kornet Tema: Veteransoldaten Moral Injury när kriget stannar inombords Veteranstödet vid Soldathemmet i Halmstad Seminarium: Att uppfostra beväringen

Transkript

1 kornet en skriftserie från svenska soldathemsförbundet nr 1 årgång Tema: Veteransoldaten Moral Injury när kriget stannar inombords Veteranstödet vid Soldathemmet i Halmstad Seminarium: Att uppfostra beväringen

2 Innehåll: Förord... 3 Moral Injury när kriget stannar inombords... 5 Svenska Soldathemsförbundets stöd under Veteranstödet vid Soldathemmet i Halmstad Forskning om anhöriga vid Högskolan i Kristianstad Seminarium: Att uppfostra beväringen Underrättelser kornet utges av Svenska Soldathemsförbundet. Svenska Soldathemsförbundet är ett riksförbund och en sammanslutning av lokala soldathemsföreningar eller stiftelser som bedriver diakonal ekumenisk soldathemsverksamhet, öppen för alla. Adress: Box 4619, Stockholm Tel: , E-post: info@soldathem.org Hemsida: Ansvarig utgivare: Johan Rydén Redaktör: Andreas Philipsson, andreas.philipsson@soldathem.org Layout: Rebecka Hellqvist Tryck: Trydells Tryckeri AB, 2014

3 Andreas Philipsson, Direktor Svenska Soldathemsförbundet Förord Hur talar vi om psykisk ohälsa bland soldater och deras anhöriga? Frågan ställs med anledning av den senaste tidens mediala fokus på svensk veteranpolitik, där berörande människoöden och personliga vittnesmål om psykisk ohälsa bland internationellt tjänstgörande soldater, hamnat i rampljuset. En slutsats är att veteraner och anhöriga är vinnare då frågor och problemområden som rör psykisk ohälsa, ges tid till fördjupande samtal. En annan slutsats är att dessa är förlorare i debattprogram där åsikter ställs mot varandra och liten uppmuntran ges till lyhördhet eller uppföljande frågor. De viktiga frågorna blir lätt offer för den polemiska dramaturgins säljande logik. Veteranfrågan (som är utomordentligt mångfacetterad) riskerar också att bli förlorare när information ska skalas ner och görs mer begriplig och lättillgänglig. Ett tydligt exempel är hur PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) kommit att bli en frekvent använd måttstock och vattendelare att referera till, när samhällsdebatten beskriver psykisk ohälsa bland utlandstjänstgörande soldater. Det finns oändligt många goda skäl att utveckla stödfunktionerna gentemot drabbade veteransoldater. Samtidigt finns det avsevärda risker med en alltför ensidig fokusering på PTSD och på de individer som olyckligtvis fått betala ett alltför högt pris för internationell tjänstgöring. Såväl annan psykisk eller moralisk ohälsa, som informationen om det behovsanpassade professionella psykosociala stöd som svensk veteranpolitik faktiskt erbjuder veteraner och deras anhöriga inför, under och efter utlandstjänstgöring riskerar att hamna helt i skymundan. Svenska Soldathemsförbundet har sedan 2008 givit ca 250 veteraner och anhöriga professionell psykosocial hjälp. Stödet har omfattat alltifrån psykologsamtal, avlastande samtal, familje- och parrådgivning till juridisk rådgivning och ibland hembesök. Över 1000 försvarsanställda och deras respektive har därutöver gått PREP-kurs. För att inte tala om de oräkneliga samtal och aktiviteter som soldathemsföreståndarna dagligen Foto: Andreas Philipsson

4 genomför tillsammans med Försvarsmaktens personal och deras anhöriga vid soldathemmen, runt om i landet. Majoriteten av det stöd vi ger är endera preventivt (PREP, föreläsningar, nätverksskapande) eller sker i ett tidigt stadium av psykisk ohälsa, som en konsekvens av utlandstjänstgöring eller långa övningsperioder (relations-/familjeproblematik). En betydande del av vår och övriga anhörig-/veteranorganisationers omfattande stödverksamhet har möjliggjorts genom ekonomiskt anslag från Försvarsmakten. Försvarsmakten bör känna stolthet och kommunicera utåt att man valt att göra en sådan viktig prioritering! Det skulle främja veteranen och den anhörige! Avslutningsvis: Låt oss tillsammans visa erkänsla för veteranen och den anhörige genom att se vår del av ansvaret som den inledande frågan adresserar; hur talar vi om psykisk ohälsa bland soldater och deras anhöriga? Bland utlandstjänstgörande soldater ser vi även att behoven växer att tala om moraliskt svårhanterliga situationer som naturligt uppstår i insatsområdet. Vi har därför valt att i detta nummer belysa ämnesområdet Moral Injury, genom en artikel som PhD Alise Weibull skrivit. 4 kornet

5 Fil dr. Alise Weibull När kriget stannar inombords Om moraliska trauman under utlandstjänst, dess orsaker och konsekvenser Fil. Dr Alise Weibull har mångårig erfarenhet som lärare och forskare vid Försvarshögskolan. Hennes huvud intresse har varit studier av arbetsmiljön för militär personal, vari ingått även intervjuer med personal i utlandstjänst. Från början av 1990-talet är hon medlem i nätverket European Research Group on Military and Society (ERGOMAS), en sammanslutning av cirka hundratalet försvarsforskare, och för vilken hon också var ordförande kornet

6 I dagens alltmer komplexa internationella uppdrag utmanas detta med att göra rätt alltmer, inte minst i moraliskt och etiskt hänseende. Även om militära enheter vanligen är mycket disciplinerade, tränade som de är till självkontroll och efterlevnad av order och omfattande regelsystem, så kan förhållanden i insatsområdet ge stora möjligheter till variationer i gruppers och individers uppträdande. I denna artikel exemplifieras hur man inom aktuell internationell forskning ser på moraliska och etiska dilemman i samband med utlandstjänst. Merparten av underlaget rör forskning i Skandinavien, Nederländerna och Kanada, det vill säga länder som liksom Sverige har en lång tradition av fredsfrämjande insatser, men också från Storbritannien och USA vars långt större krigserfarenhet inneburit överlägsna satsningar inom såväl kartläggning som behandling av krigsrelaterade skador. Framställningen kretsar väsentligen kring följande frågeställningar: Vad menar vi med moral? Vilka moraliska utmaningar möter militär personal i nutida missioner? Hur stort är problemet med psykiska skador kopplat till utlandstjänst och vilka krav ställer detta på försvaret, vården och övriga samhället? Av förståeliga skäl måste urvalet av såväl forskare som rapporter stanna vid exempel. Men hur viktiga är då dessa frågeställningar för olika intressenter? Från alla västländer omvittnas ju att övervägande delen av soldaterna 1 klarar tjänstgöringen 1 För enkelhets skull används här, om inget annat sägs, soldater som samlingsnamn för all militär personal oavsett grad, befattning, man eller kvinna. utan problem. I en dansk longitudinell studie 2 befanns exempelvis 2/3 av soldater som tjänstgjort i Afghanistan tillhöra en robust grupp, som inte visade några psykiska symptom vare sig före, under eller två och ett halvt år efter hemkomst. Det är också väl känt att beroende på omständigheterna på plats, tidigare träning och personliga förutsättningar kan en väl selekterad grupp som soldater integrera även negativa upplevelser som en lärdom och viktig livserfarenhet. Att ha mött svårigheter och klarat av dem kan också ge ökat självförtroende och, som en kanadensisk studie 3 visar, wind in the back i framtida civila arbeten. Ändå är det en myt att tro att deltagande i de senaste årens strider i ett land som Afghanistan skulle gå ens någon soldat förbi. För tidigt gjorda mätningar kan också vara missvisande då problemen ofta visar sig med en viss tidsfördröjning. I den danska studien ovan fann man exempelvis att andelen soldater med symptom på posttraumatisk stress (PTSD) steg närmast kontinuerligt till ca 10 % under två och ett halvt år efter tjänstgöringen och att flera soldater utvecklade de första symptomen först efter ett halvår eller mer. I obearbetat skick kan dessa symptom ytterligare förstärkas över tid och resultera i försämrad livskvalitet och kanske livslångt lidande. En ödmjukare inställning är då antagandet att alla har en gräns för vad 2 Veterancentret (2013). Efter Afghanistan. Rapport over veteraners psykiske velbefindende to et halvtår efter hjemkomst. Rapporten kan laddas ner på SoldaterNyt.dk. 3 Bélanger, S. A.H & Aiken, A. B. (eds.), (2012). A New Coalition for a Challenging Battlefield. Military and Veteran Health Research Kingston: Canadian Defence Academy Press. 6 kornet

7 man kan utstå, men att förhållanden både före, under och efter kan tjäna som förmildrande. Speciellt svårt förefaller vara om soldater agerat omoraliskt i något hänseende och tvingas leva med insikten att de, om så bara för en stund, var någon de aldrig ville vara. Det är om dessa andra som denna artikel väsentligen handlar. Vad menar vi med moral? Moral och etik handlar om rätt och fel. Moral kan definieras som personliga, kulturella, sociala och legala regler för uppträdande. 4 Det är grundläggande antaganden om hur saker och ting skall vara och hur man själv skall bete sig. De flesta människor har en moralisk kod med vars hjälp vi navigerar genom livet. I litteraturen används begreppen moral och etik ofta som synonymer, vilket för enkelhetens skull sker även här. I mer grannlaga definitioner är dessa dock åtskilda begrepp. Etik (från grekiskans ethikos) står för etiska regler och en grundläggande livshållning, ofta tillägnad individer, grupper och nationer som gemensamma normer (t ex via uppfostran, utbildning eller innehav av en viss profession) medan moral snarare är kopplat till benägenheten att följa dessa etiska regler. Kravet på att alla skall följa vissa regler och normer fyller en viktig funktion i samhället, då det hindrar oss från att leva ut destruktiva instinkter och drifter (som t ex. aggressivitet). Under- förstått är också att om någon inte följer dessa regler för uppträdande så skall vederbörande straffas. Det sistnämnda har inte minst betydelse när vi här fortsättningsvis visar på hur ånger, skuld och skam även efter kanske förklarliga moraliska överträdelser kan sänka livskvalitén för soldater i utlandstjänst. Moral inget enhetligt begrepp Att bete sig moraliskt innehåller enligt psykologen James Rest 5 fyra komponenter: moralisk känslighet, moraliskt omdöme, moralisk motivation och moralisk karaktär. Denna indelning har blivit närmast klassisk och används ofta av lärare i etik och moral vid militära skolor för att förtydliga moraliska krav och dilemman i internationella operationer. Det första steget, moralisk känslighet, innebär att individen kan tolka om en situation är moraliskt laddad eller ej, och vilka handlingsalternativ som då är möjliga. Här gäller det ofta att kunna se både till andra och tredje ordningens konsekvenser. Det andra steget är moraliskt omdöme vilket innebär förmåga att utskilja vilka handlingar som är rätt och vilka som är fel i en viss situation. Denna förmåga måste utvecklas på ett sätt som möjliggör snabb, intuitiv beslutsfattning, ett ofta omnämnt krav i den nya tidens 4 Litz, B. T., Stein, N., Delaney, E., Lebowitz, L., Nash, W. P., Silva, C., & Maguen, S. (2009). Moral injury and moral repair in war veterans: A preliminary model and intervention strategy. Clinical Psychology Review,29, No.8, Rest, J. (1994). Background, theory, and research. In Rest. J. & Naváez, D. Moral Development in the professions: Psychology and applied ethics. Hillsdale: Earlbaum Associates. kornet

8 krigföring. 6 Det tredje steget är moralisk motivation. Detta innebär att man prioriterar moraliska värden framför andra, ofta konkurrerande, värden. Ett konkurrerande värde kan exempelvis vara att lösa uppgiften så snabbt och effektivt som möjligt. Motivationen kan komma både inifrån (egen övertygelse om vad som är rätt) och utifrån (rädslan för bestraffning). Det sista steget i Rests modell är moralisk karaktär vilket innebär mod och vilja att hålla fast vid det man tror är rätt sätt att handla i en viss situation. Rebecca Johnson 7 lärare i etik vid US Marine Corps University, menar att Rests modell varit mycket användbar, inte minst när det gäller att förbättra moraliskt beslutsfattande hos unga befäl. Ofta fel att skuldbelägga enskilda soldater Rests modell ovan har dock också kritiserats. Kritikerna menar att denna, liksom merparten av litteraturen kring moral och etik, är alltför individcentrerad. Att ensidigt härleda felhandlingar till brister i enskilda soldaters karaktär, ofta refererad till som few bad apples-teorin, är ofta vilseledande. Dels utelämnas hela sammanhanget kring eventuella överträdelser, dels kan det förhindra 6 För svensk trupps vidkommande upprepas betydelsen av intuition både av forskare och praktiker i boken Tillberg, L.V. & Tillberg, P. (2013) Mission commander. Swedish experiences of command in the expeditionary era. Stockholm: Swedish centre for studies of armed forces and society (CSMS). Finns även i svensk utgåva Uppdrag chef publicerad Johnson, R. J. (2011). Moral formation of the strategic corporal. In Tripodi, P. and Wolfendale, J. (eds.), New wars and new soldiers. Military ethics in the contemporary world. Farnham, Surrey: Ashgate. ledare att kritiskt granska den organisation de leder och förekomsten av regler, strukturer och system som korrumperar upprätthållandet av en god moral. 8 Två händelser som mer än andra ifrågasatt militär trupps etik och moral kan här nämnas. Den ena är tragiken i Srebrenica 1995, då holländsk trupp utlämnade till serberna den muslimska enklav de var där för att skydda och män och unga pojkar sköts strax utanför stadsgränsen. Den andra rör en stridsgrupp vid Canadian Airborne Regiment (CAR) och deras våldshandlingar i Somalia 1993, som bl. a. innebar beskjutning av obeväpnade somalier och dödlig misshandel av en 16-årig pojke. Nämnas kan att drygt femtio soldater och officerare bevittnat eller haft kännedom om sist nämnda händelse utan att ingripa. I båda länderna föranledde händelserna åratal av utredningar och fördömanden mot deltagande soldater och kom, i varje fall i Kanada, att rubriceras som en nationell skam. Det faktum att den holländska regeringen fick avgå och att hela det kanadensiska regementet lades ner visar dock att ansvaret för det inträffade, åtminstone så småningom, ansågs ha flera bottnar. En jämförande analys av dessa händelser, utförda av den kanadensiska antropologen Donna Winslow och den holländske historikern Chris Klep visar också att det i båda länderna fanns likartade organisatoriska och strukturella brister i planeringen av insatserna (valet av förband, ringa förberedelser, tve- 8 Robinson, P. (2007). Ethics training and development in the military. Parameters, 37(1), pp Uppgifter om antal varierar i olika källor mellan kornet

9 tydigt mandat, svagt ledarskap, ovälkommen insats, brist på skydd och elementära förnödenheter mm). 10 Betydelsen av att se till kontextuella förhållanden, och inte bara till enskilda individers handlingar, understryks även från andra håll. Ett argument är att få människor utanför försvaret inser hur stora möjligheter som soldater har att göra fel när de utför sitt arbete. Detta hävdar i varje fall kanadensaren Peter Bradley 11, officer och lärare i militärpsykologi och etik vid the Royal Military College of Canada. Samtidigt är att uppträda i enlighet med god etik och moral något av själva kärnan i det militära yrket. Att upprätthålla detta i en konflikt som den i Afghanistan, som för många deltagande försvarsmakter representerar en helt ny värld, anses dock av både forskare och praktiker som mycket svårt. Det finns exempelvis ingen överenskommelse mellan länder vilka etiska regler eller militära uppförandekoder som skall upprätthållas i denna miljö. Inte ens missionsspecifika regler (rules of engagement, ROE) tolkas på ett enhetligt sätt mellan länder. 12 För enskilda soldater kan detta bidra till att det som kanske föreföll vara ett riktigt eller oundvikligt handlande därute, vid närmare reflektion och då vanligen efter hemkomsten, fylla enskilda med ånger och skuldkänslor. 10 Klep, C. & Winslow, D. (1999). Learning lessons the hard way. Somalia and Srebrenica compared. Small wars & Insurgencies, 10: 2, Bradley, J.P. (2009). Why people make the wrong choices. The psychology of ethical failure. In Baarda, Th.A and Verweij, D.E.M. The moral dimension of asymmetric warfare, pp Robinson, P. (2007). Ethics training and development in the military. Parameters, 37(1), pp Man måste förhärda sig En holländsk studie av Natasja Rietveld 13, för övrigt en av de få som särskilt efterfrågat förekomst av skam och skuld i samband med utlandstjänst, visar att denna typ av känslor är minst lika frekventa, och kanske än mer så, i lågintensiva fredsfrämjande missioner. Deltagare i studien var drygt 1100 holländska veteraner fördelade på 14 missioner, företrädesvis på Balkan. Resultaten visar att 22 % av soldaterna har upplevt ett visst mått av skuld kopplat till utlandstjänst och 25 % ett visst mått av skam. Det intressanta med denna studie är att den inte bara stannar vid förekomst av symptom utan också efterfrågar vilka förhållanden som dessa känslor relaterar till. Vad gäller skuld var detta främst kopplat till att man inte ingripit och stoppat våldshandlingar, att man inte protesterat mot brutalitet eller inte känt någon uppskattning för civilbefolkningens kultur och värderingar. Skam, å sin sida, relaterade främst till att man begått något fel, visat maktlöshet eller varit otillräcklig, men var också relaterat till kamraters beteenden, den utbredda respektlösheten mot civilbefolkningen och den lyx man själv omgav sig med på campen kontra den hunger och usla förhållanden som rådde inte långt därifrån. Känslan av maktlöshet var också större hos dem som upplevde reglerna för egen våldsanvändning (rules of engagement, ROE) alltför restriktiva. Flera av de förhållanden som exemplifieras ovan återfinns också 13 Rietveld, N. (2009). Deployment-related guilt and shamein Dutch veterans of peacekeeping and peaceenforcing missions. Tilburg: Tiburg University. kornet

10 i en svensk studie av Louise Weibull 14 som berör missioner i Kosovo och Liberia, om än grundat på en långt mindre grupp soldater och annan metodik (intervjuer). En problematik som även där lyfts fram berör olikheten i levnadsvillkor inom campen och utanför. Att vistas i ett av världens fattigaste länder och tvingas gräva ner matrester, för att därefter se hur lokalbefolkningen gräver upp dem igen, kan knappast gå någon helt förbi. I varje fall följer av sådana upplevelser frågan om situationen kunde hanterats annorlunda. I båda studierna exemplifieras också hur soldater och deras befäl, mer eller mindre medvetet, använder sig av olika strategier för att undvika att engagera sig alltför djupt i den tragik som man bevittnar, men som man av olika skäl inte anser sig kunna påverka. Det kanske allra vanligaste är att man förhärdar sig, lutar sig mot regler och bestämmelser och övertygelsen om att man därigenom så att säga gjort sitt. Detta är också något man uppmanas till av befälet då det ses som en förutsättning för att klara tjänsten. Man kan också förskjuta meningen med hela uppdraget. I en norsk studie visar exempelvis Elin Gustavsen 15 att uppdraget i Afghanistan upplevdes mycket meningsfullt av soldaterna, i betydelsen egen kompetenshöjning, men att det inte ansågs ha haft någon egentlig betydelse för det afghans- 14 Weibull, L. (2012). Emotion matters. Emotion management in Swedish peace support operations. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstad University Studies. 15 Gustavsen, E. (2013) The construction of meaning among Norwegian Afghanistan veterans. Presented at the ERGOMAS conference in Madrid, June ka folket. En annan strategi är att man bryter mot bestämmelserna. I Weibulls avhandling beskrivs hur soldaterna i missionens slutskede gav bort utrustning som man visste ändå skulle slängas vid hemkomsten, en handling som likväl var ett regelbrott då man inte får ge bort försvarets egendom. Något av en parallell till detta är resultatet, att det svenska soldater i Afghanistan i efterhand var mest stolta över, var när de följt sin egen moraliska kompass oavsett eventuella konsekvenser för dem själva. 16 Nämnas kan också den strategi som holländska läkare använde sig av vid ett fältsjukhus i Uruzgan när deras professionella etik kom i konflikt med militära bestämmelser. Enligt bestämmelserna skulle civila patienters tillstånd bedömas utifrån allvarlighetsgrad längs en niogradig skala och de med lindrigare skador sorteras bort från kön och hänvisas till det lokala sjukhuset. För att förhindra detta ytterligare besvär för hjälpsökande iscensatte läkarna en tyst överenskommelse att förvanska diagnoserna så att nästan alla patienter hade närmast livshotande skador Nilsson, S., Sjöberg, M., Kallenberg, K. & Larsson, G. ( 2011). Moralisk stress vid internationella militära insatser. En enkätstudie. Serie I:74. Stockholm: Försvarshögskolan. 17 Bollen, M., Olstboorn, P., Rietjens, S. & Khalil, M. (2012). Military engagement in civilian healthcare in Uruzgan. An ethical perspective. In Beeres, R., Van der Meulen, J., Soeters, J. & Vogelaar, A. (eds.) Mission Uruzgan: Collaborating in Multiple Coalitions for Afghanistan.. Amsterdam: Pallas Publications. 10 kornet

11 kornet

12 När även moralen är asymmetrisk De militära operationer som numera blivit närmast gängse brukar benämnas asymmetrisk krigföring 18 eller vanligare, och något som även svenska kollegor verkar föredra, irreguljär krigföring. 19 Engagemanget i denna typ av operationer har väckt ansenlig debatt om giltigheten i de krigets lagar som stridande parter i traditionella krig förväntas hålla sig till. Enkelt uttryckt innebär dessa att parterna respekterar en strikt åtskillnad mellan kombattanter och icke kombattanter. Stridande parter kombattanter skall bära uniform och vapnet synligt och så långt möjligt undvika civila offer. Våld skall användas med urskiljning (endast mot säkrade militära mål) och proportionellt (i proportion till den skada som man själv åsamkats). I de nya krigen verkar dock all ömsesidighet kring detta ha upphört. De motståndare som utländsk trupp möter i exempelvis Afghanistan skyr inga medel för att uppnå sina mål, oavsett om också den egna befolkningen kommer till skada. I stället för att skydda civila blir dessa ofta måltavlor för terrorister, gerillagrupper och 18 Begreppet asymmetrisk krigföring brukar användas när de stridande parterna är påtagligt olika vad gäller styrkeförhållanden,mål och medel, vilket ofta är fallet i nutida konflikter. För en utförlig beskrivning se Caforio, G. (ed.) (2013). Soldiers without frontiers: The view from the ground. Experiences of asymmetric warfare. Rom: Bonanno Editore. 19 Termen irreguljär krigföring täcker en stor mängd aktiviteter som sinsemellan ofta har lite med varandra att göra, alltifrån terrorism, uppror, upprorsbekämpning, gerillakrig och dataattacker samt vissa former av fredfrämjande operationer. För en utförlig beskrivning se Paul Robinsons introduction i boken Carrick, D., Connelly, J.& Robinson, P. (eds.)(2009). Ethics Education for Irregular Warfare. Farnham: Ashgate. andra icke-statliga aktörer som förutom mutor, tvång, attacker, tagande av gisslan och systematiska våldtäkter också gömmer sig bland civila och använder dessa som mänskliga sköldar. I relation till de etiska principer, uppförandekoder och missionsspecifika regler (ROE) som utländska fredsstyrkor har att rätta sig efter är det fullt klart att inte bara styrkeförhållanden, mål och medel är asymmetriska utan även moralen. 20 Flertalet författare som diskuterar relevansen av krigets lagar i irreguljär krigföring menar dock att det vore förödande om utländsk trupp ens skulle närma sig motståndarens sätt att bete sig. Inriktningen mot att vinna civilbefolkningens hearts and minds skulle snabbt förloras, men också den professionella prestige som ligger i att hålla fast vid ett humant och demokratiskt värdesystem oavsett vad andra gör. Ovanstående exemplifieringar och den ständiga närvaron av en förövare som inte till någon del följer demokratiska regler eller internationell lag om mänskliga rättigheter blir dock för västerländska soldater det som är svårast att uthärda. Detta utsätter militär personal för stor stress, vilket i och för sig är kännetecknande för alla krig, men där irreguljär krigföring har aspekter som gör denna mer stressande än traditionell sådan. I en holländsk avhandling från 2009 sammanfattas effekten av dessa andra aspekter så 20 Wolfendale, J. (2011) New Wars, Terrorism, and Just War Theory. In Tripodi P. & Wolfendale, J. (eds.)(2011). New wars and new soldiers. Military Ethics in the Contemporary World. Farnham: Ashgate. 12 kornet

13 att soldater får känslan av att vara out of control. 21 Den amerikanske generalen McMaster 22 utvecklar liknande tankegångar på följande sätt (min övers.): Osäkerheten kring både fiendens och omgivningens karaktär kan, när det kombineras med ständig fara för angrepp, skapa en stressnivå som urholkar både militär professionalism och soldaters och enheters moral. Denna stress är det som leder till felaktigt beteende, långt mer än vad som kan hänföras till avsaknad av utbildning i etik eller till enskildas bristande karaktärsegenskaper. Möjligheterna att förhindra oetiskt handlande ligger då enligt McMaster snarast i hård träning som stålsätter soldaten mot upplevelse av fara och stridsrelaterad stress. Dessutom förordar han utbildning i landets kultur och historia så att truppen förstår den miljö de opererar i och kan relatera till olika gruppers behov och tankesätt och uppträda respektfullt mot civilbefolkningen. Att förstå kulturen, eller som det numera ofta heter, the human terrain i samband med irreguljär krigföring har blivit något av ett nytt kunskapsområde för militär personal 23, lika viktigt som kunskap om den fysiska terrängen. Många är också de konsulter (sociologer, antropologer m.fl.) som deltagit som inbäddad expertis i Afghanistan och Irak för att bidra med sådan kunskap. Speciellt antropologer i USA och Tyskland har av sina fackförbund fått utstå ansenlig kritik för denna sin roll, en roll som kritikerna ser likvärdig med legosoldatens och som anses strida mot yrkets etiska regler. Debatten speglas i boken Dangerous Liaisons från 2010, där ett bemötande av kritiken av bl.a. den tyska antropologen Maren Tomforde också återfinns. 24 Oavsett hur, när eller av vem kunskaper om värdlandets kultur förmedlas, så ses sådan kunskap likväl som en förutsättning för framgång i nutida operationer. Den ökade stress som följer med irreguljär krigföring gör att risken för att själv plötsligt stå som förövare eller vittne till överträdelser är överhängande. Inför hot om att själv skadas eller omkomma är det enligt Paolo Tripodi, 25 lätt att ta steget in i the evil zone vid blotta misstanken om fara. Erfarenhet och kulturell kunskap kan då vara ovärderlig. Att veta att exempelvis irakiska bilar ofta har dåliga bromsar och därför inte omedelbart kan stanna på uppmaning vid en checkpoint, kan 21 Schok, M. (2009) Meaning as a mission. Making sense of war and peacekeeping. Delft: Eburon. 22 McMaster, H.R. Preserving Soldiers Moral Character in Counter-insurgency Operations (2009). In Carrick, D., Connelly, J. & Robinson, P. (eds.) Ethics Education for Irregular Warfare. Farnham: Ashgate 23 Lucas, G. R., Jr. Ethics and the Human Terrain: The ethics of military anthropology. In Tripodi P. & Wolfendale, J. (eds.)(2011). New wars and new soldiers. Military Ethics in the Contemporary World. Farnham: Ashgate, pp Tomforde, M. (2011). Should anthropologists provide their knowledge to the military? An ethical discourse taking Germany as an example. In McNamara, L.A. & Rubinstein R. A. Dangerous liaisons. Anthropologists and the national security state. Santa Fe, New Mexico: School for Advanced Research Press. 25Tripodi, P. (2011) Deconstructing the evil zone: How ordinary individuals can commit atrocities. In Tripodi, P. & Wolfendale, J. (eds.) New wars and new soldiers. Military ethics in the contemporary World. Farnham: Ashgate. kornet

14 innebära skillnad på liv och död för chauffören. 26 Att ha dödat en annan människa, och inte minst oskyldiga civila, är för de flesta en mycket traumatisk händelse och något som, enligt flera forskare, predicerar för utveckling av posttraumatisk stress (PTSD). I en studie av amerikansk trupp i Irak visar exempelvis Maguen et al. 27 att 40 % av soldaterna uppger att de dödat eller varit ansvariga för att döda under denna tjänstgöring. Dessa soldater uppvisar också symptom som har starkt samband med PTSD samt missbruk av alkohol. För norska soldater som tjänstgjort i Afghanistan är motsvarande siffra 19 %, dock utan ansenliga problem efteråt. 28 Att ha orsakat en annan människas död predicerar vanligen också för allehanda sociala problem såsom relationsproblem och aggressivitet. Maguen et al. understryker att mer forskning behövs kring dödande under strid och dess konsekvenser och påtalar också att såväl kartläggning som behandling måste ske med stor finkänslighet för att överbrygga och lindra den koppling till skam och skuld som här ofta finns. Att uppleva förlusten av en kamrat kan även det leda 26 Wolfendale J.(2011 ) New Wars, Terrorism, and Just War Theory. In Tripodi, P. and Wolfendale, J. (eds.), (2011). New wars and new soldiers. Military ethics in the contemporary world. Farnham, Surrey: Ashgate. 27 Maguen, S., Lucenko,B. A., Reger, M. A., Gahm G. A., Litz, B. T., Seal, K. H., Knight, S.J. & Marmar, C. R. Seal (2010) The Impact of Reported Direct and Indirect Killing on Mental Health Symptoms in Iraq War Veterans. Journal of Traumatic Stress, Vol. 23, No. 1, pp Normann, T. M. (2013). Veteraners levekår. Forsvars- og politipersonell som har deltatt iinternasjonale operasjoner. Oslo: Statistisk sentralbyrå. till psykiska skador och i situationen finns ofta också hämndbegär att hantera. Detsamma gäller enligt Paolo Tripodi om det finns civila i närheten när en vagn skadas av en vägbomb, och att dessa civila då är i farozonen för allehanda grymheter. Under kanadensarnas fredsfrämjande mission i Rwanda 1994 fanns alla typer av faror representerade. Man utsattes för fientlig eld, våldsamma upplopp och hade många olyckor med fordon. Ändå är såren efter denna mission inte främst beroende på egna förluster eller fysiska skador. I Rwanda pågick ett folkmord och att bevittna mänsklig brutalitet av värsta slag har en djup och bestående inverkan på de som åser detta. För Kanadas del har detta varit det värsta arvet från denna mission och några av soldaterna har alltsedan dess lidit av allvarliga psykiska störningar. 29 Moraliska dilemman ett tärande inslag För militär personal i internationell tjänst blir moraliska dilemman allt vanligare. Med moraliskt dilemma menas att soldater måste välja mellan konkurrerande moraliska skyldigheter eller principer, och där uppfyllande av en princip samtidigt innebär åsidosättande av en annan. Problemen exemplifieras här nedan med referens till militär trupps egenskydd, synen på civila förluster och de nödvändiga kompromisser som inte minst mentorer har att hantera. 29 Bélanger, S. A.H & Aiken, A. B. (eds.), (2012). A New Coalition for a Challenging Battlefield. Military and Veteran Health Research Kingston: Canadian Defence Academy Press. 14 kornet

15 Vem skall ta de största riskerna i en konflikt? Ett klassiskt moraliskt dilemma är konflikten mellan utländsk trupps säkerhet (force protection) och lösandet av huvuduppgiften. I traditionella krig, med en tydlig uppdelning mellan vän och fiende, var seger alltid viktigare än truppens säkerhet, medan i fredsfrämjande missioner är truppens säkerhet mer prioriterad än framgång. Soldater kan bli dödade eller skadade i försöken att fullfölja sin uppgift och varje militär chef har en moralisk skyldighet att i första hand se till säkerheten för sin personal. Även politiker och anhöriga har denna förväntan på den militäre chefen men prioriteringen är likväl omdebatterad i litteraturen. Mer parentetiskt kan nämnas att en stark betoning på truppens säkerhet kan motverka sitt eget syfte. Så menar t ex. Dandeker & Wessley 30 att vapen, skyddsväst och övrig utrustning är så tungt att soldater har svårt att både skjuta och förflytta sig, vilket samtidigt innebär att de blir ett enklare mål för motståndaren. Även strävan till en bra kontakt med civilbefolkningen kan försämra säkerheten. Wilhelm Agrell 31 menar att den svenska hållningen i Afghanistan länge varit att kontakten skulle störas av en stark betoning på militärt egenskydd. Liksom i många tidigare missioner föredrogs därför patrullering till fots i stället för 30 Dandeker, C. & Wessley,S. (2013) Military Performance and social factors beyond the battlefield a view from the UK. Paper presented at The Oxford University (to be published). 31 Agrell, W. (2013). Ett krig här och nu. Sveriges väg till väpnad konflikt i Afghanistan. Stockholm: Atlantis. att åka genom byarna i pansrade fordon, en ordning som dock, enligt Agrell, snabbt förändrades efter förlusten av två officerare i ett bakhåll vid en polisstation i februari Riktigheten i att prioritera egenskydd, framför att medvetet ta stora risker, är också något som flera forskare behandlar. Från norskt håll betonar Gerhard Øverland 32 att denna prioritering finns redan i utgångsläget. Man befinner sig, som redan benämningen ISAF (International Security Assistance Force) anger, i Afghanistan för att assistera landets egna styrkor. Det är då rimligt att de som har den största vinningen av detta, afghanerna själva, också är de som tar de största riskerna. Förluster bland oskyldiga civila väcker dock fortsatt starka reaktioner, inte minst i media och hemmaopinion. En utförlig diskussion om olikheter i synsätt och värderingar när det gäller militära respektive civila förluster finns i en analys av holländarnas kamp mot talibanerna 2007 i Chora, en stad med ca 3000 invånare i provinsen Uruzgan. 33 I analysen beskrivs hur holländarna efter en relativt passiv inledning med alla medel sökte förhindra en återupprepning av den tidigare nämnda tragedin i Srebrenica, och de anklagelser om feghet som följde på denna. Man bekämpade talibanerna som intagit Chora på ett aktivt och framgångs- 32 Øverland, G. (2011) High-Fliers: Who should bear the risk of humanitarian intervention? In Tripodi P. & Wolfendale, J. (eds.) New wars and new soldiers. Military Ethics in the Contemporary World. Farnham: Ashgate, pp Olsthoorn, P. & Verweij, D. Military ethics and Afghanistan. In Beeres, R., Van der Meulen, J., Soeters, J. & Vogelaar, A. (eds.),(2012). Mission Uruzgan: Collaborating in Multiple Coalitions for Afghanistan. Amsterdam: Pallas Publications. kornet

16 Foto: Combat Camera, Försvarsmakten 16 kornet

17 rikt sätt med stöd av både flyg och artilleri, men, enligt kritikerna, på bekostnad av ett stort antal civila offer. Kritiken underblåstes av att den australiensiska enhet som man skulle samverka med drog sig ur offensiven beroende på risken för just detta. Mentorernas dilemma främst av moralisk karaktär En grupp i vars arbete olikheter i kultur, moral och värderingar liksom kristalliseras, är de mentorer (Operational Mentor and Liaison Teams (OMLT)) som skall träna afghanska militär och polis inför övertagandet av säkerhetsansvaret efter Ola Krekvik 34, norsk officer och f.d. mentor, beskriver utifrån intervjuer med tio norska mentorer de utmaningar och dilemman som uppstod när dessa skulle implementera norsk taktik och politik på marktrupper i Afghanistan. Nämnas kan att Krekvik betonar vikten av att skilja mellan dilemma och utmaning. Benämningen dilemma, menar han, bör användas med omsorg och förbehållas situationer där inga enkla lösningar finns medan utmaning bör användas för problem, som i och för sig kan vara svåra, men där lösningsalternativen är mindre motstridiga. Att bo, leva, samarbeta och till och med strida tillsammans med en lokal styrka som tillhör en främmande kultur är för Krekvik en utmaning i sig. Att kompromissa och acceptera en afghansk lösning även om man skulle föredra en annan är en tillkommande utmaning. 34 Krekvik, O. (2011) Forsvarets samvirke med afghanske styrker. Dilemmaer och utfordringer. Oslo: Institutt for Forsvarsstudier. Ändå visar intervjuerna att denna typ av utmaningar inte upplevts som oöverstigliga problem. Undantaget var de situationer då civilas liv var i fara beroende på illegalt eller oetiskt uppträdande av de afghanska styrkorna. Den oetiska behandlingen av civila ses sammantaget som det största dilemmat att hantera, ett dilemma som också bedöms underskattat i mentorernas utbildning. I intervjuerna tas plundring av civila som ett exempel. Afghanska styrkor hade vid några tillfällen stulit mat, husdjur och plundrat civila under operationer, ibland med sina afghanska officerares tillåtelse. Detta samtidigt som förlusten av en ko för en genomsnittlig afghansk familj kan vara kritisk för chanserna att överleva. Men plundring av civila är varken lätt att avslöja eller förhindra. Den afghanska armén kunde också tilllämpa så brutala bestraffningar att det fungerade som avhållande från att anmäla soldater. Ett par av de intervjuade officerarna sade sig också föredra att delta i ett stridande norskt förband i Afghanistan än i dessa fredsbyggande rådgivande uppdrag och dess ofta tvetydiga roll. Just mentorernas roll och utmaningar berörs också i svenska beskrivningar från Afghanistan. I Johanne Hildebrandts bok 35 omvittnas denna tjänst som svår och utmanande men också som eftersträvansvärd och givande, medan den problematiseras betydligt mer hos Wilhelm Agrell. 36 Det båda författarna är överens om 35 Hildebrandt, J. (2011) Krigare. Ett personligt reportage om de svenska soldaterna i Afghanistan. Stockholm: Forum.. 36 Agrell, Wilhelm (2013). Ett krig här och nu. Sveriges väg till väpnad konflikt i Afghanistan. Stockholm: Atlantis. kornet

18 är dock att den militära delen av de afghanska säkerhetsstyrkorna (ANA) ingett ett större förtroende hos svensk trupp än den polisiära delen (ANP). Inom denna grupp sägs många inte ha haft någon polisutbildning alls och flera hade ett digert kriminellt förflutet, något som ibland också omsattes i kontakten med civilbefolkningen. De afghanska styrkorna hade också långt större erfarenhet av strid än mentorerna och sägs ha visat närmast förakt för de internationella styrkornas prioritering av egenskydd. Trots den större stridserfarenheten var det dock få afghanska enheter som mentorerna tyckte sig kunna godkänna efter genomförd utbildning. Dilemman under utlandstjänst har också uppmärksammats i flera studier vid Försvarshögskolan. I en intervjustudie från , där 15 officerare med stor erfarenhet av utländska missioner intervjuats, exemplifieras många av de utmaningar och dilemman som nämns i denna framställning. I en uppföljande enkätstudie 38 med 164 deltagande kadetter och officerare, sökte forskarna också kvantifiera graden av psykisk belastning för följande sju dilemman: fattigdom, misär och korruption; resursbrist; att anmäla en kollega; att skada/döda en annan människa; egna misstag som orsakat moraliska dilemman; egen familj; tveksamma beteenden inom andra kulturer/annan militär personal. Ett förvånande resultat är enligt författarna att dilemmat att anmäla en kollega var det som hade starkast samband med psykisk påfrestning, starkare än att skada/ döda en annan människa. Alla deltagare hade dock ingen egen erfarenhet av utlandstjänst varför resultatet bedöms svårtolkat. Förekomst av lojalitet mot felande kamrater och underställda är dock väl dokumenterat i den svenska kvalitativa studien och också i utländsk forskning. Lojalitet som förhärskande grundval i militär verksamhet har exempelvis analyserats i en holländsk rapport. 39 I denna tas även lojalitet mot felande kamrater som exempel, något som anses oacceptabelt både från moralisk och juridisk utgångspunkt. Moraliska skador ett växande men dolt problem Minnesbilder av egna eller andras överträdelser är den moraliska tyngd som många soldater bär med sig efter utlandstjänst men som dessa ogärna talar om. Förhållandet benämns olika av olika författare, men gemensamt är att det är fråga om själsliga sår vars orsaker och yttringar man helst vill undanhålla från insyn. Följdenligt talar filosofen Nancy Sherman om the untold war 40, psykologen Brett Litz och hans medarbe- 37 Nilsson S., Sjöberg, M., Kallenberg, K. & Larsson, G. (2010). Tänk om jag inte hade skjutit Om etiskt beslutsfattande, moraliska dilemman och moralisk stress i samband med internationella militära insatser. ILM serie I:62.Stockholm: Försvarshögskolan. 38 Nilsson S., Sjöberg, M., Kallenberg, K. & Larsson, G. (2010. Moralisk stress vid internationella insatser. En enkätstudie. ILM serie I:74. Stockholm: Försvarshögskolan. 39 Olsthoorn, P. (2011). Loyalty and Professionalization in the Military. In Tripodi, P. and Wolfendale, J. (eds.),). New wars and new soldiers. Military ethics in the contemporary world. Farnham, Surrey: Ashgate, pp Sherman, N. (2010). The untold war. Inside the hearts, minds, and souls of our soldiers. New York: W.W. Norton & Company. 18 kornet

19 tare om moral injuries 41, och Tanilian & Jaycox om invisible wounds of war 42 medan den amerikanska marinkåren sägs föredra den mindre provocerande benämningen inner conflict 43. Vid Försvarshögskolans avdelning i Karlstad 44, förefaller moralisk stress vara det som föredras. Den väsentliga insikten bortom olikheter i perspektiv och inriktningar är att psykiska problem kopplade till moraliskt laddade trauman under utlandstjänst är ett växande problem bland såväl soldater i aktiv tjänst som bland veteraner. Denna problematik är därmed handlingspåkallande för såväl deltagande försvarsmakter, behandlande institutioner och samhället i stort. I denna framställning används främst Brett Litz benämning moraliska skador (min. övers.). Dels bedöms Litz vara den mest namnkunnige forskaren i ämnet, dels har han en gedigen praktisk erfarenhet av bredden i möjliga psykiska skador hos militär personal. 41 Litz, B. T., Stein, N., Delaney, E., Lebowitz, L., Nash, W. P., Silva, C., & Maguen, S. (2009). Moral injury and moral repair in war veterans: A preliminary model and intervention strategy. Clinical Psychology Review, 29,no.8, Tanilian, T. & Jaycox, L H. (eds.),(2008). Invisible wounds of war. Psychological and cognitive injuries, their consequences, and services to assist recovery. Santa Monica, CA : RAND Cooperation 43 Personlig kommunikation med Paolo Tripodi, US Marine Corps University. 44 Se till exempel Nilsson, S., Sjöberg, M., Kallenberg, K. & Larsson, G. (2011) Moral stress in international humanitarian aid and rescue operations: A ground theory study. Ethics and behaviour, 2(1), Nilsson, S., Sjöberg, M., Hyllengren, P., Kallenberg, K. & Larsson, G. (2011). Utbildningspaket i moralisk stress. PM ILM-K Stockholm: Försvarshögskolan. Moraliska skador skilt från PTSD I den litteratur som berör psykiska problem efter utlandstjänst dominerar fortsatt posttraumatisk stress (PTSD). Även om symptom på moraliska skador ibland också återfinns i de sex (av sjutton möjliga) symptom som ingår i PTSD (grupperade som återupplevande av den traumatiska händelsen, undvikande av stimuli som associerar till traumat samt överspändhet ) så kan symptomen också vara klart åtskilda. Detta beror i sin tur på att moraliska skador ofta har andra orsaker. Den som tydligast åskådliggjort dessa skillnader är den ovan nämnde amerikanske psykologen Brett Litz, skillnader som han successivt uppmärksammat under mer än tjugo års behandling av veteraner med förmodad PTSD. En enkel skiljelinje är enligt Litz, och för all del en växande skara efterföljare till honom, att medan PTSD förknippas med fara och livshot beroende på vad andra gjort mot Dig (inklusive andra oförutsägbara, okontrollerbara och hotande omständigheter) så är moraliska skador snarare förknippat med vad Du gjort mot andra. Det kan gälla vad man själv gjort sig skyldig till, men också vad man bevittnat men avstått från att förhindra. I vissa fall räcker det med överträdelser som man hört talas om men avstått från att rapportera eller protestera emot, men som kanske lett till känslor av värdelöshet, meningslöshet och ett ifrågasättande av operationen som sådan. De dominerande känslorna är här inte primärt rädsla och ångest, som vid PTSD, utan skam och skuld. Traumatiska upplevelser behöver dock inte leda till psykiska problem. Enskildas motståndskraft kan va- kornet

20 riera och stöd från befäl och kamrater kan i situationen ha stor inverkan på snabb återhämtning. Psykologisk stress kan till och med upplevas starkare före och efter en mission, ofta kopplat till relationsproblem och svårigheter att anpassa sig till ett vardagligt arbete och liv, än händelser under själva missionen. 45 Som nämndes inledningsvis kan soldater också vara symptomfria vid tiden för hemkomsten men få problem efter en tid. I en dansk studie sågs exempelvis frekvensen på PTSD nå en topp efter 3 5 år. 46 Moraliska överträdelser som fått gro in i medvetandet under längre tid tenderar också att frikopplas från sitt sammanhang och generaliseras till brister i den egna personligheten. Man är en omoralisk människa generellt sett och detta är inget som kan förändras. Därmed förstås att känslor som skam och skuld kan ansenligt påverka en individs framtida livskvalitet. Skuld förefaller dock vara lättare att behandla än skam. Skuld leder ofta till minskad benägenhet att delta i riskabla och illegala aktioner och ånger är ofta den dominerande känslan. Om behandlingen varit framgångsrik väljer dessa patienter ofta att kompensera för tidigare handlingar genom att hjälpa andra soldater. Skam, å sin sida, är mer kopplat till hela jaget och därmed mer destruktivt för individens mentala hälsa. Vanliga symptom är undvikande och inre problem såsom ilska, mindre empati för andra och omfattande förändring av livsvillkor. Behandlingens problem både resurser och kompetens Ansenliga resursproblem i många länder Brett Litz m fl. amerikanska forskare ser veteraners psykiska problem som en stor framtida utmaning inom hälsosektorn. Bidragande är naturligt nog den alarmerande ökningen av självmord bland både aktiva och veteraner i USA, där en fördubbling har skett åren Ett drastiskt sätt att åskådliggöra detta är att det sker ett självmord var åttionde minut, dvs. cirka 18 per dag och sammanlagt cirka 6000 per år. Speciellt alarmerande är den ökning som skett i ålderslägen under 30 år. 48 Sistnämnda siffror har också nyligen använts av president Obama för att motivera en dubblering av det finansiella stödet till vården av veteraner. Även i Kanada finns oro över en ökad självmordsfrekvens bland veteraner. Medan dödlighet av allehanda andra orsaker där är 23 % lägre hos veteraner än hos i befolkningen som helhet, så är dödlighet beroende på självmord 1,5 45 Kold, C.& Soerensen, H. (2013) Psychological stress. In Caforio, G. (ed.). Soldiers without frontiers: The view from the ground. Experiences of asymmetric warfare. Rom: Bonanno Editore. 46 Lyk-Jensen, S.V., Heidemann, J., Glad, A., Dohlmann Weatherall, C. (2012). Danske hjemvendte soldater. Soldaternes psykiske sundhetsprofil för og efter udsendelse. SFI Det nationale forskningscenter for velfaerd: Köpenhamn. 47 Ritchie, E. C. (2012) Suicide and the United States Army: Perspectives from the former psychiatry consultant to the Army Surgeon General. Cerebrum. 48 Nakashima Brock, R. & Lettini, G. (2012). Soul Repair. Recovering from moral injury after war. Boston: Boston Press. 20 kornet

21 Moraliska överträdelser som fått gro in i medvetandet under längre tid tenderar också att frikopplas från sitt sammanhang och generaliseras till brister i den egna personlig heten. Man är en omoralisk människa generellt sett och detta är inget som kan förändras. Därmed förstås att känslor som skam och skuld kan ansenligt påverka en individs framtida livskvalitet. kornet

22 gånger högre. 49 Stora satsningar görs för närvarande för att kartlägga bakomliggande orsaker. Både i Kanada och Storbritannien säger man sig sakna resurser för att möta de ökade vårdbehoven. Både orsaker och lösningsförslag förefaller dock gå åt skilda håll i dessa länder. Från kanadensiskt håll påpekas att civila vårdinrättningar saknar nödvändig kunskap om det militära och de specifika psykiska problem som kan uppstå i samband med utlandstjänst. 50 Militär personal är inte offer för enstaka traumatiska händelser (som t ex misshandel, våldtäkt) vilket ofta är utlösande för PTSD på den civila sidan. Militär personal är frivilliga deltagare i högriskområden, ofta med erfarenhet av flera traumatiska händelser under tjänstgöringstiden. Man är dessutom skild från viktiga stödpersoner som nära anhöriga och sömnbrist och andra fysiska och psykiska stressorer är vanliga. Det som ifrågasätts är om den traditionella symptombilden för PTSD, utvecklad av amerikanska psykiaterförbundet (APA) till alla delar är relevant för militär personal. 51 Hur utbredd denna kritik är kan inte avgöras här, men följdenligt föreslår denne forskare att framtida ekonomiska resurser i första 49 Bélanger, S. A.H & Aiken, A. B. (eds.), (2012). A New Coalition for a Challenging Battlefield. Military and Veteran Health Research Kingston: Canadian Defence Academy Press, p Likartade problem har också uppmärksammats i Danmark, varför man där inrättat ett särskilt kompetenscentrum dit civila vårdinrättningar m. fl. kan vända sig för att lära om militär verksamhet. 51 Jung, H.W (2012). Defining Canadian Military Health Protection A Unique Research Imperative. In Bélanger, S. A.H & Aiken, A. B. (eds.). A New Coalition for a Challenging Battlefield. Military and Veteran Health Research Kingston: Canadian Defence Academy Press, chapter 2. hand bör knytas till försvarsanknutna vårdinrättningar. I Storbritannien ses det ökade vårdbehovet ha också andra förklaringar. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att soldaters psykiska hälsa har förvärrats, utan snarare att man nu samtidigt måste hantera effekterna av två svåra krishärdar, Afghanistan och Irak. En annan möjlig förklaring är att soldater reviderar det så kallade psykologiska kontraktet med sina huvudmän. När soldater nu utsätts för ett ansenligt moraliskt tryck från både tjänstgöring, media och hemmaopinion så utövar dessa och deras familjer också ett ökat tryck på regering och allmänhet att ta ansvar för de följder som tjänstgöring utomlands kan innebära. Detta ansvarstagande kan inte åstadkommas med mindre än att duty of care 52 inpräntas i hela samhället, innebärande deltagande av flera departement, civila vårdinrättningar, ideella organisationer och vädjanden om ren välgörenhet. I varje fall är detta resultatet av det lågbudgetförslag som efterfrågats från regeringshåll och som nu avrapporterats Dandeker, C. & Wessely, S. (2013) Military Performance and social factors beyond the battlefield a view from the UK. King s Centre for Military Health Research, King s College London. Paper presented at The Oxford University. 53 Report of the Task Force on the Military Covenant. (2010). Strachan, H. (chair). 22 kornet