en tidning från diakonia nummer Bort från gatan Demokratikämpar sätter barnen i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en tidning från diakonia nummer 4-2009 Bort från gatan Demokratikämpar sätter barnen i fokus"

Transkript

1 Dela med en tidning från diakonia nummer Bort från gatan Demokratikämpar sätter barnen i fokus

2 Nu krävs det modiga politiker och modiga beslut Varje dag tar människor vi samarbetar med i fattiga länder stora risker. De sticker ut hakan, utmanar illegitima regimer och ställer kritiska frågor om korruption och brott mot mänskliga rättigheter. De brinner, vågar och har visioner. De senaste månaderna har två ledare för Diakonias samarbetsorganisationer i Kongo gripits av säkerhetstjänsten för att de avslöjat korruption och övergrepp. De ger bokstavligen sina liv och de har sällskap av många fler i vårt nätverk. När dessa demokratins hjältar kommer samman och organiserar sig uppstår en stark förändringskraft. Diakonia har bestämt sig för att slå följe med och stödja de organisationer som vill ha förändring. Den bästa metod vi känner till är demokrati och för att den ska fungera krävs ett samhälle som respekterar mänskliga rättigheter. När jag ser tillbaka är det tydligt att de människor som vågade allt för demokratin förvandlade Centralamerikas diktaturer och Sydafrikas apartheidregim till, visserligen svaga, men ändå demokratier. Dessa demokratins hjältar gav inte upp utan fortsatte tro att det går att förändra. Det är därför vi på Diakonia säger att det är människor som förändrar världen. Men de behöver vårt stöd! Organisationer i länderna där Diakonia arbetar har små marginaler och vi hjälper dem genom att bidra med finansiering som gör det möjligt att fortsätta verksamheten även under ett förtryckande system. Vi har också ett ansvar att protestera mot förtrycket. Jag får gång på gång höra att det moraliska stödet är viktigt. Våra samarbetsorganisationer uttrycker sin uppskattning över att det finns människor som fortsätter att lyfta deras frågor i fler sammanhang. För sanningen är den att ledarna i de rika länderna inte gör allt som står i deras makt för att bistå förtryckta och fattiga. Det är därför Diakonia har ett uppdrag även i Sverige. Våra samarbetsorganisationer förväntar sig att vi tar vårt opinionsbildande arbete på allvar. De uppmanar oss att vittna om fattiga människors erfarenheter. För den som är beredd att lyssna blir det tydligt vad som behövs göras och vilka beslut våra politiker behöver fatta. Det är därför som debatten om biståndet och fattigdomens orsaker är så viktig. Utan den förstår vi inte vad som bidrar till utveckling och vad som bidrar Bo Forsberg, till ökad fattigdom. Utan den generalsekreterare debatten riskerar vi att det inte sker någon förändring hos de rika ländernas ledare. Just nu är frågan om ett rättvist klimatavtal i Köpenhamn oerhört angelägen. Vi står inför två gigantiska utmaningar: klimatförändringarna och världsfattigdomen. Om vi inte lyckas lösa dessa två står vi som mänsklighet inför utmaningar som vi inte mäktar med. Det behövs ett klimatavtal som minskar klimatförändringarnas negativa konsekvenser samt respekterar fattiga länders rätt till utveckling. Det kräver modiga politiker som vågar fatta modiga beslut. En allmän opinion och uttalade förväntningar på vad våra politiker ska åstadkomma behövs för att de ska fatta rätt beslut. Det är därför opinionsarbetet är så viktigt i en fungerande demokrati. Det finns många olika sätt att kanalisera det engagemang som behövs. Det kan till exempel ske genom ekonomiskt stöd till organisationer som Diakonia, som är kanaler till de fattigaste. Du kan också fördjupa dig i de frågor som är viktiga för att utrota fattigdomen i världen och förändra din egen och församlingens livsstil. Du kan också engagera dig i det lokala och nationella opinionsarbetet genom att skriva insändare och höja din röst. På så sätt ger du demokratins hjältar ditt stöd. Innehåll Bildreportaget: Kurdistan i norra Irak...3 Gästkrönika...8 Honduras: Chans i skuggan av kuppen... 9 Tror jag...13 Egypten ny barnrättslag...14 Nicaragua kämpar i uppförsbacke Nyheter och notiser Insamling Information och nyheter från Redaktör Viktoria Myrén Projektledare Erika Bergman Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Plusgiro (för gåvor) (för material) Telefon Telefax E-post diakonia@diakonia.se Webbplats Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala partner arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Sörmlands Grafiska AB, Katrineholm, på miljövänligt papper Layout Blue media Dela med utkommer under 2009 med fyra nummer och distribueras till Diakonias understödjare Dela med publiceras med ekonomiskt stöd från Sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet. ISSN-nr Första sidan Karvan Tahir, 13 år, är inskriven i ett mentorprogram på Haval Center i norra Irak. Här kan han ägna sig åt musik i stället för att stjäla. Även Karvans syster Sipal, 10 år, har skickats till centret. Hon åkte fast för snatteri. Foto Torbjörn Larsson. 2 Dela med

3 Eldsjälar kämpar för demokratin Det är hett för årstiden. Det har inte regnat på över ett år och floden Tigris ligger snustorr. Kurdistan i norra Irak är på väg mot ett slags demokrati. Men likt torkans järngrepp i området är korruption ett reellt hot mot de demokratiska krafterna. Olika klaners egna traditioner väger ofta tyngre än den officiella lagboken. Det finns ändå eldsjälar som kämpar för att barns och kvinnors rättigheter inte ska bli kränkta. De har fortfarande ett omfattande och inte helt ofarligt arbete framför sig. De är några av demokratins hjältar. Hittar polisen barn som arbetar tar man med dem till polisstationen och försöker utreda varför barnet arbetar. Även familjen förhörs och utreds. Första gången blir familjen varnad. Om man påträffar barnet med att arbeta igen får föräldrarna böta. T e x t o c h f o t o : T o r b j ö r n L a r s s o n Dela med 3

4 Det är första dagen på WEO:s utbildning för imamer i mänskliga rättigheter. Nadir Belal Setah tycker det är svårt med data. Förutom det man brukar finna på ett kontor, såsom en dator, pennor, böcker och pappershögar hänger ett certifikat från Harvard Business School med Suzan Arefs namn på. Hon är en välklädd kvinna i femtioårsåldern med ögon som utstrålar självförtroende och styrka. Hon är också grundare till Women Empowerment Organization, weo, i Erbil. För tre år sedan fick Suzan höra om en iman som propagerade under fredagsbönen för att kvinnor inte skulle få arbeta med män, inte gå i skola eller köra bil. Suzan spänner hela kroppen och säger: Jag blev helt chockad över att höra detta... Var i koranen står det att jag inte skulle få köra bil, arbeta eller studera. Samma vecka tog jag upp detta med departementet för religiösa frågor, Aw- Qaf, och bad dem gå ut till moskéer och fördöma uttalandet, men jag fick kalla handen. De var helt enkelt livrädda för att imamerna skulle vända sig emot dem. Det var då Suzan fick idén till en kurs för imamer i mänskliga rättigheter med fokus på kvinnors och barns rättigheter. Det är inte koranen eller sharialagstiftningen som är problemet i vårt samhälle utan det är traditionerna. Imamerna har oftast en mycket dålig utbildning och i många fall ingen. Numera måste alla blivande imamer gå i shariaskola. Suzans idé möttes med skepticism, speciellt eftersom weo är en kvinnlig enskild organisation och det var inte förrän hon började samarbeta med en respekterad advokat inriktad på sharialagstiftningen, som den första utbildningen kunde starta. För att locka så många som möjligt bygger kursen på tre delar. Första dagen får deltagarna lära sig använda datorer och enklare ordbehandlingsprogram. Den andra dagen får man lära sig använda internet och den tredje dagen ligger fokus på mänskliga rättigheter. Kurserna har varit mycket uppskattade. Vi vill vara en aktiv del av framtiden för våra församlingar. Då är det viktigt att kunna använda internet, svarar Abdul Bari Said, 23 år och Nadir Belal Setah, 30 år, på frågan om vad de hoppades få ut av dagens kurs. 4 Dela med

5 Zewa Centret kämpar med att föra ut barns rättigheter genom sitt informations- och utbildningsprogram som vänder sig till lärare, föräldrar och andra i samhället. Man arbetar nära polisens ungdomsrotel och följer med dem ut på gatorna för att hjälpa till i kampen mot olagligt barnarbete. I Kurdistan är det inte olagligt att arbeta innan man fyllt 15 år, om arbetet utförs för en annan familjemedlem. Däremot är det förbjudet för barn att arbeta för någon utanför familjen. Dela med 5

6 6 Dela med

7 NEJ till våld och utanförskap. JA till jämlikhet och rättvisa. Ett reklambudskap utanför ett av Erbils finare hotell, Erbil International Hotel Dikra Ahmed på Medical Health Centre jobbar med att hjälpa rättsväsendet att utvärdera hur ungdomsbrottslingarna mår. Hon sammanställer ett utlåtande till ungdomsdomstolen, som de beaktar inför domslut. Totalt arbetar tjugofyra poliser vid roteln. Under kvällarna följer socialarbetare från Zewa-centret med ut. Centret arbetar uteslutande med att stoppa det olagliga och utbredda barnarbetet. Dels genom samarbetet med roteln, dels genom att informera människor om vad barnarbete är. I Kurdistan är det tradition att barn börjar hjälpa till hemma tidigt. Det är inte olagligt enligt kurdiska lagstiftningen att arbeta innan man fyllt 15 år, om arbetet utförs för en familjemedlem. Däremot är det förbjudet att arbeta för någon utanför familjen. Steget från att arbeta inom familjen till att tjäna pengar utanför, är litet och de flesta människor är ovetande om vad lagen säger. Traditionerna är starka och man tycker inte det är något konstigt att arbeta från unga år. Framförallt är det bland de allra fattigaste, och i familjerna med störst sociala problem som detta förkommer, säger Hisham Safar på Zewa Centret. På polisens ungdomsrotel i Dahok, sitter Sabah Yousif i en soffa på sitt slitna kontor. Han har varit chef för roteln i tre år. För att specialisera sig som polis på roteln behöver man inte några särskilda förkunskaper, berättar Sabah, utan man får sin utbildning när man påbörjar sin tjänst. Många barn lider av posttraumatiskt stresssyndrom, ptsd. Det kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, upplevt krig, övergrepp eller andra allvarliga händelser. Naturligtvis ser vi till den enskilda polisens bakgrund och utbildning innan vi anställer någon. Det är absolut förbjudet att bruka våld eller förödmjuka barnen och vi arbetar alltid i civila kläder för att ingen ska bli skrämd, säger Sabah. Dela med 7

8 GÄSTKRÖNIKA David Jonstad Chefredaktör för Klimatmagasinet Effekt ( och författare till boken Vår beskärda del En lösning på klimatkrisen (Ordfront) Få vågar hoppas att det ska gå att förändra samhället själv, eller snarare tillsammans med andra, så att vi styr in på en verkligt hållbar väg i stället för att bara dutta på ytan. Hur kommer det sig? Ett skäl tror jag är att makten över samhället successivt flyttas längre och längre bort från människors vardag. Vi överlåter till exempel allt mer makt till de transnationella företag som dominerar världen. Ditt närmaste sjukhus kan mycket väl kontrolleras av ett riskkapitalbolag i London, Klimathotet kräver lokala lösningar Matodlingarna i ett av de fattigaste kvarteren i London spirar. Lotterna är bara några kvadratmeter stora men fullproppade av lökar, rödbetor, sallad och grönsaker jag aldrig har sett förut eftersom jag inte är från Bangladesh. I området bor framför allt bangladeshiska familjer som kom till Storbritannien på 60-talet. Efter att i många år levt i en sorts skuggtillvaro klev kvinnorna i familjerna för tio år sedan fram i ljuset tack vare ett odlingsprojekt och en medföljande förening. Ordförande Sufia Alam berättar hur inte bara rödbetorna växte när projektet startades, det gjorde även hennes grannar. De pratade mer med varandra, de upptäckte gemensamma problem och tillsammans tog de mod till sig och började ställa krav på hyresvärd och kommun. De återuppväckte demokratin i ett område som på många sätt saknat sådan. I samhället i stort har vi, precis som kvinnorna i London, upptäckt ett högst gemensamt problem klimathotet. Det är enormt. Så mäktigt att det kan sopa bort den mänskliga civilisationen från planeten. Frågan är vad vi ska göra åt det. Politiker och miljörörelse pratar glättigt om att detta är en möjlighet snarare än ett problem, men de rår inte på känslan av att en tung filt av uppgivenhet har bretts ut över samhället. Många hoppas fromt att någon annan ska avvärja hotet. Till exempel de politiker som möts i Köpenhamn i december för att försöka teckna ett avtal som hejdar utsläppen av växthusgaser och styr bort oss från klimatkatastrofen. Dessvärre tyder inget på att de kommer att lyckas. Andra hoppas att ny teknik ska uppenbara sig och byta en värld driven av olja och kol mot en värld driven av Solenergi? Fusionskraft? Etanol? Tyvärr finns det en lång rad skäl till att vi inte bara kan byta ut bränslet i tankarna och köra på som vanligt. mycket av politiken görs upp i Bryssel och ingredienserna till lunchen är från i tur och ordning Argentina, Tyskland, Kina, Storbritannien och Kenya. Det är svårt att påverka då. Samtidigt bygger denna maktförskjutning till stor del på en världsekonomi där varor och människor nästan gratis fraktas kors och tvärs över jorden med billig olja. När den billiga oljan nu börjar ta slut och vi av klimatskäl måste sluta använda den sker det märkliga att geografin återigen får betydelse. Det vill säga: en ny politik som har det lokala snarare än det globala som bas. Här öppnar sig de verkliga möjligheterna. För en omställning till ett hållbart och mer självförsörjande lokalsamhälle och för en tro på att saker och ting faktiskt går att förändra om man vill och om man är flera som vill det. Demokrati behöver inte vara män i kostymer som (inte) skriver under papper. Det kan lika gärna vara grannarna i en radhuslänga som bestämmer sig för att sätta upp ett vindkraftverk, en stadsdel som förvandlar en bilgata till gågata eller kvarteret som kommer överens om att börja odla mat på ödetomten intill. 8 Dela med

9 Honduras Unik chans i skuggan av kuppen Situationen är vidrig. Kvinnor våldtas, människor arresteras godtyckligt, det finns ingen rättsäkerhet, inga instanser att vända sig till för skydd. Ändå ser Gilda Rivera och Reina Rivera statskuppen i Honduras som en unik historisk möjlighet. Ärligt talat, det som ger mig hopp, är när jag ser människorna som demonstrerar på gatan, ser deras värdighet, hur de går ut på gatorna och trotsar sin rädsla, övervinner den. Det är något mycket speciellt, säger Gilda Rivera. Text: Viktoria Myrén Foto: Christoffer Edling Dela med 9

10 Gilda Rivera och Reina Rivera på besök i Stockholm. Sedan tilllägger hon: La unidad en la diversidad. (Ungefär: gemenskapen i mångfalden.) Det är det som är det unika med vad som nu sker, att majoriteten av folket i Honduras enas, oavsett klasstillhörighet, etnisk bakgrund, sexuell läggning, politisk färg i motståndsrörelsen. Det har aldrig hänt tidigare, konstaterar Gilda och Reina som båda arbetar för partnerorganisationer till Diakonia. Vi har personer från olika sociala skikt, av olika folkslag, etnicitet och vi demonstrerar tillsammans på gatorna och jag tror att något som har förenat oss väldigt starkt från första stund, är känslan av att vi återerövrar historien, vi tillåter inte den här statskuppen att bara ske, säger Reina Rivera på Ciprodeh. Lågintensivt förtryck Hon vill inte likna det som pågår i Honduras vid ett krig, det handlar snarare om ett lågintensivt förtryck som påminner om diktaturåren på 60- och 70-talet. Kollegor som måste gömmas undan, eller smugglas ut ur landet, kontor som beskjuts med tårgas och vapen, polisen som förgriper sig på och trakasserar kvinnor Listan blir lång när Gilda och Reina turas om att beskriva den svåra situationen i Honduras. De är på Europaturné med stopp i Genéve, Bryssel, Stockholm med flera städer, och möten med bland annat enskilda organisationer och regeringsrepresentanter. Schemat är tufft och jetlagen gör sig påmind i form av halvkvävda gäspningar, samtidigt är de otroligt engagerade när vi diskuterar den aktuella situationen i Honduras och deras arbete för mänskliga rättigheter, med speciellt fokus på kvinnor. Ett arbete som har försvårats avsevärt i och med statskuppen. Framför allt är vi rädda när vi arbetar och det är en högst påtaglig rädsla, säger Reina. Ingenstans att vända sig De instanser som är till för att skydda kvinnor, barn, män, människor vars mänskliga rättigheter kränks, just dessa instanser, sköts idag av så kallade»golpistas«, personer involverade i statskuppen på ett eller annat sätt. Det finns med andra ord inga neutrala instanser att vända sig till. Vi har nästan förlorat de institutioner som vi lyckades skapa för kvinnors avancemang, säger Gilda. De mekanismer som man byggde upp i efterdyningarna av bland annat Kvinnokonferensen i Peking 1995, de är nu i händerna på kuppmakarna. För närvarande fungerar inte offentliga institutioner såsom ombudsmannen för kvinnors rättigheter, polisen, domstolarna Vad händer när de kvinnor som har utsatts för våld söker skydd hos polisen och samma polis har utövat förtyck och förgripit sig på dessa kvinnor, vart ska de ta vägen? frågar Gilda retoriskt. De kvinnor vi möter är skyddslösa. Vi tar upp deras fall och tar dem till åklagaren och rättsväsendet men om handläggningen av dessa fall tidigare var långsam så är den nu extremt långsam, betonar Reina och konstaterar att det ena problemet är just detta, rättslösheten, det andra är det våld som kvinnor nu utsätts för i en allt högre utsträckning i form av våldtäkter och trakasserier. Hon säger att det inte är unikt för Honduras, utan något som ofta sker i konfliktsituationer, att våldet mot kvinnor trappas upp och att det färgas av ett starkt hat kopplat till den patriarkala kulturen. Många kvinnor har rapporterat att man kallar dem för hora, säger åt dem att inte var ute på gatorna utan att bege sig hemåt, du ska hålla dig i hemmet Det vill säga man bekräftar budskapet att kvinnans plats är i hemmet och att kvinnan löper risk när hon beger sig utanför hemmets väggar, säger Reina. Högerextrema krafter Hon pekar på att det länge funnits fundamentalistiska krafter, bland annat inom den katolska kyrkan, som har starka kopplingar till högerextrema politiker, och en egen agenda för Honduras. Reina säger att utbildningen är eftersatt bland den honduranska befolkningen, vilket gör människor mottagliga och manipulerbara utifrån en magisk-religiös diskurs. Exempelvis använde vissa präster jordbävningen i slutet på maj månad som ett exempel på Guds vrede över att Zelaya försökte genomföra en folkomröstning (se faktaruta). Men Gilda pekar på att med allt som har hänt har också gräsrötterna inom kyrkan börjat ifrågasätta den här retoriken, och många har insett att de blivit manipulerade De känner att kyrkan inte representerar dem, 10 Dela med

11 »Majoriteten av folket i Honduras enas i motståndsrörelsen. Det har aldrig hänt tidigare.«att han ska erkännas av det internationella samfundet och se till att företag och biståndsgivare börjar ge igen, då har vi förrått vårt folk och glömt de riktiga skälen bakom den här statskuppen. Den motståndsrörelse som i början enbart handlade om att se till att Zelaya återvände till presidentposten, har i dag kommit att omfatta någonting annat, större, strävan efter delaktighet och medbestämmande. Det är en oerhörd vinst, gemenskapen i mångfalden, säger Gilda. Ställ kuppmännen till svars Både hon och Reina betonar att det är viktigt att de som varit inblandade i statskuppen så småningom ställs till svars och att man inte låter de ansvariga få straffrihet som så många gånger tidigare i Honduras historia. De betonar också vikten av att folket, och dess representanter i form av motståndsrörelsen, får en roll i dialogen om Honduras framtid, och att militären underkastar sig demokratiska kontroller. Det här måste vi arbeta med för att vi inte bara ska få en demokrati på pappret, utan kunna avancera mot en verklig demokrati, säger Reina, och Gilda tillägger att det som får henne att inte ge upp är hennes politiska åtagande: Jag har alltid kämpat för social rättvisa, det är mitt liv, detta politiska åtagande att inte ge upp eftersom jag tycker att vi förtjänar ett bättre fosterland och jag tycker att den nuvarande och den framtida generationen förtjänar någonting bättre. När det gäller statskuppen är det som driver oss framför allt vetskapen om att vi måste göra något åt den nuvarande situationen, annars innebär det en stor risk för demokratin i hela Latinamerika. och att kyrkan försvarar ett klassystem och ett hierarkiskt system och att Honduras krav har eftersatts. Det här sker eftersom motståndsrörelsen i Honduras nu har nått ut till de mest avlägsna delarna i landet. I dag genomför motståndsrörelsen aktiviteter även i mindre kvarter och stadsdelar, tidigare skedde det bara inför maktsymboler som parlamentet, högsta domstolen och presidentpalatset. Men nu sker aktiviteterna överallt för att folket ska bli medvetna om att de inte har varit delaktiga utan att de har manipulerats, säger hon, och Reina konstaterar att Honduras är ett land med en stor, historisk social skuld när det handlar om tillgångar och klyftor mellan de som har och de som inte har. Hon nämner att 20 procent av befolkningen utnyttjar 55 procent av landets resurser. Om inte vi använder den här statskuppen till att skapa en agenda där folket har rätt att bli lyssnat till och rätt att delta i dialogen kring rekonstruktionen av Honduras, om inte detta händer och dialogen enbart kommer att handla om Zelaya och den nuvarande regeringen, då har vi förlorat den här unika möjligheten. Om vi tillåter att Zelaya återinsätts enbart för det symboliska faktum Avsattes i pyjamas Manuel Zelaya har varit Honduras president sedan 2005 och är även ledare för det liberala partiet Partido Liberal (ett av de två partier som dominerar politiken i Honduras). Enligt Honduras författning får presidenten inte sitta längre än en period. Då Zelaya utlyste en folkomröstning om grundlagsreformer tolkades det som att hans främsta mål var att bli omvald. Men planerna fick skarp kritik från bland annat riksåklagaren, Högsta domstolen, militären och flera parlamentsledamöter. Trots detta beordrade Zelaya armén att organisera folkomröstningen. Bara några timmar innan folkomröstningen skulle genomföras greps Zelaya och tvingades i sin pyjamas till Costa Rica. Zelaya hävdar att han avsattes i en militärkupp, medan den nuvarande presidenten, Roberto Micheletti, hävdar att Zelaya avsattes på domstolens order och att allt gått rätt till. Avsättandet av presidenten har fördömts internationellt av både FN, EU och USA. USA drog i början av september in allt icke-humanitärt bistånd, värt 31 miljoner kronor. EU skar ned nästan allt sitt bistånd redan dagarna efter kuppen. Det samlade EU-biståndet uppgick till omkring 90 miljoner dollar. Dessutom har både Världsbanken och den Amerikanska utvecklingsbanken dragit tillbaka sina lån till Honduras. President Zelaya återvände till Honduras den 21 september och har sedan dess befunnit sig på Brasiliens ambassad. Efter intensiv medling kom Micheletti och Zelaya överens om att forma en samlingsregering. Zelaya skulle då sitta som president fram till att den nye folkvalde presidenten tillträdde i januari Trots detta formade Micheletti en ny»enhets- och försoningsregering«utan deltagande av president Zelaya och utnämnde sig själv till regeringschef. Valet hölls den 29 november efter denna tidnings pressläggning. Dela med 11

12 TROR JAG Christoffer Sjöholm regionchef för Diakonia i Mellanöstern anklagelsena, en mängd olika vittnesmål och undersökningar förbereds nu bland jurister runt om i världen, som kan leda till åtal och olika juridiska processer. När beslutsfattare inte tog sitt ansvar, klev det civila samhället in som folkets röst för att återge hopp om rättvisa för de drabbade. Det finns också en mängd olika exempel i övriga Mellanöstern, där olika nätverk av lokala civila samhällsorganisationer har lyckats driva på en förändring av nationell politik och lagstiftning. I Egypten samlade sig enskilda organisationer tillsammans med en nationell kommitté för att Glöm inte de positiva exemplen När jag reser i Mellanöstern och träffar en mängd olika organisationer på gräsrotsnivå, förvånas jag ofta över vilka stordåd och framsteg som ständigt sker inom de lokala samhällena. Nyhetsrapporteringen från Mellanöstern handlar allt som oftast om krig och elände. Detta är inte en felaktig bild, men det finns en annan verklighet också som inte riktigt kommer fram eller uppmärksammas tillräckligt. Den positiva kraften inom det civila samhället, möjligheterna att påverka och förändringarna som faktiskt sker. Det går naturligtvis inte att glömma de konflikter som präglar Mellanöstern, liksom de diktatoriska regimerna som på olika vis förtrycker sin befolkning och inte lever upp till rättsstatens principer. Även inom de civila samhällena finns det extrema krafter som inte bidrar till en positiv utveckling utan snarare medverkar till ytterligare förstörelse. Men trots detta måste också de positiva exemp len lyftas fram. Det är här hoppet och framtidstron kan finnas i Mellanöstern. Ta till exempel det senaste exemplet med den så kallade Goldstonerapporten som utredde om eventuella krigsbrott skedde i det senaste kriget mellan Israel och Hamas i Gaza. När de politiska ledarna inte var beredda att fullt ut följa rapporterns rekommendationer, då till och med den palestinska myndigheten ville skjuta på frågan i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, då reste sig det samlade palestinska, israeliska och internationella civila samhället och protesterade högljutt. Detta påverkade storpolitiken och händelseutvecklingen. Rapporten antogs och skickades vidare till FN:s generalförsamling, krav ställs i Israel om att tillsätta en oberoende utvärderingskommitté, Hamas har beslut sig för att utreda förbättra lagstiftningen för skyddandet av barn. I Libanon har civila organisationer påverkat den sociala lagstiftningen och varit ledande i att ta fram en nationell handlingsplan för ungdomar. I den kurdiska regionen i Irak påverkar lokala organsiationer politiken och lagstiftningen för kvinnor, barn och ungdomar. Det bör påpekas att det inte alltid är nödvändigt med en konfrontation mellan de politiska beslutsfattarna och civila samhällsaktörer. Ofta kan de samarbeta och ta råd från varandra. Det är intressant att höra historier om hur Diakonias samarbetspartners blir uppringda av beslutsfattare för att ge råd om hur mänskliga rättigheter bäst kan respekteras och implementeras. Demokratins hjältar finns även i länder och regioner som präglas av krig och konflikter, diktaturer och förtryck. De är oerhört modiga hjältar som törs stå upp för demokratins värderingar och ideal. De utgör en röst för de förtryckta och visar på en väg framåt av ökad delaktighet och öppenhet i samhället. Vi får inte glömma bort de positiva exemplen som ger hopp, skaparkraft och framtidstro. 12 Dela med

13 Ny barnlag i Egypten»En dröm Susan Sidky, Ibrahim Makram och Iman Mamdouh framför CEOSS huvudkontor i Heliopolis, Kairo. gick i uppfyllelse«när den»nya barnlagen«antogs i Egypten i juni 2008 togs ett stort steg i strävan att förbättra den rättsliga och sociala situationen för egyptiska barn. För Diakonias partner CEOSS innebar godkännandet att en»dröm gick i uppfyllelse«även om det återstår många hinder innan lagen kan implementeras. Det kommer att ta tid, kanske en hel generation innan de fattigaste barnen får ta del av dessa rättigheter. Text och foto: Päivi Arvonen Den nya barnlagen kriminaliserar kvinnlig könsstympning och slår fast att man ska vara arton år gammal innan man får gifta sig. Lagen ger också ensamstående kvinnor rätt att registrera barn i sitt eget namn. Men tyvärr är lagen i sig inte tillräcklig. Vi har ett enormt problem med bristande medvetenhet i Egypten. Människor känner inte till sina lagliga rättigheter och det är därför vårt arbete är så fokuserat på att medvetandegöra människor, säger Ibrahim Makra, chef för ceoss utvecklingsavdelning. ceoss, Den Koptisk-Evangeliska Organisationen för Sociala tjänster och Utveckling, anser att barn Dela med 13

14 »Människor känner inte till sina lagliga rättigheter och det är därför vårt arbete är så fokuserat på att medvetandegöra människor.«är den viktigaste målgruppen när det gäller att påverka den allmänna opinionen och öka människors medvetenhet. Organisationen har skapat en modell med folkvalda kommittéer för att åstadkomma en förändring i samhället och i Kairo finns i dag 30 sådana barnkommittéer. I kommittéerna informeras barn om sina rättigheter och vi ger dem verktyg för att öka medvetenheten i både deras familjer och i samhället i stort. Den här modellen är väldigt effektiv och den är också ett gott exempel på hur demokrati på gräsrotsnivå verkligen kan fungera i vårt land, säger Susan Sidley, som är ansvarig för ceoss program för barn i riskzonen. Stort nätverk När det gäller påverkansarbete för att stärka barns rättigheter ingår ceoss i ett stort nätverk av nationella icke-statliga organisationer samt statliga organisationer. Nätverkande är hemligheten bakom vår framgång. I vårt arbete för barns rättigheter har det varit väldigt fruktbart att engagera både nationella och internationella enskilda organisationer, samt statliga organisationer som gemensamt arbetar mot ett och samma mål. Lokala enskilda organisationer jobbar ute i fält, de hör folks åsikter och kan föra dem vidare till statliga organisationer som inte befinner sig lika nära folks behov och tankar, förklarar Ibrahim Makram. Samarbetar med företag ceoss samarbetar även med den privata sektorn, exempelvis små och stora företag som anställer barn. Vi försöker få företagen att inse att de faktiskt skulle tjäna mer pengar genom att förbättra arbetsvillkoren för deras anställda och också genom att investera i deras utbildning. Men det finns verkligen en intressekonflikt här, säger Ibrahim Makra. Han konstaterar att det fortfarande finns många hinder som man måste bli varse om och övervinna. Vi kan inte lösa alla problem men vi kan förbättra situationen. Förändringar sker väldigt långsamt och det kan ta en hel generation innan vi verkligen ser några resultat i hur den nya lagen påverkar människors liv till det bättre. Ibrahim Makra tycker att kvinnlig könsstympning är den svåraste uppgiften. Könsstympning är djupt rotat Kvinnlig könsstympning är djupt rotat i kulturen och våra värderingar. Andra problem, såsom barnarbete eller gatubarn, är snarare kopplade till den ekonomiska situationen och det är mycket enklare att påverka ekonomin, än att påverka vår kultur och människors uppfattningar. Ekonomisk tillväxt är motorn för att förbättra barns levnadsvillkor. Personalen på ceoss vill dock understryka att den nya lagen har gett enskilda organisationer och människorättskämpar i Egypten viktiga verktyg. Nu har de som vill arbeta med mänskliga rättigheter för första gången ett verktyg i sina händer. Den nya lagen är ett bra fundament att referera till när man har att göra med kommunala och statliga representanter, säger Iman Mamdouh, ansvarig för ceoss projekt för funktionshindrade barn. 14 Dela med

15 »Har du inga pengar finns det mycket lite hoppjag hörde av några vänner om förändringar i lagen som gjorde det möjligt för mig att registrera mitt barn i mitt eget namn. Men när jag gick för att registrera min son var tjänstemännen väldigt oförskämda och sade åt mig att jag inte hade rätt att registrera mitt barn för att jag var en skamlös kvinna, säger 17-åriga Hoda, ensamstående mamma till en åtta månader gammal pojke. När Hodas son föddes bodde hon fortfarande på gatan.»men så hörde jag talas om en organisation som hjälper gatubarn och genom dem lyckades jag komma till ett boende för unga mammor som bodde på gatan. Mannen som ansvarade för boendet gick med mig till tjänstemännen och tvingade dem att registrera barnet i mitt namn. Jag vet inte hur han lyckades, kanske betalade han dem.«hoda bor nu på ett skyddat boende som hon kallar sitt hem, hon är skeptiskt till egyptiska regeringstjänstemän.»de bryr sig verkligen inte om oss. Lagen spelar ingen roll så länge alla vet att om du har pengar kan du lösa dina problem. Om du inte har pengar finns det mycket lite hopp och få möjligheter i livet«, säger hon. Dela med 15

16 Med Daniel Ortega vid makten har Manuela Maria Rodriguez kooperativ fått det bättre (till höger). Antonio, granne till familjen López hjälper till med tomatskörden (nedan). Nicaragua Försiktigt positiva På unag:s kontor i Managuas södra delar är tongångarna kring Ortegas regering mer försiktigt positiva, men att den nya regeringen fått många fattiga småbönder på fötterna igen är de flesta överens om. Chefen på Nätverket för lokal utveckling, Damaris Ruíz, säger att fsln-regeringen har gekämpar i uppförsbacke I oktober gjorde Nicaraguas högsta domstol det möjligt för landets president Daniel Ortega att återväljas i nästa val. Beslutet är bara ett av många som minskat hoppet om att relationerna mellan det civila samhället och regeringen skulle bli bättre med en sandinistisk regering. Istället har det blivit tvärtom, men trots det för det civila samhället en livaktig kamp. T e x t o c h f o t o : E r i k H a l k j a e r Korgarna fylls långsamt. En och en ska varje orange röd tomat tvättas och granskas. Ronaldo och Antonia López har aldrig odlat tomater förut. De ser det som ett test inför kommande år. Majoriteten av inkomsterna kommer istället från bönor. Vi har fått det 100 procent bättre med Ortega, säger Ronaldo López. I 16 år levde vi under ett elitstyre, men nu har vi en regering som kämpar för de fattiga, för bönderna. Han har gett oss en ny marknad för våra bönor i Venezuela. Dessutom köper han dem för det dubbla marknadspriset. Paret López är trogna Ortega sedan 1980-talets sandinistiska revolution. Efter att Ortega förlorade makten 1990 levde de i Costa Rica, men återvände inför utsikten att sandinisterna skulle vinna valet i november Tillsammans med 32 andra familjer bildade de ett litet kooperativ och hyrde mark utanför staden Jinotepe, söder om huvudstaden Managua. Med hjälp av Diakonias stöd till den nationella nicaraguanska bonderörelsen unag fick bönderna i det nya kooperativet stöd att organisera sig och odla sina åkrar. Men det var Ortegas handelsavtal med Venezuela som verkligen innebar en förändring. Före Ortega fick vi låna pengar för hutlösa räntor för att få ekonomin att gå ihop, säger Manuela Maria Rodriguez, kooperativets ekonomiansvarige. Det slipper vi nu. Kooperativmedlemmarna Ronaldo och Antonia López är nöjda med den nya sandinistregeringen. Nu skördar de för första gången tomater som de i år odlar på prov. 16 Dela med

17 Dela med 17

18 Daniel Padía och Fransisco García delar inte det civila samhällets uppfattning att Nicaragua har blivit mer auktoritärt med Daniel Ortega. nomfört vissa förbättringar för småbönderna. Regeringens satsningar på utbildning och sjukvård lovordar hon också, men i övrigt menar hon att politiken nästan är värre än tidigare, liberala, regeringars. Nätverket för lokal utveckling har, bland annat med stöd av Diakonia, lagt ner mycket tid på att påverka tidigare regeringars politik för lokala frågor och demokrati. Det var en stor framgång när det nicaraguanska parlamentet 2003 godkände lagen om medborgerligt deltagande, en lag som skulle ge medborgarna mer att säga till om på kommunal nivå. Med Ortega vid makten har framgångarna vänts till frustration. Flera av nätverkets framgångar har raderats ut. En av orsakerna är att fsln infört lokala råd för medborgerlig makt (cpc) över hela landet. Dessa råd består i princip av samma personer som sitter med i de lokala fsln-avdelningarna. kritik mot ortegas plan I den något ruffigare Managuastadsdelen Santa Ana möter den arbetslösa Francisco García upp. Han är aktiv i den lokala fsln-avdelningen och även koordinatör för Santa Anas cpc. Rådet är till för att organisera folket på basnivå och se vilka behov som finns, säger Francisco García. Regeringen Ortegas plan är att låta cpc arbeta fram förslag till de kommunala budgetarna. Projektet har inte bara fått stor kritik från det nicaraguanska civila samhället, utan också av oppositionen och de internationella biståndsgivarna. Damaris Ruíz menar att för det nicaraguanska civila samhället är skapandet av cpc en signal om att fsln har brutit med gräsrötterna. Hon var, liksom många andra av det civila samhällets representanter, själv engagerad i revolutionen på och 1980-talen. Tillsammans ser de nu ett allt mer auktoritärt system där fsln försöker tysta kritik och kontrollera och styra så mycket som möjligt. Folk ser sig tvingade att gå med i cpc för att få hjälp, men vad det egentligen handlar om är att man gynnar de egna, säger Damaris Ruíz. cpc hjälper inte, utan stjälper allt det som vi i det civila samhället har byggt upp under framför allt 1990-talet. Nytt system Fidel Moreira, på paraplyorganisationen Coodinadora Civil, ytterligare en av Diakonias partner, säger att under 1990-talet agerade det civila samhället som en person. Medborgarna hjälpte till att bygga upp ett nytt samhälle efter kriget, men nu plötsligt säger regeringen att man ska riva upp det systemet och bygga ett nytt. I mitten av augusti i år hade Coordinadora Civil sitt årsmöte och presenterade sin»plan för nationen«med förslag på politik och ekonomi som skulle kunna förbättra landet. Efter orkanen Mitch som 1998 slog sönder stora delar av landet, presen- 18 Dela med

19 terade Coordinadora Civil ett liknande förslag. Då mottogs den nationella planen med öppna armar. Men när medlemmarna efter årets möte skulle fira med livemusik och dans, möttes de istället av våldsamma demonstranter och flera av medlemmarna misshandlades. Bland demonstranterna fanns tre högt uppsatta fsln-politiker. Kidnappat yttrandefriheten Den här regeringen har kidnappat yttrandefriheten, de mänskliga rättigheterna och massmedierna, säger Fidel Moreira. Så fort någon vill demonstrera möts de av en motdemonstration och så slutar det i slagsmål. Vi trodde att regeringen skulle använda sig av oss inom det civila samhället, men istället förlitar den sig på statligt anställda och partibasen. Och eftersom den inte kan skicka polisen på oss när vi demonstrerar skickar de betalda busar och partimedlemmar istället. Konfrontationen mellan fsln-regeringen och det civila samhället i Nicaragua har gradvis eskalerat sedan valet 2006 då fsln medverkade till att totalförbjuda abort. Efter det reste sig landets kvinnorörelser som en kvinna och gav sig ut på gatorna för att protestera. Det var då de konstanta motdemonstrationerna som Fidel Moreira pratar om började. Att det nu blivit möjligt för Daniel Ortega att Turbulent tid I oktober förra året stormade polis och åklagare den nicaraguanska kvinnoorganisationen MAM, och organisationen för undersökande journalistik CINCO, den brittiska biståndsorganisationen Oxfam och svenska Forum Syd. Man beslagtog datorer och tals dokument. MAM och CINCO hade blivit en nagel i ögat på Ortegas regering. MAM anklagades för att ta emot biståndsmedel från Oxfam och Forum Syd via CINCO, vilket organisationen inte hade rätt till eftersom den saknade juridisk status. I början av året lades förundersökningarna ner. Men polisbevakningen och trakasserierna mot CINCO och MAM och flera andra organisationer har fortsatt. Inför lokalvalen i november förra året förbjöds två oppositionspartier MRS och PC att delta för att de inte uppfyllde kraven för att delta. Valen präglades av fusk och det har senare kommit fram att det skedde dokumenterat valfusk i 46 av 153 kommuner. Regeringspartiet FSLN utökade genom valet sin kontroll från 87 till 109 kommuner. återväljas en andra mandatperiod glädjer bönderna i Jinotepe, men tvingar Fidel Moreira och Damaris Ruiz att kämpa än hårdare för förändring och de medborgerliga rättigheterna. Damaris Ruiz säger sig ibland vara nära att ge upp hoppet om att vända den politiska utvecklingen i landet till något positivt. Men det enda vi kan göra är att fortsätta jobba med folket och hoppas att vi kan förändra situationen, säger Damaris Ruiz. Vi har gjort det förr och kan göra det igen. Bonden Jose Gutierrez har fått det bättre, men landets medelklass anser att situationen har försämrats under Daniel Ortegas styre. Dela med 19

20 nyheter & notiser Tåget rullar mot Köpenhamn I mars började aktivisternas kampanjande på Mynttorget i Stockholm nu kommer finalen med tusentals andra i Köpenhamn. Den 11 december har halva Klimatmötet i Köpenhamn genomförts, men det är oklart om delegaterna kommit halvvägs mot ett bra avtal. Då åker Diakonia och Svenska Kyrkan till Köpenhamn för att uppmuntra dem att enas om något konstruktivt. Vi åker i ett chartrat tåg genom Sverige och under resans gång fylls det på med fler och fler aktivister och ombud. Framme i Köpenhamn är vi 260 stycken. Under helgen förenas vi med Countdown to Copenhagenaktivister från andra europeiska länder och tillsammans blir vi cirka 3 000! På lördagen deltar vi i en stor demonstration och vandrar från centrala Köpenhamn till förhandlingarna i Bella Center. På söndagen har Countdown to Copenhagen överlämning av insamlade underskrifter och festligheter på Rådhusplatsen. Du som bor i södra Sverige är självklart välkommen att åka över och vara med. Information hittar du på diakonia.se/kopenhamn Situationen hårdnar för människorättsaktivister i Kongo Situationen för människorättsaktivister i demokratiska republiken Kongo blir allt hårdare. Ledare för två av Diakonias samarbetsorganisationer har gripits av kongolesiska säkerhetstjänsten efter att ha kritiserat myndigheter för att inte ta itu med brott mot mänskliga rättigheter och korruption. I början av hösten greps Robert Ilunga Numbi, ordförande för människorättsorganisationen Nelson Mandelas vänner efter att ha kritiserat ett utländskt företag för att det behandlade den kongolesiska personalen illa. När de anställda klagade hänvisade företaget till sina relationer med höga makthavare. Nelson Mandelas vänner har hjälpt medarbetare i företaget att framföra sina klagomål och att kontakta media. Detta ledde till att Robert Ilunga Numbi greps och hölls i förvar under en lång tid. Svenska UD engagerade sig i fallet och när rättegången väl inleddes senare på hösten släpptes Robert Ilunga Numbi utan förklaring. I somras greps en annan företrädare för en samarbetsorganisation till Diakonia, människorättsaktivisten Golden Misiaku efter att ha anklagat presidentens säkerhetsstyrkor och regeringen för att vara inblandade i illegal uranhandel. Även i det fallet var det inte polisen utan kongolesiska säkerhetstjänsten som stod för gripandet. Golden Misiaku är fortfarande i säkerhetstjänstens förvar. Diakonia protesterar mot kraftigt bantat informationsbidrag Sveriges regering har beslutat att kraftigt skära ned på informationsanslaget till enskilda organisationer. Anslaget kommer 2010 att minska med cirka 60 procent vilket betyder att Diakonia och andra organisationer får svårare att bedriva ett brett och långsiktigt informations- och påverkansarbete. Dessutom förändras riktlinjerna som styr hur medlen får användas. Flera biståndsorganisationer är kritiska till besluten. Dels innebär de stora neddragningarna att viktig verksamhet drabbas, dels kan förändrade riktlinjer påverka möjligheten att ställa de kritiska frågorna när svensk politik krockar med målet att utrota fattigdomen i världen. Våra samarbetsorganisationer i fattiga länder uppmanar oss gång på gång att påverka svensk och europeisk politik när den motverkar de fattigas intressen. Nu är vi mycket oroade över de förändrade riktlinjerna som riskerar att strypa den viktiga debatten, säger Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg. Beslutet att minska och inskränka informationsanslagets användningsområde innebär också att Sveriges regering går på tvärs med vad de rika ländernas organisation OECD säger i sin utvärdering av svenskt bistånd. OECD drar där slutsatsen att svenska organisationers opinionsarbete spelat en avgörande roll för en levande debatt om utvecklingsfrågor i Sverige. Man uppmanar också den svenska regeringen att fortsätta stödja svenska organisationers opinionsarbete för att det spelar en viktig roll för samhällsdebatten om bistånd och fattigdomsbekämpning. 20 Dela med

21 nyheter & notiser Diakonias partner mot korruptionen En av Diakonias samarbetsorganisationer spelade en viktig roll för att en stor korruptionsskandal inom hälsosektorn i Zambia inte sopades under mattan. Organisationen Civila samhället för minskad fattigdom (CSPR) arbetar med att följa upp och granska den politik som förs i landet för att kunna slå larm om pengarna inte används så att de kommer de fattiga till del. När en av Zambias tidningar skrev om korruptionen krävde CSPR tillsammans med andra organisationer i landet att regeringen skulle utreda skandalen och att ansvariga skulle ställas inför rätta. CSPR startade också en kampanj för att informera Zambias befolkning om vilka konsekvenser det får för samhället när pengar försvinner från den offentliga verksamheten. De protester som detta utlöste ledde till att regeringen inte kunde tysta ner skandalen utan blev tvungen att inleda en rättslig process mot de skyldiga. UlF FRÖDIN Sydliga aktivister! I oktober startade Diakonias aktivistgrupp i Lund av Ida Carlsson, Ida Karlsson och Johannes Björnsson, tre studenter med ambitioner att skapa en bättre värld tillsammans med Diakonia. Flera medlemmar har kommit till under hösten.ida förklarar varför de startade gruppen: Jag kände att jag saknade ett internationellt engagemang. De senaste åren har jag fått upp blicken för omvärlden, framför allt när jag gick MUL-kursen på Lidingö folkhögskola förra året. Under ett år var jag inte engagerad i internationella frågor och jag saknade det. Ida kände det samma och så slog vi våra viljor ihop. Hon säger att Diakonias aktivisthelg i oktober var en inspirationskälla. Det var roligt att träffa andra aktivister och känna att man är en del av något större. De nytillkomna aktivisterna hänger självklart med till klimatmötet i Köpenhamn det är ingen dålig start på aktivistengagemanget! Simon Holmgren Lundagruppen var med på Diakonias aktivisthelg i oktober. Det var väldigt bra att vara med, jag fick grepp om vad det innebär att vara aktivist och tips och idéer om vad vi kan göra, säger Ida Carlsson (längst fram till vänster). Dela med 21

22 i n s a m l i n g pg Människor kan förändra världen Det är svårt att summera året som har gått. Det är många nyheter och många frågor som har pockat på min nyfikenhet. Men den fråga som förmodligen har synts mest är klimatfrågan. Den har lyfts, vridits och vänts på, och den har ifrågasatts. Tydligt är att vi alla sitter i samma båt. Vi är alla med och påverkar klimatet, och klimatet påverkar alla. Påtagligt är också att de som drabbas hårdast, är de som påverkar klimatet minst. Diakonia har under året, bland annat i Dela Med, berättat om människor vi arbetar med. Vi har fått en inblick i deras liv och sett hur Diakonias samarbetsorganisationer kan förändra eller förenkla kvinnors och mäns tillvaro. Jag är imponerad av dessa människor som förändrar världen. Människor som kämpar för sina rättigheter under förhållanden som skiljer sig från vår verklighet. Jag är också imponerad av människor som kämpar för andras rättigheter; personer som aktivt väljer att bidra för att någon annan ska få förändrade levnadsvillkor. Klimatfrågan kommer att fortsätta att diskuteras och den kommer inte att vara enkel att lösa. Men det vi kan göra, det är att se till att de som märker av klimatförändringarna genom att torrperioderna blir längre eller översvämningarna fler, får sina rättigheter respekterade, och att de på så vis kan öka sin motståndskraft och bättre anpassa sig när deras levnadsförhållanden förändras. Tack för att du tänker på Diakonias rättighetsarbete även under julen. Jenny Brandt Pia Fundeborg, givarservice, Andreas Torsténi, insamlingsansvarig och Jenny Brandt, vik. insamlingsansvarig för förändringsfaddrar. Diakonias givarservice Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också ringa in din minnes- och hyllningsgåva. Givarservice når du på , vardagar , eller e-post gavor@diakonia.se. Du kan också skicka in din minnes- eller hyllningsgåva på Musik för hela världen I oktober månad anordnade MiR (Musik i Redbergskyrkan) en konsert till förmån för Diakonia. Mimi Pohlman, Kristoffer Gamboa och Sofia Freed arrangerade en musikkväll med fem olika artister och band, och uppslutningen blev stor. 200 personer dök upp för att lyssna på musik, mingla och få kunskap om klimatfrågan. Fikat var sponsrat av lokala butiker, men även arrangörernas familjer och vänner hade ställt upp med bullbakning. Allt för att världens mest utsatta skulle få så stor del av intäkterna som möjligt. Under kvällen lyckades man tillsammans samla in ca kronor till Diakonia. Diakonia tackar för ett underbart initiativ! Vill du också göra en insamlingsaktivitet för Diakonia? Kontakta Andreas Torsténi på eller andreas.torsteni@diakonia.se Världens barn-aktiviteter Ett stort tack till alla som skramlade med insamlingsbössor, ordnade aktiviteter, skänkte en slant eller på annat vis bidrog till att göra även årets Världens barnkampanj lyckad. Efter bössskramlingen och tv-galan hade 70 miljoner samlats in! Beställ via diakonia.se/material eller material@diakonia.se : kr + porto : x cm Presenttips Nu är Diakonias väggkalender för 2010 här, med vackra bilder från hela världen. Passar perfekt som gå bort-present, julklapp eller annan gåva. 22 Dela med

23 insamling Mål ,2 miljoner Insamlat hittills 13,7 miljoner Insamlingsbarometern t o m Ge bort en rättighet i jul Förändringsfaddrar Vill du ge en vän en julklapp med mening? Vill du samtidigt ge Diakonia möjlighet att kämpa för människors rättigheter i över trettio länder? Då ska du ge bort en rättighet. Varje rättighet»kostar«100 kronor och ger dig ett symboliskt paket att ge bort. Pengarna används till hela Diakonias rättighetsarbete. Dessutom bidrar Sida med 900 kronor för varje hundralapp. Gör så här: Gå in på diakonia.se och välj en eller flera rättigheter. Betala direkt och skriv själv ut gåvobladet att ge bort. Det kan vikas ihop till ett symboliskt paket. Du kan välja mellan dessa exempel på rättigheter: Utbildning i matproduktion i Burkina Faso (rätten till mat) Stöd till unga uppfinnare på Västbanken (rätten till arbete) Mekanikerutbildning för unga kvinnor i Burkina Faso (rätt till yrkesutbildning för kvinnor) Säker förlossning för fattiga kvinnor i Paraguay (rätten till vård vid förlossning) Biogastoaletter till slumområdet i Kenya (rätten till fysisk hälsa) 5,7 milj Privatpersoner Minnes- och högtidsgåvor 3,1 milj Administrativa kostnader och löner Den senaste tidens debatt kring biståndsorganisationers administrations- och personalkostnader har drabbat flera frivilligorganisationer. Därför vill vi passa på att påminna alla om hur Diakonia använder dina och andra givares pengar. Diakonia arbetar idag med ca 400 samarbetsorganisationer runt om i världen och det är din och andra givares vilja att förändra och förbättra världen som gör att Diakonias samarbetsorganisationer varje år kan fortsätta sitt viktiga arbete. I Diakonias uppdrag ingår även kontroll och uppföljning av de projekt som du stödjer. För att ha möjlighet att redovisa vart de insamlade medlen går, krävs viss administration. Under 2008 gick 4,4 procent av de medlen till administration och 2,3 procent till insamlingskostnader. Resterande 93,3 procent gick till Diakonias arbete runt om i världen. Det kan också kännas tryggt för dig som givare att veta att Diakonias styrelse är oavlönad och att vår generalsekreterare har cirka kronor i månadslön. Han har varken bonus eller fallskärm och pensionsförsäkringen faller under samma avtal som övriga anställdas. Testamenten Fondsparande Församlingsgåvor Företag och föreningar 0,9 milj 2,0 milj 0,8 milj 0,9 milj 0,2 milj Dela med 23

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: Vincent Tremeau Tack för att ni ger barn en trygg uppväxt! SOS Barnbyar arbetar i 135 länder runtom i världen. Totalt fick nästan 800 000 barn

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Mongoliet Ulan Bator. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 MONGOLIET ULAN BATOR

Mongoliet Ulan Bator. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 MONGOLIET ULAN BATOR Mongoliet Ulan Bator Återrapport 1/2018 Foto: SOS Arkiv Foto: SOS Arkiv Tack för att ni ger barn och unga i Mongoliet en bättre framtid! SOS barnby Ulan Bator är inne på sitt 16:e verksamhetsår. För närvarande

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Socialdemokraterna Umeå AK Valprogram Kyrkovalet 2017 Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar om alla människors

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

X

X QUIZ 8 MARS 2018 1. Azza Soliman är en egyptisk advokat och människorättsförsvarare. Hon har kämpat för kvinnors rättigheter i Egypten i årtionden, bland annat genom att ge juridiskt stöd till kvinnor

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

DIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Foto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!

Foto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater. Socialdemokraterna Umeå AK Valmanifest Kyrkoval 2017-09-17 Svenska kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, frihet, försoning och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar

Läs mer

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken. ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN UNNI DROUGGE ORD forna (s 5, rad 8) tidigare, vi säger forna Jugoslavien då landet inte finns längre vågigt (s 6, rad 5) hår som inte är lockigt eller rakt, utan lite böjt som

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv SOS barnby Bouar. Foto: SOS Arkiv Tack för att ni ger barn i Centralafrikanska republiken en bättre framtid SOS barnby Bouar ligger i västra

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Inte bara för. syns skull

Inte bara för. syns skull Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer