ISO certifiering av Wäst-Bygg AB?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISO 14001 certifiering av Wäst-Bygg AB?"

Transkript

1 ISO certifiering av Wäst-Bygg AB? Christina Andersson Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

2 Sammanfattning Wäst-Bygg AB är ett privatägt byggföretag med huvudinriktning på att uppföra logistikanläggningar, kommersiella byggnader och bostäder. Byggfirman grundades 1981 och var då ett litet företag i Borås med två anställda. Idag består företaget av cirka 160 anställda och finns på fyra större orter i Sverige. Wäst-Bygg AB undersöker möjligheterna att införa ISO Detta för att uppnå en högre trovärdighet beträffande miljöfrågor, samt för att få ett bättre utgångsläge vid upphandlingar. Dessutom har många potentiella kunder ett krav på att byggföretagen skall vara ISO certifierade. För närvarande har Wäst-Bygg AB ett eget ledningssystem vilket finns beskrivet i deras kvalitets, miljö- och arbetsmiljöhandbok. Denna är till för att ge kunderna och personalen en garanti för att Wäst-Bygg AB följer gällande lagstiftning och att de reviderar arbetet inom miljö- och hållbarutveckling. De arbetar med förebyggande åtgärder med avseende på miljö, till exempel att fasa ut farliga ämnen, uppföra resurssnålabyggnader och minska energiförbrukning med mera. Företaget har haft svårigheter att få fram uppgifter om vad som krävs för att uppnå en ISO certifiering. Avsikten med denna studie är att utreda detta. Undersökningen har föregåtts av noggrann studie av regelverket för ISO 14001:2004 standarden. Denna har utförts med hjälp av ett annat byggföretag, samt en revisor med stor inblick i detta område. På detta sätt har en större klarhet uppnåtts om svårigheterna och fördelarna med ISO Slutsatsen av detta projekt är att Wäst-Bygg AB bland annat behöver miljöutbilda sin personal och att miljöaspekter och mål för hela företaget måste tas fram. Detta är enklast att göra för varje avdelning inom företaget, vilket också medför ökat engagemang bland de anställda.

3 Abstract Wäst-Bygg AB is a privately owned construction company that builds logistics facilities, commercial buildings and homes. They were founded in 1981 and were then a small company in Borås with two employees. Today the company consists of approximately 160 employees located in four major cities in Sweden. Wäst-Bygg AB explores the possibilities of implementing ISO 14001, in order to increase its credibility and responsibility for environmental issues, and to gain customers for contracts, as some potential customers require from construction firms to be ISO certified. Wäst-Bygg AB has its own management system that is described in their quality, environmental and health and safety manual. It aims to provide customers and staff with a guarantee that Wäst-Bygg AB complies with applicable laws and they audit all works within the framework of Environmental Management and Sustainable Development. They work with preventive environmental measures, such as phasing out hazardous substances, build resource-efficient buildings and reduce their energy consumption and more. The company faced considerable difficulties was to determine what is required of the company to gain an ISO certification. The main objective of this study was to outline a strategy for Wäst-Bygg AB to satisfy the requirements of the aforementioned certification. After careful reading of the ISO 14001:2004 standards, and with the help of other construction companies and auditors we have gained greater clarity about the difficulties of the certification process and benefits of ISO The most important conclusions are that the staff of Wäst-Bygg AB needs education about the environment and environmental aspects and goals for the company must be developed. This is necessary to do for every department in the company, which will make staff more engaged. 2

4 Innehåll Sammanfattning... 1 Abstract... 2 Innehåll Inledning Bakgrund Kort om ISO Motiv till införande Argument för och emot ISO uppbyggnad Syftet Frågeställningar Målgrupp Verksamhetsbeskrivning Wäst-Bygg AB Wäst-Bygg gruppen AB:s organisation Wäst-Bygg AB:s organisation Befintligt miljöarbete Metod Resultat Hur det är hos byggföretag Extern revisor Brister hos Wäst-Bygg AB: Diskussion Slutsatser Tackord Käll- och litteraturförteckning Bilagor: Bilaga 1 Certifieringssystem BREEAM: GreenBuilding: Bilaga 2 Frågor till Byggföretag: Bilaga 3 Frågor till Revisor:

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Wäst-Bygg AB utgör en del i Wäst-Bygg gruppen, vilka har funderingar kring att bli ISO certifierade. Idag har de ett eget skapat miljöledningssystem. Detta tar sig i uttryck i deras kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöhandbok (KMA-handboken). Miljöhandboken är upprättad med kopplingar till branschens övriga regler och standarder däribland ISO 14001:2004 (Johan Gustafsson person kontakt, Wäst-Bygg AB, 2013). Anledningen till att företaget vill införa ISO är för att öka trovärdigheten och ta ansvar för miljöfrågorna, samt att vinna kunder vid upphandlingar, då vissa potentiella kunder har som krav på byggföretagen att de skall vara ISO certifierade (Johan Gustafsson person kontakt, Wäst-Bygg AB, 2013). Wäst-Bygg AB önskar hjälp med att undersöka hur deras miljöledningssystem idag stämmer överens med ISO 14001, samt vilka svårigheter det finns med att införa standarden. De vill vara säkra på att implementeringen av standarden kommer vara värt ansträngningen som krävs för det. 1.2 Kort om ISO De första miljöredovisningarna presenterades i början av 1990-talet och under några år in på 2000-talet publicerade allt fler företag hållbarhetsredovisningar. Inom en organisation är det viktigaste verktyget för att kunna arbeta systematiskt med miljö ett miljöledningssystem, där ISO är den vanligaste standarden (Miljörevision, R. Almgren & T. Brorson, 2003). ISO är ett samlat namn över de internationella standarder som tar upp hur arbetet med miljö inom olika verksamheter skall gå till, ett så kallat miljöledningssystem (SIS, 2013). ISO är den del av ISO serien som innehåller skall kraven. Det är meningen att den skall vara vägledande för företag och organisationer i deras arbete med miljö Motiv till införande Det finns flera motiv till varför man vill/bör införa ISO bland annat kundkrav där kunden är miljömedveten och i sin tur ställer krav på leverantörer att införa ISO standarden, för att säkerställa att hela deras produktkedja är miljökontrollerad. Ett annat motiv kan vara att säkerställa att miljölagstiftningen följs, vilket är ett utav kraven i ISO standarden. Införandet av ISO standarden kan även ge verksamheterna en effektivare resursanvändning och minska antalet miljörisker, vilket är bra för verksamheten både ekonomiskt, samt utåt sett genom att verksamheten har färre eller inga miljöincidenter. Detta skapar ett förtroende för verksamheten och kan göra att deras vinst på sikt ökar genom att de blir attraktiva hos kunder (Miljörevision, R. Almgren & T. Brorson, 2003) Argument för och emot Alla är inte positiva till ISO 14001, argument som stora kostnader med att införa systemet tas upp eller att de inte vill införa det just nu, men även att det är mycket byråkrati med att införa systemet. Motargument finns givetvis till alla tre argumenten till exempel att kostnaderna ofta täcks upp av att de minskat sina onödiga kostnader efter införandet, konkurrenter kan införa ISO före, vilket kan leda till att företag tappar kunder då de hellre går till en leverantör 4

6 som kan visa att de är miljömedvetna och sen är tanken med ISO att det skall underlätta ditt arbete, inte att det skall bli värre genom mer pappersarbete (Miljörevision, R. Almgren & T. Brorson, 2003) ISO uppbyggnad ISO är uppbyggt kring fem pelare; Miljöpolicy, Planering, Införande och tillämpning, Uppföljning samt Ledningens genomgång som alla innehåller olika bitar som företaget måste uppfylla (Lennart Piper med flera, Ständig förbättring med ISO 14000, 2001) (EN ISO 14001:2004). Miljöpolicy Miljöpolicyn är det dokument som är högst styrande i ett miljöledningssystem. Policyn ger grunden till hur en organisation sätter upp sina detaljerade och övergripande mål och den ger information om hur en organisation ser och arbetar med miljön (EN ISO 14001:2004 och Sju steg för bättre miljö). I den bör högsta ledningens löfte om att följa relevanta lagar och andra krav, förebygga förorening samt att nå en ständig förbättring finnas med. Det bör gå att identifiera vilken del av organisationen policyn gäller samt vilket tillämpningsområde den har (EN ISO 14001:2004). Planering Miljöaspekter Är enligt EN ISO 14001:2004 definierad som: Delar av en organisations aktiviteter/verksamhet eller produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera de miljöaspekter företaget har. De skall sedan avgöra vilka aspekter som har betydande miljöpåverkan. Informationen skall sedan hållas dokumenterad och aktuell (EN ISO 14001:2004). Lagar och andra krav Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera och ha förfogande av de lagkrav och andra krav företaget berörs av beroende på deras miljöaspekter (EN ISO 14001:2004). Övergripande och detaljerade mål och handlingsplaner Organisationen skall formulera och fastställa övergripande och detaljerade miljömål med de prioriterade miljöaspekterna som utgångspunkt (Sju steg för bättre miljö). Miljömålen skall om möjligt vara mätbara och de skall vara förenliga med organisationens övriga krav i miljöledningssystemet (EN ISO 14001:2004). Det skall finnas en ansvarsfördelning och en plan för hur och när man skall uppnå målen, för att på ett strukturerat sätt kunna jobba med de uppsatta miljömålen (EN ISO 14001:2004). Införande och tillämpning Resurser, roller, ansvar och befogenheter De resurser som krävs för att införa miljöledningssystemet skall säkerställas från företagets ledning. Högsta skall även utse en eller flera representanter för ledningen. De/denna person kommer att ha ansvaret över att ledningssystemet följs och återrapporterar arbetet som sker eller kommer att ske i systemet (EN ISO 14001:2004). Kompetens, utbildning och medvetenhet Organisationen skall se till att erforderlig kompetens och utbildning finns hos de personer som utför arbete inom de miljöaspekter företaget identifierat som betydande. Personalen skall även 5

7 göras medvetna om betydelsen av att följa miljöledningssystemets krav, deras roller och ansvar i ledningssystemet samt konsekvenser av att inte följa det (EN ISO 14001:2004). Kommunikation Intern kommunikation mellan nivåer och funktioner skall införas samt kunna svara och dokumentera synpunkter från externa intressenter. Beslut skall även tagas angående om det betydande miljöaspekterna skall kommuniceras externt. Om det väljer att göra det skall en rutin införas för detta (EN ISO 14001:2004). Dokumentation I dokumentationen skall miljöpolicy, övergripande och detaljerade miljömål finnas med. De dokument och redovisande dokument som omfattas i standarden, samt beskrivning av ledningssystemets omfattning skall finnas med. Allt som har ett samband med företagets betydande miljöaspekter skall också tas upp i dokumentationen (EN ISO 14001:2004). Dokumentstyrning I organisationen skall det införas rutiner för hur dokument rörande ledningssystemet och standarden skall hanteras så att de hålls uppdaterade och identifierade, samt att gamla dokument som ej används tas bort eller arkiveras på sådant sätt att man de lätt kan identifieras (EN ISO 14001:2004). Verksamhetsstyrning Denna del beskriver hur verksamheten skall styras på ett så miljöriktigt sätt som möjligt (Ständig förbättring med ISO 14000). Genom att arbeta med rutinerna kring hur de betydande miljöaspekter skall hanteras kan de undvika att avvikelser sker gentemot miljöpolicyn och uppsatta miljömål (EN ISO 14001:2004). Beredskap och agerande vid nödlägen Det skall finnas rutiner på företaget för att hantera eventuella nödlägen och olyckor som kan inträffa för att mildra eller förhindra negativ påverkan på miljön. För att uppnå god säkerhet skall de regelbundet gå igenom sina rutiner för nödlägesberedskap, både innan och efter olyckor sker (EN ISO 14001:2004). Uppföljning Övervakning och mätning Rutiner för att övervaka och mäta att de uppfyller kraven kring sådant som ger betydande miljöpåverkan i verksamheten. Kalibrerad och verifierad utrustning skall användas vid detta och den skall vara väl underhållen. Redovisande dokument kring detta skall bevaras (EN ISO 14001:2004). Utvärdering av att lagar och andra krav följs Rutiner för regelbunden utvärdering av att lagkrav och andra krav som organisationen åtagit sig att följa skall upprättas. Dokumentation från den regelbundna utvärderingen skall sparas (EN ISO 14001:2004). Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder Det skall finnas rutiner för att kunna arbeta med och förebygga avvikelser som kan uppstå i verksamheten (EN ISO 14001:2004). Redovisande dokument För att kunna visa att organisationen uppfyller kraven som finns i miljöledningssystemet skall det finnas redovisande dokument som är väl underhållna (EN ISO 14001:2004). 6

8 Intern revision Det skall finnas en ansvarig (revisor) på företaget som genomför revisioner regelbundet för att kunna visa att företaget följer kraven som finns i ledningssystemet. Revisionerna skall vara sådana att revisorn kan vara objektiv och opartisk i frågan (EN ISO 14001:2004). Ledningens genomgång Under planerade intervall skall högsta ledningen utvärdera miljöledningssystemet, för att se om det fortfarande är applicerbart på verksamheten eller om förändringar behöver göras. På dessa möten skall resultat från interna revisioner, information från externa intressenter samt klagomål och följa upp åtgärder som tidigare har tagits upp (EN ISO 14001:2004). 1.3 Syftet Syftet med arbetet är att undersöka vad Wäst-Bygg AB behöver göra för att implementera ISO Frågeställningar Vad krävs av Wäst-Bygg AB för att implementera ISO 14001? Hur är det vid andra byggföretag? Vad har andra ISO certifierade byggföretag för problem/svårigheter med certifieringen? Vad krävs innan en certifiering? Utredningar och inventeringar? Hur kan ISO införas i hela byggverksamheten? 1.5 Målgrupp Arbetet riktar sig till byggföretag, studenter och personer som arbetar inom miljö. Tanken är att arbetet skall kunna användas för byggföretag eller andra som önskar införa ISO Det skall enkelt beskriva vilka de vanligaste problemen och bristerna är och hur man skall kunna arbeta och lösa dessa. Alla även de utan kunskap om miljö och miljöledningssystem skall kunna använda sig av arbetet för att på ett lätt sätt förstå hur det fungerar. 7

9 2. Verksamhetsbeskrivning Wäst-Bygg AB Wäst-Bygg AB är ett privatägt byggföretag som idag bygger logistikanläggningar, kommersiella byggnader och bostäder (www.wastbygg.se, 2013). Företaget är en del av koncernen Wäst-Bygg gruppen AB som vid årsslutet 2012 hade 141 anställda och en omsättning på 1,1 miljarder kronor, i detta hade Wäst-Bygg AB och Logistic contractor (helägt dotterbolag till Wäst-Bygg AB) en omsättning på 50,6 miljoner kronor (Wäst-Byggs årsredovisning 2012). Wäst-Bygg gruppen grundades 1981 i Borås av Gunnar Ivarson och Kjell Berggren och var då ett bygg- och fastighetsföretag, som arbetade med både nybyggnation och att köpa fastigeter som renoverades och fräschades upp. Idag handlar det inte så mycket om fastighetsförvaltning utan de arbetar mer med entreprenadverksamheten och egen projektutveckling (Wäst-Byggs årsredovisning 2012). Idag har företaget vuxit från att ha varit en tvåmans företag i Borås 1981 till att 2013 finnas på fyra olika orter i Sverige (Borås, Göteborg, Varberg och Stockholm) Wäst-Bygg gruppen AB:s organisation Wäst-Bygg gruppen består av Wäst-Bygg projektutveckling AB och Wäst-Bygg AB (se organisationsschema nedan). Wäst-Bygg projektutveckling AB arbetar med utveckling av egna projekt, samt handhar den fastighetsförvaltning företaget innehar. Wäst-Bygg AB utgörs av entreprenadrörelsen och de är helägare till Logistic contractor som är specialiserade på logistik anläggningar (Johan Gustafsson person kontakt, Wäst-Bygg AB, 2013). 8

10 Figur 2 Wäst-Bygg gruppen AB:s organisation 2013, där framgår det hur Wäst-Bygg AB är kopplad till Wäst- Bygg gruppen. (D: Wäst-Bygg, Gruppen 2013) 9

11 2.2 Wäst-Bygg AB:s organisation Wäst-Bygg AB är den del i Wäst-Bygg gruppen som arbetar med entreprenadverksamheten. De får sina uppdrag direkt från kunder eller från den egna Projektutvecklingen i form av både ny- och ombyggnationer av olika projekttyper till exempel bostäder, kommersiella lokaler med mera. Under Wäst-Bygg AB:s regi finner du även Logistic contractor som bygger logistik anläggningar och Byggservice som arbetar med de mindre bygg och servicearbetena (Johan Gustafsson, personlig kontakt, Wäst-Bygg AB, 2013). Nedan finns ett organisationsschema över Wäst-Bygg AB som visar hur de arbetar från VD ner till yrkesarbetarna (till exempel snickarna). VD, vice VD Informatio n och personal I T Controll Administr er ation Affärsområdeschefer (3st) Projektledar e Platschef Ekon omi PI N KM A Analys och affärsutve ckling Arbetsledar e Yrkesarbeta re Figur 3 Wäst-Bygg AB:s organisation en del i Wäst-Bygg gruppen AB. (Johan Gustafsson, Wäst-Bygg AB, 2013) 2.3 Befintligt miljöarbete Wäst-Bygg AB har en egen kvalitets, miljö och arbetsmiljöhandbok (KMA-handbok) som berör byggprojekten i företaget och den första versionen togs fram redan 1995, då företaget gjorde en stor kvalitetssatsning. Handboken syftar till att ge stöd under hela byggprocessen, samt ge kunderna och personal en garanti på att Wäst-Bygg AB följer gällande lagstiftning och kontinuerligt reviderar arbetet inom miljö och hållbarutveckling (B: Wäst-Byggs hemsida, Kvalitet och miljöarbete, 2013). De arbetar med miljöförebyggande åtgärder så som säker inomhusmiljö, genom att använda material, produkter och ämnen som inte ger någon långsiktig miljöpåverkan på de boende, den personal som skall hantera det, samt miljön. Kontinuerligt arbete sker med att fasa ut miljöskadliga produkter med hjälp av databasen Sunda hus och Kemikalieinspektionens prio lista. (A: Wäst-Byggs hemsida, Hållbarhet, 2013). Byggnaderna som uppförs skall vara resurssnåla genom att använda modern teknik så som energieffektiva system och välisolerade hus med bra styrsystem för ventilation. Wäst-Bygg AB kan erbjuda miljöbedömning och miljöcertifierade byggnader enligt BREEAM, 10

12 Miljöbyggnad och GreenBuilding (kort förklaring till dessa certifieringar finns under bilagor). (Kvalitets- och miljöarbetes folder, 2012). Under hela byggprocessen har företaget som mål att de skall finnas möjligheter till återvinning och sortering av avfall, från eventuell rivning till uppbyggandet, samt att alla inköp sker med miljön i åtanke (Kvalitets- och miljöarbetes folder, 2012). Under 2013 köpte Wäst-Bygg AB ett vindkraftverk som idag har en effekt motsvarande 90 % av företagets energianvändning. Målet är att minska sin användning så att vindkraftverket skall täcka hela energianvändningen. (Wäst-Byggs årsredovisning 2012) 11

13 3. Metod Arbetet baseras på litteraturstudier i ämnet miljöledningssystem. Det innebär att tryckt material i form av böcker, företagsinformation, ISO standarden, examensarbeten med mera har lästs igenom och lämplig information har plockats ut eller hjälpt till att förstå innebörden i ett miljöledningssystem. En telefonintervju har genomförts med extern revisor, samt utskick med frågor till ISO certifierade byggföretag. Undersökningen påbörjades med insamling av information från Wäst-Bygg AB i form av deras egna ledningssystem, organisation och arbetssätt. Från Wäst-Bygg AB fick jag även ta del av EN ISO 14001:2004, för att tydligt kunna utläsa vad som krävs för att införa ett miljöledningssystem enligt ISO. Information från Swedish standard institute (SIS) har använts både i bokform och deras hemsida (www.sis.se). Strukturen på arbetet är upplagd enligt mall på Göteborgs universitet, men även från att ha läst andra examensarbeten. Examensarbetena har även varit bra för att se på ett ungefär hur man skall uttrycka sig i arbetet samt att se hur andra inom likartat ämne har presenterat sin information. Att införa ISO är ett stort steg organisationsmässigt och ekonomiskt. Standarden visar enbart på vilka kraven är och säger ingenting om hur det fungerar i verkligheten, för att få svar på hur det ser ut i verkligheten behövs kontakt med personer som arbetar med ISO inom byggföretag. I detta arbete har både en oberoende part i form av en extern revisor kontaktats, samt en beroende part i form av byggföretag. Det är intressant att undersöka vad både parterna tycker eller vilka problem dom identifierat med införandet av ISO i byggföretag. Denna information är värdefull, för att kunna dra slutsatser om vad Wäst-Bygg AB behöver lägga mest resurser. Kontakt med personerna har tagits via mail eller telefon, beroende på vad som har varit tillgängligt. En telefonintervju har genomförts med en extern revisor. Intervjun genomfördes med en intervjuguide som går att hitta under bilaga 3. Innan intervjun skickades frågorna ut till berörd person så att denna skulle kunna vara väl förberedd på intervjuns avseende och frågornas karaktär. Under intervjun togs anteckningar som sedan skickades till den intervjuade personen, för att tydliggöra och röja eventuella missförstånd. I arbetet gjordes även ett utskick per mail till flera olika ISO certifierade byggföretag med frågor angående ISO standarden. Dessa frågor går att hitta under bilaga 2. Försökte även ta kontakt via telefon. Det var inte det lättaste att få tag i ISO ansvariga på byggföretag. Fick svar från endast ett byggföretag. Etiska överväganden Har valt att hålla informanterna anonyma, då byggföretaget jag skickat frågor till och fått svar ifrån inte ville att jag skulle använda deras företagsnamn. Det finns inte heller någon anledning till att utge det. Även revisorn och dess företag väljer jag att hålla anonymt. Arbetet handlar inte om att jämföra företag, utan det handlar om att få en samlad bedömning om hur ISO fungerar på byggföretag. 12

14 4. Resultat Under denna del har information från byggföretag och extern revisor behandlats för att kunna dra slutsatser om vad Wäst-Bygg AB behöver göra och vilka delar som de skulle kunna få problem med innan och efter ett eventuellt införande av ISO standarden. Vilka lösningar för att minska dessa problem samt reda ut missförstånd som kan finnas med systemet. 4.1 Hur det är hos byggföretag Byggföretaget är ett företag med strax över 30 anställda och de är certifierade enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS I arbetet kallar jag byggföretaget för Bygg AB och det är KMA- ansvariga Emma Andersson som svarat på frågorna. För att lättare få en uppfattning om vilka svårigheterna med ISO för ett byggföretag är, är det enklaste att vända sig till ett som infört det. Emma Andersson vid Bygg AB svarade så här på om de tyckte att det var svårt att tillämpa standarden som byggföretag: Vår uppfattning är att problemen inte är att tillämpa kraven som ställs i standarderna mot oss som byggföretag, utan snarare att få till fasta rutiner som är anpassade till företagets drift och som medarbetare på företaget kan ta till sig på ett enkelt sätt samt förstå och arbeta med. På frågan om vad som oftast tas upp på revisioner svarar hon: Vad vi upplever som svårast och som även vår externa revisor ser att vi bör fokusera vårt framtida arbete på, inom ISO 14001, är mätbara mål riktade mot vår produktion. Och det är oftast här vi fastnar de år när nya mål skall sättas. Vi har svårt att se möjligheter att påverka miljön och sätta mål som är relevanta och bra. Visst går det sätta mål på att hålla nere pappersförbrukning och skriva ut på två sidor istället för ett, men det är ett mål som känns svagt när vi inom bygg använder, förbrukar och kasserar så grymt mycket material, ämnen och produkter. Där vi dessutom är ett led av tjänster. Vi köper in material och gör oss av med material som redan finns tillverkat. Att påverka produktion och leveranser av dessa material är svårt för oss. De problem som uppstår med ISO löser de som företag genom gemensamma möten, diskussion med medarbetare, kunder samt bra fokus på vart de vill nå som helhet med företaget. Enligt Ständig förbättring med ISO står det att det kan vara bra att ta in extern hjälp för att lära sig av de erfarenheter de har, men att ansvaret i stora drag bör ligga på den egna personalen. Emma svarade så här på hur de gjorde gick tillväga när de certifierade sig: 13

15 När vi certifierade oss 2005 hade vi en extern konsult som hjälpte oss med att skriva ner våra idéer och tankar kring verksamhetssystemet. Då var vi 10 anställda och verksamhetssystemet blev på ca 15 sidor med 10 bilagor. Ej ett stort system och det var precis det vi ville ha, ett enkelt lättläst, bra sammanfattat verksamhetssystem som tar upp de bitar som är viktiga för vår verksamhet. En vanlig fråga som dyker upp är hur lång tid det kommer ta att införa ISO På SIS hemsida står det att det är helt beroende på hur stor organisationen är samt vilket engagemang ledningen har. Emma svarade att: Det tog ca ett år att börja med arbetet till att bli certifierade. Under denna tid avsatte vi ca 20 % av en tjänst till just detta arbete. På frågan om det har varit mycket dokumentation svarar hon så här: Införandet av verksamhetssystemet har inte ställt mer krav på oss gällande dokumentation än vad vi tycker är nödvändigt för att organisationen skall fungera. Detta blir viktigare och viktigare ju större företag man har. Att dokumentera och arkivera möten, mål, krav och skapa mallar som gör att alla kan hitta det viktigaste underlättar för alla medarbetare. Vårt verksamhetssystem är levande och består idag av ca 30 sidor och 90 bilagor, (vi är idag strax över 30 anställda). Genom att inför och arbeta fram ett system som fungerar för oss men ändå möter upp till kraven gör att vi inte behöver lägga särskilt mycket tid på detta. Små förändringar görs hela tiden allt eftersom vi växer och allt eftersom lagkrav och standarder förändras. Genom att alltid uppdatera systemet allt eftersom blir arbetet med det inte betungande på något vis och problematiker som stöts på löses och förs in på ett naturligt vis eftersom vi vet vad vi vill med systemet och vart vi vill gå med företaget. Något som kan vara bra att veta för andra byggföretag är om det är värt att införa ISO och Emma säger så här: 4.2 Extern revisor Den tid vi lägger ner och kostnader för externa revisorer är definitivt värt det. Genom att vara certifierade ställs kraven på oss att hålla dokumenten levande och att informera våra medarbetare, inte bara tjänstemännen utan även snickarna. Vilket har medfört att många ser sig delaktiga och en med företaget. Revisorn arbetar på ett företag som är ackrediterade till att certifiera enligt ISO standarderna. I arbetet väljer jag att kalla honom för Bernt Karlsson och företaget kallar jag Certifiering AB. Det finns uppfattning eller missförstånd om att det skall vara svårt för byggföretag att införa ISO 14001, då ett byggföretag kan ha stora variationer i de projekt de deltar i. Storleken på projekten kan variera från att vara i någon dag till flera år stora. Eftersom det ser så olika ut så är eller kan det vara svårt att sätta samma krav inom de olika delarna, då det finns helt olika förutsättningar att uppfylla de krav som finns. 14

16 Det är t.ex. enklare för dem som deltar i ett stort projekt att hålla med stora containrar för flera olika fraktioner för att sortera avfallet som uppstår på bygget, medans på mindre projekt finns inte den möjligheten på grund av platsbrist eller ekonomiska skäl. Ett vanligt missförstånd är att systemet skall vara likadant inom allt och att alla ska göra exakt samma sak, men så fungerar det inte enligt Bernt Karlsson på Certifiering AB, utan en anpassning till sin specifika organisation och avdelning görs vid en implementering av ledningssystemet. En miljöutredning har jag alltid fått höra skall göras innan en ISO certifiering och jag frågade då Bernt hur man skulle gå tillväga vid utförandet av en sådan då det finns så många olika storlekar och omfattningar på byggprojekt (t.ex. så arbetar Wäst-Bygg AB både med stora byggprojekt, men har även en del som arbetar med byggservice). Han svarade mig då att: Det inte finns något krav på att man måste genomföra en miljöutredning innan ISO certifieringen, men om man gör det kan den vara allmän för hela företaget. Det kan förklaras med att de som arbetar med byggservice gör ungefär samma saker som de på stora projekt, men i mindre skala. Miljöpåverkan är dock den samma. Han sa också att: Innan väldigt stora projekt genomförs så behövs en eventuell MKB genomföras, det står ladstadgat och där ser man också vad det är man behöver arbeta med beträffande miljö, det kan betraktas som att man identifierat miljöaspekterna i projektet. En viktig fråga från Johan Gustafsson på Wäst-Bygg AB var att fundera kring eller få svar på hur man skall gå tillväga för att införa ISO i de olika byggprojekten. Bernt menar det finns gränsskillnader mellan stora projekt och såkallade servicearbeten (justera dörrar osv.). Det alla måste göra oavsett omfattning är att: Identifierar vad de gör, om de handskas med miljöfarligt avfall, samt att se till att de samlar in och bokför sitt avfall osv. Allt detta finns under lagar och andra krav som berör verksamheten, men när ISO införs krävs det att företaget kan visa att det följer den lagstiftningen. Bernt nämner att det är: Vanligt att byggföretagen gör en plan för varje projekt med vilka mål de har, vilka beställningar och förväntningarna är från kunder, återvinning av material osv., men att dessa är mer övergripande för det specifika projektet. För att göra det enklare med att införa och uppfylla ISO funderade jag kring om man kunde göra någon enkel mall som skulle kunna gälla för alla byggprojekt. Enklaste sättet för mig att 15

17 ta reda på om det var en bra tanke frågade jag Bernt om det. Han svarade mig då att: Ja, det kan man göra och att många företag redan har checklistor för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Checklistorna man arbetar med då tar upp miljöaspekterna och arbetsmiljöriskerna företaget har. För att Wäst-Bygg AB skall få en inblick i vad som normalt är svårt innan och efter att ISO har införts, för att lättare avgöra om det är värt att införa ställdes frågan till Bernt om vad som normalt dyker upp som problem eller svårigheter vid revisioner. Han svarade då att: Engagemanget från ledningen är något som ofta dyker upp. Man tänker att det finns en miljöansvarig som tar ansvaret över ISO, men så är det inte utan det är ledningen som har det övergripande ansvaret över systemet. Ledningen skall visa att det står för ledningssystemet. Det står klart och tydligt i standarden dels under avsnitten 4.2 Miljöpolicy att Högsta ledningen skall fastställa organisationens miljöpolicy och i avsnitt 4.6 Ledningens genomgång att Högsta ledningen skall utvärdera miljöledningssystemet, med planerade intervall Något som både Emma Andersson på Bygg AB och som Bernt också tar upp som något företagen har svårt att upprätthålla så är det arbetet med miljömålen. Bernt säger även att: Han säger också att: Det slarvas med att det skall vara en uppföljning av systemet en gång per år. De arbetar inte kontinuerligt med systemet utan när ett år har gått plockar man fram papprena och då är inget av det gjort. De ofta har mycket mål i projekt, men inte så mycket mål över det vardagliga arbetet. Byggbranschen har en stor miljöpåverkan då 40 % av energiförbrukningen går till byggsektorn och att det blir mycket spill av råvaror. Det finns mycket att göra för att minska detta. Ett vanligt argument emot ISO är att det är mycket pappersarbete med det. Bernt svarar så här på frågan om det krävs mycket dokumentation: Det behövs inga skriftliga rutiner. Allt behöver inte dokumenteras. Det räcker med en liten manual över ledningssystemet på sidor. Oftast finns det redan mycket dokumenterat, då det ingår i lagstiftning. Det finns miljöplaner och checklistor för projekt. Blanketter för farligt avfall som måste fyllas i osv. Som alltid när man skall införa något nytt (t.ex. ISO standard) så krävs det personal för att genomföra det. Frågan till Bernt om vad som krävs i personalresurser i ett företag med ca 160 anställda svarade han att: 16

18 Det krävs någon ansvarig som kan uppdatera systemet. Bernt tryckte även lite extra på att Det är ett stort svinn i byggbranschen, de reser mycket kors å tvärs och även materialtransporter finns det mycket att tjäna på. 4.3 Brister hos Wäst-Bygg AB: Wäst-Bygg AB:s brister är sådana att inte hela verksamheten är upptagen i deras kvalitets-, miljö-, och arbetsmiljöhandbok (KMA-handboken), utan det är enbart de stora byggprojekten som finns beskrivna. KMA-handboken är baserad på bland annat ISO standarden och nästan alla krav som finns med i standarden tas upp där. Det som inte tas upp är hur det skall arbetas med kompetens och utbildning av personalen för att åtgärda de miljöaspekter företaget har. Det nämns i KMA-handboken att personal som rekryteras skall ha rätt utbildning för den tjänst som efterfrågas, men inget om utbildningar för att förebygga deras negativa miljöpåverkan. Det finns idag en miljöpolicy på företaget, men den riktar sig enbart till byggprojekten. Det tas inte upp i den hur hela företaget skall arbeta med miljö. Wäst-Bygg AB har även identifierat miljöaspekterna i byggprojekten och satt upp mål för dessa. Det finns alltså inga miljöaspekter eller mål nedtecknade som gäller hela företaget. Johan Gustafsson kvalitets- och miljöchef på Wäst-Bygg AB tog upp svårigheter kring att sätta upp mål som entreprenad företag, då alla byggarbeten är beroende av hur kunden vill ha det. Det är byggföretagen som genomför arbetet, men det är kunden som avgör vad gäller kostnader, design osv. Byggföretaget kan styra till viss del, men i slutändan är det ändå kunden som har det sista ordet. Trots att en produkt kan vara farlig eller mindre bra för miljön. Något som de som byggföretag egentligen inte står för, men som de ändå måste rätta sig efter. Det blir svårare som byggföretag att sätta upp mål för saker som de inte kan påverka. En tabell se nedan är framtagen för att jämföra EN ISO 14001:2004 och Wäst-Bygg AB:s miljöarbete. Tabellen visar att Wäst-Bygg AB i stora drag uppfyller ISO i byggprojekten, men att det inte finns beskrivet hur den övriga verksamheterna skall arbeta med miljö. Den visar också på att det finns ett tänk och en förståelse för hur ISO fungerar. Där Ja i tabellen innebär att hela företaget arbetar med det till exempel att de följer lagar och andra krav. Nej innebär att det inte finns några rutiner för det idag och Delvis innebär att företaget uppfyller de kravet enligt ISO i sina byggprojekt, men inte för hela företaget. 17

19 Tabell 1 Jämförelsetabell över EN ISO 14001:2004 och Wäst-Bygg AB, för att visa vilka krav företaget uppfyller enligt ISO EN ISO 14001:2004 Uppfyller Wäst- Kommentar till om de uppfyller det eller ej Bygg AB EN ISO 14001:2004 (Ja/Nej/Delvis) 4.1 Generella krav Nej Inga generella krav enligt ISO. Liknande krav för deras eget miljöledningssystem, men enbart byggprojekt. 4.2 Miljöpolicy Delvis Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. 4.3 Planering Miljöaspekter Delvis Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten Lagar och andra Ja Miljölaglista som tar upp miljölagar och krav Övergripande och detaljerade mål och handlingsplaner 4.4 Införande och tillämpning Resurser, roller, ansvar och befogenheter Kompetens, utbildning och medvetenhet Delvis Delvis Nej lokala miljökrav + deras egna miljöprogram Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Finns inget skrivet i deras ledningssystem om krav på miljökompetens och utbildning i miljö Kommunikation Ja Det finns en fungerande kommunikationskedja i företaget Dokumentation Delvis Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten Dokumentstyrning Verksamhetsstyrning Beredskap och agerande vid nödlägen 4.5 Uppföljning Övervakning och mätning Utvärdering av att lagar och andra krav följs Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder Delvis Delvis Delvis Delvis Ja Delvis Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten. Det finns rutiner i hos Wäst-Bygg AB för att följa gällande lagstiftning. Finns för byggprojekten, men inte för hela verksamheten Redovisande Delvis Finns för byggprojekten, men inte för hela dokument verksamheten Intern revision Nej Tar inte upp miljö i den omfattningen, mer 18

20 4.6 Ledningens genomgång Ja än att projektet ligger i fas. Högsta ledningen är med och planerar och utvärderar kring deras ledningssystem i hela verksamheten 19

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ INNEHÅLL 1 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNING... 1 1.1 KVALITETS- OCH MILJÖPOLICY... 1 1.2 ORGANISATION... 2 1.3 LEDNINGSSYSTEM... 2 1.4 DOKUMENTSTYRNING... 2 1.5 KOMMUNIKATION... 3 1.6 FÖRBÄTTRINGAR OCH AVVIKELSER...

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för

Läs mer

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

Det här är OHSAS 18001

Det här är OHSAS 18001 Det här är OHSAS 18001 OHSAS 18001 - ett bra kravdokument för att systematisera sitt arbetsmiljöarbete Jämförelse med miljö och kvalitet Jämförelse med AFS 2001:1 Vad säger ett arbetsmiljöcertifikat? Om

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001 Universitetsledningen, Universitetsadministrationen, SLU-biblioteket i, har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS -EN vad gäller: has an environmental management system that fulfils the

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet Sida 1 (6) Nedan ges en översikt av dokumentationen av Stockholms universitets miljöledningssystem. De dokument som har en koppling till miljöarbetet men står utanför Miljörådets ansvarområde finns att

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö To t a l p r o j e k t i M ä l a r d a l e n A B Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag Totalprojekt i Mälardalen AB har för att

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,

Läs mer

Restaurang Sjömagasinet

Restaurang Sjömagasinet REVISIONSRAPPORT FÖR MILJÖDIPLOMERING 2017 Grunduppgifter Omdiplomering - tredjepartsrevision Utfärdare Revisionskriterier: Kraven enligt Göteborgsmetoden för miljödiplomering som är godkända enligt Svens

Läs mer

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS ISO 14001 utveckling av fokus ISO 14001:1996 ISO 14001:2004 ISO 14001:2015 den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport 4 12 Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907

Läs mer

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ enligt ISO 14001:2004 Ett sammandrag Denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat miljöledningssystem

Läs mer

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy KUN 2012-09-25, p 8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-11 KUN 2012/199 Handläggare: Anne-Marie Mellquist Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy 2012-2014 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 1(5) Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Syfte Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B Manual Kvalitet och Miljö enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ MANUA KVAITET OCH MIJÖ enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag OBS! denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Uppföljning och miljörevision

Uppföljning och miljörevision Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Inköpspolicy Miljöledningssystemet

Inköpspolicy Miljöledningssystemet Utgivare: Joachim Lundberg Publiceringsdatum: 2016-02-03 Senast sparat: 2016-02-03 14:58 : Version: 1.0 Dokumentstatus: Godkänd SE-118 60 Stockholm, Sweden, Telefon: +46 (0)8 51 90 90 00 Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Fastställd: Datum Namn

Fastställd: Datum Namn MILJÖMANUAL (Rev 2.0) Fastställd: 061208 Datum Namn Sid 2 av 11 INNEHÅLL: Miljö hos Muskövarvet AB 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Definitioner 4.1 Generella krav 4.2 Miljöpolicy 4.3 Planering

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning EMELIE HALLIN SID 1/4 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER Fokus miljö - Metoden Miljöledningssystem Ramverk Systematik Riktiga prioriteringar Kontinuitet Ständiga förbättringar Ledningsstöd

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 1 Innehåll 1. Ny arbetsgrupp 2. Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 2 Ny arbetsgrupp! Konstituerade möte i måndags

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Nya ISO 14001 Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Ylva Linder, WSP Environmental ylva.linder@wspgroup.se 010-722 72 16 Webinar 18 och 19 sept. 2014 Innehåll Kort info om

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer