Slutrapport: Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län

Transkript

1 Slutrapport: Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län Ett utvecklingsprojekt via Sveriges kommuner och landsting Kunskap till praktik Illustration: SKL FoU-ledare Inger Axelsson, FoUrum, Regionförbundet Jönköpings län

2 Förord I mars 2012 tillträdde undertecknad tjänsten som FoU-ledare för utvecklingsarbetet med Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län. Projektet har varit en nationell satsning överenskommen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälso-myndigheten) har samtidigt på uppdrag av regeringen ålagts att utveckla insatser för barn som anhöriga. Socialstyrelsens huvuduppdrag är att genomföra lagstiftningen inom hälso- och sjukvården; att beakta barns behov av information, råd och stöd, 2g HSL, det vill säga barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Det sker i samverkan med Statens folkhälsoinstitut och SKL. Den samlade satsningen utgår från mål 2 och 3 i ANDT-strategin som regeringen beslutade om den 22 december 2010 och som riksdagen antog den 30 mars Processledarna för Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i hela landet har medverkat till genomförandet av en nationell kartläggning av föräldrar i missbruk- och beroendevården och deras barn. Därefter har en fördjupningsutbildning i hur man tillvaratar och stärker barnoch föräldraperspektivet introducerats och erbjudits personal som möter föräldrar med missbruksproblematik. Under utvecklingsarbetets gång framkom ganska omgående att man också behövde stimulera till ökat samarbete mellan dem som arbetar inom socialtjänstens vuxenenheter och personal inom barn och unga. Flertalet talade om det man beskriver som stuprörsorganisationer och att flera utövare inom såväl myndighet som vårdgivare kan vara inblandade i en familj och/eller att en familj är aktuell på flera enheter inom socialtjänsten, utan att handläggare inom olika sektioner känner till varandra. Att se över och revidera rutiner, riktlinjer och policys för verksamheterna blev en viktig uppgift för varje enhet under projektets fortskridande. Under utbildningstillfällena har funnits möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans med samarbetspartners från andra enheter och vårdgivare, något som har uppskattats mycket. Kanske har den viktigaste förändringen och insikterna skapats där? I ökad förståelse för varandras tjänsteutövnings uppdrag, möjligheter och begränsningar och i ökad insikt om hur viktigt det är med samarbete och samverkan 1. Den förändringsprocessen är något svårare att mäta men framkommer i de synpunkter och reflektioner deltagare under fördjupningsutbildningar lämnat. Emellertid går det att fastställa hur många deltagare som medverkat under projektets gång samt går att undersöka vilka konkreta rutinförbättringar verksamheter gjort. Ändå hoppas undertecknad också kunna redovisa en del av all den inspiration och det engagemang alla deltagare bistått med under utbildningstillfällena. Det har varit ett mycket givande och engagerande projekt undertecknad har haft förmånen att vara FoU-ledare för. 1 Barnen i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga, Sveriges kommuner och landsting,

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Introduktion... 5 Bakgrund till projektet... 5 Projektets syfte och metod... 5 Genomförande av projektet... 7 Kartläggning... 7 Resultat Sammanställning av synpunkter efter fördjupningsutbildningar Vad man vill förbättra på hemmaplan Lägesbeskrivning från verksamhetsansvariga inom kommunen Lägesbeskrivning av utvecklingsledare inom Vetlanda kommun Slutsatser Diskussion Referenser och källor Bilaga Ekonomisk redovisning

4 Sammanfattning Regeringen kom 25 augusti 2011 överens med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om ett utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården i syfte att öka kännedomen om de barn som växer upp i familjer med missbruk och att förstärka barn- och föräldraperspektivet 2. Utvecklingsarbetet planerades att pågå under tre år, , och för att genomföra utvecklingsarbetet utfördes under 2012 en nationell kartläggning för att få kunskap om förälder som får vård för sitt missbruk och beroende och deras barn 3. En fördjupningsutbildning i Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården togs fram med hjälp av en expertgrupp inom ramen för Kunskap till praktik (KtP) som var ett pågående utvecklingsarbete sedan 2008 inom SKL 4. Från och med 22 dec 2014 överförs viss information från KtP till SKL, se skl.se -> Social omsorg, stöd -> Missbruk och beroende 5. Det innebär att en del av de hänvisningar som finns i denna rapport finns att söka på nämnda sida istället. Tidigt i utvecklingsarbetet stod det klart att man behövde stimulera samverkan mellan dem som jobbar inom missbruk respektive dem som jobbar inom barn och familj i familjer med missbruk. I Jönköpings län har kommunernas utvecklingsplattform FoUrum via FoU-ledare för föräldrastöd samt barn och unga förmedlat stöd och stimulansmedel från SKL till Vetlanda kommun för att utveckla en samverkansmodell. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län har sammanställt resultat av deltagares reflektioner och förbättringsområden efter genomförda utbildningar. I samarbete med FoUledare inom missbruks- samt barn och unga-området på FoUrum har diskussion förts samt reflektioner och prioriteringsområden utpekats tillsammans med chefsnätverken för områdena. Vetlanda kommuns pågående utvecklingsarbete av en samverkansmodell har presenterats för chefsnätverken av Vetlanda kommuns utvecklingsledare samt andra samarbetspartners och även under nationell konferens. Resultatet visar att personal som deltagit under fördjupningsutbildningen Förstärkt barnoch föräldraperspektiv i Jönköpings län är överens om att för att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på den egna arbetsplatsen är det allra viktigast att förbättra samarbetet inom socialtjänsten, såväl inom myndighetsutövningen som mellan IFO, Individ och familjeomsorgen, och kommunens öppenvård samt samarbetet med andra vårdutövare, skolan, Mödravårdscentralen, MVC, och Barnavårdscentralen, BVC. Man lyfter också och betonar att för att det samarbetet ska lyckas och utvecklingsarbetet fortsätta på arbetsplatsen behöver chefer och ledningsgrupper vara delaktiga och driva samarbetet samt även ansvariga politiker involveras. Chefsnätverk inom kommunens missbruksvård samt chefsnätverk för barn och unga har också enats om en framtida samverkansfokus. 2 SKL; Utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården (2011), Genomförandeplan för ett regionalt utvecklingsarbete

5 Introduktion Bakgrund till projektet Socialstyrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting, SKL, integrera och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete för att ge barn som växer upp i familjer med svårigheter adekvat stöd 6. Med svårigheter anges barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig somatisk sjukdom, att förälder oväntat avlider eller familjer där det förekommer våld. I uppdraget konstateras att flera av ovan nämnda svårigheter inte sällan sammanfaller. Personer med missbruk/beroendeproblematik till alkohol och/eller narkotika har oftare än andra även psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Det omvända är inte heller ovanligt, dvs. personer som någon gång har haft en psykiatrisk diagnos har oftare än andra haft missbruksproblem. Missbruk hos föräldrarna är en påtaglig riskfaktor för barnmisshandel. I konflikt med barnet under påverkan av alkohol eller droger utgör det en betydande risk av 60 % 7 samt ökar också risken för att barn ska bevittna våld 8. Gällande de barn som växer upp i familjer med missbruk kom regeringen 25 augusti 2011 överens med SKL om att utvidga stödet till att förstärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården inom ramen för Kunskap till praktik. Utvecklingsarbetet planerades att pågå under tre år, Målgruppen var i första hand personal inom missbruk och beroendevården, vårdgivare verksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, frivilligorganisationer och andra berörda organisationer som i sitt arbete möter föräldrar med missbruk/beroende. Målet för satsningen är att barn i utsatta familjer ska erbjudas ändamålsenligt stöd och att deras föräldrar ska få stöd i föräldraskapet. Hösten 2011 träffades en överenskommelse med regionala FoU-verksamheter och i början av år 2012 tillsätts processledare i länen för att leda utvecklingsarbetet i respektive län. FoU-ledare för Jönköpings län tillsattes för en 50 % tjänst under tre år och uppdraget påbörjades 1 mars Projektets syfte och metod Kartläggning Projektet inleddes med en nationell kartläggning av föräldrar inom missbruk- och beroendevården och deras barn. Kartläggningen syftade till att på länsnivå få kunskap om hur många föräldrar som fanns inom missbruk/beroendevården samt hur många barn de har, 6 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin , 30/ Barn som anhöriga, Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider, socialstyrelsen Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården; 2007 Janson S. Långberg B & Svensson B. Våld mot barn 2006/2007: Allmänna barnhuset, Karlstads universitet; 2007, SOU 2009:68 S Socialstyrelsen. Föräldraskap och missbruk, Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruk och beroendevården;

6 deras ålder och kön. Berörda föräldrar fick frågor om hur de upplevde föräldraskapet samt stöd till barnen. Fördjupningsutbildning År 2013, initierades och implementerades fördjupningsutbildningen Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården. Fördjupningsutbildningen syftade till rutinförbättringar för att beakta barnperspektivet samt barns lagliga rättigheter. Målgruppen för satsningen var länets personal inom missbruk- och beroendevård och målet var att införa aktuell evidensbaserad kunskap i länets samtliga socialtjänster samt Landstingets motsvarande verksamhet 9. Samverkansmodell Under erbjöd SKL stimulansmedel för att stödja kommuner att utveckla modell för samverkan mellan dem som jobbar inom missbruk respektive barn och familj, i familjer med missbruk 10. Jönköpings län deltar genom att stödja Vetlanda kommun i arbetet med att utveckla samverkansmodell. Tid för presentation av Vetlandas utvecklingsarbete med samarbetsmodell för länets chefer inom missbruk samt barn och unga bestämdes till hösten 2014 och hölls på Kungsporten i Huskvarna den 21 oktober. Medverkade under dagen gjorde också projektchefer från SKL, område missbruk och barn och unga. Dagen inleddes med en föreställning av och med Anette Lindbäck, Är du riktigt nykter? 11. Under eftermiddagen arbetade chefsnätverken med olika frågeställningar samt att välja olika prioriteringsområden. Ett av dem var att fortsätta ha gemensamt samverkansfokus

7 Genomförande av projektet Kartläggning För att genomföra kartläggningen av föräldrar i vård för sitt missbruk/beroende inleddes projektet genom att kartlägga aktuella vårdenheter i länet. För att räknas som missbruk/beroendevård skulle enheterna uppfylla kriterier såsom tydligt fokuserad behandling av missbruk/beroende, vården bedrivas inom en terapeutisk kontext, med en terapeutisk intention samt av personal med terapeutisk kompetens. Under våren 2012 tog FoU-ledare för föräldrastöd kontakt med varje vårdenhet samt verksamhetschefer blev inbjudna till information om projektet, kartläggningen, kartläggningens syfte, mål och hur den skulle genomföras. Till hjälp för genomförandet utsåg ansvarig chef en till två av personalen, vilka kallades resurspersoner. Resurspersonerna bjöds in till information om deras roll under kartläggningen och hur den skulle genomföras. De fick också informationsmaterial till verksamheten. Kartläggningen genomfördes under sista veckan i september Berörda föräldrar besvarade en enkät om sitt föräldraskap. De blev också tillfrågade om de blivit erbjudna föräldrastödjande insatser. Ansvarig för kartläggningen var Mikaela Starke, docent vid Göteborgs universitet och sammanställningen av kartläggningen redovisades i maj 2013 och finns tillgänglig på SKL:s hemsida, Kunskap till praktik 12. I Jönköpings län presenterades resultatet av den nationella och resultatet för Jönköpings län av kartläggningen 13 under en inspirationsdag i maj Inbjudna var verksamma inom missbruk- och beroendevården samt barn och unga samt andra som möter föräldrar med missbruk och deras barn. Cirka 130 personer deltog under dagen som även innehöll presentation av Vetlanda kommuns påbörjade utvecklingsarbete avseende samverkansmodell. Maskrosbarn 14 deltog med egna berättelser om hur det är att växa upp i familjer med svårigheter. Från Landstinget deltog projektledare för Barn som anhöriga och utbildare för att Föra barnen på tal. Kort sammandrag av resultat av kartläggningen Under berörd vecka när kartläggningen genomfördes i september år 2012 fanns det nationellt föräldrar med barn under 18 år som var i vård för missbruk. Tillsammans hade de minderåriga barn. 56 % av föräldrarna uppgav att de vill prata om sitt föräldraskap och att bara 24 % av barnen som lever i familjer där en person är i vård för missbruk får eget stöd. I Jönköpings län befann sig 102 föräldrar i vård för sitt missbruk under berörd vecka. Tillsammans hade de 197 minderåriga barn. De berörda föräldrarna i b7cef1ad868a&filename=j%c3%b6nk%c3%b6ping+l%c3%a4n+kartl%c3%a4ggningen.pdf&attachment=tr ue

8 Jönköpings län uppgav att 33 % av barnen fick stöd av personal från någon verksamhet. 64 % uppgav att de själva hade stöd i sitt föräldraskap av eget barn under 18 år. 53 % sa att de ville prata med någon om barnets behov och lika många uppgav att de också ville få information och kunskap om barnets behov. Så många som 67 % vill tala om det egna föräldraskapet. Över hälften, 59 %, uppger att de talat om sitt föräldraskap flera gånger med behandlare från den aktuella verksamheten och 32 % uttrycker att de talat om föräldraskapet någon gång eller några enstaka gånger. Fördjupad analys av kartläggningen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför på uppdrag av SKL fördjupade analyser som baseras på de drygt minderåriga barnen till de föräldrarna som var i vård för missbruk sista veckan i september Analysen visar bland annat att 29 % av barnen hade minst ett problem; flickor 27 % och pojkar 31 %. Problemen ökade tydligt med åldern upp till 11 år. Barnen med mest problem var äldst i syskonskaran, sannolikt unga omsorgsgivare. Även placerade barn och barn till föräldrar med narkotika och blandmissbruk utmärktes av att ha fler egna problem än andra barn i undersökningen. En liten grupp barn (4,7 %) hade 40 % av alla redovisade problem 15. CAN har även gjort en fördjupad analys av föräldrarnas erfarenheter och upplevelse av föräldraskapet 16. I den analysen konstateras att majoriteten av föräldrarna får olika former av stöd i sitt föräldraskap av exempelvis vårdgivare inom socialtjänsten, barn-/vuxenpsykiatrin och skola. Flertalet (76 %) uppger också att de får stöd i föräldraskapet av den behandlande enheten man befann sig i när enkäten besvarades. Författarna fann ett tydligt samband mellan stödet till föräldrarna och hur föräldrarna upplevde att vardagen fungerar. Detta samvarierade i sin tur med hur relationen förälder-barn fungerade och hur barnen mår. Författarna anser att det behövs mer studier för att kunna peka på orsakssamband till barnens situation men menar samtidigt att sambanden man fann visar att barnens och föräldrarnas situation hänger intimt samman och därför talar för att missbruks- och beroendevården ska tillägna sig ett familjeperspektiv. Fördjupningsutbildning Från och med januari 2013 erbjöds alla verksamheter som deltagit i kartläggningen från länets missbruksvård, deltagande i fördjupningsutbildningen Förstärkt barn- och föräldraperspektiv. Under har sex fördjupningsutbildningar erbjudits och genomförts i Jönköpings län med sammanlagt nästan 100 deltagare. Främst har deltagare varit kommunanställda och ett mindre antal har varit landstingsanställda, personal från HVB (Hem för vård och boende) och skola. Utbildningarna har erbjudits från såväl FoUrums lokaler i Jönköping som lokalt i kommunerna. Under utbildningstillfällena har det vid olika tillfällen deltagit representanter från olika verksamheter exempelvis behandlare från barngrupper som möter barn som växer upp i familjer med svårigheter, kriminalvårdsinspektör i Jönköping som berättat om hur de tillvaratar barnperspektivet och en mamma med egen erfarenhet av missbruk. Modern tillsammans med sina barn har 15 Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn. Rapport 143, CAN Håkan Leifman, Jonas Raninen och Mia Sundelin. 16 Föräldrar i missbruks-och beroendevården en kartläggning av hur deras föräldraskap fungerar. Rapport 147, CAN Håkan Leifman, Jonas Raninen. 8

9 sedermera blivit inspelade på kortare film av Nka - Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Barn som anhöriga, se barn och unga berättar Bästa priset, en nykter mamma, Fördjupningsutbildningarna löper under flera dagar och är verksamhetsanknutna såtillvida att deltagare informerar sig om de rutiner och policys som finns på arbetsplatsen samt funderar över och formulerar rutinförbättringar. Varje deltagare fyller i sina synpunkter och reflektioner efter utbildningen. Man noterar förbättringsområden och formulerar mål på längre sikt. Efter varje genomfört utbildningstillfälle sammanställs materialet och delges deltagare under utbildningen och berörd chef/er. I denna slutrapport redovisas sammanställning av alla genomförda utbildningsomgångar (se bilaga 1). För att få svar på de förbättringsmål som genomförts och/eller är under pågående arbete har FoU-ledare för föräldrastöd bett ansvariga chefer skriftligt svara på frågor om utvecklingsarbetet på hemmaplan. Svaren är även delgivna SKL och finns sammanfattade i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruk- och beroendevården17, delrapport (Åsa Furen- Thulin, sektionschef Vård och socialtjänst och Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik, Vård och omsorg). Verksamhetschefernas svar redovisas i resultatdelen. Vetlanda kommun har genomfört två fördjupningsutbildningar, en under hösten 2013 samt en under våren 2014 med stort antal deltagande, cirka ett 80-tal personer. Utvecklingsledare i Vetlanda kommun har ansvarat för utbildningsdagarna samt redovisat resultat. Vetlanda kommuns resultat redovisas i resultatdelen. I andra kommuner har materialet från Förstärkt barn- och föräldraperspektiv använts på olika sätt. En del av de mindre kommunerna har exempelvis använt sig av filmerna med föreläsningar som diskussionsunderlag under träffar med kollegor. Sedan april 2014 finns filmerna tillgängliga via Kunskapsguiden 18. Vidare utvecklingsarbete Resurspersonerna samlades till en uppföljningsträff hösten Under träffen medverkade utbildare i Föra barnen på tal, tillika samordnare för barnombuden, länssjukhuset Ryhov. Även barnombud från Sävsjö kommun berättade om sin barnombudsroll inom kommunens verksamhet. I övrigt lyftes pågående utvecklingsarbete med rutinförbättringar och att beakta barns rättigheter. Utvecklingsledare från Vetlanda kommun medverkade och berättade om arbetet med att utveckla samverkansmodell inom Vetlanda socialtjänst. I december 2013 arrangerades en nationell konferens i Stockholm i samarbete mellan SKL, Nka, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län, utvecklingsledare i Vetlanda kommun, medverkade under ett seminarium tillsammans med projektchef för det nationella utvecklingsarbetet KtP/föräldrastöd 19. Under seminariet berättades om projektarbetet på nationell nivå, länsnivå och i kommunen. I samarbete med Statens folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen, Landstinget och Regionförbundet FoUrum i 17 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Delrapport , Åsa Furen-Thulin och Gunborg Brännström

10 Jönköpings län, hölls samma månad en konferensdag om föräldrastöd då också Förstärkt föräldrastöds-projektet presenterades. Konferensen var i ett led i Regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd, En vinst för alla (2009), vars mål är att föräldrastöd ska erbjudas alla föräldrar under barnets hela uppväxt 20. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län och nationell projektchef, medverkade även under konferensen Barnet och ruset 2013, Sandefjord, Norge, och redogjorde för det pågående utvecklingsarbetet i Sverige, resultatet av kartläggningen samt arbetet med att implementera satsningen på länsnivå. Under hösten 2013 bildades i Jönköping en referensgrupp, BRON, i syfte att undersöka vad man inom Jönköpings län skulle kunna göra för att stödja barn vars föräldrar är frihetsberövade eller aktuella inom Frivården. Med i referensguppen finns representanter från Jönköpings kommun, Gislaveds kommun, Rädda barnen, psykiatrin, häktet, fritidsförvaltningen, skolsköterska, häktespräst, Barndialogen, Frivården samt FoUrum via FoU-ledare för föräldrastöd. Gruppen avses finnas fram till det finns en ideellt styrd verksamhet inledningsvis i Jönköpings kommun. Därefter räknar man med att en referensgupp av professionella finns som stöd för en verksamhet under uppbyggnad

11 Resultat Resultatet redovisas under tre rubriceringar; en rubricering avser resultat efter fördjupningsutbildningarna, sammanställning av synpunkter. Den andra rubriceringen avser lägesbeskrivning från kommunernas verksamhetschefer och tredje Vetlanda kommuns utvecklingsarbete och lägesbeskrivning som besvarats av utvecklingsledare i Vetlanda kommun. Sammanställning av synpunkter efter fördjupningsutbildningar I vilken utsträckning gav dig filmade föreläsningar ökade kunskaper? Deltagande under fördjupningsutbildningen anser att filmerna tar upp relevanta ämnen och föreläsare med dignitet. Man uppfattar dock inte kunskaperna som nya, utan känner igen det mesta från sin grundutbildning men uppger att man uppskattar sammansättningen av filmerna och de uppslag de ger för vidare diskussion. Diskussionerna i grupperna anses vara det som ger mest, att de var intressanta och gav nya infallsvinklar. Inte minst för att stärka barn- och föräldraperspektivet på arbetsplatsen och att det styrker insikten om hur viktigt det är att man jobbar för att stärka relationen mellan föräldrar och barn. Vad tyckte du om diskussionsfrågorna kopplade till föreläsningarna? De deltagande uppskattade framförallt att diskutera med andra professioner, både inom IFO samt med andra vårdutövare. Man uppskattade också att frågorna var ställda så att varje deltagare fick fundera över den egna verksamheten. Detta gjorde att man fick diskutera och reflektera hur olika professioner arbetar, vilka roller man har, hinder och möjligheter. De utmynnade i andra diskussioner vilket var bra för att få förståelse för varandras uppdrag. Någon uttryckte att: man behöver ta med sig diskussionen tillbaka till arbetsplatsen och diskutera dessa frågor mer på hemmaplan Kritiken bestod i att många frågor återkom vilket gjorde att man lätt fastnade i likartade frågeställningar och att man hade behövt cirkulera i grupperna oftare. Man ger också uttryck för att man saknar andra yrkesverksamma inom exempelvis skolan, mödrahälsovården samt barnhälsovården. Flera önskar också att det skulle varit fler chefer som medverkat under utbildningsdagarna. Vilken är den viktigaste kunskapen för dig i din yrkesutövning fördjupningsutbildningen förmedlat? De ord som förekommer oftast i svaren är orden samarbete och samverkan och kunskapen om varandras yrkesroller. Man betonar igen att utbildningen har ökat förståelsen för andra professioners perspektiv och vilka förutsättningar/svårigheter de har. Något man också lyfter är att man måste börja våga fråga. Man konstaterar att många föräldrar som är i vård eller söker hjälp på annat sätt vill ha frågan om föräldraskapet och barnen men att man inom professionen tidigare förbisett eller inte vågat ställa frågan. Man är också självkritisk och svarar att samarbetet mellan olika enheter, särskilt vuxenenheter och barn och unga-enheter inte fungerar särskilt bra. För att åtgärda det nämner man ökad kommunikation och förståelse samt att se över rutiner. Att vuxensidan behöver jobba in barn- och föräldraperspektivet aktivt och utveckla rutiner för samarbete/samverkan med 11

12 barnhandläggare. Det behövs större samarbete mellan arbetsgrupper inom socialtjänsten och att man vågar lyfta frågan om missbruk och psykisk ohälsa mer i utredningar och behandlingsarbete samt vikten av barnperspektivet. Man anser också att föräldrarna behöver mer stöd, både för sin egen skull och för barnens skull, när de är i vård och under utredningstiden, inte minst papporna. Flera påpekar att det är viktigt att inte glömma bort papporna, inte minst för barnens skull, samt att utbildningen har satt fingret på brister på samarbete mellan sektionerna. Hur tycker du att diskussionerna i grupp varit? Diskussionerna i grupp är det som deltagare framhåller som den främsta behållningen i fördjupningsutbildningen. Man har tyckt det varit lärorikt och intressant att möta blandade professioner och från andra kommuner. Att mötas i samtal mellan myndighetsutövare och vårdutövare, myndighetsutövare från olika sektioner och kommuner, vårdutövare från olika vårdenheter, detta betonar man är det som är det bestående värdet av fördjupningsutbildningen. Man önskar också att alla åsikter sammanfattas av FoU-ledare för föräldrastöd och delges till berörda chefer och alla som deltagit under kursen för att sprida och öka kunskapen samt att berörda chefer får information om de behov man lyft under kursen. Det man saknat under en del kurser är deltagare från barn- och unga-sektioner. Man hade velat ställa frågor direkt till utredande handläggare och diskutera exempel på hur man kan ta upp frågor om föräldraskap i stödjande syfte samt har funderingar över vad som händer efter att en anmälan om oro för ett barn är gjord? Under fördjupningsutbildningen ingår filmade föreläsningar om hur man kan ställa frågor till föräldrar om föräldraskapet och om barnen. Det finns också filmade föreläsningar om BBIC (Barns behov i centrum) samt processen från det en anmälan om oro inkommer och de olika alternativ det kan leda till. Kursdeltagare lyfter att man vill diskutera fiktiva fall och/eller specifika frågeställningar med handläggare från barn och unga för att ytterligare öka förståelsen för deras bedömningar, skyldigheter, lagstiftning m.m. De utbildningstillfällen där det funnits representanter från både vuxensidan och barn och ungasidan uppskattar man och uttrycker att det ökat förståelsen för var och ens arbetssituation. Där har man istället påtalat behovet av att andra samarbetspartners skulle medverkat såsom chefer, skolpersonal, barnomsorgspersonal, MVC och BVC. Hur tycker du att era funderingar och synpunkter tagits tillvara i diskussion med hela gruppen? Även efter denna fråga framhåller deltagare igen hur viktigt och lärorikt det varit att få diskutera med varandra, först i mindre grupper och sen genom att dela diskussionerna med varandra. Ibland känns frågorna för stora för att ha i en liten grupp. Man uttrycker att det är en bra utbildning där man fått träffa andra och höra hur deras verksamhet fungerar. Man anser även att utbildningen skulle vara bra på hemmaplan tillsammans med kollegor från den egna arbetsplatsen. De arbetsplatsförlagda utbildningstillfällena har varit uppskattade tack vare att man kan diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet direkt med varandra, såsom gemensamma rutiner, samarbete och IT-stöd. Då har man å andra sidan saknat en del andra samarbetspartners som inte rymmer inom den egna arbetsplatsen. FoU- 12

13 ledare för föräldrastöd i Jönköpings län kan konstatera att frågor om samarbete och samverkan snabbt vidgas till att inbegripa fler förvaltningar, hälso- och sjukvård och flera yrkeskategorier. Anser du att uppgiften att se över och påbörja implementering av rutiner avseende att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på din arbetsplats är relevant? Nedanstående bild talar för sig själv. En klar majoritet av deltagarna under fördjupningsutbildningen har ansett att behovet av att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på arbetsplatsen har varit högst relevant. Diagram 1. Anser man att se över och påbörja implementering av barn- och föräldrastöd på arbetsplatsen är relevant? = ej relevant, 6 = mycket relevant 1 = ej relevant, 6 = mycket relevant Övriga synpunkter I Jönköpings län har FoU-ledare för föräldrastöd delat upp fördjupningsutbildningen i två tillfällen och genom det har det skapats en tidsperiod mellan studietillfällena där varje deltagare tagit med frågeställningar till den egna arbetsplatsen om rutiner, praxis mm man arbetar efter. Detta har deltagande tyckt varit nyttigt. Bra att man under tiden för utbildningen tvingas att börja arbeta kring barn- och föräldraperspektivet i sin verksamhet. Under sista utbildningstillfället har man suttit ner och satt upp mål och planerat tillsammans med kollegor, om man varit flera deltagande från samma arbetsplats, eller tillsammans med andra samarbetspartners. Detta har också uppskattats. Intressanta diskussioner, bra med en så blandad grupp gällande erfarenheter/rutiner. Viktigt och bra att ha fått tid till att lyfta detta och diskutera/tänka mycket. Några har önskat ännu mer tid för att tillsammans fundera över fortsättningen: Det kunde varit lite mer tid för att planera hur man ska gå vidare på hemmaplan. 13

14 Kritiken som framkommer är antingen att kursen är upplagd på för många dagar (inledningsvis fyra heldagar, efter önskemål senare tre heldagar) och att det är svårt att vara borta från arbetsplatsen under så många tillfällen. Samtidigt önskar sig många mer tid för diskussion och mer tid för planering, vilket gör att det varit svårt att hitta en bra jämvikt mellan två motsägande önskemål. Vad man vill förbättra på hemmaplan Flerparten av de deltagande under fördjupningsutbildningen har gjort ett grannlaga undersökningsarbete när det gäller att öka sin kännedom om den egna arbetsplatsens behov, möjligheter och begränsningar. Man kan i huvudsak dela upp deltagarnas förbättringsförslag i tre huvudområden. Det första området handlar om rutiner och om vad de innehåller eller inte innehåller. Det andra området handlar om samverkan och samarbete och vad som saknas eller kan förbättras. Det tredje området handlar om vad man skulle önska att utveckla och/eller förbättra i framtiden för de familjer som söker hjälp/vård alternativt blir aktuella via orosanmälningar. De tre områdena redovisas var för sig. Rutiner Avseende rutiner framkommer förbättringsförslag av rutiner samt att de behöver göras mer lättillgängliga eller uppdateras. Andra uttrycker att rutinerna behöver synkroniseras med andra sektioners rutiner samt göras kända för annan personal än just den egna avdelningen. En del beskriver rutinhanteringen när rapporter inkommer från exempelvis polis och anser att ansvarsfördelningen behöver tydliggöras. Flera talar om att kvalitéts-system behöver ses över för att se till att de stämmer bättre överens med varandra. Man påvisar också behovet av att förbättra rutiner för uppföljning, då personalomsättningen tidvis är ganska stor vilket försvårar rutin för regelmässig uppföljning. Överlag finns det dock nedskrivna rutiner och handlingsplaner. Det man påtalar saknas i dem är ibland föräldraperspektivet, ibland barnperspektivet. Några tycker också att det behövs tydligare rutiner inom barn och unga när anmälan om oro gällande missbruk hos föräldern ska anmälas till vuxensektionen. Det motsatta, att vuxensektionen har rutiner för att göra orosanmälan gällande barnen finns enligt deltagarna. När det gäller rutiner kommer också frågan om formulär och check-listor upp. En del verksamheter har det i sina verksamheter, exempelvis familjeformulär, som ska ligga i och följa akten. Man har också rutiner för att se till att familjeformuläret ligger med i akten redan från början. En del socialkontor har system för att kartlägga antal barn man har kännedom om på vuxen- och familjeenheten. Andra säger sig behöver skapa sådana system. I samband med detta nämner man också rutinförbättringar för att man alltid ska ställa frågan om föräldraskapet, antal barn, när de är födda osv. Något en del verksamheter också nämner är att man behöver se över besöksrum och uppdatera information till besökare och allmänhet om vad verksamheten erbjuder. Samarbete och samverkan Mycket samtal och diskussion förs kring hur man kan förbättra samarbetet mellan sektioner, mellan myndighet och vårdutövare inom sektionen, mellan landsting och kommun. Alla är 14

15 överens om att det så kallade stuprörsorganiserandet, att fler och fler tjänster och uppdrag kräver specialkompetens samt att man mer och mer delar upp ansvar och organiserar avdelningar för olika områden, försvårar samarbetet. En del kommuner har redan eller planerar att bilda mottagningsgrupper, med handläggare från både missbruk samt barn och unga, för att ta emot familjer med flera behov. Men man nämner också att myndighetsutövare och öppenvård behöver tillfällen att sitta ner tillsammans och samtala samt komma överens om hur man kan samverka. Man ger också förslag på hur man skulle kunna initiera sådana möten via gemensamma utbildningar, studiebesök, bjuda in någon som berättar om någon verksamhet som berör båda parter eller gemensamma samarbetspartners, att man någon gång har gemensamma personalmöten, att man diskuterar fiktiva fall. Man anser det också viktigt att chefer på olika enheter har ett gott samarbete. Utvecklingsområden Flera nämner att gemensam utbildning är något man vill gå vidare med för att åstadkomma förbättring. Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruk och beroendevården nämns i sammanhanget men också att Att föra barnen på tal. En del verksamheter har barnombud på arbetsplatsen andra talar om att någon/några borde ha uppdraget. Flera talar också om behovet att utveckla barngrupper samt starta eller utveckla föräldragrupper. Man säger sig behöva se över hur stödet ser ut idag och vilka som ger barnen eller föräldrarna stöd. Flera uttrycker också behovet att utvärdera efter att man erbjudit gruppverksamhet eller annat stöd. Men flertalet menar också att detta är en fråga för chefer och ledningsgrupper och nämndsansvariga politiker. Det är stora skillnader i storlek på kommuner och vad man rimligtvis kan erbjuda. Det är dock ingen skillnad i engagemang och idéer om utvecklingsmöjligheter hos de deltagande under fördjupningsutbildningen. Viljan är stor avseende att på sikt genomföra förbättringar för att erbjuda råd, stöd och ibland fler alternativ för de familjer som blir aktuella inom missbruk- och beroendevården samt deras barn. Lägesbeskrivning från verksamhetsansvariga inom kommunen I Jönköpings kommun har man barnombud i varje verksamhet med regelbundna träffar där områdeschef, sektionschef samt representant från barn och unga ingår. Barnombuden förmedlar nyheter ut i verksamheten genom att de har en stående punkt på arbetsplatsträffar. Man har utvecklat något man kallar reflektionskort för att underlätta samtalen gällande barnen. Man frågar efter anhöriga och barn i samband med utredningar och under behandling samt tar hänsyn till barnperspektivet. Barnperspektivet finns med i målarbetet och lyfts under arbetsplatsträffar och metoddagar. Man använder ett familjeformulär som följer ärendet och därmed finns i alla verksamheter. Man för även statistik. I de medelstora kommunerna har en del genomfört eller haft flera av sin personal på utbildning i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv. Det har initierat ett större samarbete mellan dem som jobbar med vuxna samt dem som jobbar med barn och ungdom. Man avser även att erbjuda eller förbättra stödet såväl till föräldrar som till barn, både individuellt och med gruppverksamhet. I Eksjö kommun har man tydliggjort samverkan runt föräldrar och barn inom verksamheten så att information når målgruppen på ett bättre sätt. Man ser även 15

16 behov av att tydliggöra rutiner för samarbete mellan dem som jobbar med barn respektive vuxna i öppenvård med ett tydligare familjefokus, för att inte missa de barn och ungdomar man redan möter. Sävsjö kommun har barnombud och man har jobbat fram förslag på rutiner och förbättringsområden för att öka samarbetet. I Värnamo kommun har man inom IFO bildat en arbetsgrupp som bjöd in en första grupp med deltagare från varje enhet som gick fördjupningsutbildningen. Deltagare i fördjupningsutbildningen har i sin tur tagit fram förslag för att tydliggöra rutiner samt för att öka samarbete och fortsätta arbeta med samverkan. I de mindre kommunerna beskriver man en integrerad verksamhet där handläggare inom myndighet samt personal inom öppenvård träffas regelbundet. I Anebys öppenvård arbetar all personal med både barn, familjer och enskilda vuxna som har ett missbruk. Man har alltid ett barnperspektiv i alla ärenden där det finns barn i familjen. I Mullsjö uttrycker man att även om barnperspektivet alltid funnits anser man att man mer målmedvetet kallar in berörda handläggare i bland annat familjeärenden för förhandsbedömning, än vad man gjorde tidigare. I Gnosjö kommun genomförde man fördjupningsutbildningen i samarbete med kuratorer från skolorna. Man utsåg också ansvariga som i dialog med ansvarig chef ska fortsätta se över och definiera rutinförbättringar samt fortsätta samarbetet mellan verksamheterna. I de kommuner det finns flera verksamheter pågår ett arbete med att ta fram gemensamma rutiner. Oftast berör det de verksamheter som erbjuder öppenvård till vuxna med missbruk samt öppenvård för barn och ungdomar med missbruk. Föräldrastöd och stöd till barnen Jönköpings kommun erbjuder såväl föräldrastöd, anhörigstöd och stöd till barn i egen verksamhet för ändamålet. Föräldrar och barn får stöd genom barngruppsverksamheten Musslan. I Jönköping finns även frälsningsarméns barngruppsverksamhet Vårsol som riktar sin verksamhet till hela länet. I Värnamo kommun har man familjebehandlare inom Barnoch familjesektionen som är en insats (via beslut) för att stärka och utveckla föräldrarollen. Man erbjuder också föräldrastödsprogrammet KOMET. Man har utbildade behandlare i FFT Funktionell familjeterapi, som är familjeterapeutisk metod när ett barn eller en ungdom uppvisar relationsförsvårande beteenden för att hjälpa ungdomar/barn i riskzon och deras föräldrar. I Värnamo finns också Hela människans barngruppsverksamhet Hjärta för barn vilket är en barn- och tonårsverksamhet för barn med krångel i familjen. Eksjö kommun erbjuder föräldrastödsutbildning KOMET samt individuellt föräldrastöd via insatsbeslut. Man har gått ut med information till verksamheter och professioner som möter barn och familjer om att starta barngrupp. Helst ville man startat barngrupp under hösten 2014 men inser att man måste arbeta lite längre tid för att nå ut med information. I Eksjö finns ett samarbete med en frivilligorganisation som erbjuder barngruppsverksamhet, Livbojen. Gislaveds kommun har önskemål och planerar att få igång egen gruppverksamhet för barn till hösten Man samarbetar med Medverkan familjefrid i GGVV (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo) som bedriver barngrupper. Man har även viss kontakt med Hela Människan i Gislaved som bedriver barngrupper. Flera kommuner svarar att man erbjuder individuellt stöd antingen via behandlare inom öppenvården eller via insatsbeslut 16

17 som barn och familj erbjuder. Mindre kommuner köper in tjänsten via närliggande större kommun. Lägesbeskrivning av utvecklingsledare inom Vetlanda kommun Utvecklingsledare i Vetlanda kommun rapporterar i juli 2014 att Vetlanda kommun har satsat på ett långsiktigt arbete för att genom intern och extern samverkan, bedriva ett effektivt arbete för att upptäcka och stötta barn till personer med riskbruk, missbruk och beroende. Som grund för detta arbete har man valt att genomföra SKL:s fördjupningsutbildning Förstärkt barn- och föräldraperspektiv och involverat chefer och personal inom socialförvaltningen samverkanspartners. Genom denna satsning har man påbörjat vissa förändringar vilket man märker i diskussioner genom att personalen har en bättre samsyn och förståelse för varandras arbete och att man har blivit bättre på att utnyttja varandras olika kompetenser. Samverkan mellan de som jobbar med barn- och familj och de som jobbar med de vuxna har ökat. Personalen, både inom familjesektionen och vuxensektionen, har blivit mer uppmärksam på missbruk och dess konsekvenser för barnen och på föräldraskapet. Parallellt med utbildningarna har en arbetsgrupp träffats för att tydliggöra ansvaret och användandet av drogtester inom socialförvaltningen. Utgångspunkt har varit Att stärka barn- och föräldraperspektivet och att föräldrarna är viktiga för barnen oavsett om de bor tillsammans eller inte. Man har frågat sig: hur kan vi tänka nytt ny samverkansmodell? I dessa diskussioner har nedanstående frågor lyfts och diskuterats: 1. Hur skulle vi tillsammans kunna bli bättre på att säkerställa en bra och trygg uppväxtmiljö för barn där vi fått in en anmälan eller har en pågående utredning där det finns en misstanke om eller ett känt missbruk. Vad kan vi göra mer eller istället för krav på drogtester? 2. Hur skulle vi tillsammans kunna bli bättre på att säkerställa ett bra och tryggt umgänge för barnen där det finns en misstanke om eller ett känt missbruk. 3. Vem ska erbjuda stöd till föräldrarna i sitt föräldraskap utifrån den kunskap vi har om hur ett riskbruk, missbruk, beroende/psykisk ohälsa påverkar barnen. 4. Hur ska vi tillvarata varandras resurser och kompetens på bästa sätt? Vem ska erbjuda stöd till barnen utifrån den situation de lever i? Hur minskar/tar vi bort deras skuld/oro/ansvar? 5. Hur får vi Landstinget mer delaktiga? Utifrån dessa diskussioner har ett förslag till matris tagits fram där man bemödat sig att definiera ansvar och utförande. Materialet är ett arbetsmaterial som vävts in i arbetet med att ta fram en samverkansmodell och presenterades under chefsnätverksdagen på Kungsporten oktober Vetlanda socialförvaltningen använder uppföljningssystemet LOKE inom familjesektionen och vuxensektionen där man kan följa barnen, familjen och den vuxnes förändring. Alternativa stödinsatser har ännu inte utökats men kommer troligtvis att övervägas i samband med att arbetet med samverkansmodellen intensifieras under hösten. 17

18 Slutsatser Under kartläggningsveckan i september 2012 av Föräldrar inom missbruk- och beroendevården och deras barn, befann sig i Jönköpings län 102 föräldrar i vård för sitt missbruk och hade tillsammans 197 minderåriga barn. I den fördjupade studien genomförd av CAN, del 2, rapport 143, framkommer att 25 % av barnen i Jönköpings län har särskilt stöd samt att 17 % av föräldrarna önskade stöd till barnen. Över hälften, 53 % av föräldrarna, uppgav att de själva önskade tala med någon om barnens behov samt få information och kunskap om barnens behov. Två av tre, 67 %, uppgav att de ville tala om det egna föräldraskapet och 59 % sa att de också gjorde det flera gånger med någon behandlare inom den aktuella verksamheten där de mottog vård för sitt missbruk/beroende. Oroväckande är att så många som 64 % av föräldrarna uppgav sig ha stöd i sitt föräldraskap av eget barn under 18 år. I CAN:s fördjupade studier, del 2, rapport 143, framkommer att äldsta barnet i syskonskaran har störst problem vilket man tror beror på att de är unga omsorgsgivare. Även placerade barn och barn till föräldrar med blandmissbruk har mer problem än andra barn i studien. I den fördjupande studien framkommer att föräldrar i kartläggningen från 2012 i Jönköpings län uppgav att ca 25 % av barnen får stödinsatser och att ca 17 % av föräldrarna uppgivit att de önskar mer stöd till barnen. I relation till vad föräldrar uttrycker att de önskar till sina barn är stödinsatserna tämligen väl tillgodosedda. I förhållande till vad vi vet om konsekvenser för barn som växer upp i familjer i svårigheter och/eller är placerade på grund av egna bekymmer eller att deras föräldrar befinner sig i svårigheter, är möjligen stödet förhållandevis litet. Hos personal och chefer inom kommunernas verksamheter i Jönköpings län där man möter familjer med svårigheter finns en uttalad viljeinriktning att öka stödet genom att variera utbudet till barn och föräldrar mera och även genom att upplysa om att stödinsatser finns att tillgå. Man tänker sig också att genom ökat samarbete och samverkan ska inte föräldrar och deras barn kunna falla igenom samhällets omsorg utan att ha blivit uppmärksammade och tillfrågade om önskemål om hjälp. Personal som deltagit under fördjupningsutbildningen Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i Jönköpings län är överens om att se över och påbörja implementering av rutiner för att tillvarata barn- och föräldraperspektivet på den egna arbetsplatsen är högst relevant. Det man anser är allra viktigast för att åstadkomma denna kvalitetsutveckling är att förbättra samarbetet inom socialtjänsten, såväl inom myndighetsutövningen som mellan IFO och kommunens öppenvård samt samarbetet med andra vårdutövare, skolan, MVC och BVC. Man lyfter också och betonar att för att fortsätta utvecklingsarbetet behöver chefer och ledningsgrupper samarbeta och vara delaktiga och aktivt driva samverkansfrågor och även ansvariga politiker involveras. Vetlanda kommun har under arbetat på att ta fram en samverkansmodell i syfte att ta vara på barn- och föräldraperspektivet för att säkerställa en bra och trygg uppväxtmiljö för barn där det finns en oro om eller ett känt missbruk. Arbetet med att ta fram en samverkansmodell, processen och resultat av det pågående utvecklingsarbetet, har under 18

19 resans gång beskrivets och diskuterats med länets vårdenheter och chefsnätverk. Chefer inom kommunens missbruksvård samt chefer för barn och unga i Jönköpings län har också enats om ett fortsatt framtida samverkansfokus. 19

20 Diskussion Målet med satsningen av det nationella utvecklingsarbetet att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruk- och beroendevården är att barn i utsatta familjer ska erbjudas ändamålsenligt stöd och att deras föräldrar ska få stöd i föräldraskapet. För att genomföra det har regeringen träffat en överenskommelse med SKL om att stödja länen genom att tillsätta processledare i alla län under tre års tid. Utvecklingsarbetet har innehållet en kartläggning av föräldrar i vård för sitt missbruk och beroende och deras barn, en fördjupningsutbildning för att införa aktuell evidensbaserad kunskap i aktuella verksamheter samt att stödja kommuner att påbörja arbetet med att ta fram en modell för samverkan inom socialtjänsten mellan dem som arbetar med missbruk respektive barn och unga i familjer med missbruk. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län har utöver stöd från SKL och FoUrum haft delaktighet i arbetet av resurspersoner och berört chefsnätverk. Vad har inneburit svårigheter och vad har inneburit möjligheter under utvecklingsarbetet? Vad kunde har gjorts annorlunda eller vad borde ha gjorts som inte har gjorts? FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län har haft samarbete med projektansvarig för Barn som anhöriga i Jönköpings län samt samordnare för barnombud i länet. Vi har träffats för att diskutera gemensamma nämnare där våra respektive utvecklingsområden möts, vi har bjudit in varandra till olika träffar, nätverk, sammanträden för att presentera respektive projekt. Då Landstinget i Jönköpings län tidigare har genomfört ett projekt som kallades Alla barn är allas barn framställdas relativt tidigt i utvecklingsarbetet att Landstinget inte skulle utbilda utbildare i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv. I och med uppdraget att genomföra lagstiftningen inom hälso- och sjukvården; att beakta barns behov av information, råd och stöd, 2g HSL, använde Landstinget redan familjeformulär, hade rutiner för orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa samt finns i Jönköpings kommun ett etablerat samarbete mellan landsting och kommun. Barnombud i länet träffas under gemensamma träffar samt får kompetensutveckling. För dem inom Landstinget som velat gå fördjupningsutbildningen har det funnit möjlighet att anmäla sitt intresse på gemensam sida mellan regionförbundet och Landstinget där utbildningsdatum funnits publicerade. Några har anmält sig och gått fördjupningsutbildningen, företrädesvis de som i sitt uppdrag har varit barnombud för arbetsplatsen. FoU-ledare för föräldrastöd fick tidigt i utvecklingsarbetet kontakt med en mamma med egna erfarenheter av missbruk samt att hennes barn fått hjälp via barngrupp. Hon har deltagit under fördjupningsutbildningen med sin berättelse och reflektioner samt filmen som finns inspelad med hennes barns berättelse har visats och spridits. Det har varit en stor tillgång. Då just denna mamma har ett heltidsarbete att sköta hade nog inte det varit aktuellt att hon själv skulle deltagit aktivt genom att själv gå fördjupningsutbildningen men kanske skulle brukarrådet inbjudits för att gå fördjupningsutbildningen? Det de kunde bistått med i diskussionerna kunde ha givit personal annan insikt om hur det är att vara förälder och söka hjälp. En förklaring till detta är att vid tiden då fördjupningsutbildningen introducerades hade brukarrådet i Jönköping ingen aktiv medlem där föräldraskapet låg nära i tid. 20

21 Brukarrådet i Jönköpings län har utvecklats och byggts upp under samma tid som utvecklingsarbetet med Förstärkt barn- och föräldraperspektiv pågått. FoU-ledare för föräldrastöd i Jönköpings län ser att den fortsatta möjligheten framkommer i personalens egna samtal, reflektioner, diskussioner, frågeställningar och viljan att se både det som är bra och det som behöver förbättras. Det är mycket klokt, uttalat omsorgstagande och vilja att mötas, förändra och förbättra samarbeten som har mötts och blötts under utbildningstillfällena. Utveckling och förändringsarbete tar tid, en tid som flera av personalen säger att de ofta saknar, särskilt i utsatta arbeten med många akuta ärenden, personalomsättningar, andra utbildningar, kompetensutveckling och omorganisationer. Men man ser behovet och man önskar vidga ett individperspektiv till ett familjeperspektiv och där kan upphovet till ett familjeperspektiv finnas. Fortsatt utveckling Att samarbete är viktigt och att det behövs samverkansfokus är såväl personal som chefer inom berörda verksamheter eniga om men det är också ett arbete man behöver organisera, strukturera och förverkliga lokalt på varje arbetsplats. En samverkansmodell finns under utveckling i Vetlanda kommun vilket också är ett stöd för övriga kommuner. I kommunerna finns också möjligheter att fortsätta att arrangera fördjupningsutbildningen Förstärkt barn- och föräldraperspektiv via de deltagare som tidigare gått utbildningen. Både Nässjö kommun och Jönköpings kommun har långt framskridna planer på hur de på bästa sätt ska genomföra utbildningen med samarbetspartners och försäkra sig om att nyanställda får del av den. I Nässjö kommun finns utbildare och i Jönköpings kommun talar man om att starta en utbildargrupp. För att ytterligare bistå kommunerna i länet via FoUrum betecknas ett behov av att erbjuda fortsatt stöd för att stärka barnperspektivet och hur man samtalar med barn som lever i familjer med svårigheter. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram en modell för att samtala med barn, BRA-modellen 21. BRA- modellen har barnets rättigheter som utgångspunkt och bygger på barnets delaktighet. Det är ett direkt stöd till barn och indirekt stöd till föräldrar och ska ses som ett komplement till den information och det stöd föräldrar ger sina barn. Särskilt betonas de rättigheter barnet har till information, råd och stöd, fritid, lek och vila samt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på. För att kunna erbjuda länets personal som möter barn i familjer med svårigheter i BRA-modellen behövs det utbildas utbildare i BRA-modellen som därefter kontinuerligt erbjuder utbildning. FoU-ledare för föräldrastöd och FoU-ledare inom missbruk samt barn och unga ser också ett fortsatt behov av att stödja utvecklingen av ett familjeperspektiv inom socialtjänsten samt behov av uppföljning och forskning av resultat för berörda familjer

22 Referenser och källor Barnen i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga, Sveriges kommuner och landsting, Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider, Socialstyrelsen, Leifman, H., Raninen, J. & Sundelin, M. Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn. Rapport 143, CAN. Leifman, H. & Raninen, J. Föräldrar i missbruks-och beroendevården en kartläggning av hur deras föräldraskap fungerar. Rapport 147, CAN. Furén-Thulin, Å. & Brännström, G. (2014). Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Delrapport Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin , 30/ Janson, S., Långberg, B. & Svensson, B. (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Socialstyrelsen. Våld mot barn 2006/2007: Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet; 2007, SOU 2009:68 S. Föräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruk och beroendevården; Socialstyrelsen, skl.se -> Social omsorg, stöd -> Missbruk och beroende; SKL; Utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården (2011), Genomförandeplan för ett regionalt utvecklingsarbete

23 b7cef1ad868a&filename=j%c3%b6nk%c3%b6ping+l%c3%a4n+kartl%c3%a4ggningen.pd f&attachment=true 23

24 Bilaga Sammanställning efter fördjupningsutbildningar i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk- och beroendevården under i Jönköpings län Ekonomisk redovisning FoUrum har av SKL årsvis, , rekvirerat medel om kr/år för att finansiera en utvecklingsledare på 50 % för att driva utvecklingsarbetet med att stärka barnoch föräldraperspektivet i Jönköpings län. För åren har FoUrum rekvirerat stimulansmedel med kr/år att stödja arbete med samverkan inom socialtjänsten mellan dem som arbetar med vuxna samt barn och unga i familjer med missbruk kr/år har Vetlanda kommun tagit del av i sitt arbete med att ta fram en samverkansmodell kr/år har använts till länets kommuner under en inspirationsdag om föräldrastöd samt en samordnad dag för chefsnätverk inom missbruk samt barn och unga. Ekonomisk redovisning har skett till SKL varje år. 24

25 Sammanställning efter fördjupningsutbildningar i Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk- och beroendevården under i Jönköpings län

26 Fördjupningsutbildning: Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruk- och beroendevården Antal genomförda utbildningar: 6 Antal deltagare: 94 Antal deltagare som lämnat synpunkter om fördjupningsutbildning: 89 Antal kommuner i länet: 13 Antal kommuner som haft deltagare i fördjupningsutbildning: 13

27 Kommun/vuxen Kom/beroende Landst/beroen Kom/BoU Landst/psyk Privat HVB Skola Övergripande Ekonomihandlä Inom vilken verksamhet arbetar deltagare i kursen? (Totalt antal: 94 deltagare) Kommun Landsting Annan

28 Vada arbetar man som? Yrke Yrke

29 Antal år i yrket? Saknas svar Antal < än 1 år 1-5 år 6-10 år > än 10 år Antal

30 Ökade de filmade föreläsningarna deltagarnas kunskaper? = inte alls, 6 = Mycket 1 = inte alls, 6 = Mycket

31 Vad ansåg man om diskussionsfrågorna? = inte alls bra 6= mycket bra 1= inte alls bra 6= mycket bra

32 Hur har diskussionerna i grupp varit? 1= inte alls bra 6= mycket bra = inte alls bra 6= mycket bra

33 Hur har deltagarnas synpunkter tagits tillvara i diskussion med hela gruppen? = inte alls, 6 = mycket bra 1 = inte alls, 6 = mycket bra

34 Anser man att se över och påbörja implementering av barn- och föräldraperspektiv på arbetsplatsen är relevant? 60 1 = ej relevant, 6 = mycket relevant = ej relevant, 6 = mycket relevant 0

35 Önskar man mer stöd/hjälp för att utveckla Förstärkt barn- och föräldraperspektiv på sin arbetsplats och i så fall av vem/vilka? Självvalda svar. Antal

36 FoU-ledare I Jönköpings län: Inger Axelsson inger.axelsson@regionjonkoping.se