Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015"

Transkript

1 Ura 2002:9 ISSN Den framtida personalförsörjningen inom Bygg och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 Den framtida personalförsörjningen inom Bygg- och anläggning tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Inledning och bakgrund Metod Bygg- och anläggningssektorn historik och nuläge Sysselsättningsutveckling Sveriges utveckling i ett internationellt perspektiv Efterfrågan på arbetskraft inom bygg- och anläggningssektorn fram till år Infrastrukturpropositionen i korthet Anläggningssektorn Anläggningssektorn och infrastrukturen Utpekade projekt i Sverige Utländska större projekt Husbyggande och ROT-sektorn Bedömd sysselsättningsutveckling, bygg- och anläggning Utbudet av arbetskraft idag och i framtiden Kartläggning av tillgänglig arbetskraft Arbetsförmedlingens bedömning av arbetssökandes anställningsbarhet Åldersavgångar Bygg- och anläggningssektorn ur ett regionalt perspektiv Åldersavgångar i olika län Slutsatser Det framtida arbetskraftsbehovet en svårlöst ekvation Tänkbara konsekvenser av brist på utbildad arbetskraft Samverkan och samförstånd avgörande för en god utveckling Källförteckning och referenser Tabellbilagor

3 2

4 Sammanfattning Arbetskraftsförsörjningen en fråga i fokus Framtidens arbetskraftsförsörjning har alltmer kommit att framstå som en av vår tids stora utmaningar. Och framtiden är i viss bemärkelse redan här. Redan idag är det nämligen på många håll fler som avslutar sitt yrkesverksamma liv än som påbörjar detsamma. Huvudorsaken till denna utveckling är de stora ålderskullar som föddes på 1940-talet men även på 1950-talet var antalet nyfödda stort. En konsekvens av detta, såväl på kort som på längre sikt, är att många vakanser på arbetsmarknaden måste fyllas när de många fyrtiotalisterna och senare femtiotalisterna går i pension. Den nuvarande utvecklingen på arbetsmarknaden, med ett stigande antal långtidssjukskrivna och förtidspensionärer, medför dessutom att många människor lämnar arbetslivet långt innan de blir folkpensionärer. Redan idag råder stor brist på arbetskraft, i synnerhet inom vissa kommunala yrken. Inom byggverksamheten är bristtalen också höga trots att de dämpats under Inom övriga delar av det privata näringslivet har bristtalen sjunkit kraftigt under senare tid. I ett längre tidsperspektiv kommer emellertid bristen på utbildad arbetskraft åter att öka inom många branscher, inte minst inom byggsektorn. De kommande åren riskerar att bli en verklig prövning för många verksamheter men framför allt för många regioner. Å ena sidan utgör en god tillgång på arbetskraft en viktig faktor vid utbyggnad och nyetableringar av verksamheter. Å andra sidan är det av central betydelse att den tillgängliga arbetskraften, inte minst arbetslösa, har eller kan tillförsäkras rätt kunskaper och bred kompetens. De regioner som har den största tillgången på efterfrågad och utbildad arbetskraft kommer att bli de mest attraktiva i fråga om nyetablering och utbyggnad. Det är därför av flera anledningar viktigt att arbeta aktivt med arbetskraftsfrågan, att se den i ett långsiktigt perspektiv och vara medveten om att efterfrågeläget kortsiktigt kan störas av konjunkturmässiga svackor med tillfälligt ökad tillgång på arbetskraft inom bristyrken. På längre sikt är emellertid bilden entydigt bekymmersam. Det är därför av största betydelse att information och insikter om problemet sprids i hela samhället samt att inblandade aktörer tar sin del av ansvaret för att arbetskraftsförsörjningen kan lösas på bästa sätt, såväl på kort som på längre sikt. 3

5 Byggsektorn en bransch det svänger om Få branscher, om ens någon, har tvingats vänja sig vid så kraftiga och snabba svängningar i konjunkturen som bygg- och anläggningssektorn. Under de mest intensiva åren på 1960-talet sysselsatte branschen omkring personer. När miljonprogrammet avslutades på talet minskade antalet anställda och var, efter fluktuationer till följd av konjunktursvängningar, år 1985 nere i knappt Under andra halvan av 1980-talet ökade byggandet kraftigt och i början på 1990-talet uppgick antalet sysselsatta till drygt När hela arbetsmarknaden sedan snabbt försämrades drabbades byggsektorn mycket hårt. År 1997 noterades bottensiffran sysselsatta medan de senaste årens återhämtning har medfört att antalet för 2001 ökat till Stora behov inom bygg- och anläggning till 2015 Många branscher tvingades att gå på sparlåga under större delen av talet och byggbranschen utgjorde inget undantag. Av bland annat denna orsak har ett betydande behov av satsningar på bland annat bostadsbyggande ackumulerats i landets tillväxtområden, främst storstadsområdena och universitetsregionerna. Därtill kommer betydande satsningar på transportinfrastrukturen som redan beslutats av riksdagen. I föreliggande rapport redovisas olika alternativ när det gäller utvecklingen fram till år Grundantagandet är emellertid att antalet sysselsatta i branschen behöver öka med en (1) procent per år för att de samlade behoven skall kunna tillgodoses. Vi betraktar emellertid detta som ett försiktigt antagande. Efter valet hösten 2002 tillkom ytterligare infrastrukturprojekt som ger förstärkt stöd för uppfattningen att antalet sysselsatta måste öka varför vi betraktar vårt grundantagande som ett golv för den period som omfattas av rapporten. Betydande brist på byggutbildade hotar Fram till år 2015 kommer sysselsatta inom bygg- och anläggningssektorn att lämna arbetsmarknaden, främst av åldersskäl. Det betyder, vid en oförändrad sysselsättning, att 38 procent av branschens anställda skall ersättas. För den privata sektorn som helhet uppgår andelen till 33 procent och för hela arbetsmarknaden är siffran 36 procent. Byggsektorn ligger därmed sämre till än de flesta andra branscher. Antalet personer med yrkesutbildning inom byggområdet, yrkesarbetare samt byggnadsingenjörer, arkitekter med flera, uppgår för närvarande till i landet. Av dessa arbetar 10 procent inom andra branscher och kan därmed till viss del utgöra en arbetskraftspotential för 4

6 byggbranschen. Knappt 20 procent av hela gruppen har högskoleutbildning och medelåldern bland dessa är betydligt högre än i gruppen som helhet. Något mindre än hälften av samtliga med högre utbildning kommer att lämna arbetsmarknaden fram till år 2015 och tillskottet är mycket mindre än de avgångar som redan har börjat öka. Den långa svacka som drabbade byggsektorn medförde att många valde bort dessa utbildningar till förmån för andra som då bedömdes ha bättre framtidsutsikter. Redan vid ett oförändrat antal sysselsatta inom byggyrken kommer rekryteringsbehovet i branschen att uppgå till personer fram till år 2015 och den ackumulerade bristen, på grund av stora avgångar och små utbildningsvolymer, kommer att uppgå till personer med utbildning inom aktuella yrken. Med en sysselsättningstillväxt på, i genomsnitt, en procent per år under hela perioden ökar rekryteringsbehovet till och bristen ökar till byggutbildade. Behovet av utbildad arbetskraft är så stort att till och med en kalkylerad minskning av antalet sysselsatta med en procent per år likväl skulle innebära ett samlat rekryteringsbehov på utbildade och en ackumulerad brist på personer år Brist på många yrkesgrupper redan idag Arbetsförmedlingen genomför varje år två enkätundersökningar riktade till omkring privata arbetsgivare samt arbetsgivare inom offentlig sektor. Sedan några år tillbaka tillfrågas arbetsgivare om vilka problem som finns att rekrytera personal inom olika yrkesgrupper. Samtidigt gör Arbetsförmedlingen en bedömning om tillgången på utbildade arbetssökande inom nära 200 olika yrken. I allmänhet råder god överensstämmelse vid en jämförelse mellan resultaten. Den undersökning som genomfördes under hösten 2002 visar att bristen på utbildade inom de bygg- och anläggningsyrken som ingår i undersökningen i samtliga fall överstiger genomsnittet för alla yrken i undersökningen. Av de yrkesgrupper som huvudsakligen återfinns inom området husbyggnad, här ingår yrkena murare, betongarbetare, byggnadsträarbetare, takmontörer samt byggnadsarbetare med så kallade allroundkompetens, kommer knappt personer eller 36 procent att lämna arbetsmarknaden till och med år Detta är något lägre än genomsnittet för byggsektorn och motsvarar genomsnittet för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver beräknas yrkesbyten ske såväl från som till dessa yrkesgrupper men nettoeffekten blir negativ för byggsektorn. Tillskottet från utbildningssystemet beräknas under samma period bli personer. Den arbetskraftspotential som står till förfogande via Arbetsförmedlingen 5

7 uppgår för närvarande till omkring personer. Trots att en mycket stor andel av examinerade från gymnasieskolans byggprogram väljer inriktning mot byggnadsträarbete måste utbildningsvolymerna öka även för denna yrkesgrupp för att balans ska kunna åstadkommas under den period som här beskrivs. De tre yrkesgrupper som till övervägande del arbetar inom anläggningsbranschen, som i huvudsak omfattar nyproduktion samt reparation och underhåll av vägar och järnvägar, är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare samt bergarbetare. År 2001 arbetade personer i gymnasieyrken inom branschen som helhet. Av dessa var förare av anläggningsmaskiner och anläggningsarbetare. Medelåldern bland de yrkesverksamma är hög och under den period som rapporten omfattar kommer sammanlagt 45 procent av dessa yrkesgrupper att sluta arbeta. I början av hösten 2002 fanns omkring arbetssökande inom de aktuella yrkena inskrivna vid landets arbetsförmedlingar och hälften av dessa blir ålderspensionärer senast år Tillskottet av utbildade från gymnasieskolan är blygsamt och det underskott som uppstår kommer att leda till en mycket allvarlig bristsituation. Detta gäller i särskilt hög grad eftersom ett antal stora infrastrukturprojekt kommer att påbörjas eller återupptas inom de närmaste åren. Situationen kräver att nödvändiga åtgärder för att säkerställa arbetsmarknadens behov av utbildad och kompetent arbetskraft vidtas omgående. Övriga yrkesgrupper med krav på gymnasieutbildning, och som inte ingår i ovanstående beskrivning, domineras antalsmässigt av installationselektriker, målare och VVS-montörer men omfattar även golvläggare, kranförare och stenhuggare. Medelåldern i dessa yrkesgrupper är genomsnittligt lägre än bland övriga men andelen kranförare som lämnar arbetsmarknaden är den högsta i hela byggsektorn eller 52 procent. Medelåldern bland installationselektriker är lägst. Endast 23 procent avgångar beräknas ske fram till år VVS-montörer är den yrkesgrupp som fått det högsta bristindextalet av samtliga byggyrken i den undersökning som Arbetsförmedlingen genomfört under hösten Den akuta bristen på VVS-montörer är därmed mycket omfattande i stora delar av landet. Bland yrkesgrupper med högskoleutbildning, byggnadsingenjörer, civilingenjörer inom bygg- och anläggningsområdet samt arkitekter, kommer 48 procent att lämna arbetsmarknaden under den period som omfattas av rapporten. Gruppen domineras stort av byggnadsingenjörerna som dessutom är den yrkesgrupp där andelen avgångar är högst. Mer än hälften av de omkring byggnadsingenjörer som ingår i rapportunderlaget lämnar arbetsmarknaden senast år Tillskottet från utbildnings- 6

8 systemet beräknas under samma period till personer. Då behovet av byggnadsingenjörer dessutom bedöms öka ytterligare behöver antalet examinerade öka tre till fyra gånger för att motsvara arbetsmarknadens behov. Dagens utbildningsvolymer helt otillräckliga Det antal personer som för närvarande lämnar utbildningssystemet med inriktning mot byggyrken är helt otillräckligt. Med hänsyn till att medelåldern bland högutbildade är betydligt högre kommer behovet av dessa yrkesgrupper att öka snabbare än för gymnasieutbildade och utgör 23 procent av kommande rekryteringsbehov. Med tanke på utbildningstidens längd och på dagens utbildningsdimensionering är det viktigt att en snabb översyn görs av hur antalet med högre utbildning inom byggyrken snabbt kan ökas. Det räcker inte med en utökning av antalet utbildningsplatser. Information från branschen och övriga aktörer om de goda arbetsmarknadsutsikterna är av stor betydelse för att öka intresset för dessa utbildningar. Med oförändrade reala byggvolymer kommer behovet av högutbildade att vara över personer fram till Med dagens utbildningsvolymer kommer personer att examineras under samma tid. Om branschen istället växer med en procent per år ökar behovet till examinerade. Det stora glapp som uppstår innebär att antalet examinerade behöver öka kraftigt oavsett vilket tillväxtalternativ som används. Avgångarna bland yrkesgrupper med gymnasieutbildning kommer relativt sett att öka något långsammare men är numerärt avsevärt större än för högutbildade. Det ackumulerade behovet av gymnasieutbildade kommer, under den period som omfattas av rapporten, att uppgå till personer under förutsättning att ingen förändring sker av byggvolymen. Med den utbildningsvolym som råder idag kommer att examineras. Med en genomsnittlig tillväxt på en procent per år stiger det ackumulerade behovet till personer år Endast om byggvolymerna skulle minska med två procent per år skulle balans komma att råda mellan efterfrågan och dagens tillflöde från gymnasieskolan. Det alternativet är osannolikt mot bakgrund av de stora behov av bygg- och anläggningsaktivitet som finns för närvarande och som torde komma att råda under hela perioden. Förutom den avgörande roll för den framtida utvecklingen som kommunerna har som ansvariga för tillflödet av yrkesutbildade från gymnasieskolan bör även vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning komma ifråga som kompletterande lösningar när det gäller arbetskraftsförsörjningen 7

9 till byggsektorn. Det kommer att krävas ett genomgripande nytänkande hos byggparterna för att även dessa utbildningsvägar ska bli realistiska alternativ. Kommunerna har en nyckelroll Det huvudsakliga tillflödet av arbetskraft inom bygg- och anläggningsyrken kommer från gymnasieskolan. Kommunerna har ansvaret för att antalet gymnasieplatser fördelas på ett rimligt sätt mellan olika utbildningslinjer. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att elevernas möjlighet till arbete efter genomgången yrkesinriktad gymnasieutbildning bör ingå som ett viktigt kriterium i det beslutsunderlag som kommunerna använder i sitt arbete. Individens fria val av utbildningsinriktning är något som ofta lyfts fram. Denna frihet saknas så länge inte samtliga elever kan erbjudas sitt förstahandsval. Det är mycket viktigt att beslutsfattare inom skolan är väl insatta i förhållandena och förändringarna på arbetsmarknaden. Det viktigaste motivet för detta är att eleverna ska kunna få så fullständig och korrekt information som möjligt om de utbildningsalternativ som är aktuella i varje enskilt fall. Utsikterna att få ett arbete, som återspeglas av arbetsmarknadens behov, måste vara en av de viktigaste faktorerna när en individ gör sitt val av yrkesinriktning. En viktig grundförutsättning är att varje människa är angelägen om att klara sin egen försörjning. Det är därför av stor betydelse att den kommunala planeringen av skolverksamheten har en beredskap för att svara mot ändrade förhållanden på arbetsmarknaden samt förändringar i ungdomarnas önskemål om utbildningsinriktning. Samtidigt är det i stora delar av landet förenat med svårigheter att kombinera den egna kommunens kortsiktiga intressen med behoven på den rikstäckande arbetsmarknaden. För en avfolkningskommun i Norrlands inland finns till exempel en naturlig intressekonflikt mellan att prioritera utbildningsplatser på byggprogrammet byggverksamheten på orten är möjligen helt obefintlig på bekostnad av omfattningen av till exempel omvårdnadsprogrammet. Såväl antalet som andelen äldre ökar sannolikt i kommunen och det lokala behovet av personal inom vård och omsorg är stort och bedöms bli ännu större i framtiden. Trots detta bör beslutsfattarna lyfta blicken och se till ungdomarnas bästa. Landets storstadsområden och universitetsregioner utövar en stark lockelse på många ungdomar vilket oundvikligen sker på bekostnad av glesbygdskommunerna. Den process som innebär att många lämnar sin födelseort på grund av studier eller arbete kommer knappast att förändras och inte heller det faktum att få senare återvänder till hemorten. Ett första delmål som omgående bör fastslås är att antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolans byggprogram snarast bör återställas till de 8

10 nivåer som gällde Det skulle i praktiken innebära att antalet utbildningsplatser fördubblas och att antalet examinerade från gymnasieskolan inom loppet av några år bör öka från dagens nivå på omkring per år till En sådan utveckling skulle någorlunda balansera de långsiktiga behov som skulle råda om ingen ytterligare tillväxt sker i branschen. Med en tillväxt på en procent per år, som utgör huvudantagandet i denna rapport, skulle antalet examinerade behöva tredubblas för att uppnå behovstäckning. En god beredskap för detta som ett andra delmål bör enligt Arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning utarbetas av kommunerna. Viktigt att tillvarata all arbetskraft I slutet av september 2002 fanns drygt arbetssökande inom aktuella yrken inskrivna vid landets arbetsförmedlingar. En klar majoritet, 77 procent, har enligt registeruppgifterna såväl utbildning som erfarenhet inom det sökta yrket. Av hela gruppen var personer öppet arbetslösa eller deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Denna grupp ska enligt gällande regelverk kunna ta ett erbjudet arbete direkt eller med mycket kort varsel. Ett viktigt underlag till denna rapport är den enkätundersökning som genomförts där Arbetsförmedlingen ombetts att göra en subjektiv bedömning av arbetssökandes anställningsbarhet, så långt som möjligt på individnivå i annat fall som helhetsintryck för hela gruppen arbetssökande inom bygg- och anläggningsyrken. Syftet har varit att åstadkomma en fördjupad analys av den aktuella gruppen med avseende på förutsättningar såsom aktuell kompetensnivå, behov av påbyggnadsutbildning alternativt förändrad inriktning när det gäller sökt arbete. Storleksordningen på den grupp som ska kunna ta arbete direkt visade på en mycket god överensstämmelse mellan registeruppgifterna och arbetsförmedlarnas bedömning 1. Arbetsförmedlingens uppgifter visade att personer, alltså hälften av samtliga inskrivna, bedömdes kunna ta arbete direkt. Omkring personer behöver enligt undersökningen någon form av påbyggnadsutbildning för att kunna få ett arbete inom bygg- och anläggning. En relativt stor grupp, av samtliga inskrivna arbetssökande, bedömdes av Arbetsförmedlingen som Ej aktuella för sökt yrke. Resultatet innebär att omkring 30 procent av den aktuella sökandegruppen i verkligheten inte utgör den arbetskraftspotential som registerupp- 1 Undersökningen gör inget anspråk på att det måste vara identiska individer. Det är endast gruppernas inbördes storlek som kan undersökas med denna metod. 9

11 gifterna ger anledning att förmoda. De orsaker som angavs för denna bedömning var till stor del arbetssökandes ålder alternativt förekomsten av arbetshandikapp som innebär att ett fysiskt tungt arbete bedömts som orealistiskt. Undersökningen visade på stora regionala skillnader där Värmland med 13 procent hade den lägsta andelen sökande i denna grupp. Västerbotten redovisade den högsta andelen, 52 procent. Resultatet av undersökningen innebär en viktig signal när det gäller arbetskraftspotentialen inom bygg- och anläggningsyrken och ger ytterligare stöd för uppfattningen att antalet utbildningsplatser måste öka kraftigt och att detta måste ske snarast. Byggsektorn viktig för ekonomi och tillväxt Byggverksamheten ger ett väsentligt bidrag till landets ekonomiska utveckling. Investeringarna i byggnader och anläggningar resulterar vanligtvis i ökad efterfrågan på varor och tjänster, och därmed ökad sysselsättning, inom många andra delar av samhällsekonomin under en lång period. Dessutom är en väl fungerande infrastruktur en viktig faktor för möjligheten till en växande ekonomi. För att på bästa sätt nyttja byggsektorns bidrag till den ekonomiska tillväxten bör samhällets satsningar på infrastruktur minst följa den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den direkta konsekvensen av otillräcklig satsning på infrastrukturinvesteringar är försämrad transportkvalitet vilket resulterar i kapacitetsproblem, såväl för person- som för godstransporter. Bostadsbristen utgör också ett hinder för att tillväxten ska kunna säkerställas på lång sikt. Utbudet av bostäder ökar inte i tillräcklig omfattning dit flyttningsströmmarna går och det är svårt att tillgodose behovet av bostäder till priser som hushållen kan betala. I genomsnitt har fastighetspriserna stigit betydligt snabbare än konsumentprisindex (KPI) vilket medfört att boendekostnaderna blivit en allt tyngre börda för hushållen. Detta påverkar den övriga privata konsumtionen negativt genom undanträngning. Boendekostnadernas andel av hushållens disponibla inkomster låg på 20 procent i början av 1970-talet och steg till cirka 25 procent under 1980-talet för att passera 30 procent under 1990-talet. För närvarande ligger andelen något under 30 procent vilket ändå får betraktas som mycket högt. Det krävs kraftfulla åtgärder för att lösa detta problem, i annat fall finns risk för en rad negativa följdverkningar. Det blir bland annat mycket svårt att säkerställa en tillfredsställande rörlighet från stagnerande regioner till tillväxtområdena. Detta leder i sin tur till ökad löneglidning och inflation vilket ger en högre räntenivå, något som dämpar tillväxten i hela ekonomin. 10

12 Viktigt att kostnadsutvecklingen inte skenar Det pågår en ständig diskussion om att byggkostnaderna är för höga, vilket de är ur ett hushållsperspektiv. Det har också ägt rum en förskjutning från billigare till mer exklusivt byggande, något som avspeglas i ökade byggkostnader per kvadratmeter boendeyta. Detta är en negativ konsekvens av att byggandet av mindre lägenheter för ungdomar legat på en otillfredsställande låg nivå. Denna situation är mycket allvarlig då just yngre människor står för en stor del av rörligheten på arbetsmarknaden men den är också påfrestande för ungdomar då de tvingas bo kvar hos föräldrarna allt längre upp i ungdomsåren. Så sent som den 23 oktober 2002 presenterade SCB en undersökning som visar att produktionskostnaderna för småhus var betydligt högre under 2001 jämfört med år Enligt Byggnadsprisindex (BPI) var byggkostnaden för flerbostadshus nio procent högre år 2001 och ökningen för så kallade gruppbyggda småhus 2 var sju procent. Kostnadsutvecklingen uppges dessutom ha varit kraftig under de senaste fem åren. Enligt BPI har kostnadsökningen mellan 1996 och 2001 varit 50 procent för flerbostadshus och 65 procent för gruppbyggda småhus. Fördelen med måttet BPI är att skillnader i kvalitet, utförande och läge är eliminerade så långt det är möjligt. SCB redovisar i samma undersökning stora skillnader i kostnadsutveckling mellan olika delar av landet. När rapporten nu överlämnas till läsaren torde en av de mest svårbedömda nyckelfaktorerna, som bland annat kommer att påverka det slutgiltiga sysselsättningsutfallet, att vara hur prisutvecklingen inom berörda näringsgrenar och delbranscher kommer att se ut fram till Stora regionala skillnader En regional jämförelse när det gäller avgångar inom branschen visar på stora skillnader mellan länen. Den högsta andelen återfinns i Kronobergs och Blekinge län med andelar på 43 procent. Sedan följer Västernorrland och Jämtland med andelar på 42 procent. Därnäst kommer Kalmar, Gotland och Västerbotten med 41 procent. Stockholms län med 35 procent avgångar noterar landets lägsta andel. Andelen arbetslösa av arbetskraften är högst i norrlandslänen, sammantaget omkring 12 procent, samtidigt som dessa län har de lägsta andelarna av sysselsatta inom bygg- och anläggning. Storstadslänens andel av 2 Med gruppbyggda småhus avses småhus som ska försäljas eller upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt. 11

13 den totala sysselsättningen uppgår till 49 procent medan andelen arbetslösa i relation till arbetskraften endast är fyra procent jämfört med sex procent för hela riket. Stockholms län har den lägsta arbetslösheten med 1,8 procent och Norrbotten, med 16 procent, har landets högsta andel arbetslösa byggnadsarbetare. En särskild analys har gjorts av förutsättningarna för regional rekrytering av arbetskraft till landets största pågående infrastrukturprojekt, nämligen Botniabanan. Det huvudsakliga rekryteringsområdet utgörs enligt förutsättningarna för analysen av sex län från Dalarna och norrut. Behovet av arbetskraft för projektet har beräknats i samverkan mellan Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen i Västernorrland och resultatet av dessa beräkningar har använts i kalkylen. Under förutsättning att ingen ytterligare tillväxt sker i branschen under den beräknade byggtiden beräknas mindre än 30 procent av behovet kunna täckas med arbetskraft från de sex län som utgör rekryteringsunderlaget. Andelen avgångar i den studerade regionen uppgår till drygt 40 procent fram till år Det är viktigt att samtidigt hålla i minnet att anläggningsarbetare, i synnerhet boende i Dalarna och Gävleborg, bland annat har tillgång till den stora arbetsmarknad som Mälardalen utgör. Arbete i detta område minskar behovet av pendling och skulle sannolikt innebära en högre disponibel nettoinkomst. Sveriges utveckling i ett internationellt perspektiv I ett globalt perspektiv är utvecklingen inom byggnadsverksamheten mer splittrad än exempelvis den entydigt minskande sysselsättningen inom industrin. I några av OECD-länderna har andelen av den totala sysselsättningen minskat, det gäller framför allt Sverige men även Finland och Frankrike, medan den har ökat i bland annat USA, Norge och Nederländerna. I länder som Danmark, Storbritannien och Kanada är andelen som arbetar inom byggsektorn stabil sedan ett antal år tillbaka. Under hela 1980-talet och fram till 1992 låg andelen sysselsatta inom byggsektorn i Sverige ungefär på samma nivå som genomsnittet för hela OECD. Den djupa lågkonjunktur som inleddes i början av 1990-talet medförde att byggandet minskade kraftigt i landet och fortfarande har Sverige tillsammans med Finland den lägsta andelen sysselsatta inom byggverksamhet av samtliga OECD-länder. En del av förklaringen till detta förhållande kan vara att produktivitetsutvecklingen varit bättre i bland annat Sverige men det är alldeles klart att bygginvesteringarnas andel av BNP har minskat kraftigt i landet och nådde botten 1996 och Därefter har 12

14 en viss ökning ägt rum men fortfarande under perioden låg Sverige på nittonde plats av de totalt 22 länderna inom OECD 3. Ingen nämnvärd ökning har skett under åren vilket betyder att Sverige fortfarande ligger på en betydligt lägre nivå när det gäller byggnadsinvesteringar än flertalet andra OECD-länder 4. 3 Sveriges Byggnadsindustrier, FAKTA OM BYGGANDET, november Konjunkturinstitutet. Analys underlag, augusti

15 Inledning och bakgrund Den rapport som härmed presenteras, Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och anläggningssektorn tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2015 ingår i en serie rapporter från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Rapporterna avser att ge en orientering om aktuella tendenser på den svenska arbetsmarknaden samt sannolika konsekvenser på längre sikt om inte lämpliga åtgärder vidtas. Tidigare under år 2002 har en rapport som beskriver framtidsutsikterna inom vård- och omsorgssektorn, och som ingår i samma serie, utgivits av AMS. I föreliggande rapport finns även, inte minst på grund av bygg- och anläggningsbranschens speciella karaktär, vissa kopplingar till övriga Norden samt i någon mån till utvecklingen i OECD-området. Samtidigt har de regler som numera gäller för arbete och upphandling inom hela EU medfört att det blivit vanligare med såväl utländsk arbetskraft som utländska entreprenörer inom vårt lands gränser. Som exempel på stora projekt i landet där inte bara svensk arbetskraft har deltagit i genomförandet kan nämnas Öresundsbron samt Höga Kusten-bron i Ångermanland. Även i det pågående arbetet med Botniabanan finns utländsk arbetskraft på plats, främst från Finland anställda av finska underentreprenörer. På motsvarande sätt har möjligheterna ökat för svenska företag och svensk arbetskraft att ta uppdrag och arbete inom EU/EES-området. Detta innebär en betydande förbättring när det gäller möjligheten till utlandsarbete jämfört med den gemensamma arbetsmarknad som sedan länge existerat genom överenskommelser mellan de nordiska länderna. Sedan några år tillbaka har stor uppmärksamhet riktats mot det oomtvistade och mycket svårhanterade förhållandet att den demografiska balansen i Sverige kommer att förändras avsevärt under lång tid framöver. Antalet personer som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl och av andra orsaker kommer att öka påtagligt under en följd av år vilket sammantaget kommer att påverka arbetskraftssituationen i landet på ett högst märkbart sätt. Redan vid en oförändrad sysselsättningsgrad är bedömningen att personalbrist riskerar att drabba samtliga delar av arbetsmarknaden i olika omfattning. Samstämmiga bedömningar pekar i riktning mot en ökande efterfrågan på arbetskraft och därmed ökad sysselsättning, såväl när det gäller samhällets behov som utvecklingen de facto. En viktig förutsättning är emellertid att utbildad och kompetent arbetskraft finns att tillgå. Arbetsmarknadsstyrelsen är en av de aktörer som delar uppfattningen att syssel- 14

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län februari månad 2016 1 400 personer fick arbete i februari Under februari månad erhöll 1 435 personer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka men bara i södra Halland Arbetslösheten ökar för tredje

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer