Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN"

Transkript

1 Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

2 Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN

3 Bygg demokrati mitt i KONFLIKTEN Forum Syd 2007 Författare: Tina Lundh Skriftansvarig: Anna Lindqvist Forum Syd och författaren Utgiven av Forum Syd förlag Box 15407, Stockholm Tel: Fax: e-post: Redaktörer: Anna Lindqvist och Lina Jakobsson Formgivning och omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2007 ISSN ISBN Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

4 Metoder för förändring Forum Syd är en samverkansorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in våra projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och förhållningssätt inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Denna skrift om fredsbyggande och hur man kan arbeta för att hantera konflikter är den fjärde i skriftserien Metoder för förändring. De tre första skrifterna i serien är Gör kön till en fråga om makt, Gör hiv till en rättighetsfråga och Gör miljön till en mänsklig rättighet. Du kan beställa skrifterna på Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

5 INNEHÅLL 07 Förord 08 Det stora fredsbygget Metodskriftens kapitel och avsnitt Krig och fred och allt däremellan Konflikt 12 Rättvis fred och fredsbyggande 13 Det går att påverka händelseförloppet 13 Krig och våld 14 Mänsklig säkerhet 15 Våld mot barn 16 Våldsförebyggande kampanjer 17 Sexuella övergrepp som krigföring 18 Det civila samhället i krisområden 18 Organiserat fredsarbete 20 Sanning och försoning 21 Det goda och det onda Orsaker, drivkrafter och påverkan Vems bild av verkligheten? 24 Konfliktanalys Orsaker Tidiga varningssignaler Drivkrafter för fortsatt krigande Fredskrafter Fredsbyggande aktiviteter 30 Riskanalys 31 Konfliktkonsekvensbedömning Det egna förhållandet till tvistefrågan och parterna Synliggör både negativa och positiva konsekvenser Frigörelse från fattigdom Fattigdom och mänskliga rättigheter 35 Samband mellan fattigdom och krig Flyktingar Förlorade försörjningsmöjligheter 37 Säkerhet ett begrepp i förändring 37 Demokrati, rättigheter och väpnade konflikter 39

6 42 Fler utgångspunkter för fredsarbetet Demokrati - principer och system Den aktiva medborgaren och civilt samhälle Allmänna och fria val i osäkra och våldsamma samhällen Rollfördelning Fredlig konflikthantering 44 Jämställdhet 44 Ekologisk hållbar utveckling 47 Hiv Strategiskt samarbete Mål för det fredsbyggande arbetet 49 Förutsättningar för ett konfliktmedvetet utvecklingssamarbete En konfliktmedveten organisation Ökad kapacitet för att bedöma projektets konfliktpåverkan Ökad kapacitet för gemensamt strategiskt arbete 53 Omvärldsanalys 54 Val av partner och utveckling av organisationer 55 Projektets utformning och genomförande Praktiska hjälpmedel Konfliktmedvetenhet makt, attityder och beteende Vad är en konflikt? Maktutövning i vardagen Värderingar Våld, hot om våld och rädsla Sexuellt våld Skydd för personal, medlemmar och deltagare Uppföranderegler den viktiga diskussionen Hur skydda sig mot krigsspråk och fiendebilder? Skrattet Offer och aktörer Öppenhet undanhållande av information Trovärdigheten och den svenska vapenexporten 75 Kunskap och analys Hur analyserna hänger ihop Bäst före-datum Vad handlar den våldsamma konflikten om? Skruven Fler analysmetoder Andras konfliktanalyser Motstå propaganda 87 Planering, genomförande och uppföljning Konfliktkonsekvensbedömning Konfliktomvandling och fredsbyggande Riskanalys Genomförande och uppföljning Ordlista 112 Källor

7

8 Förord ArbETE För FrEd och försoning är centralt för att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Både under och efter väpnade konflikter kränks människors rättigheter på ett brutalt sätt. Demokratiska institutioner och processer försvagas eller upphör helt och utrymmet för det civila samhället minskar kraftigt. Samtidigt har det civila samhället en unik möjlighet att vara en kraft för fred genom att ihärdigt arbeta för och med demokratiska principer, mänskliga rättigheter och konflikthantering utan våld. Det räcker inte med överenskommelser mellan stridande parter utan det krävs att det civila samhället deltar för att kunna hantera grundläggande orsaker till konflikter. I kris- och krigsområden blir demokratiskt arbete ofta motarbetat och lyssnande och respekt för olikheter sätts på undantag. Trots det och just därför måste organisationers gemensamma arbete försvaras på medvetet våldsförebyggande sätt. Dessutom behöver det civila samhällets fredsarbete vara samordnat i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag. Ingen kan ensam bekämpa krig och våldsamma konflikter, men alla kan ta ett gemensamt ansvar och stödja de människor som vill bygga rättvisa och fred. 7 I metodskriften Bygg demokrati mitt i konflikten presenterar vi metoder och verktyg som vi hoppas kan utveckla och förbättra svenska organisationers konfliktmedvetenhet. Skriften speglar Forum Syds syn på konflikter och arbete i krigsområden och visar på folkrörelsernas betydelse för en fredlig utveckling. Den tar i första hand sin utgångspunkt i samarbetet mellan organisationer i syd, öst och nord och deras programverksamhet och projekt. När nöden är som störst prövas vi människor. Då måste vi stå upp för vårt demokratiska sätt att hävda rättvis fred. Joe Frans, Ordförande Inger Björk, Generalsekreterare

9 Det stora fredsbygget ALLT bra utvecklingssamarbete handlar om att bygga en rättvisare och fredligare värld. Grunden för det arbetet är de mänskliga rättigheterna. Krig och våld är de mest extrema formerna för att beröva människor deras rättigheter. Därför är freds- och försoningsarbete centralt i kampen för mänskliga rättigheter och i allt framgångsrikt utvecklingssamarbete. Avgörande för utvecklingssamarbete i fredstid är att människor med upplevt utanförskap och utsatthet organiserar sig för att försvara sina rättigheter och uppnå reellt inflytande. Denna organisering är lika avgörande för arbetet i tider av krig eller kris. 8 Grunden för folkrörelsebiståndet är mötet och samtalet mellan systerorganisationer. Forum Syd vill understryka att allt utvecklingssamarbete börjar med att lyssna på vad systerorganisationerna menar kan göras och hur det bör göras. Den här skriften är riktad till organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete i områden där det pågår krig, där krig riskerar att bryta ut eller där krig just har härjat. Den är skriven på svenska och riktar sig till den svenska samarbetsorganisationen för att underlätta mötet, lyssnandet och samtalet med systerorganisationer i syd eller öst. I dag verkar svenska enskilda organisationer i många länder där krig just har härjat eller där krig pågår. Alla samarbeten och alla projekt ska vara utformade så att de inte förvärrar krissituationen eller riskerar att öka våldet. Dessutom ska utvecklingssamarbetet vara en del i kampen för att bygga rättvis fred, stoppa våldet och hantera konflikterna med fredliga medel. Konflikter uppkommer i förändringsarbete, därför ska inte konflikter förebyggas. Konflikter ska hanteras. De ska hanteras politiskt om det handlar om makt över resurser och rättsligt om det handlar om brott. Att bygga fred är mycket mer än att hantera konflikter utan våld. Det krävs ett arbete för rättvis maktdelning och resursfördelning, ett skydd för mänskliga rättigheter och ett försoningsarbete för att nå en rättvis fred. Arbetet med att undanröja de bakomliggande orsakerna till våldsamma konflikter sammanfaller ofta med det rättighetsbaserade utvecklingssamarbetet.

10 Forum Syd gav för sex år sedan ut boken Att omvandla konflikter och bygga fred skriven av Anna Åkerlund. Boken bygger på Folkrörelseutredningen om att hantera konflikter, förebygga våld och bygga fred. I utredningen framkom att svenska enskilda organisationer arbetade mer våldsförebyggande och mer fredsbyggande än vad de själva och andra trott. Det finns starka samband mellan arbete för fred och arbete för mänskliga rättigheter. Därför finns det möjligheter att bidra till fred i många projekt i det nuvarande utvecklingssamarbetet. Genom att ändra projekten lite grann och tydliggöra fredsbyggande delar, kan folkrörelsebiståndet bidra med värdefulla insatser för fred. I Folkrörelseutredningen föreslogs att svenska organisationer borde utveckla hur de kan jobba med konfliktomvandling och fredsbyggande. Det förslaget är en viktig anledning för tillkomsten av den här metodskriften. METOdsKrIFTENs KApITEL OcH AvsNITT Den här skriften vänder sig i första hand till organisationer som vill arbeta för att förbättra sin medvetenhet om sambanden mellan våldsamma konflikter och utvecklingsbistånd. Skriften och de övningar som presenteras i Praktiska hjälpmedel är utformade för svenska organisationer som har samarbetsorganisationer i syd och öst. För arbete med konfliktmedvetenhet i samarbetslandet är det viktigt att börja med att söka material där och att ta hjälp av lokala organisationer med erfarenheter och kompetens i konflikthantering. 9 I första kapitlet om allt mellan krig och fred beskrivs de begrepp som är vanliga i samtal, diskussioner och debatter om utvecklingssamarbete i krigs- och krisområden. I ordlistan längst bak finns både korta beskrivningar av begrepp som används i skriften och beskrivningar av begrepp som är vanliga i andra skrifter. Andra kapitlet handlar om förarbetet för konfliktmedvetenhet, det vill säga om att förstå den väpnade konflikten eller krissituationen och att förstå hur utvecklingssamarbetet och den väpnade konflikten kan påverka varandra. Här ges motiveringar till de viktiga analyserna och bedömningarna samt råd om avvägningar.

11 I tredje och fjärde kapitlet beskrivs hur krig och våld påverkar människors möjlighet att frigöra sig från fattigdom, liksom hur krig och våld påverkar de centrala utvecklingsfrågorna jämställdhet, demokrati, ekologisk hållbar utveckling och hejdandet av hivspridningen. Och tvärtom, alltså hur stöd till människors frigörelse från fattigdom kan vara ett medvetet våldsförebyggande arbete och hur arbete för jämställdhet och hejdandet av hiv kan vara avsiktligt fredsbyggande. I femte kapitlet fördjupas vad som är viktigt att tänka på i samarbetet. Ett fungerande samarbete bygger ju på att de samarbetande organisationerna har jobbat med attityder, beteende och förhållningssätt både internt, inom den egna organisationen och med varandra. I Praktiska Hjälpmedel ges förslag på metoder för ökad medvetenhet i den egna organisationen. Här förklaras steg för steg hur en analys kan gå till. Exempel från andra blandas med checklistor som förhoppningsvis kan underlätta arbetet för att göra de förändringar som krävs för att folkrörelsebiståndet ska bli mer fredsbyggande. Forum Syd vill med den här skriften främja ett gemensamt, strategiskt arbete för fred, säkerhet och demokrati. Trots krig, förödelse och personliga förluster hoppas och arbetar människorna i våra samarbetsorganisationer för en bättre värld. Det är viktigt att lyssna på deras berättelse om vad som kan göras och hur det bör göras. Genom att förstå varandra bättre blir vårt samarbete bättre! 10

12 Vad är ett fredsbygge? Tre nyckelord i den här metodskriften är konfliktomvandling, fredsbyggande och våldsförebyggande. Likheterna mellan de tre nyckelbegreppen är större än olikheterna. Ett fjärde begrepp är att hantera konflikter utan våld. Det här är den avsiktliga betydelsen av orden i denna skrift: Konfliktomvandling Att arbeta med konfliktomvandling handlar om att försöka påverka attityder, beteenden eller tvistefrågan så att konflikten hanteras konstruktivt, det vill säga utan våld, hot eller förtryck. Konstruktiva sätt att hantera konflikten är att söka göra något åt orsakerna till konflikten och att finna en långsiktig hållbar lösning som alla kan enas om. Målet är konfliktlösning eller konflikthantering utan våld. I en väpnad konflikt innebär konfliktomvandling ofta att man arbetar direkt med de väpnade aktörerna och deras relation till varandra. Fredsbyggande Utöver direkta ingripanden i hur konflikten hanteras behövs insatser som stöttar och fördjupar freden. Dessa brukar kallas fredsbyggande. Fredsbyggande innebär att flytta fokus från de krigförande parterna, deras beteende, attityder och tvistefrågan som skiljer dem åt, till det omgivande samhället. Våldsförebyggande Att arbeta våldsförebyggande är att arbeta mot våld, hot och förtryck. Det är att verka för demokratiska värderingar och förhållningssätt. Det är att arbeta mot fiendeskapande och propaganda. Att använda begreppet våldsförebyggande blir ett sätt att påminna om att det är våldet som är problemet, inte konflikten i sig. 11 Hantera konflikter utan våld Själva ordet konflikthantering säger inget om ifall våld eller hot används för att avbryta eller dämpa konflikten. I storpolitiskt och diplomatiskt språkbruk används ofta konflikthantering, Conflict Management, och då innefattas diplomatiska samtal, medling, biståndslöften och militära medel. I den här skriften används därför ofta orden konfliktomvandlande och konflikthantering utan våld.

13 Krig och fred och allt däremellan Fred är ett samhälle där alla har lika rättigheter och ett drägligt liv, där vi får utrymme att drömma och utvecklas på våra egna villkor. Wangari Maathai 1 KrIg OcH FrEd och allt däremellan. Inom området fred och konflikt vimlar det av begrepp och specialtermer. Ofta använder vi samma ord men menar olika saker. I det här kapitlet beskrivs de begrepp som används i denna skrift. Dessutom återges något av forskningen kring utvecklingssamarbete, civila samhället och krig. KONFLIKT Utvecklingssamarbete är ett förändringsarbete och innehåller alltid konflikter. Några söker förändring för att förbättra sina livsvillkor. Andra gör motstånd mot dessa förändringar. 12 Utvecklingssamarbete förstärker i många fall konflikter genom att synliggöra orättvisor. Då människor som förtryckts går samman och med styrkan i sin organisering kräver sina rättigheter uppstår en konflikt. Konflikter är nödvändiga för utveckling. I mötet mellan olika intressen kan nya lösningar växa fram. När till exempel statens pengar ska fördelas mellan militärutgifter och kostnader för skola och hälsa uppstår intressekonflikter. När ledningen och personalen inom organisationen ska dela arbetstiden mellan olika uppgifter hörs olika åsikter och det blir meningsutbyten utifrån olika prioriteringar. Vem som ska representera organisationen kan också skapa konflikt. I samhällen och grupper utvecklas strukturer, sedvänjor och regler för att hantera konflikter. Demokrati är ett system för att hantera intressekonflikter i samhället. Likaså är ett fungerande rättsväsende, en rättsstat, avgörande för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. 1 Wangari Maathai grundade Green Belts Movement i Kenya. Hon fick Nobels fredspris år 2004.

14 En del konflikter kan lösas eller är nödvändiga att lösa. Andra konflikter kan hanteras. Det är oacceptabelt att ursprungsbefolkningar eller andra marginaliserade grupper som lever i ett förtryckande system ska lära sig att leva med konflikten, orättvisorna och förtrycket. I stället måste inriktningen vara att lösa konflikterna genom ett arbete baserat på respekt för mänskliga rättigheter. Fördelning av makt och olika gruppers intresse att regera är en annan typ av konflikt som inte bör lösas permanent, utan hanteras till exempel genom fria och rättvisa val. Forum Syds ställningstagande är att konflikter ska lösas eller hanteras konstruktivt, utan våld. Men konflikter i sig ska inte förebyggas. Det är det destruktiva våldsamma sättet att hantera konflikter som ska förebyggas. Konflikt är ingen motsats till fred. rättvis FrEd OcH FrEdsbyggANdE I det allmänna språkbruket används ordet fred ofta tillsammans med ordet krig och de förstås vanligen som varandras motsatser. Krig definieras utifrån förekomsten av organiserat våld. Fred blir ibland snävt definierat som frånvaron av krig, som avsaknaden av organiserat våld. Samtidigt är ett fredligt samhälle för många något mycket större: ett rättvist samhälle med full respekt för mänskliga rättigheter. Forum Syd väljer att prata om rättvis fred och menar därmed ett tillstånd som karaktäriseras av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och frånvaron av våld som konflikthanteringsmetod. Fredsbyggande börjar redan i krigssituationer. Fredsbyggande innebär att verka för respekt, lyssnande, ickediskriminering, deltagande och ickevåld. Fredsbyggande är i mångt och mycket synonymt med att skapa och värna demokratisk kultur. Att stoppa det organiserade våldet blir en av de viktigaste delarna i fredsbyggandet. Men från eldupphör och fredsavtal är det långt till ett samhälle där nya konflikter kan hanteras fredligt och där respekten för mänskliga rättigheter värnas. För att förverkliga drömmar och skapa ett strategiskt arbete behövs samtalen om vad var och en menar med fred, liksom om hur detta ska uppnås. 13 det går ATT påverka HäNdELsEFörLOppET Det finns inga naturlagar i krig eller konflikt. Hemska övergrepp och tragedier som leder till krig i ett land, kan i ett annat land avledas och i stället övergå i en konstruktiv hantering av konflikten. Några förutbestämda händelseförlopp finns inte. Det betyder å ena sidan att konflikter är svåra att förutspå och å andra sidan att inget är ödesbestämt. Det finns alltid möjligheter att påverka händelser och skeenden, att stoppa våldet eller att hindra att våld bryter ut.

15 En vanlig missuppfattning om krig är att det finns tre separata faser; upptrappning, väpnad konflikt och post-konflikt, som följer på varandra i en viss ordning. Så är det inte, tvärtom är de första åren efter en fredsöverenskommelse oerhört kritiska och risken är stor för att våldet bryter ut igen. Detta betyder att arbetet för att förebygga våld och för att omvandla konfliktbeteenden och attityder behöver fortsätta lång tid efter att det storskaliga våldet upphört. Hur fredsavtal är utformade, vilka som varit med och formulerat problemen och möjliga lösningar, samt hur väl fredsavtalet genomförs, är alla faktorer som kan ha en positiv inverkan för den demokratiska och fredliga utvecklingen. Utöver att få ett slut på våldet krävs också ett faktiskt arbete för att undanröja de bakomliggande orsakerna till konflikten, annars blir konfliktsituationen bara tillfälligt dämpad och då är det en tidsfråga innan nya våldsamheter riskerar att bryta ut. 2 De lokala och regionala skillnaderna i ett krigs- eller krisområde kan vara enorma. I ett land i inbördeskrig, till exempel Colombia eller Somalia, kan vissa landsdelar befinna sig i en upptrappning mot krig, medan kriget brutit ut på andra håll och där kvinnor och män i ytterligare andra landsdelar lyckats stävja våldet. Samtidigt påverkar krig människor och samhället även bortom stridsplatsen. Flyktingar flyr till lugnare områden och påverkar lokalsamhället där. En stat i väpnad konflikt omfördelar resurser och inskränker ofta friheter även bortom de områden där strider pågår. I den här skriften används begreppet kris- och krigsområde. Kris för situationer där risken för krig är överhängande, liksom för område med avtal om eldupphör eller nyligen tecknat fredsavtal. 14 KrIg OcH våld Att definiera ett tillstånd som krig är ett ställningstagande. Liksom det är ett ställningstagande att definiera övergrepp på människor som folkmord. Världens stater har genom medlemskap i FN förbundit sig att undvika krig, att agera tillsammans för att stoppa krig och folkmord. Därför blir ställningstagandet ett krav på handling. I en krigssituation gäller också den internationella humanitära rätten så som den definieras främst genom Genèvekonventionerna. Humanitär rätt styr en viss del av skyddet för mänskliga rättigheter i en krigssituation och behandlar bland annat skyldigheten för dem som krigar att skilja mellan stridande och civila samt förbudet mot vissa typer av vapen. Skyddet för barn har senare bekräftats av alla världens stater i antagandet av Barnkonventionen. 3 2 Forskning om perioden efter fredsavtal visar att risken för att kriget bryter ut på nytt är så hög som 44 procent de första fem åren, Collier m fl Mer om konventionen om barnets rättigheter på Rädda Barnens hemsida

16 Det som skiljer humanitär rätt från konventionen om de mänskliga rättigheterna är att den fastslår skyldigheter inte bara för stater utan för alla stridande parter. Särskilt det omfattande rättsliga skyddet för civila att inte utsättas för krigshandlingar gör att krigförande stater försöker undvika att få en intern konflikt klassad som krig eller väpnad konflikt. Räknas striderna som krig eller väpnad konflikt måste staten följa humanitär rätt när de bekämpar milis och gerillagrupper. En vanligt förekommande definition på vad som utgör ett krig respektive en väpnad konflikt är en meningsskiljaktighet mellan minst två parter som hanteras med våldsamma medel. En väpnad konflikt har mer än 25 stridsrelaterade döda per år medan definitionen krig omfattar mer än 1000 stridsrelaterade döda per år. 4 De här kategorierna, baserade på antal döda, fyller en analytisk funktion för den som vill särskilja våldsamma konflikter efter omfattning. I det praktiska arbetet är definitionen inte meningsfull eftersom kategorierna inte säger något om våldets intensitet i ett lokalt område. Kategorierna ger inte heller någon bild av hur våldet och lidandet ser ut bortom de väpnade aktörerna. Forum Syd väljer att i den här skriften tala om krig, väpnade och våldsamma konflikter. Begreppen får vara utbytbara och svarar mot grunddefinitionen; en meningsskiljaktighet, minst två parter och våld som konflikthanteringsmetod. Ensidigt våld omfattas inte av definitionen ovan men är högst relevant om man vill titta på hur våld påverkar utvecklingsinsatser och tvärtom. Ensidigt våld finns till exempel i starkt repressiva diktaturer eller i ockuperade områden. Ensidigt våld finns till exempel i starkt repressiva diktaturer eller i ockuperade områden. En av de allra största konflikterna i världen är mäns våld mot kvinnor MäNsKLIg säkerhet Mänsklig säkerhet handlar om både frihet från våld och frihet från rädsla för våld. Liksom mänskliga rättigheter utgår från individer så utgår också mänsklig säkerhet från den enskilda flickan, pojken, kvinnan och mannen. Tidigare säkerhetsbegrepp har utgått från nationen. Att skydda medborgarna från främmande hot är en stats skyldighet. Men det är inte tillräckligt. De senaste hundra åren har fler människor dödats av sina egna regeringar än av främmande arméer. 4 Databasen för väpnade konflikter hos Uppsala Universitets institution för freds- och konfliktforskning. 5 Mer information om mäns våld mot kvinnor i rapporten Women in an Insecure World - Violence Against Women,

17 Mänsklig säkerhet handlar om upplevelse så väl som verklighet. Upplevda hot kan utlösa krig, väpnad konflikt, politiskt förtryck och folkmord. Makthavare utnyttjar många gånger medborgarnas rädsla och överdriver hoten för att rättfärdiga krig eller förtryck. Massmedia har ett stort inflytande på människors upplevelse av hot och därmed deras rädsla. Det gäller särskilt massmedias fokusering på krig, terrorism och kriminellt våld. 6 Trovärdiga och ansvarsfyllda demokratier tar människors bristande trygghet och rädsla på allvar. Medborgarna har rätt att delta i beslut om deras säkerhet och trygghet. Hushållningen av landets resurser handlar om ifall skatterna ska stärka militären, bekämpa terroristhot, samla in lätta vapen eller utbilda lokal polis, eller något annat. I de undersökningar som nyligen gjorts om människors känsla av otrygghet framkommer att fattiga människor är mer utsatta för våld och hot än andra grupper i samhället. Fattiga fruktar polisen mer än de litar på den. Kvinnor upplever hot såväl utanför hemmet som i hemmet. 7 Genomgående visar undersökningarna att människors fruktan för kriminellt våld, såsom misshandel och rån, är större än deras fruktan för krig eller terrorism. Samtidigt som fruktan för kriminellt våld ökar minskar medborgarnas tillit till statens förmåga att skydda dem. Att skydda sina medborgare är statens mest fundamentala skyldighet. Den bristande tilliten drabbar även tron på demokratin, liksom medborgarnas beteende i samhället. Det civiliserade uppförandet minskar när människor börjar se sina grannar som hot mot deras egen säkerhet, i stället för som del av deras gemenskap. 16 våld MOT barn Barn drabbas av våld på olika sätt i krigs- och krisområden. En del barn blir vittnen till våld. De ser vuxna skjutas eller utsättas för tortyr. De ser mamman eller grannflickan våldtas. Andra barn blir själva offer för våld. En del tvingas in i väpnade grupper. Andra drabbas av beskjutning eller minor och bomber. Att bli vittne till hur vuxna inte klarar att bemästra sina mest primitiva impulser utan förfaller till besinningslöst och brutalt våld gör barn osäkra, rädda och förvirrade. I stället för att lämna den barnsliga tron på våldets möjligheter blir dessa barn kvar på den primitiva nivå där de ser dödandet som en accepterad del av livet. 8 6 Mer om rädsla och hot i skrifter från Krisberedskapsmyndigheten, Styrelsen för psykologiskt försvar, respektive i Human Security Report Världsbankens undersökning De fattigas röst (svensk sammanfattning 2003), Human Security Report 2005, FNs specialrapportör om våld mot kvinnor. 8 Gustafsson, Lindkvist, Böhm (1987). Rädda Barnen har ett omfattande arbete om barn i krig och mycket material återfinns på deras hemsida.

18 Barn som växer upp under krigsförhållanden drabbas av oräkneliga förluster. De konkreta förlusterna som att mista föräldrar, syskon, ägodelar, hem, hemland eller sin hälsa, sitt utseende eller sina kroppsdelar, är fattbara förluster och barnet har i bästa fall tillåtelse att sörja. Andra förluster är mer abstrakta, vilket gör dem svårare för barn att förstå och svårare att sätta ord på. Det gör också sorgearbetet tyngre och mer komplicerat. Många barn förlorar tidigt sin tro på föräldrarnas förmåga att skydda dem mot det onda. Denna förlust urholkar också barns tilltro till vuxna människor över huvud taget. En misstro som många sedan bär med sig resten av livet. 9 Andra allvarliga förluster för barn som växer upp under krigsförhållanden är förlusten av att godheten finns och ska segra till slut, liksom förlusten av tron på framtiden. Genom dessa förluster, de konkreta såväl som de mer abstrakta, förlorar också barnet sin rätt att vara barn med begränsat ansvar, skyddat av vuxna. våldsförebyggande KAMpANjEr Kampanjer mot rekrytering av barnsoldater, mot minor, mot lätta vapen med mera, är delar av enskilda organisationers omfattande arbete för barns rättigheter och för fred. 10 En stor anledning till rekrytering av barn är att det anses lättare att styra och manipulera barn än vuxna. Den ökade mängden lätta vapen anses vara sammankopplad med rekryteringen av barnsoldater. FNs generalsekreterare tog i sitt tal på Millenietoppmötet upp rätten till frihet från fruktan. I samband med detta menade han att den omfattande användningen av lätta vapen gör att de bör räknas som massförstörelsevapen. 11 Rädda Barnen driver rätten till utbildning som ett viktigt förebyggande arbete för barn i krigs- och krisområden. Det finns samband mellan rekrytering av barnsoldater och brist på skolundervisning Gustafsson, Lindkvist, Böhm (1987) citerar studier av barnpsykolog Raija-Leena Punamäki. 10 Internationellt samarbete mot landminor Samarbetet mot rekrytering av barnsoldater www. child-soldiers.org. Svenska nätverket om lätta vapen 11 Annan (2000). 12 Last in Line, Last in School (2007).

19 sexuella övergrepp som KrIgFörINg Attacker mot kvinnor är en krigsstrategi som uppmärksammas allt mer av media och det internationella samfundet. Att våldta kvinnor inför deras barn, män och grannar är en krigsstrategi med syfte att generera terror hos befolkningen. Genom att begå helt ofattbara brott som går emot alla mänskliga värden lämnas den överlevande befolkningen viss om att soldaterna är kapabla till vad som helst. När kvinnorna våldtas offentligt avses också att skrämma kvinnor från alla former av organisering. 13 Ett annat syfte med att våldta kvinnor är och har varit att förnedra de våldtagna kvinnornas män, ni har misslyckats med att skydda era kvinnor, ni är inga riktiga män. I krig blir gränserna mellan könsrollerna knivskarpa. Kvinnor reduceras, mer än i vanliga fall, till mäns ägodelar. Män reduceras till försvararen, som kan hånas och skändas när han inte förmår skydda sin kvinna, sin grupp, sitt land. I linje med dessa förhärskande könsroller bryter krigsvåldtäkterna ofta sönder familjen då mannen straffar den våldtagna kvinnan med förakt och fördrivning eftersom hon påminner honom om hans misslyckande. Fördrivningen innebär att kvinnan får svårt att skaffa skydd och mat för sig själv och sina barn. 14 I den guatemalanska statens folkmordspolitik under 1980-talet våldtogs i synnerhet gravida kvinnor. Soldaterna hade tränats i att se dessa kvinnor som bärare av fröet till framtidens gerillasoldater. Trots den senaste tidens uppmärksammande av sexuellt våld i krig är det fortfarande ett av världens mest undanskymda brott, både i omhändertagandet av flyktingar och överlevande, liksom i freds- och rättsprocesser det civila samhället I KrIsOMrÅdEN Vilka är förutsättningarna för folkrörelser och organisationer att verka i områden med en väpnad konflikt? Vad händer med det civila samhället under krig? Samhället militariseras och utrymmet för det civila samarbete, överenskommelser, lag och ordning krymper. Samtidigt kämpar också kvinnor och män för att behålla fredade zoner, civilt och civiliserat beteende. Först den stora mörka sidan av vad som händer: Utrymmet för organisering för medborgerliga och politiska frågor minskar. Förutsättningarna för utveckling och arbete för 13 Guatemala nunca más (1998). 14 Rehn och Johnson Sirleaf (2002), El Jack (2003). 15 Internationella brottmålsdomstolen i Haag uppgav i maj 2007 till nyhetsbyrån AFP angående krigsförbrytelserna i Centralafrikanska republiken att det var första gången domstolen utredde krigsbrott där antalet misstänkta sexualbrott är betydligt fler än andra våldshandlingar.

20 mänskliga rättigheter minskar. De usla förutsättningar som råder i krig är: Osäkerhet och laglöshet; övergrepp på mänskliga rättigheter, däribland stopp för möten, hot mot den som yttrar sig, våld mot frivillig organisering; förstörda vägar, broar och telefonnät vilket begränsar kommunikation och utbyte; den statliga förvaltningen faller samman och organiserade medborgare har därmed ingen mottagare för sitt förändringsarbete; otrygghet och rädsla frodas vilket gör att många bara litar på sin familj, klan eller etniska grupp. Dessutom blir massmedia en del av krigföringen, smittad av propaganda, vilket försvårar för människor att inhämta opartisk information respektive att få reda på sanningen. 16 Grupper som marginaliseras i fredstid får ofta ännu svårare att hävda sina rättigheter i en väpnad konflikt. Organisering längs andra linjer än de som sammanfaller med konfliktens skiljelinjer kan uppfattas som hotande. Att peka på förtryckande strukturer inom den egna gruppen, när den befinner sig under press, betraktas sällan med blida ögon. Detta drabbar bland annat kvinnoorganisationer, homo-, bisexuella och transpersoner, liksom etniska och religiösa minoriteter. Odemokratiska krafter stärks under upptrappningen mot väpnad konflikt. I ett samhälle som militariserats frodas organisering längs konfliktens skiljelinjer och hatpropaganda och splittring får större utrymme. De väpnade konflikterna fortsätter att döda människor långt efter eldupphör. Det är bland annat krigsrelaterade sjukdomar, minor och försämrade levnadsvillkor som dödar och handikappar långt fler människor än bomber och kulor. I en studie av nio krig i Afrika över dödade i strid respektive sammanlagt antal dödade på grund av krigen framkommer att 90 procent av de dödade inte dog i strid. 17 Rädslan, otryggheten och förstörda sociala nätverk finns kvar när fredsavtalet har undertecknats. De som arbetat för fred och de många tysta människorna som varit offer, bara överlevare eller medlöpare, förväntas leva sida vid sida med dem som förespråkat och utövat våld. 19 Under kriget och i tiden som följer efter fredsavtalet har många organisationer starka band med, eller är del av en stridande part, även om de framställer sig som civila organisationer. När organisationer i det civila samhället får del av biståndsresurser etablerar också de väpnade aktörerna sina egna civila organisationer för att få en del av kakan. De pengar och möjligheter som biståndet innebär riskerar därför att hålla kvar människor i sin grupp eller att rekrytera nya till fortsatt fiendeskapande. 16 Om propaganda Mral (2005). Forskning om civila samhället under krig sammanställd i Paffenholz och Spurk (2006). 17 Lacina, Gleditsch, Russett (2006).

Introduktion: Konfliktperspektiv och fredsbyggande i utvecklingssamarbetet

Introduktion: Konfliktperspektiv och fredsbyggande i utvecklingssamarbetet Introduktion: Konfliktperspektiv och fredsbyggande i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i freds- och konfliktperspektiv för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

BARNSOLDATER I VÄRLDEN

BARNSOLDATER I VÄRLDEN BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet m3m y Grejen med Y Resolution 1325 m3m Kvinnor, fred & säkerhet 1 Vad är kvinnor, fred och säkerhet 1 Krig och genus 3 Säkerhet för vem? 4 Kvinnor, fred och säkerhet i siffror 5 Bakgrund till agendan för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Mänskliga rättigheter 3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet 4 Mänskliga

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen

Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen Linköpings Universitet FN i världspolitiken, del 2 Frida Karlsson 2012-08-20 Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Björka förskola 2011/2012

LIKABEHANDLINGSPLAN. Björka förskola 2011/2012 LIKABEHANDLINGSPLAN Björka förskola 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning syfte Sid. 3 Utdrag ur våra styrdokument sid. 4 Diskrimineringsgrunderna sid. 4 Vision och prioriterat mål sid. 5 Kartläggning

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, SOU 2015:55.

Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, SOU 2015:55. Owe Sjölander Rikskriscentrum/kansli E-post: info@rikskriscentrum.se Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer