Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten"

Transkript

1 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemiteknik Thomas Sohlberg Biologisk reducering av nitrat och nitrit i vatten Biologic reduce of nitrate and nitrite in water Examensarbete 15 poäng Högskoleingenjör i kemiteknik Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se 1 Datum/Termin: Höstterminen 2007 Handledare: Ola Holby Examinator: Reidar Lyng

2 Sammanfattning Under sommaren 2007 testades en skrubber i pilotskala vid Gruvön bruk i Grums. Skrubbern minskade halten NO x med 90 % i rökgas. NO x överfördes från rökgas till en skrubbervätska i form av nitrat och nitrit. Skrubbervätskan behöver genomgå en rening av nitrat och nitrit. En lösning kan vara att rena skrubbervätskan i Gruvöns biologiska reningsanläggning. Mikroorganismer i reningsanläggningen behöver assimilera kväve. I reningsanläggningen finns syrefria miljöer. I syrefria miljöer kan mikroorganismer reducera nitrat. Vid genomförandet byggdes en labmodell av de två första reningsstegen från Gruvöns bruk. Avloppsvatten hämtades från Gruvöns bruk. Avloppsvattnet doserades med salter av nitrat och nitrit och pumpades in i labmodellen. Resultaten visade att nitrat och nitrit kan minskas i halt med hjälp av Gruvöns biologiska reningsanläggning. 2

3 Abstract During the summer 2007 was a scrubber tested at Gruvön papper mill in Grums. The scrubber reduced NO x with 90 % in flue gas. NO x was transferred from the flue gas to a scrubber liquid as nitrate and nitrite. The scrubber liquid needs to be purified from nitrate and nitrite. One possible solution is to clean the scrubber liquid in Gruvön biologic cleaning construction. Microorganisms in the biologic cleaning construction need to assimilate nitrogen. There are environments free from oxygen in the cleaning construction. Microorganisms can reduce nitrate in environments free from oxygen. At the implementation was a labmodel built of the two first steps from Gruvön papper mill. Wastewater was collected from Gruvön papper mill. The wastewater was dosed with salts of nitrate and nitrite and pumped into the labmodel. The results showed that nitrate and nitrite can be reduced in content with help of the biological cleaning construction.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Genomförande Labmodell Bärare Försök och referens Hämtning av avloppsvatten Nitrat, nitrit och ammonium Klorat Bestämningar Resultat Utvärdering Slutsats Tackord Referenslista

5 1. Inledning Detta examensarbete är utfört på Karlstads universitet höstterminen Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoäng motsvarande 15 veckor. Handledare är Ola Holby vid avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik. Examinator är Reidar Lyng vid avdelningen för kemi. Syfte Att studera om nitrat och nitrit kan renas ur vatten i Gruvöns biologiska reningsanläggning. Mål Bestämma om nitrat och nitrit kan användas som kvävetillskott i Gruvöns biologiska reningsanläggning utan att reduktionen av COD störs. Bestämma om nitrat och nitrit kan reduceras i Gruvöns biologiska reningsanläggning utan att kloratreduktionen störs. Avgränsning De två första stegen i Gruvöns biologiska reningsanläggning studeras. 5

6 2. Bakgrund Gruvön är ett massa och pappersbruk som ligger i Grums cirka mil från Karlstad. Gruvöns bruk ingår i Billerudkoncernen. Billerudkoncernen består av Gruvöns bruk samt pappersbruken Karlsborg, Skärblacka och Beetham. Med cirka 1100 anställda är Gruvön en av Värmlands största arbetsgivare. Gruvöns bruk testade under sommaren 2007 en skrubber i pilotskala. Skrubbern minskade NO x i rökgas från sodapannan. NO x är ett samlingsnamn för de kväveoxider som bildas vid förbränning. En skrubber är en reningsmetod där förorenad luft blir sprejad med en vätska. Föroreningarna binds till vätskan och blir separerade från luften. Gruvöns bruk använde en skrubberteknik patenterat av Metso (patent FI 9687 C) [2]. Metsos skrubberteknik består av två steg. I det första steget oxideras kväveoxid (NO) till kvävedioxid (NO 2 ). 2NO(g) + ClO 2 (g) + H 2 O(aq) NO 2 (g) + HNO (aq) + HCl(aq) [2] Efter första skrubbersteget har halten kväveoxid (NO) i rökgas reducerats. I det andra skrubbersteget reduceras kvävedioxid (NO 2 ) till kvävgas (N 2 ). 2NO 2 (g) + 4Na 2 SO (aq) N 2 (g) + 4Na 2 SO 4 (aq) [2] Efter försök konstaterade Gruvön att steg 2 i Metsos skrubberteknik inte fungerar. Gasformig NO 2 övergick istället till nitrit (NO 2 - ) i steg 2. Resultat från försöken visade att skrubbertekniken reducerar halten NO x med 90 % över de båda stegen [2]. Steg 1 gav nästan en fullständig oxidation av NO till NO 2 [2]. NO x reduktionen över steg 1 var % [2]. I steg 2 minskades halten NO 2 med 80 % [2]. NO x återfanns i skrubbervätskan i form av nitrat (NO - ) och nitrit (NO 2 - ). Nitrat (NO - ) och nitrit (NO 2 - ) bidrar bland annat till övergödning. I maj 2006 togs en ny reningsanläggning i drift på Gruvöns bruk. Den luftade dammen från 1985 ersattes med en multibio-anläggning. I en multibio-anläggning renas vatten i flera steg av mikroorganismer. Gruvöns multibio-anläggning består av fem luftade reningssteg och en efterföljande sedimentering. Vid tillverkningsprocessen i ett massa och pappersbruk används stora mängder vatten. Vattnet används till tvättning, transport av massa och tillverkning av kemikalielösningar. Tillverkningsprocessen gör att organiskt material från veden hamnar i vattnet. Genom att tillsätta syre kan mikroorganismer bryta ned organiskt material i avloppsvattnet. Detta görs i den biologiska reningsanläggningen på Gruvön. Det organiska materialet mäts som COD. I det första steget i Gruvöns reningsanläggning finns bärare. Inuti bärarna bildas syrefria zoner. I de syrefria zonerna reduceras klorat av mikroorganismer. Klorat är ett giftigt ämne. Mikroorganismer som används i biologiska reningsmetoder behöver näringsämnena kväve och fosfor. Kväve och fosfor assimileras av mikroorganismer. Gruvön tillsätter i dagsläget fosforsyra och ammonium till behovet av fosfor och kväve i reningsanläggningen. 6

7 Ammonium, nitrat och nitrit kan under biologiska förhållanden omvandlas via olika processer. Ammonium kväve assimilering Organiskt kväve O 2 nitrifikation Nitrit (NO 2 - ) O 2 Organiskt kol Nitrat (NO - ) Kvävgas (N 2 ) denitrifikation Figur 1 Omvandling av kväveföreningar med nitrifikation och denitrifikation []. Genom nitrifikation omvandlas ammonium till nitrat. Nitrifikationen sker i två steg. I det första oxideras ammonium till nitrit. I det andra oxideras nitrit till nitrat. Nitrifikation kräver syre och gynnas av låga halter organiskt material. Med denitrifikation omvandlas nitrat till kvävgas. Vid denitrifikation reduceras nitrat för att ge syre till nedbrytningen av organiskt material. Processen kräver syrefria förhållanden och tillgång på organiskt material. Nitrat och ammonium kan assimileras av mikroorganismer []. Mikroorganismer kan assimilera nitrat och därefter reducera nitrat till ammonium []. Gruvöns reningsanläggning har ett behov av kväve på 850 kg per dygn [2]. Normalt i brukets avloppsvatten finns 150 kg kväve per dygn [2]. Gruvön tillsätter 700 kg kväve per dygn med ammonium. En fråga är om det går att ersätta en del av dagens kvävetillskott med nitratkväve i skrubbervätskan Gruvön har uppskattat att 00 kg kväve per dygn kan fås från en skrubberanläggning i fullstor skala [2].. 7

8 . Genomförande.1 Labmodell Två kopior av de två första reningsstegen byggdes i labskala. Labmodellen har tidigare tagits fram av Maria Sandberg vid avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik på Karlstads universitet. Varje steg i bioreningen motsvarade en glasbehållare på lab. Syre tillsattes med tryckluft. Luft in Avloppsvatten in Vatten ut 0,9 l Vatten in Avloppsvatten ut Avlopp Figur 2 Försöksuppställning på lab. Avloppsvatten pumpades från dunken in i första reningssteget (bärarsteget). Efter en uppehållstid på,4 h transporterades avloppsvattnet vidare till steg 2. Labmodellen kördes med samma driftförhållanden som reningsanläggningen på Gruvön. Flöde, volym och uppehållstid Enligt rapporten är volymen i de två första stegen 6000 m respektive 500 m [4]. Medelflödet i reningsanläggningen är 1750 m /h. uppehållstid steg 1 =,4 h uppehållstid steg 2 = 2 h Dunk med avloppsvatten 8

9 Ett litet flöde var prioriterat. Den minsta volymen med ett konstant flöde in i behållaren var 0,9 liter. Volymen gick till nivån för det hål där avloppsvattnet rann ut. Med volymen 0,9 liter och uppehållstiden,4 h beräknades flödet till 0,27 liter/h. Uppehållstiden för steg 1 valdes för att beräkna flödet. Steg 2 har en mindre volym än steg 1 i Gruvöns reningsanläggning. Den minsta volymen på labb var 0,9 liter. Steg 2 fick samma uppehållstid som steg 1. Temperatur Enligt rapporten är temperaturen 5 C [1]. DO (dissolved oxygen) Enligt rapporten är DO 0,4 mg/l i första steget och 0,8 mg/l i det andra [1]. ph Enligt rapporten är ph 7,5 [1]. Figur Bild på labmodell..2 Bärare Bärare från Gruvöns biologiska reningsanläggning användes. I reningsanläggningen på Gruvön finns 1100 m bärare i det första steget [1]. Det första steget har en volym på 6000 m [1]. Volymsandelen bärare är 18 %. I labanläggningen var volymen i första steget 0,9 liter. 18 % andel av detta är 0,16 dm. Denna volym motsvarade 2 stycken bärare från Gruvöns reningsanläggning..2 Försök och referens Två kopior byggdes i labskala. I försöksmodellen doserades nitrat, nitrit och ammonium. I referensmodellen doserades enbart ammonium.. Hämtning av avloppsvatten Avloppsvatten hämtades i dunkar från Gruvöns biologiska reningsanläggning. Avloppsvattnet togs vid en provtagningspunkt där det inte hade doserats med ammonium. Två dunkar kopplades in direkt till labanläggningen. De resterande dunkarna lades i frysen och tinades upp vid behov. 9

10 .4 Nitrat, nitrit och ammonium Nedan anges flöden i den biologiska reningsanläggningen och flödet från en skrubber i fullstor skala. Skrubber (fullstor skala) Flöde = 100 m /h Avloppsflöde = m /h Biorening Figur 4 Flöden i Gruvöns biologiska reningsanläggning och flödet från en skrubber i fullstor skala [1]. Försöksmodell Skrubbervätskan innehållande nitrat och nitrit tillsätts i avloppsflödet. Avloppsflödet för med sig skrubbervätskan in i bioreningen. Beräkning gjordes med ett medelvärde på avloppsflödet. Medelvärdet är 1750 m /h. Summan av skrubberflödet och avloppsflödet är 1850 m /h. m m dm flöde = 1850 = = h dygn dygn Gruvön har uppskattat att en skrubber i fullstor skala ger 00 kg kväve per dygn i form av nitrat och nitrit g nitratkväv e + nitritkväve = = 0, g dm dm g kväve ammoniumkv äve = = 0, 0090 g dm dm Avloppsflödet doseras med 0,00675 g kväve per liter från skrubbervätskans nitrat och nitrit. Doseringen av ammoniumkväve blir 0,0090 g kväve per liter. 10

11 Förhållandet mellan nitrat och nitrit beräknades. Skrubbervätska 1 [2] Ämne Prov 1 [mg/l] Prov 2 [mg/l] Prov [mg/l] Medelvärde [mg/l] Totalkväve Nitratkväve Nitritkväve Skrubbervätska 2 [2] Ämne Prov 1 [mg/l] Prov 2 [mg/l] Prov [mg/l] Medelvärde [mg/l] Totalkväve Nitratkväve Nitritkväve Flöde skrubbervätska 1 = 1 l/minut [5]. Flöde skrubbervätska 2 = 0,7 l/minut [5]. På 1 minut strömmade 1 liter av skrubbervätska 1. Medelvärdet av nitrat i skrubbervätska 1 var 49 mg/l. Mängden nitrat från skrubbervätska 1 blev 49 mg. Skrubbervätska 1 innehöll ingen nitrit. På 1 minut strömmade 0,7 liter av skrubbervätska 2. Medelvärdet av nitrat i skrubbervätska 2 var 18 mg/l. Mängden nitrat från skrubbervätska 2 blev 0,7*18 = 12,6 mg. Medelvärdet av nitrit i skrubbervätska 2 var 95 mg/l. Mängden nitrit från skrubbervätska 2 blev 0,7*95 = 66,5 mg. Efter blandning innehåller 1,7 liter skrubbervätska 61,6 mg nitrat och 66,5 mg nitrit. Förhållandet nitratkväve till nitritkväve är 61,6:66,5 eller 1:1,0795. Mängden nitratkväve och nitritkväve beräknades: g kväve x + 1,0795* x = 0,00675 l där x = mängd nitratkväve och 1,0795* x = mängd nitritkväve koncentration nitratkväve = x = 0,0024 g nitratkväve / l koncentration nitritkväve =1,128*x = 0,0050 g nitritkväve / l Avloppsflödet doserades med natriumnitrat (NaNO ), natriumnitrit (NaNO 2 ) och ammoniumsulfat (NH 4 SO 4 ). Nitratkväve, nitritkväve och ammoniumkväve räknades om till mängder av natriumnitrat, natriumnitrit och ammoniumsulfat. 11

12 g natriumnitrat natriumnitrat = 0,0196 dm g natriumnitrit natriumnitrit = 0,0172 dm g ammoniumsulfat ammoniumsulfat = 0,0740 dm Referensmodell Kvävedoseringen i referensmodellen: ammonium kväve = ammoniumsulfat = 0, g dm = 0,0157 g g ammoniumsulfat dm dm.5 Klorat Klorat reduceras under syrefria förhållanden. I dunken med avloppsvatten bryter mikroorganismer ned COD. Vid nedbrytningen används syre. Syrefria förhållanden kunde uppstå i dunken. Klorat kunde reduceras redan i dunkarna med avloppsvatten. Den 26 november doserades halva halten klorat som normalt finns i avloppsvattnet på Gruvöns biologiska reningsanläggning. Prover för klorat togs senare samma dag. Halten normalt är -4 ton/dygn [1]. Ett medelvärde fås på,5 ton/dygn. Halva detta ger en halt på 1,75 ton/dygn. Doseringen gjordes med natriumklorat NaClO. g klorat = = 0,094 g dm dm g natriumklorat natriumklorat = 0,050 l 0,050 g natriumklorat doseras per liter avloppsvatten..6 Bestämningar Nitrat (NO - ) Bestämdes fotometriskt med en FIA (Flow injection analysis). Det filtrerade provet innehållande nitrat får reagera med reagens. Slutligen bestäms halten nitrat fotometriskt vid våglängden 540 nm. Metoden ger summan av halten nitrat och nitrit i provet. Genom att subtrahera halten nitrit från summan får man halten nitrat. Metoden var från Aquatec referensnummer ASN 14-01/90. 12

13 Nitrit (NO 2 - ) Bestämdes fotometriskt med en FIA (Flow injection analysis). Metoden var från Aquatec referensnummer ASN /90. Ammonium (NH 4 + ) Bestämdes fotometriskt med en FIA (Flow injection analysis). Det filtrerade provet innehållande ammonium får reagera med reagens. Slutligen bestäms halten ammonium fotometriskt vid våglängden 590 nm. Metoden var från Aquatec referensnummer ASN /90. Figur 5 Bilder på instrumentet FIA. Klorat Klorat bestäms vanligen med jonbyteskromatografi. Det fanns inga möjligheter att göra detta på universitetet så proverna skickades till Stora Enso i Skoghall. COD Bestämdes fotometriskt med en metod enligt HACH-LANGE LCK214. Totalfosfor Bestämdes fotometriskt med en metod enligt HACH-LANGE. Provpunkter Prover togs från ingående och utgående avloppsvatten. Datum Ammonium, nitrat och nitrit bestämdes 20, 21, 22, 2, 26, 27 november. 1

14 4. Resultat I tabellerna nedanför visas resultaten från de bestämningar som gjordes mellan den 20- november till den 27-november. Ammonium N-NH4+ [mg/l] Inreferens Utreferens Reduktion [%] 20-nov 6,40 5, nov 4,50 1, nov 4,56 2, nov,20 1, nov 1,77 0,76 57 Införsök Utförsök 20-nov 5,66 0, nov,85 0, nov 2,0 0, nov 2,60 2, nov 6,68 5,6 20 Nitrit N-NO2- [mg/l] In-referens Ut-referens Reduktion [%] 20-nov 0,025 0,04-21-nov 0,041 0, nov 0,055 0,046-2-nov 0,040 0, nov 0,02 0, nov 0,015 0,040 - In-försök Ut-försök Reduktion [%] 20-nov 1,66 0, nov 0,7 0, nov 0,041 0, nov 0,018 0, nov 1,19 0, nov 0,050 0,042 0 Nitrat N-NO- [mg/l] In-referens Ut-referens Reduktion [%] 20-nov 0, nov nov nov

15 26-nov nov In-försök Ut-försök 20-nov 0,5 0, nov 0 0, nov nov nov 1, nov COD COD In-referens Ut-referens Reduktion [%] 20-nov nov nov nov nov In-försök Ut-försök 20-nov nov nov nov nov Klorat Klorat [mg/l] In-referens Mellan-referens Ut-referens Reduktion [%] 26-nov 21,5 <0,1 <0,1 99 In-försök Mellan-försök Ut-försök 26-nov 52,6 <0,1 <0,

16 5. Utvärdering Resultaten från FIA visade att halten nitrat och nitrit minskade i försöksmodellen. Både halten nitrat och nitrit minskade redan i dunkarna. Nitrat kan reduceras med denitrifikation. Denitrifikation kräver syrefria förhållanden och tillgång på organiskt material. Syrefria förhållanden fanns i bärarna i det första reningssteget och kunde även finnas i dunkarna. Organiskt material fanns i avloppsvattnet. Förhållandena är gynnsamma för denitrifikation. Det är troligt att nitrat kan ha reducerats med denitrifikation. Ett intressant resultat är hur halten COD in i försöksmodellen har minskat. Resultat för referensmodellen visar inte alls samma minskning av halten COD in. Detta tyder på att mikroorganismer brutit ned COD i försöksmodellen redan i dunken med avloppsvatten. Halten syre i dunkarna med avloppsvatten var låg. Med denitrifikation kan mikroorganismer ha reducerat nitrat för att få syre till nedbrytningen av organiskt material. Nitrat kan assimileras av mikroorganismer. Ingen slutsats kan göras om nitrat har omvandlats med denitrifikation eller har assimilerats. Nitrit kan omvandlas till nitrat under biologiska processer. Reaktionen kräver syre och gynnas av vatten med en låg halt av organiskt material. Avloppsvattnet i dunkarna innehöll en hög halt av organiskt material. Dunkarna med avloppsvatten och det första reningssteget hade låga halter syre. Dessa förhållanden gör att reaktionen missgynnas. Ingen slutsats kan göras om hur halten nitrit har minskats. Det är dock klart att halten nitrat och nitrit kan minskas under de biologiska förhållanden som råder i försöksmodellen. Föroreningsproblemet är då löst. Resultaten av avloppsvattnet från referensmodellen visar helt riktigt att det inte finns några halter av nitrat eller nitrit. Detta eftersom inget natriumnitrat eller natriumnitrit tillsattes i referensmodellen. Halten ammonium minskade redan i dunkarna med avloppsvatten. Försöksmodellen hade en reduktion på % de första dagarna. Referensmodellen hade en mer varierande reduktion av ammonium. En förklaring till den varierande reduktionen kan vara driftstörningar under analysen. FIA:n mätte ibland varierande och osäkra värden. Reduceringen av klorat var 99 % i både referensmodellen och försöksmodellen. Närvaro av nitrat och nitrit påverkade inte reduceringen av klorat i försöksmodellen. Lufttillförseln varierade varje dag. Varierande lufttillförsel påverkade DO i reningsstegen. Varierande DO påverkade inte nedbrytningen av organiskt material. De flesta dagar låg CODreduktionen på %. En varierande DO halt kan påverka denitrifikation och kloratreduktion som sker i de syrefria miljöerna inuti bärarna. Vid för höga halter DO kan processerna som sker i syrefria förhållanden missgynnas. Kloratreduktionen fungerade trots varierande DO. Om nitrat har reducerats med denitrifikation så har inte den processen påverkats av varierande DO. Det svåraste problemet för projektet var att FIA:n hade störningar i driften. Problemet gjorde att instrumentet ibland mätte varierande och osäkra värden. Instrumentet fick då startas om och ges service. Efter omstart mätte instrumentet mer noggrant. Projektet kan utvecklas och förbättras. Varje behållare rekommenderas ha en egen lufttillförsel så att rätt DO kan ställas in. Vid genomförande tillsattes nitrat och nitrit kontinuerligt till försöksmodellen via dunkar med avloppsvatten. Nitrat och nitrit rekommenderas istället tillsättas direkt i första reningssteget i försöksmodellen. På detta sätt fås en mer klar bild över hur reningsstegen i försöksmodellen minskar halten nitrat och nitrit. För att få en ännu mer klar bild över hur försöksmodellen renar nitrat och nitrit kan alla fem reningsstegen byggas. Vid genomförandet tillsattes klorat under en dag. Klorat borde tillsättas 16

17 under flera dagar. Detta för att få fler resultat på om klorat kan reduceras i närvaro av nitrat och nitrit. 6. Slutsats Halter av nitrat och nitrit kan minskas i vatten med Gruvöns biologiska reningsanläggning utan att reduktionen av klorat störs. 7. Tackord Mitt första tack går till Eddy Sandström och Therese Olsson på Gruvöns bruk i Grums för deras svar på mina frågor. Ett stort tack till Maria Malmström som hjälpte mig med analyser med FIA:n. Stort tack Ola Holby vid avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik för ditt stöd vid frågor om projektet. Slutligen ett stort tack till Maria Sandberg vid avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik som hjälpt mig med laboratoriearbete och hämtning av avloppsvatten. Referenslista 1. Eddy Sandström, Ny reningsanläggning ett år efter igångkörning, Billerud AB Gruvöns bruk, 2007, Paper province miljömöte. 2. Eddy Sandström, Per Jansson och Jonas Messfeldt, Pilotförsök med NO x skrubber i Gruvön, Wastewater Engineering, Metcalf & Eddy, 4th edition, 200, ISBN Dimensioneringsunderlag VA-ingenjörerna, Maria Sandberg, instutionen för energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet. 5. Eddy Sandström, Billerud AB Gruvöns bruk i Grums. 17

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är; Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk. Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk Eva Tennander ÅF Orientering På industriområdet Boländerna i Uppsala har två

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar

Läs mer

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man

Läs mer

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Att mäta är att veta Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Mattias Osterman, Christian Berner AB Lösningar för att möta nya krav på reningsverk oktober 2014, Elmia 1 Agenda

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser Klas Hedman, Sweco Environment 1 H 2 HO 2 O/O 2 /O 3 /UV 3 H 2 O 2 /UV Fenton OH O 3 /UV Superkritisk vattenoxidation Fotokatalytisk oxidation H 2 O 2 /O 3 /UV 1987

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening Panndagarna i Borås, 9. April, 2019 Valmet Technologies Jonas Ståhls Valmet Miljösystem Innehåll 1 2 3 4 5 6 Introduktion till Valmet Miljösystem

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer

Läs mer

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014. Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Trafikkontoret Grontmij AB Enheten för Vatten- & Avfallsteknik sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt

Läs mer

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104 Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk

Läs mer

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 6 oktober 2008 kl 9.00-14.00 Plats: Gimogatan 4, Skrivsal 1 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Kyvett-test LCK 555 BOD 7

Kyvett-test LCK 555 BOD 7 Kyvett-test Princip Bestämning av biologisk syreförbrukning efter 7 dagar ( ) med tillsats av 5 mg/l allyltiourinämne (ATU) för eliminering av nitrifikation. Bestämningen av halten löst syre sker i alkalisk

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö

Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö Utvärdering av flotationsanläggningen vid Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö Evaluation of the Dissolved Air Flotation unit at Sjölunda waste water tretment plant in Malmö Av Therese Johansson Vattenförsörjning-

Läs mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer papper än någonsin tidigare. Tillverkning av papper bygger nästan helt på förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara råmaterial

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Lärande i arbete

Lärande i arbete Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...

Läs mer

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester Sofia Johannesson Innehåll Vad är MBBR Rening av vatten från läkemedelsindustrier Pågående forskning MERMAID MERMISS MBBR (Moving

Läs mer