Utsatta barn - att se, höra, märka och hjälpa det utsatta barnet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsatta barn - att se, höra, märka och hjälpa det utsatta barnet"

Transkript

1 Utsatta barn - att se, höra, märka och hjälpa det utsatta barnet Annlis Söderholm MKD, barnläkare Nationella dagar för elev- och studerandevård Utbildningsstyrelsen i Helsingfors

2 Kränkningar mot barn (Lapsen kaltoinkohtelu, child maltreatment, child abuse and neglect) Kränkningar mot barn är alla former av fysiskt och emotionellt våld, sexuella övergrepp, försummelse eller vanvård, kommersiell eller annan exploatering, som resulterar i verklig eller potentiell fara för barnets hälsa, liv, utveckling eller människovärde i relationer som bygger på ansvar, tillit och makt (WHO). Annlis Söderholm

3 Gilbert R, Widom CS, Browne K, Ferguson D, Webb E, Jansson S. Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. Lancet 2009;373: En förälders eller annan vårdgivares kränkningar mot barn kan även definierats som en avsiktlig eller oavsiktlig handling som för barnet innebär skada, potentiell skada eller hot om skada. Annlis Söderholm

4 Kränkningar mot barn är en mänskorättsfråga och ett folkhälsoproblem. Kan orsaka livslånga effekter på såväl fysisk och psykisk hälsa som sociala och kognitiva färdigheter. Försummelse av och våld mot barn kan vara fatala. Enligt finsk lag och FN:s Barnkonvention får inte barn utsättas för kränkningar av något slag - många barn kränks trots det av komplexa orsaker. Annlis Söderholm

5 Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna. Barn skall ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg. Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Barnet bör stödas och uppmuntras i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet. Annlis Söderholm

6 Barnkonventionen Ratificerad av Finland 1991 Ett barn är varje individ under 18 år. Centralt: 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde (förbud mot diskriminering) 2. Barnets bästa skall beaktas vid alla beslut som rör barnet 3. Alla barn har rätt till liv och utveckling 4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. Annlis Söderholm

7 Barnkonventionens tilläggsprotokoll 1. Barn under 18 år få inte indras i väpnade konflikter (ratificerat av Finland 2002) 2. Konventionsstaterna skall förbjuda försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi (trädde i kraft i Finland ) godkände FN:s generalförsamling ett tredje tilläggsprotokoll. Protokollet ger barn, eller deras ombud, möjlighet att lämna in klagomål till FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) om deras rättigheter enligt konventionen blivit kränkta och de inte har haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet. Tio länder har ratificerat protokollet (Albanien, Bolivia, Spanien, Gabon, Montenegro, Portugal, Tyskland, Slovakien, Thailand och Costa Rica) Annlis Söderholm

8 BARNSKYDDSLAGEN 1 Lagens syfte Lagens syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Annlis Söderholm

9 25 ( /88) Anmälningsskyldighet De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos 1) social- och hälsovården och barndagvården, 2) undervisningsväsendet, 3) ungdomsväsendet, 4) polisväsendet, 5) Brottspåföljdsmyndigheten, 6) brand- och räddningsväsendet, 7) en producent av socialservice, barndagvård eller hälso- och sjukvårdstjänster, 8) en undervisnings- eller utbildningsanordnare, 9) en församling eller något annat religiöst samfund, 10) en förläggning eller flyktingsluss som avses i 3 i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (746/2011), 11) en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet, eller hos 12) en enhet som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Annlis Söderholm

10 25 ( /88) Anmälningsskyldighet eller de som utför motsvarande uppgifter i uppdragsförhållanden eller som självständiga yrkesutövare samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds. Annlis Söderholm

11 25 ( /88) Anmälningsskyldighet Även andra personer än de som avses i 1 mom. kan göra en sådan anmälan, utan hinder av de sekretessbestämmelser som eventuellt gäller dem. De personer som avses i 1 mom. är skyldiga att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen, när de på grund av omständigheter som de har fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för en gärning som är straffbar enligt 20 kap. i strafflagen. Annlis Söderholm

12 25 c ( /88) Föregripande barnskyddsanmälan Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet ska de personer som nämns i 25 1 mom. utan hinder av sekretessbestämmelserna före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan. Annlis Söderholm

13 Gilbert R, Kemp A, Thoburn J, Sidebotham P, Radford L, Glaser D, MacMillan H. Recognising and responding to child maltreatment. Lancet 2009;373: Exakta uppgifter om förkomst finns inte från något land men det har beräknats att i de så kallade rika länderna försummas ca 10 % av barnen 4-16 % är offer för fysiskt våld 5-10 % av flickorna och 5 % av pojkarna är offer för allvarliga sexuella övergrepp Underrapportering och underdiagnostisering av barn utsatta för olika former av kränkningar gäller även i länder med lagstadgad anmälningsplikt till barnskyddet. Annlis Söderholm

14 Gilbert R, Widom CS, Browne K, Ferguson D, Webb E, Jansson S. Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. Lancet 2009;373: I de rikare länderna är det större risk för flickor att utnyttjas sexuellt andra former av kränkningar fördelas mer eller mindre jämnt mellan könen. I utvecklingsländerna är der större risk för att flickor skall försummas eller dödas medan pojkar oftare än flickor kan bli offer för allvarligt fysiskt våld. Annlis Söderholm

15 Unicef Hidden in plain sight Internationell studie om utsatta barn Data från 190 länder Våld mot barn vanligast i hemmiljön Tre av tio vuxna i världen anser att fysisk bestraffning i uppfostran är nödvändig Nära hälften av alla flickor mellan 15 och 19 år (126 milj) anser att en man har rätt att slå sin hustru under vissa omständigheter Ca 120 milj flickor <20 år (en av tio) uppges att ha utsatts för sexuella övergrepp En femtedel av alla mordoffer är barn och ungdomar Annlis Söderholm

16 THL 2013: BARNSKYDDET 2012 hela landet Som barn anses i barnskyddslagen en person som inte fyllt 18 år och som ung en person som är år anmälningar rörde barn (1,6 anmälningar per barn) barn omhändertogs av dem 3944 brådskande barn och unga var placerade utom hemmet, hälften av dem i fosterhem barn och unga var klienter i barnskyddets öppenvård 1190 fall av föregripande barnskyddsanmälan Annlis Söderholm

17 Anmälningar från skolan Kanada: 23,6 % - de flesta anmälningarna kommer från skolan x) USA: 16,6 % (2012) nästmesta anmälare Även i StorBritanninen och Spanien är skolan en viktig anmälare Helsingfors 9,1 % (2013) x) King CB, Scott KL. Why are suspected cases of child maltreatment referred by educators so often unsubstantiated. Child Abuse Negl 2014;38:1-10 Annlis Söderholm

18 Anmälningar från skolan var 9,1 % av alla anmälningar 2013 i Helsingfors tiedot antanut: erityissuunnittelija Maria Kahila, Helsingin kaupunki Annlis Söderholm

19 THL: Barnskyddsstatistik 2012 hela landet Andelen barn per åldersgrupp som var klienter i det öppna barnskyddet 2012, % 0-2 år 4,8 3-6 år 6, år 7, år 8, år 9, år 4,8 Omhändertagna barn Knappt 3 % av åringarna Knappt 1,5 % av åringarna Knappt 1 % av 7-12 åringarna Annlis Söderholm

20 Barnet kan kränkas genom Försummelse - otillfredsställda basbehov Fysiskt våld Sexuella övergrepp Fabricerad eller orsakad sjukdom hos barnet (även kallad Munchausen syndrome by proxy) Barnhandel, kommersiell exploatering Söderholm A & Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012 Annlis Söderholm

21 Annlis Söderholm & Satu Kivitie-Kallio (red) Lapsen kaltoinkohtelu. Duodecim 2012 Mångprofessionell lärobok om kränkningar mot barn Bokens skribenter representerar pediatrik, barn- och ungdomspsykiatri, barnneurologi, barnortopedi, gynekologi, radiologi, odontologi, rättsmedicin, psykologi, pedagogik, socialt arbete, sociologi, juridik och polisväsende. Annlis Söderholm

22 Polyviktimisering Inte ovanligt att enskilt barn utsätts för mera än en form av kränkning - polyviktimisering. Emotionell försummelse/emotionellt våld finns i någon form med i alla former av kränkning och kan förekomma fristående i sin egen svårgripbara form. Finkelhor D, o.a. Poly-victimization: A neglected component in child victimization. Child Abuse & Neglect 2007;31:7-26 Claussen AH & Crittenden PM. Physical and psychological maltreatment: relations among types of maltreatment. Child Abuse Negl 1991;15:5-18. Glaser D. How to deal with emotional abuse and neglect Further development of a conceptual framework (FRAMEA). Child Abuse Negl 2011; Annlis Söderholm

23 Barnens basbehov o Kärlek, att bli sedda, hörda bekräftade och respekterade o Vård och omsorg o tillräcklig och adekvat näring o adekvat boende, klädsel och hygien o tillsyn, trygghet och skydd o emotionell och intellektuell stimulans, uppmuntran o Hälsovård o Skolgång Annlis Söderholm

24 Emotionella kränkningar betyder hållningar som kan skada barnets självuppfattning 0ch kan innebära att föräldrar eller andra nära barnet ger barnet en känsla av att vara oälskat, oönskat och värdelöst genom att osynliggöra avvisa, tysta undvika fysisk kontakt verbalt kränka (hån, förlöjligande, hot, ständigt klander, skällande, skrämsel) isolera terrorisiera korrumpera (t.ex involvera barnet i kriminell verksamhet) Annlis Söderholm

25 Kränkningar Till försummelse av barn kan man också räkna allt vad vi som individer gör eller låter bli att göra, vad institutioner och samhälle gör eller låter bli att göra som direkt eller indirekt kan skada barnen och deras möjligheter till en trygg uppväxt och utveckling. Walby C. Child Abuse Review 1998;7:77-86 Annlis Söderholm

26 Fysiskt våld Våld i uppfostran (kroppslig aga, kuritusväkivalta (fi), corporal punishment (eng)) Fysisk misshandel skakning av ett litet barn - skakvåld annan fysisk misshandel Tupola S, Kivitie-Kallio S, Kallio P, Söderholm A. Lapsen fyysinen pahoinpitely. I boken Söderholm A, Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012, s THL. Pahoinpitelyepäily. Lastensuojelun käsikirja Tillgänglig på finska på nätet. Annlis Söderholm

27 Kroppslig aga (1) Syfte: för att straffa eller kontrollera barnets beteende strävar förövaren att genom kroppsaga förorsaka barnet smärta eller obehag men inte fysisk skada. Det stora flertalet forskare har konstaterat endast en önskad effekt av kroppsaga: ökad omedelbar lydnad. Gershoff ET. Corporal punishment by parents and associated child behaviours and experiences: A meta-analytic and theoretical review. Psychol Bull 2002:128: Annlis Söderholm

28 Kroppslig aga (2) Ofta hårfin skillnad mellan fysisk bestraffning och misshandel även straff i form av kroppslig aga kan leda till fysiska skador eller allvarliga problem såsom aggressivitet, rädslor och ångest, sociala svårigheter, osäkerhet om vad som är rätt eller fel, nedsatta kognitiva färdigheter. Gershoff ET. Corporal punishment by parents and associated child behaviours and experiences: A meta-analytic and theoretical review. Psychol Bull 2002:128: Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2011:12. Slå inte barnet. Nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga mot barn Publikationen finns på nätet. Annlis Söderholm

29 Yahya Hassan f YAHYA HASSAN. DIKTER. NORSTEDTS. Översättning av Johanne Lykke Holm BARNDOM FEM BARN PÅ RAD OCH EN PAPPA MED EN PÅK FLERGRÅTERI OCH EN PÖL MED PISS VI STRÄCKER VÄXELVIS FRAM EN HAND FÖR FÖRUTSÄGBARHETENS SKULL DET DÄR LJUDET NÄR SLAGEN TRÄFFAR SYSTER SOM HOPPAR SÅ SNABBT FRÅN DEN ENA FOTEN TILL DEN ANDRA PISSET ÄR ETT VATTENFALL LÄNGS HENNES BEN FÖRST DEN ENA HANDEN FRAM SEDAN DEN ANDRA TAR DET FÖR LÅNG TID TRÄFFAR SLAGEN GODTYCKLIGT ETT SLAG ETT SKRIK EN SIFFRA IBLAND 30 ELLER 40 IBLAND 50 OCH ETT SISTA SLAG I RÖVEN PÅ VÄG UT GENOM DÖRREN HAN TAR BROR OM AXLARNA RÄTAR UPP HONOM FORSÄTTER MED ATT SLÅ OCH RÄKNA JAG TITTAR NER OCH VÄNTAR PÅ MIN TUR Annlis Söderholm

30 Yahya Hassan f YAHYA HASSAN. DIKTER. NORSTEDTS Översatt från danska av Johanne Lykke Holm MAMMA KROSSAR TALLRIKAR I UPPGÅNGEN SAMTIDIGT SOM AL JAZIRA TEVETRANSMITTERAR HYPERAKTIVA BULLDOZRAR OCH FÖRBITTRADE KROPPSDELAR GAZAREMSAN I SOLSKEN FLAGGOR SOM BRÄNNS OM EN SIONIST INTE ERKÄNNER VÅR EXISTENS OM VI ÖVERHUVUDTAGET EXISTERAR NÄR VI FLÄMTAR SKRÄCKEN OCH SMÄRTAN NÄR VI KIPPAR EFTER ANDAN ELLER MENINGEN I SKOLAN FÅR VI INTE PRATA ARABISKA HEMMA FÅR VI INTE PRATA DANSKA ETT SLAG ETT SKRIK EN SMÄRTA Annlis Söderholm

31 VÅLD I UPPFOSTRAN (KROPPSAGA) ÄR KRIMINALISERAD i 38 LÄNDER: 1. Sverige (1979) 2. Finland (1983) 3. Norge (1987) 4. Österrike (1989) 5. Cypern (1994) 6. Danmark (1997) 7. Lettland (1998) 8. Kroatien (1999) 9. Bulgarien (2000) 10. Israel (2000) 11. Tyskland (2000) 12. Turkmenistan (2002) 13. Island (2003) 14. Ukraina (2004) 15. Rumäninen (2004) 16. Ungern (2005) 17. Grekland (2006) 18. Holland (2007) 19. Nya Zeeland (2007) 20. Portugal (2007) 21. Venezuela (2007) 22. Spanien (2007) 23. Uruguay (2007) 24. Togo (2007) 25. Costa Rica (2008) 26. Moldavien (2008) 27. Luxenburg (2009) 28. Lichtenstein (2010) 29. Tunisien (2010) 30. Polen (2010) 31. Kenia (2010) 32. Albanien (2010) 33. Republiken Kongo (2010) 34. Södra Sudan (2011) 35. Honduras (2013) 36. Makedonien (2013) 37. Brazilien (2014) 38. Malta (2014) Annlis Söderholm

32 Att lära sig se med barnets ögon När Astrid Lindgren var 20 år berättade en gammal prästfru om en händelse som utspelats när hon var ung mamma till sin då 4-5 åriga son, som gjort något som mamman ville bestraffa. Hon sa åt honom att han själv skulle gå ut och hämta ett ett ris åt henne. Den lille pojken gick och var borta länge. Till sist kom han gråtande tillbaka och sa: - Jag hittade inget ris men här har du en sten som du kan kasta på mig. Då började mamman också gråta, för hon såg plötsligt allting med barnets ögon Sedan satte hon stenen på en hylla i köket till evig påminnelse för henne själv: aldrig våld. Ur Astrid Lindgrens tal Niemals Gewalt då hon mottog Tyska Bokhandlarnas Fredspris Annlis Söderholm

33 Sexuellt övergrepp Kan vara en isolerad händelse men ofta är det en process, där övergreppet upprepas på ett tämligen förutsägbart sätt ibland under en tidsrymd av flera år. Prepubertala barn blir oftast utnyttjade av någon inom familjekretsen. Barn som kränks sexuellt via Internet känner ofta inte förövaren (ref 19) Flickor är vad man vet idag oftare offer än pojkar. Ca en femtedel av förövarna är under 18 år. Annlis Söderholm

34 Hur avslöjas eller misstänks sexuella övergrepp barnet berättar (hörnsten vid diagnosen!) barnets beteende kan inge misstanke fysiska fynd vid klinisk undersökning x) laboratorie- och rättsmedicinska fynd x) familjens tidigare historia föräldrars, släktingars eller någon annans misstanke pedofilverksamhet avslöjas Barnet skall utredas på Rättspsykiatriskt kunskapscenter för barn och unga. Verkar vid universitetssjukhusen (ref 7,11). x) Avsaknad av fysiska fynd, laboratorie- eller rättsmedicinska fynd utesluter inte auomatiskt ett sexuellt övergrepp! Annlis Söderholm

35 Handel med barn (child trafficking) berör över 1,2 milj. barn i världen Barnen utnyttjas inom prostitution och pornografi Tvångsarbete Tvångsäktenskap Olagliga adoptioner Handel med organ och vävnader Knarkkurirer Den nationella mänskohandelsrapportörens rapport. Mänskohandel och relaterade fenomen samt tillgodoseendet av offrens rättigheter i Finland. Minoritetsombudsmannen UNICEF Innocenti Research Center. Study on child trafficking in the Nordic countries Annlis Söderholm

36 Försummade och våldsutsatta barn Har alltid förkommit Förekommer i alla länder och socialgrupper Ett allvarligt problem vars förekomst det genom tiderna har varit lättare att förneka än att medge och åtgärda Bedömning av risker och orsaker samt behandling och prevention skall göras ur ett ekologiskt perspektiv. Annlis Söderholm

37 Riskfaktorer och orsaker ekologisk modell Ingen enskild faktor förklarar varför ett barn behandlas illa. Det ekologiska perspektivet betyder att man ser på faktorer hos individen (barnet, föräldrar) hos familjen i barnets och familjens olika miljöer i det omgivande samhället och analyserar samspelet mellan olika faktorer och system. Bronfenbrenner U. The ecology of human development. Cambridge MA: Harvard University Press Belsky J. Child maltreatment: An ecological integration. American Psychologist 1980;35: Söderholm A, Politi J. Lapsen laiminlyönti. I boken: Söderholm A, Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012, s Annlis Söderholm

38 Ålder försummelse och fysiskt våld är vanligast och farligast hos små barn Kön Barnen risker För tidigt född eller låg födelsevikt (?) Fysiskt eller mentalt funktionshinder (ref 8) Placerade barn (ref 4,9,13,16) men enbart egenskaper eller tillstånd hos barnet självt förklarar inte varför ett barn utsätts för försummelse eller olika former av våld Annlis Söderholm

39 Föräldrar risker Missbruk (ref 23) Mentala problem (ref 18) Allvarliga kränkningar under egen barndom Socioekonomisk utsatthet 1) och (ref 12,22) Arbetslöshet och låg utbildning Ensamförsörjare Intellektuellt handicap 2) Kriminalitet 1) Mörk E, Sjögren A, Svaleryd H. Hellre rik och frisk. Om familjebakgrund och barns hälsa. SNS Förlag SNS=Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. 2) Lisbeth Pipping. Kärlek och stålull att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Stockholm: Gothia Förlag Annlis Söderholm

40 10 Barnskyddslagen Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna Barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran 1) får missbrukarvårds- eller mentalvårdstjänster eller andra social- och hälsovårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad, 2) är häktad, eller 3) avtjänar ett fängelsestraff Annlis Söderholm

41 Familjen risker Familjens struktur ensamförsörjare + andra riskfaktorer (socioekonomisk utsatthet, ingen eller bristfällig utbildning, låg ålder) förekomsten av en styvförälder i familjen (ref 6) stort barnantal + andra riskfaktorer Våld mellan vuxna i familjen (IPV=intimate partner violence) (ref 15,20) Föräldrarnas svårigheter att kombinera familj och arbetsliv x) x) Johanna Lammi-Taskula, & Sakari Karvonen (red.). Lapsiperheiden hyvinvointi THL, Teema 21, Annlis Söderholm

42 Våld mellan vuxna i familjen försätter barnen i ett tillstånd av ständig rädsla och oro. Det påverkar deras beteende, hälsa och deras sociala och kognitiva kompetens både på kortsikt och på långsikt även i de fall där barnen själva inte utsätts för fysiskt våld. Våld i närrelationen är inte symmetriskt. Kvinnor är mera utsatta. Annlis Söderholm

43 Omgivningen risker Kvaliteten på barnens dagvårds- och skolmiljö (gruppstorlek, skolbarnens hälsovårds-, psykolog- och kuratorsresurser etc). Ackumulation av problemfamiljer till vissa områden. Otillräckliga kunskaper om varför barn far illa och på vilket sätt de kan uppvisa symptom på det kan leda till att ett kränkt barn kan råka ut för kränkningar även utanför hemmet. Eller - bestraffning i stället för hjälp. Annlis Söderholm

44 Samhälleliga, strukturella faktorer lagar och lagstiftning kultur, religioner, normer, attityder hälso-, social- och utbildningspolitik samhällets ekonomiska politik (obs. fattigdom!) Ett samhälle som negligerar fattigdom är ett samhälle som försummar barn Garbarino J, Collins CC. Child neglect. The family with a hole in the middle. In H. Dubowitz (red). Neglected children. Research, practice and policy. Thousand Oaks, CA: Sage Publications 1999, s EU:s definition av "risk för fattigdom" innebär att familjens samlade inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Antalet fattiga barn i Finland är ca Barnfattigdomen är idag nästan tre gånger så stor som för 20 år sedan och har en tendens att gå i arv. Risken är störst i familjer med många barn och i familjer med en försörjare. (ref 12) Annlis Söderholm

45 Riskfaktorer är inte = indikatorer Största riskerna är socioekonomisk utsatthet i familjen kombinerad med faktorer i föräldrarnas egen bakgrund. Sidebotham P, Heron J, The ALSPAC Study Team. Child maltreatment in the Children of the nineties : A cohort study of risk factors. Child Abuse Negl 2006;30: Brist på skyddande faktorer. Studier har mera koncentrerat sig på risker hos mödrarna medan både risker och skyddande faktorer hos fäderna eller mödrarnas partners har negligerats. Smith TK o.a. Systematic review of fathers' involvement in programs for the primary prevention of child maltreatment. Child Abuse Review 2012;21: Annlis Söderholm

46 Den ekologiska modellen Dynamiska ekologiska modeller må vara väsentliga för förståelsen av roten till hälsa och ohälsa vilket är centralt för kunskapen om psykopatologin i utvecklingen. Om vi tror att det är enkelt är det en villfarelse. Sameroff AJ. Developmental systems of psychopathology. Development and Psychopathology 2000;12: I likhet med alla vetenskapliga modeller kan den ekologiska modellen som bäst vara endast ett närmevärde av sanningen, som i sig kan undfly vårt förnuft hur mycket vi än strävar efter den. Sidebotham P. An ecological approach to child abuse: a creative use of scientific models in research and practice. Child Abuse Review 2001;10: Annlis Söderholm

47 Följder (1) Negativa både fysiska och psykiska hälsoeffekter, skadad kognitiv förmåga och brister i sociala färdigheter är relaterade till alla former av försummelse och våld. Risken är stor om tillståndet har varit kroniskt och barnet levt i en miljö där det förekommit missbruk, mentala problem eller intimt partnervåld (IPV). Vanskligt är dock att bestämma förhållandet mellan risk och form av kränkning. Enbart barnens beteende förklarar oftast inte heller vilken form av kränkning de varit utsatta för. Annlis Söderholm

48 Följder (2) Grava kränkningar antas verka negativt på hjärnans kemi, struktur och funktion speciellt känslig period är små barn hos vilka hjärnan ännu inte är fullt utvecklad. Skadad förmåga att reglera tankar, emotioner och beteende kan vara följden. Förändringen kan vara bestående speciellt om kränkningen varit kronisk. På sikt påverkas barnens kognitiva färdigheter negativt. Psykobiologisk forskning om barn som far illa är i sig svår då ett barn kan vara utsatt för många former av kränkning, vilket försvårar tolkningen av neuropsykologiska och psykologiska följder av en enskild kränkning. DeBellis MD. The psychobiology of neglect. Child Maltreat 2005;10: DeBellis MD, Woolley DP, Hooper SR. Neuropsychological findings in pediatric maltreatment: Relationships of PTSD, dissociative symptoms, and abuse/neglect indices to neurocognitive outcomes. Child Maltreat 2013;18: Annlis Söderholm

49 Romens S, McDonald J, Svaren J, Pollak SD. Associations Between Early Life Stress and Gene Methylation in Children. Child Development, 2014; DOI: /cdev.122 Kroppens system för att bestämma vilka av de ca generna skall vara påslagna kallas epigenetik en växande forskningsgren, som studerar hur uttrycket av vår arvsmassa påverkas av faktorer i miljön. Hjärnans och nervsystemets adaption till miljön kallas neuroplasticitet. Kränkningarnas effekter på fysisk och mental hälsa kan bero på sådana DNA-förändringar som underminerar en individs förmåga att återhämta sig från stress. Barn som far kroniskt illa lever i en kronisk stress-situation som kan leda till genetisk sårbarhet. Annlis Söderholm

50 Följder (3) Kronisk försummelse under barnets två första år kan senare leda till ett aggressivt beteende mera än vad försummelse senare eller fysisk misshandel i någon ålder gör. Allvarlig fysisk och emotionell försummelse/emotionellt våld kan senare leda till mentala hälsoproblem åtminstone i samma grad som fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Kotch JB, Lewis T, Hussey JM, o.a. Importance of early neglect for childhood aggression. Pediatrics 2008;121: Mills R, o.a. Child maltreatment and adolescent mental health problems in a large birth cohort. Child Abuse Negl 2013;37: Annlis Söderholm

51 Möjliga följder hos ett litet skolbarn Barnet har inga positiva förväntningar Svag självkänsla och svagt självförtroende Aggressioner Nedstämdhet depression Ljug- eller snattningssymtom Barnet har svårt att leka och lära sig Svag själbevarelsedrift. Barnet kan snabbt fästa sig vid vem som helst Annlis Söderholm

52 Försvagad självbevarelsedrift kan leda till att försummade eller våldsutsatta barn förtvivlat söker närhet, uppmärksamhet och trygghet hos helt främmande personer och de riskerar då att bli på olika sätt allvarligt kränkta få någonting som de verkligen inte begärt. you can spot the child who is unsure of himself and target him with compliments and positive attention Elliott M, o.a. Child sexual abuse prevention: what offenders tell us. Child Abuse Negl 1995;19: Annlis Söderholm

53 Möjliga följder hos en tonåring (1) Problem i klassrummet koncentrationssvårigheter inlärningsproblem stökighet svag impulskontroll agresssioner, våld påfallande tillbakadragenhet och ängslighet mobbar/mobbas x) svårigheter i social kommunikation skolkning svag självkänsla och svagt självförtroende x) Lereya ST, Samara M, Wolke D. Parenting behaviour and the risk of becoming a victim and a bully/victim: A meta-analytic study. Child Abuse Negl 2013;37: Annlis Söderholm

54 Möjliga följder hos en tonåring Fysiska och psykosomatiska besvär Mentala problem depressioner - självmordstankar - PTSD ångest, rädslor självskadebeteende Alkohol och drogmissbruk Kränker eller kränks sexuellt Kriminalitet Problem med att ta emot hjälp eller ger sken av det Annlis Söderholm

55 Allvarliga kränkningar som barn kan leda till allvarliga problem och sjukdomsbilder som vuxen mentala problem (t.ex depression, ångest, ätstörningar, PTSD) fysiska och psykosomatiska symptom eller sjukdomar missbruk relationsproblem våldsproblematik Adverse Childhood Experience (ACE) Study. Publications by Health Outcomes. Centers for Disease Control and Prevention, USA. Kirkengen AL. Hvordan krenkede barn blir syke voksne. (2. Utgave) Oslo: Universitetsforlaget, Annlis Söderholm

56 Effekterna av kränkningar mot barn beror på (1) Riskfaktorer (en-flera) kompensatoriska faktorer Barnets kön, ålder och utvecklingsnivå Kränkningarnas natur Om kränkningen är tillfällig eller kronisk Graden av släktskap mellan barnet och den som gör barnet illa Graden av sekretess Annlis Söderholm

57 Effekterna av kränkningar mot barn beror på (2) Tidig eller sen hjälp - ett ingripande sker ofta först när barnet har symptom som märks Tillgängliga vård- och hjälpinstanser och kompetensen vid handläggningen Om barnet har någon stödjande person i sina olika miljöer Barnets resiliens Annlis Söderholm

58 Resiliens (1) Begreppet resiliens (eng. resilience ) har speciellt använts om barn som växer upp i utsatta miljöer. Det är ett psykologiskt begrepp som innebär en sorts motståndskraft, okuvlighet eller potential, som gör att endel utsatta, kränkta barn klarar sig väl trots att deras livsbetingelser har inneburit risker för välbefinnandet. Annlis Söderholm

59 Resiliens (2) En positiv kognitiv bearbetning av negativa erfarenheter är viktig för barnets resiliens barnet godkänner vad som hänt (förnekar eller förvränger inte) fokusering på positiva saker och händelser Annlis Söderholm

60 Suokas-Cunliffe A, Maaranen P. Traumapsykoterapia auttaa varhaisvaiheen kiintymyssuhteissa traumatisoituneita. Suomen Lääkärilehti 2014;41: Dittman I, Jensen TK. Giving a voice to traumatized youth-experiences with traumafocused cognitive behavioral therapy. Child Abuse Negl 2014; 38: Stadier i traumapsykoterapin Hjälp med att bli förankrad i nuet Genomgång och behandling av själva traumat Hjälp med att se framåt, att se att förändring är möjlig Annlis Söderholm

61 Ungar M. Resilience after maltreatment. The importance of social services as facilitators of positive adaptation. Child Abuse Negl 2013,37: Palmeri J. Child maltreatment and resilence in the academic environment. Applied Psychology OPUS Nyu Steinhardt. Resiliens är ett resultat av många skyddande faktorer hos barnet självt och i hens olika sociala miljöer såsom i skolan Personlighet, temperament, intelligens och psykologisk mästringsförmåga hos barnet. Tillgänglighet av interventioner för kränkta barn och deras familjer och förebyggande åtgärder för barn som befinner sig i risksituationer. Socialt stöd exempelvis modifierar verkningar hos vuxna som farit illa som barn. en socialt och emotionellt stödjande och uppmuntrande vuxen inom eller utom familjen kan göra skillnad. Annlis Söderholm

62 Dilemman hos det kränkta barnet (1) Ingen frågar något. Fysiska fynd saknas ofta och barnet har inte tillräckligt alarmerande psykososiala symtom kan gälla exempelvis försummelse som barnet har svårt att greppa och tala om. Barnets signaler och symtom uppfattas inte eller tolkas fel. Om den som gör barnet illa är barnets mor eller far eller någon annan närstående innebär det en stor lojalitetskonflikt för barnet. Annlis Söderholm

63 Dilemman hos det kränkta barnet (2) Barnet kan ha förbjudits att tala om situationen hemma eller förmår eller vill inte tala om den på grund av skam, skuldkänslor, rädsla och osäkerhet. Barnet berättar men ingen tar barnet på allvar. Vuxna runt barnet tar inte sin oro på allvar. Barnets verklighet kan vara så svår att även professionella aktörer förtränger eller förnekar vad de fått veta, glömmer bort. Annlis Söderholm

64 Förnekande Många läkare har svårt att tro att ett sådant angrepp kan ha hänt och tenderar att utplåna sådana misstankar från sitt sinne, även ansikte mot ansikte med uppenbara bevis C.Henry Kempe ym. JAMA 1962;181:17-24 Det största hindret för att effektivt skydda kränkta barn, fortsätter att vara förnekandet i alla dess former Chris Hobbs. Child Abuse Review 1992;1:5-17 Tyvärr har endel läkare fortfarande avsevärd svårighet att medge att barn misshandlas Robert M Reece andra läkare. BMJ 2004;328: Annlis Söderholm

65 Dilemman hos det kränkta barnet (3) Osäker vardag. Vid utredning får barnet nödvändigtvis inte stöd av sina föräldrar eller andra närstående. Vuxna har en tendens att vara mera solidariska med andra vuxna än med barn. Barnens röst är marginaliserad systemens röst är starkare och barn skuldbelägger ofta sig själv. Barnet saknar förespråkare. Annlis Söderholm

66 Om ett barn anförtror sig... (1) Atmosfären i det professionella rummet är viktig. Om barnet berättar om upplevelser av exempelvis missbruk och våld i familjen säg att du träffat andra barn med liknande upplevelser. Lyssna noga. Undvik frågan varför. Ställ inte ledande frågor. Pressa inte barnet. Annlis Söderholm

67 Om ett barn anförtror sig... (2) Handla inte panikartat och gör inga snabba beslut. Kolla att du förstått rätt; anteckna noggrannt med barnets egna ord använd citationstecken. Lova inte att inte berätta för någon det kan behövas barnskyddsanmälan eller hjälp från andra professionella. Agera inte ensam konsultera. Träffa barnet på nytt. Annlis Söderholm

68 Om du är orolig så fråga för att även barnet skall få möjlighet att berätta om eventuell oro, rädsla eller andra problem kunna dela sina upplevelser och tankar skall få hjälp med att förstå de motstridiga känslor som exempelvis våld eller missbruk hemma ger upphov till (legitimering av barnets känskor) kunna få hjälp för sina problem Närvaro, lyssnande och ett genuint intresse för vad barnet har att säga, väcker förtroende, tillit och hopp hos barnet Annlis Söderholm

69 Skolan Lärarnas främsta uppgift är att undervisa men! Barns symptom på att fara illa syns ofta även i klassrummet och ibland bara där. Skolpersonal har en unik utsiktspost när det gäller barns väl och ve och bidrar på sikt i hög grad till om ett utsatt barn senare klarar sig eller inte. En ökad kunskap hos lärarna och annan skolpersonal om utsatta barn bidrar till en miljö där barn kan finna någon som förstår problemen en vuxen i skolan kan vara den enda vuxna som barnet anförtror sig åt eller som ser barnet i ordets verkliga bemärkelse Tarr J o.a. Safeguarding children and child protection education for UK trainee teachers in higher education. Child Abuse Review 2013;22: Annlis Söderholm

70 Att se barnet Att hjälpa ett kränkt barn kräver systematiskt och ofta långvarigt samarbete mellan många professionella aktörer. Därför skall ingen övervärdera sin egen betydelse. Men! Inte heller undervärdera den. Vem som helst av oss kan vara den första vuxna som barnet anförtror sig åt - den vuxna som hör och ser barnet i verklig bemärkelse och som genom sitt bemötande positivt kan påverka barnets självbild och på sikt barnets resiliens. (ref 22) Annlis Söderholm

71 Arbetet med utsatta barn och deras familjer skall ha som mål att ge barnet hållbara upplevelser av att bli sedda, hörda och bekräftade samt upplevelser av att världen även kan vara en trygg, pålitlig, säker och vänlig plats. Annlis Söderholm

72 Susanna Alakoski Augustpriset 2006 Se text om skolans betydelse i boken Svinalängorna. Sid 100 och 212 Annlis Söderholm

73 Lisbeth Pipping Författare till böckerna: Kärlek och stålull. Att växa upp med en utvecklingsstörd mamma Jag mobbar inte Läs text från boken Kärlek och stålull om hur mycket hennes lärare Gunvor betydde för henne. Sidan 144 och 176. Annlis Söderholm

74 Harry Martinson Nobelpriset i litteratur 1974 Karl-Johan Staaf i Nebbeboda skola i Blekinge var Harry Martinsons lärare. Ja, Stav var en levande människa, och efter hans död gungade hans skola tacksamt bevarad av all min själ omkring på havet. Den blev tämligen gränslös och dess lektion blev oändlig [ ] Ibland kände jag en sådan tacksamhet mot Stav, att jag för min personliga del placerade honom bland sådana män som Columbus, Magellan, Livingstone, John Ericsson, Sitting Bull, snapphanehövdingen och Jack London. Annlis Söderholm

75 Albert Camus Nobelpriset i litteratur 1957 Annlis Söderholm

76 Albert Camus. Le premier homme. Éditions Gallimard Bibliothèque Nationale 199 Nedan brevet till läraren Monsieur Germain efter att han fått nobelpriset. Kära Monsieur Germain 19 november 1957 Jag har låtit bullret som har omgivit mig alla dessa dagar lägga sig en aning innan jag nu kommer att tala till er av mitt fullaste hjärta. Man har nyligen gjort mig en alltför stor ära, som jag varken eftersträvat eller anhållit om. Men när jag fick underrättelsen om den, gick min första tanke, efter min mor, till er. Utan er, utan den vänliga hand ni sträckt det lilla fattiga barn jag var, utan er undervisning och ert exempel skulle ingenting av detta ha hänt. Jag gör mig ingen överdriven uppfattning om denna sorts ärebetygelser. Men den här är åtminstone för mig ett tillfälle att säga er vad ni har varit och fortfarande är för mig och att försäkra er att era ansträngningar, ert arbete och det frikostiga hjärta med vilket ni utförde dem alltjämt lever hos en del av era små skolgossar som trots åldern inte har upphört att vara er tacksamme lärjunge. Jag omfamnar er av alla mina krafter. Albert Camus Annlis Söderholm

77 Litteratur 1. Cater AK, Andersshed A-K, Andershed H. Youth victimization in Sweden: Prevalence, characteristics and relation to mental health and behavioral problemss in young adulthood. Child Abuse Negl 2014; 38: Coohey C, Renner LM, Hua L, Zhang YJ, Whitney SD. Academic achievement despite child maltreatment: A longitudinal study. Child Abuse Negl 2011;35: Coohey C, o.a. Strain, depressed mood and suicidal thoughts among maltreated adolescents in the United States. Child Abuse Negl 2014; 38: Ellonen N, Pösö T. Violence experiences in care: Some methdological remarks based on the Finnish child victim survey. Child Abuse Review 2011;20: Heikkilä E, Söderling I. Yksintulleet pakolaislapset - Unaccompanied refugee minors. Siirtolaisuus-Migration Supplement van Ijzendoorn MH, o.a. Elevated risk of child maltreatment in families with stepparents but not with adoptive parents. Child Maltreat 2009;14: Joki-Erkkilä M, o.a. Lapsen seksuaalinen hyväksikäyttö. I boken: Söderholm A, Kivitie- Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012, s Jones L, o.a. Prevalence and risk of violence against children with disabilities: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Lancet 2012;380: Kanger Thomas. Stulen barndom. Vanvården på svenska barnhem. Ett reportage. Albert Bonniers Förlag Katz C, Barnetz Z. The behaviour patterns of abused children as described in their testimones. Child Abuse Negl 2014;38: Annlis Söderholm

78 Litteratur 11. Korkman J. Lapsen seksuaalisen hyväksikäyttöepäilyn selvittäminen. Suomen Lääkärilehti 2012;20: Lammi-Taskula J, Karvonen S (red). Lapsiperheiden hyvinvointi THL, Teema 21, Lueger-Schuster B, o.a. Institutional abuse of children in the Austrian catholic church: Types of abuse and impact on adult survivors. Child Abuse Negl 2014;38: Lönnerblad V, Eriksson L. Respekten för mänskliga rättigheter del av skolans huvuduppdrag. se (2014) 15. Oranen M. Lapsi ja perheväkivalta. I boken Söderholm A & Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki:.Duodecim 2012, s Oswald SH o.a. History of maltreatment and mental health problems in foster children. A review of the literature. Journal of Pediatric Psyhology 2010;35: Reading R, o.a. Promotion if children s rights and prevention of child maltreatment. Lancet 2009;373: Solantaus T. Lapsi ja vanhemman mielenterveyden häiriöt. I boken: Söderholm A & Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012, s Statens mediaråd, Sverige. Ungar och medier 2012/ STM. Naisiin kohdistuvan väkivallan vähentämisen ohjelma. Sosiaali ja terveysministeriön julkaisuja. Julkaisuja Söderholm A. När barn far illa. Finska Läkaresällskapets Handlingar 2006;2: Söderholm A, Politi J. Lapsen laiminlyönti. I boken: Söderholm A & Kivitie-Kallio S (red). Lapsen kaltoinkohtelu. Helsinki: Duodecim 2012, s Wells K. Substance abuse and child maltreatment. Pediatr Clin N Am 2009;56: Annlis Söderholm

79 Axplock av skönlitteratur som även behandlar situationen för utsatta barn Susanna Alakoski. Svinalängorna, Oktober i fattigsverige Emily Brontë. Svindlande höjder Suzanne Brøgger. Jadekatten Albert Camus. Den första människan Charles Dickens. David Copperfield Fjodor Dostojevski. Idioten, Bröderna Karamazov, Brott och straff Yahya Hassan. YAHYA HASSAN. DIKTER. NORSTEDTS 2014 Tove Jansson. Det osynliga barnet Åsa Linderborg. Mig äger ingen Kalevala 23 sången Kristian Lundberg. En hemstad: Berättelsen om att färdas genom klassmörkret Frank Mac Court. Ängeln på sjunde trappsteget Harry Martinson. Nässlorna blomma Irène Némirovsky. Balen Joyce Carol Oates. Blonde Kreetta Onkeli. Iloinen talo Annlis Söderholm

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn som far illa Kandidatföreläsning Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Förändringar i barnskyddet 2016

Förändringar i barnskyddet 2016 Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Annlis Söderholm MKD, barnläkare Helsingfors, Finland

Annlis Söderholm MKD, barnläkare Helsingfors, Finland Försummelse av barn Försummelse av barn Annlis Söderholm MKD, barnläkare Helsingfors, Finland Nordisk konferanse Tandhelsetjenestens rolle ved omsorgssvikt og overgrep mot barn 7. 8. mai 2009 i Oslo är

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap

Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap Barnmisshandel Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap 2015-05-06 Barmisshandelns historia Barnamord Slaveri Barnarbete Lindning av spädbarn Aga som uppfostringsmetod När barnmisshandel uppmärksammades Ambroise

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Vad händer med barnen?

Vad händer med barnen? Vad händer med barnen? Kopplingar mellan upplevelser av våld under barndomen och ohälsa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. Akademiska barnsjukhuset/uppsala universitet Varför behöver vi skydda

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se Barnmisshandel i de industrialiserade

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna

Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av 2 500 unga vuxna Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Jakobstad 8.5.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att

Läs mer

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk Children at risk Steven Lucas, MD PhD Pediatrician Akademiska barnsjukhuset Uppsala Why do we need to protect children? 1. Children can t (and shouldn t need to) protect themselves from adults 2. Children

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer