14212/16 hg,cjs/gw 1 DG G 3 C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2016 (OR. en) 14212/16 NOT från: till: Ordförandeskapet ESPACE 54 RECH 308 COMPET 567 IND 234 EU-GNSS 33 TRANS 414 TELECOM 223 MI 691 EMPL 466 CSDP/PSDC 641 CFSP/PESC 912 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg. dok. nr: 13758/16 ESPACE 52 RECH 298 COMPET 544 IND 222 EU-GNSS 32 TRANS 404 TELECOM 206 MI 665 EMPL 442 CSDP/PSDC 613 CFSP/PESC 867 Ärende: Förberedelser inför mötet i rådet (konkurrenskraft) den 29 november 2016 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En rymdstrategi för Europa Riktlinjedebatt I. INLEDNING 1. Under det italienska ordförandeskapet och det luxemburgska ordförandeskapet bidrog rådet med underlag inför fastställandet av en långsiktig europeisk vision för rymden. 1 2 Dok /14 och dok /14 (Diskussion och Rådets slutsatser). Det luxemburgska ordförandeskapet anordnade ett informellt möte mellan EU:s och Europeiska rymdorganisationens (ESA) ministrar med ansvar för rymdfrågor /16 hg,cjs/gw 1

2 I november 2015 meddelade kommissionen i arbetsprogrammet för 2016 sin avsikt att utarbeta en rymdstrategi för Europa. Under våren 2016 inledde kommissionen därför ett offentligt samråd och en rad därtill hörande evenemang för att inhämta de berörda parternas synpunkter om politiska prioriteringar, utmaningar och möjligheterna att forma en sådan framtida rymdstrategi för Europa. 2. Under det nederländska ordförandeskapet under första halvåret 2016 diskuterades frågor rörande en framtida strategi vid flera möten i arbetsgruppen för rymdfrågor, i syfte att bidra med underlag till kommissionens arbete med frågan. Dessutom ägde en riktlinjedebatt om "Utnyttjande av rymddata" rum vid mötet i rådet (konkurrenskraft) den maj Ett informellt ministermöte i rymdfrågor mellan EU och ESA, under överinseende av ordförandeskapen för Europeiska unionens råd och ESA:s ministerråd, hölls den 30 maj 2016, för att ge ytterligare konkreta bidrag till en samordnad europeisk rymdpolitik. 3. Det slovakiska ordförandeskapet fokuserade därefter på ämnet "Utnyttjande av rymddata" utifrån de mycket påtagliga fördelarna med rymddata för medlemsstaterna och EUmedborgarna. Ordförandeskapet önskar upprätthålla och utvidga diskussionen om denna fråga med industrin och med små och medelstora företag, samtidigt som man stärker den centrala roll som unga forskare spelar för att främja ämnet rymdfrågor. 4. Den 26 oktober 2016 offentliggjorde kommissionen meddelandet "En rymdstrategi för Europa" i syfte att stimulera framväxten av nya tjänster och främja en ledande roll för Europa i rymden. Strategin är uppbyggd kring följande fyra strategiska mål: 1) maximera fördelarna med rymden för samhället och ekonomin i EU, 2) främja en europeisk rymdsektor som är innovativ och konkurrenskraftig på global nivå, 3) stärka Europas oberoende i fråga om tillgång till och användning av rymden i en trygg och säker miljö, och 4) stärka Europas roll som global aktör i rymden och främja internationellt samarbete /16 hg,cjs/gw 2

3 5. I strategin betonas även att förbindelserna mellan EU och ESA kommer att vara en av hörnstenarna för framgång. Samtidigt som rymdstrategin lades fram undertecknade därför kommissionen, på EU:s vägnar, och ESA på eftermiddagen den 26 oktober 2016 ett gemensamt uttalande från EU och ESA om "en gemensam vision och gemensamma mål för framtiden för Europa i rymden". Syftet med detta gemensamma uttalande är att betona EU:s och ESA:s avsikt att stärka sitt samarbete i framtiden och att vidareutveckla det för att uppnå sina gemensamma ambitioner och mål om att Europa ska förbli en aktör i världsklass i rymden och en attraktiv partner på den internationella arenan. II. BAKGRUND 6. Marknadsvillkor för rymdindustrin och rymdtjänster Det globala landskapet förändras snabbt, särskilt på grund av internationaliseringen och globaliseringen av rymdsektorn som orsakas av en mångdubbling av både offentliga och privata aktörer. Jämfört med Europa gynnas konkurrenterna ofta av större budgetar, mognare privata investeringsmarknader och ökat stöd från institutionella aktörer, större efterfrågan på den inhemska marknaden, ökade synergier mellan den civila sektorn och försvarssektorn. Konkurrensen blir allt hårdare. Förändringar i teknik och omvälvande innovationer (t.ex. miniatyrisering och kommersiella transporttjänster i omloppsbanan kring jorden) är också utmaningar för de traditionella affärsmodellerna inom sektorn. Nya affärsmodeller växer fram t.ex. uppskjutningstjänster och satellitupphandling som sammanförs, och billigare tillträde till rymden. Denna dynamik har stora återverkningar längs hela värdekedjan inom rymdsektorn. Dessa utmaningar kan lösas genom att man minskar de tekniska hindren med anknytning till EU:s flaggskeppsprogram (t.ex. stordata för Copernicus, chippsatser för Galileo), förbättrar de allmänna marknadsvillkoren genom utnyttjande av de befintliga möjligheterna med en tillväxtorienterad politik (t.ex. den inre marknaden, den digitala marknaden, kapitalmarknadsunionen), program och verktyg (t.ex. innovation som stöds genom Horisont 2020 och synergieffekter med investeringsplanen, Cosme, ESI-fonderna), samt möter efterfrågan och utbud i värdekedjor med tematiska strategier och klusterstrategier. Ett bra regelverk för offentlig upphandling bör utarbetas /16 hg,cjs/gw 3

4 7. Utnyttjande av rymddata Rymddata och rymdbilder, rymdtillämpningar och rymdtjänster och produkter i kombination med den digitala ekonomins snabba utveckling erbjuder enorma potentiella fördelar för en effektivare och ändamålsenligare offentlig politik och möjligheter för vetenskapen, den privata sektorn särskilt vad gäller värdehöjande verksamhet och samhället. Många av dessa aktiviteter kan förbättras genom användning av rymddata. Det är värt att notera att de största effekterna märks utanför rymdsektorn. Allteftersom EU:s rymdprogram (Galileo och Egnos, Copernicus) gradvis utvecklar sin operativa kapacitet blir en mängd uppgifter och tjänster tillgängliga för ekonomin och samhället. Europeiska företag och användare i allmänhet bör kunna dra nytta av de stora offentliga investeringar som har gjorts under flera årtionden i de europeiska rymdprogrammen. I synnerhet marknaden för jordobservation och rymddata och rymdbilder har växt under de senaste två, tre åren med de nya Sentineluppdragen inom ramen för Copernicus. Detta ger fördelar för den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna och för allt fler privata företag inom olika områden, och även för slutanvändarna och EU-medborgarna. Copernicus möjliggör värdekedjor såsom jordbruk, skogsbruk, övervakning av stadsmiljöer, försäkringar, havsobservation, olja & gas, förnybar energi och luftkvalitet. Några exempel på positiva effekter: en produktivitetsökning på 5 % för fiskodlare tack vare observation av giftig algblomning, 60 % högre precision vid analys av effekterna av gränsöverskridande föroreningar på luftkvaliteten, och 170 miljoner euro för marknadsprognos avseende försäkringar av betesmarker mot naturkatastrofer (från 2025) 3. Galileobaserade tillämpningar omfattar platsbaserade tjänster, jordbruk, transporter (luftfart, sjöfart, järnväg, landsväg) samt lantmäteri och tidsbestämning. De ger konsumenterna lösningar med chippsatser med hög volym som vanligtvis används i smarta mobiler, surfplattor och andra konsumentprodukter, tillsammans med nya lösningar för sakernas internet, navigering i fordon, samt tekniska lösningar från företag till företag Report on the socio-economic impact of Copernicus (2016), utarbetad av PwC för Europeiska kommissionen ISBN doi / Europeiska byrån för GNSS GNSS Market Report mars 2015 nr 4 ( /16 hg,cjs/gw 4

5 För att stärka rymdekonomin och främja den avsedda socioekonomiska inverkan finns det åtgärder som bör övervägas på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla en framåtblickande strategi och ta fram nya generationer av rymdprogram som har en användarorienterad grund samt att hantera nya behov. 8. Forskning och utveckling Rymdforskning och utveckling av rymdsystem är grundläggande faktorer för rymdsektorn forskning kan betraktas som "tjänster" och Horisont 2020 spelar en avgörande roll. Det är viktigt att intensifiera återkopplingen mellan politik och forskning samt stödja utarbetandet, utvecklingen och utnyttjandet av rymdprogrammen. Den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft bör stärkas genom stöd till europeiskt oberoende i fråga om kritisk rymdteknik och rymdsystem, främjande av en hållbar leveranskedja och tillträde till exportmarknaderna, underlättande av innovation, affärsmöjligheter och industriell kapacitet samt stöd till nära, effektiva kopplingar mellan utbildning, forskning och innovation. 9. Tillgång till rymden En oberoende, pålitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden på rimliga villkor för EU, ESA och deras respektive medlemsstater, som baseras på tillgängligheten av europeiska konkurrenskraftiga bärraketer i världsklass och operativ kapacitet är av strategisk betydelse. Europa måste säkerställa sin handlingsfrihet och självständighet. Det måste ha tillgång till rymden och använda den på ett säkert sätt. Tillgång till rymden är ett strategiskt och ett politiskt mål. De viktigaste utmaningarna i detta sammanhang är följande: a) Säkerställa en fortsatt självständig, pålitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden på rimliga villkor för EU, ESA och deras respektive medlemsstater genom tillgång till såväl ett antal lämpliga och konkurrenskraftiga bärraketer av världsklass som en europeisk rymdhamn /16 hg,cjs/gw 5

6 b) Stödja den europeiska rymdindustrins ledande ställning på den globala marknaden för kommersiella uppskjutningstjänster i syfte att bibehålla och förbättra den nödvändiga uppskjutningsfrekvensen för systemtillförlitlighet (verktyg, kompetens) och kostnadseffektivitet. c) Skapa gynnsamma villkor i Europa för utvecklingen av marknaden för små satelliter och billig uppskjutningskapacitet för marknaden (rymd- och marksegment). 10. Rymden och säkerheten Rymdbaserade tjänster kan stärka EU:s och medlemsstaternas kapacitet att hantera de växande säkerhetsutmaningarna och förbättra övervakningen och kontrollen av flöden som påverkar säkerheten. I förekommande fall kan insatser för att uppnå synergier inom rymd-, säkerhets- och försvarsverksamheter svara mot befintliga och nya behov på detta område. 11. Styrning och finansiering EU och ESA bör ha en enhetlig strategi för de grundläggande aspekterna (styrningen har sin grund i delegeringsöverenskommelser och arrangemang som härrör från programförordningen) och följa ett pragmatiskt tillvägagångssätt till stöd för prioriteringarna i den europeiska rymdpolitiken. Programmens utveckling efter 2020 måste beaktas utan att deras halvtidsöversyn föregrips. Man bör prioritera en resursanvändningen som är så samverkande och kompletterande som möjligt. Tillräcklig finansiering, både på offentlig och privat nivå, är av avgörande betydelse för att trygga kontinuiteten för EU:s rymdprogram, att till fullo utnyttja den potential som rymden erbjuder samt att bibehålla och utveckla EU:s roll som global aktör i rymden /16 hg,cjs/gw 6

7 III. FRÅGOR FÖR RIKTLINJEDEBATTEN: Med utgångspunkt i den ovan beskrivna bakgrunden uppmanar ordförandeskapet konkurrenskraftsrådet (delen rymdfrågor) att den 29 november 2016 ta upp följande frågor: 1. I vilken utsträckning är de insatser och åtgärder som föreslagits av kommissionen i dess rymdstrategi för Europa lämpliga för att främja den europeiska rymdindustrin och för att garantera att fördelarna med EU:s rymdverksamhet och EU:s viktigaste program Galileo och Copernicus samt de uppgifter som de genererar når ut till medborgarna och skapar tillväxt och sysselsättning? Hur kan sådana åtgärder avspeglas på nationell och regional nivå för att maximera deras effekt? 2. Med tanke på den strategiska betydelsen av rymdkapacitet, i vilken utsträckning bidrar de åtgärder som kommissionen föreslagit till att "stärka Europas självständighet i fråga om tillgång till och användning av rymden i en trygg och säker miljö"? Hur kan man i detta avseende stödja en konkurrenskraftig europeisk industriell bas i Europa och på den globala marknaden och i syfte att bevara och främja Europas tillgång till rymden, utnyttjande av tillgången till uppgifter samt den europeiska kapaciteten för kritisk teknik och kritiska system, vilka utgör själva stommen för oberoende? 14212/16 hg,cjs/gw 7