompetens innebär den kompetens en individ behöver för att kunna utföra en uppgift. Dessa två utgör tillsammans den kollektiva kompetensen. Figur 2 på sidan 11 beskriver Hanssons syn och uppdelning av kompetenser. (Hansson 2003 s. 25) 10

16 Teknisk kompetens Social kompetens Praktisk kompetens Förmågan att utföra uppgiften Interpersonell kompetens Interaktion som syftar till utförande av uppgiften Socialt umgänge utan koppling till uppgiften Kollektiv kompetens Fig 2. Förhållandet mellan olika typer av kompetens. (Hansson 2003 s 26) Hall menar att kompetens är en mänsklig fallenhet och definierar kompetens som förmågan att göra vad som behöver göras och att lära sig av erfarenheten. Hall har utvecklat kompetensprocessen vars mål är att släppa lös människors engagemang och kreativitet, se figur 3. Den enskildes kreativitet härrör från det personliga engagemanget och denna synergieffekt som skapas av dessa faktorer blir kompetens. Fundamentalt för att kreativitet och engagemang ska skapa kompetens krävs samverkan. (Hall 1988 s. 56) samverkan potential potential engagemang kreativitet k o m p e t e n s PRESTATION Fig 3. Kompetensprocessens struktur. (Hall 1988 s. 55) Axelsson skiljer på kunskap och kompetens. Axelsson menar att först när individen har förmågan att i en viss specifik situation använda sin kunskap ges kompetensen uttryck. Axelsson definierar kompetens som människans individuella förmåga att rationellt lösa uppgifter och möta yttre krav i 11

17 en specifik situation. Han menar vidare att kompetens är en kombination av kunskap, erfarenhet, vilja och motivation. (Axelsson 1997 s. 19) 3.2 Drivkrafter I samhällets hastiga förändringstakt tvingas organisationer och individer att kontinuerligt uppdatera sin kompetens för att behålla sin position på marknaden eller sin anställning hos ett företag. Genom att kontinuerligt utveckla kompetensen kan en form av stabilitet skapas. (Heilmann 2007 s. 727) Lundmark menar att förändringar i arbetslivet kan vara svårförutsägbara vilket leder till krav på flexibilitet och snabba omställningar (Lundmark 1998 s. 8). Lundmark identifierar externa och interna drivkrafter till kompetensutveckling. Externa påverkansfaktorer kan vara datorisering eller teknisk utveckling och de interna påverkansfaktorerna exempelvis utvärdering av befintlig kompetens inför utbildning eller förändringar i verksamheten. (Lundmark 1998 s. 11) Utifrån Lundmark har tre områden identifierats som drivkrafter till kompetensanalys vilka presenteras i följande avsnitt Omvärldsförändring och globalisering Människan är av naturen anpassningsinriktade, vi löser problem och kan vidta konstruktiva åtgärder. Denna förmåga tar sig uttryck i organisationen genom att vi kan hitta alternativa handlingsmöjligheter och förutsäga konsekvenser. (Hall 1988 s. 37) Parallellt till Halls konstaterande om människan kan fenomenet omvärldsförändring knytas. Omvärldens förändring påverkar organisationen i alla led från strategiska planer och företagsstruktur till individnivå. (Balogun 2001 s. 9) Många av dagens yrkesroller kommer antingen att förändras drastiskt eller försvinna helt på grund av denna utveckling. Nya yrkeskategorier kommer att växa fram, yrkesroller som kräver en annan kompetens. (von Heland et al 1989 s. 3) Lynél menar att ett resultat av detta globala perspektiv är att en mer dynamisk och efterfrågestyrd arbetsmarknad framträtt. Det har skapats ett bredare samspel mellan företag, organisationer, universitet och högskolor för att på ett organiserat sätt överföra kunskap och på så sätt utveckla kompetensen. (Abrahamsson Abrahamsson Björkman Ellström Johansson red s. 397) I enlighet 12

18 med Lynél hävdar Larsson att de livslånga fasta anställningarna i framtiden kommer att ersättas av tillfällighetsarbeten och att flexibilitet prioriteras framför trygghet (Abrahamsson et al red s. 11). le Grand, Szulkin och Tåhlin menar att människan är som mest produktiv i flexibla organisationer. Dessa organisationer som ersatt en hierarkisk struktur med självstyrande arbetsfördelning och arbetsgrupper som får övergripande områden med kvalificerade arbetsuppgifter är optimala. (Abrahamsson et al red 2002 s. 162) Abrahamsson och Gunnarsson menar att ovan nämnda organisationsformer skapar en hög grad av lärande och kompetensutveckling och substituerar livslånga anställningar med ett livslångt lärande (Abrahamsson et al red 2002 s. 226). Lennerlöf påvisar människans grundläggande behov av trygghet. I dagens globala kapitalism där arbetsformerna decentraliseras, krav på flexibilitet ökar och vår frihet utökas, skapas en oro och osäkerhet. Vi blir mer desorienterade och finner svårigheter i att kombinera trygghet med flexibilitet. (Abrahamsson et al red 2002 s. 366) Ständig förändring har blivit ett återkommande ord. Organisationers verksamheter läggs utanför den egna produktionen, tillfälliga nätverk skapas och tilltron till tekniken ökar. Lennerlöf menar att det livslånga lärande, som Abrahamsson och Gunnarson framhäver, kräver både tid och utrymme för reflektion, för prövande av nya idéer och spelrum för samverkan mellan olika befattningar och kompetenser. Han menar vidare att det kräver ett långsiktigt tidsperspektiv och en bred delaktighet bland berörda. (Abrahamsson et al red 2002 s. 368) I forskningslitteraturen råder det en enighet om vilka förändringar i ekonomi och teknologi som haft betydelse för arbetsliv och arbetsmarknad under 80- och 90-talet. Med avseende på ekonomiska faktorer är det framförallt tre trender som är av stor vikt menar le Grand, Szulkin och Tåhlin. Den första trenden berör den ökade internationella handeln av varor och tjänster. Den andra berör att västvärldens konsumenters krav på varor och tjänster har förändrats till att gå mot ett ökat behov av diversifierade varor och tjänster som är anpassade efter individuella önskemål. Den tredje och sista trenden är att kraven hos löntagarna i de rikare länderna har utvecklats. De kräver nu ett större inflytande på arbetsplatsen. Anledningar till denna förändring är att den yngre generationen som vuxit upp i informationssamhället är mer välutbildade än tidigare generationer och på sätt och vis mer erfarna genom att de har kompetens att behärska internationella miljöer. På så vis ställer denna generation högre krav både i val vid konsumtion av varor och tjänster, men även i val av yrke och arbetsuppgifter. (Abrahamsson et al red 2002 s. 161) 13

19 3.2.2 Förändring av yrken och yrkesroller Omställningen på arbetsmarknaden och i arbetslivet går från ett kunnande av enskilda arbetsuppgifter till ett bredare arbetsområde som kräver ett större ansvar och högre kompetens. Omvandlingen påverkar i hög grad människors arbets- och yrkesstruktur. (Abrahamsson et al red 2002 s. 267) Förr krävdes vissa baskunskaper som läs- och skrivkunnighet. Idag har baskunskaperna utökats till att kunna hantera datorer, samspela med andra människor och identifiera och lösa problem. Är tjänstesamhället på väg mot ett kunskapssamhälle där vi ställs inför en differentiering mellan olika kompetenskrav och arbetsvillkor? (Abrahamsson et al red 2002 s. 184) Giertz har delat in det nya tjänstesamhället genom att gruppera verksamheter som organisatoriska, lednings-, kompetens- och marknadsmässiga verksamheter. Som exempel kan bilreparatörer, plåtslagare och hemtjänstarbetare sammanslås under lokal manuell tjänsteproduktion. Indelningen syftar till manuella tjänster som måste utföras på den lokala marknad där tjänsterna efterfrågas. Arbetslivet är eventuellt på väg i en riktning mot ökad polarisering med avsevärt skilda arbetsvillkor, frihetsgrader och utvecklingsmöjligheter. (Abrahamsson et al red 2002 s. 184) Det sker även en förändring av etablerade yrkens innehåll. Begrepp som social kompetens och entreprenörskap, nätverk och virtuella team är tecken på detta uppbrott från de traditionella arbetsorganisationerna. (Abrahamsson et al red 2002 s. 156) Med virtuella team menas att människor arbetar tillsammans utan att mötas. Detta ställer stora krav på den enskilde individen som representerar företaget och förväntas bygga upp förtroendefulla relationer och interagera med samarbetspartners endast genom det skrivna språket. (Abrahamsson et al red 2002 s. 217) Hansson beskriver virtuella team som nya sätt för människor att interagera i arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper är oberoende av rummet och är därigenom mer effektiva. Den största skillnaden mellan det vanliga teamet och det virtuella teamet är att det senare endast utnyttjar IT som kommunikationsmedel. (Hansson 2003 s ) Denna kommunikation har inte några tydliga tids- eller områdesramar. (Hansson 2003 s. 208) Under den tidiga arbetsetiken var pålitlighet och förutsägbarhet viktiga parametrar vilka står i motsats till Hanssons beskrivning av de virtuella teamen och dess omvärld som frångått pålitlighet och förutsägbarhet eftersom vad som helst kan hända, när som helst på dygnet. I det nuvarande arbetarsamhället ligger fokus istället på att byta jobb, att byta projekt och att våga ta risker. När mycket arbete blir projekt försvinner de tydliga ramar som definierar när arbetet påbörjas och avslutas. Detta ställer högre krav på individen som ständigt måste hitta nya möjligheter i sitt kluster 14

20 av kontakter. Det handlar snarare om att hitta tillfälligheter än specifika jobb. (Abrahamsson et al red 2002 s. 221) Teknikens utveckling och stödstruktur En distinktion kan göras mellan teknikutveckling som syftar till att komplettera befintlig teknik på marknaden och ny teknik vars syfte är att etablera sig på marknaden. Det är främst den senare som omformar tekniklandskapet. (Sturesson Summerton Ellegård Beckman red 2002 s. 59) Interaktionen mellan människor har delvis ersatts av det elektroniska mediets utbud av kommunikationslösningar. Gränser mellan människor och organisationer har således suddats ut och är nu mer svårdefinierade och flytande. Genom användande av informationsteknologi kan information spridas snabbt och arbete kan utföras utanför arbetsplatsen. Detta har också lett till att informationen lagras och sorteras vilket i sin tur medför att arbete kan utföras mer effektivt. (Hansson 2003 s. 203) Denna informationsteknologiska framfart innebär också stora arbetsorganisatoriska förändringar. Många, tidigare manuellt styrda, arbetsuppgifter kan idag helt eller delvis automatiseras med hjälp av datorer. I en ekonomisk studie av omvandlingen från ett specialiserat och uträknande sätt att dela in arbetet till ett holistiskt perspektiv på arbetsprocessen knyter forskarna samman resultatet från tidigare forskning och menar att den ekonomiska avkastningen inte beror på specialisering eller massproduktion utan på arbetsutvidgning och breddad kompetens. Bland anledningarna till detta resultat antogs de teknologiska framstegen vara en stor faktor vid sidan om de anställdas humankapital och preferenser. Den informationsteknologiska revolutionen, förhöjda kompetenskrav och införandet av datoriserad utrustning var också medverkande faktorer som ledde till att företagen gick med vinst. (Abrahamsson et al red 2002 s. 162) I takt med att arbetsuppgifter utvecklas till att beröra större kommunikativa inslag utvecklas också stödsystem. Bland de vanligaste kommunikationsmedlen återfinns exempelvis videokonferens som tillåter geografiskt överskridande möten, diskussionsforum på internet eller organisationers intranät. (Hansson 2003 s ) För att utnyttja kapaciteten av nämnda tekniker på ett optimalt sätt kräver det att användarna dels funnit den teknik de främst anser lämplig för just deras ändamål. Det krävs även stor kännedom och kompetens kring de tekniska redskapen och deras sociala effekter. För att arbeta på detta sätt måste även respektive persons kompetens utvärderas i relation till uppgiften och i viss mån även 15

21 uppdraget därför att det hos somliga finns ett visst motstånd till förändring i synnerhet med avseende på ny teknik. (Hansson 2003 s ) 3.3 Möta förändring med kompetensutveckling Hall menar att ingen organisation bör vidta förändringar endast för förändringens egen skull. Förändringar bör vidtas när anställda arbetar sämre än vad de har potential till, när rådande principer eller rutiner visar sig vara kontraproduktiva alternativt otillräckliga eller när organisationen möter förändrade krav från marknaden eller behov av ändrade funktionssätt. (Hall 1988 s. 220) Det finns flera förändringar i samhällsutvecklingen som talar för ett ökat behov av kompetensutveckling. Inte minst de områden som beskrivits i föregående stycken, men även kunders ökade krav på kvalitet och leveranssäkerhet, krav på ständig förnyelse och utveckling. (Svensson Åberg 2001 s. 15) 3.4 Kompetensanalys I samband med att personalutbildningen steg under 1960-talet utvecklades modeller för systematisk kartläggning och undersökning av utbildningsbehov i arbetslivet (Lundmark 1998 s ). Undersökningarna kan också beskrivas som diagnostiska bedömningar som kan bidra till anpassning av kommande upplägg av utbildningar och genomförande i förhållande till den diagnostiserade personen (Andersson Sjösten Ahn 2003 s. 21). I följande kapitel presenteras exempel på modeller som skulle kunna användas för detta ändamål Problemorienterade gruppsamtal Problemorienterade gruppsamtal grundar sig på ett fullt engagemang från en specifik arbetsgrupp där gruppen tillsammans genomför en systematisk inventering av upplevda problem i det dagliga arbetet. En förutsättning för ett lyckat genomförande är att diskussionen är konstruktiv och att orsaker och åtgärder för att lösa problemen även diskuteras. Resultatet blir en upprättad förteckning över upplevda problem, orsaker till dessa samt åtgärder som kan vara exempel på konkreta utbildningar. Åtgärderna kan även vara av organisatorisk karaktär som då innebär en förändring av förutsättningar samt utveckling på strategisk nivå. (Lundmark 1998 s. 60) 16

22 3.4.2 Kompetensinventering Fränkel presenterar en modell kallad kompetensinventering. Inledningsvis undersöks den nuvarande kompetensen i organisationen. En relevant fråga att ställa är: vad är kompetens just för oss? För att få detta svar måste målen för verksamheten definieras. Därefter identifieras organisationens samlade kompetens för att undersöka om den lever upp till de uppsatta målen. Därefter inringas den bas- och spetskompetens som organisationen är beroende av. Inventeringen tar även utbildningar och yrkeserfarenheter i beaktande. En annan faktor som är av stor vikt vid inventeringen är en analys av omvärlden för att på så sätt kunna möta kommande krav. Steget därefter berör framtida kompetensförluster. Där analyseras huruvida företaget kommer att få stora pensionsavgångar eller om någon nyckelkompetens kommer att sluta. I det sista steget av kompetensinventeringen undersöks möjligheter för att möta de glapp som skapats mellan vad organisationen har och vad den behöver för att nå uppsatta mål. Exempel på att möta dessa glapp kan vara nyrekrytering, utbildning eller fortbildning. Fränkel menar att en kompetensförsörjningsplan bör upprättas samt bestämmande av hur uppföljning och revidering av den ska ske. (Fränkel 2003 s ) Kompetensförsörjningsmodellen Persson menar att mätning av kompetens kan ge underlag för utbildning eller omorganisation av verksamheten. En mätmetod är att låta varje person i verksamheten bedöma sin kompetens i ett antal olika avseenden och sedan jämföra den personliga uppfattningen om den individuella kompetensen med chefens eller arbetsledarens uppfattning. Ett exempel på detta är att arbetsuppgifter A-G är aktuella för en viss yrkeskategori. Således värderar person 1 sin individuella kompetens utifrån dessa arbetsuppgifter. Därefter värderar chefen eller arbetsledaren dessa arbetsuppgifter utifrån vad person 1 bör leva upp till. Därefter räknas summorna på varje enskild arbetsuppgift ut och således kan ett gap mellan individens självskattade kompetens och ledningens behov skönjas. Resultatet kan ligga till grund för kommande kompetensutveckling eller utbildning i de områden där kompetensen är låg. Efter att åtgärder vidtagits bedöms situationen på nytt. (Persson 2009 s ) I figur 4 exemplifieras ovan nämnda kompetensförsörjningsmodell. 17

23 Andra språk Förhandla Ny teknik Organisera Koppla av Fackkunskaper Ge förslag Person A Arbetsledarens krav Tala, lyssna Förstå och följa budget Hålla tider Fig 4. Kompetensprofil i polärdiagramform för person A i förhållande till arbetsledarens krav. (Persson 2009 s. 72) 18

24 4 Empiri I empirin redogörs för företagets bakgrund och struktur. Även kompetensanalysens genomförande och resultat presenteras ingående. 4.1 Företagsbeskrivning Scandvision bildades 1984 av Anders Ohlsson, Mikael Kotanidis, Sauro Mastio och Sterner de la Mau. Idag, 26 år senare, finns ett trettiotal fast anställda på företaget och ett omgivande nätverk av frilansande resurser såsom filmfotografer, produktionsledare, regissörer och producenter. Dessa tas in vid behov under både längre och kortare perioder. (Kojic ) Scandvision är ett filmproduktionsbolag och arbetar med rörlig bild för att levandegöra berättelser. Företaget har arbetat med en mängd stora kunder såsom Hennes & Mauritz, SAS, IKEA, E.ON med flera. ( ) De anställda arbetar i team vilka sätts ihop av producenterna. Teamen är oberoende av varandra och varje producent ansvarar för sitt team. Produktionsledaren är den person som planerar och organiserar projekten och ansvarar över filmfotografer och redigerare samt ansvarar mot producenten som har det övergripande ansvaret för att leverans och budget hålls. (Haeger ) 4.2 Problembeskrivning Organisatoriska förhållanden och företags bristande anpassningsförmåga till ny teknik menar Axelsson är de största orsakerna till organisationers stagnation (Axelsson, 1997 s. 13). En kompetensanalys kan vara en förebyggande åtgärd för att undvika dessa problem och bidra till att företaget ligger i framkant och är rustade för att möta framtidens kommande krav. Utifrån ovanstående motiv har en fallstudie i form av en kompetensanalys genomförts på Scandvision. Kompetensanalysen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer och en samtalsintervju. Även genom enkätundersökning och en polärdiagramsmodell utifrån Persson (2009 s. 72). Ovan nämnda intervjuer kan liknas vid problemorienterade gruppsamtal i enlighet med Lundmark (1998 s 60). Genom att inleda undersökningen med intervjuer kunde ett underlag för kommande enkäter skapas utifrån respondenternas syn på dagens kompetenskrav och framtidens kompetenskrav. 19

25 Detta i enlighet med Larsen som menar att intervjuer kan användas vid en undersöknings inledande fas för att ta reda på vilka frågor som fortsättningsvis ska utforskas. (2009 s ) Uppgifterna i Perssons polärdiagramsmodell baseras på respondenternas egen uppfattning om yrkenas mest relevanta arbetsuppgifter. Ledningens perspektiv har inte beaktats då företagets ledning inte var närvarande på arbetsplatsen vid intervjutillfällena och enligt författarens iakttagelser verkar vara begränsat insatta i den dagliga produktionen. Således gjorde författaren den bedömningen att ledningen inte var tillräckligt insatta för att kunna bedöma en producents eller produktionsledares dagliga arbetsuppgifter och därmed skulle ledningen inte tillföra det önskade perspektiv till undersökningen varför ett bortval därigenom gjordes. 4.3 Produktionsledare Den semistrukturerade intervjun med produktionsledarna utgick från två övergripande områden som författaren ville att respondenterna skulle diskutera (se bilaga 1). Dessa berörde de nuvarande arbetsuppgifter som produktionsledarna ansåg relevanta för yrket samt de kompetenskrav som de tror att framtiden kommer att ställa. Vid intervjun hade författaren två listor där de nuvarande kraven på kompetens och de framtida kompetenskraven kunde sättas in, dock utan rangordning. I intervjun framkom att mycket av arbetet kretsar kring förmågan att kunna planera och organisera projekt. Detta i en arbetsmiljö där tidspress och krav på leverans är en del av vardagen. Att ha en helhetssyn och se vad som behöver göras, se till att arbete utförs och levereras är huvudsakliga uppgifter. (Kojic Bengtsson Holmberg Löwenhielm Peetre ) Nedan presenteras utan inbördes ordning de arbetsuppgifter som produktionsledarna ansåg som relevanta för yrket: Planera Organisera Administrera Tekniskt kunnande Läsa, följa, förstå budget Teamarbete Social kompetens Kunna uttrycka sig i tal och skrift 20

26 Språkkunskaper Av ovanstående, i punktlistan, nämnda nuvarande arbetsuppgifter valdes sex övergripande arbetsuppgifter ut som respondenterna ansåg vara av störst relevans för yrket. Dessa arbetsuppgifter värderades på en skala 1-5 efter vilken kompetens som produktionsledaren bör besitta inom respektive arbetsuppgift och således skapades ett övergripande kompetenskravdiagram för yrket som produktionsledare. 1 är begränsad förmåga och låg kompetens och 5 är hög förmåga och hög kompetens. Urval och värdering skedde av produktionsledarna vid intervjutillfället och sattes sedan efter intervjun in i ett polärdiagram av författaren. Detta diagram kom sedan att ligga till grund för en individuell enkätundersökning, se bilaga 2. Den andra punkten i intervjun berörde de kompetenskrav produktionsledarna tror att framtiden kommer att ställa på yrket. Här framkom följande även de utan inbördes ordning: Större informationshantering Mer teknikorienterat arbete Kunskap om sociala medier En produktionsledare menade att färre personer i framtiden troligtvis kommer att utföra en större del i produktionen. Detta på grund av nedskärningar och konkurrens i branschen. Konkurrensen, menade produktionsledaren, kom från frilansare som ofta har en bredd i sin kompetens och som även kan acceptera tidsbegränsade projektanställningar. Således kommer flexibilitet och kompetens att vara eftertraktade egenskaper. (Bengtsson ) En annan produktionsledare instämde i ovanstående resonemang och menade att detta kunde återspeglas internt genom att producenters och produktionsledares arbete flyter ihop och att dessa yrkesgränser kommer att tunnas ut. Således skapas en intern konkurrens som inte tidigare funnits. (Kojic ) Samtliga fyra respondenter var eniga om att teknikkunnande och sociala medier troligtvis kommer att utgöra en större del av deras vardag i framtiden, både i avseendet att kommunicera med varandra internt på företaget, men också för att kommunicera med kunder. Enkäten som delades ut vid det andra undersökningstillfället innehöll fyra öppna frågor samt ett polärdiagram där den enskilde fick värdera sin kompetens utifrån urvalet av de mest relevanta arbetsuppgifterna som skett vid intervjutillfället (se bilaga 4). 21

27 Den första frågan berörde respondenternas arbetsuppgifter. Samtliga respondenter menade att de planerar och organiserar projekt och är ansvariga för att planer utifrån tid och budget följs. Den andra frågan berörde den grundkompetens respondenterna anser att de har utifrån utbildningar eller diverse arbetslivserfarenheter. Här skilde sig svaren från respondenterna då samtliga hade olika bakgrund. En respondent var utbildad lärare, en hade läst kurser på högskolan i socialantropologi och projektledning, en tredje respondent sade sig vara självlärd och en respondent hade en fil. kand i drama teater och film. Samtliga uppgav sig ha lång arbetslivserfarenhet av yrket. Tredje frågan i enkäten avsåg undersöka vilken kompetens de enskilda respondenterna ansåg krävas för yrket. En respondent menade att förmågan att kunna hantera flera saker samtidigt var mest viktigt. En annan hävdade att kunskap om det rörliga bildmediet och att kunna vara flexibel och organiserad var det som krävdes. Den tredje menade som först nämnda att planerings- och organiseringsförmåga tillsammans med social kompetens, teknikkunnande och problemlösningsförmåga var av största vikt. En respondent ansåg att inte någon kompetens krävdes för yrket utan endast intresse och uppmärksamhet och viljan att lära sig. Sista frågan berörde den kompetens som respondenterna trodde att de kommer att behöva utveckla eller skaffa sig för att kunna utföra sitt yrke i framtiden. Tre av fyra respondenter trodde större kunskap om teknik både med avseende på nya medier och plattformar, inspelningsteknik, dator- och programuppdateringar samt sociala medier. En respondent trodde att informationsförmedling inför projektstart och gränssättning gentemot kund kan behöva utvecklas. Samtliga fick även värdera sin kompetens utifrån polärdiagrammet som skapats utifrån de arbetsuppgifter som definierats i den semistrukturerade intervjun, se bilaga 2. Utifrån modellen i bilaga 2 fick respondenterna värdera sin egen kompetens. I bilaga 6 visas produktionsledarrespondenternas individuella värdering i förhållande till kravbilden. I figur 5 presenteras i tabellform de individuella polärdiagrammen i förhållande till kravbilden. 22

28 Planera Organisera Förstå och Teknikkunnande följa budget Teamarbete Social komp. Prod.led Prod.led Prod.led Prod.led Medelvärde 5 4,5 3,25 4,5 4,25 3,5 Kravbild Fig 5. Sammanställning av de individuella polärdiagrammen i förhållande till kravbilden. 4.4 Producent Den producent som representerade yrket på företaget tillfrågades om samma områden som produktionsledarna (se bilaga 1) genom en samtalsintervju i enlighet med Larsen. (Larsen 2009 s. 85) Intervjun inleddes genom att respondenten fritt fick berätta om sitt yrke och sin vardag. Producenten uppgav att yrket innebär ett övergripande sälj- och kundansvar och att det till stor del handlar om att hitta kunder och genom kundmöten hitta ett behov av den rörliga bilden. Vissa morgnar kan jag komma till ett tomt skrivbord. Därför gäller det att kunna skapa sina egna arbetsuppgifter. (Haeger ) Respondenten menar att vissa dagar enbart handlar om att söka potentiella kunder. Fokus ligger på börsnoterade företag då de, med sin omsättning, skulle kunna genomföra större projekt i samarbete med Scandvision. Producenterna skapar även projektramar i form av budget och team. Deras arbete överlämnas sedan till produktionsledarna som således fått givna ramar att arbeta inom. (Haeger ) Även producenten fick förteckna relevanta nuvarande arbetsuppgifter för yrket vilka presenteras nedan utan inbördes ordning: Identifiera och hitta kunder Kunna genomföra kundmöte Hitta ett behov hos kunden 23

29 Lägga en budget/offert Skriva produktionsavtal Sätta samman ett team Informationssökning Hitta nya förpackningsidéer Kundvård Se till att budget hålls Sex av de relevanta arbetsuppgifterna valdes ut vilka respondenten ansåg vara av störst relevans för yrket. Arbetsuppgifter värderades på en skala 1-5 efter vilken kompetens som producenter bör besitta inom respektive arbetsuppgift. Urval och värdering skedde av producenten vid intervjutillfället. De utvalda arbetsuppgifterna och dess värdering sattes sedan efter intervjun in i ett polärdiagram av författaren (se bilaga 3) vilket skapade ett övergripande kompetenskravdiagram för yrket. Detta kom sedan att ligga till grund för en individuell enkätundersökning. Respondenten trodde att sociala medier i framtiden kommer att utgöra en större plattform för att hitta och kontakta kunder och att en större del av all kommunikationen både internt och externt kommer att föras genom dessa. Kring dessa sociala medier påpekade respondenten, med avseende på sig själv, att inga kunskaper fanns. Detta ålåg företagets teknikchef att internt förmedla menade respondenten. (Haeger ) Övriga framtida potentiella kompetensområden utifrån respondenten presenteras nedan, utan inbördes ordning: Teknikkunnande kring ny teknik Förändringar runt teknik och hur det påverkar offerering Nya plattformar för film Verktyg för omvärldsbevakning av företag Undersöka hur företag presenterar sig på mässor och dylikt för att på så sätt hitta nya behov av den rörliga bilden Enkätunderlaget var detsamma som produktionsledarrespondenterna besvarat, se bilaga 5. Även detta innehöll ett polärdiagram där den enskilde fick värdera sin kompetens utifrån urvalet av de 24

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade

Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade HR Verksamhet 1 (5) Handläggare; Carolina Käll och Karolina Thorsson Version; 2 Datum; 2009-05-18 Bilaga 2 Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016 Dela och lär-dagen 4 oktober 2016 Tema: Likvärdighet, Etik & Moral Anette Granberg Utvecklingsledare kultur Område kultur och ideell sektor, Regional utveckling Region Örebro län Dagens arbetsliv Etik

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

MÄNNISKAN I INDUSTRIN MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Metod- PM 3 28 september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Inledning Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet.

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet. LT 5 LT 5 är till för dig med minst 5 års erfarenhet av att verka i rollen som chef och ledare. För dig som söker nya perspektiv, vill öka kunskapen om andra verksamheter och finslipa skickligheten i ditt

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Motivering och kommentarer till enkätfrågor ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Samtliga förvaltningar inom kommunerna och landstinget Länsstyrelsen Kommunala bolag/stiftelser

Samtliga förvaltningar inom kommunerna och landstinget Länsstyrelsen Kommunala bolag/stiftelser 2006-01-10 06/05 Samtliga förvaltningar inom kommunerna och landstinget Länsstyrelsen Kommunala bolag/stiftelser KOMPETENSUTVECKLING FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL I VÄSTERNORRLAND OCH GÄVLEBORG BAKGRUND Arbetslivet

Läs mer

Kompetensmodell sjuksköterskor

Kompetensmodell sjuksköterskor Kompetensmodell sjuksköterskor Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kunskap Grundläggande kunskaper som krävs i rollen. Utökade kunskaper förvärvade genom arbete, förkovran, utbildning. Gedigna kunskaper förvärvade

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer