En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Transkript

1 1 Rapport En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Sammanfattning De stora folksjukdomarna tar stor plats i hälso- och sjukvården. Patientgrupper med dessa kroniska sjukdomar behöver tillsammans med professionerna arbeta fram nya lösningar för hur delaktighet, vård och behandling kan utvecklas. Under hösten 2014 påbörjades projektet med att nio vårdcentraler*, två privata och övriga landstingsdrivna i de olika regionerna i Sverige, besöktes av projektgruppen. Vårdcentralerna valdes utifrån goda resultat i den Nationella Patientenkäten samt efter tips från patienter. Lokala patientrepresentanter fanns med vid varje möte och de ställde frågor utifrån sin erfarenhet. Den nya Patentlagen som började gälla från 1/ var utgångspunkten vid besöken. Frågor som tex. fast vårdkontakt, patientutbildning och samordning diskuterades. Återrapportering gjordes i januari till de vårdcentraler som besöktes. Referensgruppen övriga 33 medlemsförbund i Handikappförbunden inbjöds till information om projektet i september 2014 och februari 2015 och information via mail sänds dessutom. Finansiering av vården har olika lösningar vilket inte alltid är bra för personer med kronisk sjukdom. Vårdcentralernas personal vill göra ett bra arbete utifrån tillgängliga resurser för att hjälpa de patienter som söker vård. Att åtgärder behövs för att förändra dagsläget i primärvården är tydligt, och det handlar om att våga ta de beslut som behövs och lyssna på patienter och personal. Med nya tankar om varför och hur verksamheten bör ändras kan primärvården framöver bli en attraktiv arbetsplats för personal och forskare och dessutom tillgänglig för patienterna. * alla benämns vårdcentraler även om de på flera orter kallas hälsocentraler.

2 2 Bakgrund I regeringens handlingsplan 2014 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar beskrivs projektet så här: Projektet ska lyfta fram framgångsfaktorer som kännetecknar en bra primärvård utifrån ett patientperspektiv. Det handlar om vilka kunskaper personalen har om kroniska sjukdomar, vilka förutsättningar som finns för patienter att medverka i vården och i vilken utsträckning vårdcentralerna arbetar utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Ett utbildningsmaterial ska sammanställas och delges vårdcentraler och patientorganisationer. Projektet startade i maj månad då Britta Berglund, leg. sjuksköterska, med dr anställdes som projektledare. Britta har lång erfarenhet inom geriatrisk vård och har disputerat vid Karolinska Institutet med en avhandling om hur det är att leva med Ehlers-Danlos syndrom (EDS), ett sällsynt bindvävstillstånd med överrörliga leder, tänjbar hud, blödningsbenägenhet och smärta. Styrgruppen består av kanslichef Annika Nyström Karlsson, Lars Berge- Kleber samt Britta Berglund. Projektgruppen utsågs i ansökan och deltagarna kom från Astma och Allergiförbundet (Eva-Maria Dufva), Riksförbundet Hjärt-Lung (Pelle Johansson), Svenska Diabetesförbundet (Lillemor Fernström) och Reumatikerförbundet (Christina Fjellström). Projektgruppens deltagare arbetar en dag per vecka med detta projekt, och varje förbund får 20 procent (11223 kr) i ersättning för detta. Övriga 33 medlemsorganisationer i Handikappförbunden är referensgrupp och de informeras via e-post om projektet och inbjuds till informationstillfällen varje halvår. Syfte Att klargöra vilka faktorer som gör att en vårdcentral fungerar optimalt, initiera kompetens- och kunskapsutveckling i samverkan mellan patienter och personal och hitta former för hur utbildningen kan spridas över landet. Målet Att skapa en modell för hur en patientorganisation tillsammans med personalgrupper inom primärvården kan ta fram kriterier för bästa möjliga vård för personer med kroniska sjukdomar. Det betyder att bästa möjliga vård ska erbjudas och att faktorer som gör att en vårdcentral fungerar optimalt tydliggörs. Genomförande Nio vårdcentraler i landet har besökts, två privata och övriga landstingsdrivna. Två av de landstingsdrivna (Stockholm) arbetar med

3 3 akademisk inriktning och en i Malmö har disputerad person. Antal listade patienter är mellan personer. En del fakta presenteras här: Antal listade pat. område finansiering journalsystem kvalitetsregister Hjälpmedel 1600 Landsbygd ACG COSMIC NDR, SWEDEM ja Norra VAS 7064 Landsbygd Norra Kapitering +ACG VAS NDR ja 7450 Landsbygd Skåne Hälsovalet PMO NDR, BOA, SWEDEM Ja, i kommunen 8524 Landsbygd Uppsala ACG CAMBIO COSMIC NDR, SWEDEM Ja, i kommunen Storstad ACG MEDIDOC NDR, SWEDEM ja Västra Götaland ASYNJA Storstad Per besök Take Care NDR, SWEDEM ja Stockholm Storstad Skåne Hälsovalet PMO NDR Luftvägsregistret ja Storstad Östergötland ACG COSMIC NDR Ja, i kommunen Storstad Stockholm Per besök (59000 besök) Take Care NDR ja Vård/hälsocentralerna arbetar med: Äldreperspektivet: arbete med minnesmottagning, äldremottagning med direktnummer till sjuksköterska >75 år, stöd till närstående till person med demens, hälsosamtal, information till allmänheten, mindfulness, artros-, diabetes-, smärtskola, multimodalt smärtteam, återkommande föreläsningar på skiftande teman, samverkan med patientföreningar som reumatiker- Rotary-byaföreningar; fast vårdkontakt skapas för de som behöver uppföljning. Diskussioner om att förbättra vårdcentralens rutiner: ny patient får fylla i en blankett om sina önskemål; ronder ur patientsäkerhetsperspektiv tex hur kan personalen arbeta för att inte missa ett alarmerande provsvar, eller att en patient behöver en åtgärd men inte själv efterfrågar den. Att patienten vill läsa sin journal: det är ofta patienter med cancer som önskar detta.

4 4 Samarbete med sjukhus och med kommun: viktigt när det gäller planering av rehabilitering. Bra när tider finns avsatta för kommunens sjuksköterska att få diskutera vårdproblem med läkaren. Återkommande internutbildning för flera personalkategorier: fortbildnings-, planeringsdagar, HLR, brandutbildning, E-hälsa, specifika kurser som livsstil, diabetes- och astmadagar, sårvård, fotvård, handledarutbildning. Studenter från sjuksköterske-, arbetsterapi-, fysioterapeut- och läkarutbildning handleds. Regelbunden uppföljning av extern utbildning för läkare. För att säkra producentobunden och ändamålsenlig förskrivning - inga besök av läkemedelsindustrin. Personalgrupper: Diabetes- och astma-kolsjuksköterska är prioriterade i personalgrupperna. Fysioterapeut saknas ibland, men då finns samarbete med sjukhuset. Specialister i allmänmedicin, underläkare, AT-/ST-läkare. Arbetsterapeut med visst ansvar för hjälpmedel, elrullstolar, bolltäcken etc. Rehab koordinator, diabetes-, astma/kol-, hypertoni-, vaccinationssjuksköterska, bedömningssjuksköterska, smärtteam, psykolog, dietist, undersköterska, sekreterare, minnes- och bensårsmottagning, uroterapeut, medicinsk sekreterare, kurator, tolk anlitas när så behövs. Sjuksköterska som utbildats i Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) en dag/vecka. Samverkan med patientorganisationer Behov av att patientorganisationer är aktiva finns på vårdcentralerna men uttrycks inte alltid till dessa. Patientutbildning: bra om det kan genomföras men patienterna uteblir ibland, oklar orsak kan vara språkproblem, förståelse av information, bör undersökas. Personer med sällsynta diagnoser: många diagnoser är ganska okända trots att antalet diagnoser är stort. För dessa saknas vård och planering, trots att det handlar om kroniska tillstånd. De sköts ofta individuellt av distriktsläkare, kanske i samråd med berörd specialistklinik i tillämpliga fall. Specifika problem beroende på läge i landet Landsbygd: sjukhusets arbete med röntgen, behandlingar, prover görs av vårdcentralen men finansieras inte; ett skäl är att man behöver mer specialisering för att slippa skicka patienterna långt. Ett problem som lyftes var att tolkar som anlitas inte alltid kan svenska språket bra, vilket försvårar tolkning för läkaren. Om läkaren kan patientens språk finns en risk att han blir utnyttjad med andra uppgifter. Ibland upplevs tolkarna som oprofessionella, tolkar inte rätt, vill ta patientens plats, högljudda, nämner inte tystnadsplikten.

5 5 Läkemedelsgenomgångar för äldre E-hälsa genomförs på flera vårdcentraler en gång per år för patienter >65 Kontakter via internet kan vara ett sätt att öka tillgänglighet till vårdcentralen, kräver andra rutiner och utbildning för personalen och även för patienterna. Om patienter ska kunna delta i vården måste kostnader avsättas för både patienter och personal. Utveckling pågår med företag som arbetar med nya produkter för att förbättra användning av Internet för ökad kommunikation och patientsäkerhet. E-hälsomyndigheten och SKL deltar. Tillgång till dator för patienterna på vårdcentralen skulle vara en möjlighet att öka datorkunskap hos patienterna; personalen behöver då mer kunskaper för att kunna hjälpa till. I Skåneregionen pågår projekt med att utveckla appar i vården. Kvalitetsregister behöver utvecklas för tex de sällsynta diagnoserna och andra som idag saknar register. Viktigt är då att skapa automatisk överföring av data från journal till register för att inte öka kraven på personal för detta arbete som blir dubbel dokumentation. Utmaningar Nya patientgrupper tillkommer som ökar personalens kompetensbehov och arbetsfält: sådana grupper är unga personer som har KOL eller diabetes, ensamkommande flyktingbarn, psykisk ohälsa i olika åldrar-viktigt att utreda om det är psykisk sjukdom. Patientutbildningar har få deltagare, det är svårt att arbeta med förändring av livsstil eller tobaksavvänjning. Kommunikation försvåras av att det finns olika journalsystem på vårdcentral och i kommunen och hemtjänst bedrivs av flera företag. Kulturella faktorer kan påverka samarbetet där det finns många ensamma äldre med utländsk härkomst. Önskemål läkare vill arbeta med forskning, sjuksköterske-at är önskvärt för kompetensbehovet, att få ett diabetesteam med flera professioner, fler allmänläkare, läkare som arbetar med korttidsboende, mer specialisering önskas pga långa avstånd, tillgång till akutplatser på sjukhus, att få en sjukgymnast på vårdcentralen, mer samarbete med patientföreningar, samordnare på rehabiliteringen för patienten, kunnigare tolkar som även pratar bra svenska, astma/kolmottagningar.

6 6 Diskussion Att det finns mycket att göra vad gäller patienters deltagande, samarbete med vårdcentraler och samordning av vården är tydligt. I patientråd har tagits upp hur patientens deltagande i vården kan bli bättre (Vårdanalys). Förslagsvis kan arenor för patienter och professioner skapas för att tillsammans arbeta fram nya lösningar för hur delaktighet, vård och behandling kan utvecklas. Om patienterna via e-post kan kontakta läkaren med korta, enkla frågor, skulle antalet patientbesök troligen minska. Andra förslag är att prioritera resurser till forskning om nyttan med att involvera patienter i utvecklingsarbetet och hur vården kan göra detta på ett ändamålsenligt och framgångsrikt sätt. Även att integrera forskning och utveckling så att resultaten blir tillgängliga i praktiken snabbare än idag. Här finns möjligheter med utveckling av akademiska tjänster på vårdcentralerna. Även vårdpersonal behöver stöd för att snabbt omsätta resultaten i praktisk handling som kommer alla patienter till del. Kostnaden för vård är inte oviktigt i sammanhanget. Den årliga sjukvårdskostnaden för en person med över fem diagnoser, varav många är kroniska, har beräknats till kr per år i Sverige, och motsvarande siffra för en person utan någon kronisk diagnos beräknas till 7000 kr (Vårdanalys). Finansiering av primärvård sker på olika sätt i landstingen, och kostnaden baseras på flera faktorer, där landstingen skiljer sig åt. Vad som är viktigt är att patienter med kroniska sjukdomar får den tid de behöver på vårdcentralerna. Det handlar både om unga och äldre, med kända och okända diagnoser, och om det finns vårdprogram och kvalitetsregister. Här är de sällsynta diagnoserna utsatta grupper eftersom det saknas kunskaper om konsekvenserna av dessa diagnoser. Det finns anledning att förbättra för dessa grupper om vården ska vara jämlik. Bättre integration i vården skulle också leda till förbättrade vårdresultat och sänkta vårdkostnader, enligt Socialstyrelsen. Tyskland är ett exempel att lära av. Där har vårdkostnaderna sänkts med hjälp av bättre integrerad vård. I detta ingår evidensbaserade vårdprogram, multidisciplinära genomgångar och ersättning utifrån resultat (Knappschaft). Valencia är ett annat exempel. Där finns specialister på varje vårdcentral, verksamheten utökas med röntgen, lättakut och specialistöppenvårdsmottagning och integrerade informationssystem ger incitament för att arbeta preventivt. Det har inneburit minskade köer, fler besök i primärvården år från år, färre akutbesök år från år, mindre akuta åkommor till sjukhusakuten vilka har minskat från 19,5 procent till 3,5 procent. Dessutom, nöjda patienter och en väntetid på akuten på i snitt 10 minuter. E-hälsa är ett område som kommer att utvecklas starkt under de närmaste åren. Samtliga landsting/regioner och kommuner har ett mål att under 2015

7 7 ska befintliga ekonomiska ersättningsformer till vårdgivare förändrats så att de stimulerar användning av E-hälsotjänster. Med bättre användning av internet bör tid frigöras för personliga möten. Ett samarbete finns nu mellan Center för e-hälsa i samverkan, Socialdepartementet, Regeringskansliet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdföretagarna och Famna. Slutsatser För att förändra verksamheten i primärvården är det nödvändigt att patienter och personal får möjlighet att påverka. Det är viktigt för att primärvården framöver ska bli en attraktiv arbetsplats för personal och forskare och tillgänglig för patienterna. Resultatbaserad ersättning för vård av personer med kroniska sjukdomar bör styras utifrån patientens behov. Kontinuitet, förebyggande insatser och uppsökande vård kan vara mått på god tillgänglighet såväl som en fast vårdkontakt. Här behövs också att landsting, kommun, vårdcentral och professionerna är med i diskussionerna och att konkret samordning av vården förbättras. Då skulle undanträngning av grupperna med kroniska sjukdomar förhindras eftersom de ofta behöver mer tid med de olika professionerna än en patient med enklare åkommor. Resurser medel och lokaler - behövs för att utbildning, handledning, studenter, forskning ska vara möjligt. För att patientorganisationerna ska kunna delta i samråd krävs också finansiering eftersom dessa ideella organisationer ofta är små och har bristande resurser. Planering av projektet 2015 Fysiskt informationsmöte till referensgruppen 11 februari och via mail varje månad. Två fokusgrupper en med äldre och en med yngre patientrepresentanter - arrangeras under våren i Umeå, Örebro och Jönköping. Frågor som tas upp handlar om akut- och uppföljningsbesök, läkemedel, E-hälsa, utbildning om sin sjukdom, bemötande, samordning-remittering, livsstil, läkemedelsgenomgång, behandlingsmål, planering och även de frågor som de intervjuade själva tar upp. Rapport om fokusgrupperna kommer att skrivas före sommaren. Utifrån resultatet av fokusgrupperna kommer eventuellt enkäter att sändas till patientorganisationerna. Fortsatta diskussioner med vårdcentralerna om lokala seminarier, kvällstidsseminarier kan prövas. Arbetet med utvärdering pågår.

8 8 Att projektet inte kunnat använda tillgängliga medel under 2014 beror ju på att det kom igång först i maj månad. Projektgruppen fortsätter med aktiviteter för att ta vara på och bygga på de kunskaper vi fått hittills. Under 2015 genomförs projektet med ytterligare kontakter och utveckling av samarbetet med primärvården och patientorganisationer. Planering av att skapa ett gemensamt utbildningsmaterial för vårdcentraler och patientorganisationer pågår. Sundbyberg Britta Berglund Handikappförbunden Sturegatan 4A Box Sundbyberg

9 9 Referenser Boivin A, Lehoux P, Lacombe R, Burgers J, Grol R. Involving patients in setting priorities for health-care improvement: a cluster randomized trial. Implementation Science, 2014, 9:24 Center för E-hälsa i samverkan., Framgångsfaktorer i diabetesvården. Rapport, SKL Fredriksson M, Edenström MM, Lundahl A, Björkman L. ACG-modell kan förutsäga vilka som blir högkonsumenter av sjukvård. Läkartidningen 2015;112:DCUZ Knappschaft (http://www.knappschaft.de/de/o_home/home_node.html) Kommissionen för jämlik vård. Ojämlik vård-ett hot mot vår sjukvård. Slutrapport, mars 2015 Telemedicin i glesbygd ger nöjdare patienter och högre kompetens. Läkartidningen 2001, volym 98, nr. 38, Peter Lindgren. Ersättning i sjukvården. Modeller, ersättning, rekommendationer. SNS Förlag, Box 5629, Stockholm Telefon: ; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2014 Socialstyrelsen. Åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Primärvård och korttidsboende vad behöver förändras? Rapport Socialstyrelsen. Enkla råd för bra matvanor. Art.nr Socialstyrelsen. Att mötas i hälso- och sjukvård Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor Vårdanalys. Vården ur patienternas perspektiv jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder. Rapport 2014:11 Vårdanalys. VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. 2014

10 10 Bilaga Ett preliminärt förslag till hur en väl fungerande vårdcentral för personer med kroniska sjukdomar kan utformas Kronjuvelen (bilaga).

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Handlingsplan Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Handlingsplan Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Handlingsplan 2014 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Tryck: Elanders 2014 Omslagsfoto: Johnér Artikelnr: S2014.016 Innehåll

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

På gång inom äldreområdet!

På gång inom äldreområdet! På gång inom äldreområdet! 2016-02-04 Linda Macke Nationellt Ökad bemanning ÄO Kunskapssatsning ÄO/FH Överenskommelse: Psykisk hälsa Betänkande: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Utredning:

Läs mer

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016 Frukostdialog om patientlagen Almedalen 4 juli 2016 Rapport från frukostdialog om patientlagen Datum: Måndag den 4 juli 2016 Plats: I BrainBus vid Visby hamn Moderator: Marit Jenset Deltagare: Anna Starbrink

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Mariefred 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv VÅRDCENTRALERNA BRA LIV 1 Bra Liv 2 VÅRDCENTRALERNA BRA LIV Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende bemötande och tillgänglighet.

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Anders Wallner Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 30 anders.wallner@skane.se Datum 2017-01-23 Förfrågningsunderlag för Ackreditering

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-12-01 Vårdcentralen Löddeköpinge Klinik Kävlinge Ort Kerstin Ermebrant och Ulf Eklund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården Regeringsbeslut I:4 2014-09-04 S2014/6503/FS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

EDS i sydöstra sjukvårdsregionen

EDS i sydöstra sjukvårdsregionen EDS i sydöstra sjukvårdsregionen Vad är EDS Ehlers-Danlos syndrom EDS ingår i en grupp ärftliga bindvävsförändringar De vanligaste formerna av EDS (klassisk- eller överrörlighetstyp) Diagnosen baseras

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Primärvård

Kvalitetsdeklaration Primärvård 1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en

Läs mer