Nyhetsblad från. ta tillvara det som finns och görs samt lära av andra. Ledaren

Transkript

1 Nyhetsblad från NR ta tillvara det som finns och görs samt lära av andra I juni numret 1Ledaren FUB på besök Carpe träffar AF 2 Heldagar om boende och daglig verksamhet 3 Politikerträff i maj 4 Erfarenhetsutbyte Kompetensombud på kurs 5 Yrkeskrav för funktionshinderområdet 6 Tema Carpe- en dag av goda exempel N Ledaren. u har tre terminer gått av projekttiden och mycket har hänt och gjorts. Bland annat så har personer deltagit i timmars kompetensutvecklingsinsatser. Det är lika mycket som arbetsveckor eller närmare 484 arbetsmånader. Med andra ord en hel massa! Dessutom har spännvidden varit stor både till innehåll och form. Även mycket annat har gjorts, exempelvis har en arbetsgrupp definierat verksamhetsområdets yrkeskrav (se artikel sid 5). Det har också gjorts en hel del när det gäller den strategiska nivån, som exempelvis att verksamhetsområdet varit representerat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya gymnasieprogrammen och med kontakter med Arbetsförmedlingens huvudkontor. I ansökan till ESF-rådet som skrevs för snart två år sedan står som ett av Carpes syften: ta tillvara projektresultatet och därmed skapa förutsättningar för att på sikt inrätta ett Kunskaps- och Utvecklingscentrum för funktionshinderfrågor i Stockholms län. Denna fråga, som har såväl nationella som regionala aspekter, har den senaste tiden diskuterats i olika grupper, där ibland styrgruppen. Projektledningen har påbörjat diskussionen med olika tänkbara intressenter som Socialstyrelsen, SKL, Kommunal, Hjälpmedelinstitutet, FUB samt med Handisam, som har ett nationellt samordningsansvar för handikappolitiken. Det finns förstås fler tänkbara intressenter, inte minst handikapporganisationerna och arbetet fortsätter till hösten. Den regionala delen av centret diskuteras vidare i de grupper som finns inom Carpe, men behöver förstås även tas upp lokalt i respektive kommun. På Carpes hemsida, finns en länk under rubriken Nationell konferens där man som chef kan gå in för att lämna synpunkter på behovet av ett nationellt center och dess uppgifter. Carina Schmidt, projektledare Carpe CARPE ett utvecklingsprojekt inom området funktionsnedsättning i 19 kommuner inom Stockholms län. Delfinansieras av ESF. 1/ / FUB på besök Projektledare Carin Bergström och FUBs ombudsman Pie Blume vid senaste mötet. Riksföreningen FUB träffar projektledningen regelbundet för att diskutera gemensamma frågor och utbyta information och erfarenheter. Den senaste träffen var den 20 april då ombudsmannen Pie Blume besökte projektledningens kontor i Södra stationsbyggnaden på Södermalm. Carpe träffar AF Vid några olika tillfällen har projektledningen fått möjlighet att träffa ansvariga personer på Arbetsförmedlingens huvudkontor för att diskutera problemet med otydliga sökkriterier gällande de yrken som rör verksamhetsområdet. Vissa tjänster, som vårdare och liknande, återfinns under hälso- och sjukvård, medan personlig assistans finns under socialt arbete dit ju även vårdaryrket hör. Nu har ett arbete påbörjats för att tydligoch synliggöra dessa yrken. Rita Bergenhill och Gudrun Ederfors på AFs huvudkontor vid en av träffarna med projektledningen under våren.

2 SIDA 2 Heldagar om boende och daglig verksamhet Under våren har två dagar vikts åt två av de arenor som finns inom Carpes verksamheter, nämligen daglig verksamhet och boende. En dag om daglig verksamhet Den 19 mars genomfördes en välbesökt dag om daglig verksamhet som innehöll både framtidsspaning, diskussion och erfarenhetsutbyte. 100 personer från 14 kommuner deltog. Under dagen medverkade Helene Wirandi från Socialstyrelsen och presenterade den kartläggning av daglig verksamhet som gjordes 2008 och vad som hänt sedan dess. Dessutom medverkade avgångselever vid St Eriks gymnasium och inte minst medverkade alla deltagande chefer och medarbetare, då stor del av dagen ägnades åt diskussioner i olika grupper utifrån frågeställningar som deltagarna själva valt. En av dagens mest uppskattade inslag, elever från St Eriks gymnasium. Därefter berättade eleverna om sina tankar inför framtida sysselsättning. Några önskar en plats på en riktig arbetsplats, medan andra önskar en plats i en grupp med personer som har liknande svårigheter som dem själva. Eleverna beskrev också sina önskemål om olika inriktningar på sin sysselsättning bland annat dans, restaurang, tidningsutdelning och second-hand butik. Några elever berättade också att de vill att det alltid ska finnas personal i närheten, så att det alltid finns någon att fråga om man blir osäker. Alla elever hoppades att de skulle få göra precis det de önskade efter skolan. Vi måste modernisera oss för att möta framtidens arbetstagare Ett aktiv och glatt gäng deltagare från olika delar inom daglig verksamhet. Avgångselever vid St Eriks Gymnasium Åtta elever med två av sina lärare berättade om sina erfarenheter från praktikperioder på olika dagliga verksamheter eller andra sysselsättningar, och om sina tankar kring sin sysselsättning efter skolan. Eleverna beskrev sina praktikperioder som positiva och spännande, men att det ibland var svårt att finna sig till rätta och att det ibland var ganska tråkig sysselsättning t.ex. bingo varje fredag eller kortspel. Några av eleverna har fått göra praktik på riktigt roliga ställen, som de nu kan tänka sig att komma tillbaka till efter skolan. Eleverna beskrev också hur de tycker att en bra personal ska vara. Sammanfattningsvis ska personalen vara snäll och ha kunskaper om vilket funktionshinder varje person har. Personal ska ta reda på var och ens individuella behov. Vi måste modernisera oss för att möta framtidens arbetstagare var en av reflektionerna efter mötet med eleverna. Det är inte självklart att kommande generationer vill arbeta med det vi nu har att erbjuda. Önskemål om fortsättning och nätverk När den kreativa dagen var slut var samtliga eniga om att det var bra att träffas över kommungränserna och diskutera just frågor som rör daglig verksamhet. Att det skapas nätverk var dagens mest eniga önskemål, samt att det på något sätt blir en fortsättning på den här dagen. En annan viktig fråga handlar om utbildning. Vilken utbildning behövs för att arbeta i daglig verksamhet i framtiden. Räcker det med grundläggande utbildning för yrket? Eller behövs det någon form av vidareutbildning? Ett förslag var att titta på yrkesrollen arbetskonsulent. Vad ingår i uppdraget? Vad behöver man kunna för att arbeta som arbetskonsulent? fortsättning om boendedagen på nästa sida

3 SIDA 3 NYHETSBREV FRÅN CARPE SIDA 3 En dag om boende Den 10 maj var det dags för en dag med inriktning på boende. Liksom dagen om daglig verksamhet innehöll den både framtidsspaning, diskussion och erfarenhetsutbyte. Drygt 60 chefer och medarbetare från olika boenden från 11 kommuner i länet deltog. Från Socialstyrelsen medverkade Ulla Clevnert. Hon berättade och svarade på frågor om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna. Boendeprojekt i två delar Därefter fortsatte förmiddagen med Charlotte Eriksson och Allan Lindqvist från Södertälje, som arbetar med ett boendeprojekt i samverkan med FoU Södertörn. Syftet med projektet är att skaffa en bred och genomgripande kunskap om det långsiktiga behovet av bostad med särskild service, både vad avser omfattning och olika slags boenden. Projektet består av två delar, där den första delen syftar till planering av mängden bostäder. När planerar blivande vuxna eller vuxna med funktionsnedsättningar att flytta hemifrån? Den andra delen handlar om hur framtida bostäder bör utformas. Vilka tankar har ungdomar om sitt framtida boende och skiljer sig dessa utifrån kön, ålder, etnicitet och funktionsnedsättning? Även denna presentation gav upphov till en mängd frågor, bland annat om lagstiftning. Det är något som kan tas upp på en kommande dag om boende. Dessvärre fick vi ett sent återbud från Mentorerna från UNG som skulle ha gett sin bild av hur det kan vara att flytta hemifrån när man har en funktionsnedsättning. Vi hoppas kunna få med mentorerna vid någon kommande dag om boende. Från idiot till medborgare Under eftermiddagens fika visades en bit av filmen Från idiot till medborgare, som ett sätt att illustrera att det har hänt en hel del inom våra verksamheter. Detta var något som även Ulla Clevnert tog upp i sin presentation. För de kommuner som deltar i Carpe går filmen att beställas via CKK (en person som är kommunens representant och ingår i en grupp som träffas varje månad). Till filmen finns det en liten studiecirkelhandledning med några frågor för arbetsgruppen att diskutera. Dagen avslutades med en gemensam diskussion och med att delge varandra lite kort vad som framkommit under gruppdiskussionerna. Frågan om hur vi kan/bör gå vidare ställdes också. Många uttryckte under dagen att det var bra att träffas över kommungränserna. Diskussionerna i smågrupper utifrån frågeområden som man själv valt lyftes fram som något positivt och som gav mycket. Vad händer nu? Projektledningen kommer nu att fundera vidare utifrån de två heldagarnas arbete. Att det finns behov av att fortsätta träffas är det inget tvivel om. Flera nya tankar har redan dykt upp, utifrån dessa dagar. Håll ögonen på hemsidan, där kommer inbjudningar till kommande dagar att presenteras. Carin Bergström, fd Östh projektledare Politikerträff i maj Sedan det senaste Nyhetsbladet har Kommunförbundet Stockholms Län och Carpe gemensamt genomfört en träff i maj där berörda politiker och ansvariga tjänstemän i länet var inbjudna. Tyvärr var uppslutningen av politiker begränsad. Programmet, som var bra och uppskattat till största del, gick från det internationella med Bengt Lindqvist, tidigare bitr. Socialminister som redogjorde för FN-konventionen över till det nationella med Ulrik Lindgren som berättade om Socialdepartementets arbete med utvärdering av nuvarande nationell handlingsplan för handikappolitik och upprättandet av den nya. Riitta-Leena Karlsson, Funktionshinderombudsman i Stockholms stad och Birger Nord, Handikappkonsulent i Solna stad representerade sen det kommunala perspektivet. Dagen avslutades med en redogörelse för Carpe och en diskussion om tiden efter Carpe. Vissa av politikerna kommer nog att vara delaktiga i det arbete som framöver behöver göras för att kunna bilda ett regionalt center. Carina Schmidt, projektledare Vill DU se filmen? Intresserade utanför projektet har möjlighet att köpa filmen Från idiot till medborgare. Studiecirkelhandledning i form av diskussionsfrågor finns att ladda ner gratis. Mer info hittar du på

4 SIDA 4 det är först när man vågar dela med sig av sina starka och svaga sidor som man som grupp kan öka sin kunskap Kompetensombud på kurs Den grupp som går gymnasiekursen för Kompetensombud har sin tredje träff när jag besöker dem för att få veta lite vad de tycker om kursen. Kursen är till skillnad från andra kurser som genomförs genom Carpe på Lärgården ingen befintlig kurs ur ett program. Den är framtagen specifikt utifrån de kompetensbehov som man har i rollen som Kompetensombud. Kursen ger inget betyg men motsvarar 100 poäng. Eftersom den här kursen inte genomförts tidigare så är det extra viktigt att höra att den motsvarar behoven eller om det behövs göras förändringar till nästa tillfälle. Det är också viktigt att göra reklam för den eftersom den inte är så känd än. Nästa kurs beräknas starta i början på november. När jag kommer, lite försenad, är gruppen i full gång med att diskutera och stämningen i rummet är mycket god. Mycket samstämmigt nämns värdet i att träffas över kommungränser och utbyta erfarenheter av olika slag med andra Kompetensombud. Flera ser fördelarna med att träffas, inte bara som något positivt under kursen utan även för framtiden. Att träffas i tvärkommuner för att koncentrera sig på kompetensutveckling, kan vara ett hållbart förhållningssätt i framtiden. Kontaktnätet förstärks och ger möjlighet till att alla arbetar gemensamt för att förstärka yrkeskåren. Lärarna lyfts också av väldigt många, exempelvis av Susanne Rook från Salem. - Mycket kunniga och engagerade lärare som verkligen vill och kan förmedla kunskap, var En av de omtyckta lärarna på kursen, hennes omdöme. Sonja Svensson Höstfält Lärportalen Fronter, omnämns också i positiva ordalag som ett verktyg som gör att kursen känns levande även mellan träffarna. - Det lärorika i kursen är den ökande förståelsen för gruppdynamik och gruppsykologi. Kollegor kan lära sig hur viktigt det är med kunskap och att det är först när man vågar dela med sig av sina starka och svaga sidor som man som grupp kan öka sin kunskap, säger Pierre Skoogh från Södertälje. Frank Tillman från Tyresö, och många med honom, framhäver det positiva med att det ska utföras ett projektarbete inom ramen för kursen. - Bra att man har en lång tidsperiod på sig så att man börja ett konkret projekt. Det kommer att bli intressant att framöver ta del av dessa projektarbeten, kanske på en kommande Kompetensombudsträff eller annat lämpligt tillfälle. Carina Schmidt, projektledare Träffar för erfarenhetsutbyte Inom Carpe har chefer och medarbetare träffats vid olika tillfällen och diskuterat bland annat vilka särskilda kompetensbehov som kan finnas när man arbetar med målgruppen barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vid träffarna har det även framkommit önskemål från ett flertal deltagare om att man vill ges möjlighet att träffa deltagare från andra kommuner för att kunna utbyta erfarenheter, diskutera olika frågor och skapa nätverk. Med anledning av detta har det genomförts två träffar för erfarenhetsutbyte kring inriktningen barn & ungdom. Tillfälle för erfarenhetsutbyte mellan kommuner Vid den senaste träffen, den 24 maj, kom deltagare från olika verksamheter som bland annat korttidsvistelse, avlösarservice, personlig assistans och bostad med särskild service för barn och ungdomar. Deltagarna fick själva lämna önskemål om vilka särskilda teman man ville ta upp och diskutera med de andra. Enhetschef Åsa Karlsson från Tyresö kommun, som har deltagit vid båda träffarna, sa så här efter den senaste träffen: - Det är mycket givande att träffas för erfarenhetsutbyte och jag har nu fått nya kontakter som jag t.ex. kan boka in studiebesök hos framöver! Kristina Brunberg, projektledare

5 SIDA 5 NYHETSBREV FRÅN CARPE SIDA 5 Yrkeskrav för funktionshinderområdet Ett av syftena med Carpe är att göra verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning både tydligare och synligare för olika grupper och på olika nivåer. Detta försvåras genom att verksamhetsområdet är brett och svårt att beskriva på ett enkelt sätt. Dessutom finns det inte något avgränsat och beskrivet yrke kopplat till verksamhetsområdet. Vad är det för verksamhet vi menar? Vilka yrken är verksamma inom området? Vad behöver man kunna för att arbeta inom området? Formulerade yrkeskrav kan användas i det strategiska arbetet för att tydliggöra verksamhetsområdet, yrkena och verksamheternas behov. Yrkeskraven kan också användas för att kvalitetssäkra kompetensutvecklingsinsatserna som genomförs inom Carpe; motsvarar kompetensutvecklingsinsatserna det man behöver kunna för att arbeta inom verksamheterna? Inom Carpe bildades hösten 2009 en arbetsgrupp, med uppdraget att formulera yrkeskrav för funktionshinderområdet. Arbetsgruppen består av representanter från olika typer av funktionshinderverksamheter och från olika kommuner och förvaltningar. Målet är att formulera gemensamma yrkeskrav som beskriver den baskompetens som krävs för att kunna arbeta inom verksamhetsområdet. Utgångspunkt Arbetet med yrkeskraven inom Carpe har två utgångspunkter: Att ta tillvara tidigare utvecklingsarbete från projektet Modellarbetsplatser Att ta tillvara erfarenheter från Kravmärkt yrkesroll inom äldreomsorgen Metod Arbetsgruppen går systematiskt igenom yrkeskraven som formulerades i projektet Modellarbetsplatser för att uppdatera både innehåll och formulering. Samtidigt pågår ett samarbete med Kravmärkt yrkesroll för att ta tillvara deras erfarenheter av yrkeskrav inom äldreomsorgen och validering. Erfarenheter från Kravmärkt yrkesroll har visat att det är bra om valideringskriterierna är formulerade som lärandemål. Kriterierna blir på det viset mer tydliga och lättare att bedöma under en validering. Tydliga och skarpa formuleringar kan också hindra känslan av att kraven är för höga. Arbetsgruppen inom Carpe har därför valt att använda enhetliga formuleringar och en tydlig struktur i yrkeskraven. Bakgrund Struktur Yrkeskraven är strukturerade på följande sätt: Det finns 6 övergripande yrkeskrav; Kontakt och samspel Aktivt deltagande i utvecklingen av arbetsplatsen Planering och administration Aktivitets- och relationsskapande Hälsobefrämjande Servicegivande Varje yrkeskrav innehåller ett antal ämnesområden Varje ämnesområde består av olika kunskapsmål Varje kunskapsmål bryts ner i ett antal olika lärandemål Yrkeskrav till vilken nytta? Yrkeskraven kan användas som underlag för det strategiska arbetet att tydliggöra verksamhetsområdet, yrket och verksamheternas behov. Genom en tydlig beskrivning av vad som krävs för att arbeta inom området kan man också lyfta fram yrkets specifika karaktär samt visa på den kunskapsbredd som varje enskild medarbetare behöver. Yrkeskraven är även användbara som underlag för validering. På individnivå kan en validering mot yrkeskraven ligga till grund för en egen kompetensutvecklingsplan. Validering av hela arbetsgrupper kan lägga grunden för strategisk och strukturell planering av utvecklingsinsatser på både grupp- och kommunnivå. Så går vi vidare Arbetsgruppen inom Carpe kommer att fortsätta arbetet med att formulera kunskaps- och lärandemål. Det beräknas vara klart under hösten Innehållet i yrkeskraven kommer att användas för att göra en jämförelse med gymnasieskolans kursplaner, men även när det gäller innehållet i andra kurser och kompetensutvecklingsinsatser inom Carpe. Frågor vi fortsätter att jobba med är: Uppfyller man yrkeskraven efter en gymnasieutbildning? Vilka lärandemål kan kopplas direkt till olika kursplaner? Vilka lärandemål kan kopplas direkt till arbetsplatsnära lärande, t.ex. vid en introduktion? För synpunkter/frågor kontakta någon i arbetsgruppen Södermalm Hägersten/Liljeholmen Sollentuna Värmdö Lidingö Huddinge Älvsjö Projektledningen Helen Dahlgren, Clea Rodziewicz Eva Hjalmarsson Lena Larnesjö och Eva Eriksson Sam Grandell Anna Thomsson, Päivi Zetterberg Ruth Aourell, Anneli Kimsjö Birgitta Lindh, Ann-Marie Wallenius Liv Mannberg Mellan åren pågick ett projekt inom Stockholms län som kallades Modellarbetsplatser. Syftet var att stärka och tydliggöra yrkesrollen inom vård- och omsorgsområdet. Man sökte svar på frågorna: Vad är det vi gör? Vad är det vi måste kunna? Hur kan vi synliggöra och värdera det vi kan och det vi behöver utveckla? Under projekttiden beslutade man att skilja på funktionshinderverksamheterna och äldreomsorgen eftersom yrkena är olika. Projektet ledde fram till en modell med sex tydliga yrkeskrav för både funktionshinderverksamheterna och äldreomsorgen samt en valideringsmetod för att bekräfta och erkänna varje medarbetares kompetens. Inom äldreomsorgen fortsatte arbetet med att utveckla både yrkeskraven och valideringsmetoden i form av Kravmärkt yrkesroll med hjälp av statliga medel. Valideringsmetoden är nu väl beprövad med goda resultat. Inom funktionshinderområdet stannade däremot utvecklingen av yrkeskraven när projektet Modellarbetsplatser avslutades Liv Mannberg, projektledare

6 SIDA 6 Tema Carpe en dag fylld med goda exempel Den 1 juni genomfördes det första Tema Carpe, som kommer att följas av fler. Det var en dag när goda exempel togs tillvara. Fem olika arbetsplatser beskrev olika delar av sitt arbete, med en stor spännvidd mellan ämnena. Utvärderingen av dagen var mycket positiv med uppfattningar som: Till nästa Tema Carpe bör inget förändras och allt behållas! och Vilken kompetens och kraft det finns som vi alla kan lära oss av! Därefter redogjordes för Yrkeskrav inom funktionshinderområdet. Det var Liv Mannberg som tillsammans med Eva Hjalmarsson och Anna Thomsson beskrev gruppens arbete. (Läs mer om yrkeskraven på sid 5.) Dagen inleddes med en hälsning av Karin Persson, Carpes handläggare vid ESF-rådet. Anna Ohlsén och Jeanette Larsson från Ateljen i Rinkeby - Kista berättade sen engagerat om hur de arbetar med kommunikation på en daglig verksamhet. Jeanette och Anna vid sin utställning om kommunikation och delaktighet Eva, Liv & Anna tar plats på scen För nästa tema stod Anne-Marie Malmsten och Ola Lindström. De redogjorde för hur de i Österåkers kommun deltar i KI:s forskningsprojekt om hälsofrämjande gruppbostad. Ola berättar om hälsofrämjande gruppbostad för intresserade. Matilda Nordstedt och Karolina Ekström från Södermalms stadsdelsförvaltning, vars enhet fått Stockholms stads Kvalitetspris berättade om sin tydliga struktur för delaktighet i boende och daglig verksamhet. Matilda och Karolina berättade om delaktighet i boende och daglig verksamhet. Under en förlängd fikapaus fick alla möjlighet att gå runt och prata närmare med de som presenterade sina verksamheter. Efter fika och mingel var det dags för de två sista passen för dagen. Först ut var Gunilla Westman, Adam Mannerstedt och kollegor från Vallentuna som presenterade hur de arbetar med aktivt miljöarbete tillsammans med brukarna. Avslutningsvis var det Birgitta Molins och Elisabeth Pettersson tur att dela med sig av sina erfarenheter av arbetet med tydliggörande pedagogik i Nynäshamn. Aktivt förberedande av utställningen aktivt miljöarbete i Vallentuna. Birgitta och Elisabeth med deltagare som vill veta mer om tydliggörande pedagogik. Du som inte hade möjlighet att delta Under dagen, men vill veta mer om någon specifik arbetsplats kan vända dig till projekt ledningen för att få kontaktuppgifter. Carina Schmidt, projektledare Ansvarig utgivare Redaktör Projekt CARPE Anders Carstorp, tfn Anna Ekelöw, tfn anders.carstorp@stockholm.se anna.ekelow@saf.stockholm.se