LOKALEKONOMI Norr

Transkript

1 EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Norr 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Vilhelmina, Storuman, Dorotea, Sorsele, Skellefteå, Nordanstig och Arvidsjaur.

2 Lokalekonomidagarna Norr Ett femtiotal personer fanns på sju olika platser för att delta på Lokalekonomidagen. Föreläsningarna sändes från Vilhelmina och Arvidsjaur och förmedlades via internetuppkoppling. Lokalekonomidagen genomfördes i samarbete med Akademi Norr som driver lärcentrum i 13 kommuner i övre Norrland. Gustav Edman Fabel Crowdfunding handlar om att få många att bidra till finansieringen av en gemensam idé. Metoden är enkel och innebär ett smidigt sätt att medfinansiera. De som ger något får också något tillbaka, allt från ett tack till exempelvis färdig must eller sitt namn på en skylt. Insatsen styr motprestationen. Jag brukar säga folkfinansiering eftersom det knyts samman med begrepp som folkrörelse och folkbildning. För den som vill skapa en handelsplats för bensin och mat kan rabatt på inköpen vara en motprestation. Poängen är att involvera människor i ett tidigt skede och skapa delaktighet. Insatserna sker redan på idéstadiet och om det blir tillräckligt många som är intresserade då förverkligas idén. Om projektet inte genomförs får de pengarna tillbaka. Därför finns få risker. Det fina med folkfinansiering är att marknadsföringen på sätt och vis också görs först, vilket går på tvärs med det som vi vanligen gör: skriver en projektplan, lånar pengar, bygger och sätter marknadsföringen sist. När människor är med i ett tidigt skede och investerar så är delaktigheten i projektet hög redan innan start. Det brukar innebära fördelar i nästa steg, när försäljning eller vad det nu kan vara drar igång, eftersom då har de involverade i princip sett till att marknadsföringen redan pågår. Det behövs sociala mål för att projekten ska bli framgångsrika. En landsortbutik i Robertsfors och ett dataspel har olika mål, men just den sociala dimensionen gör dem lika. De som satsar pengar vill göra något konkret, göra skillnad, för något som de tycker är viktigt. Det kan handla om idealism eller att man tycker att en kul idé känns spännande att genomföra. Det krävs också en marknadsmässighet, en finansiell dimension. Delaktigheten här kan handla om allt från aktieandelar för att tjäna pengar eller återbäring för att stötta lokalt företagande. Inom crowdfunding finns allt från idéer som handlar om världssäljande koncept till att skapa hem för autistiska barn i Uganda. I Wenngarn utanför Sigtuna vill exempelvis Hagha hembygdsförening starta ett föreningsdrivet musteri. De har en äppelpress men ingen pastöriseringsmaskin och därför vänder de sig nu till intresserade i bygden för att söka finansiering. Forskning visar att de flesta människor stödjer med kronor. Men den största delen av intäkterna kommer från dem som satsar mer. Metoden är egentligen inte ny, Beethoven och Mozart finansierade många projekt genom folkfinansiering. Men genom crowdfun-

3 När människor är med i ett tidigt skede och investerar så är delaktigheten i projektet högt redan innan start. FAKTA Lokalekonomidagarna är en mötesplats för nätverkande och kunskapsutbyten. De arrangerades första gången 2003 vid Växjö universitet. Initiativtagare är Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion Sverige, Ekobanken och JAK Medlemsbank arrangerades Lokalekonomidagarna för andra gången i rad, i samarbete med lokala aktörer på fyra olika platser: 4 mars i Uppland/Knivsta, 18 mars i Småland/Vimmerby, 25 april i Västra götaland/göteborg och 5 maj i Norr- och Västerbotten/ Vilhelmina, Arvidsjaur. lokalekonomidagarna.se Guvstav Edman, Fabel, informerade om crowdfunding.

4 Koncentrerade deltagare tar del av nya idéer och metoder för lokal ekonomi. ding är metoden mer formaliserad och utvecklad. 350 personer kan ofta generera kronor i medfinansiering. Majoriteten av dem som stöttar lokala projekt brukar inte bo lokalt, men de har någon typ av relation till bygden eller idén. Konsten är att nå ut till dem som kan ha intresse av att stödja ett projekt eller en idé. Uppmärksamheten för projektet måste komma från dem som är engagerade ut till andra. Det är också viktigt att man vet som vilka står bakom insamlingen. Trovärdighet är grunden för att folk ska vilja satsa några pengar. Det som skiljer crowdfunding från traditionella finansieringssätt är kort sagt att många fler blir engagerade. För mer information, kontakta: gustav@fabel.se eller gå till: Björn Forsberg forskare och författare inom miljö- och utvecklingsfrågor Tillväxtepoken har nått vägs ände: Vi kan fortfarande få tillfälliga återhämtningsperioder, men global tillväxt kommer inte att ske eftersom våra naturresurser inte räcker till för det. Vi kommer inte heller att kunna lösa tillgången genom att bara använda förnyelsebara resurser eftersom vårt ekonomiska system inte är anpassat för de utmaningar som vi står inför. För att klara det här behöver vi organisera oss på lokal nivå. Krasst finns två alternativ: Att inte göra något alls eller att erkänna att vi står inför stora utmaningar och börja agera. Om vi väljer att fortsätta som vi lever nu, kommer konflikterna att öka i världen. Idag driver oljan världsekonomin och därför styrs ekonomin av pris och tillgång på olja. Det blir allt svårare och dyrare att utvinna fyndigheter. Oljeindustrin satsar nu på djuphavsbottnar, skifferolja och tjärsand. Utvinningen måste betala sig och priserna blir högre än vad världen klarar. När vi inte längre klarar notan, knäcks de globala ekonomierna. Det andra alternativet är att börja skapa bättre samhällen än de vi lever i idag. Tillväxten ger oss inte det

5 Cecilia Andersson, projektledare Hela Sverige ska leva (tv)och Anne Åberg, verksamhetsledare från Akademi Norr. välmående och välstånd som vi tror. Det visar många undersökningar. Och då finns inga andra alternativ än att skapa fler långsiktiga lösningar i lokala sammanhang. Livsmedel och andra förnödenheter behöver produceras mer lokalt. Därför tillhör de lokala ekonomierna framtiden. Allt kommer inte att tillverkas lokalt, men en stor del av våra förnödenheter behöver göra det, om vi ska säkerställa vår livskraft. Vi behöver arbeta långsiktigt och våga utmana samhällsplaneringens grundantaganden och komma ifrån alla kortsiktiga brandkårsutryckningar. Omställningsrörelsen växer i Sverige och i många länder och med den lokala ekonomin. Jag ser många tecken i tiden. Biltrafiken i Aten har minskat med procent på grund av krisen och samma trend ser vi även i USA och Sverige. Outsourcing av jobb har minskat eftersom transportkostnaderna ökat. Grekerna har fortfarande en väl utbyggd närproduktion av mat vilket underlättat livet för dem trots deras svåra ekonomiska kris. Samma scenario i USA skulle haft mycket större konsekvenser. Men fortfarande byggs vårt samhälle utifrån gamla synsätt. Stora köpcentrum speglar exempelvis en ytlig syn på utveckling. Argument som att det här skapar tillväxt, ökad konsumtion och fler etableringar är det som används för att fortsätta den utvecklingen. Sanningen, om man tittar på forskning, är att det är mycket tveksamt om det fungerar. Däremot vet vi att köpcentrum orsakar att handeln i bostadsområden försvinner. Det slår undan benen från lanthandel och andra affärer i mindre kommuner. I sin tur innebär det längre bilresor för att handla och att tillvaron för många blir allt mer komplicerad. Är det den utvecklingen som vi vill ha? Stämmer samhällets verklighetsbeskrivningar och människornas verklighet? Att ställa om samhället så att det fungerar bättre lokalt är också att vitalisera demokratin. När vi inser vår makt och våra möjligheter att forma utvecklingen, då kommer också intresset för att göra det att öka. Omställningen ger grunden för det. Hur får vi då fart på utvecklingen? De platser som kommit längst i omställningsarbetet och är mest radikala är samhällen i kris. Där finns utrymme att tänka utanför boxen. Man gör det när man sitter tillräckligt mycket i skiten. Detroit i Nordamerika är en väldigt drabbad bilstad. Staden i gick i konkurs förra året och nu är

6 det den stad i västvärlden som är mest uppodlad. En cykelboom har exempelvis uppstått som efterdyning av krisen. Deras väg bort från industrisamhället var tuff, men i dess ruiner byggde de något nytt. Den utmaningen står vi alla inför. Och givetvis behövs mänskliga drivkrafter inte bara kriser. I Samsö i Danmark har de fått med sig hela befolkningen, personer, i omställningsarbetet. En förklaring till framgången är den kompromisslöshet som de genomför arbetet med. Allt ska kontrolleras lokalt, därför äger de exempelvis alla vindsnurrorna lokalt. Åre Fjällbete ekonomiska förening ställer också om den lokala ekonomin. De utmanar etablerade system och ordnar lokala finansieringslösningar, lokal markförvaltning med mera. De har stark tilltro till sin egen förmåga och säljer bland annat lokalproducerad mjölk som en slags revolt mot Arlas satsningar. Det här är några exempel på vad jag tror kan behövas. Vi behöver stärka tron på oss själva mera. Vi har förmågan och vi kan jobba långsiktigt med andra typer av visioner. Men vi kan inte förvänta oss ett ledarskap om det här från våra höga och mycket traditionella beslutsfattare. Förändringen behöver göras underifrån, enskilt och tillsammans. Vi behöver organisera oss på lokal nivå. Och vi behöver börja nu! Arbetet behöver göras vare sig vi vill se det eller inte. Roger Filipsson projektansvarig vid Västerbottens Idrottsförbund Svårigheten för oss inom idéburen verksamhet är ofta att se vår koppling till att målen ska nås i olika program. Det är därför vi behöver vara kreativa och tänka: Vilken lucka kan vi hjälpa till att fylla? Just nu är ett gyllene tillfälle att lära sig mer om stöd och mål, eftersom många stödprogram är under bearbetning och ännu inte öppnade för ansökningar. Det finns tusentals offentliga program som svenska företag och organisationer kan söka finansiering ifrån. Pengarna kanaliseras via olika organisationer och myndigheter och det finns en röd tråd hela vägen från EU till lokal nivå. I princip är syftet med alla att de ska försöka kompensera eller komplettera de områden där marknaden inte förmår lösa problemen. Det fina är att det är vi, som jobbar lokalt, som kan göra det som behövs för att målen kan nås! Därför är det också viktigt att vi som ska göra jobbet är med, ja till och med tar initiativet, när utvecklingsstrategierna skrivs. För där behövs for- muleringar som passar för det som vi anser vara viktigt att göra för att nå målen. Nästan alla lösningar på lokala utmaningar innebär sociala innovationer. Det finns program även för det. En viktig förutsättning för att nå framgång är att samverka. Dessutom behöver vi tänka igenom hur vi presenterar våra idéer för stödgivaren. Hur kan min idé passa in i de ramar som finns? Ibland handlar det bara om att byta perspektiv var kreativa! Dessutom är det klokt att ta hjälp av rådgivare. Jordbruksverket ger hjälp och utbildning i att skriva lokala handlingsprogram och strategier. Se info från Jordbruksverket, nyhetsbrev 3 och 4. Gå till:

7 Offentliga medel är inte ett tecken på svaghet utan ett bevis på styrka de bästa får dem. Roger Filipsson berättar om offentlig finansiering och visar upp floran av program som kan vara av intresse för den ideella sektorn.

8 Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva, och Gustav Edman, Fabel, berättar om olika sätt att finansiera projekt. Ulla är också en av de experter som kan ge stöd och hjälp i projektskrivande tack vare ett initiativ från Jordbruksverket Ulla Herlitz projektledare Regionala mikrofonder, Hela Sverige ska leva Alla resurser behövs men hur hittar vi lokal finansiering? Det är jättebra att det finns projektpengar, men långsiktigt behöver vi skapa lokala kretslopp även för pengar. Tavelsjöborna gick inte till banken för att låna utan fann resurserna lokalt. Det gav dem styrka. De flesta människorna som bor i ett lokalsamhälle har på ett eller annat sätt pengar i fonder, aktier och i privat kapital. Det gäller att hitta modeller för att det kapitalet även ska verka lokalt. Det finns statistik som visar att varje person i snitt har kronor på banken och kronor i aktier och fonder. Tillsammans blir det i runda slängar kronor per person. I en bygd med 100 personer innebär det 27, 5 miljoner kronor i eget kapital. Det skapar makt och möjligheter att påverka. Tänk vad som skulle kunna hända om tio procent av de pengarna skulle användas till lokala utvecklingsprojekt. Men förutom att skapa egna system går det förstås även att förändra de etablerade strukturerna. Om människorna i en bygd enas och säger: Vi vill att våra pengar ska öronmärkas så att de bara lånas ut till projekt i bygden kan de vanliga bankerna också påverkas!

9 Göran Sundqvist Tavelsjö och Rödåbygdens utveckling ek. för. Huvudmotivet för oss är att höja värdet på vår hembygd. Därför byggde vi exempelvis ett eget bredbandsnät 2002 i samarbete med 84 byar. Just nu har föreningen köpt ett område som vi vill utveckla till ett servicecenter för bygden. Vi vill utöka äldreomsorgen från åtta platser till det dubbla, utveckla friskvården och bygga en idrottshall av multityp så att det passar många intressen. Vi har behov av ungdomsbostäder och dessutom av en restaurang. Tavelsjö ligger utanför centralorterna, Umeå, Vännäs och Vindeln, men det räcker inte att bo nära för att skapa inflyttning. Vårt framgångsrecept är att starta med förankring. Det första vi gjorde var att tala med kommunala företrädare och bybor och skicka ut en enkät för att se vilket intresse som fanns för idéerna. Därefter gjorde den lokala församlingen en ansökan om utvecklingspengar från Luleå stift och vår förening ansökte från Umeå kommun. På så vis kunde vi bland annat anlita en arkitekt som ritade upp förslag på nybyggnaden och som visade helheten för området. Under den här processen bestämde sig kyrkan för att sälja prästgården som fanns i området vi var intresserade av. Vi var intresserade av att köpa den, men insåg att det behövdes pengar. Vårt sätt att skapa finansiering och kapital var att sälja tomtmarker. Dessutom gick vi ut till 19 privatpersoner och frågade dem om de ville låna ut kronor mot att de fick tre procents ränta och hade tre månaders uppsägningstid. 18 personer svarade ja. Bredbandföreningen, som behövde avsätta pengar för återinvesteringar, lånade ut en miljon kronor. Det beslutet fick de senare lite kritik för trots att det bara motsvarade kronor per medlem, en låg summa i jämförelse med de som varje medlem tidigare satsat för att få sitt bredband. Jag tror därför inte att oron handlade om pengarna utan grunden för kritiken var troligen bristen på information till medlemmarna. Vi lyckades i alla fall skrapa ihop hela kapitalet genom privat finansiering med 40 procent, bredbandföreningens 47 procent och kyrkans insats på 13 procent. Men det viktigaste kapitalet var vårt förtroendekapital! Och det kommer vi att förvalta. Vi kommer att ro iland våra idéer och projektet. Värsta scenariot är om vi behöver sälja prästhuset igen, men då får vi med all säkerhet tillbaka insatsen och kanske mer därtill. Ett råd som jag vill ge andra är att sätta upp tydliga mål och ha en klar strategi. Informera ofta, skaffa säkerhet och bygg upp ert förtroendekapital. Det kommer om arbetet ni gör är seriöst. Just nu pågår planarbetet för området och där är kommunen med. En husläkare har redan öppnat en mottagning och kunderna finns eftersom alla vill få tillbaka en den servicen i bygden. Ett Bed & Breakfast och uthyrning av prästgården hjälper till att kortsiktigt finansiera driften. Målet att höja värdet på vår hembygd kan mätas och är uppnått. Vårt arbete har skapat fler aktiviteter i bygden och det höjer i sin tur värdet på alla fastigheter i bygden. Göran Sundqvist, Tavelsjö och Rödåbygdens utveckling ek. för., arbetar med att höja värdet på sin hembygd.

10 Jens Sperens kommunikatör för vindkooperativ.se Det finns många åsikter om vindkraften, men för mig är det en del av omställningen. Vindkraften i exempelvis den stora parken i Markbygden utanför Piteå motsvarar, när den är färdigbyggd, två Barsebäcksreaktorers årliga elproduktion (1 101 vindkraftverk med 8-12 TWh/år i elproduktion). Det är även tillräcklig effekt för att försörja vårt samhälle, fabriker, industri och serverhallar. Vindkraftsutbyggnaden fortsätter och kommer, som det ser ut, att fördubblas världen över inom de kommande fem åren. Ett vindkraftverk är dock fortfarande tillräckligt småskaligt för att vi människor lokalt ska kunna gå ihop och äga ett eller flera. Det är också den generation som bygger vindkraften som är med om återställning av marken eller beslut om uppgradering. Idag räknar man med en ekonomisk livslängd på år. Det finns flera sätt att göra sin investering i vindkraft. Coompanion och LRF är duktiga på att hjälpa till med det, både i form av rådgivning och genom goda exempel. Som privatperson eller litet företag sker investeringarna ofta genom andelsägande, det vill säga att man köper in andelar i ett vindkooperativ motsvarande sitt elbehov. Varje andel brukar motsvara kwh medlemsel. En andel kostar idag cirka kronor. Hos flera kooperativ återinvesteras en del av överskottet/avkastningen ifrån produktionen så att medlemmarna får bestående värde av sin investering. Bygderna gynnas av vindkraftsbyggen genom att cirka procent av investeringen hamnar lokalt, men även genom att det dras in bredband och att vägnätet behöver förstärkas. Det jag tycker är viktigast för störst lokal nytta är delägarskap, samt att man engagerar sig i affären och verkligen jobbar för att så stor del av investering samt av drift- och underhåll ska hamna lokalt. Vill du läsa mer om hur hela marknaden fungerar och hur ägandet av svensk vindkraft ser ut så finns en avhandling författade av Tore Wizelius: Windpower ownership in Sweden business models and motives. På portalen för andelsägd vindkraft finns information om andelsföreningar och andelsägd vindkraft, både för dig som redan är andelsägare och för dig som vill investera i förnybar elproduktion. Gå till:

11 Peter Manner Tillväxtenheten, Arvidsjaur De flesta som flyttar till Arvidsjaur stannar kvar och blir företagare. Inflyttningen sker mestadels till byarna. Det är så de vill bo, inte inne i tätorten. I Holland finns särskilda mässor för inflyttare och generellt kan man säga att det finns ett tryck från många länder ute i Europa från människor som vill flytta för att få frihet. Tyskland är ett av dem och de uppskattar verkligen saker som vi tar för givet. I Schweiz behövs exempel licens för att fiska abborre! Vem kunde tro för några år sedan att det fanns stora affärsmöjligheter med bilkörning på is eller hundspann? Vi får också allt fler besökare som vill gå med snöskor. Hundspann och snöskor hör ju mer till Alaska och alperna än till vår kultur, men där har de snart varken utrymme eller snö. Men det finns här uppe hos oss. världen via internet och medier. Därför är internetbaserade fastighetsmäklare viktiga. Det är inte alls ovanligt numera att vi köper hus i ett annat land. Tyskar är den stora gruppen inflyttare. Helt naturligt eftersom Tyskland är ett stort och industrialiserat land med 80 miljoner invånare. Globaliseringen går fort. I Arvidsjaur har vi sett att våra nya medborgare behöver rådgivning om allt från att skaffa personnummer till hur man gör en skogsavverkning. De nyanlända tar också med sig en ny typ av företagskultur, där de har kvar sin hemmamarknad men arbetar ifrån Arvidsjaur. Deras intresse och kärlek till orten gör också att vi har många säljare av kommunen utomlands. I Arvidsjaur är det tydligt att tillväxten sker i byarna. Den sociala rörligheten ökar och en tydlig trend är att par i 50-årsåldern flyttar för att bo närmare sina barn och barnbarn. Vi flyttar mer och får influenser från

12 Birgitta Garbom, ordförande i Docksta bordtennisklubb, kan hålla många bollar i luften.

13 Birgitta Garbom ordförande i Docksta bordtennisklubb I Docksta, som för några år sedan utsågs till Årets by, finns en lång tradition av att ta över och utveckla verksamheter. Kapital var förut en brist, men är det inte längre. Pengarna används till att få rull på andras engagemang och för nya former att driva verksamheterna och utvecklingen på. I Docksta har det funnits en skofabrik i många år. Vi brukar säga att där tillverkas bland annat utvecklingsskor tofflor som man bara kan gå framåt i. När skofabriken gick i konkurs på 90-talet blev det kris i bygden. Medierna frågade: Vad tror ni kommunen kan göra? De flesta Dockstabor hade inga större förhoppningar på att den skulle kunna göra något. Tilltron fanns däremot på att Docksta bordtennisklubb skulle kunna fixa det. Och så blev det på sätt och vis. Docksta utvecklingsaktiebolag bildades där och bordtennisklubben ägde 50 procent och boende i bygden kunde köpa in sig på resten. Och skofabriken är fortfarande kvar. Under åren som gått har vi varit engagerade i många olika projekt. Det har skapat jobb och gett intäkter till klubben, men mest av allt har det varit vårt sätt att säkra utvecklingen. När landstinget i mitten av 90-talet inte längre ville anordna Skulefestivalen så tog vi över även den. Vi har nu haft 30-årsjubileum och just det evenemanget omsätter flera miljoner. Sista torsdagen varannan månad bjuds alla in till ett informationsmöte. I Docksta bor det 800 personer och i princip alla är med i Docksta bordtennisklubb. Årsav- giften är 200 kronor per familj. Trots att det skett stor utflyttning från Ådalen så är folkmängden den samma som förut, vi har till och med ökat lite. Men det har inte varit utan arbete. I början av 2000-talet köptes hyreshusen också och då bildades ett fastighetsbolag som sköter om förvaltningen. I samband med det fick vi veta att ålderdomshemmet skulle läggas ner. Då köpte vi det också och tecknade ett kontrakt med kommunen på fyra plus två år. Men efter sex år drog sig kommunen ur. Det var ett besvärligt läge, men så småningom kunde vi hyra ut några av lokalerna till bärplockare. Företaget har utvecklats och nu driver de produktion i andra lokaler, men verksamheten kommer att stanna i bygden och de har köpt ålderdomshemmet. Linbanan i Skuleberget tog vi över från kommunen som inte kunde driva det. Från början drev vi den tillsammans med andra föreningar men sedan köpte vi ut dem så vi blev ensam ägare. Just nu arrenderar vi ut linbanan. Det är en viktig verksamhet, för även om verksamheten näppeligen går ihop så är det många som kommer och klättrar och de bor och äter någonstans tack vare den. Det genererar pengar till bygden. När skolan och förskolan skulle lägga ner 2005 för att det blev för dyrt att rusta upp den köpte vi lokalerna och rustade upp dem med hjälp av frivilliga krafter. Numera är förskolan integrerad i skollokalen. När nästa varv kom med prat om nedläggning igen var vi beredda och medverkade till att det startades en friskola. Så hos oss blir skolan kvar. Fastighetsbolaget tar ut en låg hyra för skollokalen så räkenskaperna går runt.

14 Ja, vi har räddat, byggt upp och samordnat mycket i bygden. Men nu har vi faktiskt gått in i ett nytt skede i föreningen. På kommunen är vi ganska omtyckta, trots att de genom åren fått lära sig att när vi kommer med några idéer, då blir det dyrt. Men vi har fått hjälp med att investera i exempelvis pistmaskiner och förråd trots att Kramfors är en liten kommun med små resurser. Vi har haft ett bra samarbete med kommunen. De har stöttat oss där de kunnat. Men vi har skött om massor med service som egentligen legat på deras bord, exempelvis legat på för att för busstrafiken ska gynna oss. Ja, vi har räddat, byggt upp och samordnat mycket i bygden. Men nu har vi faktiskt gått in i ett nytt skede i föreningen. Vi fick en förfrågan om vi ville sälja festivalplatsen där Skulefestivalen genomförs. Först visste vi inte alls hur vi skulle göra, men till slut bestämde vi oss ändå för att göra det. samverkar och det ser ut som om det kommer att fungera bra. Vi driver fortfarande Skulefestivalen, men den nye ägaren tar exempelvis upp Tomas Ledin i år. Vi har också sålt ut Rövarbyn till en som varit marknadschef tidigare för Fjällräven. Han har ett kontaktnät i hela världen och drar även in folk som vill vandra i Skule nationalpark. Att vi sålt och arrenderat ut verksamheter innebär att vi har pengar på banken. Dem lånar vi ibland ut till andra föreningar som vill göra något. Så på sätt och vis kan man säga att det sker ett generationsskifte där nya människor och nya föreningar tar vid efter oss. Vi försöker också påverka så att de hus som blir tomma när folk dör i alla fall hyrs ut. Under många år spelades det inte speciellt mycket pingis i bordtennisklubben, men nu är det faktiskt den stora grejen igen. Det tar tid och kostar pengar att klippa gräs etcetera. Nu har vi sålt ägorna till en man med rötter från orten, men vi har rätt att använda lokalerna och området. Vi

15

16 Ovanligt bra energi i grupperna. Man kände sig ju hög när man gick därifrån. När jag kom till Jörn träffade jag en grupp bybor inne i det gamla, nedlagda järnvägshotellet som undrade hur de kunde få fram kapital till att rusta upp hotellet och göra det till en attraktion. Det kändes kul att kunna återföra kunskaper från Lokalekonomidagen så direkt inpå. Citat Björn Forsberg läs mer på Omställning Sverige transitionsweden.se