Förstudie till Postprojektet. På uppdrag av: SLB, Sveriges länsbibliotekarier med stöd från Statens Kulturråd Författad av: Karin Engström

Transkript

1 Förstudie till Postprojektet På uppdrag av: SLB, Sveriges länsbibliotekarier med stöd från Statens Kulturråd Författad av: Karin Engström Mars 2009

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Syftet med Postprojektet 4 Problembeskrivning 4 Höga kostnader mycket dubbelarbete. 4 Lokalsamlingar saknas i Burk 5 Tekniska hinder för samarbete och utbyta bibliografisk information mellan bibliotek 5 Bibliotek som köper bibliografisk service från Bibliotekstjänst har inte fri utnyttjanderätt av sina poster. 6 Bibliografisk standard 6 Uppdateringar av poster från LIBRIS 7 Bakgrund: BURK / LIBRIS utredningen Utredningsbibliotek 8 De nordiska grannländerna 8 LIBRIS och BURK 9 Henrik S Törnbloms tankar 9 Kommentar 10 Alternativa lösningar finns 11 Halmstad 11 Malmös hantering idag 11 Små bibliotek utan bibliografisk service 12 Norge 12 AdLibris 13 Talböcker 14 Folkbibliotek i LIBRIS 14 Book-it bibliotek utanför BTJ s bibliografiska service 14 Diskussioner med Bibliotekstjänst 15 Vad händer avtalsmässigt om man lämnar BTJ bibliografisk service? 15 Avtalet om nyttjanderätt 15 Förstudie till Postprojektet 1

3 Möte med Bibliotekstjänst 16 Utvärdering av projektidén och analys av alternativa sätt för genomförande 17 Hur ser projektidén ut? 17 Hur ska det praktiskt kunna gå till? 17 Utvecklingsarbete på två fronter 18 Feedback 18 Källförteckning 22 Personlig kommunikation 22 Skriftliga sammanställningar 23 Styrgrupp har varit: 24 Bilaga 1 25 Vad är bibliografisk service? 25 Bilaga 2 27 Skärmdumpar av inköpsprocessen i Bookit 27 Bilaga 3 37 Skärmdumpar av inköpsprocessen i Libra 37 Bilaga 4 46 Förstudie till Postprojektet 2

4 Inledning Under hösten 2008 sade BTJ upp alla avtal med biblioteken om bibliografisk service. Länsbiblioteken beslöt då att genom en förstudie undersöka möjligheten att skapa ett alternativ för folkbibliotek att inte vara beroende av en enda leverantör. Ungefär samtidigt beslöt Kungliga biblioteket att göra en förstudie om möjligheter och svårigheter att integrera folkbibliotekens material i LIBRIS. Arbetet med de båda förstudierna har skett i samverkan, och tanken är att de ska komplettera varandra. Många bibliotek köper idag bibliografisk service från BTJ. Det är ett rationellt sätt att importera poster och uppdatera katalogen. Men tjänsten har också blivit ett hinder för utveckling av virtuella tjänster på folkbiblioteken, eftersom biblioteken inte kan använda sina poster på det sätt man önskar. Orsaken är att biblioteken inte äger posterna, trots att man varje år betalar för dem. Karin Engström, bibliotekarie i Sunne har skrivit denna rapport. Karin har intervjuat en rad folkbibliotekarier med särskild erfarenhet av ämnet. Hon har också fått in skriftliga sammanställningar från många bibliotekarier. Rapporten bygger på folkbibliotekens gemensamma kunskap, tankar och önskemål i frågan. Förstudien visar att det finns alternativ som är utvecklingsbara. Frågan är om biblioteken med bibliografisk service vågar välja dem? Frågan är också hur folkbiblioteken kan bidra till att bygga en nationell samkatalog med låntagarens bästa för ögonen? Det finns många frågor som lyfts i förstudien och som väntar på ett svar. Det behövs mer studier och praktiska försök för att finna en optimal samverkan mellan folkbiblioteken vad gäller katalogposter och standard. Många folkbibliotek har uttryckt sin glädje över att frågan åter är aktuell. Vi hoppas att studien leder fram till ett projekt. Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket i Värmland Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland Förstudie till Postprojektet 3

5 Syftet med Postprojektet Ur ett medborgarperspektiv är det betydelsefullt att de skattepengar som förvaltas av biblioteken används effektivt. När det gäller katalogtjänster är målet att brukaren, var han eller hon än befinner sig i landet, snabbt och smidigt i ett användarvänligt gränssnitt kan få tillgång till hela det offentliga bibliotekssystemets samlingar. Om det sker samordnat bör kostnaderna kunna minskas. Projektet vill finna former för biblioteken att samarbeta med anskaffning av bibliografiska poster. Genom att arbeta tillsammans ska man finna en rationell lösning, som innebär att man kan hålla en hög kvalité till låga kostnader och som försäkrar biblioteken om äganderätten till det bibliografiska materialet. I förlängningen ser vi en nationell samkatalog, som underlättar fjärrlånearbetet och möjligheter för biblioteken att delta med sina poster i samverkansprojekt, vilka bidrar till att tillgängligheten för allmänheten ökar. Problembeskrivning Idag sker de svenska offentliga bibliotekens katalogisering på olika sätt: Forskningsbiblioteken samarbetar i uppbyggandet av LIBRIS. Majoriteten av folkbibliotek köper bibliografisk service från Bibliotekstjänst 1, men det finns även folkbibliotek som importerar sina poster från LIBRIS. Det finns folkbibliotek, som lokalt katalogiserar sitt material. I förstudien har följande problem identifierats: Höga kostnader mycket dubbelarbete. Som det ser ut idag bygger man med offentliga medel i Sverige upp två stora parallella samkataloger LIBRIS och BURK, dessutom katalogiserar många bibliotek, även BURK-bibliotek, lokalt. 1 Vad är Bibliografisk service, se bilaga 1 och på Btj webbsida; Förstudie till Postprojektet 4

6 Lokalsamlingar saknas i Burk På medelstora folkbibliotek finns ofta en lokalsamling som katalogiseras lokalt. Den innehåller mycket unikt material som är av stort intresse för dem som vill läsa lokal litteratur. På ett medelstort bibliotek katalogiserar man cirka 500 unika titlar per år. Men dessa samlingar finns inte med i BURK. Osmidigt fjärrlånearbete Folkbibliotekens samlade bestånd finns varken i LIBRIS eller i BURK. De bibliotek som står utanför BURK täcks inte upp av LIBRIS, vissa folkbiblioteks poster syns i LIBRIS genom matchning, men det är inte heltäckande och många mindre biblioteks bestånd är enbart synligt genom bibliotekets egen opac eller i bästa fall i en lokal samkatalog. Bibliotek.se saknar funktioner för att interagera med biblioteken. En smidig övergång till en fjärrlånefunktion saknas. I Bibliotek.se finns inte bestånden på de bibliotek som katalogiserar själv eller de poster på LIBRIS-folkbiblioteken som inte matchas över till LIBRIS. Tekniska hinder för samarbete och utbyta bibliografisk information mellan bibliotek Användningen av SRU/SRW och Z39.50 protokollen gör att bibliotekskatalogerna inte kan kommunicera med varandra. Libra.se använder sig av SRU/SRW, vilket gör att exempelvis Halmstad i nuläget inte kan importera poster från Malmö, som exporterar sina poster via Z Folkbiblioteken är splittrade och har svårt att agera som en part. Många folkbibliotek känner sig små och upplever att deras frågor hamnar mellan stolarna. Både Bibliotekstjänst och LIBRIS är stora starka aktörer och som litet bibliotek är det svårt att få sina behov tillgodosedda. Förstudie till Postprojektet 5

7 Bibliotek som köper bibliografisk service från Bibliotekstjänst har inte fri utnyttjanderätt av sina poster. Man stöter på problem då man vill lägga in sina poster i LIBRIS och då man vill samverka i gemensamma kataloger, där några bibliotek köper bibliografisk service och några inte. Man ser hinder med den begränsade nyttjanderätten, då man vill utveckla nya tjänster. Rättighetsfrågorna är dock inte fullständigt utredda och många menar att man så länge man är kund hos Bibliotekstjänst har ett, efter dagens behov, tillfredställande handlingsutrymme. Vid utvecklandet av samarbetsprojektet Öppna bibliotek har man för säkerhets skull valt att hämta den bibliografiska informationen från LIBRIS. Leverantörsbundna rutiner Bibliografisk service från Bibliotekstjänst är uppbyggt så att servicen med automatiserad import och intelligenta etiketter, fungerar bäst om man köper medier från Bibliotekstjänst. Ska man köpa medier från Adlibris t ex blir det mer arbete med posten. Bibliografisk standard LIBRIS bibliografiska standard överensstämmer inte med folkbibliotekens traditionella standard, vid import från LIBRIS måste manuella ändringar utföras. Skillnader som är viktiga att beakta: Olika markformat: LIBRIS har Marc21 och Bibliotekstjänst har ett eget Marcformat. Om ett BURKbibliotek vill gå över till att importera från LIBRIS bör det övergå till Marc21. Vi har haft kontakt med bibliotek som importerar poster både från BURK och LIBRIS och det går enligt dem bra, i ett lokalt perspektiv, att kombinera de olika formaten. På ett bibliotek har man exempelvis gjort en konverteringstabell, som automatiskt gör om BURK-poster till Marc21. Namnformer och språk. Namnformerna skiljer sig mellan BURK och LIBRIS och LIBRIS skriver ut födelse- och dödsår, vilket inte BURK gör. När det gäller främmande språk är det svårt för svenskar att acceptera stavningen Čechov alternativt Chekhov istället för Tjechov. Forskningsbiblioteken gör inte likadant som folkbiblioteken. Det här gäller för språk med kyrilliska tecken. Det är dessutom olika för Förstudie till Postprojektet 6

8 de olika språken. Även grekiskan skiljer sig. Kinesiska hanteras olika i BURK och i Worldcat från OCLC. BURK translittererar ord för ord medan OCLC tar tecken för tecken. I LIBRIS verkar biblioteken göra lite olika. Vi borde kunna enas om tecken för tecken. SAB klassifikation. Tilläggsbeteckning för målgrupp är olika. I Libris står det Hc, u medan folkbiblioteken har Hc och istället har uhc i hyllsignum. Ser inte bra ut att blanda. Även översättningar görs olika där LIBRIS skriver Hccf.01 skriver BURK Hfec.01 för att ta ett exempel. Hyllsignum läggs i LIBRIS manuellt in i beståndsposten. Från BURK kommer de automatiskt. Förkortade poster. Skönlitteraturposter förkortas inte i LIBRIS. Det finns möjlighet att fortsätta med förkortade poster. Svensk skönlitteratur som görs av Nationalbibliografin får ett fält med originaltitel och år som är möjligt att få med vid import. Utländska poster har inte detta fält. Vill man behålla modellen som BURK har med förkortade poster måste folkbiblioteken samarbeta om detta. Ämnesord. Det finns inte automatgenererade ämnesord i Librisposterna. Det finns däremot ofta ämnesord enligt Svenska ämnesord i nyare poster. Utländska poster kan ha engelska ämnesord. Poster saknas i LIBRIS Ytterst få folkbibliotek katalogiserar direkt i LIBRIS. Det gör att det är brist på många poster som är vanligt förekommande på folkbibliotek, det gäller framför allt andra media än tryckta böcker. Under 2009 kommer dock Malmö stadsbibliotek att lägga in sina poster och då ökar tillgången på poster. Uppdateringar av poster från LIBRIS Om posten snabbt är fullständig är det inget bekymmer, annars behöver uppdateringsrutiner utvecklas i samarbete mellan biblioteken. Underhåll av gamla poster är en uppskattad tjänst från Bibliotekstjänst, LIBRIS har inte något som exakt motsvarar Bibliotekstjänsts bibliografiska service, men det finns uppdateringsrutiner som LIBRIS arbetar med att utveckla, så att de bättre ska motsvara folkbibliotekens behov. Förstudie till Postprojektet 7

9 Bakgrund: BURK / LIBRIS utredningen 1998 Henrik S Törnblom på Länsbibliotek Sydost fick 1998 i uppdrag från Sveriges Allmänna biblioteksförening att utreda hur folkbiblioteken bäst skulle tillgodose sitt behov av bibliografiska poster. Att frågan blivit aktuell just då berodde på att regeringen sedan några år tillbaka på 90-talet hade uttalat att LIBRIS skulle utvecklas till en nationell och allmän informationsresurs, som skulle vara gratis för användarna. Utredningsbibliotek Henrik S Törnbloms utredningsbibliotek var av två slag: 1. De som var kunder till Bibliotekstjänsts biografiska service (Markaryd, Sölvesborg, Ronneby och Växjö). 2. De som importerade poster från LIBRIS och katalogiserade lokalt (Malmö och Laholm). Båda grupperna var nöjda med sina egna rutiner, men man saknade en komplett samkatalog för att underlätta fjärrlånesamarbetet. De nordiska grannländerna Studien tar även upp läget i de nordiska grannländerna Norge, Danmark och Finland I Norge var Biblioteksentralen den dominerande aktören som sålde färdiga poster, Biblioteksentralen ägs av kommunerna och Norsk biblioteksförening och säljer även böcker och annat material till biblioteken. Nationalbiografin var gratis att använda och Forlagssentralen, som ägs av de norska bokförlagen erbjöd biografiska poster. Men Biblioteksentralen dominerade marknaden. I Danmark gjordes de flesta bibliografiska posterna av Dansk Biblioteks Center (DBC). Staten betalade för att registrera och lagra i nationalbiografin, DBC gjorde vad man kallar bibliotekskatalogiseringar med ämnesord och katalogiseringar av annat material som inte ingick i nationalbiografin, men som ändå var relevant för biblioteken. För att få tillgång till bibliotekskatalogiseringarna Förstudie till Postprojektet 8

10 måste man betala ett katalogiseringsbidrag. Kommunerna betalade efter invånarantal, när man hade betalat sitt katalogiseringsbidrag hade man fri bruksrätt till DBC s poster. I Finland studerade Henrik S Törnblom hur man gjorde med det svenskspråkiga materialet. 13 svenskspråkiga kommuner samarbetade i det så kallade Fredrikaområdet och man köpte poster från olika leverantörer och primärkatalogiserade. LIBRIS och BURK Henrik S Törnblom träffade företrädare för de två stora svenska aktörerna LIBRIS och Bibliotekstjänst och i utredningen får man en inblick i hur de tänkte På LIBRIS arbetade man efter ett regeringsbeslut från 1996 som sa att LIBRIS: skall innehålla information och publikationer mm som finns vid de svenska offentliga biblioteken, dvs forsknings- och specialbiblioteken, länsbibliotek och lånecentraler samt de kommunala folkbibliotek som önskar registrera sitt bestånd i LIBRIS. Man var noga att betona att LIBRIS var en samkatalog och att alla poster i LIBRIS skulle vara fritt tillgängliga. På Bibliotekstjänst framhöll man hur man arbetade med att biblioteksanpassa sina poster. Man reviderade kontinuerligt gamla poster så att de skulle följa de senaste katalogiserings- och klassificeringsreglerna. Det var bara katalogisatörer på Bibliotekstjänst eller katalogisatörer godkända av bibliotekstjänst, som fick katalogisera i databasen BURK. Bibliotekstjänst sålde sin biografiska service på tre olika nivåer, alla nivåer krävde att man hade ett avtal med Bibliotekstjänst. Man kunde även köpa tilläggsinformation som kunde bestå av bilder, innehållsförteckningar, lektörsomdömen och författarporträtt. Under den här tiden var arbetet intensivt med att få igång Bibliotek.se, den virtuella nationella katalogen, för samsökning i BURK och LIBRIS. Henrik S Törnbloms tankar Några centrala tankar i Henrik S Törnbloms utredning: Bibliotekstjänst har lagt ribban högt med underhållet av de gamla posterna, med tanke på att folkbiblioteken inte har ett bevarandeansvar. De pengar som de 178 kommuner som hade bibliografisk service 1998 betalade Bibliotekstjänst uppskattar Henrik S Törnblom motsvarar 49, 5 tjänster. Varför hyra posten från BURK när man kan få den gratis från LIBRIS? Små bibliotek betalade förhållandevis mycket, om de årligen importerade poster, men var med och betalade katalogiseringen av Förstudie till Postprojektet 9

11 Om man inte äger sina poster, vad får man göra? De olika nivåerna hos Bibliotekstjänst innebar ett skenval, då endast nivå 3, det dyraste alternativet innehåller de serviceområden som biblioteken tyckte var viktigast (ämnesord och uppgifter som skönlitterära fortsättningsserier). Exemplen Malmö och Laholm visade att bibliotek kan klara sig på egen hand med hjälp av en fri källa med poster. Om en kommun lämnade BURK och istället gjorde hela katalogiseringsarbetet själv så gjordes ingen besparing, men om man i ett län samarbetade kunde man enligt Henrik S Törnbloms beräkningar spara 70 % av vad man betalade Henrik S Törnblom tror i sin slutkommentar att man i framtiden skulle komma att se en större diversifiering i folkbibliotekens arbete med bibliografisk information. Kommentar Mycket av det som Henrik S Törnblom lyfter fram i utredningen från 1998 är säkert till stora delar relevant för hur det ser ut i dag Men det som bara nämns i förbifarten och som seglat upp som en stor stötesten idag är frågan om nyttjanderätten av de bibliografiska posterna. I och med att LIBRIS nu aktivt arbetar för att skapa en nationell samkatalog och då många bibliotek i samarbete med andra vill utveckla sina hemsidor och kataloger till 2.0 lösningar blir det problem när inte biblioteken själv äger sina poster och kan använda dem hur som helst. Förstudie till Postprojektet 10

12 Alternativa lösningar finns Halmstad Halmstad, som står utanför Bibliotekstjänsts BURK, sålde tidigare poster till många Libra III bibliotek. I och med övergången till Libra.se har exporten av poster upphört, men samarbetsvilja finns. Katalogiseringen i Halmstad går nu till så att en person importerar från LIBRIS och anpassar posterna till allt textmaterial och en utvald del av övriga media som finns i Bibliotekstjänsts sambindningshäften. Man använder importfiltret i Libra.se för att rensa bort icke önskvärda fält. Om en post inte finns i LIBRIS katalogiserar man den själv eller hämtar den från en utländsk fri databas. Posterna ligger sedan som preliminära och syns inte i den publika katalogen förrän böckerna har blivit beställda. Då lägger man till ämnesord och med hjälp av verktyget global redigering rensar man efter tre månader bort de poster, som inte har fått något bestånd. Det här systemet fungerar, men man vill gärna samarbeta med andra aktörer för att finna en smidigare helhetslösning. Halmstad skulle vilja samarbeta med Malmö stadsbibliotek, men det är just nu inte möjligt på grund av att nya Libra.se i dagens läge inte kommunicerar via Z Ängelholm, Båstad och Laholm är bibliotek i Halmstads närhet som importerar poster från LIBRIS och anpassar dem till de egna behoven. Tidigare importerade de sina poster från Halmstad. En liten del av de tre bibliotekens bestånd finns inmatchade i LIBRIS, vilket skedde under en period då biblioteken hade ett närmre samarbete med Halmstad. Idag matchas inte bestånden in i LIBRIS. Malmös hantering idag Vid början av 90-talet startade en diskussion på Malmö stadsbibliotek om att lämna Bibliotekstjänsts bibliografiska service för att istället på egen hand kunna experimentera med andra lösningar. Då hade man datasystemet Libertas som med sina utvecklade funktioner gav nya möjligheter, formatet Z39.50 hade stor betydelse då man fick en standard för att exportera och importera poster. Det fanns ett missnöje med Bibliotekstjänsts BURK, då man ansåg att det tog för lång tid att få poster och media, man var sugen på att experimentera och ville bli självständig. Men personalen var inte överens, många uppskattade Bibliotekstjänsts helgjutna process, men till slut bestämde man sig och lämnade Bibliotekstjänst och idag finns det inte någon intern opinion, om att man ska gå tillbaka. Förstudie till Postprojektet 11

13 Malmö har aldrig katalogiserat direkt i LIBRIS utan man har matchat in bestånd som redan finns i LIBRIS. Det man gör nu är att man importerar och modifierar poster (delvis med hjälp av datasystemets filter), samt katalogiserar själv. Katalogavdelningen har inte utökats. Matchning har inneburit att man inte varit fullt synlig i LIBRIS, men under 2009 kommer LIBRIS att föra in Malmös totala bestånd. I Malmö är man mycket medveten om att utvecklingen kräver stora radikala förändringar. Man vill ha en god beredskap och ser framför sig en utveckling, som går emot globala lösningar. Man sneglar på WorldCat och tänker sig en framtid där världens alla bibliotek har samlats i en katalog. Låntagarhanteringen måste ske lokalt, medan informationssystemet växer ut. Man siktar på att bygga kopplingar mellan flera befintliga system. I den närmaste framtiden är det LIBRIS som Malmö kommer att integreras i, men man vill inte binda upp sig utan ser det som ett steg i den fortsatta utvecklingen. Små bibliotek utan bibliografisk service Det finns en hel del folkbibliotek som inte köper bibliografisk service, många av dem var kunder till Halmstads stadsbibliotek tidigare då de exporterade poster. Ett exempel är kommunerna Sunne, Hagfors, Kristinehamn, Storfors, Degerfors och Karlskoga. Arbetet lokalt ser lite olika ut, de flesta katalogiserar allt och några importerar sina poster från LIBRIS och anpassar dem efter behov. Diskussioner förs om att samarbeta om posterna. Samtliga kommuner i gruppen har Libra.se (Marc21-format) och kan skicka poster till varandra med SRUprotokollet. Det som krävs är att de bibliotek som ska exportera poster har teknisk utrustning för SRU-export, Karlskoga biblioteks samkatalog (innehåller bestånden för Karlskoga, Degerfors och Storfors) har beställt sådan utrustning. Idag använder Karlskoga förenklade poster i exspektansen och fullföljer katalogiseringen då objektet levereras, men vid ett vidgat katalogsamarbete behöver posterna vara fullvärdiga redan från början. När Karlskoga går över till Libra.se i mars 2009 beräknas utbytet av katalogposter mellan de sex kommunerna att komma igång. Norge Biblioteksentralen AL er en kunnskapsbedrift som har spesialisert seg på å tilby produkter og tjenester til norske bibliotek. Biblioteksentralen eies av kommunene, fylkeskommunene, Kommunenes sentralforbund og Norsk Bibliotekforening. (Biblioteksentralens hemsida) Förstudie till Postprojektet 12

14 I Henrik S Törnbloms BURK/LIBRIS-utredning från 1998 angavs att kostnaden för den norska katalogtjänsten BIBBI för en kommun i Växjös storlek då var norska kronor och i samma undersökning angavs att Växjös dåvarande kostnad för bibliografisk service var svenska kronor per år. Sölvesborgs motsvarande siffror var norska kronor mot svenska kronor per år. Det är svårt att jämföra rakt av, BIBBI innehåller färre poster och uppdateras inte på samma sätt som i Sverige. De norska bibliotekarierna verkar dock vara nöjda med tjänsten. De går in och gör lokala ändringar i sina poster, så det kan finnas lokala variationer i katalogerna. Priset 2009 för en kommun på invånare är norska koronor, invånare kronor och så vidare. Mer information om tjänsten och aktuella priser finns på Vi har varit i kontakt med Kjartan Verle som är Bibliotekfaglig direktör på Biblioteksentralen. Han berättar att även Norge står inför ett stort förändringsarbete. BIBBI-biblioteken har fri utnyttjanderätt till posterna til bruk i sitt eget bibliotek. Man får inte exportera dem till ett annat bibliotek. Det innebär att man i Norge gör fler lokala anpassningar av posterna i den egna katalogen, än vad man gör i Sverige. Men, liksom i Sverige uppstår problem om folkbiblioteken vill bli synliga i nationalbibliotekets katalog. Stortinget har därför nyligen gett ABM-utvikling (Statens senter for arkiv bibliotek og museum) i uppdrag att göra en utredning om egendomsrätt till katalogdata, som ska vara klar i mars Samtidigt arbetar Nasjonalbiblioteket och Biblioteksentralen med att få fram ett samarbetsavtal, som syftar till att BIBBI-biblioteken ska bli synliga i BIBSYS, samtalen har nyligen kommit igång. Än så länge förtecknar BIBSYS enbart fack- och forskningsbibliotek. AdLibris Nätbokhandeln AdLibris arbetar på att få fram en gratis katalogtjänst och har en omfattande dialog med biblioteken om vad en sådan tjänst bör innehålla. Tanken är att det ska vara en gratistjänst, som kan fungera med vilket biblioteksdatasystem som helst. Det är tänkt att utgå från materialet i LIBRIS, Bokrondellen samt andra informationskällor och knyta ihop dem i en databas där informationen presenteras i ett visuellt format. Bibliotek kan sedan hämta hem posten i det format som önskas. Man hoppas kunna skapa en motsvarighet till Bibliotekstjänst automatiserade leveranser av poster i samband med medieinköp. Man skissar även på en wikipediamodell eller vad man också skulle kunna kalla en virtuell katalogavdelning där bibliotekarier hjälps åt att katalogisera det material, som man behöver komplettera databasen med. Adlibris känner sig trygga med att de kan leverera den tekniska utrustningen till systemet, det som behöver utvecklas är former för uppdateringar och för hur man ska komplettera poster, som inte finns i LIBRIS. Förstudie till Postprojektet 13

15 Talböcker Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB har ett samarbetsavtal med BURK. Det innebär att TPB katalogiserar direkt i BURK och får betalt för det. TPB är kunder hos BURK och får enbart använda sina poster inom ramen för avtalet med Bibliotekstjänst, vilket innebär att de inte kan skänka bort sina poster till bibliotek som står utanför BURK. Alternativa lösningar kan vara att som Malmö stadsbibliotek katalogisera talböckerna själv, vilket kommer att innebära att de under 2009 kommer att finnas fritt tillgängliga för andra bibliotek från LIBRIS. En annan modell är att hänvisa låntagare, som vill söka talböcker till TPB s katalog, eftersom folkbiblioteken genom nerladdning har tillgång till allt som finns där. Behöver man lokalt registrera utlån kan man i så fall använda sig av förkortat information. TPB identifierar sina talböcker med ett femsiffrigt nummer. Folkbibliotek i LIBRIS Redan idag finns det folkbibliotek, som visar sina bestånd i LIBRIS. Det sker genom att de registrerar sitt bestånd direkt i LIBRIS eller genom matchning. Om man tittar på de 472 folkbibliotek som har aktiva sigler i Biblioteksdatabasen kan man se att det finns ca 25 folkbibliotek som på olika sätt bidrar med postinformation i LIBRIS varav Sveriges depåbibliotek i Umeå och Malmö stadsbibliotek är de största aktörerna. Book-it bibliotek utanför BTJ s bibliografiska service Book-it var ursprungligen Bibliotekstjänsts eget biblioteksdatasystem, nu ägs det av Axiell Bibliotek AB. Många Book-it bibliotek undrar därför hur det fungerar med LIBRIS-poster i Book-it. Ett exempel är Mälardalens högskola, som har datasystemet Book-it och utan problem importerar sina poster från LIBRIS. Ett annat Book-it bibliotek, som är anslutet till LIBRIS är Blekinge Tekniska Högskola. Sjukhusbiblioteken i Värmland importerar poster både från BURK och från LIBRIS till sin Book-itkatalog. Förstudie till Postprojektet 14

16 Diskussioner med Bibliotekstjänst Bibliografisk service Folkbiblioteken är generellt mycket nöjda med servicen från Bibliotekstjänsts bibliografiska service. Många underhållsrutiner som till exempel den bibliografiska uppföljningen angående tidskrifter uppskattas mycket. Om man följer hur ett BURK-bibliotek arbetar med inköp och katalogisering kan man konstatera att många rutiner är gemensamma med de rutiner för inköp som finns vid andra bibliotek 2. Datasystemens funktioner för import av poster, exspektans och reservationer är leverantörsoberoende. Den stora arbetsbesparingen får man om biblioteket köper så mycket som möjligt från Bibliotekstjänsts sambindningshäften. Då går filen direkt till Bibliotekstjänst och media och poster levereras som ett paket, genom de intelligenta etiketterna hittar man snabbt rätt post då boken kommer. Många bibliotek köper numera på efterfrågan och från flera olika leverantörer, och då måste en del av momenten göras manuellt. Vad händer avtalsmässigt om man lämnar BTJ bibliografisk service? Om ett bibliotek lämnar BTJ Bibliografisk service behåller man de poster, som man har i sin katalog och det finns inga kostnader förknippade med detta. De poster som man förvärvat under avtalstiden omfattas även efter avtalets upphörande av en nyttjanderättsparagraf som talar om vad man får göra med poster såväl under som efter avtalstiden. Avtalet om nyttjanderätt Så här står det (f o m 2009) i avtalet som biblioteken upprättat med Bibliotekstjänst: 2 Skärmdumpar av inköpsprocessen, se bilaga 2 och 3. Förstudie till Postprojektet 15

17 7. Nyttjanderätt till bibliografiska poster i BURK och hos Kunden Bibliografiska poster ur BURK förvärvade av Kunden inom ramen för detta avtal får användas i alla tillämpningar som syftar till att underlätta nyttjandet av Kundens samlingar. Kunden förbinder sig att, oavsett om avtalet i övrigt upphör, inte överföra, mångfaldiga eller vidareförsälja de bibliografiska posterna till tredje man. Kunden skall undvika att presentera de bibliografiska posterna på ett sådant sätt att tredje man kan nyttja hela eller delar av posterna för att i någon mening skapa en databas. Enligt särskild överenskommelse med BTJ kan Kunden få göra avsteg från ovanstående när det gäller möjlighet att tillgängliggöra sitt bestånd. Vid alla oklarheter kring nyttjanderätten skall Kunden kontakta BTJ för godkännande av förfarandet. Kunden förbinder sig att vid inläsning av poster ur BURK, förvärvade inom ramen för detta avtal, som ursprungsbeteckning behålla BTJ och det unika BURK-numret (Fält 001 i BTJMARC) i den lokala post som skapas. Bibliografiska poster i BURK med ursprung från OCLC:s databas Worldcat har ett OCLC-nummer inlagt i specificerat fält. Vid överföringen till det lokala systemet får inte detta OCLC-nummer tas bort utan måste behållas i posten. 8. Nyttjanderätt till katalogposter efter Avtalets upphörande Efter Avtalets upphörande äger Kunden rätt att utnyttja överförda poster i sin katalog. Kunden är väl införstådd med att nyttjanderätten till de bibliografiska posterna enligt punkt 7 ovan gäller även efter Avtalets upphörande. Möte med Bibliotekstjänst I november 2008 träffade Länsbibliotekarierna Anna-Christina Rutquist, Kerstin Olsson och Christer Klingberg tre representanter från Bibliotekstjänst, Patrik Larsson, Carina Hellborg och Roland Eliasson. Syftet med mötet var att diskutera fram förslag till ett kortsiktigt avtal (1 år). Man diskuterade även äganderätten och Bibliotekstjänst framhöll att man såg positivt på att biblioteken vill använda sina poster för nya ändamål, men att man i så fall vill undanta viss information t ex ämnesord. Länsbibliotekarierna framförde kravet på 20 % sänkning av priset på Bibliografisk service, inte en 10 % ökning. Bibliotekstjänst svarade inte direkt på detta krav utan ville gå hem och fundera. Förstudie till Postprojektet 16

18 Utvärdering av projektidén och analys av alternativa sätt för genomförande Hur ser projektidén ut? Projektidén definieras som att vi vill hitta ett sätt, som gör att varje post i de svenska offentliga biblioteken bara behöver katalogiseras en gång och att den ska vara utformad enligt en standard, som gör den användbar inom hela bibliotekssystemet. Vi tänker oss att denna post ska ligga i en nationell databas och att den där ska finnas fritt tillgänglig för alla bibliotek att använda. Vidare strävar projektet mot att alla offentliga biblioteks bestånd ska finnas redovisat i den nationella databasen. Hur ska det praktiskt kunna gå till? Det är mycket viktigt att folkbiblioteken samlar sig och blir en stark part. Det måste finnas ett projektledarskap, som förslagsvis kan bestå av lånecentralerna tillsammans och en kompetent styrgrupp, som får ett uppdrag. Uppdraget bör vara att: Styrgruppen ska definiera problem kring kostnader, format, inlåsningseffekter och behovet av en nationell samkatalog. Styrgruppen ska finna alternativa lösningar, styrgruppen måste finna en ände där det praktiska arbetet kan komma igång. Steg ett skulle kunna vara att finna 3-4 bibliotek som vill ingå i processen att tänka tillsammans och ta ett gemensamt ansvar. Det är viktigt att det finns en rejäl stöttning för dessa bibliotek. Styrgruppen ska kommunicera. Man måste arbeta med samordning och informationsfrågor. Hur ska resultaten presenteras och snabbt nå och bearbetas av dem som är berörda? Styrgruppen ska håll nära kontakt med de stora aktörerna Bibliotekstjänst, Adlibris och LIBRIS. LIBRIS studie LIBRIS + folkbiblioteken = Äntligen!? är rykande aktuell. Det är viktigt att postprojektets styrgrupp nära följer Förstudie till Postprojektet 17

19 utvecklingen. Malmö stadsbibliotek kommer under 2009 att fördjupa sitt samarbete med LIBRIS, vilket betyder att vi får erfarenheter och lärdomar, som kan gagna den fortsatta utvecklingen. Utvecklingsarbete på två fronter Många referenter tänker sig att utvecklingsarbetet måste ske på två fronter. Den första långsiktiga är att man vill vara med och utveckla en samkatalog, så som regeringen fattade beslut om på 1990-talet och som LIBRIS + folkbiblioteken = Äntligen!? tar fasta på. Den andra kortsiktiga, och ständigt aktuella, är att biblioteken måste klara av att förse sina lokala kataloger med katalogposter av god kvalité. Många BURK-bibliotek vill fortsätta köpa den bibliografiska informationen från Bibliotekstjänst. Andra BURK-bibliotek vill lämna Bibliotekstjänst (ofta av kostnadsskäl), men är oroliga för hur det då ska fungera och efterlyser därför ett gemensamt agerande på nationell nivå. De bibliotek som står utanför BURK söker samarbetslösningar på kort sikt för att underlätta och effektivisera det vardagliga arbetet med katalogiseringen. I dagarna har Kulturutredningen presenterats (SOU 2009:16) och där föreslås att Kungliga Biblioteket ska få ett nationellt ansvar för hela biblioteksväsendet och att en samlad myndighet för bibliotek och arkiv ska ha inrättats senast Utredningen räknar med att omorganiseringen inom kulturområdet sparar pengar. Dessa bör dels gå till Kungliga Biblioteket, som får ökade kostnader enligt förslaget och dels förstärka det stöd som myndigheten för konstarterna fördelar. Om detta blir verklighet är det, ur vårt perspektiv, viktigt att bevaka folkbibliotekens intressen i den nya myndigheten. Feedback Ett stort antal referenspersoner har berättat hur de ser på frågan. Vi har valt att ställa ämnet i centrum och refererar därför inte vad varje person har framfört utan har koncentrerat oss på viktiga frågeställningar. Här följer en sammanfattning av några tankar och idéer som kommit fram: En helhetslösning Det som många önskar är en smidig leverantörsoberoende helhetslösning. Man tänker sig att det enskilda biblioteket utgår från en presentation från ett medieföretag. Biblioteket gör sedan sin beställning i en linkfil och väljer själv till vilket medieföretag man vill skicka filen. När leverantören tar emot beställningen skickas katalogposter direkt över till kunden och hamnar som exspektans i kundens katalog. Det kräver att bokhandlare, katalogisatörer och bibliotek har en gemensam standard. Förstudie till Postprojektet 18

20 Ett annat sätt att bygga upp poster efterlyses När man idag utvecklar nya tjänster på nätet så är det viktigt att informationen kan lagras på ett sådant sätt att den kan användas i många olika sammanhang. MARC-formatet utvecklades för att mata in information för 30 år sedan. För att dela information och för att söka information effektivt behövs ett modernt databasformat. XML är ett verktyg för detta. Om man i grunden lagrar informationen om våra medier i ett lämpligt format kan man sedan använda den i alla möjliga olika sammanhang. I ett brukarperspektiv där man skapar Internet tillsammans är det viktigt att biblioteken finns med och bidrar med information, som kan utvecklas i en modern kontext. Det pågår på internationell nivå ett projekt som heter RDA (Resource Description and Access) se vidare: det är viktigt att postprojektet noga följer utvecklingen på området. Katalogkompetens Eftersom LIBRIS bygger på att man skapar databasen gemensamt måste det, om folkbiblioteken integreras i LIBRIS, finnas katalogisatörer, som kan bidra till LIBRIS utveckling. Stor kompetens finns på Bibliotekstjänst och det har framförts att det är viktigt att ta tillvara på deras resurser. En idé som föreslagits är att LIBRIS skulle kunna upphandla katalogisering därifrån och att man på så sätt skulle kunna bygga upp ett samarbete mellan Bibliotekstjänst och LIBRIS. Många bibliotek har egna katalogisatörer. En kartläggning och samordning av de resurser, som finns inom landet har efterfrågats. De bibliotek som katalogiserar lokalt och står utanför både BURK och LIBRIS framhåller att de genom att katalogisera håller en viktig kompetens vid liv, som man ser som ett grundinstrument i biblioteksarbetet. Den som kan katalogisera kan även utnyttja katalogens alla sökmöjligheter. Många vill fortsätta att katalogisera, men välkomnar också ett samarbete där flera bibliotek hjälps åt med att bygga upp katalogen och på så sätt eliminerar onödigt dubbelarbete. I kompetensen ingår också att följa utvecklingen och finna nya effektiva lösningar. Utbildningsinsatser är nödvändiga. Framtida folksonomier Idag talar vi om bibliotekssystem, som en del av större informationssystem. Bibliotekarier och systemutvecklare ser ett Bibliotek 2.0 framför sig där man med folksonomier (tagging, anarkistiska taxonomier) genom användarens feedback, får upp ett fungerande system där brukaren kan navigera i bibliotekens mediebestånd genom taggar, liksom man idag kan navigera mellan foton på flickr, eller mellan videos på youtube. Genom att vidare tillhandahålla en "similar items"-tjänst bör man kunna erbjuda användaren ett uttömmande system till att navigera mellan titlar. Hela konceptet bygger på interaktivitet och på att informationen är fri och kan användas i olika sammanhang. Man måste kunna ändra informationen efter behov. En annan tanke som har kommit upp från både från studerande och från en leverantör är att man skulle kunna utveckla en bibliotekarie-wikipedia där man håller en levande diskussion igång om katalogisering, klassning och utvecklande av katalogtjänster från ett brukarperspektiv. Förstudie till Postprojektet 19

21 Talböcker Det har framförts att det är onödigt att ha fullständiga talboksposter i de lokala bibliotekskatalogerna. Talbokslåntagarna bör söka direkt i TPB, där de får relevant information om vad som verkligen finns att tillgå, eftersom man numera kan ladda ner allt på det lokala biblioteket, kan man inte längre tala om lokala beståndsuppgifter. Under 2009 kommer ett stort bestånd av talböcker från Malmö stadsbibliotek att föras in i LIBRIS. Så länge biblioteken lånar ut talböcker behövs någon form av talboksposter för att hålla reda på utlån och statistik. Inlåsningseffekt Många BURK-bibliotek upplever att de har hamnat i en situation, som de har svårt att påverka. När de tecknade avtal för många år sedan, såg de inte några konsekvenser av att inte ha full äganderätt till posterna. Ett återkommande krav på det framtida postprojektet är att projektet ska samla folkbibliotekens gemensamma önskemål för att samlat föra förhandlingar med de stora aktörerna. Det erbjuds hela tiden nya tjänster för biblioteken från Bibliotekstjänst och andra företag. Det är viktigt att folkbiblioteken tillsammans granskar avtal och ställer krav på leverantörer. De trogna BURK-kunderna. De bibliotek som under lång tid varit BURK-anslutna sätter stort värde på tryggheten i de invanda arbetsmetoderna. Många enskilda medarbetare skulle uppleva det som en stor försämring om biblioteket lämnade BURK. Många poängterar att man saknar nyttjanderätt till posterna inte är något problem, i alla fall inte så länge man är kund hos Bibliotekstjänst, så länge posterna använts i det egna kommunala nätverket har biblioteket kunnat göra som de velat. Men man är medveten om att det i framtiden kan finnas behov av förändringar och välkomnar postprojektet. Många BURK-bibliotek vill vara med i utvecklingsarbetet, men man är inte beredd att ändra sina rutiner förrän det kommer upp ett fullgott alternativ. BURK har en förenklad katalogisering av skönlitteratur som uppskattas, även seriehänvisningarna är något, som man inte vill ska gå förlorat. Krånglet vid fjärrlån är besvärande, då inte alla offentliga biblioteks bestånd finns på ett ställe. BURK-biblioteken upplever det som irriterande att man inte kan vara med och till fullo dra nytta av de resurser som läggs på att utveckla LIBRIS. Många uppskattar den kunskap, som finns hos BURK s katalogisatörer och vill att deras kompetens ska kunna tas till vara i en framtida samkatalog. Idén som Inger Eide-Jensen och Inger Jepsson framförde i BBL 1998:1 om att genomföra ett försök där ett folkbibliotek till fullo deltar i LIBRISsamarbetet är fortfarande levande. Synpunkten att det vore mest belysande om ett BURK-bibliotek deltar i försöket har framförts, man är intresserad av att verkligen se vad som händer om man lämnar de inarbetade BURK-rutinerna. Förstudie till Postprojektet 20

22 Sammanfattning, feedback: Postprojektet bör ha en stark huvudman, som kan samla folkbibliotekens behov och föra dess talan i förhandlingar med de stora aktörerna. Man vill se hur alternativen fungerar i praktiken, postprojektet bör därför genomföra en försöksverksamhet med 3-4 folkbibliotek. En undersökning bör göras av vilken samlad kunskap i katalogisering, som idag finns ute på folkbiblioteken. Projektet bör arbeta för att undanröja tekniska hinder. Projektet bör arbeta för att alla offentliga bibliotek i Sverige arbetar efter samma praxis vid katalogisering. Kommentar: Många säger att det är hög tid att något händer omedelbart. Det är över tio år sedan det politiska beslutet fattades om att utveckla en nationell databas med material från landets samtliga offentliga bibliotek. De ivrigaste anser att det måste bli en nationell samkatalog nu och menar att en försöksverksamhet enbart skulle försena utvecklingen. Men flera tillägger också att någonstans måste man ju börja. Förstudie till Postprojektet 21

23 Källförteckning IngerEide-Jensen, Inger och Jepsson, Inger. Två perspektiv på LIBRIS och BURK. Biblioteksbladet 1998 ; 1 s.4 Ericson, Gunilla. Bitter strid om biblioteksdatabaser. Svensk bokhandel 1998 ; 8 ; Halberg, Per. BTJ svarar Libris. Biblioteksbladet 1998 ; 2 ; Hedman, Claes och Lehtilä-Olsson, Mayre. LIBRIS kommenterar. Biblioteksbladet 1998 ; 1 s.4-5 Kungl. Bibliotekets avdelning för Nationell samverkan och AnnJo Konsulteri Februari, LIBRIS + folkbiblioteken = Äntligen!? Librismeddelanden 1997 och 1998 Länsbiblioteket sydost och Sveriges Allmänna Biblioteksförening, BURK/LIBRIS-utredningen, Henrik S Törnblom Skogmar, Göran. Z39.50 gränsöverskridande söksystem. Biblioteksbladet 1998 ; 2 ; Walton, Agneta. Ur katalogisatörens synvinkel. Biblioteksbladet 1998 ; 2 ; 18 Personlig kommunikation Daniel Andersson, Stockholms stadsbibliotek Finn Axelsson, Halmstad stadsbibliotek Madelein Enström, Lånecentralen Umeå Lars Eriksson, Umeå kommun Bodil Florell, Ängelholms bibliotek Jan Fröding, Filipstads bibliotek Pernilla Georgsson, Arvika bibliotek Synnöve Hansen, Karlskoga bibliotek Carina Hellborg, Bibliotekstjänst AB Lasse Johanson, Årjängs bibliotek Förstudie till Postprojektet 22

24 Jesper Klein, Tal- och punktskriftsbiblioteket Katarina Kristoffersson, Arvika bibliotek Maj Millom, Sjukhusbiblioteket i Karlstad Eva Myrhage, Sambiblioteket Härnösand Ronny Olsson, Malmö stadsbibliotek Lisa Petersen, Huddinge bibliotek Inger Sundström, Karlstads stadsbibliotek Maria Syvertsson, Sunne bibliotek Johan Wennborg, Adlibris Katarina Ylikiiskilä. Mälardalens högskola Erik Öhrn, studerande Bibliotekshögskolan i Borås Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket Skriftliga sammanställningar Anna-Karin Axelsson, Växjö stadsbibliotek Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek och Harriet Lacksten, Internationella biblioteket Inger Edebro Sikström, Umeå stadsbibliotek Inger Sundström, Karlstad stadsbibliotek och Susanne Lindén, Karlstads stadsbibliotek Thomas Brylla och Gunilla Fällman, Uppsala stadsbibliotek Anita Lindmark, Länsbibliotek Västerbotten Anna-Lena Ittner Sandström, Länsbibliotek Dalarna Gunilla Jingborg, Länsbiblioteket Västernorrland Kerstin Jonsson, Länsbibliotek Uppsala Kristina Elding, Regionbibliotek Skåne Peter Alsbjer, Länsbibliotek Örebro Förstudie till Postprojektet 23

25 Styrgrupp har varit: Anneli Reinhammar, Länsbibliotek Sörmland Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm Margareta Eriksson, Regionbibliotek Skåne Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Uppsala Roland Tiger, Länsbiblioteket Västernorrland Förstudie till Postprojektet 24

26 Bilaga 1 Vad är bibliografisk service? Denna bilaga har tagits fram av Inger Sundström och Susanne Lindén vid Karlstads stadsbibliotek i februari Den togs fram som underlag till ett möte om vad biblioteket får om man köper tjänsten bibliografisk service. Bibliografisk service Vad ingår i tjänsten? Det finns tre olika nivåer. Vi utgår från bibliografisk service nivå 3- fullservice, som Karlstad har och som vi tror att ni andra har. Nivå 1 enstaka inköp av poster, förenklade poster Nivå 2 koppling till inköp från Btj, förenklade poster Nivå 3 fullservice, se nedan: Det egna bibliotekets poster syns i BURK, och då även i bibliotek.se Katalogposter Tillgång till bibliografiska poster med ämnesord, anmärkning om fortsättningsarbete och kort innehållsbeskrivning. Underhåll av katalogposter som uppdaterats p g a kompletteringar, revideringar och korrigeringar, och katalogposterna överförs automatiskt till den lokala bibliotekskatalogen. Komplettering av preliminär katalogpost som ersätts av en fullständig post, komplettering av målpost när det t ex kommer nya fortsättningsverk inom serie. Revideringar görs när katalogisering och klassificeringsregler ändras och uppdateringar måste göras bakåt. Kan också vara t ex ändring av huvuduppslag. Korrigering av direkta fel i posterna. Automatisk överföring av bibliografiska katalogposter från Btj i samband med inköp (se nedan). Möjlighet att importera poster från BURK, obegränsat antal. Möjlighet finns att skicka medier till Btj för katalogisering, sådant som ej finns i BURK utan är mer av specialkaraktär, det finns en frikvot för detta. Utskick av s k hyllistor med ändrade hyllsignaturer på böcker m m. Listorna är anpassade efter det enskilda bibliotekets bestånd. Förstudie till Postprojektet 25

27 Går att få anpassning av hyllsignaturer, så att katalogposter och böcker m m har t ex utökad hyllsignatur enligt det enskilda bibliotekets önskemål. Periodika Katalogposter på nya årgångar av tidskrifter och annan periodika kommer automatiskt överförda till den lokala katalogen. I november kommer preliminära poster som sedan uppdateras. Vilka poster som överförs baseras i första hand på vilka prenumerationer biblioteket har genom PrenNet/Btj, överföringen går också att få baserad på beståndet föregående år. Det går också att få automatisk överföring av poster knutna till skriftserier, t ex Ds, SOU, Länder i fickformat. Katalogposter på periodika uppdateras med information om ändrade huvuduppslag, avslutade titlar, titelbyten m m. Inköp Btj-listan Alla artiklar i Btj-listorna läggs automatiskt in i Inköpsmodulen. Inköp av artiklar från listorna läggs in kopplade till rätt enhet, avdelning, anslag, placering. cirkulationskategori. När alla beställningar från en lista är inlagda görs en körning. Beställningarna överförs till Btj via s k Link-fil. Dagen efter körningen finns katalogposter och exspektans i Expertsök, och det går att reservera boken m m. Media Direkt Är i princip oberoende av bibliografisk service, men har man bibliografisk service får man automatiskt en bibliografisk post till den beställda boken m m, annars får man sin inköpsmodul uppdaterad med kort information om sitt inköp. Beställs en titel från det utländska materialet hos Nilsen Bookdata eller musik från Media Direkt musik (en tjänst som Btj har i samarbete med Ginza) katalogiseras objektet för de bibliotek som har bibliografisk service. Adlibris Förutsatt att katalogposten finns eller införskaffas fungerar överföring av inköp från Adlibris utan bibliografisk service. Btj Media urval För att automatiskt få katalogposter på medier som ingår i urvalet krävs bibliografisk service, annars får man en exspektanspost, båda varianter kommer i samband med medieurvalen. Information om beställda medier kommer dels med e-post vid varje beställningstillfälle, dels som uppdatering av förvärvsmodulen i Book-IT. Förstudie till Postprojektet 26

28 Bilaga 2 Skärmdumpar av inköpsprocessen i Bookit Denna bilaga består av skärmdumpar av inköpsprocessen i BookIt på Arvika bibliotek, som använder tjänsten bibliografisk service. Inköp ARVIKA bibliotek. Beställningarna görs i internetbokhandeln adlibris. Förstudie till Postprojektet 27

29 Posterna letas upp i Expertsök och sänds av Book-it till inköpsrutinen Om man som nedan köper från en BTJ-lista går informationen automatiskt till inköpsrutinen. Förstudie till Postprojektet 28

30 Om man vill köpa en bok från BTJ, efter att listans beställningstid gått ut görs beställningen i Media Direkt, den fungerar då som vid inköpet ovan från adlibris.. Förstudie till Postprojektet 29

31 Så här ser det ut i Kifen, i det här fallet är böckerna beställda från adlibris. Man måste koppla ihop beställd titel med rätt katalogpost i lokala katalogen. Nu är den ihopkopplad och placerad som exspektans på det lokala biblioteket Förstudie till Postprojektet 30

32 Om en post saknas i den lokala katalogen måste den importeras. Man går till BURK och loggar in. Hittar rätt post! Förstudie till Postprojektet 31

33 Importerar, sedan dröjer det 5-10 minuter innan den är på plats i den lokala katalogen. När den kommit in görs en koppling av den nya posten Förstudie till Postprojektet 32

34 Man skriver in de lokala uppgifterna Söker sedan upp boken i den lokala katalogen Förstudie till Postprojektet 33

35 Reservera som vanligt på den låntagare, som har föreslagit boken till inköp Förstudie till Postprojektet 34

36 NÄR BOKEN KOMMER Sker ankomstregistrering Boken hittas lätt med hjälp av den intelligenta etiketten Förstudie till Postprojektet 35

37 Och placeras på rätt avdelning Möjlighet finns att skapa ett tillfälligt exemplar (t ex om BURK-post ännu ej kommit) Förstudie till Postprojektet 36

38 Bilaga 3 Skärmdumpar av inköpsprocessen i Libra Här visas skärmdumpar som beskriver hur man gör när man lägger in böcker i Sunne som är ett Librabibliotek. I normalfallet så är Librisposterna bra och man behöver inte göra så mycket. Här finns en post från Bild och Bubbla, som visar hur det kan vara när det är som värst. Det blir en vana att markera och redigera och har man gjort det några gånger vet man vilka fält som ska bort och då tar det inte så lång tid. Det är även andra moment som måste göras för att få in boken i biblioteksdatasystemet på rätt avdelning. Vi köper en bok till Sunne bibliotek från en bokhandel Förstudie till Postprojektet 37