Elsebeth Tank, Utvecklingspartner för kultur och bibliotek i Norden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elsebeth Tank, Utvecklingspartner för kultur och bibliotek i Norden"

Transkript

1 Elsebeth Tank, utvecklingspartner för bibliotek och kultur i Norden mail@etank.nu Framtidens folkbibliotek i Gävle Utredning om framtida biblioteksstrategier i Gävle Elsebeth Tank, Utvecklingspartner för kultur och bibliotek i Norden 1

2 Elsebeth Tank, utvecklingspartner för bibliotek och kultur i Norden mail@etank.nu Biblioteksutredning for Kultur- och fritidsförvaltningen, Gävle kommun Utredera Elsebeth Tank, Utvecklingspartner för bibliotek och Kultur i Norden/ Innehåll 1. Uppdragsbeskrivning/omfattning 2. Inledning 3. Motivering till nya biblioteksbyggnader i Sverige och världen 4. Vad kan framtidens bibliotek? 5. Gävle stad i ett biblioteksperspektiv 6. Temperaturmätning på stadsbiblioteket i Gävle 6.1 Trånga fysiska allmänna utrymmen i en sluten kultur 6.2 Besökarantal 6.3 Bibliotek som en mötesplats 6.4 Utlåningssiffrorna sjunker mer i Gävle än i resten av landet 6.5 Antal registrerade, aktiva lånare i Gävle ligger under landets nivå 6.6 Den demokratiska tillgången till kultur och bibliotek är i underskott på nationell nivå 6.7 Biblioteket i ett genusperspektiv 6.8 Biblioteket och nykomlingar 6.9 Biblioteket och digital utbildning 6.10 Malmö Lärcentrum som fallstudie 7. Inspirerande trender inom biblioteksutveckling nationellt och internationellt 7.1 Bibliotek som "placemaker" och drivkraft vid stadsutveckling 7.2 Bibliotek på en bred kulturell arena Självständiga avgränsade institutioner Hybridorganisationer Megabibliotek 2

3 7.3 Transzonen 7.4 Mötesplatsen 7.5 Deltagandekultur, partnerskap och användardriven innovation Deltagande demokrati genom uppkomsten av nya bibliotek Samhörighet och tillhörighet Användardriven innovation 7.6 Maker bibliotek med medborgarna som kulturproducenter även för nyföretagare och kulturella entreprenörer 7.7 Bibliotekets dygnsrytm och flexibilitet 7.8 Intelligenta rum 7.9 Meröppet 7.10 Den viktiga interkulturella dimensionen 8. Tankar om närbiblioteken 9. Vision och rekommendationer för ett nytt bibliotek med unik Gävle- profil 9.1 Förslag till en vision om framtiden för stadsbiblioteket i Gävle 9.2 Bibliotek och kulturhus i samma byggnad 9.3 Bibliotek och kulturhus som en demokratisk mötesplats 9.4 Digital inlärningsmiljö, kulturproduktion och skaparplats 9.5 En levande kulturell miljö med inkluderande atmosfär "Great good place" 9.6 Självbetjäning och meröppet 9.7 Deltagandekultur 9.8 Prioriterade målgrupper 9.9 Café, restaurang, allmänna kök och köksträdgård i staden 10. Omställnings- och förberedelsefasen 10.1 "Vändning" i det befintliga stadsbiblioteket 1. Uppdragsbeskrivning/omfattning: Att beskriva Gävle biblioteks betydelse ur ett lokalt och regionalt tillväxt- och utvecklingsperspektiv i en stad som växer. Att beskriva stadsbibliotekets och närbibliotekens roll med de utmaningar som finns vad gäller utbildningsnivå och övriga demografiska förhållanden. Att beskriva möjliga utvecklingsvägar samt förväntade aktiviteter och innehåll i ett framtida bibliotek/kulturhus i Gävle med sikte på talet. Arbetet ska presenteras i en skriftlig rapport på svenska samt en sammanfattning som power point. 3

4 2. Inledning Gävle stad skulle kunna vara en fantastisk biblioteks- och kulturstad. Med sin unika historia, nuvarande demografi och med de utmaningar och möjligheter som framtiden erbjuder Gävle, är ett stort, öppet och modernt bibliotek/kulturhus en mycket bra investering som kan sammanföra staden och bidra till att etablera en ny identitet. Ett modernt bibliotek/kulturhus har potential att bli en kombination av en central och demokratisk mötesplats och en drivande kraft för en kreativ, kunskapsbaserad och social hållbar utveckling med hela befolkningen som målgrupp. Det finns emellertid ett stort avstånd mellan drömmen om Gävles nya bibliotek/kulturhus och det stadsbibliotek som finns idag. Som det framgår av denna utredning befinner sig stadsbiblioteket i en defensiv position. Det har ändå lyckats behålla ett relativt högt antal besökare, vilket säger något om att biblioteket fortfarande har en stor attraktionskraft för många medborgare, och potential att bjuda in många fler. Utlåningssiffrorna och antalet registrerade användare är emellertid lägre än landet i genomsnitt. Detsamma är kommunens årliga anslag till biblioteken. Denna utredning har ett särskilt fokus på stadsbiblioteket i Gävle, men många punkter och rekommendationer är också relevanta för närbiblioteken. Som bakgrund till utredningen användes tillgängliga statistiska uppgifter för biblioteket och kommunen, samt material från utvalda kommuner och relevanta nationella forum. "Utredare" har besökt stadsbiblioteket och valda närbibliotek ett antal gånger vid olika tider på dagen. "Utredare" har också genomfört intervjuer på 1,5 timmar med 13 olika Gävlebor. Intervjupersonerna valdes ut i samarbete med Kulturförvaltningen, biblioteket och "utredare". Målet med dessa intervjuer var att få tillgång till fler idéer, perspektiv och erfarenheter från medborgare, biblioteksanvändare och anställda och undvika att förbise viktiga frågor i ett Gävle- biblioteksperspektiv. Citat ges i avidentifierad form i samförstånd med de intervjuade. Slutligen har "utredare" som bakgrund till utredningen genomfört en analys av viktiga trender inom biblioteksutveckling nationellt och internationellt för att ge inspiration och insikt i debatten om framtiden för biblioteken i Gävle. 3. Motivering till nya biblioteksbyggnader i Sverige och världen Under en lång period mellan och talet var folkbiblioteken på defensiven. Omfattningen av publicerad information ökade exponentiellt, särskilt i och med utbredningen av Internet, medan utlåningen av fysiska böcker och andra fasta produkter minskade stadigt under åren. Man ifrågasatte bibliotekens existens och många små biblioteksfilialer stängdes. Under de senaste 10 åren har det skett en ny vändning. Många bibliotek har återupplivats och kommuner, biblioteksanvändare och personal har upptäckt nya möjligheter för biblioteken på talet. I dessa fall har man tagit på sig det politiska och professionella 4

5 ansvaret för att hålla de offentliga bibliotekens idégrund vid liv genom att omstrukturera sin verksamhet till versioner som passar i tiden. 4. Vad kan framtidens bibliotek? Det framtida biblioteket står fortfarande på en demokratisk grund och symboliserar den grundläggande rätten till yttrandefrihet och att bilda sin fria åsikt genom kunskap och kultur som kontaktpunkter. När städer som Malmö, Halmstad, Luleå, Sundsvall eller Umeå satsar på nya stora biblioteks- och kulturbyggnader, sker det ofta med en strategisk länk till städernas övergripande visioner, till exempel att genomföra en förvandling från industrikultur till en ny era, där kunskap, kultur och kreativitet är viktiga framgångsfaktorer. Attraktiva fysiska miljöer är en förutsättning, men inte hela lösningen på en stark framtida bibliotekstjänst. Förståelse av den moderna biblioteksuppgiften, "mind- setet", arbetsformerna, innovationsförmåga och yttre relationer är lika viktiga. Ett nytt bibliotek kan bli en ledstjärna som visar "vem vi är" och "vad vi vill" som stad. Det är ett motdrag till en kommersialiserad tidsanda. Det är här man möts som människor, inte som kunder och försäljare. Biblioteket står för något andligt, tillgång till "stilla kontemplation" av kulturarvet, till det skevande eller det nya som inte kan överleva på marknadsmässiga villkor, men som kan ge ny insikt och inspiration och som har en självständig kvalitet. Biblioteket har potential att igen bli en av samhällets viktigaste kulturinstitutioner, men det kräver att det utformas med respekt för den kulturella mångfald som präglar dagens samhälle, och förmår bygga relationer med många fler medborgare på en bredare front, mer uppsökande och aktivt än tidigare. Det är också avgörande att biblioteken förändrar sin relation till medborgarna och inte längre ser dem som passiva mottagare av information eller konsumenter av kultur, utan som aktiva deltagare, historieberättare och kulturproducenter som kan och kommer att uttrycka sig själva. Det kommer att bidra till att bibliotekets funktion som demokratiskt mötesrum utvecklar sin betydelse. Det innebär också att biblioteket idag, mycket mer än tidigare, arbetar utifrån särskilda utmaningar och möjligheter som karakteriserar den enskilda kommunen och olika lokala områden. När det gäller biblioteket i Gävle kommer det att vara uppenbart att börja med några av de strategiska utmaningar och framtidsmöjligheter som Gävle stad står inför. Dessa anges i avsnitt 5. 5

6 5. Gävle stad i ett biblioteksperspektiv Gävle stad befinner sig i slutet av en era med industriell tillväxt som kontaktpunkt för stadens liv och går in i en ny. Till drömmarna om framtiden hör "tillväxt av humankapital, förbättrad utbildning, mer kompetent arbetskraft och innovationsförmåga i regionen" i. Gävle kommun talar om övergången från industristad till informationsstad. Det skulle ligga i tiden att utvidga framtidsbilden med ord som kunskapsstad, kultur- och naturstad. Det kunde öppna för föreställningar av en stad som värdesätter och understödjer kulturella, kunskapsbaserade och kreativa utvecklingspotentialer som finns bland medborgare i alla åldrar och som Gävle ska leva av i framtiden. En rituell avlivning av jantelagen, som sägs ha haft stor spridning i Gävle och fortfarande används som förklaring till många hinder för utveckling, skulle också passa väl in i omvandlingen från industrikultur till en ny tid. Den självnedtryckande jantelagen har inte mycket att erbjuda ett öppet, demokratiskt och modernt stadssamhälle som är i färd med att utveckla ny historia. Det verkar inte finnas enighet om vad Gävle är och vad staden vill bli? Det är inte heller lätt att definiera Gävle med ett ord eller en bild. Men i sökandet efter Gävles identitet och image dyker anmärkningsvärda egenskaper upp. De uttrycker tillsammans landskapet som ett eventuellt nytt bibliotek/kulturhus ska verka i: en "egen stad" som centrum i Gävleborgs län bra läge i förhållande till utvecklingen av Stockholmsregionen, inklusive närhet till internationell flygplats och välutvecklade kollektivtrafikförbindelser höga förhoppningar om ökad tillströmning av pendlare som bor i Gävle och arbetar i regionen, eller vice versa en historia som handlar om skeppsvarv och resor på världshaven, import av kryddor och gummi som grund för etableringen av stora industriföretag gammalt, välunderhållet centrum, attraktiva parker och naturområden närhet till havet tradition av stark prioritering av idrottsområdet och valda delar av kulturområdet en nettotillströmning av nya medborgare en växande mångfald i befolkningens sammansättning 20 % av den vuxna befolkningen bor ensamma nästan 30 % är mellan 0-24 år. en svag studietradition en utbildningsnivå i länet som är bland de lägsta i landet hög arbetslöshet, speciellt bland åringar ett stort antal nystartade företag en tätt byggd stad med stadsdelar med många utsatta medborgare biblioteksområdet budgetmässigt underprioriterat jämfört med genomsnittet i landet 6

7 6. Temperaturmätning på stadsbiblioteket i Gävle 6.1 Trånga fysiska allmänna utrymmen i en sluten kultur Det har rapporterats att stadsbibliotekets fysiska utrymmen var för små redan när det togs i bruk på talet. Det är synd, eftersom man fortfarande kan känna den ursprungliga biblioteksbyggnadens inbjudande karaktär, även om den nästan trängts undan av brist på utrymme och försvunnit i de stora ansträngningarna för att kompensera för detta. Under åren sedan inflyttningen har alla gjort så mycket som möjligt för att uppfylla behovet av mer utrymme för allmänheten genom att lägga till fler kvadratmeter. Prioriteringen av 365 öppetdagar om året har varit en klok disposition och hjälper till att säkerställa ett högt antal besökare jämfört med kvaliteten på det fysiska erbjudandet. Det är i själva verket imponerande att bibliotekspersonalen har lyckats behålla ett relativt stort antal besökare. Det säger något om bibliotekets betydelse i många medborgares liv, och det gör det rimligt att anta att det finns en betydande potential i Gävle kommun för att uppnå ett högre antal besökare årligen genom inrättandet av ett nytt rymligt bibliotek/kulturhus. Det kommer dock, som vi skall se nedan, att vara en förutsättning att man lyckas skapa en öppnare, mer inbjudande och demokratisk plats. För närvarande håller sig många medborgare borta. Det kan emellertid finnas anledningar som inte i sig har något att göra med biblioteket, till exempel den gränslösa online- tillgången till ofattbara mängder information på nätet eller att man väljer att använda sin knappa tid på något annat än biblioteksbesök. Men det finns också motiveringar som kan hänföras till biblioteket och dess inredning. Här kan man peka på viktiga faktorer som bör beaktas i ett framtida perspektiv: besöksområdena i bibliotekshuset framstår som svårtillgängliga, förvirrande och trånga. Det finns många olika nivåer, fem olika sorters förgyllning, många små och intrikata krokar, många hyllor i förhållande till det totala antalet m2. faciliteterna för att uppehålla sig på biblioteket i flera timmar är inte lockande - det saknas ostörda rum, luft och sittplatser i olika typer av miljöer, t.ex. utrymme för grupper av äldre barn och ungdomar men även bekväma läsplatser i lugna miljöer cafémiljön är också trång och obekväm och de produkter som säljs är inte intressanta eller särskilt hälsosamma bibliotekets kapacitet att radikalt agera på ett nytt sätt och nå nya användare släpar efter samhällsutvecklingen i allmänhet, och kräver en grundlig uppdatering biblioteket signalerar en något sluten kultur. Det finns ett behov för motsatsen, att öppna för hela världen i Gävle och dess mångfald De medborgare och användare som har bidragit som intervjupersoner har kommit med värdefulla uttalanden som tydligt sätter fingret på några av de punkter som man bör arbeta med när det gäller bibliotekets utveckling i Gävle. 7

8 Nedan finns några tankeväckande exempel i anonym form: Biblioteken ska naturligtvis utvecklas för det kan jag ju tycka att det har ju inte hänt så där rasandes mycket på senaste 30 åren så att säga När du går till biblioteket verkar det som om det finns en kultur som är färdig " "Bibliotek som symbol har potential att dra många nya medborgare - klart positiv identitet - men det måste vitaliseras - så det uppfattas som en levande plats som man bryr sig om" Det är lite svårt att bara vara här på biblioteket för det finns inte sådana platser där man kan bara sitta när man kommer upp där det är scen och tidskrifter och så är det reception och så är det tidningar. Så är inte det en omfamnande rum alls. Det finns liksom ingen sådan. När man sitter och läser tidningar på den sidan så är det stol, stol, stol och stol. Det skulle kunna vara mer integrerat med caféet, finnas soffgrupper och sitta och diskutera det man läser om. Det finns ett pytte pyttelitet forskarrum på andra våningen och det är ett katastrofalt dåligt rum... det är ett väldigt omysigt och icke inbjudande rum, så man vill egentligen inte gå in där men det finns väldigt mycket material för forskning så det är samtidigt en skatt där. Jag tror att man ska analysera lokalen på ett annat sätt t.ex. att det inte alltid ska vara känslan av att det måste vara så tyst. Det är ganska tungt mantra i biblioteken. Att det alltid ska vara så tyst... Man måste vara tyst i bibliotek. Jag tror att det finns än väldigt segmenterad bild av att det måste vara tyst. Det är i biblioteken och i kyrkan, som man är väldigt tyst. Och frågan är om biblioteken ska vara det. Jag vet inte om biblioteken själva har den bilden att det ska vara det. I Gävle är hockeykulturen stark. Det kanske inte syns på biblioteket. Vi har en av Sveriges mest anrika idrottsföreningar. Dra nytta av det. Om folk tycker om dataspel och tycker om att spela innebandy och tycker om att hålla på med lite udda e- sporter så kanske det också ska vara en mötesplats för dem. Musiken har flyttat hit, även om det kanske känns ganska gammeldags att låna CD. Plötsligt, det gick fort. Vi hade musikbiblioteket i konserthuset och så flyttades det hit. Det fick en liten undanskuffad plats för det behövs ju inte längre i den här staden. 8

9 6.2 Besökarantal En jämförelse av antalet besökare hos de olika kommunernas huvudbibliotek visar, med ett undantag, ett fallande antal besökare under de senaste 5 åren. Flera av dessa kommuner erbjuder goda fysiska miljöer för huvudbiblioteken, så de sjunkande besökartalen visar att det idag krävs mer än en god fysisk miljö för att biblioteket ska kunna fylla en viktig roll som ett slags kulturellt och kunskapsbaserat epicentrum som en drivkraft för social hållbar utveckling. Den goda nyheten är att man genom en beslutsam och fokuserad satsning kan bromsa den negativa utvecklingen och nå nya målgrupper. Det är stadsbiblioteket i Malmö ett exempel på. Under perioden lyckades man öka antalet besökare med eller 11 %. Eftersom Malmö som stad liknar Gävle på många sätt, och eftersom det här har visat sig kunna vända biblioteksutvecklingen genom att länka bibliotekets strategi till stadens övergripande strategier, används flera gånger exempel härifrån som inspiration. Bild 1. Liten översikt över antal besökare hos valda stadsbibliotek Gävle Inv: Helsingborg Inv.: Luleå Inv.: Lund Inv.: Malmö Sundsvall Inv.: Umeå Inv.: Bibliotek som en mötesplats Under de senaste 10 åren har tanken om ett folkbibliotek som en demokratisk mötesplats för hela befolkningen stått som en central utvecklingstrend i hela Norden. För att göra biblioteken till attraktiva mötesplatser har man på många ställen arbetat för att etablera goda uppehålls-, studie- och vistelseplatser. Det innebär en mängd sittplatser och uppehållsmiljöer som uppfyller de många olika önskningar som man som medborgare i åldern 0 99 år kan ha för att besöka och använda biblioteket. 1 HB delvis stängt feb.- april, 2013, för ombyggnad. 2 Under 2014 var Umeå stadsbibliotek stängt under perioden augusti till mitten på november 9

10 På grund av sina trånga fysiska miljöer har det varit svårt för stadsbiblioteket i Gävle att förverkliga drömmen om biblioteket som den centrala mötesplatsen eftersom det kräver utrymme, som för närvarande inte finns. På samma sätt handlar biblioteksupplevelsen i Gävle fortfarande mycket om det traditionella biblioteket, som erbjuder utlåning och läsning av böcker och tidskrifter på plats, musikmedia och en begränsad programverksamhet i litet format. Det är ett biblioteksformat som kanske först och främst tilltalar äldre Gävlebor och familjer med små barn, medan däremot "hockeykulturen", många ungdomar, föreningar och små företag verkar uppleva att de är inkluderade i mindre grad. Flera av utredningens intervjupersoner upplever ett icke- tillgodosett behov av offentliga mötesplatser bland unga människor och föreningar. Här nedan följer två exempel: De ungdomar som jag rör mig med, tror jag också skulle komma hit om de fick vara här. Som t.ex. säg att det är en ung tjej som driver ett projekt. Hon saknar ju lokaler idag när hon ska träffa sina femton tjejer som hon har i sitt projekt. Då åker dem runt på olika ställen. Men skulle de någon gång kunna vara på biblioteket och ha sitt möte och samtidigt då få upplevelsen av vad det här är för slags plats, att man erbjuder mötesplatser, samlingslokaler. För det är också kunskap i sig att man erbjuder en plats för att dem själva ska kunna ha studieverksamhet. Det behöver inte vara att de tar just den här boken men att de bara finns och själv skapar. Det finns många föreningar som möts och träffas. Som bjuder in föreläsare. Man skulle kunna ha ett samarbete och bjuda in att man har en seminarieföreläsare. Här finns det lokaler och ett café om ni vill fixa någon mat eller fika själva. Att man har en mötesplats. Att man naturligt kopplar att om man vill ha en föreläsare i en miljö där människor blir inspirerad av det som sägs, då är biblioteken en naturlig plats. Så skulle du ha en sådan vaktmästare här som faktiskt hjälper med sådana lätta saker, så skulle det nog underlätta för många fler framförallt. När jag som mindre företag googlar, stöd för egenföretagare, så finns det oändlig mängd mötesplatser och jag har svårt att överhuvudtaget guida mig om det passar in i min bransch eller inte. Eller ska jag möta andra. Det är jättesvårt. Och skulle det finnas ett alternativ som bibliotek som mötesplats för mig, då tror jag att man har bidragit till den här utvecklingen. Man har givet en positiv support och behållit sin roll och sitt grundläggande uppdrag genomförde norska forskare en omfattande studie av folkbiblioteket som en mötesplats ii. I studien konstateras att personer som använder biblioteket för ändamål andra än utlåning har en mer komplex och bredare social profil än den grupp som lånar. De konstaterade också att det finns fler män och invandrare som tillhör kategorin biblioteksanvändare som inte lånar. Således tror forskarna att biblioteket har en stor potential som mötesplats över 10

11 etniska, sociala och ekonomiska gränser och spelar en avgörande roll i utvecklingen av sammanhållningen i samhället. Man kan därför dra slutsatsen att biblioteket utan dessa attraktiva fysiska miljöer i sig utgör ett hinder för medborgare som kanske har det största otillfredsställda behovet av demokratiska mötesplatser. Studien säger: "Respondenter som ofta använde biblioteket för olika mötestyper hade lägre inkomst och utbildningsbakgrund, och flera av dessa hade en icke- västerländsk språklig och kulturell bakgrund jämfört med respondenter som i mindre grad använde biblioteket som mötesplats." Förutsättningen för att biblioteket ska kunna fylla en roll som en mötesplats över etniska, sociala och ekonomiska gränser är att personer som använder biblioteket utgör en sammansättning som motsvarar Gävles demografi. En framtida biblioteksstrategi måste därför handla om både att rymma de nuvarande användarna och attrahera nya. Läs mer om biblioteket som en mötesplats i avsnitt Utlåningssiffrorna sjunker mer i Gävle än i resten av landet På nationell nivå har folkbibliotekens utlåning av fysiska material minskat sedan Redan 2007 konstaterade Statens Kulturråd följande: Mellan 1980 och 2006 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 58,6 miljoner, vilket motsvarar en minskning på 23 procent. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som har minskat från 27,4 till 15 miljoner böcker. Barnboksutlåningen har minskat med 17 procent sedan iii Bild 2. Utlåningssiffror i för Gävle jämfört med motsvarande för landet iv Lån totalt tryckta böcker GÄVLE Lån totalt tryckta böcker LANDET Varav lån Barn- böcker GÄVLE Varav lån Barnbö LANDET

12 När utlåningssiffrorna sjunker avsevärt handlar det i grunden om att förändra samhällsvillkoren för att driva ett bibliotek. I allmänhet har bibliotek och kommuner inte reagerat tillräckligt uppfinningsrikt och offensivt på den nya verkligheten, utan de har hållit fast vid den traditionella bilden av biblioteket och samhället och därför är de på defensiven. Den här strategin är fel eftersom bibliotek har potential att generera upplevelser som baseras på kunskap och kultur som ingen annan kan fylla. Tittar man närmare på utlåningssiffrorna för alla folkbibliotek i Gävle under de senaste 10 åren, blir det tydligt att nedgången här är större än landets genomsnitt. Se bild 2. Från har den totala utlåningssiffran i Gävle sjunkit med 21 %, medan det över hela landet har minskat med 11,4 %. Detta är uppseendeväckande. Det är också anmärkningsvärt att utlåningen av tryckta böcker till barn under samma period ökade med 6,5 % på nationell nivå och i Gävle bara med 1,8 %. Det kan motiveras på olika sätt. Ett viktigt argument kunde relatera till den enspråkiga och något slutna kultur som biblioteken i Gävle tycks representera. När det gäller demografin bör man notera att det erbjuds för få aktiviteter, miljöer och utlåningsmaterial på främmande språk, även för barn. Till exempel delar biblioteket ut, tillsammans med Barnvårdcentralen, en bok när barn fyller 1 respektive 4 år. Erbjudandet har hittills bara varit böcker på svenska. Det kan upplevas som utestängande av människor med flerspråkig bakgrund. Bibliotekets siffror för 2014 visar att 18,4 % av befolkningen är registrerade som aktiva lånare på stadsbiblioteket och bara 6,4 % på närbiblioteken. Det är mycket lågt med tanke på att närbiblioteken i synnerhet bör spela en roll för barn. Den blygsamma ökningen av utlåning av tryckta media till barn i Gävle kan också förklaras av de omständigheter som utredningens intervjupersoner talar om nedan, och som visar att barnbiblioteket är bäst för små barn medan de något äldre barnen och ungdomarna förmodligen i mindre grad upplever bibliotek som spännande och relevanta för dem: Jag tycker att barnavdelningen på biblioteket här har blivit jättebra. Och barnen tycker om att leka där och vara där och göra allt möjligt. Spela spel eller rita, men kanske framförallt min yngsta tycker det är roligt, som är fyra år. Min äldre åttaåring tycker inte det är lika roligt. Jag känner till en 13- årig tjej som har det svårt. Hon är asylsökande och har ett väldigt tufft läge. Hon har liksom ingenstans att ta vägen. Hon gillar film, musik och gillar att skapa. Hon sitter jättemycket hos oss och ritar. Jag har tagit med henne hit också, men det var inte alls något för henne. Där nere på barnavdelningen är det uteslutet att hon skulle vilja vara. Att sätta henne i det lilla som ska vara någon form av ungdomsverksamhet. Det finns inget där att göra. Det skulle kunna finnas så många alternativ och hon skulle kunna hänga i ett rum med sina kompisar. Hon tycker det är roligt med att skriva eller som du säger med datorer att det finns tillgängligt. Att man inte behöver sitta själv liksom utan med andra, för hon är väldigt ensam. Men hon är också väldigt självgående, hon skulle lätt kunna ta sig hit själv om hon tyckte det var attraktivt att göra Slutligen är det värt att notera de nya insikter som man fått på stadsbiblioteket i Malmö i 12

13 samband med förberedelsen för att utveckla en ny biblioteksmiljö för barn 0-8 år. Av denna anledning har man genomfört en enkätundersökning bland vuxna anhöriga som använder det aktuella småbarnsbiblioteket tillsammans med sina barn. Slutsatserna från denna undersökning visar tydligt att användarna av barnbiblioteket har en enhetlig utbildningsbakgrund, och att föräldrar utan utbildning endast i mindre utsträckning går till barnbiblioteket med sina barn. Även om exemplet är från Malmö, finns det anledning att tro att något liknande gäller för stadsbiblioteket i Gävle, och att man bör agera mer aktivt på denna utmaning. Om slutsatserna av undersökningen i Malmö säger projektledaren Karin Johansson: Hela 80 procent, av föräldrarna som är här ofta med sina barn uppger att de har påbörjat en akademisk utbildning. Vi vill att alla ska komma, att biblioteket ska vara till för stadens alla barn, och där är vi inte idag. v Det är viktigt att Gävlebor med barn, oavsett utbildningsbakgrund, ursprung osv. upplever att barnbiblioteket erbjuder dem relevanta och inspirerande möjligheter. Det kräver emellertid en uppsökande insats utanför bibliotekets fysiska miljö för att nå en stor del av dessa medborgare. Det verkar finnas ett behov av att utarbeta en plan för utveckling av ett mer varierat bibliotek, både när det gäller avspeglande av språk, kultur, etnicitet, kön och ålder. En sådan plan bör utarbetas i nära samverkan med nuvarande och potentiella användare, så att den omfattar något som har betydelse och är centralt för målgruppen. Gävle- bibliotekens dramatiskt sjunkande utlåning av böcker för vuxna handlar både om en allmän samhällelig utveckling och om den specifika lokala omständigheten, att stadsbibliotekets brist på utrymme är ett hinder för aktiv spridning av litteratur t.ex. genom exponering av samlingarna. Det finns dessutom mycket material som förpassats till magasin och som därmed omedelbart är otillgängliga för allmänheten. Omsättningssiffran (utlåning per bok i genomsnitt per år) på ca 1,6 är låg och anger att man borde överväga att redigera samlingarna mer snävt. Samlingarna ska naturligtvis också kontinuerligt fyllas på med nytt material och mycket gärna av mer skiftande, flerspråkig karaktär, än de rymmer idag. Detta kommer att tilltala medborgare med flerspråkig bakgrund. Dessutom är huvuduppgiften i dagens bibliotek inte att bygga upp större fysiska samlingar, utan att öppna sig mer aktivt för nya användare och erbjuda något relevant, aktuellt, med speciell kvalitet och något extra. För närvarande kan det rekommenderas att man går systematiskt igenom samlingarna för att gallra material som inte används, inte är av speciell vikt gällande kulturarv och det inte finns plats för. Det är viktigare att tänka på utrymme för människor och deras aktiviteter, snarare än att prioritera utrymme för tryckta media. 6.5 Antal registrerade, aktiva lånare i Gävle ligger under landets nivå Av hela Gävles befolkning är 23 % registrerade som aktiva lånare på biblioteken i Gävle. Denna siffra är 17,9 % lägre än landets genomsnitt. För att uppnå landets genomsnitt bör Gävle ha nästan fler aktiva registrerade lånare. Se bild 3. 13

14 En analys utförd av Stadsbiblioteket i Malmö 2008 (där antalet aktiva låntagare var 25 %) visade att biblioteksanvändare (motsvarande 5 % av Malmös befolkning), hade gjort över 50 % av alla lån från folkbiblioteken i Malmö under perioden Det finns ingen anledning att anta att mönstret i Gävle skulle skilja sig väsentligt från detta. Det finns en risk för att en oproportionerligt stor del av bibliotekets resurser utnyttjas av en exklusiv grupp medborgare utan att det är avsiktligt. Det är inte ett problem i sig att en liten andel av befolkningen använder bibliotek med mycket hög intensitet, det bör de kunna göra, och bör i mångt och mycket kunna betjäna sig själva. Problemet är underskottet av kulturell demokrati som härrör från att en stor del, och kanske mest ungdomar med låg utbildningsbakgrund, inte upplever att biblioteket är något för dem. Det är en allmän utmaning för biblioteken i Sverige att flytta resurser och uppmärksamhet från satsningar som riktar sig till erfarna och krävande användare i mer utvecklingsorienterad riktningar. Det är dock nödvändigt att mer aktivt hjälpa nya användare in genom dörrarna och därmed förbättra den kulturella demokratin. Bild 3. Småbibliotek - riktmärke för Gävle 2013 Helsingborg Sundsvall Gävle Borås Landet Population Personal årsverken Aktiva lånare ( (22 %) (23 %) (28 %) %) 28 % Bokbestånd Allmän dator Utlåning böcker inkl. tidskrifter Cirkulationstal Böcker utlånade antal gånger per år i genomsnitt Ej angivet 17 (endast katalog) 26 (med/utan internet) 23 (endast katalog) 30 (med/utan internet) ,7 1,6 1,7 2,1 Utlåning totalt Fysiska besök totalt Nettokostnad per person ,00 325,00 387,00 490,00 412,00 3 Siffrorna för total utlåning i Gävle är och

15 Nettokostnad i genomsnitt för landet ,00. Med en nettokostnad för biblioteken per person i Gävle 2013 på 387,00 är Gävle 6 % under landets genomsnitt. 6.6 Den demokratiska tillgången till kultur och bibliotek är i underskott på nationell nivå Också på nationell nivå har bibliotek och andra kulturinstitutioner förlorat sitt genomslag. Detta säger något om behovet av nya djärva tankar över hela fältet för att se till att den offentligt (med) finansierade kulturen upprätthåller och utvecklar sin betydelse för enskilda medborgare i alla åldrar, för institutioner och för hela samhället. När det gäller antalet besökare har de rikstäckande biblioteksbesöken minskat med hela 27 % under % av de intervjuade svarade att de besökt biblioteket inom de senaste 12 månaderna. Det är anmärkningsvärt att antalet biobesökare är fler än antalet biblioteksbesökare. Även i gruppen med "låg utbildning" finns det en större andel som svarade att de går på bio än de som använder biblioteket. Även bland andelen högutbildade överstiger antalet biobesökare antalet biblioteksbesökare. vi Förutom bio är biblioteken fortfarande den mest besökta kulturinstitution. Se mer på bild 4-7 Bild 4. Besök på en av följande institutioner inom de senaste 12 månaderna (procent av de tillfrågade) Bibliotek Bio Teater Klassisk konsert Rock/pop konsert Museum Bild 5. Gått på BIO under de senaste 12 månaderna efter utbildning (procent av de tillfrågade) Utbildning Låg Medel Hög

16 Bild 6. Gått på TEATER under de senaste 12 månaderna efter utbildning (procent av de tillfrågade) Utbildning Låg Medel Hög Bild 7. Gått på BIBLIOTEK under de senaste 12 månaderna efter utbildning (procent av de tillfrågade) Utbildning Låg Medel Hög Biblioteket i ett genusperspektiv Det är fler kvinnor än män som använder bibliotek och andra kulturinstitutioner. Låg utbildning är ett hinder både för att använda bibliotek och andra kulturinstitutioner. Enligt den svenska forskaren Brodén har bibliotek i allmänhet haft svårt att attrahera manliga arbetare, också det är en demokratisk utmaning: Drygt var tredje man som är arbetare besöker biblioteket minst en gång varje år, medan litet mer än hälften av kvinnorna från denna klass gör samma sak de kvinnliga arbetarnas aktivitet är nästan den samma som de manliga tjänstemännens. Vid en jämförelse mellan manliga arbetare och mest biblioteksaktiva gruppen, kvinnliga högre tjänstemän, blir avståndet så stort som 37 mot 68 procent. På samma gång som dessa skillnader bekräftar den generella bilden av kvinnor som mer kulturaktiva än män (om man med kultur avser publika upplevelser av konstarter), understryker siffrorna de manliga arbetarnas begränsade aktivitet vid en samhällsinstitution, vars demokratiska förtecken fortfarande framhålls från offentligt håll. vii 16

17 6.8 Biblioteket och nysvenskar Den senaste danska kulturvanestudien påpekar att de danska biblioteken har varit bra på att komma i kontakt med i synnerhet nydanskar. Motsvarande svenska studier saknas och det är oklart om de svenska biblioteken är lika framgångsrika i att få nysvenskar som användare? När danska bibliotek lyckas handlar det t.ex. om att läxkaféer och andra aktiviteter som riktar sig till nydanska barn har fått hög prioritet. Denna typ av verksamhet har ofta drivits av frivilliga i bibliotekens lokaler. Nydanskar är generellt mer aktiva biblioteksbesökare än befolkningen som helhet % av nydanskarna besöker således biblioteket minst en dag i månaden eller oftare, medan det samma gäller för 25 % av den totala befolkningen. 16 % av nydanskarna besöker aldrig biblioteket jämfört med 22 % av den totala befolkningen. Samma trend visade sig också i studien Nydanska kvinnor använder biblioteket oftare än män, men skillnaden är inte lika uttalad som bland den totala befolkningen: 39 % av nydanska kvinnor besöker biblioteket en gång i månaden eller oftare, för män är den motsvarande siffran 35 %. Det finns ett tydligt mönster i förhållande till ålder. Yngre nydanskar besöker biblioteket oftare än äldre. Till exempel besöker 51 % av åringarna biblioteket en gång i månaden eller oftare, medan motvarande siffra är 25 % av åringarna. " viii 6.9 Biblioteket och digital utbildning Samtida utbildning omfattar färdigheter för att kunna navigera som en kritisk användare och partner i digitala miljöer. Samhället och världen är digital och därför kan biblioteksuppgiften inte lösas på ett tillfredsställande sätt om den digitala kapaciteten inte är i nivå med den analoga (och på väg att bli större). Även om biblioteket kan kontaktas genom sin plats på kommunens hemsida och även om det är möjligt för användare att utföra bibliotekstransaktioner via webben, framstår det i hög grad som en analog verksamhet. Det saknas, som minimum, en lämplig stark digital infrastruktur som kan stödja användarnas mobila enheter, samt ett tillräckligt stort utbud av digital hårdvara och mjukvara i aktuella versioner till de medborgare som inte själva tar med sig sina enheter. Avsaknad av teknisk uppdatering är ett stort problem för en medie- och kommunikationsorganisation, något som biblioteket också är. Det här leder till att det inte är praktiskt möjligt att uppfylla ett legitimt krav från användare och man ger en bild av ett erbjudande från en annan tid. Biblioteket kan därför lätt uppfattas som tråkigt och irrelevant, särskilt av många äldre barn och ungdomar. Exempel från andra bibliotek, till exempel Bibliotek 10 i Helsingfors, visar att tekniskt uppdaterade bibliotek fyller viktiga behov hos nyföretagare och medborgare med en önskan om att lära sig med hjälp av teknik och unga människor i allmänhet som behöver digitala mötesplatser. Läs mer om detta i avsnitt 7.6. Men föreställningar om hur biblioteket kan stödja nyföretagare och göra sig attraktiva för ungdomar finns också i Gävle, vilket framgår av citat från de intervjuade personerna nedan. 17

18 Jag tror att många har tillgång till internet men det är inte många som har tillgång till att sitta tillsammans med andra. Det finns ett stort behov. Det finns ett internetcafé ett stenkast härifrån då träffas unga för att spela och så. Och dem har ungefär personer anslutna. Som är medlemmar som har ett konto för att kunna använda internet och spela. Det kan sitta 5-6 stycken och prata med varandra. De sitter i samma rum men sitter och spelar med någon annan i en annan del av världen och kommunicerar så. I IT caféets källare sitter det ca ungdomar tre gånger i veckan och spelar rollspel, och det baseras oftast på böcker som är skrivna. Nu sitter dem i källaren för att de inte har någon annan lokal och det är ganska dåliga förhållande men de vill vara där eller de har ingen annanstans att vara. Då skulle man istället kunna ha det här, plus att böckerna finns redan här Malmö Lärcentrum som fallstudie I Malmö har man framgångsrikt stärkt utsatta Malmöbors möjligheter att delta i livslångt lärande genom ett experimentellt och förvaltningsöverskridande samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och stadsbiblioteket. Samarbetet påbörjades 2009 och gav en möjlighet att fysiskt placera Malmö Lärcentrum på stadsbiblioteket och göra det till en del av bibliotekets gratis öppna erbjudande. Därmed blev Lärcentrum mer synligt, fritt i sin form och attraktivt för fler. Malmö Lärcentrum integrerat i biblioteket lockade en användargrupp som bestod av 56 % män och 44 % och kvinnor. Könssammansättningen skilde sig från det som vanligtvis gäller för biblioteksanvändare. Det visar att projekt som detta har potential att demokratisera tillgången till offentliga resurser genom att nå en bredare målgrupp. På Malmö Lärcentrum är det tillgång för alla. Användare kan få hjälp och stöd för de projekt som de själva definierar som väsentliga. En extern utvärdering som genomfördes efter de 3 första projektåren visade att användarna använde Lärcentrum till: Informationssökning 34,4 % Nätsurfning 33,6 % Utskrift av dokument 35,2 % Utskrift av utbildningsrelaterade dokument 22 % Studier 22 % Jobbsökning 23,6 % Den externa utvärderingen ix dokumenterade att det är möjligt för folkbibliotek att bryta ner traditionella barriärer och stärka utsatta medborgares verkliga tillgång till de resurser som bibliotek och pedagogiska initiativ har, i detta sammanhang framför allt digitalt. Nedan är en liten översikt av utvecklingen av det totala besökarantalet både fysiskt och via webben på bibliotek i Danmark och Sverige (bild 8). Siffrorna visar att bibliotekens tillväxt ligger inom det digitala området, och visar att medborgare i Danmark har många fler digitala erbjudanden via biblioteketen än vad som är fallet i Sverige. Det beror främst på Danmarks tradition av utveckling av gemensamma bibliotekslösningar på nationell nivå, och nu också digitala lösningar. Man arbetar även på nationella lösningar i Sverige. 18

19 Bild 8 Utvecklingen av antalet besökare fysiskt och via webben på bibliotek i Danmark och Sverige Fysiska besök Danmark Sverige Webbesök Danmark Sverige Biblioteken måste vara aktiva och bjuda in till dialog och samverkan där medborgarna är. Det är i hög grad på sociala media, som för många är det bästa ställe att söka råd och rekommendationer. På biblioteket i Randers i Danmark konstaterar man nu att biblioteket träffar fler medborgare via Facebook än på det fysiska biblioteket. Bibliotekschef Hans Nielsen skriver om fenomenet: "Facebook är en viktig plattform som biblioteket prioriterar högt i förmedlingsarbetet. Vår Facebook- redaktör bedömer innehållet på sidan, kommunicerar personligen med användarna och underlättar dialogen. Vi erbjuder en plats där användare kan dela sina erfarenheter av böcker, filmer och musik. Användarna inspirerar varandra och ger bra tips, medan biblioteket kompletterar dialogen med kunskap och hjälp att hitta material. Vi introducerar även nya läsupplevelser och tjänster. Vår räckvidd på Facebook överstiger vårt fysiska besökarantal, dvs. över personer per vecka, och vi skapar interaktion och stort engagemang." I den digitala miljön är det viktigt att påminna om kommunens bibliotek som en del av ett större nationellt och internationellt nätverk. De digitala lösningarna tillhandahålls alltmer genom större kommunöverskridande samarbeten. I detta perspektiv är stadsbiblioteket i Gävle inte en liten ö, utan en del av ett aktivt nätverk som kräver engagemang och ger möjlighet till inflytande. 7. Inspirerande trender inom biblioteksutveckling nationellt och internationellt 7.1 Bibliotek som "placemaker" och drivkraft vid stadsutveckling Med det stora antalet besökare och potential för fler, skapar biblioteken liv i städerna. Därför har man de senaste 10 åren fokuserat på bibliotekets roll som en "placemaker". Konceptet är att bibliotek kan ändra städernas flöde genom att locka många besökare. Många nya folkbibliotek placeras så att de konkret kan stödja önskade stadsstrategier. Som breda, inbjudande kulturella plattformar kan de vara generatorer för omvandling av städer eller stadsdelar från övergivna industrikvarter och mindre gynnade bostadsområden till nya blandade stadsdelar. De kan också fungera som aktiva länkar mellan stadsdelar som tidigare har varit stängda och utan sammanhang. 19

20 7.2 Bibliotek på en bred kulturell arena Många nya bibliotek organiseras som en del av större enheter. Att samla flera verksamheter på ett ställe kan ge ekonomiska fördelar genom en gemensam effektiv drift. Det ger också mycket meningsfullhet eftersom medborgarna i en hektisk vardag efterfrågar helhetsupplevelser och en mängd olika alternativ. Genom att föra samman flera olika kultur- och fritidsinstitutioner, föreningar eller andra relevanta parter på ett och samma ställe, finns det mer att göra för hela familjen, vännerna, flick- eller pojkvännerna, ensamstående, nya medborgare, svaga läsare, stadens turister, osv. Sett ur de deltagande institutionernas synvinkel finns det också en bredare samarbetspotential för att skapa tvärgående synergier och få enkel tillgång till "varandras" användare. Det är värt att reflektera över att institutioner och andra partners som eventuellt ska ingå i en form av gemensam enhet kan komma överens om en gemensam värdegrund och se betydelsen av att delta. Det har till exempel en betydelse för biblioteksupplevelsen om den påminner för mycket om kontor, myndigheter eller skolutbildning. Det är viktigt att skapa förutsättningar för en fri, informell och kravlös grundstämning. Det är viktigt att medborgarna barn såväl som vuxna ses som fria medborgare, inte som klienter, elever eller kunder. Om biblioteket tillsammans med andra institutioner, säger utredningens intervjupersoner: Spontant tänker jag att det behövs en mer konstnärlig touch. Ett galleri eller andra kulturella upplevelser. Det är nog inte många unga och barn som åker till ett konstcenter. Utan till biblioteket, med sina föräldrar som är här med dem. Och får man då tillgång till att gå runt i en utställning, då får man kompletterat på ett annat sätt. Men jag skulle också vilja se makerspace, en studio, likaväl som att boka en studie för att släktforska så ska man boka en studio för att redigera film och bild eller för inspela ett visst ljud. Eller för att ha en studiecirkel. Jag tror att det är dem utbuden. Dem kulturella extra. Sandviken har ett väldigt starkt barn- och ungdomstänk i sin verksamhet. Dem har byggt ett kulturcentrum som angränsar till biblioteket. Där finns det lokaler för dans och teater. Det finns bra konsertlokal och allt så under ett tak. Sen också i anknytning har dem något som heter Trampolin, som är ett barn- och ungdomskulturhus. Jättefint, otroligt fint. Det är en känsla av tillgänglighet. När jag är där med mina barn, så kan dem vara i ett rum där det finns jätte stora pärlplattor och så kan dem vara där och bygga med det, medans jag kan gå in på konsthallen som ligger vägg i vägg med det här barnens skapanderum, och gå runt där och kika och jag har ändå en slags koll på mina barn. Det blir väldigt lätt att besöka en sådan plats som småbarnsförälder t.ex. Man har ändå en känsla av samhörighet mellan dem här olika platserna. Det är avgränsat men ändå inga starka skiljelinjer eller gränser mellan rummen, så det ger en speciell känsla tycker jag. 20

21 Bred kulturell arena i tre olika versioner: Självständiga avgränsade institutioner och/eller privata verksamheter under samma tak, alla med sin unika mission, ledarskap och organisation. T.ex. Väven i Umeå, Drammen i Norge eller Kulturværftet i Helsingör, rymmer både kulturhus, bibliotek, varvsmuseum, café och scener. Den typen av organisation uppfyller önskan om en mångfald av möjligheter för medborgarna på en och samma plats och en ekonomiskt effektiv drift. Å andra sidan har det visat sig vara mycket svårt att arbeta gränsöverskridande och skapa synergier som ger resultat som är större än den enskilda institutionen kan uppnå. För att lyckas bättre med att arbeta på gränsöverskridande basis krävs ett starkt fokus på utveckling av motivation, egenansvar och kompetens hos involverad personal Hybridorganisationer som skapas genom faktiska fusioner. Till exempel kultur- och fritidsförvaltningen i Köpenhamn valde att slå samman offentligt finansierade institutioner som bibliotek, idrottsanläggningar, kulturhus under en ledning. Detta har genomförts så att varje större stadsdel har sin sammanslagna kultur/fritidsinstitution. Det är en radikal form en typ av "tabula rasa" som återspeglar en ledningsmässig önskan att stärka grundvalarna för radikal utveckling lokalt och att stödja en närmare samverkan mellan institutioner, medborgare och invånare. På många ställen har kultur/bibliotek/idrott uppnått betydande ställning i lokala samhällen och fungerar som generatorer, mentorer och handledare för samhällen - även tvärs över stadsdelar. Konceptet med allt under samma tak ses också i mindre upplaga på Garaget i Malmö. Initiativet till Garaget formulerades i samarbete mellan fem olika förvaltningar, som delade en önskan om att skapa ett kultur- och allaktivitetshus på gränsen av de tre stadsdelarna. Garagets byggnader har tidigare tjänstgjort som depå och fabrikshall, men framstår i dag som en rått men välkommande 500 m2 rum med högt till tak. Rummet är möblerat med begagnade möbler och loppisfynd, som ger en icke- institutionaliserad känsla. Förutom bibliotek och kulturella tjänster, erbjuder Garaget ett litet kafé, verkstadsfunktioner av skiftande innehåll, möjlighet att bygga små scener och gratis utlåning av lokalerna till föreningar utanför ordinarie öppettider. Man kan även använda köksavdelningen för att baka och laga mat. Garaget har lyckats mycket bra med att bryta ner barriärerna mellan medborgare/användare och personalen och skapa en ny typ av inkluderande gemenskap i ständig rörelse. Det är avgörande att Garagets formulerade uppgifter är att spela tillsammans med det lokala samhällets resurser och nå ut till så många olika människor som möjligt, inte att driva bibliotek. Garagets koncept kan också vara av stort intresse för närbiblioteken i Gävle Megabibliotek som i sig har förmåga och storlek att erbjuda hela upplevelsen. Grunden för Helsingfors nya centrumbibliotek, som politiskt godkändes i januari 2015 och beräknas öppna för allmänheten under 2018, är ett ambitiöst spetsprojekt som mycket konsekvent förverkligas utifrån nutidens nya förutsättningar och möjligheter. Projektet breder ut sig över nettokvadratmeter, fördelat över 3 våningar, där hela bottenplanet är en ljus, lättillgänglig lobby och utställningsområde. Det finns gott om 21

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Gävle Kulturhus

Gävle Kulturhus 2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Resultat från besökarenkäten hösten 2009

Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Systemet som användes heter Kvalitetsmetoden Boken och kommer från Compile Solution Sverige AB. Enkätfrågor: 1. Biblioteket uppfyller de krav som jag tycker att

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Sätt i gång med Facebook Om Facebook Mer än hälften av Sveriges befolkning använder Facebook. Sverige är dessutom det land i Norden med flest antal

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 2015-02-20 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2014/8-869 Kulturnämnden Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Medieplan för biblioteken i Uddevalla Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek

Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek Lynn Alpberg Bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek, Gröndals bibliotek Gröndals bibliotek Förbereder Lilla Vårsalongen Äppelhyllan Äppelhyllan Gröndals bibliotek 28 augusti 31 december 2017 Projekt Regionbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Välkomna till Dokk1 ett hus med rejäla ytor

Välkomna till Dokk1 ett hus med rejäla ytor Studieresa till Dokk1 och Syddanske Universitetsbiblioteket Biblioteksföreningen Sydost bjöd in till en studieresa till Danmark och besök på Dokk1 i Århus och på Syddanske Universitetet i Odense. Vi var

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen.

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen. NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-14 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Strategisk plan för bibliotek i Stockholms

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Verksamhetsplan För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg.

Verksamhetsplan För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg. Verksamhetsplan - För besökare, anställda och alla som vill ha kultur i Helsingborg. Välkommen Kulturen har en betydande roll för Helsingborgs identitet och samhällsutveckling. Stadens befolkning beräknas

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Vision och strategi Universitetsbiblioteket Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med

Läs mer

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

NCC. Den inkluderande staden

NCC. Den inkluderande staden NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

STRATEGI FÖR BIBLIOTEK

STRATEGI FÖR BIBLIOTEK STRATEGI FÖR BIBLIOTEK 2018 2020 Verksamhetsplan och bibliotekserbjudande Kultur och fritid arbetar för att stärka tillgång till och nyskapande av kunskap, att främja demokratiska värderingar och fri åsiktsbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Partille biblioteksplan 2015 2018 Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Biblioteken i Partille har ambitionen att vara en självklar del av människors vardag om så du är barn i förskolan,

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Varför är Badges användbara?

Varför är Badges användbara? Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer