En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Transkript

1 1 Rapport En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Sammanfattning De stora folksjukdomarna tar stor plats i hälso- och sjukvården. Patientgrupper med dessa kroniska sjukdomar behöver tillsammans med professionerna arbeta fram nya lösningar för hur delaktighet, vård och behandling kan utvecklas. Under hösten 2014 påbörjades projektet med att nio vårdcentraler*, två privata och övriga landstingsdrivna i de olika regionerna i Sverige, besöktes av projektgruppen. Vårdcentralerna valdes utifrån goda resultat i den Nationella Patientenkäten samt efter tips från patienter. Lokala patientrepresentanter fanns med vid varje möte och de ställde frågor utifrån sin erfarenhet. Den nya Patentlagen som började gälla från 1/ var utgångspunkten vid besöken. Frågor som tex. fast vårdkontakt, patientutbildning och samordning diskuterades. Återrapportering gjordes i januari till de vårdcentraler som besöktes. Referensgruppen övriga 33 medlemsförbund i Handikappförbunden inbjöds till information om projektet i september 2014 och februari 2015 och information via mail sänds dessutom. Finansiering av vården har olika lösningar vilket inte alltid är bra för personer med kronisk sjukdom. Vårdcentralernas personal vill göra ett bra arbete utifrån tillgängliga resurser för att hjälpa de patienter som söker vård. Att åtgärder behövs för att förändra dagsläget i primärvården är tydligt, och det handlar om att våga ta de beslut som behövs och lyssna på patienter och personal. Med nya tankar om varför och hur verksamheten bör ändras kan primärvården framöver bli en attraktiv arbetsplats för personal och forskare och dessutom tillgänglig för patienterna. * alla benämns vårdcentraler även om de på flera orter kallas hälsocentraler.

2 2 Bakgrund I regeringens handlingsplan 2014 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar beskrivs projektet så här: Projektet ska lyfta fram framgångsfaktorer som kännetecknar en bra primärvård utifrån ett patientperspektiv. Det handlar om vilka kunskaper personalen har om kroniska sjukdomar, vilka förutsättningar som finns för patienter att medverka i vården och i vilken utsträckning vårdcentralerna arbetar utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Ett utbildningsmaterial ska sammanställas och delges vårdcentraler och patientorganisationer. Projektet startade i maj månad då Britta Berglund, leg. sjuksköterska, med dr anställdes som projektledare. Britta har lång erfarenhet inom geriatrisk vård och har disputerat vid Karolinska Institutet med en avhandling om hur det är att leva med Ehlers-Danlos syndrom (EDS), ett sällsynt bindvävstillstånd med överrörliga leder, tänjbar hud, blödningsbenägenhet och smärta. Styrgruppen består av kanslichef Annika Nyström Karlsson, Lars Berge- Kleber samt Britta Berglund. Projektgruppen utsågs i ansökan och deltagarna kom från Astma och Allergiförbundet (Eva-Maria Dufva), Riksförbundet Hjärt-Lung (Pelle Johansson), Svenska Diabetesförbundet (Lillemor Fernström) och Reumatikerförbundet (Christina Fjellström). Projektgruppens deltagare arbetar en dag per vecka med detta projekt, och varje förbund får 20 procent (11223 kr) i ersättning för detta. Övriga 33 medlemsorganisationer i Handikappförbunden är referensgrupp och de informeras via e-post om projektet och inbjuds till informationstillfällen varje halvår. Syfte Att klargöra vilka faktorer som gör att en vårdcentral fungerar optimalt, initiera kompetens- och kunskapsutveckling i samverkan mellan patienter och personal och hitta former för hur utbildningen kan spridas över landet. Målet Att skapa en modell för hur en patientorganisation tillsammans med personalgrupper inom primärvården kan ta fram kriterier för bästa möjliga vård för personer med kroniska sjukdomar. Det betyder att bästa möjliga vård ska erbjudas och att faktorer som gör att en vårdcentral fungerar optimalt tydliggörs. Genomförande Nio vårdcentraler i landet har besökts, två privata och övriga landstingsdrivna. Två av de landstingsdrivna (Stockholm) arbetar med

3 3 akademisk inriktning och en i Malmö har disputerad person. Antal listade patienter är mellan personer. En del fakta presenteras här: Antal listade pat. område finansiering journalsystem kvalitetsregister Hjälpmedel 1600 Landsbygd ACG COSMIC NDR, SWEDEM ja Norra VAS 7064 Landsbygd Norra Kapitering +ACG VAS NDR ja 7450 Landsbygd Skåne Hälsovalet PMO NDR, BOA, SWEDEM Ja, i kommunen 8524 Landsbygd Uppsala ACG CAMBIO COSMIC NDR, SWEDEM Ja, i kommunen Storstad ACG MEDIDOC NDR, SWEDEM ja Västra Götaland ASYNJA Storstad Per besök Take Care NDR, SWEDEM ja Stockholm Storstad Skåne Hälsovalet PMO NDR Luftvägsregistret ja Storstad Östergötland ACG COSMIC NDR Ja, i kommunen Storstad Stockholm Per besök (59000 besök) Take Care NDR ja Vård/hälsocentralerna arbetar med: Äldreperspektivet: arbete med minnesmottagning, äldremottagning med direktnummer till sjuksköterska >75 år, stöd till närstående till person med demens, hälsosamtal, information till allmänheten, mindfulness, artros-, diabetes-, smärtskola, multimodalt smärtteam, återkommande föreläsningar på skiftande teman, samverkan med patientföreningar som reumatiker- Rotary-byaföreningar; fast vårdkontakt skapas för de som behöver uppföljning. Diskussioner om att förbättra vårdcentralens rutiner: ny patient får fylla i en blankett om sina önskemål; ronder ur patientsäkerhetsperspektiv tex hur kan personalen arbeta för att inte missa ett alarmerande provsvar, eller att en patient behöver en åtgärd men inte själv efterfrågar den. Att patienten vill läsa sin journal: det är ofta patienter med cancer som önskar detta.

4 4 Samarbete med sjukhus och med kommun: viktigt när det gäller planering av rehabilitering. Bra när tider finns avsatta för kommunens sjuksköterska att få diskutera vårdproblem med läkaren. Återkommande internutbildning för flera personalkategorier: fortbildnings-, planeringsdagar, HLR, brandutbildning, E-hälsa, specifika kurser som livsstil, diabetes- och astmadagar, sårvård, fotvård, handledarutbildning. Studenter från sjuksköterske-, arbetsterapi-, fysioterapeut- och läkarutbildning handleds. Regelbunden uppföljning av extern utbildning för läkare. För att säkra producentobunden och ändamålsenlig förskrivning - inga besök av läkemedelsindustrin. Personalgrupper: Diabetes- och astma-kolsjuksköterska är prioriterade i personalgrupperna. Fysioterapeut saknas ibland, men då finns samarbete med sjukhuset. Specialister i allmänmedicin, underläkare, AT-/ST-läkare. Arbetsterapeut med visst ansvar för hjälpmedel, elrullstolar, bolltäcken etc. Rehab koordinator, diabetes-, astma/kol-, hypertoni-, vaccinationssjuksköterska, bedömningssjuksköterska, smärtteam, psykolog, dietist, undersköterska, sekreterare, minnes- och bensårsmottagning, uroterapeut, medicinsk sekreterare, kurator, tolk anlitas när så behövs. Sjuksköterska som utbildats i Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) en dag/vecka. Samverkan med patientorganisationer Behov av att patientorganisationer är aktiva finns på vårdcentralerna men uttrycks inte alltid till dessa. Patientutbildning: bra om det kan genomföras men patienterna uteblir ibland, oklar orsak kan vara språkproblem, förståelse av information, bör undersökas. Personer med sällsynta diagnoser: många diagnoser är ganska okända trots att antalet diagnoser är stort. För dessa saknas vård och planering, trots att det handlar om kroniska tillstånd. De sköts ofta individuellt av distriktsläkare, kanske i samråd med berörd specialistklinik i tillämpliga fall. Specifika problem beroende på läge i landet Landsbygd: sjukhusets arbete med röntgen, behandlingar, prover görs av vårdcentralen men finansieras inte; ett skäl är att man behöver mer specialisering för att slippa skicka patienterna långt. Ett problem som lyftes var att tolkar som anlitas inte alltid kan svenska språket bra, vilket försvårar tolkning för läkaren. Om läkaren kan patientens språk finns en risk att han blir utnyttjad med andra uppgifter. Ibland upplevs tolkarna som oprofessionella, tolkar inte rätt, vill ta patientens plats, högljudda, nämner inte tystnadsplikten.

5 5 Läkemedelsgenomgångar för äldre E-hälsa genomförs på flera vårdcentraler en gång per år för patienter >65 Kontakter via internet kan vara ett sätt att öka tillgänglighet till vårdcentralen, kräver andra rutiner och utbildning för personalen och även för patienterna. Om patienter ska kunna delta i vården måste kostnader avsättas för både patienter och personal. Utveckling pågår med företag som arbetar med nya produkter för att förbättra användning av Internet för ökad kommunikation och patientsäkerhet. E-hälsomyndigheten och SKL deltar. Tillgång till dator för patienterna på vårdcentralen skulle vara en möjlighet att öka datorkunskap hos patienterna; personalen behöver då mer kunskaper för att kunna hjälpa till. I Skåneregionen pågår projekt med att utveckla appar i vården. Kvalitetsregister behöver utvecklas för tex de sällsynta diagnoserna och andra som idag saknar register. Viktigt är då att skapa automatisk överföring av data från journal till register för att inte öka kraven på personal för detta arbete som blir dubbel dokumentation. Utmaningar Nya patientgrupper tillkommer som ökar personalens kompetensbehov och arbetsfält: sådana grupper är unga personer som har KOL eller diabetes, ensamkommande flyktingbarn, psykisk ohälsa i olika åldrar-viktigt att utreda om det är psykisk sjukdom. Patientutbildningar har få deltagare, det är svårt att arbeta med förändring av livsstil eller tobaksavvänjning. Kommunikation försvåras av att det finns olika journalsystem på vårdcentral och i kommunen och hemtjänst bedrivs av flera företag. Kulturella faktorer kan påverka samarbetet där det finns många ensamma äldre med utländsk härkomst. Önskemål läkare vill arbeta med forskning, sjuksköterske-at är önskvärt för kompetensbehovet, att få ett diabetesteam med flera professioner, fler allmänläkare, läkare som arbetar med korttidsboende, mer specialisering önskas pga långa avstånd, tillgång till akutplatser på sjukhus, att få en sjukgymnast på vårdcentralen, mer samarbete med patientföreningar, samordnare på rehabiliteringen för patienten, kunnigare tolkar som även pratar bra svenska, astma/kolmottagningar.

6 6 Diskussion Att det finns mycket att göra vad gäller patienters deltagande, samarbete med vårdcentraler och samordning av vården är tydligt. I patientråd har tagits upp hur patientens deltagande i vården kan bli bättre (Vårdanalys). Förslagsvis kan arenor för patienter och professioner skapas för att tillsammans arbeta fram nya lösningar för hur delaktighet, vård och behandling kan utvecklas. Om patienterna via e-post kan kontakta läkaren med korta, enkla frågor, skulle antalet patientbesök troligen minska. Andra förslag är att prioritera resurser till forskning om nyttan med att involvera patienter i utvecklingsarbetet och hur vården kan göra detta på ett ändamålsenligt och framgångsrikt sätt. Även att integrera forskning och utveckling så att resultaten blir tillgängliga i praktiken snabbare än idag. Här finns möjligheter med utveckling av akademiska tjänster på vårdcentralerna. Även vårdpersonal behöver stöd för att snabbt omsätta resultaten i praktisk handling som kommer alla patienter till del. Kostnaden för vård är inte oviktigt i sammanhanget. Den årliga sjukvårdskostnaden för en person med över fem diagnoser, varav många är kroniska, har beräknats till kr per år i Sverige, och motsvarande siffra för en person utan någon kronisk diagnos beräknas till 7000 kr (Vårdanalys). Finansiering av primärvård sker på olika sätt i landstingen, och kostnaden baseras på flera faktorer, där landstingen skiljer sig åt. Vad som är viktigt är att patienter med kroniska sjukdomar får den tid de behöver på vårdcentralerna. Det handlar både om unga och äldre, med kända och okända diagnoser, och om det finns vårdprogram och kvalitetsregister. Här är de sällsynta diagnoserna utsatta grupper eftersom det saknas kunskaper om konsekvenserna av dessa diagnoser. Det finns anledning att förbättra för dessa grupper om vården ska vara jämlik. Bättre integration i vården skulle också leda till förbättrade vårdresultat och sänkta vårdkostnader, enligt Socialstyrelsen. Tyskland är ett exempel att lära av. Där har vårdkostnaderna sänkts med hjälp av bättre integrerad vård. I detta ingår evidensbaserade vårdprogram, multidisciplinära genomgångar och ersättning utifrån resultat (Knappschaft). Valencia är ett annat exempel. Där finns specialister på varje vårdcentral, verksamheten utökas med röntgen, lättakut och specialistöppenvårdsmottagning och integrerade informationssystem ger incitament för att arbeta preventivt. Det har inneburit minskade köer, fler besök i primärvården år från år, färre akutbesök år från år, mindre akuta åkommor till sjukhusakuten vilka har minskat från 19,5 procent till 3,5 procent. Dessutom, nöjda patienter och en väntetid på akuten på i snitt 10 minuter. E-hälsa är ett område som kommer att utvecklas starkt under de närmaste åren. Samtliga landsting/regioner och kommuner har ett mål att under 2015

7 7 ska befintliga ekonomiska ersättningsformer till vårdgivare förändrats så att de stimulerar användning av E-hälsotjänster. Med bättre användning av internet bör tid frigöras för personliga möten. Ett samarbete finns nu mellan Center för e-hälsa i samverkan, Socialdepartementet, Regeringskansliet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdföretagarna och Famna. Slutsatser För att förändra verksamheten i primärvården är det nödvändigt att patienter och personal får möjlighet att påverka. Det är viktigt för att primärvården framöver ska bli en attraktiv arbetsplats för personal och forskare och tillgänglig för patienterna. Resultatbaserad ersättning för vård av personer med kroniska sjukdomar bör styras utifrån patientens behov. Kontinuitet, förebyggande insatser och uppsökande vård kan vara mått på god tillgänglighet såväl som en fast vårdkontakt. Här behövs också att landsting, kommun, vårdcentral och professionerna är med i diskussionerna och att konkret samordning av vården förbättras. Då skulle undanträngning av grupperna med kroniska sjukdomar förhindras eftersom de ofta behöver mer tid med de olika professionerna än en patient med enklare åkommor. Resurser medel och lokaler - behövs för att utbildning, handledning, studenter, forskning ska vara möjligt. För att patientorganisationerna ska kunna delta i samråd krävs också finansiering eftersom dessa ideella organisationer ofta är små och har bristande resurser. Planering av projektet 2015 Fysiskt informationsmöte till referensgruppen 11 februari och via mail varje månad. Två fokusgrupper en med äldre och en med yngre patientrepresentanter - arrangeras under våren i Umeå, Örebro och Jönköping. Frågor som tas upp handlar om akut- och uppföljningsbesök, läkemedel, E-hälsa, utbildning om sin sjukdom, bemötande, samordning-remittering, livsstil, läkemedelsgenomgång, behandlingsmål, planering och även de frågor som de intervjuade själva tar upp. Rapport om fokusgrupperna kommer att skrivas före sommaren. Utifrån resultatet av fokusgrupperna kommer eventuellt enkäter att sändas till patientorganisationerna. Fortsatta diskussioner med vårdcentralerna om lokala seminarier, kvällstidsseminarier kan prövas. Arbetet med utvärdering pågår.

8 8 Att projektet inte kunnat använda tillgängliga medel under 2014 beror ju på att det kom igång först i maj månad. Projektgruppen fortsätter med aktiviteter för att ta vara på och bygga på de kunskaper vi fått hittills. Under 2015 genomförs projektet med ytterligare kontakter och utveckling av samarbetet med primärvården och patientorganisationer. Planering av att skapa ett gemensamt utbildningsmaterial för vårdcentraler och patientorganisationer pågår. Sundbyberg Britta Berglund Handikappförbunden Sturegatan 4A Box Sundbyberg

9 9 Referenser Boivin A, Lehoux P, Lacombe R, Burgers J, Grol R. Involving patients in setting priorities for health-care improvement: a cluster randomized trial. Implementation Science, 2014, 9:24 Center för E-hälsa i samverkan., Framgångsfaktorer i diabetesvården. Rapport, SKL Fredriksson M, Edenström MM, Lundahl A, Björkman L. ACG-modell kan förutsäga vilka som blir högkonsumenter av sjukvård. Läkartidningen 2015;112:DCUZ Knappschaft (http://www.knappschaft.de/de/o_home/home_node.html) Kommissionen för jämlik vård. Ojämlik vård-ett hot mot vår sjukvård. Slutrapport, mars 2015 Telemedicin i glesbygd ger nöjdare patienter och högre kompetens. Läkartidningen 2001, volym 98, nr. 38, Peter Lindgren. Ersättning i sjukvården. Modeller, ersättning, rekommendationer. SNS Förlag, Box 5629, Stockholm Telefon: ; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2014 Socialstyrelsen. Åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Primärvård och korttidsboende vad behöver förändras? Rapport Socialstyrelsen. Enkla råd för bra matvanor. Art.nr Socialstyrelsen. Att mötas i hälso- och sjukvård Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor Vårdanalys. Vården ur patienternas perspektiv jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder. Rapport 2014:11 Vårdanalys. VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom. 2014

10 10 Bilaga Ett preliminärt förslag till hur en väl fungerande vårdcentral för personer med kroniska sjukdomar kan utformas Kronjuvelen (bilaga).

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

2015-06-22 S2015/2282/FS

2015-06-22 S2015/2282/FS Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Vården på webben. Projektinformation

Vården på webben. Projektinformation Vården på webben Projektinformation Skola Rektor Lärare Assistent Skoltaxi Skolvärdinna Förs. kassa Vårdbidrag LASS Bilstöd Bilanpassn. företag Hjälpcentral Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelstekniker Hjälpmedelsleverantör

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer