Att resa sig. Årsberättelse och aktuell debatt om migranthälsa. Vårdenheten, Svenska Röda Korset. Foto: Stina Deurell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att resa sig. Årsberättelse och aktuell debatt om migranthälsa. Vårdenheten, Svenska Röda Korset. Foto: Stina Deurell"

Transkript

1 Att resa sig Årsberättelse och aktuell debatt om migranthälsa 2011 Foto: Stina Deurell Vårdenheten, Svenska Röda Korset

2 Foto: Stina Deurell Foto: Lotta Hedström Foto: Lotta Hedström Ansvarig utgivare 2 Röda Korsets vårdenhet: Behandlingscenter i Skövde, Skellefteå, Uppsala, Malmö och Stockholm Vård för papperslösa Stockholm och Göteborg Foto: Röda Korset, där inget annat anges.

3 Innehåll Förord 5 Verksamhetsbeskrivning 7 Ur boken Mordförsök på tilliten 14 Lagen mot tortyr ett viktigt steg 19 för mänsklig värdighet FNs konvention mot tortyr 22 Verksamhetsstatistik 25 Könsrelaterat våld mot migranter 29 Källor och referenser 38 Sekundärtraumatisering? 40 Vad anser beslutsfattare om toryr? 46 3

4 Foto: Lotta Hedström Foto: Ludvig Gustavsson 4 Foto: Ludvig Gustavsson Foto: Lotta Hedström Foto: Ludvig Gustavsson

5 Att få hjälp att resa sig I vår värld förekommer fortfarande tortyr i stor utsträckning. Myndigheter vet fortfarande för litet om hur man stävjar tortyr, identifierar offer och tar hand om dem som behöver vård. Forskningen på flyktingtrauma-området behöver mer empiri. Sverige har fortfarande inte ett straffrättsligt tortyrförbud inskrivet i lag. Sverige erbjuder ännu inte, enligt FN:s konventionsstandard, lika tillgång till vård för alla människor efter behov, och slutligen är inte en offentlig finansiering av vård för migranter säkrad. Röda Korset har många angelägna arbetsuppgifter i en sådan värld. Att försöka återupprätta hälsa och livslust för torterade och krigsskadade migranter och att förmedla rätt vård till dem som är papperslösa och faller utanför systemet, är några av dem. På Röda Korsets fem center för behandling av krigsskadade och torterade, RKC, som är spridda över landet görs ett mycket gott behandlingsarbete. De äldsta har funnits i över 26 år. Mottagningarna med Vård för papperslösa i Stockholm och Göteborg har bistått den mest sårbara gruppen i samhället med hjälp till adekvat vård med stor framgång i över fem år. Med en mångfald kontakter, metoder och terapier kan våra totalt ca 2000 patienter till sist känna kraft och mod och kanske få ett nytt hopp. Vi gör detta med den tyngd som bara en internationell humanitär organisation som varit verksam i landet i 150 år och har cirka medlemmar kan ge. Många av våra patienter har med sig en positiv bild av Röda Korset redan från sitt hemland när de kommer till Sverige och därför är vår inriktning till 2015 klar, både nationellt och internationellt: Internationellt bidrar vi till att utveckla rödakors- och rödahalvmånerörelsens kapacitet att bistå människor som tvingats på flykt genom att ställa våra erfarenheter och vår kompetens till rörelsens förfogande. Nationellt arbetar vi aktivt för att stärka migranters, till exempel förvarstagnas och papperslösas, rättigheter. Påverkar politiker, myndigheter och rättsinstanser när brister i rättssäkerheten för migranter uppdagas. På Vårdenheten på Röda Korset vet vi att vi gör ett behövligt och högkvalitativt arbete och i denna årsskrift berättar vi om delar av det. Men vi problematiserar också några aspekter och lyfter fram vissa av de här systemutmaningarna för samhället. Hälsofrågor för migranter behöver bli mer kända och få ta mer plats, både i det allmänna medvetandet och på beslutsfattarnivå. Ytterst handlar det om att ersätta en av de svartaste sidorna i mänskligheten med sann humanitet. God läsning! Ingela Holmertz, Chef för Röda Korsets Nationella Avdelning Eva Hall, Chef för Röda Korsets VÅRD-enhet 5

6 6

7 Verksamhetsbeskrivning Svenska Röda Korset bedriver vård för migranter genom Behandlingscenter för krigsskadade och torterade samt som Vård för papperslösa. Behandlingscenter för krigsskadade och torterade Målsättningen för Svenska Röda Korsets Behandlingscenter är att rehabilitera krigsskadade och torterade flyktingar för att minska lidandet av sviterna efter tortyr och krig. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på behandlingsarbetet. Utbildning, kunskapsspridning och påverkansarbete är andra viktiga uppgifter. Vi bedriver behandlings- och stödverksamhet för krigsskadade och torterade flyktingar på fem platser i Sverige; Stockholm (1985), Malmö (1988), Skövde (1991), Uppsala (1996), Skellefteå (2007). Stockholms-centret bedrivs i stiftelseform. Vi erbjuder också vård i Hässleholm, Kristianstad, Luleå, Umeå och Hedemora. (Bilden visar även de två vårdmottagningar i Stockholm och Göteborg) Personalsammansättningen på våra RKC är: sjukgymnaster, läkare, psykologer, leg psykoterapeut, socionom/samtalsterapeut, arbetsterapeut/bildterapeut, kroppspsykoterapeut/samtalsterapeut, administratör/sekreterare, verksamhetschef. Behovet av behandling av flyktingar och asylsökande är fortsatt stort i Sverige eftersom tortyr fortfarande förekommer i mer än ca100 stater världen över. Våra behandlingscenter känner av ett ökande patienttryck och en ökad efterfrågan. Denna trend höll i sig även Kapacitet finns att ta emot personer för behandling. Målgruppen är flyktingar och asylsökande som är traumatiserade efter upplevelser av krig och tortyr. Den som utsatts för detta bär ofta på ett stort lidande i form av plågsamma minnen och mardrömmar, oro, nedstämdhet och en känsla av att vara hotad. Tilliten till andra är skadad och man brottas med existentiella frågor. När en person lider av detta tillstånd, som kallas posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), behövs ofta behandling där personen ges möjlighet att bearbeta de traumatiska upplevelserna för att kunna gå vidare i sitt liv. De vanligaste ursprungsländerna för våra patienter är för närvarande Irak, Somalia, Afghanistan, Bosnien, Iran och Libanon. Cirka 2/3 av patienterna behöver hjälp av tolk vid varje behandlingstillfälle. Det finns personal som talar arabiska, kurdiska, persiska, spanska och somaliska och en del behandlingar har även skett på engelska. 7

8 Behandlingsarbetet Behandlingsarbetet sker antingen individuellt eller i grupp. Grupperna är formade utifrån språktillhörighet. Genomsnittlig behandlingstid är ca 12 månader, varierande från 2 till 36 månader. Den individuella behandlingen består av samtalsterapi hos psykolog/samtalsterapeut, oftast i kombination med behandling hos sjukgymnast, samt medicinsk behandling och utredning av centrets läkare. Flera av patienterna har kontakt med läkare från sin vårdcentral, läkare inom psykiatrin eller liknande, som i dessa fall har det medicinska ansvaret för behandlingen. Det är välkänt att tortyröverlevare och krigsöverlevare har hög risk att drabbas av psykiska symptom som nedstämdhet, ångest, mardrömmar, oro, sömnsvårigheter, bristande impulskontroll och kognitiva svårigheter som till exempel minnes- och koncentrationssvårigheter. Det finns en klar samsjuklighet hos patienter som varit utsatta för långvarig traumatisk stress. Det innebär förutom de symptom som ingår i PTSD, en samtidig förekomst av andra psykiatriska diagnoser som depression, ångesttillstånd, fobier, tvångshandlingar, missbruk med mera som är behandlingskrävande. Det är ofta nödvändigt att kombinera samtalsterapi och mediciner. Psykofarmaka är inte förstahandsbehandling av PTSD men det ska övervägas vid utebliven förbättring i samband med adekvat psykoterapeutisk behandling eller om det finns tecken på andra psykiatriska diagnoser. Medicininsättning och uppföljning är en central uppgift för läkaren på RKC. Behandling leder dock oftast till goda resultat och med tiden kan många patienter åter leva ett relativt symptomfritt liv. Exempel på behandlingsmetoder som används vid centren: Psykoterapi: Psykodynamiskt orienterad psykoterapi Kognitivt orienterad beteendeterapi Jagstödjande samtalsbehandling Psykopedagogiska stödsamtal Imaginativa tekniker vid traumabearbetning Samtalsbehandling med inslag av dans/drama FEED (fokuserad edukativ emotionell debriefing) EFT (energifrigörande träning) Desensibiliseringsträning Psykoedukation Stödsamtal Bildterapi Stresshantering Psykosociala stödinsatser Kroppspsykoterapi Mindfulness ACT (Acceptance and Comittment Therapy) EMDR, Eye Movment Desensitization and Reprocessing 8

9 Sjukgymnastik/kroppsbehandling Basal Kroppskännedom Vattengymnastik Styrketräning Rörelseträning Annan stärkande fysisk träning Kvalitetsarbete Vi arbetar ständigt med att förbättra vår kvalitet och med att utveckla nya behandlingsmetoder. Våra behandlingscenter använder som utvärderingsinstrument samma patientenkät som många av Sveriges Landsting gör. Resultatet från dem visar mycket höga omdömen vad gäller bemötande, möjligheten att komma i kontakt med centret, den behandling man fått samt förtroendet för sin behandlare. Vi använder Profdoc Medical Office, PMO, för journalföring, gör regelbundna utvärderingar och uppföljningar av vården samt gör fortbildningsinsatser till personalen. Vi har under 2011 särskilt fokuserat på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Aktuella projekt Behandling av psykisk ohälsa hos asylsökande barnfamiljer Målet är att förhindra, lindra och bromsa utvecklingen av uppgivenhetssymptom hos asylsökande barnfamiljer. Projektet bedriver uppsökande verksamhet i hemmet och ger behandling av barn i riskzonen för eller med öppet uppgivenhetssymptom. Projektet drivs i Skövde och pågår i 3 år och är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Verksamhet för barn till patienter med Posttraumatisk Stress Syndrom, PTSD Ett Allmänna arvsfondsprojekt för barn som är i riskzonen att utveckla sekundärtraumatisering statades i slutet av 2009 i Malmö. Under 2011 har verksamheten utvecklats i omfång så att tre barngrupper ingått. Man arbetar utifrån tema nutid, dåtid och framtid under 24 veckor. Samtidigt som barnen är på Röda Korset får de föräldrar som så önskar träning i svenska. Under sommaren 2011 genomfördes också två läger för barnen (se avsnittet om sekundärtraumatisering ). Verksamhetsutveckling Ett EU-finansierat projekt European Instrument for Democracy and Human Rights, EIDHR på alla behandlingscenter för förstärkning av behandlingen av tortyrskadade, utvecklingsarbete för målgruppen och för ett intensifierat påverkansarbete. 9

10 Röda Korsets Vård för Papperslösa Landstingen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen idag enbart skyldighet att tillhandahålla akut vård till den som är i behov av vård som inte kan anstå. Papperslösa blir enligt nuvarande lagstiftning betalningsansvariga för hela vård- och behandlingskostnaden. Det leder till att denna utsatta grupp människor riskerar att stå utan tillgång till vård, en situation som innebär stort fysiskt och psykiskt lidande. Det får också konsekvenser för vårdpersonal som tvingas avvisa människor i behov av vård och kan på sikt med förvärrade sjukdomstillstånd leda till ökade offentliga vårdkostnader. Vissa sjukhus och landsting/regioner har i väntan på nationell lag fattat egna, mer generösa beslut. Röda Korset driver därför två sjukvårdsförmedlingar för papperslösa i Stockholm och Göteborg. I Göteborg samarbetar vi med Rosengrenska stiftelsen. Målet är att papperslösa migranter ska kunna få vård. Dessutom vill organisationen sprida kunskap om papperslösas situation för att på sikt bidra till att även dessa människor får tillgång till offentlig och subventionerad hälso- och sjukvård på lika villkor och efter behov som folkbokförda. Målgruppen papperslösa migranter Sjukvårdsförmedlingarna riktar sig till människor som vistas i Sverige utan formellt tillstånd från den svenska staten. Det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, offer för människohandel med mera. Det kan också vara personer som ännu inte ansökt om uppehållstillstånd i Sverige eller stannat då deras visum gått ut. Gruppen papperslösa migranter är långt ifrån homogen. Det finns en stor variation i bakgrunder och livssituationer. Bland annat återspeglas det genom att en mängd 10

11 nationaliteter är representerade: människor från över 60-talet länder kommer till oss som patienter. Åldersspridningen sträcker sig från 0-80 år. De medicinska behoven som gör att människor söker hjälp via Röda Korsets båda vårdförmedlingar liknar i hög grad den som finns inom vanlig vårdcentralsverksamhet. En del besvär är kroniska som högt blodtryck eller diabetes, andra är högst tillfälliga besvär som halsinfektioner eller lunginflammationer. Den psykiska ohälsan är mycket stor i gruppen. Vår främsta uppgift är att medverka till att patienterna hjälps vidare till den ordinarie sjukvården. Då detta inte alltid går att uppnå på grund av bristande lagstiftning i Sverige, ges även vård på plats av frivilliga medarbetare med medicinsk bakgrund. De frivilliga är bland annat läkare, tandläkare, barnmorskor, psykologer, sjuksköterskor och sjukgymnaster med hjälp av frivilliga tolkar. Vid Röda Korsets vårdförmedlingar finns sjuksköterskor anställda som arbetar med att prioritera vårdbehov och göra vårdbedömningar för att sedan hjälpa patienterna vidare samt med att ge råd och stöd om egenvård till patienterna. Hjälp/jourtelefon Centralt i verksamheten är de hjälptelefonlinjer dit papperslösa migranter kan ringa för att få hjälp och råd vid sjukdom. Dit ringer även vårdpersonal, journalister, forskare och allmänhet som har frågor kring situationen för papperslösa. Varje år registreras flera tusen inkommande samtal. 11

12 Under året blev frågan om rätten för papperslösa att få samma tillgång till vård som folkbokförda personer har i vårt land aktuell. Nätverket Rätt till Vård-initiativet, där Röda Korset ingår, har varit aktivt i frågan under ett flertal år. När utredningen SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet, blev klar i maj 2011 steg hoppet. Förslagen var entydiga och gick helt i linje med vad nätverket med sina 42 ingående organisationer förespråkat. Men på grund av oenighet i regeringen sändes utredningen inte ut på sedvanlig remiss för att komma tillbaka och bli en proposition till Riksdagen. Farhågorna att dessa angelägna reformer för ett enhetligt nationellt regelverk som skulle säkra alla människors lika rätt till vård inte skulle bli verklighet, växte. Därför satte nätverket under ledning av Anne Sjögren, från Vård för Papperslösa i Göteborg, igång en stor nationell namninsamling under tre månader. Den ledde till att drygt privatpersoners och 65 organisationers instämmande i kraven såsmåningom överlämnades till Socialdepartementet. Frågan är ännu ej avgjord, utan påverkar direkt Vård för Papperslösa mottagningarna i Stockholm och Göteborg. De flyktingar som inte vill, vågar eller har formell rätt till vård på de allmänna vårdinrättningarna i landet, måste fortsatt hjälpas av Röda Korset med akuta minde skador och åkommor, med att få sina mediciner eller hjälpas vidare i systemet så att deras lidande minskas. Information, utbildning och påverkan En mycket viktig uppgift i vårt arbete är att sprida kunskap genom till exempel Öppet Husdagar, mediainslag och ge information till och om våra målgrupper. Vi arbetar med att utbilda främst professionella inom den offentliga vården och annan offentlig verksamhet och för att sprida kunskap om målgruppen och om bemötandefrågor. Vi har därför till exempel medverkat med seminarier vid Bokmässan i Göteborg samt MR-dagarna i Stockholm, genom att sprida en bok om tortyr (se sid.14), genom medverkan vid filmvisningar, teaterdebatter, på mässa och med tidningsartiklar. Samtidigt har vi opinionsbildat offensivt inte minst inom olika nätverk för asylsökandes och papperslösas rätt till vård på lika villkor och gentemot riksdagsledamöter och landstingspolitiker. 12

13 Frivillighet och Samverkan För målgruppens bästa krävs det en god samverkan med andra aktörer och myndigheter och externt har vi därför många samarbetspartners. Våra handledningsuppdrag har till exempel riktats till framförallt offentlig sektor. Vi samverkar även med andra samhällsaktörer, inte minst inom arbetsförmedlingarnas och kommunernas introduktionsarbeten för nyanlända. Slutligen samverkar vi även med universitet och högskolor för att utvärdera, förbättra och forska kring behandlingsmetoder och målgruppens förhållanden. En av de unika kvaliteterna med Röda Korsets Vårdverksamhet är emellertid medverkan av frivilliga. De finns med, både som professionella inom t ex vården för papperslösa, men också som medmänniskor i andra verksamheter, till exempel på våra sommarläger och barnverksamheter. Internt inom organisationen har vi möjlighet att samverka inom enheter som arbetar med asyloch flyktingfrågor och med sociala verksamheter. Röda Korset är världens största humanitära nätverk vilket gör att vi internationellt också har och utnyttjar möjligheter till samverkan och kontakter. (Se sid 9 och nedan) Vi är del av detta världsomspännande nätverk för tortyrskadecenter. The International Rehabilitation Council for Torture Victims, IRCT, är en oberoende paraply-organisation som främjar och stödjer rehabilitringscentra över hela världen. IRCT och alla centra hjälper tortyröverlevare och arbetar över hela världen för att förebygga tortyr. Visionen är en värld utan tortyr men uppdraget är även att säkra att tortyroffer får tillgång till lämplig tortyrskadebehandling och säkra att offren har full tillgång till juridisk upprättelse. Adress: Borgergade 13, P.O. Box 9049, 1022 Köpenhamn. Telefon:

14 Ur boken Mordförsök på tilliten Symptom För somliga tortyroffer blir tillvaron i längden alldeles för smärtsam och hotfull. De undviker allt som kan påminna om traumat och drar sig undan till ett ensamt och mer eller mindre sömnlöst skymningsliv. överreagerar; de uppfattar många av vardagens harmlösa incidenter som potenta hot och gör sig genast beredda att strida eller fly. Torterade personers hjärna har alltså i någon mening förlorat förmågan att skilja mellan farliga och ofarliga händelser. Så snart den registrerar ljud eller temperaturförändringar, beröring eller lättare smärta, ljusfenomen eller andra plötsliga händelser ger den kroppen order om snabb och häftig fysiologisk reaktion. Hjärtat slår snabbare, blodtrycket stiger och svettkörtlarna aktiveras. Dessa patienter kan inte stå ut med en oväntad klapp på axeln; de kan inte tolerera att de tar ett felsteg eller snubblar. Från fysiologisk synpunkt har retningströskeln sänkts, och ur psykologisk synvinkel finner vi ett beredskapstillstånd som lätt mynnar ut i skräckreaktioner, konstaterade Abram Kardiner. Detta stämmer väl med vad jag kan se hos våra patienter, säger Hans Peter Søndergaard. De feltolkar ofta vardagliga händelser som möjliga hotsituationer, och dessa så kallade triggerstimuli gör dem ständigt katastrofberedda. De känner sig stela i nacken och lider ofta av spänningshuvudvärk. Musklerna i ryggen och axlarna är alltid spända. Många lider dessutom av så kallad nervsmärta på grund av våldet under tortyren, en kronisk fantomsmärta som kan drabba flera delar av kroppen och som orsakas av en särskild sorts rundgång i hjärnan som kallas sensitisering. stresshormonernas härjningar under själva tortyren och i samband med de mardrömmar, de flashbacks och de triggerstimuli situa tioner som sedan blir en oundviklig del av den torterades vardag försämrar alltså hjärnans analysförmåga. Delar av hjärnan omstruktureras. Nervimpulser skenar, fastnar eller löper vilse. Ömhet och värme från en älskad medmänniska kan besvaras med ett fruset och likgiltigt ansikte. En kärleksfull smekning kan leda till kamp eller flykt. Minsta misstanke om en förorätt eller ett angrepp kan leda till besinningslös vrede. Traumaneurotikerns aggression är varken av siktlig eller överlagd. Hans angrepp är alltid impulsiva; inte heller kan de hålla i sig någon längre tid. Aggressiviteten är fullständigt episodisk och omväxlar ofta med en sinnesstämning som utmärks av extrem ömhet, skrev Abram Kardiner. Den där impulsiva, överdrivna och helt oförutsägbara aggressiviteten är mycket vanlig hos våra patienter, berättar Hans Peter Søndergaard. Många blir i längden så utmattade och rädda för sina egna förvridna och oproportionerliga reaktioner att de undviker allt som kan framkalla känslor i deras inre. För somliga tortyroffer blir tillvaron i längden alldeles för smärtsam och hotfull. De undviker allt som kan påminna om traumat och drar sig undan till ett ensamt och mer eller mindre sömnlöst skymningsliv i flimret från datorn och teveapparaten som om de plågsamma minnesbilderna gick att zappa bort med hjälp av fjärrkontrollen. Undvikandebeteendet kan också äga en primitiv logik. Ett exempel som ofta används i den vetenskapliga litteraturen om PTSD handlar om en kvinnlig patient som blev våldtagen och plågad av en flintskallig man och som sedan undvek alla folksamlingar på grund av risken att möta flintskalliga män. Hennes ångest var så stark att det var omöjligt för henne att gå ut på gatan. Faith den våldtagna kvinnan från Burundi som jag skriver om i den här bokens åttonde kapitel drabbas ofta av panik hos gynekologen. Hon får plågsamma flashbacks vid medicinska undersökningar som innebär att läkaren eller sköterskan går in med ett instrument i munnen eller ändtarmen, och hon kan inte äta korv utan att känna kväljningar inför minnet av männen som trängde in i hennes mun med sina könsorgan. kemin i hjärnan hos torterade människor blir även i längden förvrängd. Den ständiga påfyllningen av stresshormoner leder till en långsiktig överbelastning som trubbar av systemen och gör dem tröga. tortyren ger hjärnan en kemisk chock mordförsök på tilliten Det handlar i första hand om kortisol, ett aktivitetshöjande hormon Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd 49 som bildas i binjurarna och som påverkar humöret och minnet, fokuseringsförmågan och den mentala klarheten. Vid kronisk PTSD har hjärnan vant sig vid den ständiga stressen och hamnat i en sorts kemisk dvala, förklarar Hans Peter Søndergaard. Då bildas i stället för lite kortisol, och det innebär att organismen inte klarar av att mobilisera tillräckligt med energi när det behövs. Man är ständigt vaksam men samtidigt känslomässigt avstängd. All energi går åt till att hela tiden vara på helspänn, och det medför att man saknar kraft för det man borde göra i vardagen. Man känner sig otillräcklig, förlorar motivationen och blir lätt nedstämd och deprimerad. Det är svårt att känna glädje i livet om det mesta man upplever är skräck och smärta, särskilt om man dessutom känner utanförskap i det nya landet och märker att man inte fungerar som vanligt längre. Ångest och depression är väldigt vanliga symtom hos torterade flyktingar. Stresshormonerna verkar blockera de system som lugnar själen, som säger att allt är i sin ordning och att allt blir bra, förklarar Hans Peter Søndergaard. Minnet av traumat ockuperar hjärnan så att nya upplevelser inte får fäste. Vi har patienter som aldrig någonsin slipper undan, som sällan sover och som inte tar in det liv de faktiskt lever just nu. De blickar alltid bakåt, de upplever nästan ingenting av nuet och tvivlar starkt på att de har en framtid. I värsta fall kan de svåra minnena av tortyren dominera hjärnan till den grad att nästan ingenting annat får plats. De amerikanska Mordför 14 traumaforskarna Roger K. Pitman och Scott P. Orr har uttryckt saken så här: svårt traumatiserade människor lever med ett svart hål i sitt själsliv som drar till sig alla associationer och uttömmer den dagliga tillvaron på dess betydelse.

15 Han har alltid gillat USA. Men det är just USA som har hållit honom inlåst och plågat honom i fyra och ett halvt år, först i ett militärfängelse vid flygplatsen i Kandahar i Afghanistan, sedan i det Adil Hakimjan Adil Hakimjan från Östturkestan fick elchocker av kinesiska fångvaktare i hemstaden Ghulja. Men den tortyr han utsattes för av amerikanska soldater kändes ännu värre: Jag trodde att amerikanerna var uigurernas vänner. Men de sparkade mig när jag låg på marken med ansiktet i leran, de stampade på min rygg med sina tunga kängor och kastade Koranen i smutsen. Kapitel 5 Jag såldes till UsA som terrorist och hamnade i Guantánamolägret Adil Hakimjan från Östturkestan fick elchocker av kinesiska fångvaktare i hemstaden Ghulja. Men den tortyr han utsattes för av amerikanska soldater kändes ännu värre: Jag trodde att amerikanerna var uigurernas vänner. Men de sparkade mig när jag låg på marken med ansiktet i leran, de stampade på min rygg med sina tunga kängor och kastade Koranen i smutsen. Adil Hakimjans brott är att han är uigur och att han hade oturen att vara på fel plats vid fel tid strax efter terrrorattackerna mot USA den 11 september ökända fånglägret vid Guantánamo Bay på Kuba. De amerikanska soldaterna i Kandahar var proffs, de slog oss så att det inte syntes efteråt. I Guantánamo var det inte lika mycket 57 Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd den kan förutom smärta och stark dödsångest ge allvarliga lung- och hjärnskador. Adil Hakimjan blev aldrig plågad med vatten, men han vittnar om att flera av hans arabiska medfångar utsattes för waterboarding och andra former av vattentortyr. De var alldeles förstörda efteråt, berättar han, precis som de fångar som just hade suttit i musikrummet. Flera av araberna, och även några afghaner och en uzbek, blev psykiskt sjuka. De bröt samman och dunkade huvudet mot väggarna så att vakterna tvingades sätta på dem huvudskydd och binda fast dem eller ge dem sprutor så att de lugnade ner sig. Adil Hakimjan skakar på huvudet. Jag har varit i helvetet, säger han. Adil Hakimjan är en fredlig familjeman. Han har visserligen längtat efter frihet och demokrati under större delen av sitt liv, men han har aldrig ansett att våld är den rätta vägen att uppnå sådana mål. våld, men fångvaktarna försökte knäcka oss psykiskt i stället och de lyckades med många. Värst utsatta i Guantánamolägret var araberna, berättar Adil. De blev slagna under förhören, de tvingades ta tabletter som gjorde att de inte kunde sova och fick sitta med hand- och fotbojor i kolmörkret i svarta rummet tills de bröt samman. De utsattes också för hetta och iskyla, och de blev inlåsta i musikrummet där de plågades av hård musik på extremt hög volym. De blev alldeles galna där! Hur kunde han hamna i USA:s ökända fångläger för misstänkta terrorister? Han berättar själv sin historia när jag intervjuar honom i hans enrumslägenhet i Hallonbergen i norra Stockholm. Det är där han bor numera, tillsammans med Fatime, sin nya kärlek i livet. Fatime bjuder oss på te och fruktsallad. Hon har hängt skimrande tyger mellan dubbelsängen och soffan för att framkalla illusionen av ett vardagsrum. Vackra blommor lyser från en vägghylla och lättar upp den blygrå dagern som spiller in i lägenheten från Hallonbergsplan. Waterboarding är en av de tortyrmetoder som har använts i Guantánamolägret efter godkännande av självaste president Bush. Fången tjudras på en bänk, liggande på rygg. Ibland täcks hans ansikte med en trasa, ibland inte. Sedan häller torterarna stora mängder vatten Historien börjar i halvmiljonstaden Ghulja (stavas ibland Khuldja) som ligger i Xinjiang i nordvästra Kina, en provins som uigurerna kallar Östturkestan och som under två korta perioder under 1930 och 1940-talen var en självständig stat. 58 mordförsök på tilliten Ghulja heter enligt kineserna Yining. Större delen av stadens invånare är uigurer, och till den folkgruppen hör Adil Hakimjans föräldrar. De har i decennier drivit en liten affär där de säljer hushållsvaror, mot hans mun och näsa så att han upplever att han drunknar. Metosök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd jag såldes till usa som terrorist Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd 59

16 Hans Samnegård Hans Samnegård är kirurg och han har vid sidan om sin läkarkarriär i Sverige och på uppdrag av Internationella Rödakorskommittén, ICRC, opererat skadade människor i femton krig, konflikter och katastrofområden världen över. Sedan han blev pensionär undersöker han på uppdrag av Röda Korsets Vårdenhet skadade flyktingar och dokumenterar deras skador enligt IP (se nedan). Hittills har han dokumenterat ca 40 fall. Sparkar och slag med knytnävar eller tillhyggen mot kroppen och huvudet är den allra vanligaste tortyrformen, berättar han. Farligast är förstås hårda slag mot huvudet. De kan ge allvarliga hjärnskador som kan innebära förlamning, epilepsi eller annan neurologisk förödelse. Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd Vad är IP, Istanbul Protokollet? Istanbulprotokollet är en manual för medicinsk och juridisk utredning och dokumentation av tortyr och tortyrskador. Istanbulprotokollet publicerades av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Syftet med Istanbulprotokollet IP:s övergripande mål är att förebygga och hindra tortyr. Genom medicinsk och juridisk utredning och dokumentation syftar IP till att: försäkra att tortyröverlevaren får erkännande och rehabilitering. ställa förövaren inför rätta. i asylutredningar strukturera den asylsökandes berättelse och komplettera den med psykologisk och somatisk undersökning för att ge en sammanhängande bild av personens asylskäl. ingå i mänskliga rättighetsutredningar. ge försvar till individer som har tvingats bekänna brott under tortyr. 16 Mordförsök på

17 Faith För du vill väl inte bli en barnlös änkeman? Jag har stämt träff med Faith hos Antonia Klein, psykologen som hjälper henne. Vi samtalar alla tre om Faiths svåra situation i Sverige, men även om familjens historia i hemlandet Burundi. Hon var lärare. Han var så kallad handyman; han arbetade som allti-allo inom ett företag. Hon bodde i huvudstaden Bujumbura med sin man och sina barn. Motsättningarna mellan folkslagen hutu och tutsie var fortfarande svåra. Ett tolv år långt inbördeskrig hade just tagit slut, och det hade kostat mer än människor livet. Landets hutustyrda regim gjorde livet tungt för den lilla minoritet som tutsierna utgjorde. Både Faith och hennes man var tutsier, och de förstod genast att männen med de hotfulla telefonrösterna arbetade för den hutudominerade säkerhetspolisen. De visste precis vad min man hade sagt under telefonsamtalen med reportern han hade kontaktat, berättar Faith, och det var knappast någon annan än säkerhetspolisen som hade resurser för telefonavlyssning. De hade alltså ögonen på oss, och vi var ständigt rädda. Det var därför vi hade skickat iväg småbarnen till våra släktingar, vi vågade inte ha dem kvar hemma. Bakgrunden var att en av familjens anställda tjänare några år tidigare hade utsatt den yngsta dottern i huset för sexuella övergrepp när hon bara var två år gammal. Mannen hade avslöjats och dömts till flera år i fängelse men plötsligt hade han blivit frisläppt, och enligt vad Faith och hennes man misstänkte hade han fått sin frihet mot löftet att bli regimens spion inom rebellgruppen FNL (Forces Nationales de la Libération). Säkerhetspolisen brukade använda dömda fångar på det viset, förklarar Faith. De slapp undan sitt straff om de mördade en obekväm regimkritiker eller utförde ett livsfarligt uppdrag. Min man var så upprörd, han kunde inte acceptera att mannen som hade våldtagit vår dotter gick fri Det var detta han grävde i, och när Säkerhetspolisen brukade använda dömda fångar på det viset, förklarar Faith. De slapp undan sitt straff om de mördade en obekväm regimkritiker eller utförde ett livsfarligt uppdrag. Min man var så upprörd, han kunde inte acceptera att mannen som hade våldtagit vår dotter gick fri 120 mordförsök på tilliten Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd Tortyr i världen IRCT: i världen förekom tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning den sortens hantering av medmänniskor som FN:s tortyrkonvention förbjuder i minst 111 länder... John Yoo svarar själv i sin bok: Hur motbjudande det än är så har vår regering en skyldighet att eliminera hotet från terrorgrupper som al-qaida och i självförsvar göra vad som enligt all logik måste göras. UsA gjorde vad John yoo och George W. Bush ansåg måste göras. Men hur är det egentligen har tortyren i världen ökat i omfattning på grund av USA:s agerande? Jag frågar Thomas Hammarberg när jag intervjuar honom i Stockholm. Det är svårt att veta, svarar han. Det finns av förståeliga skäl ingen statistik på detta område. Men klart är att tortyr förekommer i en lång rad länder, och det är uppenbart att USA och dess allierade i det så kallade kriget mot terrorismen har använt tortyr i stor omfattning efter den 11 september Även stater som inte samarbetar med USA stämplar numera allt fler politiska aktivister och oppositionella som terrorister, enligt med hänvisning till USA har ifrågasatt det absoluta tortyrförbudet under senare år. Hon fortsätter: Vi trodde att segern var vunnen när det gällde tortyr. Vi såg det absoluta tortyrförbudet som en självklarhet men vi hade fel. USA:s Thomas Hammarberg: Detta har också bidragit till en ökning av antalet fall där tortyr används under förhör, det är mitt intryck. Enligt Amnesty Internationals senaste årsrapport om läget i världen förekom tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande agerande på senare år har undergrävt skyddet för de mänskliga rättigheterna på ett mycket dramatiskt sätt. Även Manfred nowak misstänker att allt fler människor i världen har torterats under senare år: Tortyr förekommer i cirka 90 procent av världens länder, det kunde jag konstatera när jag var FN:s specielle rapportör om tortyr. Det handlar dels om den vardagstortyr som ingår i rutinen på polisstationer och i häkten och som går ut på att få misstänkta lagbrytare att erkänna, dels om den tortyr som diktaturer använder för att skrämma befolkningen till lydnad. Men dessutom finns ju numera också den tortyr som utförs av säkerhetsagenter i det påstådda syftet att skydda allmänheten mot terrordåd. FN-experter har nyligen gjort en undersökning som visar att över 60 stater i världen använder tortyr mot personer som misstänks vara terrorister detta är behandling eller bestraffning den sortens hantering av medmänniskor som FN:s tortyrkonvention förbjuder i minst 111 länder under år Det är den högsta nivån sedan år 2003, då organisationen ansåg sig ha fått indikationer på att tortyr förekom i minst 132 länder. Under åren mellan 2003 och 2009 varierade nivån mellan 79 och 104 länder. Det finns ingen exakt vetenskap bakom dessa uppgifter. Amnesty International summerar helt enkelt sina erfarenheter efter varje år, förklarar Elisabeth Löfgren på Svenska Amnesty när jag ringer henne för att få hennes kommentarer till statistiken. Men vi tror tyvärr att utvecklingen går åt fel håll, säger hon, och denna bedömning baserar vi på det faktum att så många stater 100 mordförsök på tilliten alarmerande! Vi har en global kris när det gäller de mänskliga rättigheterna! säger Manfred Nowak. Jack bauer, hjälten i teveserien 24, använder både knytnävar och som misstänks vara ledare för den terrorgrupp som är på väg att låta en atombomb explodera i Los Angeles. Du slösar bort din tid, säger den utmattade och blodige fången. När jag vaknade i morse visste jag att jag skulle dö i dag. Men din död kan bli mycket smärtsam, svarar Jack Bauer och tillhyggen när han äntligen får chansen att förhöra Sayed Ali, araben vrider om hans testiklar. Säg var bomben är, annars får du lida ännu mer! Jag är inte rädd för att dö, stönar Sayed Ali. Tryckt med benäget tillstånd av Carlssons bokförlag. Författaren Gert Svensson mottog ett cancerbesked samma dag som manuset lämnades och avled i slutet av tilliten Original 23 juni 148x210.indd när usa kastade silkesvantarna Mordförsök på tilliten Original 23 juni 148x210.indd 101

18 18 Foto: IRCT Foto: IRCT Foto: IRCT

19 Lagen mot tortyr ett viktigt steg för mänsklig värdighet I svensk lag finns inget uttryckligt förbud mot tortyr. När Röda Korset och andra organisationer återkommande har påpekat denna brist till den svenska Regeringen och Riksdagen har man förklarat och försvarat detta med att tortyr omfattas av andra straffbelagda handlingar exempelvis grov misshandel och att det därför redan är kriminaliserat. Vi menar att tortyr inte bara är grov misshandel utan ett unikt brott som har en egen grym särart och som just av den anledningen fördömts av hela det internationella samfundet. När FN:s kommitté mot tortyr, CAT 1, 2008 skulle granska hur Sverige levde upp till sina skyldigheter under FN:s tortyrkonvention 2, lämnade Svenska Röda Korset en alternativ rapport till regeringens huvudrapport, en så kallad parallellrapport. I den tog vi särskilt upp avsaknaden av en straffbestämmelse som definierar och förbjuder tortyr i Sverige. Senare, i sina rekommendationer till svenska regeringen återkom CAT just till den punkten, att vi i enlighet med tortyrkonventionens krav bör införa en särskild bestämmelse som tydligt förbjuder och definierar tortyr i den svenska strafflagstiftningen. Sverige är alltså folkrättsligt skyldigt att kriminalisera tortyr men detta är bara ett av en rad olika skäl för att införa en särskild tortyrbestämmelse i brottsbalken som Svenska Röda Korset har fört fram. Tidigt 2011 bestämde vi i Svenska Röda Korset oss för att ta ett nytt samlat grepp för att verkligen till få till stånd en svensk lag. I en särskild skrivelse, En svensk straffrättslig reglering av tortyr, som skickades till justitieminister Beatrice Ask i november 2011, har vi samlat våra argument. Skrivelsen skickades också till riksdagsledamöter och andra personer som kan påverka lagens utformning. Vad är då Tortyr? Det finns fler definitioner förutom FN:s och Röda Korset tar inte ställning mellan dem. En vanlig karaktäristik innehåller bl a följande komponenter; En handling som medför en allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande Smärta eller lidande som tillfogas någon medvetet En handling som har ett syfte: Att erhålla information eller bekännelse av personen eller en tredje person, Att straffa personen eller en tredje person för ett brott han/hon begått eller misstänks för Att hota eller tvinga personen eller en tredje person Att diskriminera Handlingen ska utföras av, eller på anstiftan av, eller med samtycke eller medgivande från en offentlig tjänsteman eller någon som agerar som företrädare för det allmänna. 19

20 Genom Röda Korsets mångåriga nationella och internationella arbete har vi fått en bred samlad erfarenhet och kunskap om tortyr, dess offer och effekter. Vår erfarenhet visar tydligt att lagen som förbjuder tortyr fyller flera oerhört viktiga faktiska och praktiska funktioner. Ytterst handlar det om att fördöma och förhindra tortyr genom att manifestera tortyrbrottets unika och allvarliga karaktär, skilt från andra brott. Fördömandet Internationellt har Sverige generellt hög profil i frågor om mänskliga rättigheter och även specifikt i tortyrfrågan. Relationerna och diskussionerna med andra länder präglas ofta av vikten av respekt för mänskliga rättigheter och att motverka tortyr. I det arbetet framhålls betydelsen av att kriminalisera tortyrhandlingar. Genom en svensk lag skulle Sverige tydligt fördöma tortyr och med kraft ställa sig bakom det universella och absoluta tortyrförbudet. Först då kan Sverige också bli ett föregångsland för andra länder och mer trovärdigt bidra till att globalt motverka tortyr. Det handlar om att skapa ett konsistent internationellt regelverk och att vara konsekvent i att implementera det som propageras för staten att helt enkelt leva som man lär. Förebyggande En lag med en klar definition av vad tortyr är och vad det omfattar är också en förutsättning för att förebygga och förhindra tortyr. Varje stat har skyldighet att aktivt förhindra tortyr. Det kan göras genom att olika myndigheter och kommuner utbildar sin personal och att det sker en oberoende granskning på fängelser, förvar och institutioner. Det handlar också om att ha riktlinjer och rutiner för relevanta verksamheter, exempelvis när någon frihetsberövas. I Sverige har Justitieombudsmannen det huvudsakliga ansvaret för att övervaka svenska myndigheter och institutioner med syftet att förhindra tortyr. Svenska myndigheter är de som främst och dagligen tillämpar svensk lag, därför är en nationell tortyrbestämmelse också mycket avgörande för ett effektivt förebyggande arbete både i Sverige och som utgår indirekt från vårt land. Ett annat centralt behov är också möjligheten att föra statistik. Statistiken är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbete. Insamling och analys av data om tortyr kräver dessutom enhetliga definitioner. Rättssäkerhet En tydlig lagstiftning fyller också flera viktiga praktiska och faktiska rättsliga funktioner. Det mest uppenbara är att torterare kan dömas för det brott verkligen begått tortyr. Men det handlar också om möjligheter att upptäcka, utreda och lagföra tortyrbrott, ett praktiskt arbete som måste utgå från kunskapen om tortyrens särart. Ur de drabbades perspektiv kan det handla om att identifiera och anmäla brott. 20

21 En viktig princip när man talar om rättssäkerhet är att lika fall ska behandlas lika, men utan en enhetlig definition finns inte förutsättningar att behandla tortyrfall på ett enhetligt sätt. En enhetlig och väl etablerad definition kopplat till ett uttalat förbud normerar hanteringen i alla led. Frågan berör inte bara arbetet inom polis och domstolar utan också andra myndigheter eller institutioner som dagligen hanterar frågor om tortyr och tortyroffer. Till exempel Migrationsverket behöver det i fråga om utvisningar eller vid bedömning av rätt till vård, ersättningar eller skadestånd. Vård och rehabilitering Tortyrdefinitionen och tortyrbrottets kriminalisering fyller även viktiga funktioner i arbetet med att vårda och rehabilitera personer som har utsatts för tortyr. Definitionen är central vid medicinska utredningar som i sin tur ligger till grund för det rättsliga arbetet. De har också en avgörande effekter på hur en patient svarar på sin behandling. Att få sina upplevelser sedda, erkända, dokumenterade och klassificerade är ett viktigt led i rehabiliteringen. En svensk lag skulle alltså även fylla en viktig medicinsk funktion. Erkännande och upprättelse Lagen, fördömandet av brottet, lagföringen och eventuella skadestånd och ersättningar är viktiga element i erkännandet av att en person varit utsatt för tortyr. Erkännandet blir således också en del i den totala upprättelse som tortyrens offer har rätt till. Detta är också viktigt för den torterades anhöriga. Genom att ta in ett särskilt tortyrbrott i svensk lag tar Sverige ställning för tortyrens offer, skapar möjlighet för upprättelse och visar en solidariskt mänsklig handling mot den omänskliga behandling som de har utsatts för. Vi hoppas att vårt arbete för att införa ett förbud mot tortyr i svensk lag ska få genomslag redan under Vi vet att lagen kommer att få avgörande betydelse för många av de tusentals människor vi möter i våra verksamheter i Sverige men också i andra länder. Därför kommer Svenska Röda Korset fortsätta arbeta med frågan tills vi har kommit i mål. Röda Korset arbetar aktivt för att påverka Regering och Riksdag att uttryckligt kriminalisera tortyrbrottet i svensk lag. Dick Clomén, folkrättsrådgivare Röda Korset 1 Committee Against Torture 2 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Se nästa uppslag. 21

22 FN:s konvention mot tortyr Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 1 1. I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt,medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner. 2. Denna artikel får ej åberopas gentemot internationella instrument eller nationell lagstiftning som innehåller eller kan innehålla bestämmelser som går längre. Artikel 2 1. Varje konventionsstat skall vidta effektiva legislativa, administrativa, rättsliga eller andra åtgärder för att förhindra tortyrhandlingar inom varje territorium under dess jurisdiktion. 2. Inga som helst särskilda omständigheter, vare sig krigstillstånd eller krigshot, inre politisk instabilitet eller annan allmän nödsituation får anföras för att rättfärdiga tortyr. 3. En order från en överordnad offentlig tjänsteman eller offentlig myndighet får inte åberopas för att rättfärdiga tortyr. Artikel 3 1. Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr. 2. För att fastställa huruvida sådan anledning föreligger, skall de behöriga myndigheterna beakta alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall även skall inbegripas förekomsten i den berörda staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Artikel 4 1. Varje konventionsstat skall säkerställa att alla tortyrhandlingar utgör brott enligt dess strafflag. Detsamma gäller försök att utöva tortyr samt av någon person vidtagen handling som utgör medverkan till eller deltagande i tortyr. 2. Varje konventionsstat skall belägga dessa brott med adekvata straff, som beaktar deras allvarliga karaktär. Artikel 5 1. Varje konventionsstat skall vidta sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att hävda egen domsrätt i fråga om de i artikel 4 avsedda brotten i följande fall: a) när brottet begås inom något territorium under dess jurisdiktion eller ombord på fartyg eller luftfartyg som är registrerat i den staten; b) när den påstådde förövaren är medborgare i den staten; c) när offret är medborgare i den staten, om denna stat anser detta vara lämpligt. 2. Varje konventionsstat skall likaledes vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att domstolsprövning skall kunna förekomma beträffande sådana brott i fall att den påstådde förövaren uppehåller sig inom något territorium under dess jurisdiktion och den inte i enlighet med artikel 8 utlämnar honom till någon av de i punkt 1 i denna artikel nämnda staterna. 22

23 3. Denna konvention utesluter inte lagföring för brott i enlighet med inhemsk lag. Artikel 6 1. Sedan den efter en undersökning av tillgänglig information kon.staterat att omständigheterna så kräver, skall en konventionsstat, inom vilkens territorium en person som påstås ha begått ett brott som avses i artikel 4 uppehåller sig, ta honom i fängsligt förvar eller vidta andra rättsliga åtgärder för att säkerställa hans närvaro. Det fängsliga förvaret och övriga rättsliga åtgärder skall vara i enlighet med den statens lag men får pågå endast under den tid som krävs för att genomföra förfarande avseende straff-ansvar eller utlämning. 2. En sådan stat skall omedelbart göra en preliminär undersökning av fakta. 3. Varje person som tagits i fängsligt förvar i enlighet med punkt 1 i denna artikel skall få hjälp med att omedelbart sätta sig i förbindelse med närmaste behörig företrädare för den stat där han är medborgare eller, om han är statslös, med företrädare för den stat där han vanligen har hemvist. 4. När en stat i enlighet med denna artikel har tagit en person i fängs.ligt förvar, skall den omedelbart underrätta de stater som avses i artikel 5, punkt 1, om att denna person är tagen i förvar och om de omständigheter som ligger till grund för gripandet. Den stat som utför den preliminära undersökning, som anges i punkt 2 i denna artikel skall snarast meddela sina slutsatser till de nämnda staterna och ange huruvida den avser att låta domstol pröva fallet.... Artikel 12 Varje konventionsstat skall säkerställa att dess behöriga myndigheter företar en omedelbar och opartisk undersökning, då skälig orsak finns att misstänka att en tortyrhandling begåtts inom något territorium under dess jurisdiktion. Artikel 13 Varje konventionsstat skall säkerställa att varje enskild person som påstår att han blivit utsatt för tortyr inom något territorium under dess jurisdiktion har rätt att klaga hos samt få sitt fall omedelbart och opartiskt utrett av statens behöriga myndigheter. Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att den klagande och vittnen skyddas mot alla former av övergrepp eller hotelser som en följd av klagan eller avgivna vittnesmål. Artikel Varje konventionsstat skall i sitt rättssystem säkerställa att offret för en tortyrhandling erhåller upprättelse och erhåller en verkställbar rätt till en rimlig och adekvat gottgörelse, varmed även förstås medel för ett så fullständigt återvinnande av hälsa som möjligt. Om offret skulle avlida till följd av en tortyrhandling, skall de personer som han underhåller vara berättigade till gottgörelse. 2. Ingenting i denna artikel skall påverka offrets eller andra personers rätt till gottgörelse enligt nationell lag. Artikel 15 Varje konventionsstat skall säkerställa att ett uttalande, som konstaterats ha gjorts till följd av tortyr, inte skall åberopas som bevis i ett rättsligt förfarande utom mot en person som anklagas för tortyr såsom bevis för att uttalandet gjorts. Artikel Varje konventionsstat skall åta sig att inom varje territorium under dess jurisdiktion förhindra andra handlingar som innebär grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning men som inte kan betecknas som tortyr enligt definitionen i artikel 1, när dessa handlingar begås av eller sker på uppmaning eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Sär.skilt skall skyldigheterna enligt artiklarna 10, 11, 12 och 13 tilläm.pas, varvid hänvisningarna till tortyr skall utbytas mot hänvisningar till andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 2. Bestämmelserna i denna konvention får inte åberopas mot bestämmelser i andra internationella överenskommelser eller i nationell lag som förbjuder grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som hänför sig till utlämning eller utvisning. 23

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 De stater som är parter i denna konvention, som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Ge papperslösa patienter vård!

Ge papperslösa patienter vård! Ge papperslösa patienter vård! Ställningstagande för allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd Introduktion Människors rätt till

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning till problematiska frågor som rör flyktingar och migranters livsvillkor. Övningen bygger på flera verkliga händelser, vilka formulerats som berättelser.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr.

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Redovisning 001207 av projektet: Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Pia Lif Bimer, tandläkare Folktandvården Huddinge sjukhus. Bakgrund: Många är de flyktingar som kommer till Sverige

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas

INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas INTERNATIONAL COMMISSION OF JURISTS Commission internationale de juristes - Comisión Internacional de Juristas " dedicated since 1952 to the primacy, coherence and implementation of international law and

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer