Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik
|
|
- Magnus Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANFÖRANDE DATUM: TALARE: Svante Öberg PLATS: Grand Hotel, Saltsjöbaden SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Det är alltid lika trevligt att delta i Statistiska centralbyråns (SCB) konferenser i Saltsjöbaden. Det här är den tionde konferensen där ekonomisk analys och ekonomisk statistik möts i en konstruktiv dialog. Ända sedan den första konferensen 2001 har frågor om produktiviteten stått i fokus. Jag var då chef för SCB och hade inspirerats av de analyser av produktiviteten som gjordes vid Statistics Canada. Jag tyckte att det borde finnas utrymme för mer av det även i Sverige. Det är därför roligt att se att detta arbete fortsätter. Mitt huvudbudskap idag kan sammanfattas i två punkter. För det första vill jag visa att det är svårt att uppskatta potentiell BNP och resursutnyttjande. Olika metoder ger olika resultat. I dagsläget är det dessutom särskilt svårt på grund av den finansiella krisen och den djupa lågkonjunktur som vi nu håller på att ta oss ur. För det andra vill jag hävda trots svårigheterna att göra sådana uppskattningar att potentiell BNP troligen har minskat till följd av krisen, vilket har betydelse för penningpolitiken. Min egen bedömning är att BNP-gapet var cirka + 2 procent 2007 innan krisen inleddes och att potentiell BNP har minskat med cirka 4 procent till följd av krisen. BNP-gapet föll därför med bara cirka 6 procent mellan 2007 och 2009, trots att faktisk BNP minskade med cirka 10 procent i förhållande till trenden. BNP-gapet var därmed cirka 4 procent 2009 när lågkonjunkturen var som djupast. Med nuvarande prognoser kommer BNP-gapet att slutas vid prognosperiodens slut om tre år. Jag tänker först tala om vad den reala ekonomin med andra ord produktion och sysselsättning betyder för penningpolitiken. Därefter kommer jag att gå in på hur man kan mäta potentiell produktion och resursutnyttjande - två centrala begrepp i sammanhanget. Sedan tar jag upp vad som har hänt med BNP i samband med den finansiella krisen. Därefter går jag igenom vad olika metoder har att berätta om potentiell BNP och resursutnyttjande. Till sist tänker jag tala om resursutnyttjandets betydelse för inflationen och den aktuella penningpolitiken. 1 [10]
2 Vad betyder den reala ekonomin för penningpolitiken? De övergripande principerna för penningpolitiken finns beskrivna i skriften Penningpolitiken i Sverige. 1 Av den framgår följande: Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Samtidigt som penningpolitiken inriktas på att uppfylla inflationsmålet ska den stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Detta görs genom att Riksbanken även strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Produktion och sysselsättning kommer alltså in på två sätt i den penningpolitiska analysen. För det första är stabil produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara nivåer viktiga mål för den ekonomiska politiken. För det andra är nivån på produktion och sysselsättning i förhållande till potentiell produktion och sysselsättning eller annorlunda uttryckt resursutnyttjandet en bestämningsfaktor för det framtida inflationstrycket. Hur mäts potentiell BNP och resursutnyttjande? Resursutnyttjande kan mätas på många sätt. Jag vill lägga fokus på BNP-gapet. BNP-gapet har fördelen att det ger en samlad bild av i vilken omfattning ekonomins resurser används och BNP är den centrala prognosvariabeln. BNPgapet är skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP. Med potentiell BNP menar jag den nivå på BNP som är förenlig med ett utnyttjande av tillgängliga resurser som är långsiktigt hållbart och som inte driver upp inflationen. Resursutnyttjandet kan vara antingen positivt eller negativt. Potentiell BNP mäts ofta med en så kallad HP-trend. Det är en statistisk metod som används för att få fram den underliggande trenden i utvecklingen av BNP. Genom att samtidigt försöka minimera avvikelserna från faktisk BNP och visa en så jämn kurva som möjligt, så ger HP-trenden ett mellanting mellan den ofta hackiga kurva som visar de verkliga BNP-utfallen och en linjär trend. En HP-trend är ett ganska bra mått på den underliggande långsiktiga utvecklingen av BNP vid normala konjunktursvängningar. Ett problem med en HP-trend som mått på potentiell BNP är att dess slutpunkt normalt hamnar nära slutpunkten i den faktiska tidsserien. Det gör den till ett dåligt mått på potentiell BNP vid slutet av serien. Ofta är det just slutpunkten som man är intresserad av. Ett annat problem med en HP-trend är att den inte heller är ett bra mått om det sker strukturella skift i potentiell BNP. Och det är naturligt att tro att sådana skift äger rum i samband med en djup lågkonjunktur. De här problemen syns tydligt om man jämför den senaste beräkningen av BNPgapet i den penningpolitiska uppföljningen i september med de uppskattningar som gjordes i realtid. Resursutnyttjandet var troligen högre åren före krisen än 1 Sveriges riksbank (2010), Penningpolitiken i Sverige, 3 juni [10]
3 vad HP-gapen då indikerade. Det är en bild som också stöds av att BNP-tillväxten var hög, sysselsättningen ökade snabbt, den underliggande inflationen steg och var över 2 procent, liksom att hushållens upplåning och huspriserna steg snabbt. (Diagram 1. BNP-gap i september 2010 och i realtid) Det här är ett allmänt känt problem som förekommer inte bara hos oss utan även internationellt. Orphanides menar att man inte bör använda BNP-gap som mått på resursutnyttjande på grund av osäkerheten i uppskattningen av gapet. Han visar bland annat att Internationella valutafondens (IMF) beräkningar av BNP-gap för USA vid olika tidpunkter har gett motstridiga resultat när det gäller resursutnyttjandet och att de därför har lett till felaktiga ekonomisk-politiska rekommendationer. Han drar slutsatsen att man bör fokusera på BNP-tillväxten istället för på BNP-gapet, vilket han menar kan ge mer robusta beslutsunderlag. 2 Det finns också andra sätt att mäta resursutnyttjande på. Ett vanligt sätt är att utgå från en produktionsfunktion där potentiell BNP bestäms av potentiell arbetsproduktivitet och potentiellt antal arbetade timmar. Andra möjligheter är att använda sig av så kallade UC-modeller, 3 principalkomponentmetoder 4 eller modeller där man skattar så kallade flexprisgap. 5 Resursutnyttjande kan också mätas med sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andra mått. Jag återkommer till ett antal sådana mått. Vad har hänt med BNP i samband med krisen? Under åren före den finansiella krisen var produktivitetstillväxten i Sverige snabb. Jag har vid tidigare konferenser här i Saltsjöbaden pekat på troliga orsaker till den snabba produktivitetsökningen. 6 Exempel på strukturella orsaker är avregleringar av produktmarknader, ökad konkurrens genom globaliseringen, ökad användning av informationsteknik eller det som är temat för årets konferens stigande utbildningsnivå och förändrad arbetsorganisation. Men produktiviteten varierar också över konjunkturen. I juni 2007 innan den finansiella krisen inleddes bedömde vi att produktivitetstillväxten skulle bli lägre de närmaste åren. Men att produktiviteten skulle falla så kraftigt som den gjorde förutsåg vi inte. I juni 2007 räknade vi med att produktiviteten skulle öka med sammanlagt ca 5 procent under åren 2008 och Istället minskade den med ca 5 procent. Huvudskälet till minskningen var ett exceptionellt kraftigt fall i efterfrågan. BNP föll med sammanlagt 5 ½ procent under åren 2008 och 2009 istället för att som förutsett öka med nästan lika mycket. 2 Se till exempel Orphanides, A. (2010), "Monetary Policy Lessons from the Crisis, Central Bank of Cyprus. 3 I UC-modeller (UC = Unobserved Components) används ekonomisk teori för att identifiera vilken utveckling av icke observerade potentiella variabler som är förenlig med utvecklingen av observerade variabler som till exempel BNP, sysselsättning, arbetslöshet och inflation. 4 Principalkomponentanalys är en statistisk teknik för att komprimera information, reducera antalet variabler och undersöka systematisk variation i mätdata. Metoden går ut på att beräkna nya latenta variabler, principalkomponenter, som kan förklara huvuddelen av variationen i processen. 5 Flexprisgapet förekommer i modern forskning om penningpolitik där man ofta talar om flexprisproduktion istället för potentiell BNP. Med flexprisproduktion avses den produktion som skulle uppstå om såväl priser som löner var helt flexibla. Bestämningen av den är dock känslig för hur man modellerar ekonomin och tolkningen kan vara svår utan ingående kännedom om modellens egenskaper. För en diskussion om flexprisgap och penningpolitiken, se Jonsson, M., Nilsson, C. och Palmqvist, S. (2008), Ska penningpolitiken stabilisera resursutnyttjandet?, Ekonomiska Kommentarer 1, Sveriges riksbank. 6 Öberg, S. (2007), Produktivitet och penningpolitik, 7 juni 2007 och Öberg, S. (2008), Penningpolitik och produktivitet, 29 januari [10]
4 Erfarenheterna av tidigare djupa lågkonjunkturer i Sverige de senaste decennierna tyder på att sådana kraftiga fall i BNP får långvariga konsekvenser. Vid lågkonjunkturerna under andra hälften av 1970-talet och början av 1990-talet återhämtade sig inte BNP-nivån till den tidigare trenden under en tioårsperiod efter BNP-fallet. (Diagram 2. Historiska BNP-trender) Det är normalt i samband med finansiella kriser att BNP-tillväxten är betydligt lägre och arbetslösheten högre under en längre period efter krisen än under en period av motsvarande längd före krisen. Reinhart och Reinhart har redogjort för detta i en uppsats som nyligen presenterades vid en konferens i Jackson Hole. 7 Det hänger delvis samman med att en kreditexpansion och stigande reala priser på bostäder före krisen följs av en motsvarande åtstramning och fallande priser efter krisen. De noterar också att den dämpade tillväxten och högre arbetslösheten efter en finanskris kan resultera i lägre investeringar och depreciering av humankapital som i sin tur kan sänka både nivån och utvecklingstakten på potentiell produktion. Även i samband med nuvarande kris räknar vi på Riksbanken med en lägre BNP på längre sikt än vi gjorde före krisen. Vi räknar nu med att BNP i slutet av prognosperioden kommer att vara ca 4 procent lägre än enligt de beräkningar vi gjorde för två år sedan. En lägre produktivitet svarar för i stort sett hela fallet, medan antalet arbetade timmar beräknas vara i stort sett desamma. Men det är inte givet att man kan hänföra detta fall enbart till krisen. Mycket annat har också inträffat som har påverkat framtidsbedömningarna. (Diagram 3. BNP, arbetade timmar och produktivitet) Hur stor är potentiell BNP och hur högt är resursutnyttjandet? Jag tänker nu diskutera vad olika metoder säger om storleken på potentiell BNP, BNP-gap och resursutnyttjande och jag börjar med att jämföra de BNP-gap baserade på HP-trender (HP-gap) som Riksbanken brukar redovisa med de BNPgap som Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet använder. De senare redovisar mindre positiva BNP-gap före krisen än det BNP-gap som vi publicerar, nämligen cirka 2 respektive cirka 3 procent istället för cirka 4 procent. Fallet till 2009 är ungefär lika stort enligt alla tre och det negativa gapet 2009 är följaktligen större för dem än enligt vårt HP-gap. (Diagram 4. BNP-gap enligt Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet) OECD, IMF och EU-kommissionen redovisar också BNP-gap för Sverige. Enligt OECD och EU-kommissionen ligger BNP-gapen 2007 på ungefär samma nivå som Riksbankens HP-gap, cirka + 4 procent. Det negativa gapet vid botten av lågkonjunkturen 2009 är beräknat till 4 procent av EU-kommissionen och 7 procent av OECD. Man kan bortse från BNP-gapen 2010 och 2011 enligt dessa båda eftersom deras rapporter är gjorda före sommaren och sedan dess har BNPutfallen blivit överraskande höga. IMF räknar i sin nya rapport med att BNP-gapet är cirka 2 ½ procent 2007, att det faller till närmare 5 procent 2009 och sedan 7 Reinhart, C. M. och Reinhart, V. R. (2010), After the Fall, National Bureau of Economic Research Working Paper Se också Reinhart, C. M. och Rogoff, K. S. (2008), The Aftermath of Financial Crises, National Bureau of Economic Research Working Paper [10]
5 minskar till 1 ½ procent (Diagram 5. BNP-gap enligt Riksbanken, OECD, IMF och EU-kommissionen) Alla tre organisationerna räknar med att potentiell BNP har fallit i samband med krisen. OECD räknar exempelvis med att potentiell BNP har minskat med omkring 3 procent i genomsnitt för länderna i OECD-området till följd av krisen. Ungefär två tredjedelar av fallet beror på högre kapitalkostnader på grund av en återgång till normala risk- och räntenivåer från de onormalt låga nivåerna före krisen, vilket dämpar kapitalintensiteten. Den resterande tredjedelen beror på stigande strukturell arbetslöshet och fallande arbetskraftsutbud. För svensk del bedöms de dämpande effekterna av strukturell arbetslöshet och fallande arbetskraftsutbud dock vara mindre än för genomsnittet. 9 En annan fråga är om den långsiktiga BNP-tillväxten har fallit på grund av krisen. Erfarenheterna från tidigare finansiella kriser tyder på att det ofta har funnits ett samband. Men OECD skriver däremot i nämnda rapport att de inte räknar med något fall i den långsiktiga BNP-tillväxten (efter 2015) på grund av krisen. OECD menar att den ändå faller, men då på grund av den demografiska utvecklingen. På Riksbanken har krisen inte föranlett oss att göra någon ny bedömning av den långsiktiga BNP-tillväxt som vi använder i våra modeller. Vi räknar med att den långsiktiga BNP-tillväxten ligger på drygt två procent per år. Resursutnyttjandet kan också mätas på arbetsmarknaden med exempelvis sysselsättningsandel 10, arbetslöshet, sysselsättningsgap och timgap. Sysselsättningsgapet och timgapet är uppskattade med hjälp av HP-trender och är därmed behäftade med de problem som sådana skattningar innebär. Sysselsättningsandelen och arbetslösheten är däremot inte behäftade med samma typ av tekniska problem, men där är det istället svårt att veta vad som kan betraktas som en normal nivå på respektive variabel. I diagrammet har de lagts in som avvikelser från genomsnittet , utan att för den skull ta ställning till vad som är en normal nivå. De kan ha påverkats av både genomförda reformer och den djupa lågkonjunkturen. Det är i sig viktiga frågor att ta ställning till, men jag går inte in på dem idag. (Diagram 6. Arbetsmarknadsgap) De olika arbetsmarknadsgapen samvarierar av naturliga skäl. Men sysselsättningsandelen, sysselsättningsgapet och timgapet når nollstrecket redan i början av 2011 och är svagt positiva under resten av prognosperioden medan arbetslösheten ligger över genomsnittet under hela prognosperioden. Det är vanligt att arbetslösheten ökar snabbt vid en djup lågkonjunktur och sjunker långsamt i återhämtningen. Men det är också möjligt att vi, som vi har gjort under senare tid, underskattar styrkan i återhämtningen på arbetsmarknaden. Man kan också notera att de positiva avvikelserna från genomsnitten är av samma storleksordning 2007 som vid den föregående toppnivån Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer kan också utnyttjas för att beskriva resursutnyttjandet. Det finns ett tydligt samband mellan olika variabler i barometern. Exempelvis samvarierar företagens planer på att höja priserna med de övriga variablerna, exempelvis bristen på arbetskraft. (Diagram 7. Indikatorer för näringslivet) 8 IMF (2010), World Economic Outlook October Se OECD (2010), OECD Economic Outlook, no. 87, maj Sysselsättningsandelen är definierad som andelen sysselsatta av befolkningen år i procent. 5 [10]
6 De flesta av de redovisade variablerna är emellertid sådana som visar förändringar. Det gäller till exempel efterfrågeläget. Frågan som ställs är om det väntas bli bättre eller sämre. De variablerna är därmed inte bra mått på nivån på resursutnyttjandet utan snarare på om det ökar eller minskar. Men det finns också variabler i konjunkturbarometern som mäter just nivån. Det gäller till exempel brist på arbetskraft i näringslivet och kapacitetsutnyttjande i industrin. Dessa båda har ökat under senare tid och det kan inte uteslutas att de når en normal nivå i slutet av detta år. (Diagram 8. Brist på arbetskraft i näringslivet och kapacitetsutnyttjande i industrin) Det är också intressant att jämföra bristen på arbetskraft med arbetslösheten. De samvarierade påtagligt före krisen. Men bristen på arbetskraft stiger nu snabbare än vad arbetslösheten faller. Det tyder på att matchningsproblemen på arbetsmarknaden kan bli påtagliga långt innan arbetslösheten har kommit ner på en normal nivå. (Diagram 9. Brist på arbetskraft i näringslivet och arbetslöshet) På Riksbanken har vi också utvecklat en särskild indikator för att mäta resursutnyttjandet, den så kallade RU-indikatorn. 11 Den använder en principalkomponentmetod för att utvinna gemensam information ur ett stort antal konjunkturvariabler av nivåkaraktär. Även RU-indikatorn tyder på att resursutnyttjandet i Sverige var ungefär lika högt 2007 som vid den tidigare konjunkturtoppen Detta till skillnad från BNP-gapet baserat på HP-trender, som är betydligt högre 2007 än (Diagram 10. BNP-gap och RU-indikator) En indikation på vad krisen har betytt för potentiell industriproduktion i Sverige kan man också få genom att kombinera statistik om industriproduktion och kapacitetsutnyttjande. 12 Industriproduktionen föll som mest med 24 procent från toppnivån första kvartalet 2008 till bottennivån andra kvartalet Potentiell industriproduktion föll, med en fördröjning på två till tre kvartal, med 14 procent och i förhållande till den tidigare trenden med cirka 20 procent. Ett sådant fall i potentiell industriproduktion skulle kunna förklara ett fall i potentiell BNP på cirka 4 procent eftersom industrins förädlingsvärde motsvarade cirka 20 procent av BNP före krisen. (Diagram 11. Industriproduktion, kapacitetsutnyttjande och potentiell industriproduktion) Sammanfattningsvis kan jag konstatera att potentiell BNP och resursutnyttjande är svåra att uppskatta. Olika metoder ger olika resultat. Särskilt svårt är det just nu på grund av den finansiella krisen och den djupa lågkonjunktur vi håller på att ta oss ur. På Riksbanken arbetar vi vidare med frågorna och räknar med att ta upp resursutnyttjande mer utförligt i nästa penningpolitiska rapport i oktober. Osäkerheten kring resursutnyttjandet gör det också svårt att bedöma om penningpolitiken är väl avvägd eller ej. Min egen bedömning är att resursutnyttjandet var i stort sett lika högt före krisen som vid den senaste högkonjunkturen 2000 och att BNP-gapet därmed var i storleksordningen + 2 procent Jag utgår då från att BNP-gapet baserat på HP-trender är ett bra mått på BNP-gapet 2000 och att andra serier, exempelvis RU-indikatorn, tyder på att resursutnyttjandet var ungefär lika högt 2007 som En närmare beskrivning av RU-indikatorn och dess egenskaper kommer att publiceras inom kort. 12 Den potentiella industriproduktionen har beräknats som [Industriproduktion]x[Genomsnittligt kapacitetsutnyttjande ]/[Kapacitetsutnyttjande]. 6 [10]
7 Min bedömning är också att potentiell BNP minskade med cirka 4 procent i samband med krisen. Det är något mer än enligt OECD:s beräkningar, men OECD har bara beräknat effekten av vissa identifierade förändringar inom ramen för en produktionsfunktion. De har inte tagit hänsyn till eventuella andra effekter av krisen på potentiell BNP, till exempel en onormalt hög kapitalförslitning. Både svenska erfarenheter av tidigare djupa lågkonjunkturer och internationella erfarenheter av finansiella kriser tyder på att effekterna kan bli större. Skillnaden i de prognoser av BNP vi gjorde före och efter BNP-fallet 2009 samt uppskattningarna av industrins potentiella produktion pekar också på en effekt på cirka 4 procent. Jag menar också att denna minskning i potentiell BNP bör förläggas till lågkonjunkturen 2009 och inte spridas ut över en längre period före och efter den lågkonjunkturen. Det innebär att BNP-gapet när krisen var som djupast 2009 var cirka 4 procent. Istället för att öka trendmässigt med drygt 4 procent mellan 2007 och 2009 så föll BNP med 5 ½ procent. Det resulterar i ett fall i faktisk BNP i förhållande till trenden med cirka 10 procent. Men till följd av krisen så föll potentiell BNP med cirka 4 procent. Det innebär att BNP-gapet bara föll med cirka 6 procent. Nivån på BNP-gapet har betydelse för penningpolitiken. Ett stort negativt gap betyder både att inflationstrycket kan förväntas bli lågt och att det finns starkare skäl att understödja produktion och sysselsättning med en expansiv penningpolitik. Mina bedömningar innebär att BNP-gapet var lägre före krisen än vad som framgår av ett BNP-gap baserat på HP-trender. HP-gap fungerar inte bra som mått på resursutnyttjande vid djupa lågkonjunkturer. Men min bedömning stämmer trots det ganska väl med den nivå som HP-gapet anger för Den är också förenlig med att BNP-gapet med nuvarande prognoser skulle vara i stort sett normalt vid prognosperiodens slut. BNP-tillväxten de tre åren är sammantaget drygt 10 procent, vilket är 4 procentenheter mer än en trendmässig tillväxt på drygt 6 procent. Vad betyder resursutnyttjandet för inflationen och den aktuella penningpolitiken? Tidigare sa jag att Riksbanken även strävar efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor och att jag med potentiell BNP menar den nivå på BNP som är förenlig med ett utnyttjande av tillgängliga resurser som är långsiktigt hållbart och som inte driver upp eller ned inflationen. Målet för penningpolitiken är som bekant att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Men ett problem vid den praktiska utformningen av penningpolitiken är att sambandet mellan resursutnyttjande och inflation inte är så tydligt. Jag ska nu gå in på vad resursutnyttjandet betyder för inflationen. Sambandet mellan resursutnyttjande och inflation har i Sverige varit svagare sedan mitten av 1990-talet än det var tidigare. Det hänger samman med att penningpolitiken har fått en hög trovärdighet. Genom att de långsiktiga inflationsförväntningarna hos hushåll och företag numera är stabilt förankrade kring inflationsmålet på 2 procent finns det helt enkelt inte mycket utrymme för andra variabler att påverka inflationen. Men det hänger också samman med att 7 [10]
8 inflationen påverkas av mycket annat än resursutnyttjandet, som variationer i energipriser, växelkursförändringar och ändrade räntor. 13 Men även om det är svårt att med ekonometriska metoder skatta stabila samband mellan resursutnyttjande och inflation så är sambandet inte obefintligt. Internationella erfarenheter tyder på att mindre variationer i resursutnyttjandet i normala tider inte påverkar inflationen nämnvärt, men att ett mycket lågt resursutnyttjande märkbart dämpar inflationen. I den nuvarande krisen med mycket lågt resursutnyttjande i USA och i euroområdet har den underliggande inflationen fallit från normala nivåer på cirka 2 procent till cirka 1 procent. För svensk del tycks det som om den underliggande inflationen trots allt har ett relativt starkt samband med resursutnyttjandet mätt med RU-indikatorn med en eftersläpning på 1 till 2 år. (Diagram 12. RU-indikator och inflation mätt med HIKP exklusive energi 14 ) I Sverige har den underliggande inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) hållits uppe till och med över 2 procent de senaste två åren trots att resursutnyttjandet har fallit. Det hänger troligen samman med att kronan försvagades kraftigt i krisens mest akuta skede. Detta bidrog till stigande importpriser mätta i svenska kronor som höll uppe inflationen. Kronan har nu förstärkts igen och är i stort sett tillbaka på den nivå den hade gentemot euron före krisen och inflationen mätt med KPIF har fallit tillbaka under 2 procent. (Diagram 13. Inflation mätt med KPI och KPIF) Under prognosperioden räknar vi med att inflationen mätt med KPIF först faller ner till cirka 1 procent, men att den sedan stiger igen till cirka 2 procent vid prognosperiodens slut. Inflationen mätt med KPI föll kraftigt under krisen till följd av våra räntesänkningar, men den kommer att vara högre än inflationen mätt med KPIF i takt med att vi höjer reporäntan till en mer normal nivå. När vi jämför olika mått på resursutnyttjande med de prognoser vi gör för inflationen i den senaste penningpolitiska uppföljningen blir bilden följande. Den underliggande inflationen mätt med KPIF börjar stiga under Vid det laget har troligen resursutnyttjandet mätt med variabler som RU-indikatorn, brist på arbetskraft i näringslivet, kapacitetsutnyttjande i industrin, sysselsättningsandel och de HP-trendbaserade måtten sysselsättningsgap och timgap redan stigit till nivåer över det normala. Den underliggande inflationen mätt med KPIF stiger sedan upp till 2 procent vid slutet av prognosperioden. Resursutnyttjandet mätt med BNP-gap baserat på HPtrender har då kommit upp till en normal nivå. HP-gapet är då i stort sett noll. Även min egen bedömning av BNP-gapet har då nått nollstrecket. Arbetslösheten har däremot inte nått en nivå som motsvarar genomsnittet för åren före krisen ens i slutet av prognosperioden. Det är alltså en ganska sammansatt bild som framkommer i våra prognoser. Det finns inte ett enkelt samband mellan ett mått på resursutnyttjande och ett mått på inflation. Istället kan resursutnyttjandet mätas på flera sätt, vart och ett med sina förtjänster och brister. Inflationen kan också mätas på flera sätt och vi 13 För en närmare diskussion, se Adolfson, M. och Söderström, U. (2003), Hur påverkas ekonomin av inflationsmålet?, Penning- och Valutapolitik 1/ HIKP är det EU-harmoniserade konsumentprisindexet och motsvarar i stort sett KPIF, men påverkas inte som KPIF av viktförändringar vid årsskiftena. 8 [10]
9 använder regelbundet ett stort antal mått på underliggande inflation. I denna mångfacetterade värld gör vi så goda bedömningar som vi kan av inriktningen på penningpolitiken. Vid det senaste penningpolitiska mötet den 1 september beslutade vi att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent och gjorde bedömningen att reporäntan gradvis kommer att höjas upp till mer normala nivåer i takt med att resursutnyttjandet stiger. Räntan kommer ändå att vara onormalt låg en tid framöver för att understödja återhämtningen i ekonomin. Jag ställde mig bakom den prognos för reporäntan som vi gör i den senaste penningpolitiska uppföljningen - en prognos som jag tror ligger väl i linje med bilden av en stabil konjunkturuppgång i Sverige. (Diagram 14. Reporänta) För egen del har jag känt mig rätt övertygad om två saker, vilket jag tydligt redogjort för i de senaste protokollen. För det första att vi bör höja reporäntan de närmaste månaderna eftersom den svenska ekonomin utvecklas så starkt. Resursutnyttjandet stiger, vilket på sikt höjer inflationstrycket. Vi bör därför lätta på gasen för att undvika en för hög inflation längre fram. För det andra att reporäntan på lång sikt i genomsnitt bör vara cirka 4 procent, vilket motsvarar en inflation på 2 procent och en realränta på 2 procent. Det senare är vad den korta realräntan på statspapper har varit i genomsnitt i både USA och euroområdet under längre perioder. Däremot är det svårt att ha en bestämd uppfattning om vad reporäntan bör vara om två eller tre år. Varken vår egen eller marknadens prognosförmåga räcker till för att göra bra prognoser på den sikten. Reporäntan kommer bland annat att bero på utvecklingen i euroområdet och i USA och hur de påverkar den svenska ekonomin. En svagare internationell utveckling skulle kunna medföra en svagare utveckling i Sverige och en lägre räntebana på längre sikt. Men en starkare utveckling av den svenska arbetsmarknaden skulle kunna innebära ett högre inflationstryck och en högre räntebana. Trots osäkerheten menar jag att vi bör redovisa vilka antaganden vi gör om reporäntan i samband med våra prognoser. Det vore märkligt om vi redovisade alla andra förutsättningar för prognoserna utom just reporäntan som är det enda vi beslutar om. Dessutom vore det inte bra att basera våra prognoser på marknadens terminsräntekurva i de fall vår bedömning av reporäntan som för närvarande avviker från terminsräntekurvan. Vi är också noga med att tala om att räntebanan är en prognos och inte ett löfte. Men våra möjligheter att styra räntorna längre ut på räntekurvan är mycket begränsade. Det vi kan göra är att kommunicera vår egen bedömning, och även den är behäftad med stor osäkerhet. Den statistik som har redovisats efter den senaste penningpolitiska uppföljningen tyder på en starkare utveckling i Sverige än vad vi då räknade med. Enligt nationalräkenskaperna i september var BNP-tillväxten snabbare andra kvartalet 2010 än vad som redovisades i augusti i snabbstatistiken. Konjunkturbarometern och inköpschefsindex för industrin i september var positiva och överträffade marknadens förväntningar. Enligt arbetskraftsundersökningarna minskade arbetslösheten i augusti något mer än vi räknade med. När det gäller den internationella utvecklingen är det däremot fortsatt osäkert. Statistik och annan information kommer ibland in bättre och ibland sämre än förväntningarna. 9 [10]
10 Någon ny samlad bild av den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att redovisa förrän efter nästa penningpolitiska möte den 25 oktober. 10 [10]
Penningpolitiken och det svårfångade resursutnyttjandet
ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-25 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merBNP-tillväxt och resursutnyttjande
ANFÖRANDE DATUM: 11-1- TALARE: Förste vice riksbankschef Svante Öberg PLATS: SCB:s produktivitetskonferens i Saltsjöbaden SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel + 8 787 Fax + 8 1
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merFörste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå
ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merPenningpolitik med inflationsmål
Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merFlexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning
Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet Flexibel inflationsmålspolitik Inflationsmål, % för Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet Lars E.O. Svensson
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merANFÖRANDE. Konjunkturen och arbetsmarknaden. Sambandet mellan konjunkturen och arbetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2010-04-29 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merDet ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg
Det ekonomiska läget KOMMEK 8 augusti Vice riksbankschef Svante Öberg Det ekonomiska läget BNP-tillväxten dämpas i år och nästa år. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten börjar öka. Inflationen
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merPenningpolitik med egen räntebana
ANFÖRANDE DATUM: 2007-06-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Öhmans, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merCentralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Läs merStatligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)
YTTRANDE 31 januari 2013 Dnr. 629-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689) S A M M A N F A T T N I N G Det är oklart om ett statligt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merInflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning
ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merPenningpolitisk uppföljning december 2007
Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merRiksbankens roll i svensk ekonomi
Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-23 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Handelshögskolan vid Göteborgs universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merAppendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson
Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merAvvägningar i penningpolitiken när teorin möter praktiken
ANFÖRANDE DATUM: 2009-09-18 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Karolina Ekholm SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merDags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Läs merPenningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Läs merPenningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merFörste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2010-08-20 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merVice riksbankschef Lars E.O. Svensson
ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-04 TALARE: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson PLATS: Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merSammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet
Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2010
Penningpolitisk rapport Oktober S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL 1 Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merSÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 11
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 11 DATUM: 2006-06-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merPenningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs mer20 March Trotsig inflation
20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen.
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merRiksbankens direktion
Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna
Läs merReporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor
Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merDet aktuella penningpolitiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 2004-01-29 TALARE: PLATS: Irma Rosenberg Handelsbanken SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merVice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad
ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs mer