Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015"

Transkript

1 Ura 2002:9 ISSN Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 Den framtida personalförsörjningen inom Bygg- och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Inledning och bakgrund Metod Bygg- och anläggningssektorn historik och nuläge Sysselsättningsutveckling Sveriges utveckling i ett internationellt perspektiv Efterfrågan på arbetskraft inom bygg- och anläggningssektorn fram till år Infrastrukturpropositionen i korthet Anläggningssektorn Anläggningssektorn och infrastrukturen Utpekade projekt i Sverige Utländska större projekt Husbyggande och ROT-sektorn Bedömd sysselsättningsutveckling, bygg- och anläggning Utbudet av arbetskraft idag och i framtiden Kartläggning av tillgänglig arbetskraft Arbetsförmedlingens bedömning av arbetssökandes anställningsbarhet Åldersavgångar Bygg- och anläggningssektorn ur ett regionalt perspektiv Åldersavgångar i olika län Slutsatser Det framtida arbetskraftsbehovet en svårlöst ekvation Tänkbara konsekvenser av brist på utbildad arbetskraft Samverkan och samförstånd avgörande för en god utveckling Källförteckning och referenser Tabellbilagor

3 2

4 Sammanfattning Arbetskraftsförsörjningen en fråga i fokus Framtidens arbetskraftsförsörjning har alltmer kommit att framstå som en av vår tids stora utmaningar. Och framtiden är i viss bemärkelse redan här. Redan idag är det nämligen på många håll fler som avslutar sitt yrkesverksamma liv än som påbörjar detsamma. Huvudorsaken till denna utveckling är de stora ålderskullar som föddes på 1940-talet men även på 1950-talet var antalet nyfödda stort. En konsekvens av detta, såväl på kort som på längre sikt, är att många vakanser på arbetsmarknaden måste fyllas när de många fyrtiotalisterna och senare femtiotalisterna går i pension. Den nuvarande utvecklingen på arbetsmarknaden, med ett stigande antal långtidssjukskrivna och förtidspensionärer, medför dessutom att många människor lämnar arbetslivet långt innan de blir folkpensionärer. Redan idag råder stor brist på arbetskraft, i synnerhet inom vissa kommunala yrken. Inom byggverksamheten är bristtalen också höga trots att de dämpats under Inom övriga delar av det privata näringslivet har bristtalen sjunkit kraftigt under senare tid. I ett längre tidsperspektiv kommer emellertid bristen på utbildad arbetskraft åter att öka inom många branscher, inte minst inom byggsektorn. De kommande åren riskerar att bli en verklig prövning för många verksamheter men framför allt för många regioner. Å ena sidan utgör en god tillgång på arbetskraft en viktig faktor vid utbyggnad och nyetableringar av verksamheter. Å andra sidan är det av central betydelse att den tillgängliga arbetskraften, inte minst arbetslösa, har eller kan tillförsäkras rätt kunskaper och bred kompetens. De regioner som har den största tillgången på efterfrågad och utbildad arbetskraft kommer att bli de mest attraktiva i fråga om nyetablering och utbyggnad. Det är därför av flera anledningar viktigt att arbeta aktivt med arbetskraftsfrågan, att se den i ett långsiktigt perspektiv och vara medveten om att efterfrågeläget kortsiktigt kan störas av konjunkturmässiga svackor med tillfälligt ökad tillgång på arbetskraft inom bristyrken. På längre sikt är emellertid bilden entydigt bekymmersam. Det är därför av största betydelse att information och insikter om problemet sprids i hela samhället samt att inblandade aktörer tar sin del av ansvaret för att arbetskraftsförsörjningen kan lösas på bästa sätt, såväl på kort som på längre sikt. 3

5 Byggsektorn en bransch det svänger om Få branscher, om ens någon, har tvingats vänja sig vid så kraftiga och snabba svängningar i konjunkturen som bygg- och anläggningssektorn. Under de mest intensiva åren på 1960-talet sysselsatte branschen omkring personer. När miljonprogrammet avslutades på talet minskade antalet anställda och var, efter fluktuationer till följd av konjunktursvängningar, år 1985 nere i knappt Under andra halvan av 1980-talet ökade byggandet kraftigt och i början på 1990-talet uppgick antalet sysselsatta till drygt När hela arbetsmarknaden sedan snabbt försämrades drabbades byggsektorn mycket hårt. År 1997 noterades bottensiffran sysselsatta medan de senaste årens återhämtning har medfört att antalet för 2001 ökat till Stora behov inom bygg- och anläggning till 2015 Många branscher tvingades att gå på sparlåga under större delen av talet och byggbranschen utgjorde inget undantag. Av bland annat denna orsak har ett betydande behov av satsningar på bland annat bostadsbyggande ackumulerats i landets tillväxtområden, främst storstadsområdena och universitetsregionerna. Därtill kommer betydande satsningar på transportinfrastrukturen som redan beslutats av riksdagen. I föreliggande rapport redovisas olika alternativ när det gäller utvecklingen fram till år Grundantagandet är emellertid att antalet sysselsatta i branschen behöver öka med en (1) procent per år för att de samlade behoven skall kunna tillgodoses. Vi betraktar emellertid detta som ett försiktigt antagande. Efter valet hösten 2002 tillkom ytterligare infrastrukturprojekt som ger förstärkt stöd för uppfattningen att antalet sysselsatta måste öka varför vi betraktar vårt grundantagande som ett golv för den period som omfattas av rapporten. Betydande brist på byggutbildade hotar Fram till år 2015 kommer sysselsatta inom bygg- och anläggningssektorn att lämna arbetsmarknaden, främst av åldersskäl. Det betyder, vid en oförändrad sysselsättning, att 38 procent av branschens anställda skall ersättas. För den privata sektorn som helhet uppgår andelen till 33 procent och för hela arbetsmarknaden är siffran 36 procent. Byggsektorn ligger därmed sämre till än de flesta andra branscher. Antalet personer med yrkesutbildning inom byggområdet, yrkesarbetare samt byggnadsingenjörer, arkitekter med flera, uppgår för närvarande till i landet. Av dessa arbetar 10 procent inom andra branscher och kan därmed till viss del utgöra en arbetskraftspotential för 4

6 byggbranschen. Knappt 20 procent av hela gruppen har högskoleutbildning och medelåldern bland dessa är betydligt högre än i gruppen som helhet. Något mindre än hälften av samtliga med högre utbildning kommer att lämna arbetsmarknaden fram till år 2015 och tillskottet är mycket mindre än de avgångar som redan har börjat öka. Den långa svacka som drabbade byggsektorn medförde att många valde bort dessa utbildningar till förmån för andra som då bedömdes ha bättre framtidsutsikter. Redan vid ett oförändrat antal sysselsatta inom byggyrken kommer rekryteringsbehovet i branschen att uppgå till personer fram till år 2015 och den ackumulerade bristen, på grund av stora avgångar och små utbildningsvolymer, kommer att uppgå till personer med utbildning inom aktuella yrken. Med en sysselsättningstillväxt på, i genomsnitt, en procent per år under hela perioden ökar rekryteringsbehovet till och bristen ökar till byggutbildade. Behovet av utbildad arbetskraft är så stort att till och med en kalkylerad minskning av antalet sysselsatta med en procent per år likväl skulle innebära ett samlat rekryteringsbehov på utbildade och en ackumulerad brist på personer år Brist på många yrkesgrupper redan idag Arbetsförmedlingen genomför varje år två enkätundersökningar riktade till omkring privata arbetsgivare samt arbetsgivare inom offentlig sektor. Sedan några år tillbaka tillfrågas arbetsgivare om vilka problem som finns att rekrytera personal inom olika yrkesgrupper. Samtidigt gör Arbetsförmedlingen en bedömning om tillgången på utbildade arbetssökande inom nära 200 olika yrken. I allmänhet råder god överensstämmelse vid en jämförelse mellan resultaten. Den undersökning som genomfördes under hösten 2002 visar att bristen på utbildade inom de bygg- och anläggningsyrken som ingår i undersökningen i samtliga fall överstiger genomsnittet för alla yrken i undersökningen. Av de yrkesgrupper som huvudsakligen återfinns inom området husbyggnad, här ingår yrkena murare, betongarbetare, byggnadsträarbetare, takmontörer samt byggnadsarbetare med så kallade allroundkompetens, kommer knappt personer eller 36 procent att lämna arbetsmarknaden till och med år Detta är något lägre än genomsnittet för byggsektorn och motsvarar genomsnittet för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver beräknas yrkesbyten ske såväl från som till dessa yrkesgrupper men nettoeffekten blir negativ för byggsektorn. Tillskottet från utbildningssystemet beräknas under samma period bli personer. Den arbetskraftspotential som står till förfogande via Arbetsförmedlingen 5

7 uppgår för närvarande till omkring personer. Trots att en mycket stor andel av examinerade från gymnasieskolans byggprogram väljer inriktning mot byggnadsträarbete måste utbildningsvolymerna öka även för denna yrkesgrupp för att balans ska kunna åstadkommas under den period som här beskrivs. De tre yrkesgrupper som till övervägande del arbetar inom anläggningsbranschen, som i huvudsak omfattar nyproduktion samt reparation och underhåll av vägar och järnvägar, är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare samt bergarbetare. År 2001 arbetade personer i gymnasieyrken inom branschen som helhet. Av dessa var förare av anläggningsmaskiner och anläggningsarbetare. Medelåldern bland de yrkesverksamma är hög och under den period som rapporten omfattar kommer sammanlagt 45 procent av dessa yrkesgrupper att sluta arbeta. I början av hösten 2002 fanns omkring arbetssökande inom de aktuella yrkena inskrivna vid landets arbetsförmedlingar och hälften av dessa blir ålderspensionärer senast år Tillskottet av utbildade från gymnasieskolan är blygsamt och det underskott som uppstår kommer att leda till en mycket allvarlig bristsituation. Detta gäller i särskilt hög grad eftersom ett antal stora infrastrukturprojekt kommer att påbörjas eller återupptas inom de närmaste åren. Situationen kräver att nödvändiga åtgärder för att säkerställa arbetsmarknadens behov av utbildad och kompetent arbetskraft vidtas omgående. Övriga yrkesgrupper med krav på gymnasieutbildning, och som inte ingår i ovanstående beskrivning, domineras antalsmässigt av installationselektriker, målare och VVS-montörer men omfattar även golvläggare, kranförare och stenhuggare. Medelåldern i dessa yrkesgrupper är genomsnittligt lägre än bland övriga men andelen kranförare som lämnar arbetsmarknaden är den högsta i hela byggsektorn eller 52 procent. Medelåldern bland installationselektriker är lägst. Endast 23 procent avgångar beräknas ske fram till år VVS-montörer är den yrkesgrupp som fått det högsta bristindextalet av samtliga byggyrken i den undersökning som Arbetsförmedlingen genomfört under hösten Den akuta bristen på VVS-montörer är därmed mycket omfattande i stora delar av landet. Bland yrkesgrupper med högskoleutbildning, byggnadsingenjörer, civilingenjörer inom bygg- och anläggningsområdet samt arkitekter, kommer 48 procent att lämna arbetsmarknaden under den period som omfattas av rapporten. Gruppen domineras stort av byggnadsingenjörerna som dessutom är den yrkesgrupp där andelen avgångar är högst. Mer än hälften av de omkring byggnadsingenjörer som ingår i rapportunderlaget lämnar arbetsmarknaden senast år Tillskottet från utbildnings- 6

8 systemet beräknas under samma period till personer. Då behovet av byggnadsingenjörer dessutom bedöms öka ytterligare behöver antalet examinerade öka tre till fyra gånger för att motsvara arbetsmarknadens behov. Dagens utbildningsvolymer helt otillräckliga Det antal personer som för närvarande lämnar utbildningssystemet med inriktning mot byggyrken är helt otillräckligt. Med hänsyn till att medelåldern bland högutbildade är betydligt högre kommer behovet av dessa yrkesgrupper att öka snabbare än för gymnasieutbildade och utgör 23 procent av kommande rekryteringsbehov. Med tanke på utbildningstidens längd och på dagens utbildningsdimensionering är det viktigt att en snabb översyn görs av hur antalet med högre utbildning inom byggyrken snabbt kan ökas. Det räcker inte med en utökning av antalet utbildningsplatser. Information från branschen och övriga aktörer om de goda arbetsmarknadsutsikterna är av stor betydelse för att öka intresset för dessa utbildningar. Med oförändrade reala byggvolymer kommer behovet av högutbildade att vara över personer fram till Med dagens utbildningsvolymer kommer personer att examineras under samma tid. Om branschen istället växer med en procent per år ökar behovet till examinerade. Det stora glapp som uppstår innebär att antalet examinerade behöver öka kraftigt oavsett vilket tillväxtalternativ som används. Avgångarna bland yrkesgrupper med gymnasieutbildning kommer relativt sett att öka något långsammare men är numerärt avsevärt större än för högutbildade. Det ackumulerade behovet av gymnasieutbildade kommer, under den period som omfattas av rapporten, att uppgå till personer under förutsättning att ingen förändring sker av byggvolymen. Med den utbildningsvolym som råder idag kommer att examineras. Med en genomsnittlig tillväxt på en procent per år stiger det ackumulerade behovet till personer år Endast om byggvolymerna skulle minska med två procent per år skulle balans komma att råda mellan efterfrågan och dagens tillflöde från gymnasieskolan. Det alternativet är osannolikt mot bakgrund av de stora behov av bygg- och anläggningsaktivitet som finns för närvarande och som torde komma att råda under hela perioden. Förutom den avgörande roll för den framtida utvecklingen som kommunerna har som ansvariga för tillflödet av yrkesutbildade från gymnasieskolan bör även vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning komma ifråga som kompletterande lösningar när det gäller arbetskraftsförsörjningen 7

9 till byggsektorn. Det kommer att krävas ett genomgripande nytänkande hos byggparterna för att även dessa utbildningsvägar ska bli realistiska alternativ. Kommunerna har en nyckelroll Det huvudsakliga tillflödet av arbetskraft inom bygg- och anläggningsyrken kommer från gymnasieskolan. Kommunerna har ansvaret för att antalet gymnasieplatser fördelas på ett rimligt sätt mellan olika utbildningslinjer. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att elevernas möjlighet till arbete efter genomgången yrkesinriktad gymnasieutbildning bör ingå som ett viktigt kriterium i det beslutsunderlag som kommunerna använder i sitt arbete. Individens fria val av utbildningsinriktning är något som ofta lyfts fram. Denna frihet saknas så länge inte samtliga elever kan erbjudas sitt förstahandsval. Det är mycket viktigt att beslutsfattare inom skolan är väl insatta i förhållandena och förändringarna på arbetsmarknaden. Det viktigaste motivet för detta är att eleverna ska kunna få så fullständig och korrekt information som möjligt om de utbildningsalternativ som är aktuella i varje enskilt fall. Utsikterna att få ett arbete, som återspeglas av arbetsmarknadens behov, måste vara en av de viktigaste faktorerna när en individ gör sitt val av yrkesinriktning. En viktig grundförutsättning är att varje människa är angelägen om att klara sin egen försörjning. Det är därför av stor betydelse att den kommunala planeringen av skolverksamheten har en beredskap för att svara mot ändrade förhållanden på arbetsmarknaden samt förändringar i ungdomarnas önskemål om utbildningsinriktning. Samtidigt är det i stora delar av landet förenat med svårigheter att kombinera den egna kommunens kortsiktiga intressen med behoven på den rikstäckande arbetsmarknaden. För en avfolkningskommun i Norrlands inland finns till exempel en naturlig intressekonflikt mellan att prioritera utbildningsplatser på byggprogrammet byggverksamheten på orten är möjligen helt obefintlig på bekostnad av omfattningen av till exempel omvårdnadsprogrammet. Såväl antalet som andelen äldre ökar sannolikt i kommunen och det lokala behovet av personal inom vård och omsorg är stort och bedöms bli ännu större i framtiden. Trots detta bör beslutsfattarna lyfta blicken och se till ungdomarnas bästa. Landets storstadsområden och universitetsregioner utövar en stark lockelse på många ungdomar vilket oundvikligen sker på bekostnad av glesbygdskommunerna. Den process som innebär att många lämnar sin födelseort på grund av studier eller arbete kommer knappast att förändras och inte heller det faktum att få senare återvänder till hemorten. Ett första delmål som omgående bör fastslås är att antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolans byggprogram snarast bör återställas till de 8

10 nivåer som gällde Det skulle i praktiken innebära att antalet utbildningsplatser fördubblas och att antalet examinerade från gymnasieskolan inom loppet av några år bör öka från dagens nivå på omkring per år till En sådan utveckling skulle någorlunda balansera de långsiktiga behov som skulle råda om ingen ytterligare tillväxt sker i branschen. Med en tillväxt på en procent per år, som utgör huvudantagandet i denna rapport, skulle antalet examinerade behöva tredubblas för att uppnå behovstäckning. En god beredskap för detta som ett andra delmål bör enligt Arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning utarbetas av kommunerna. Viktigt att tillvarata all arbetskraft I slutet av september 2002 fanns drygt arbetssökande inom aktuella yrken inskrivna vid landets arbetsförmedlingar. En klar majoritet, 77 procent, har enligt registeruppgifterna såväl utbildning som erfarenhet inom det sökta yrket. Av hela gruppen var personer öppet arbetslösa eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Denna grupp ska enligt gällande regelverk kunna ta ett erbjudet arbete direkt eller med mycket kort varsel. Ett viktigt underlag till denna rapport är den enkätundersökning som genomförts där Arbetsförmedlingen ombetts att göra en subjektiv bedömning av arbetssökandes anställningsbarhet, så långt som möjligt på individnivå i annat fall som helhetsintryck för hela gruppen arbetssökande inom bygg- och anläggningsyrken. Syftet har varit att åstadkomma en fördjupad analys av den aktuella gruppen med avseende på förutsättningar såsom aktuell kompetensnivå, behov av påbyggnadsutbildning alternativt förändrad inriktning när det gäller sökt arbete. Storleksordningen på den grupp som ska kunna ta arbete direkt visade på en mycket god överensstämmelse mellan registeruppgifterna och arbetsförmedlarnas bedömning 1. Arbetsförmedlingens uppgifter visade att personer, alltså hälften av samtliga inskrivna, bedömdes kunna ta arbete direkt. Omkring personer behöver enligt undersökningen någon form av påbyggnadsutbildning för att kunna få ett arbete inom bygg- och anläggning. En relativt stor grupp, av samtliga inskrivna arbetssökande, bedömdes av Arbetsförmedlingen som Ej aktuella för sökt yrke. Resultatet innebär att omkring 30 procent av den aktuella sökandegruppen i verkligheten inte utgör den arbetskraftspotential som registerupp- 1 Undersökningen gör inget anspråk på att det måste vara identiska individer. Det är endast gruppernas inbördes storlek som kan undersökas med denna metod. 9

11 gifterna ger anledning att förmoda. De orsaker som angavs för denna bedömning var till stor del arbetssökandes ålder alternativt förekomsten av arbetshandikapp som innebär att ett fysiskt tungt arbete bedömts som orealistiskt. Undersökningen visade på stora regionala skillnader där Värmland med 13 procent hade den lägsta andelen sökande i denna grupp. Västerbotten redovisade den högsta andelen, 52 procent. Resultatet av undersökningen innebär en viktig signal när det gäller arbetskraftspotentialen inom bygg- och anläggningsyrken och ger ytterligare stöd för uppfattningen att antalet utbildningsplatser måste öka kraftigt och att detta måste ske snarast. Byggsektorn viktig för ekonomi och tillväxt Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringarna i byggnader och anläggningar resulterar vanligtvis i ökad efterfrågan på varor och tjänster, och därmed ökad sysselsättning, inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period. Dessutom är en väl fungerande infrastruktur en viktig faktor för möjligheten till en växande ekonomi. För att på bästa sätt nyttja byggsektorns bidrag till den ekonomiska tillväxten bör samhällets satsningar på infrastruktur minst följa den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den direkta konsekvensen av otillräcklig satsning på infrastrukturinvesteringar är försämrad transportkvalitet vilket resulterar i kapacitetsproblem, såväl för person- som för godstransporter. Bostadsbristen utgör också ett hinder för att tillväxten ska kunna säkerställas på lång sikt. Utbudet av bostäder ökar inte i tillräcklig omfattning dit flyttningsströmmarna går och det är svårt att tillgodose behovet av bostäder till priser som hushållen kan betala. I genomsnitt har fastighetspriserna stigit betydligt snabbare än konsumentprisindex (KPI) vilket medfört att boendekostnaderna blivit en allt tyngre börda för hushållen. Detta påverkar den övriga privata konsumtionen negativt genom undanträngning. Boendekostnadernas andel av hushållens disponibla inkomster låg på 20 procent i början av 1970-talet och steg till cirka 25 procent under 1980-talet för att passera 30 procent under 1990-talet. För närvarande ligger andelen något under 30 procent vilket ändå får betraktas som mycket högt. Det krävs kraftfulla åtgärder för att lösa detta problem, i annat fall finns risk för en rad negativa följdverkningar. Det blir bland annat mycket svårt att säkerställa en tillfredsställande rörlighet från stagnerande regioner till tillväxtområdena. Detta leder i sin tur till ökad löneglidning och inflation vilket ger en högre räntenivå, något som dämpar tillväxten i hela ekonomin. 10

12 Viktigt att kostnadsutvecklingen inte skenar Det pågår en ständig diskussion om att byggkostnaderna är för höga, vilket de är ur ett hushållsperspektiv. Det har också ägt rum en förskjutning från billigare till mer exklusivt byggande, något som avspeglas i ökade byggkostnader per kvadratmeter boendeyta. Detta är en negativ konsekvens av att byggandet av mindre lägenheter för ungdomar legat på en otillfredsställande låg nivå. Denna situation är mycket allvarlig då just yngre människor står för en stor del av rörligheten på arbetsmarknaden men den är också påfrestande för ungdomar då de tvingas bo kvar hos föräldrarna allt längre upp i ungdomsåren. Så sent som den 23 oktober 2002 presenterade SCB en undersökning som visar att produktionskostnaderna för småhus var betydligt högre under 2001 jämfört med år Enligt Byggnadsprisindex (BPI) var byggkostnaden för flerbostadshus nio procent högre år 2001 och ökningen för så kallade gruppbyggda småhus 2 var sju procent. Kostnadsutvecklingen uppges dessutom ha varit kraftig under de senaste fem åren. Enligt BPI har kostnadsökningen mellan 1996 och 2001 varit 50 procent för flerbostadshus och 65 procent för gruppbyggda småhus. Fördelen med måttet BPI är att skillnader i kvalitet, utförande och läge är eliminerade så långt det är möjligt. SCB redovisar i samma undersökning stora skillnader i kostnadsutveckling mellan olika delar av landet. När rapporten nu överlämnas till läsaren torde en av de mest svårbedömda nyckelfaktorerna, som bland annat kommer att påverka det slutgiltiga sysselsättningsutfallet, att vara hur prisutvecklingen inom berörda näringsgrenar och delbranscher kommer att se ut fram till Stora regionala skillnader En regional jämförelse när det gäller avgångar inom branschen visar på stora skillnader mellan länen. Den högsta andelen återfinns i Kronobergs och Blekinge län med andelar på 43 procent. Sedan följer Västernorrland och Jämtland med andelar på 42 procent. Därnäst kommer Kalmar, Gotland och Västerbotten med 41 procent. Stockholms län med 35 procent avgångar noterar landets lägsta andel. Andelen arbetslösa av arbetskraften är högst i norrlandslänen, sammantaget omkring 12 procent, samtidigt som dessa län har de lägsta andelarna av sysselsatta inom bygg- och anläggning. Storstadslänens andel av 2 Med gruppbyggda småhus avses småhus som ska försäljas eller upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt. 11

13 den totala sysselsättningen uppgår till 49 procent medan andelen arbetslösa i relation till arbetskraften endast är fyra procent jämfört med sex procent för hela riket. Stockholms län har den lägsta arbetslösheten med 1,8 procent och Norrbotten, med 16 procent, har landets högsta andel arbetslösa byggnadsarbetare. En särskild analys har gjorts av förutsättningarna för regional rekrytering av arbetskraft till landets största pågående infrastrukturprojekt, nämligen Botniabanan. Det huvudsakliga rekryteringsområdet utgörs enligt förutsättningarna för analysen av sex län från Dalarna och norrut. Behovet av arbetskraft för projektet har beräknats i samverkan mellan Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen i Västernorrland och resultatet av dessa beräkningar har använts i kalkylen. Under förutsättning att ingen ytterligare tillväxt sker i branschen under den beräknade byggtiden beräknas mindre än 30 procent av behovet kunna täckas med arbetskraft från de sex län som utgör rekryteringsunderlaget. Andelen avgångar i den studerade regionen uppgår till drygt 40 procent fram till år Det är viktigt att samtidigt hålla i minnet att anläggningsarbetare, i synnerhet boende i Dalarna och Gävleborg, bland annat har tillgång till den stora arbetsmarknad som Mälardalen utgör. Arbete i detta område minskar behovet av pendling och skulle sannolikt innebära en högre disponibel nettoinkomst. Sveriges utveckling i ett internationellt perspektiv I ett globalt perspektiv är utvecklingen inom byggnadsverksamheten mer splittrad än exempelvis den entydigt minskande sysselsättningen inom industrin. I några av OECD-länderna har andelen av den totala sysselsättningen minskat, det gäller framför allt Sverige men även Finland och Frankrike, medan den har ökat i bland annat USA, Norge och Nederländerna. I länder som Danmark, Storbritannien och Kanada är andelen som arbetar inom byggsektorn stabil sedan ett antal år tillbaka. Under hela 1980-talet och fram till 1992 låg andelen sysselsatta inom byggsektorn i Sverige ungefär på samma nivå som genomsnittet för hela OECD. Den djupa lågkonjunktur som inleddes i början av 1990-talet medförde att byggandet minskade kraftigt i landet och fortfarande har Sverige tillsammans med Finland den lägsta andelen sysselsatta inom byggverksamhet av samtliga OECD-länder. En del av förklaringen till detta förhållande kan vara att produktivitetsutvecklingen varit bättre i bland annat Sverige men det är alldeles klart att bygginvesteringarnas andel av BNP har minskat kraftigt i landet och nådde botten 1996 och Därefter har 12

14 en viss ökning ägt rum men fortfarande under perioden låg Sverige på nittonde plats av de totalt 22 länderna inom OECD 3. Ingen nämnvärd ökning har skett under åren vilket betyder att Sverige fortfarande ligger på en betydligt lägre nivå när det gäller byggnadsinvesteringar än flertalet andra OECD-länder 4. 3 Sveriges Byggnadsindustrier, FAKTA OM BYGGANDET, november Konjunkturinstitutet. Analys underlag, augusti

15 Inledning och bakgrund Den rapport som härmed presenteras, Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och anläggningssektorn tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2015 ingår i en serie rapporter från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Rapporterna avser att ge en orientering om aktuella tendenser på den svenska arbetsmarknaden samt sannolika konsekvenser på längre sikt om inte lämpliga åtgärder vidtas. Tidigare under år 2002 har en rapport som beskriver framtidsutsikterna inom vård- och omsorgssektorn, och som ingår i samma serie, utgivits av AMS. I föreliggande rapport finns även, inte minst på grund av bygg- och anläggningsbranschens speciella karaktär, vissa kopplingar till övriga Norden samt i någon mån till utvecklingen i OECD-området. Samtidigt har de regler som numera gäller för arbete och upphandling inom hela EU medfört att det blivit vanligare med såväl utländsk arbetskraft som utländska entreprenörer inom vårt lands gränser. Som exempel på stora projekt i landet där inte bara svensk arbetskraft har deltagit i genomförandet kan nämnas Öresundsbron samt Höga Kusten-bron i Ångermanland. Även i det pågående arbetet med Botniabanan finns utländsk arbetskraft på plats, främst från Finland anställda av finska underentreprenörer. På motsvarande sätt har möjligheterna ökat för svenska företag och svensk arbetskraft att ta uppdrag och arbete inom EU/EES-området. Detta innebär en betydande förbättring när det gäller möjligheten till utlandsarbete jämfört med den gemensamma arbetsmarknad som sedan länge existerat genom överenskommelser mellan de nordiska länderna. Sedan några år tillbaka har stor uppmärksamhet riktats mot det oomtvistade och mycket svårhanterade förhållandet att den demografiska balansen i Sverige kommer att förändras avsevärt under lång tid framöver. Antalet personer som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl och av andra orsaker kommer att öka påtagligt under en följd av år vilket sammantaget kommer att påverka arbetskraftssituationen i landet på ett högst märkbart sätt. Redan vid en oförändrad sysselsättningsgrad är bedömningen att personalbrist riskerar att drabba samtliga delar av arbetsmarknaden i olika omfattning. Samstämmiga bedömningar pekar i riktning mot en ökande efterfrågan på arbetskraft och därmed ökad sysselsättning, såväl när det gäller samhällets behov som utvecklingen de facto. En viktig förutsättning är emellertid att utbildad och kompetent arbetskraft finns att tillgå. Arbetsmarknadsstyrelsen är en av de aktörer som delar uppfattningen att syssel- 14

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon..

Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige. Igår, idag och imorgon.. Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon.. Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

framtidstro och rekryteringsbehov

framtidstro och rekryteringsbehov TYAs arbetskraftsbarometer 2010 september framtidstro och rekryteringsbehov Det finns åter framtidstro bland Sveriges åkerier och den uppåtgående trenden att rekrytera håller i sig. TYAs Arbetskraftsbarometer

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys 20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer