LOKALEKONOMI Norr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKALEKONOMI 2014. Norr"

Transkript

1 EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Norr 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Vilhelmina, Storuman, Dorotea, Sorsele, Skellefteå, Nordanstig och Arvidsjaur.

2 Lokalekonomidagarna Norr Ett femtiotal personer fanns på sju olika platser för att delta på Lokalekonomidagen. Föreläsningarna sändes från Vilhelmina och Arvidsjaur och förmedlades via internetuppkoppling. Lokalekonomidagen genomfördes i samarbete med Akademi Norr som driver lärcentrum i 13 kommuner i övre Norrland. Gustav Edman Fabel Crowdfunding handlar om att få många att bidra till finansieringen av en gemensam idé. Metoden är enkel och innebär ett smidigt sätt att medfinansiera. De som ger något får också något tillbaka, allt från ett tack till exempelvis färdig must eller sitt namn på en skylt. Insatsen styr motprestationen. Jag brukar säga folkfinansiering eftersom det knyts samman med begrepp som folkrörelse och folkbildning. För den som vill skapa en handelsplats för bensin och mat kan rabatt på inköpen vara en motprestation. Poängen är att involvera människor i ett tidigt skede och skapa delaktighet. Insatserna sker redan på idéstadiet och om det blir tillräckligt många som är intresserade då förverkligas idén. Om projektet inte genomförs får de pengarna tillbaka. Därför finns få risker. Det fina med folkfinansiering är att marknadsföringen på sätt och vis också görs först, vilket går på tvärs med det som vi vanligen gör: skriver en projektplan, lånar pengar, bygger och sätter marknadsföringen sist. När människor är med i ett tidigt skede och investerar så är delaktigheten i projektet hög redan innan start. Det brukar innebära fördelar i nästa steg, när försäljning eller vad det nu kan vara drar igång, eftersom då har de involverade i princip sett till att marknadsföringen redan pågår. Det behövs sociala mål för att projekten ska bli framgångsrika. En landsortbutik i Robertsfors och ett dataspel har olika mål, men just den sociala dimensionen gör dem lika. De som satsar pengar vill göra något konkret, göra skillnad, för något som de tycker är viktigt. Det kan handla om idealism eller att man tycker att en kul idé känns spännande att genomföra. Det krävs också en marknadsmässighet, en finansiell dimension. Delaktigheten här kan handla om allt från aktieandelar för att tjäna pengar eller återbäring för att stötta lokalt företagande. Inom crowdfunding finns allt från idéer som handlar om världssäljande koncept till att skapa hem för autistiska barn i Uganda. I Wenngarn utanför Sigtuna vill exempelvis Hagha hembygdsförening starta ett föreningsdrivet musteri. De har en äppelpress men ingen pastöriseringsmaskin och därför vänder de sig nu till intresserade i bygden för att söka finansiering. Forskning visar att de flesta människor stödjer med kronor. Men den största delen av intäkterna kommer från dem som satsar mer. Metoden är egentligen inte ny, Beethoven och Mozart finansierade många projekt genom folkfinansiering. Men genom crowdfun-

3 När människor är med i ett tidigt skede och investerar så är delaktigheten i projektet högt redan innan start. FAKTA Lokalekonomidagarna är en mötesplats för nätverkande och kunskapsutbyten. De arrangerades första gången 2003 vid Växjö universitet. Initiativtagare är Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion Sverige, Ekobanken och JAK Medlemsbank arrangerades Lokalekonomidagarna för andra gången i rad, i samarbete med lokala aktörer på fyra olika platser: 4 mars i Uppland/Knivsta, 18 mars i Småland/Vimmerby, 25 april i Västra götaland/göteborg och 5 maj i Norr- och Västerbotten/ Vilhelmina, Arvidsjaur. lokalekonomidagarna.se Guvstav Edman, Fabel, informerade om crowdfunding.

4 Koncentrerade deltagare tar del av nya idéer och metoder för lokal ekonomi. ding är metoden mer formaliserad och utvecklad. 350 personer kan ofta generera kronor i medfinansiering. Majoriteten av dem som stöttar lokala projekt brukar inte bo lokalt, men de har någon typ av relation till bygden eller idén. Konsten är att nå ut till dem som kan ha intresse av att stödja ett projekt eller en idé. Uppmärksamheten för projektet måste komma från dem som är engagerade ut till andra. Det är också viktigt att man vet som vilka står bakom insamlingen. Trovärdighet är grunden för att folk ska vilja satsa några pengar. Det som skiljer crowdfunding från traditionella finansieringssätt är kort sagt att många fler blir engagerade. För mer information, kontakta: eller gå till: Björn Forsberg forskare och författare inom miljö- och utvecklingsfrågor Tillväxtepoken har nått vägs ände: Vi kan fortfarande få tillfälliga återhämtningsperioder, men global tillväxt kommer inte att ske eftersom våra naturresurser inte räcker till för det. Vi kommer inte heller att kunna lösa tillgången genom att bara använda förnyelsebara resurser eftersom vårt ekonomiska system inte är anpassat för de utmaningar som vi står inför. För att klara det här behöver vi organisera oss på lokal nivå. Krasst finns två alternativ: Att inte göra något alls eller att erkänna att vi står inför stora utmaningar och börja agera. Om vi väljer att fortsätta som vi lever nu, kommer konflikterna att öka i världen. Idag driver oljan världsekonomin och därför styrs ekonomin av pris och tillgång på olja. Det blir allt svårare och dyrare att utvinna fyndigheter. Oljeindustrin satsar nu på djuphavsbottnar, skifferolja och tjärsand. Utvinningen måste betala sig och priserna blir högre än vad världen klarar. När vi inte längre klarar notan, knäcks de globala ekonomierna. Det andra alternativet är att börja skapa bättre samhällen än de vi lever i idag. Tillväxten ger oss inte det

5 Cecilia Andersson, projektledare Hela Sverige ska leva (tv)och Anne Åberg, verksamhetsledare från Akademi Norr. välmående och välstånd som vi tror. Det visar många undersökningar. Och då finns inga andra alternativ än att skapa fler långsiktiga lösningar i lokala sammanhang. Livsmedel och andra förnödenheter behöver produceras mer lokalt. Därför tillhör de lokala ekonomierna framtiden. Allt kommer inte att tillverkas lokalt, men en stor del av våra förnödenheter behöver göra det, om vi ska säkerställa vår livskraft. Vi behöver arbeta långsiktigt och våga utmana samhällsplaneringens grundantaganden och komma ifrån alla kortsiktiga brandkårsutryckningar. Omställningsrörelsen växer i Sverige och i många länder och med den lokala ekonomin. Jag ser många tecken i tiden. Biltrafiken i Aten har minskat med procent på grund av krisen och samma trend ser vi även i USA och Sverige. Outsourcing av jobb har minskat eftersom transportkostnaderna ökat. Grekerna har fortfarande en väl utbyggd närproduktion av mat vilket underlättat livet för dem trots deras svåra ekonomiska kris. Samma scenario i USA skulle haft mycket större konsekvenser. Men fortfarande byggs vårt samhälle utifrån gamla synsätt. Stora köpcentrum speglar exempelvis en ytlig syn på utveckling. Argument som att det här skapar tillväxt, ökad konsumtion och fler etableringar är det som används för att fortsätta den utvecklingen. Sanningen, om man tittar på forskning, är att det är mycket tveksamt om det fungerar. Däremot vet vi att köpcentrum orsakar att handeln i bostadsområden försvinner. Det slår undan benen från lanthandel och andra affärer i mindre kommuner. I sin tur innebär det längre bilresor för att handla och att tillvaron för många blir allt mer komplicerad. Är det den utvecklingen som vi vill ha? Stämmer samhällets verklighetsbeskrivningar och människornas verklighet? Att ställa om samhället så att det fungerar bättre lokalt är också att vitalisera demokratin. När vi inser vår makt och våra möjligheter att forma utvecklingen, då kommer också intresset för att göra det att öka. Omställningen ger grunden för det. Hur får vi då fart på utvecklingen? De platser som kommit längst i omställningsarbetet och är mest radikala är samhällen i kris. Där finns utrymme att tänka utanför boxen. Man gör det när man sitter tillräckligt mycket i skiten. Detroit i Nordamerika är en väldigt drabbad bilstad. Staden i gick i konkurs förra året och nu är

6 det den stad i västvärlden som är mest uppodlad. En cykelboom har exempelvis uppstått som efterdyning av krisen. Deras väg bort från industrisamhället var tuff, men i dess ruiner byggde de något nytt. Den utmaningen står vi alla inför. Och givetvis behövs mänskliga drivkrafter inte bara kriser. I Samsö i Danmark har de fått med sig hela befolkningen, personer, i omställningsarbetet. En förklaring till framgången är den kompromisslöshet som de genomför arbetet med. Allt ska kontrolleras lokalt, därför äger de exempelvis alla vindsnurrorna lokalt. Åre Fjällbete ekonomiska förening ställer också om den lokala ekonomin. De utmanar etablerade system och ordnar lokala finansieringslösningar, lokal markförvaltning med mera. De har stark tilltro till sin egen förmåga och säljer bland annat lokalproducerad mjölk som en slags revolt mot Arlas satsningar. Det här är några exempel på vad jag tror kan behövas. Vi behöver stärka tron på oss själva mera. Vi har förmågan och vi kan jobba långsiktigt med andra typer av visioner. Men vi kan inte förvänta oss ett ledarskap om det här från våra höga och mycket traditionella beslutsfattare. Förändringen behöver göras underifrån, enskilt och tillsammans. Vi behöver organisera oss på lokal nivå. Och vi behöver börja nu! Arbetet behöver göras vare sig vi vill se det eller inte. Roger Filipsson projektansvarig vid Västerbottens Idrottsförbund Svårigheten för oss inom idéburen verksamhet är ofta att se vår koppling till att målen ska nås i olika program. Det är därför vi behöver vara kreativa och tänka: Vilken lucka kan vi hjälpa till att fylla? Just nu är ett gyllene tillfälle att lära sig mer om stöd och mål, eftersom många stödprogram är under bearbetning och ännu inte öppnade för ansökningar. Det finns tusentals offentliga program som svenska företag och organisationer kan söka finansiering ifrån. Pengarna kanaliseras via olika organisationer och myndigheter och det finns en röd tråd hela vägen från EU till lokal nivå. I princip är syftet med alla att de ska försöka kompensera eller komplettera de områden där marknaden inte förmår lösa problemen. Det fina är att det är vi, som jobbar lokalt, som kan göra det som behövs för att målen kan nås! Därför är det också viktigt att vi som ska göra jobbet är med, ja till och med tar initiativet, när utvecklingsstrategierna skrivs. För där behövs for- muleringar som passar för det som vi anser vara viktigt att göra för att nå målen. Nästan alla lösningar på lokala utmaningar innebär sociala innovationer. Det finns program även för det. En viktig förutsättning för att nå framgång är att samverka. Dessutom behöver vi tänka igenom hur vi presenterar våra idéer för stödgivaren. Hur kan min idé passa in i de ramar som finns? Ibland handlar det bara om att byta perspektiv var kreativa! Dessutom är det klokt att ta hjälp av rådgivare. Jordbruksverket ger hjälp och utbildning i att skriva lokala handlingsprogram och strategier. Se info från Jordbruksverket, nyhetsbrev 3 och 4. Gå till:

7 Offentliga medel är inte ett tecken på svaghet utan ett bevis på styrka de bästa får dem. Roger Filipsson berättar om offentlig finansiering och visar upp floran av program som kan vara av intresse för den ideella sektorn.

8 Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva, och Gustav Edman, Fabel, berättar om olika sätt att finansiera projekt. Ulla är också en av de experter som kan ge stöd och hjälp i projektskrivande tack vare ett initiativ från Jordbruksverket Ulla Herlitz projektledare Regionala mikrofonder, Hela Sverige ska leva Alla resurser behövs men hur hittar vi lokal finansiering? Det är jättebra att det finns projektpengar, men långsiktigt behöver vi skapa lokala kretslopp även för pengar. Tavelsjöborna gick inte till banken för att låna utan fann resurserna lokalt. Det gav dem styrka. De flesta människorna som bor i ett lokalsamhälle har på ett eller annat sätt pengar i fonder, aktier och i privat kapital. Det gäller att hitta modeller för att det kapitalet även ska verka lokalt. Det finns statistik som visar att varje person i snitt har kronor på banken och kronor i aktier och fonder. Tillsammans blir det i runda slängar kronor per person. I en bygd med 100 personer innebär det 27, 5 miljoner kronor i eget kapital. Det skapar makt och möjligheter att påverka. Tänk vad som skulle kunna hända om tio procent av de pengarna skulle användas till lokala utvecklingsprojekt. Men förutom att skapa egna system går det förstås även att förändra de etablerade strukturerna. Om människorna i en bygd enas och säger: Vi vill att våra pengar ska öronmärkas så att de bara lånas ut till projekt i bygden kan de vanliga bankerna också påverkas!

9 Göran Sundqvist Tavelsjö och Rödåbygdens utveckling ek. för. Huvudmotivet för oss är att höja värdet på vår hembygd. Därför byggde vi exempelvis ett eget bredbandsnät 2002 i samarbete med 84 byar. Just nu har föreningen köpt ett område som vi vill utveckla till ett servicecenter för bygden. Vi vill utöka äldreomsorgen från åtta platser till det dubbla, utveckla friskvården och bygga en idrottshall av multityp så att det passar många intressen. Vi har behov av ungdomsbostäder och dessutom av en restaurang. Tavelsjö ligger utanför centralorterna, Umeå, Vännäs och Vindeln, men det räcker inte att bo nära för att skapa inflyttning. Vårt framgångsrecept är att starta med förankring. Det första vi gjorde var att tala med kommunala företrädare och bybor och skicka ut en enkät för att se vilket intresse som fanns för idéerna. Därefter gjorde den lokala församlingen en ansökan om utvecklingspengar från Luleå stift och vår förening ansökte från Umeå kommun. På så vis kunde vi bland annat anlita en arkitekt som ritade upp förslag på nybyggnaden och som visade helheten för området. Under den här processen bestämde sig kyrkan för att sälja prästgården som fanns i området vi var intresserade av. Vi var intresserade av att köpa den, men insåg att det behövdes pengar. Vårt sätt att skapa finansiering och kapital var att sälja tomtmarker. Dessutom gick vi ut till 19 privatpersoner och frågade dem om de ville låna ut kronor mot att de fick tre procents ränta och hade tre månaders uppsägningstid. 18 personer svarade ja. Bredbandföreningen, som behövde avsätta pengar för återinvesteringar, lånade ut en miljon kronor. Det beslutet fick de senare lite kritik för trots att det bara motsvarade kronor per medlem, en låg summa i jämförelse med de som varje medlem tidigare satsat för att få sitt bredband. Jag tror därför inte att oron handlade om pengarna utan grunden för kritiken var troligen bristen på information till medlemmarna. Vi lyckades i alla fall skrapa ihop hela kapitalet genom privat finansiering med 40 procent, bredbandföreningens 47 procent och kyrkans insats på 13 procent. Men det viktigaste kapitalet var vårt förtroendekapital! Och det kommer vi att förvalta. Vi kommer att ro iland våra idéer och projektet. Värsta scenariot är om vi behöver sälja prästhuset igen, men då får vi med all säkerhet tillbaka insatsen och kanske mer därtill. Ett råd som jag vill ge andra är att sätta upp tydliga mål och ha en klar strategi. Informera ofta, skaffa säkerhet och bygg upp ert förtroendekapital. Det kommer om arbetet ni gör är seriöst. Just nu pågår planarbetet för området och där är kommunen med. En husläkare har redan öppnat en mottagning och kunderna finns eftersom alla vill få tillbaka en den servicen i bygden. Ett Bed & Breakfast och uthyrning av prästgården hjälper till att kortsiktigt finansiera driften. Målet att höja värdet på vår hembygd kan mätas och är uppnått. Vårt arbete har skapat fler aktiviteter i bygden och det höjer i sin tur värdet på alla fastigheter i bygden. Göran Sundqvist, Tavelsjö och Rödåbygdens utveckling ek. för., arbetar med att höja värdet på sin hembygd.

10 Jens Sperens kommunikatör för vindkooperativ.se Det finns många åsikter om vindkraften, men för mig är det en del av omställningen. Vindkraften i exempelvis den stora parken i Markbygden utanför Piteå motsvarar, när den är färdigbyggd, två Barsebäcksreaktorers årliga elproduktion (1 101 vindkraftverk med 8-12 TWh/år i elproduktion). Det är även tillräcklig effekt för att försörja vårt samhälle, fabriker, industri och serverhallar. Vindkraftsutbyggnaden fortsätter och kommer, som det ser ut, att fördubblas världen över inom de kommande fem åren. Ett vindkraftverk är dock fortfarande tillräckligt småskaligt för att vi människor lokalt ska kunna gå ihop och äga ett eller flera. Det är också den generation som bygger vindkraften som är med om återställning av marken eller beslut om uppgradering. Idag räknar man med en ekonomisk livslängd på år. Det finns flera sätt att göra sin investering i vindkraft. Coompanion och LRF är duktiga på att hjälpa till med det, både i form av rådgivning och genom goda exempel. Som privatperson eller litet företag sker investeringarna ofta genom andelsägande, det vill säga att man köper in andelar i ett vindkooperativ motsvarande sitt elbehov. Varje andel brukar motsvara kwh medlemsel. En andel kostar idag cirka kronor. Hos flera kooperativ återinvesteras en del av överskottet/avkastningen ifrån produktionen så att medlemmarna får bestående värde av sin investering. Bygderna gynnas av vindkraftsbyggen genom att cirka procent av investeringen hamnar lokalt, men även genom att det dras in bredband och att vägnätet behöver förstärkas. Det jag tycker är viktigast för störst lokal nytta är delägarskap, samt att man engagerar sig i affären och verkligen jobbar för att så stor del av investering samt av drift- och underhåll ska hamna lokalt. Vill du läsa mer om hur hela marknaden fungerar och hur ägandet av svensk vindkraft ser ut så finns en avhandling författade av Tore Wizelius: Windpower ownership in Sweden business models and motives. På portalen för andelsägd vindkraft finns information om andelsföreningar och andelsägd vindkraft, både för dig som redan är andelsägare och för dig som vill investera i förnybar elproduktion. Gå till:

11 Peter Manner Tillväxtenheten, Arvidsjaur De flesta som flyttar till Arvidsjaur stannar kvar och blir företagare. Inflyttningen sker mestadels till byarna. Det är så de vill bo, inte inne i tätorten. I Holland finns särskilda mässor för inflyttare och generellt kan man säga att det finns ett tryck från många länder ute i Europa från människor som vill flytta för att få frihet. Tyskland är ett av dem och de uppskattar verkligen saker som vi tar för givet. I Schweiz behövs exempel licens för att fiska abborre! Vem kunde tro för några år sedan att det fanns stora affärsmöjligheter med bilkörning på is eller hundspann? Vi får också allt fler besökare som vill gå med snöskor. Hundspann och snöskor hör ju mer till Alaska och alperna än till vår kultur, men där har de snart varken utrymme eller snö. Men det finns här uppe hos oss. världen via internet och medier. Därför är internetbaserade fastighetsmäklare viktiga. Det är inte alls ovanligt numera att vi köper hus i ett annat land. Tyskar är den stora gruppen inflyttare. Helt naturligt eftersom Tyskland är ett stort och industrialiserat land med 80 miljoner invånare. Globaliseringen går fort. I Arvidsjaur har vi sett att våra nya medborgare behöver rådgivning om allt från att skaffa personnummer till hur man gör en skogsavverkning. De nyanlända tar också med sig en ny typ av företagskultur, där de har kvar sin hemmamarknad men arbetar ifrån Arvidsjaur. Deras intresse och kärlek till orten gör också att vi har många säljare av kommunen utomlands. I Arvidsjaur är det tydligt att tillväxten sker i byarna. Den sociala rörligheten ökar och en tydlig trend är att par i 50-årsåldern flyttar för att bo närmare sina barn och barnbarn. Vi flyttar mer och får influenser från

12 Birgitta Garbom, ordförande i Docksta bordtennisklubb, kan hålla många bollar i luften.

13 Birgitta Garbom ordförande i Docksta bordtennisklubb I Docksta, som för några år sedan utsågs till Årets by, finns en lång tradition av att ta över och utveckla verksamheter. Kapital var förut en brist, men är det inte längre. Pengarna används till att få rull på andras engagemang och för nya former att driva verksamheterna och utvecklingen på. I Docksta har det funnits en skofabrik i många år. Vi brukar säga att där tillverkas bland annat utvecklingsskor tofflor som man bara kan gå framåt i. När skofabriken gick i konkurs på 90-talet blev det kris i bygden. Medierna frågade: Vad tror ni kommunen kan göra? De flesta Dockstabor hade inga större förhoppningar på att den skulle kunna göra något. Tilltron fanns däremot på att Docksta bordtennisklubb skulle kunna fixa det. Och så blev det på sätt och vis. Docksta utvecklingsaktiebolag bildades där och bordtennisklubben ägde 50 procent och boende i bygden kunde köpa in sig på resten. Och skofabriken är fortfarande kvar. Under åren som gått har vi varit engagerade i många olika projekt. Det har skapat jobb och gett intäkter till klubben, men mest av allt har det varit vårt sätt att säkra utvecklingen. När landstinget i mitten av 90-talet inte längre ville anordna Skulefestivalen så tog vi över även den. Vi har nu haft 30-årsjubileum och just det evenemanget omsätter flera miljoner. Sista torsdagen varannan månad bjuds alla in till ett informationsmöte. I Docksta bor det 800 personer och i princip alla är med i Docksta bordtennisklubb. Årsav- giften är 200 kronor per familj. Trots att det skett stor utflyttning från Ådalen så är folkmängden den samma som förut, vi har till och med ökat lite. Men det har inte varit utan arbete. I början av 2000-talet köptes hyreshusen också och då bildades ett fastighetsbolag som sköter om förvaltningen. I samband med det fick vi veta att ålderdomshemmet skulle läggas ner. Då köpte vi det också och tecknade ett kontrakt med kommunen på fyra plus två år. Men efter sex år drog sig kommunen ur. Det var ett besvärligt läge, men så småningom kunde vi hyra ut några av lokalerna till bärplockare. Företaget har utvecklats och nu driver de produktion i andra lokaler, men verksamheten kommer att stanna i bygden och de har köpt ålderdomshemmet. Linbanan i Skuleberget tog vi över från kommunen som inte kunde driva det. Från början drev vi den tillsammans med andra föreningar men sedan köpte vi ut dem så vi blev ensam ägare. Just nu arrenderar vi ut linbanan. Det är en viktig verksamhet, för även om verksamheten näppeligen går ihop så är det många som kommer och klättrar och de bor och äter någonstans tack vare den. Det genererar pengar till bygden. När skolan och förskolan skulle lägga ner 2005 för att det blev för dyrt att rusta upp den köpte vi lokalerna och rustade upp dem med hjälp av frivilliga krafter. Numera är förskolan integrerad i skollokalen. När nästa varv kom med prat om nedläggning igen var vi beredda och medverkade till att det startades en friskola. Så hos oss blir skolan kvar. Fastighetsbolaget tar ut en låg hyra för skollokalen så räkenskaperna går runt.

14 Ja, vi har räddat, byggt upp och samordnat mycket i bygden. Men nu har vi faktiskt gått in i ett nytt skede i föreningen. På kommunen är vi ganska omtyckta, trots att de genom åren fått lära sig att när vi kommer med några idéer, då blir det dyrt. Men vi har fått hjälp med att investera i exempelvis pistmaskiner och förråd trots att Kramfors är en liten kommun med små resurser. Vi har haft ett bra samarbete med kommunen. De har stöttat oss där de kunnat. Men vi har skött om massor med service som egentligen legat på deras bord, exempelvis legat på för att för busstrafiken ska gynna oss. Ja, vi har räddat, byggt upp och samordnat mycket i bygden. Men nu har vi faktiskt gått in i ett nytt skede i föreningen. Vi fick en förfrågan om vi ville sälja festivalplatsen där Skulefestivalen genomförs. Först visste vi inte alls hur vi skulle göra, men till slut bestämde vi oss ändå för att göra det. samverkar och det ser ut som om det kommer att fungera bra. Vi driver fortfarande Skulefestivalen, men den nye ägaren tar exempelvis upp Tomas Ledin i år. Vi har också sålt ut Rövarbyn till en som varit marknadschef tidigare för Fjällräven. Han har ett kontaktnät i hela världen och drar även in folk som vill vandra i Skule nationalpark. Att vi sålt och arrenderat ut verksamheter innebär att vi har pengar på banken. Dem lånar vi ibland ut till andra föreningar som vill göra något. Så på sätt och vis kan man säga att det sker ett generationsskifte där nya människor och nya föreningar tar vid efter oss. Vi försöker också påverka så att de hus som blir tomma när folk dör i alla fall hyrs ut. Under många år spelades det inte speciellt mycket pingis i bordtennisklubben, men nu är det faktiskt den stora grejen igen. Det tar tid och kostar pengar att klippa gräs etcetera. Nu har vi sålt ägorna till en man med rötter från orten, men vi har rätt att använda lokalerna och området. Vi

15

16 Ovanligt bra energi i grupperna. Man kände sig ju hög när man gick därifrån. När jag kom till Jörn träffade jag en grupp bybor inne i det gamla, nedlagda järnvägshotellet som undrade hur de kunde få fram kapital till att rusta upp hotellet och göra det till en attraktion. Det kändes kul att kunna återföra kunskaper från Lokalekonomidagen så direkt inpå. Citat Björn Forsberg läs mer på Omställning Sverige transitionsweden.se

Tavelsjö- och Rödåbygdens utveckling, ek. för. tel: 070 646 57 73 1

Tavelsjö- och Rödåbygdens utveckling, ek. för. tel: 070 646 57 73 1 Tavelsjön, flygbild Foto: Lars Lind 1 Centralort i området Vindeln Vännäs Gemensamma intressen i tre kommuner Umeå 2 tel: 070 646 57 73 1 Huvudmotivet - utveckling av en bygd är värdehöjande Enskilda -

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014 Jens Sperens Punkter för idag Hur vindkraften påverkar den lokala ekonomin Vindkraften i stort fördubblas de

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

Våra prioriterade frågor inför valet 2010

Våra prioriterade frågor inför valet 2010 Våra prioriterade frågor inför valet 2010 www.helasverige.se Tillgång till bredband i varenda by Under 2009 lanserade regeringen en nationell bredbandsstrategi med målet: Sverige ska ha ett bredband i

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

LOKALEKONOMI 2014. Uppland

LOKALEKONOMI 2014. Uppland EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Uppland 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Knivsta, Uppsala län. FAKTA Lokalekonomidagarna

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Presentation av en modell för samverkan mellan stor o liten Ett föredrag av Andreas Wickman, Wickman Wind AB VIND 2014, Stockholm Waterfront Gotland det

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Vimmerby LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION

Vimmerby LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Vimmerby 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Vimmerby, Kalmar län. FAKTA Lokalekonomidagarna

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter Kort version Förord På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete

Läs mer

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA

TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA TÄNK OM DET FINNS EN BANK SOM TÄNKER ANNORLUNDA Vi står alltid på din sida På Sparbanken Öresund tänker vi annorlunda. Vi sätter alltid dig och regionen där du lever och verkar i fokus. Våra rådgivare

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa talare

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Upplev Kilsbergskanten

Upplev Kilsbergskanten Upplev Kilsbergskanten Varför arrangerar vi Upplev Kilsbergskanten? Stärka känslan och stoltheten för Kilsbergskanten Öka gemenskapen och samarbeten mellan oss i Kilsbergskanten Manifestera det pågående

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider En aktivitet inom Deloitte Access Inbjudan till seminarium med business matchmaking Ägarförändring är en komplicerad process i vanliga fall och

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Göteborg 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Göteborg, Västra Götalands län. På bilden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar - Utvecklingsprojekt i glesbygd! " Tre byar beslöt sig för att samverka! " Byarna kom med idén om att bygga vindkraft!

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan

Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Entrécoop Värmland, Dalarna och Gävleborg i samverkan Vi startade kooperativ och lyckades! Vill ni starta företag... Vad skulle ni säga om ni kunde starta ett företag där ni blir delägare på lika villkor

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

Redab Properties Plc. Erbjudande. Ny unit för nyemission. Maximalt tillgängliga unitar 1,500 st

Redab Properties Plc. Erbjudande. Ny unit för nyemission. Maximalt tillgängliga unitar 1,500 st Redab Properties Plc Erbjudande Ny unit för nyemission Maximalt tillgängliga unitar 1,500 st * Nyteckning * Konvertering, d v s omvandling av Subordinated Loan och/eller Debenture Loan Detta är inget prospekt

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN BYGDEPENG VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN Glötesvålens Vindpark TILLKOMST REGLER & FÖRVALTNING Glöte Byalag Version 2.4 INNEHÅLL Glötesvålens Vindkraftspark - Bakgrund... 3 Bygdepengens tillkomst... 3 Förvaltning

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande 130220 FÖRENINGEN FÖR BYGGENSKAPER PM / DISKUSSIONSUNDERLAG Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande BAKGRUND Bakgrunden till detta PM är att vi vid styrelsemötet den 21 november diskuterade föreningens

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014.

Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Närvarande: Ulla Herlitz Jörgen Andersson Oscar Kjellberg Magnus Nordgren Rebecca Källström Thomas

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser.

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. När du kliver över tröskeln till oss kan du vara säker på en enda sak. Att du inte vet exakt vad som väntar dig. Hos

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Skulle det bli billigare än vad vi har tänkt oss så går det att återbetala upp till 5 000kr av insatsen.

Skulle det bli billigare än vad vi har tänkt oss så går det att återbetala upp till 5 000kr av insatsen. F: När försvinner det fasta telefonnätet? Telia har beslutat att det vanliga telefonnätet på landsbygden ska vara avvecklat senast 2020 men troligen kommer många ledningar plockas ner långt innan dess.

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Hej! Jag undrar varför vårat gamla system med återbäring har försämrats, Det kunde generera återbäring årligen mellan 2-3 % på inköp

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer