Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010-2011"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Skolenhet Centrum Korsavadsskolan årskurs 5-9 och tillhörande fritidshem Vi utvecklar rötter och vingar. Nyfikenhet är vår drivkraft. Rektors namn: Pia Svensson Telefonnummer: E-postadress: 1

2 Innehåll Inledning, grundfakta Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar för måluppfyllelse Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål Normer och värden :2 Utveckling och lärande/kunskaper :3 Elevers ansvar och inflytande Likabehandlingsplan och Plan mot Kränkande behandling IKT (Information-och kommunikationsteknik) Skolbiblioteket på Korsavadsskolan Analys av samlad måluppfyllelse Framåtsyftande åtgärder, åtgärder för förbättring Åtgärder som skall göras på kort sikt för att nå en ökad måluppfyllelse: Åtgärder som skall göras på lång sikt för att nå en ökad måluppfyllelse: Betyg åk Betyg åk ÄP åk

3 Kvalitetsredovisning läsåret Åk 5-9 Inledning, grundfakta Korsavadsskolan är en 5-9- skola och är belägen i Centrum i Simrishamns Kommun. Vår verksamhet omfattar grundskola, förberedelseklass, särskola och fritidshem. Skolan har cirka 596 i åldrarna år. Korsavadsskolan är organiserad i fem stycken så kallade hemvister Söder. Mitten, Norr, åk 5-6 och en särskola. Varje hemvist leds av ett arbetslag. I varje hemvist på 6-9 finns det åtta klasser, på 5-6 finns det fem klasser. Eleverna på 6-9 arbetar mestadels åldershomogent, men det förekommer ämnesövergripande arbetspass, där möjlighet ges till en högre grad av elevinflytande och där andra gruppkonstellationer än klassen kan förekomma På skolan arbetar i varierande sysselsättningsgrad lärare, assistenter, barnskötare, speciallärare och specialpedagoger. Verksamheten har tillgång till skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare. Korsavadsskolan har ett skolbibliotek och delar från mars 2011 bibliotekarie med Österlengymnasiet. Rektor på skolan har ansvar för årskurs 5-9. På skolan finns det ett stödteam, som arbetar med att ge stöd åt elever med behov av särskilt stöd. De ger även råd och handledning till personalen i olika ämnen. I stödteamet ingår det en kurator, en skolsköterska, fyra specialpedagoger och fyra speciallärare. Det är viktigt för oss på Korsavadsskolan att utveckla och individualisera undervisningen med alternativa metoder, så att alla elever ska kunna få det stöd de behöver och har rätt till. På så sätt kan de få maximal kunskapsutveckling, oavsett förutsättningar eller bakgrund. Vi anser att det är mycket viktigt att vi har ett bra samarbete med föräldrarna så att uppföljningen kring eleverna blir det bästa möjliga. Alla elever har mentorer som har kontinuerlig kontakt med hemmet. Utöver det, har vi ett frånvaro- och dokumentationssystem, där föräldrarna kan se sina barns närvaro på skolan samt få en bild om hur det går för deras barn i skolan (Dexter och Unikum). Vi har även ett skolråd där föräldrarna kan vara med och påverka skolans verksamhet. Verksamhetens närmare innehåll ska utformas så långt ut i organisationen som möjligt, utifrån gällande styrdokument. All personal är ledare i sitt arbete. Ledarskapet kännetecknas av tydlig struktur inom vilken vi har stor frihet att forma vårt arbete mot läroplanens mål. Elever och personal ska ges möjlighet att ta ansvar och utveckla sina förmågor att kritiskt reflektera över det egna arbetet. Alla ska ha möjlighet att påverka sitt arbete samt delta i planering och utvärdering av det egna arbetet. Med elevernas stigande ålder följer också ett ökat ansvarstagande. Allt pedagogiskt arbete skall ta sin utgångspunkt i varje elevs möjlighet och det eleven kan. Organisationen ska ge eleven möjlighet att arbeta utifrån sitt eget lärande där måluppfyllelsen står i fokus. Elever som förstår skolans mål når dem givetvis 3

4 bättre. Ett av skolans mål är därför att synliggöra och konkretisera strävansmålen och kunskapskvalitéerna för eleven. Skolans viktigaste organisationsform är de pedagogiska arbetslagen, där varje lag ansvarar för eleverna. Arbetslagens främsta uppgift är att skapa en helhet kring eleven. Skolan ska vara en skola för alla. Det pedagogiska arbetet skall därför planeras utifrån varje enskild elevs unika förutsättningar, önskningar och behov. Alla individer lär sig saker på olika sätt. Det är därför pedagogernas ansvar att miljön och sättet att lära ska anpassas efter den enskilda elevens behov. Den pedagogiska verksamheten ska sträva efter att eleven når de mål som satts i den individuella utvecklingsplanen. Verksamheten ska genomsyras av en helhetssyn. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Följande underlag har Korsavadsskolan använt sig av för att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen: Genom gemensamma enkäter, personalens pedagogiska dokumentation, elevernas individuella utvecklingsplaner, skolans elevråd, personalens arbetslagsmöten, övriga konferenser och utbildningsdagar, föräldramöten, föräldraråd, observationer, tester samt övriga nyckeltal. Eleverna har varit delaktiga genom mobbingenkäten, trivselenkät och genom kontinuerliga klassråd och elevråd. Rektor har gjort besök i klassen. Rektor har varit närvarande vid samtliga arbetsplatskonferenser där utvecklingsarbete har bedrivits. Följande rutiner har Korsavadsskolan när det gäller utarbetande av kvalitetsredovisning: Inför varje nytt läsår ser skolledningen och personalen över den lokala arbetsplanen, LAP och formulerar mål och metoder, som sedan förankras i hemvisterna. Detta är sedan ett underlag, som alla medarbetare arbetar efter under läsåret. Skolans personal utvärderar kontinuerligt verksamheten i en Lokal arbetsplan LAP. Här diskuteras även åtgärder för att ytterligare förbättra verksamheten. Detta sammanställs i slutet av varje läsår och tas upp på arbetslagsträffar/personalmöten. Resultat och analyser från enkäter och nationella prov kommer att lyftas upp i föräldraråden och till viss del vid föräldramöten under hösten. Eleverna möter främst kvalitetsarbetet löpande under året då utvärdering av enkäter, tester, prov mm sker. Vissa frågor behandlas även i elevrådet. Under december sammanställs höstterminens resultat och slutsatser dras. Kvalitetsredovisningen fastställs slutligen på arbetsplatsträff och i Losam. Kvalitetsredovisningen presenteras för alla på skolans hemsida. Kvalitetsredovisningen ska innehålla följande: Mål i läroplanen, Simrishamns Kommuns skolplan och lokala mål inom de prioriterade områdena för enheten. Efter varje avslutat läsår genomför personalen skriftliga verksamhetsbeskrivningar och utvärderingar i respektive hemvist, för att få fram ett så brett och bra underlag som möjligt till en kvalitetsanalys av det läsår som varit. Detta material används sedan tillsammans med 4

5 betygsstatistik, andra resultat och elevutvärderingar som underlag till Kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ligger till grund för nästa läsårs prioriterade mål och utvecklingsområde. 3. Förutsättningar för måluppfyllelse 5-9 Korsavadsskolan är en 5-9 skola och vi arbetar för att det ska vara ett bra samarbete mellan personalen och ett igenkännande för eleverna genom en röd tråd från åk 5-9. Det är viktigt utifrån aspekten att man inte ska förlora viktig information kring eleverna och deras behov under skolgången. Det är extra viktigt när det gäller elever som har behov av särskilt stöd. Skolans verksamhet blir ändå uppdelad i två delar, 5-6 och 7-9, men det är vårt mål att alla ska känna, att vi har en gemensam tillhörighet på skolan. På 5-9 finns det många motiverade och positiva elever, men det finns även ett antal elever som har behov av särskilt stöd och är resurskrävande. Personalen på 5-6 består av elevassistent, barnskötare, 1-7 och 4-9 lärare, specialpedagog och speciallärare vilka är mycket engagerade och alltid vill hjälpa till med att förändra och förbättra verksamheten. De har många idéer som det tas tillvara på. Det finns dock alltid behov av förstärkningar och stöd i personalstyrkan och det är inte alltid det finns extra resurser till alla, utan de enskilda pedagogerna får ofta ta ett stort ansvar. Det är ingen större omsättning i klasserna på 5-6 utan det är ett relativt stabilt elevunderlag. Arbetslaget på 5-6 har gemensamma arbetslagstider varje vecka. Laget har en kontaktperson och de övriga i laget har andra ansvarsuppgifter. Undervisningslokalerna är ändamålsenliga men de upplevs ibland som trånga. Situationen kommer att förändras till nästa läsår då vi kommer att ha färre klasser. Det finns efterfrågan på kompensatoriska hjälpmedel och då främst datorer och kanoner. Inför kommande läsår kommer det att finnas datorer till alla årskurs 6 elever och kanoner i alla klassrum. Fritidshemmet Personalen på fritidshemmet består av en barnskötare som även samverkar med årskurs 5-6. Fritidshemmet skall vara en trygg, stimulerande och positiv miljö. Fritidshemmets personal har skrivit en Lokal Pedagogisk Planering utifrån olika sociala förmågor. Eleverna har varit delaktiga i planeringen och genomförande av aktiviteterna. Kriterier för en ökad måluppfyllelse har varit att träna den sociala kompetensen för att stödja varje barn i sin egen utveckling. Hitta kontinuitet i vardagen och att träna sig enskilt och i grupp på att bli självständig. Målet har också varit att planeringen ska passa så många elever som möjligt. Arbetet har utgått ifrån styrdokumenten och Allmänna råd för fritidshem och allas samsyn 5

6 kring Lpo94. Resultatet har visat att eleverna upplever att de lärt sig något nytt och utvecklat sin sociala kompetens. Varje eftermiddag erbjuds barnen möjlighet till lek eller någon annan planerad verksamhet. Det serveras frukost och mellanmål på fritidshemmet så att barnen ska orka med dagen. Fritidshemmet är öppet alla vardagar förutom på röda dagar och vissa andra dagar i anslutning till storhelger, samt när personalen har gemensam kompetensutveckling. Fritidsverksamheten har öppet från till Under året har vi haft cirka 10 barn inskrivna på fritidsverksamheten. Fritidshemmet finns på hemvisten där årskurs 5-6 går i skolan. Fritidshemmets personal har ekonomiskt ansvar för inköp av mellanmål och material som används i verksamheten. Varje onsdag under terminen har det bedrivits en onsdagsklubb på Torget, dit alla elever i årskurs 5-6 varit välkomna, även de elever som inte varit inskrivna på fritidshemmet. Under sommaren samarbetar Korsavadsskolan fritidshem med Simrislundsskolans fritidshem. På 7-9 är det större omsättning i elevgrupperna än på 5-6. På 7-9 finns det elever som skolkar eller inte deltar i all undervisning, vilket är ett stort bekymmer. Självklart finns det många motiverade och positiva elever, men i takt med att de resurskrävande eleverna med särskilda behov blir äldre, så ökar även deras behov av särskilt stöd. Kraven i form av betyg och behörighet till gymnasiet gör sig gällande och det påverkar självklart eleverna. Det finns elever som har problem och svårigheter av olika slag i och utanför skolan och dessa blir påtagliga ju äldre de blir. Dessutom är det inte bara inlärningsproblem och svårigheter med att nå målen i de olika ämnena som ökar med åren, utan även problem som beror på sociala eller andra faktorer som gör, att de har svårt att fungera i skolan. Detta gör att det ibland blir svårt för lärarna att bara behärska sina respektive ämnen utan de måste också utveckla kompetens vad det gäller konflikthantering och social träning av eleverna. Inför kommande läsår anställer vi en socionom som kommer att arbeta i de olika hemvisterna på 7-9. Arbetslagen på 7-9 är organiserade i tre hemvister/arbetslag och det finns en kontaktperson i varje arbetslag som har visst informationsansvar. Arbetslagen träffas varje vecka på tre fasta tider. Även eleverna och respektive mentor träffas varje vecka för att planera tillsammans. Varje elev har en mentor som deras föräldrar kan vända sig till. Det är även mentor som ansvarar för utvecklingssamtalen och att uppmärksamma särskilda behov hos sina mentorselever. Precis som personalen för de yngre eleverna så är personalen för de äldre eleverna mycket engagerade och ambitiösa och vill gärna hitta nya sätt att förbättra och utveckla verksamheten. Lokalerna för de äldre eleverna är till viss mån ändamålsenliga förutom Nosalarna som används vid laborationer. Vi hade önskat att de hade funnits fler salar av den sorten. 6

7 För övrigt så motsvarar inte de ekonomiska resurserna alla de olika behov som finns på skolan. Vi har inte alltid möjlighet att tillgodose alla de specifika och individuella behov som eleverna har, även om vi alltid försöker att hitta lösningar. Vi har arbetat med tydliga målbeskrivningar, feedback och framåtsyftande samtal. Vi har arbetat med ett ökat samarbete, som ökat pedagogernas helhetssyn på den enskilde eleven. Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling har omarbetats och personalen har blivit bättre på att dokumentera händelser och insatser/åtgärder, samtidigt som det förebyggande arbetet har fortsatt. Det behöver utvecklas ytterligare under nästa läsår. Alla elever och personal ska arbeta efter skolans likabehandlingsplan. Det är allas ansvar att vi har god arbetsmiljö på skolan. Utifrån de erfarenheter som vi gjorde under förra läsåret var det mycket som gick att göra annorlunda och bättre och flera områden kunde utvecklas och förstärkas för att öka måluppfyllelsen på Korsavadsskolan. Flera av dessa bitar har vi redan påbörjat. Trots att det känns tungt emellanåt, får vi inte sluta tro att vi gör ett bra arbete. Målet för den pedagogiska verksamheten är att hela tiden att träna och förbättra elevernas förmågor, färdigheter och kunskaper. 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål I redovisningen av verksamheten utifrån prioriterade mål har vi valt att lyfta fram följande mål. Vid läsårsstart 2010 presenterades Simrishamns Skolplan, skolan och enhetens fokusmål för läsåret. Simrishamn Skolplan: Normer och Värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Vi utgick från den föregående kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen när vi ställde upp målen som vi skulle arbeta med. Målen i den lokala arbetsplanen är baserade på de nationella målen, skolans prioriterade/fokus-mål och Simrishamns skolplan. Utifrån dessa områden formulerade vi sedan följande mål som vi främst valde att fokusera på. Arbetet har enligt fokusmålen inriktas på: - Allas samsyn och ansvar kring Lpo94 - Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - Hälsa och rörelse - Implementering av de nya styrdokumenten 7

8 - Mål, bedömning och betyg - IUP med skriftliga omdömen - Åtgärdsprogram - Jämställdhet/genus 4.1. Normer och värden Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. (Lpo 94) Korsavadsskolan har jobbat med läroplanens olika mål på nedanstående sätt. Resultat och måluppfyllelse utifrån enhetens lokala mål med inriktning mot målen i läroplanen: Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling har varit i fokus under läsåret. I åk 5-6 har klasserna haft livskunskap på schemat. Nya ordningsregler med en större tydlighet arbetades fram under vårterminen, Detta arbete är oerhört viktigt i skapandet av en positiv och glädjefull skolgång för Korsavadsskolans elever. I detta avseende vill skolan också lyfta fram en del i visionen, där skolans vision är att alla elever ska känna stolthet över sin skola. Trygghet ska utgöra ett av skolans ledord och denna del arbetar vi med utifrån skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, med en tydlig organisation för skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling. Bakgrund Efter att ha sett och utvärderat trygghets-och trivselenkäten tyckte vi att detta var ett viktigt mål att arbeta vidare med under läsåret. Enkätsvaren visar att vi har oroligt på skolan och att kränkningar sker. Konflikter mellan elever uppstår där många elever vistas, men få vuxna finns, t ex i korridorer, uppehållsrum, skolgård och omklädningsrum. Vidtagna åtgärder för att nå målen Processen Vi måste fortsätta arbetet med att skapa gemensamma värderingar för att alla ska känna sig trygga och respekterade. 8

9 Arbetslagens insatser för att nå målen Vi har på Arbetslagsträffar under våren arbetet fram gemensamma ordningsregler för årskurs 5-9. Ordningsreglerna kommer att förankras under uppstartsdagarna i augusti. Ordningsreglerna skall vara en bindande överenskommelse mellan vårdnadshavare, elever och skola. Ordningsreglerna kommer att presenteras för Skolrådet och elevrådet i början på nästa läsår. Vi arbetar för att skapa ett gott arbetsklimat i klassrummet. Kontinuerligt arbete med värderingsfrågor bland elever och vuxna har skett under året, med fokus på Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling På 5-6 finns alltid personal ute bland barnen. Muntliga utvärderingar görs kontinuerligt. Barnen känner sig trygga och trivs på 5-6. Naturligtvis finns det saker som vi fortsätter att förbättra. Diskussioner kring värdegrundsfrågor t.ex. ordningsregler, läroplanens Normer och Värden och likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förs i klasserna i mentorsgrupperna och på arbetslagsträffar. Arbetslagen har tillsammans med eleverna under året arbetat för att skapa en god arbetsmiljö i sin hemvist. Arbetslagen har arbetat på olika sätt och nått olika resultat. Utvärderingsmetod Vi utvärderar med kommunens enkät på 5-9. Sammanställa vuxnas erfarenheter och iakttagelser vid terminsslutet. Vi efterlyser en bra utvärderingsmetod. Resultat Tyvärr är resultatet missvisande p.g.a. att alla elever/klasser inte gjort trivselenkäten. Det eleverna tycker är viktigast är att man ska känna sig trygg på skolan. Det förekommer bråk och kränkningar i korridorerna på rasterna men även i klassrummen, uppehållsrummen och på skolgården. Resultatet visar att det används mycket kränkande ord på skolan enligt den enkätundersökning som gjorts på skolan. Korsavadsskolan har under läsåret varit ganska stökig. Det har under läsåret funnits gängbildningar inom och utanför skolan som påverkar arbetsmiljön. Det förekommer händelser mellan enstaka elever som går på skolan. Vid några tillfällen har grupper av elever agerat på hotfullt sätt mot enstaka individer. Dessa händelser har hanterats på arbetslagsnivå och även skolledningen har agerat. Nästan alla händelser har kunnat redas ut på skolan. 9

10 Måluppfyllelse Vårt mål ovan är att betrakta som en vision. I och med att det finns elever som trivs dåligt i skolan och elever som blir utsatta, så är målet inte uppnått. Åtgärder för utveckling Likabehandlingsplanen har utvärderats och kommer att revideras inför höstterminen. I planen redogörs bl.a. för det förebyggande och främjande arbetet, för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Planlagt arbete med Normer och Värden och Likabehandlingsplanen kommer att fortsätta i mentorsgrupperna och på arbetslagskonferenser under hösten. Skolans likabehandlingsteam ska ha en skriftlig plan med mål för gruppens arbete, samt en beskrivning hur gruppen vill arbeta. För att elever inte ska uppleva otrygghet, är det viktigt att gruppen kan redovisa hur den arbetar förebyggande och hur gruppen upptäcker elever, som kan vara utsatta för trakasserier. Likabehandlingsteamet ska synas, vara bekant på skolan och ha en plats på skolans hemsida. Likabehandling och trygghet ska vara ständigt aktuell på skolan. Skolan ska arbeta med att sätta de ordnings-och förhållningsregler som ska gälla på skolan under läsåret Skolan har anställt en socionom som kommer att arbeta för en trygg skola tillsammans med ledning och övrig personal. Analys Vi måste öka antalet vuxna på förmiddagsrasten. Vi behöver lägga upp en strategi för att hitta när/var det behövs mer vuxennärvaro t.ex. vara ute mer i korridorerna under rasterna. Det finns ett behov av fler vuxna på raster. Vi måste använda och arbeta mer med Läroplanens normer och värden, ordningsregler och Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Det är svårt att jämföra över tid, för vi har aldrig samma förutsättningar. Bråken som sker under lektioner kan förklaras med att eleverna ibland arbetar i olika salar och pedagogerna rör sig mellan dessa. Utöver de punkter som tagits upp, så finns det en del bitar, som vi på skolan inte kunnat påverka och det är framförallt situationen utanför skolan. Vi har i anslutning till skolan platser som drar till sig problem, bl.a. en affär. Om vi skulle kunna få hjälp med detta skulle skolan kunna fokusera mer på det pedagogiska uppdraget. 10

11 4:2 Utveckling och lärande/kunskaper Mål Lpo 94 Mål att sträva mot Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära (Lpo,94). Bakgrund Som jag ser det är lärandet det centrala i all utveckling och som ska leda till förändring. Ett skolutvecklingsarbete ska leda till förändring och för att en förändring ska komma till stånd behöver nytt lärande skapas. Att i det dagliga arbetet på skolan skapa en lärande miljö som utvecklar lärandet är en central uppgift för ledare och pedagoger. Vidtagna åtgärder för att nå målen Processen Arbetslagens insatser och arbetssätt för att nå målen: Vi ger förutsättningar för eleverna att aktivt fylla i egen utveckling på Unikum eller liknande dokument genom detta gör vi eleverna medvetna om sina inlärningsstilar. Vid utvecklingssamtalet skriver eleverna själv sin IUP. Vi tydliggör strävansmål, arbetssätt och bedömning genom LPP. Vi ger eleverna möjlighet att välja arbetsformer och redovisningssätt. Eleverna deltar i planeringen av olika arbetsområde och sätter upp egna mål. Lpp:n med mål, innehåll och arbetssätt presenteras och diskuteras inför varje nytt arbetsområde. Arbetslagen bygger upp en bank med Lokala Pedagogiska Planeringar. Vi har under året arbetat in de nya styrdokumenten både enskilt, i ämnesgrupper och arbetslag. Arbetet sker löpande under läsåret för att vi ska vara trygga och väl insatta inför genomgång med elever ht Eleverna får inlagt reflektionstid i schemat för att se helheten i skolarbetet, allmäntillstånd, kostvanor, rörelse och sömn. Förebyggande arbete med ANT, friluftsdagar utifrån målen i samråd med elever. 11

12 Tydliggöra elevernas arbetsbelastning, ämnenas kursplaner och mål genom Unikum. Kontinuerlig feedback på arbetsinsatser utifrån målen. Utvärderingsmetod Utvärderingar sker kontinuerligt efter varje arbetsområde. Utvärderingen görs av undervisande lärare och elever. Eleverna kommer med egna förslag till hur de ska redovisa sina kunskaper Varje arbetsområde utvärderas både enskilt och gemensamt. Utvärderingen omfattar såväl innehåll som värdering av förmågor och elevens eget ansvar. Arbetslagen utvärderar kontinuerligt vid terminsslut den Lokala arbetsplanen. Genom kontinuerliga uppdateringar av elevernas IUP via Unikum skapas en tydlig bild av elevernas skolsituation. Resultat En mall för LPP har arbetats fram och använts inför arbetsområden. Generellt i arbetslagen syns arbetet med kursmålen allt tydligare i vardagen. De syns i klassrummen, LPP:er och i diskussioner på arbetslag och spontana möten i korridoren. Allas samsyn kring Lpo94 och skolans värdegrund har pågått i kombination med utvecklingen av LPP:er. Värdegrundssamtal har funnits i kollegiet och i arbetslaget under olika arbetsplatsträffar. Vi jobbar med Livsviktigt i olika former. Alla elever vet inte vad de gör på jobbet, men vi märker att fler är delaktiga och medvetna om vilka mål vi är på väg mot i de olika arbetsområdena. Eleverna har getts möjlighet att fylla i sin utveckling i Unikum. Många har gjort det, men inte alla (självvärdering på Unikum). Fler elever och föräldrar är mer förbereda inför utvecklingssamtalen. Dock finns brister och kunskaper kring programmet, Unikum. Eleverna har skrivit sin egen IUP vid utvecklingssamtalen. Vi tycker att de flesta elever tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sin förmåga. Vi har diskuterat Lgr11 i arbetslagen och på våra A-dagar. När det gäller Lgr 11, kan vi se en progression, men inte ännu se resultat, eftersom vi inte är färdiga Måluppfyllelse Vi hade ambitionen i början av läsåret att samla ihop en gemensam LPP-bank. Detta har inte hänt ännu. Att bli medveten om sina förmågor och formulera sig kring detta och utvärdera sig själv är en ständig pågående process, som eleverna ska lära sig utveckla. Vi har nått en bit på vägen, men tror nu när kursmål, LPP osv blivit mer aktuella i vardagen, kommer även 12

13 elevernas förmåga att sätta ord på sig själv att utvecklas framåt. Vi behöver bli bättre på att fokusera på elevernas förmågor i IUP och inte kunskapsstoff. Eleverna har fått en ökad insikt i sitt lärande, men en del elever presterar inte utifrån sin förmåga. Vi konstaterar att vi i vissa fall brister i uppföljning av vilka resultat de förslagna åtgärderna lett till. Resultatet av implementering av Lgr11 kan inte ännu ses, då implementeringen fortfarande pågår. Vi är inte nöjda med vår måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Vi vill bli bättre på att involvera eleverna i utformningen av arbetsområden, att bjuda in i hur tex val av arbetsmetod osv. Vi schemalägger tid för UNIKUM på mentorstid 1gång/månaden för varje klass. Att vi (pedagoger) blir bättre på att skriva i UNIKUM. Vi behöver göra LPP:erna tillsammans och ev ämnesövergripande. Då inspirerar vi varandra och vi kan hitta gemensamma syftesmål. Vi hjälps åt att påminna varandra om att göra utvärderingar kontinuerligt. Vi har tagit fram en gemensam mall för utvärdering, som alla kan använda. Vi ska skapa en digital LPP-bank under kommande läsår. Vi ska arbeta för att hitta ett gemensamt språk när vi uttrycker oss i de skriftliga omdömena. Vi behöver använda dessa orden oftare med eleverna i vardagen. Vi behöver vara konkreta och visa tydligt vad skillnaden är mellan de olika nivåerna i bedömningen och vad som krävs för att nå måluppfyllelsen eller en viss nivå. Vi tycker att det är viktigt att från början vara tydlig med att vi har höga förväntningar på elevernas ansvarstagande och att det framgår vad som är deras ansvar, pedagogens ansvar och vårdnadshavare ansvar. Vi vill nå en samsyn kring detta. Vi vill sammanställa utvecklingssamtalen i arbetslagen. Hämta mer kunskaper och kompetens utifrån. Vid de muntliga nationella proven är större delen av elevgruppen ensam i klassrummet. Till nästa läsår kommer vi att försöka att organisera de muntliga nationella proven på något annat sätt. 13

14 Analys Det finns pedagoger som känner sig osäkra på både det tekniska verktyget Unikum och hur vi med ett gemensamt, kvalitativt språk uttrycker oss i de skriftliga omdömena, vilka förmågor, kunskaper och färdigheter som ska bedömas. Varför har det blivit så här? Det har inte prioriterats. Vi behöver bli tydligare i vårt dagliga arbete med att koppla insatser till resultat. Om vi gör LPP:erna tillsammans leder det till ett tydligare bedömningsunderlag och en högre måluppfyllelse. Många intressanta diskussioner har lett till en större säkerhet och samsyn när det gäller Lgr11, dock måste samsynen bli bättre när det gäller användandet av del 1 och 2 i Lgr11. 4:3 Elevers ansvar och inflytande Mål Lpo 94 Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö (Lpo 94). Bakgrund Korsavadsskolan har jobbat med läroplanens olika delar och mål på nedanstående sätt. Alla tar ansvar för sitt lärande utifrån mognad och förmåga. Vidtagna åtgärder för att nå målen Vi ger förutsättningar för eleverna att aktivt fylla i egen utveckling på Unikum eller liknande dokument genom detta gör vi eleverna medvetna om sina inlärningsstilar. Vid utvecklingssamtalen skriver eleverna själv sin IUP. Vi arbetar aktivt för att skapa ett gott arbetsklimat i klassrummet. Vi tydliggör strävansmål, arbetssätt och bedömning genom Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP. Processen Arbetslagens insatser och arbetssätt för att nå målen: Inflytandefrågorna har hanterats genom arbetslagets insatser, samt genom olika forum för föräldrar och elever och genom skolans elevråd. Vi ger eleverna möjlighet att välja arbetsformer och redovisningssätt. 14

15 Eleverna deltar i planeringen av olika arbetsområde och sätter upp egna mål. Kontinuerlig kontakt med hemmet. Utvärderingsmetod Utvärderingar sker efter varje arbetsområde och görs av undervisande lärare och elever. Eleverna kommer med egna förslag till hur de vill redovisa sina kunskaper. Resultat Eleverna har getts möjlighet att fylla i sin utveckling i Unikum. Många har gjort det, men inte alla. Alla elever har inte fått tillräckliga förutsättningar för en djupare förståelse med meningen att fylla i sin egen utveckling. Eleverna har skrivit sin egen IUP vid utvecklingssamtalen, dock har inte alla gjort en bedömning av sina resultat innan utvecklingssamtalet. I de flesta fall är eleverna medvetna om strävansmål, arbetssätt och bedömningsgrunder. Eleverna har fått möjlighet att välja arbetsformer och redovisningssätt. Eleverna deltar till viss del i planeringen. Eleverna sätter upp egna mål i olika omfattningar och tillfällen. Fler elever har deltagit i olika arbetsgrupper (hemvist/elevråd, mat, KPE, ceremoni, demokrati osv). Med en tydlig LPP och Unikum är fler elever medvetna om målen. Måluppfyllelse Eleverna har ökat insikt i sitt lärande. Dock finns det elever som inte presterar utifrån sin förmåga. De flesta eleverna deltar inte aktivt i diskussioner, men är mera aktiva i grupparbeten. Det har funnits en tendens att samma elever funnits med i olika arbetsgrupper, men vi har under läsåret blivit bättre på att sprida ut dessa uppdrag på fler elever. Förhoppningen är att de ska lära sig något om demokratiska arbetssätt på detta viset. De större temaarbetena, som arbetslagen har genomfört, har utvärderats på ett bra sätt. Många känner att utvärderingen i det löpande klassrumsarbetet har varit något åsidosatt under läsåret. Åtgärder för utveckling Vi schemalägger tid för Unikum på mentorstid 1ggr/månaden för varje klass. Pedagogerna måste bli bättre på att skriva i Unikum. Vi behöver hitta tid för att regelbundet göra detta. 15

16 Vi vill gärna jobba för att väcka elevernas medvetenhet om sin egen arbetsinsats och det egna ansvaret. Vi skulle kanske behöva jobba med motiverande samtal? Vi behöver kanske vara tydligare i vårt dagliga arbete med att koppla insats till konsekvens? Samarbeta med gymnasiet för att kunna ge rätt utmaning till motiverade elever. Mer praktiskt arbete inom ramen för de olika ämnena. I större utsträckning utgå ifrån elevernas intresse. Vi måste arbeta mer med att utvecklingssamtalet blir en naturlig del i elevernas vardag. Vi hjälps åt att påminna varandra om att göra utvärderingar kontinuerligt. Vi har tagit fram en gemensam mall för utvärdering som alla kan använda. Vi fortsätter att uppmuntra eleverna att delta i demokratiska arbetsgrupper, t ex i skolrådet och elevrådet. Alla elever ska på klassrådet ha möjlighet att framföra sina åsikter. Analys Den stora förändringen är att merparten av eleverna numera går in på Unikum och läser. Detta är en stor skillnad jämfört med tidigare. De yngre eleverna som tidigare har arbetat mer med Unikum har en större förförståelse och vana att arbeta med programmet. Pedagogerna för ofta samtal om innehållet och kvalitén om det som skrivs i Unikum. Unikum har gett eleverna en ökad insikt om sitt eget lärande och vilka mål som gäller. Upprättande av tydliga LPP:er har gett eleverna en medvetenhet. Tydliga kriterier. Varför är vissa elever uttråkade? Bristande utmaningar, individualiserar inte tillräckligt, tråkiga lektioner kan vara en del förklaringar. En del förklaring kan vara: för lite samarbete i arbetslaget, lite ämnesövergripande undervisning. Metoder och arbetssätt kan utvecklas. I några klasser finns inget tillåtande klimat. Ett fåtal elever styr. Varför tillåter vi pedagoger detta? Vi pedagoger behöver styra diskussioner och lära eleverna att lyssna på varandra. Det är ofta pedagogerna som planerar målområdena. Eleverna är mer delaktiga i hur de ska nå målen/arbetssätt. Brister i studieteknik, hur kan vi hjälpa eleverna med detta? 16

17 4:4 Rektors ansvar Mål: Som pedagogisk ledare, och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektor ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Vi vill att kvalitetsarbetet ska bli ett naturligt inslag i det vardagliga arbetet och likaså den lokala arbetsplanen. Som pedagogisk ledare handlar det inte i första hand om att kontrollera lärarna utan att med intresse och nyfikenhet stötta och stödja lärarna i arbetet. Att nyfiket och öppet intressera sig för arbetet, uppmuntra och lyfta goda exempel skapar ett gott klimat för att vilja hålla i arbetet. Bakgrund Pedagogernas samsyn kring lärande, mål och bedömning och möjlighet till samma fortbildning ökar kompetensen, som i sin tur ökar måluppfyllelsen. I den lokala arbetsplanen och i kvalitetsredovisningen för skolenhet Centrum finns tydliga mål om att resultaten på skolan måste förbättras och att arbetet med att förbättra elevernas resultat är en stor och viktig utmaning på lång sikt. Eftersom som vi inför nästa läsår ställs inför en ny läroplan, Lgr11 har vi utarbetat en tydlig strategi för hela implementeringsarbetet. Processen Det gäller att bestämma sig för några saker som är viktiga varje år och hålla fast vid dem och tydligt följa upp dem. Det är rektor som driver och leder utvecklingsarbetet. Under läsåret har vi kontinuerligt arbetat med mål och bedömning och Lgr11 i olika konstellationer. Syftet är att öka måluppfyllelsen. Vi har på våra konferenser och A-dagar under läsåret arbetat aktivt med mål och bedömning. Det har förts ständiga diskussioner kring mål att uppnå och mål att sträva mot. Arbetet kring detta har sedan förankrats hos eleverna och i klassrummet. Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Kompetensutvecklingen har inneburit många träffar/möten där de nya styrdokumenten, Lgr11 har diskuterats. Det är viktigt att tänka på att implementeringsarbetet är en process och inte ett projekt. 17

18 Utvärderingsmetod Kontinuerlig utvärdering av arbetet. Arbetet kommer att fortsätt under 2011/2012. Ämnesprov prov åk 5 och 9. IUP och skriftliga omdömen. Utvecklingssamtal. Observationer. Intervjuer. Arbetslagen reflekterar och dokumenterar regelbundet. Utvärdering av lokal arbetsplan och kvalitetsredovisning. Resultat Det har varje vecka på våra konferenser förts pedagogiska diskussioner om hur arbetet fortskridit och vilka resultat vi har fått. Vid en genomgång av elevernas resultat kan vi se en positiv utveckling. Förutsättningarna för att nå målen är goda därför att personalens kännedom om måldokumenten har ökat och den goda viljan till förändring finns. Värdera Vi måste få en tydligare dokumentation och en bättre uppföljning och utvärdering av målen. Vår lokala arbetsplan måste bli tydligare, så att man kan se en koppling till kvalitetsredovisningen. Måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen är inte helt tillfredställande. Genom att arbetet har kommit i gång, så har vi alla ökat vår medvetenhet kring arbetet med mål och bedömning. Analysera Resultatet av ovanstående har varit goda. Skolans undervisning kring mål och strävansmål har fyllt sin funktion inom de olika skolämnena. Läroplanen (strävansmål) och våra styrdokument har styrt upplägget av undervisningen, vilket påverkat resultatet på ett positivt sätt. Skolan har som helhet ett behov av att utarbeta en strategi för hur barnens inflytande över utbildningen ska fungera genom samtliga skolår. Det är viktigt att hela tiden utgå från den enskilde elevens intresse, behov och talang i undervisningen. Här är elevernas olika lärstilar en viktig ingång. För att detta ska kunna uppfyllas krävs en flexiblare organisation. Det finns erfarenheter, idéer och vilja inom skolan att utveckla gemensamma 18

19 metoder och arbetsformer inom målområdet. De konkreta målen i den lokala arbetsplanen måste bli mycket tydligare. 5. Likabehandlingsplan och Plan mot Kränkande behandling Alla elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till Korsavadsskolan vars verksamhet skall kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Diskrimineringslagen (2008:567) stärker och tydliggör bland annat skolans ansvar i fråga om diskriminering. Lagen trädde i kraft i januari Likabehandlingsarbetet regleras av två lagar istället för en och det finns två nya diskrimineringsgrunder. Lagarna är till för att tillvarata elevers rättighet och betona skolans skyldighet att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever inte utsätts för diskriminering och kränkande behandling. Varje skola ska årligen tillsammans med eleverna ta fram en likabehandlingsplan. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser påbörja under året. Skolan ska arbeta för elevers lika rättigheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) skall skolan främja förståelse för andra människors och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Skolan ska stäva efter att varje elev Respekterar andra människors egenvärde Tar avstånd från att människor utsätts förtryck och kränkande behandling Medverkar till att bistå andra människor Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och Utvecklar en vilja att handla också utifrån andra människors bästa för ögonen Läsåret 2010/2011 startade med en ny Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hur har vi jobbat Vi gjorde en kartläggning utifrån Likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna i klasserna. Vi hade gruppdiskussioner med eleverna om vad som kunde upplevas kränkande. 19

20 Vi gjorde listor under varje rubrik. Många diskussioner om vad en kränkning egentligen är och vems upplevelse av kränkningen man ska utgå ifrån. Vi diskuterade hur andra kan känna och uppleva en kränkning. I uppstarten diskuterades Likabehandlingsplanen utifrån en Power Point. I klassrummet finns också en synlig pärm där likabehandlingsplanen och arbete finns. Vi har också diskuterat med eleverna vilka konsekvenser det blir om man kränker någon annan och att vi tar det på allvar. Varje diskriminering och kränkning dokumenteras och utredning startas. Klasserna arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete, läroplanens normer och värden både schemalagt och i spontana sammanhang där situationer uppstår. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling är känd av all personal, föräldrar och elever. Vi har aktivt använt oss av planen, samt våra regler, rutiner och läroplanens mål för normer och värden. Det är det förbyggande arbetet som är viktigast, men om och när något händer, så ser vi att våra handlingsplaner fungerar. Det är viktigt att eleverna och vårdnadshavare känner sig delaktiga i detta arbete och att det blir ett levande dokument för alla. Föräldrar får årligen information om planen på höstterminens föräldramöte och föräldraråd. Eleverna får information om den på uppstartsdagarna i augusti. Varje vecka på mentorstid ska planen lyftas för diskussioner om hur veckan varit angående vår nolltolerans kring likabehandling och kränkningar. Varje vecka på arbetslagstid förs diskussioner kring planen och hur vi kan arbeta förebyggande med den. För att måluppfyllelsen ska bli bättre i värdegrundsarbetet behöver vi delge varandra erfarenhet, kunskap och material. Nya ordningsregler med en större tydlighet arbetades fram under vårterminen Inför kommande läsår behöver skolan arbeta med att implementera de nya ordnings- och förhållningsregler som ska gälla på skolan under läsåret 2011/2012. Detta arbete är oerhört viktigt i skapande av en positiv och glädjefull skolgång för Korsavadsskolan elever. I detta avseende vill skolan också lyfta fram en del i skolans vision att alla elever ska känna sig stolta över sin skola. Trygghet utgör en av skolans ledord och denna del arbetar vi utifrån skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling. Analys och resultat I arbetslagen finns nu en samsyn på hur vi ska vara gentemot varandra. Eleverna upplever att de flesta vuxna säger ifrån och att vi följer samma linje. Samsynen kring likabehandlingsfrågor kan också gå framåt om man vågar lyfta sådant som är svårt och situationer som inte gått så bra. Vi har haft någon sådan situation i något arbetslag under läsåret. Det arbete som vi har arbetat med har gjort både elever och pedagoger mer medvetna och fler anmälningar och utredningar har gjorts under läsåret. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling kommer att följas upp och utvärderas. 20

21 Eftersom det fortfarande förekommer kränkningar, så måste vi Inför kommande läsår arbeta för en tydligare organisation när det gäller skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling. Under läsåret 2011/2012 kommer vi att fortsätta prioritera och vidareutveckla värdegrundsarbete. Mycket återstår att göra, och detta kommer vi att gripa oss an kommande läsår. Vi känner att den struktur vi arbetar efter fungerar. Nu ska vi förfina och utveckla den inför kommande läsår. 6. IKT (Information-och kommunikationsteknik) Simrishamns kommun har sedan höstterminen 2010 ett samarbete med ett företag, LEARNIT24. Samarbetet innebär att elever, personal och ledning erbjuds olika utbildningsinsatser inom användning datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Ett-till-ett har inneburit att alla åk 6 och 7-elever och all skolpersonal i grundskolan i Centrum har fått en bärbar dator, som kan användas överallt via skolans trådlösa nätverk. Personalen har även möjlighet att arbeta med datorn på gemensamma konferenser och vid sin egen planering. Personalen i Centrum gjorde en kvalitativ självvärdering. Vi värderade skolan utifrån den gemensamma plattformen 21st century learner. Vi kartlade även skolans it-miljö. Tillsammans med skolans personal skapade vi en gemensam vision för Korsavadsskolan. Vi gjorde en nulägesanalys bland personalen samt en gemensam avspark på Grand för hela kommunen. En första utbildning genomfördes, med 10 lärare som under fyra dagar gick en utbildning kring Kollegahandledning. Målet med utbildningen är att kollega-coacherna ska handleda sina kolleger i ett projekt kring/med datorn som hjälpmedel. Skolledarna deltog i två dagars utbildning. Skolledarutbildningen inom Innovativa skolprogrammet ger rektorer verktyg att utveckla skolan för den framtid dagens elever kommer att möta. För att hitta inspiration deltar nu skolan i flera aktiviteter som ger en palett av goda exempel från andra skolor. Vi genomförde inspirationsresor, bl.a. till BETT-mässan i London och vi lyssnade och läste kring hur införandet av elevdatorer kan bidra till en positiv utveckling av skolan och ökad måluppfyllelse. Tre elever har deltagit i utbildning kring student helpdesk. Under utbildningen har eleverna fått information kring enkel felsökning och återställande av felaktiga datorer. De ska kunna hjälpa sina kamrater när deras dator inte fungerar. Under våren genomförde vi olika workshops med fokus på datoranvändning. Då fick våra egna pedagoger möjlighet att handleda sina kolleger inom olika områden med datorn som pedagogiskt hjälpmedel. 21

22 7. Skolbiblioteket på Korsavadsskolan Övergripande riktlinjer för skolbiblioteken i Simrishamns kommun I Simrishamns biblioteksplan (sidan 4 och 11) betonas att skolbiblioteket ska vara en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteket ska vara en levande och kulturell mötesplats med utrymme för olika aktiviteter. Uppehållsytor och modern teknik ska göra skolbiblioteket attraktivt för föredrag och studier, såväl enskilt som i grupp. Man betonar vikten av att utbudet är varierat, anpassat och ständigt uppdaterat (även tekniskt sett). Skolans bibliotekarie ska delta i den pedagogiska planeringen och därmed stödja elevernas lärande och språkutveckling samt bidra till ett elevaktivt och undersökande arbetssätt, med höga krav på kunskap i informationssökning och källkritik. Elever med särskilda behov ska kunna få stöd och hjälp av skolbiblioteket, som då även blir en resurs i elevvårdsarbetet. Presentation av skolbiblioteket Korsavadsskolans bibliotek ligger centralt placerat och är öppet och bemannat fyra timmar varje skoldag. I biblioteket finns sex studieplatser och tre läsplatser. I anslutning till biblioteket finns ett läsrum med gott om plats för föredrag och viss undervisning. Utlån sker genom bibliotekarien eller i en lånedator. Bibliotekarien har, förutom service till elever och personal, hand om biblioteksvisningar, bokprat och bibliotekets bokblogg. Elever med annat modersmål kan låna böcker på skolbiblioteket, genom inlån från Malmö stadsbibliotek eller Internationella biblioteket i Stockholm. Elever som behöver inlästa böcker (både skönlitteratur och läromedel) kan låna DAISY-skivor genom skolbiblioteket eller få eget lösenord för nedladdning från Talboks- och punktskriftsbibliotekets hemsida. Bibliotekarien har sin tjänst delad mellan Korsavadsskolan och Österlengymnasiet och därmed blir också de båda skolbiblioteken naturligt sammankopplade. Bibliotekarien får även oumbärligt tekniskt stöd av personalen på Simrishamns bibliotek. Skolbiblioteket har ett gott bestånd av facklitteratur och utbudet av skönlitteratur är mycket omfattande och varierat. Bokbeståndet anpassas och uppdateras kontinuerligt. Korsavadsskolan har även möjlighet att utnyttja bokbeståndet i Simrishamns skoldepå, vilket är speciellt värdefullt för skolans många temaarbeten. Utvecklingsmöjligheter Det är önskvärt att bibliotekarien involveras mera i den pedagogiska planeringen i avseende på temaarbeten och undervisning i källkritik och informationssökning. Bibliotekarien kan också vara delaktig i planeringen av skolans regelbundna författarbesök. En utjämning av skillnaderna mellan Korsavadsskolan och Österlengymnasiets bibliotek vore gynnsam, 22

23 speciellt för högstadieeleverna. Sådana skillnader består främst i tillgången till databaser, rutiner för utlån samt utseende och innehåll på skolbibliotekens hemsidor. En speciell stimulans av läsningen på högstadiet vore också önskvärd, då många elever tycks tappa sitt läsintresse i denna åldersgrupp. Detta får konsekvenser även för läslusten i gymnasiet. 8. Analys av samlad måluppfyllelse Det finns olika anledningar som vi kan hänvisa till, för att visa på vad det är som gör att våra resultat fortfarande ligger ganska lågt. Anledningen kan ligga till viss del i skolans miljö. Men en del beror på andra faktorer som inte har med pedagogik att göra som t.ex. bristande motivation, sociala svårigheter och koncentrationssvårigheter. Trots att de flesta förberedelseklasseleverna har gjort ett fantastiskt arbete under året har deras resultat inte varit i paritet med de krav som ställs för att nå målen i de behörighetsgivande ämnena. Denna inkludering blir då ytterst missvisande och inte rättvis mot någon av våra elever. En annan anledning till att vi inte har ett högre resultat är att vi har ett antal elever som skulle ha kunnat nå målen, men har haft en hög frånvaro och lite motivation. Denna grupp består av ca 10 elever. Denna grupp av elever har vi tyvärr inte lyckats nå under året. För att komma tillrätta med de ovan nämnda anledningarna till att alla våra elever inte når målen måste skolan arbeta för att utveckla olika delar. Både det pedagogiska och det sociala arbetet måste utvecklas och ständigt förbättras. Under höstterminen 2011 kommer vi att fortsätta arbetet med Mål och Bedömning och betyg, likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling och våra ordningsregler i samtliga arbetslag-och ämneslagskonferenser. Alla har kommit olika långt och fokuserar på olika delar, vilket gör att arbetet kommer att se olika ut. På arbetslag-och ämneslagsträffarna sker ett utbyte av pedagogernas arbete, tankar och idéer och man får stöd, råd och inspiration av varandra. Att ha en grupp med samtalsledare som driver på de pedagogiska diskussionerna och hjälper arbetslaget att hålla fokus på pedagogisk utveckling är en arbetsform som man kan utveckla och bygga vidare på. Genom att ge samtalsledarna stöd i sitt uppdrag och ge tid för att mötas för det gemensamma arbetet blir det en viktig länk mellan skolledning och personal i det gemensamma utvecklingsarbetet. Det största problemet för skolans verksamhet är inte alltid pedagogisk, utan i vissa fall kan det bero på andra orsaker, som disciplinära anledningar och avsaknad av motivation. En problematik som har tagit mycket kraft och energi från alla på skolan, både från personal och från elever. Det skapar oro och en stress som påverkar måluppfyllelsen direkt och indirekt. Läsåret var på flera sätt ett ansträngande år, men i det stora hela lyckades vi ändå vända det negativa till något positivt och höjde måluppfyllelsen och ökade tryggheten. 23

24 Med den utgångspunkten är jag övertygad om att det kommer att gå ännu bättre under läsåret Vi är på god väg och vi har hittat en hel del verktyg som vi kommer fortsätta att använda oss av under det kommande läsåret. Hur vet vi att det vi gör leder till utveckling om vi inte följer upp och ser vad våra handlingar leder till? 8.1 Framåtsyftande åtgärder, åtgärder för förbättring och utveckling Utifrån de erfarenheter som vi har gjort under läsåret är det som sagt olika saker som går att göra annorlunda och bättre och flera områden som kan utvecklas och förstärkas för att öka måluppfyllelsen på Korsavadsskolan. Flera av dessa bitar har vi redan påbörjat som t.ex. arbetat fram en samsyn kring normer, värden, likabehandling, kränkningar. Vi har också ständigt våra styrdokument och det är viktigt att vi fortsätter på samma spår och inte ger upp. Utöver de mål och metoder som vi har, vill jag betona och lyfta fram olika delar som vi ska satsa på och sträva mot under det kommande läsåret, Dessa områden bildar tillsammans område för vidare utveckling och ligger till grund för strategi och plan framåt Genom att ha en struktur på det som ska följas upp, när och av vem är det lättare att ha koll på läget. 8.2 Åtgärder som skall göras på kort sikt för att nå en ökad måluppfyllelse: Skolk/frånvaro är ett område vi måste fortsätta arbeta med, genom bl. a. tätare kontakt med hemmet. IKT-satsningen ska fortsätta. Arbeta med gemensamma förhållningssätt och regler som alla kan stå bakom och är tydliga för alla. Elever med särskilda behov ska få det stöd de behöver. 8.3 Åtgärder som skall göras på lång sikt för att nå en ökad måluppfyllelse: Fler pedagogiska diskussioner ska initieras och bli en del av skolans förbättringsarbete. 24

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer: 2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen fritidshem, förskoleklass och skola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-01-01 2017-08-31. Innehållsförteckning 1. Likabehandlingsplanen 2. Skolans likabehandlingsarbete 3. Rutiner för

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagog: Elin Pettersson Förskolechef:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Grunduppgifter Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

LÄRANDESEKTIONEN. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN SJÖTOFTASKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1.1 Beskrivning hur ni organiserar arbetet...5 Vi har haft en grupp år 4, och

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Åsebro skola Läsåret 12-13 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att säkerställa kvaliteten för elev- och föräldramedverkan. På Åsebro skola

Läs mer

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Värnamo Grundsärskola 1-9 Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 Reviderad augusti 2014 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision 2. Till dig som elev 3. Till dig som vårdnadshavare 4. Till dig som personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17 Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Dokumentsansvarig och godkänd av; Magnus Maars, rektor. magnus.maars@vetlanda.se Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/2016 Upprättad i augusti 2015

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer