Annikas ruta. Innehåll. 1 Annikas ruta 2 Saneringsenhet på SU. 3 Reflektion krig uppdragsutbildningen Att förstå och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Annikas ruta. Innehåll. 1 Annikas ruta 2 Saneringsenhet på SU. 3 Reflektion krig uppdragsutbildningen Att förstå och"

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , September 2007 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum/pkmc Annikas ruta Innehåll 1 Annikas ruta 2 Saneringsenhet på SU Räddningsverkets mobila kemförråd Skyddsdräkter Regionens Hus, GÖTEBORG Besöksadress: Svangatan 4 Tel Fax Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer gemensam utbildnings- och utvecklingsstrategi 3 Reflektion krig uppdragsutbildningen Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer 4 Krisstöd vid allvarliga händelser 5 Nordic Battle Group (NBG) 6 Utbildningar och övningar Personalnytt 7 Smittskyddsenheten informerar 8 Kvartalsporträtten Wolf Clarke, utbildare i psykosocialt omhändertagande Tom Birkeland, PKMC 11 Rapporter och andra lästips Nästa nummer av PKMC-nytt kommer ut den 15 december. Sommaren 2007 är nu slut och vi ser fram mot en förhoppningsvis vacker och solig höst. PKMC:s verksamhet har kommit igång och höstens utbildningar har startat. Den 5-7 september hade vi en 3-dagars hypotermikurs på Lökeberg där deltagarna fick, om inte tidigare i sommar, ett härligt salt bad i samband med att de räddades ur vattnet. Övningen genomfördes i strålande sol! Samtidigt pågick en internatkurs för de läkare och sjuksköterskor som skall ingå i de regionala sjukvårdsgrupperna. Även denna utbildning genomfördes i soligt höstväder, där också räddningstjänst och ambulanshelikoptern fanns på plats. Utbildningskatalogen för 2008 är nu klar och skickas ut till verksamheterna i mitten av september. Katalogen finns utlagd på vår hemsida Den utvärdering som Socialstyrelsen gjort efter projekt Storstad som genomfördes under våren i Göteborgsregionen, visade att det finns kunskapsbrister inom CBRNområdet framför allt inom den prehospitala sjukvården (inklusive ambulanssjukvård). Under 2008 kommer vi därför att kraftsamla utbildningarna inom dessa områden och för dessa målgrupper. Utbildningarna beskrivs i utbildningskatalogen. Socialstyrelsen kommer att genomföra tillsyn då vi skall besvara hur vi åtgärdat de brister som framkom under projektet. Det är därför av största vikt att den personal inom sjukhus och ambulanssjukvård som arbetar prehospitalt deltar i dessa utbildningar. Utbildningarna genomförs i samverkan med CMEG (Socialstyrelsens specialister inom ämnesområdena), sjukhusfysiker inom SU och Göteborgs universitet. Flera temadagar genomförs också under våren, bl a Samverkan PKL-POSOM den 30 januari och Det mångkulturella samhället den 14 mars som anordnas för tionde gången! Utbildningarna genomförs lokalt på sjukhusen, regionalt, nationellt och internationellt. Välkomna till våra utbildningar, temadagar, övningar och andra aktiviteter! Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt september

2 Saneringsenhet för personsanering vid händelser med farliga ämnen Sahlgrenska Universitetssjukhuset disponerar nu en mobil saneringsenhet som är placerad i anslutning till akutmottagningen på SU/Östra. Under hösten kommer utbildning att genomföras av den personal som skall bemanna och driftsätta saneringsenheten. Utbildningen kommer att ske i samverkan med PKMC. För ytterligare information, kontakta Räddningsverkets mobila kemförråd Ett av räddningsverkets mobila kemförråd har flyttats till Stenungsund. Anledningen till flytten är enligt tidningen Sirenen nr 5/07 att förråden skall ligga närmare den kemiska industrin. Förråden kan nyttjas av räddningstjänsten. Skyddsdräkter I december 2006 avbröt Socialstyrelsen den pågående upphandlingen av nya skyddsdräkter. Orsaken var att det anbud som klarade samtliga skall-krav hade ett pris som var långt över den prisnivå som var angiven. Kravspecifikationen har omarbetats under våren Avsikten är att upphandla ett nytt kroppsskydd som skall vara anpassat till befintligt andningsskydd för sjukvården. Upphandlingen görs gemensamt med Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket, eventuellt även med Tullverket och Kustbevakningen. Anbudsförfrågan utifrån de nya och omarbetade kravspecifikationerna har lagts ut nu efter sommaren och förhoppningsvis kommer leverans att ske under första halvåret För ytterligare information kontakta Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer Gemensam utbildnings- och utvecklingsstrategi Frågorna är många för oss som arbetar med utbildningar inom krisoch katastrofberedskap i en omvärld som ständigt förändras. Dessa frågor delade jag med sjukhusprästen Daniel Brattgård från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som jag haft förmånen att samarbeta med under många år. Daniel förmedlade kontakten med Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) våren 2004, vilket blev början till ett unikt samarbete mellan oss i Norrbotten och PKMC i Västra Götalandsregionen och sedermera även med Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala, Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. Bakgrunden till vår samverkan är att vi är övertygade om att det behövs ett nytänkande inom det psykosociala området hos myndigheter, offentlig sektor, näringsliv, trossamfund m fl innefattande en tvärprofessionell syn och tvärvetenskaplig kunskap för att kunna möta människor i olika kritiska situationer. Frimodigt tog vi oss an utvecklingsarbetet som vi rubricerade Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer - en gemensam utbildnings- och utvecklingsstrategi inom Europiska Unionen och övriga Europa. Det innebär att vi arbetar med behovet av en tvärvetenskaplig utveckling av att möta människor i olika kritiska situationer samt behovet av en röd tråd inom EU och övriga Europa. Det är angeläget att all hjälp och stöd ges utifrån ett medmänskligt och folkrättsligt perspektiv. Vi har nu avslutat vår första 10 p utbildning i Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer vid Luleå Tekniska Universitet. Särskilt glädjande var att de studerande i utvärderingen uttryckte att kunskapen rustat dem till att fungera bättre tillsammans med andra i olika kris- och katastrofsituationer. Planer finns nu på en 10 p utbildning i Västra Götalandsregionen samt att utveckla utbildningen till 40 p för att PKMC-nytt september

3 ge fördjupad kunskap till de som arbetar inom området kris- och katastrofberedskap. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Försvarshögskolan (FHS) har beslutat att kursen Att förstå och möta människor i olika situationer skall ingå som en delkurs i Magisterprogrammet i samhällsvetenskap med inriktning mot krisberedskap. Delkursen, som ger 7,5 högskolepoäng, ingår som moment 6b i magisterprogrammet. Vi kommer att arbeta vidare enligt Lissabonavtalet med att skapa och Kort presentation av magisterprogrammet i samhällsvetenskap med inriktning mot krisberedskap. utveckla ett internationellt kriskommunikationssystem för att förstå och möta människor i olika kritiska situationer. Detta kommer att göras genom tvärvetenskaplig forskning, utbildning, teknikutveckling och nätverksarbete. Att arbeta med förändringsarbete är att vara driven av att det står för verkliga behov och att vi har ett uppdrag som vi med insikt och kunskap har att förvalta och att man rustas med uthållighet. Ulla Burman samordningsansvarig Reflektion kring uppdragsutbildningen Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer Under våren 2007 genomfördes kursen Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer 10p som ett samarbete mellan Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum i Västra Götalandsregionen, Centrum för katastrofpsykiatri i Uppsala, Krisberedskapsmyndigheten, Socialstyrelsen, Sapentia Piteå och Luleå tekniska universitet. Utbildningen var dimensionerad för 30 deltagare och genomfördes med Piteå som studieort. Så här i efterhand och med kursutvärderingen färskt i minnet kan vi konstatera att utbildningen blev mycket lyckad. Planeringen eller uppläggningen av kursen upplevdes som mycket lyckad och föreläsarna var synnerligen uppskattade. Föreläsarna i kursen var ytterst kompetenta både vad gäller ämnet de föreläste om och förmågan att få gruppen att delta i diskussioner. Gruppen i sin tur bestod av människor med stort intresse för ämnet och många av deltagarna hade personliga erfarenheter av att förstå och möta människor i olika kritiska situationer. Så blandningen av synnerligen kompetenta föreläsare och mycket intresserade deltagare var naturligtvis lyckad. En viktig framgångsfaktor är, enligt min mening, förmågan att skapa en god stämning hos den grupp som deltar i undervisningen. Där anser jag att kursledningen lyckades mycket väl. Ett annat stort plus i kanten var, enligt min mening, det fina samarbetet mellan de inblandade i utbildningen. Samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, Piteå och Luleå fungerade utmärkt, utan vare sig revirstrider eller andra negativa inslag. Kanske berodde detta på att vi alla var (och är) övertygade om att det som kursen innehöll är viktigt och att om vi vill få fram detta måste vi samarbeta. Engagemanget var stort i kursledningen och detta är ytterligare en effektiv framgångsfaktor. Examinationen av kursen genomfördes så att deltagarna granskade krisberedskapen i den egna och i andra organisationer. Genom att deltagarna hade olika bakgrund fanns möjligheter till jämförelser mellan hur olika samfund, organisationer och myndigheter arbetar med frågor som berör beredskap inför icke önskade händelser. Vid den slutliga redovisningen av deltagarnas arbeten framkom många värdefulla synpunkter på hur beredskapen kan förbättras och hur samordningen mellan olika inblandade kan stärkas. Många deltagare i kursen kommer nu att påverka den egna organisationen på ett sätt som ökar beredskapen inför icke önskade händelser. Förutom ett akademiskt syfte att öka kunskapen inom detta område har kursen även fått, eller kommer att få, konkreta återverkningar i olika organisationer. Krisberedskapsplaner kommer att uppdateras och kompletteras! Allt detta till kursledningens stora belåtenhet! Skrivet och reflekterat av examinatorn för kursen: Håkan Alm, Ph.D., Professor Luleå tekniska universitet Luleå Tel: Mobil: E-post: PKMC-nytt september

4 Krisstöd vid allvarliga händelser Per-Olof Michel, Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP), Uppsala Huvuddelen av alla som drabbas av en allvarlig händelse, inkluderat personalen som deltar i räddningsinsatsen, kan komma att uppleva en akut stressreaktion. Denna reaktion är att betrakta som normal eftersom den i de flesta fall är av övergående karaktär. Om den akuta stressreaktionen ändå kvarstår en längre tid kan den samtidigt utgöra grunden för allvarligare reaktioner. Förutom sorgereaktioner efter traumatiska förluster och depression, är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) en potentiellt allvarlig konsekvens ur mental hälsosynpunkt. Huvudsymtom vid PTSD är återupplevande av traumat i form av mardrömmar eller plötsligt påkommande minnesbilder, på engelska benämnda flashbacks, undvikande av allt som påminner om händelsen samt att man konstant befinner sig i ett alarmtillstånd. Det senare leder till att drabbade får svårt att koncentrera sig, blir lättretliga och får sömnproblem. Självmedicinering med alkohol och droger för att hantera symtom är inte ovanligt. Studier har också visat på en ökad somatisk sjuklighet bland individer med PTSD, särskilt inom området hjärt- kärlsjukdomar. Målet med en insats, förutom att rädda liv och lem, måste därför också vara att minska de psykiska konsekvenserna efter en allvarlig händelse. En försvårande omständighet är att en del individer kan bära med sig olika typer av riskfaktorer, till exempel besvärlig uppväxt, tidigare psykiska problem, bristande socialt stöd eller uttalade reaktioner i samband med själva händelsen. Många i vårt moderna samhälle har genom åren bibringats uppfattningen att huvuddelen av de som drabbas av en allvarlig händelse kommer att få svåra psykiska besvär om de inte blir omhändertagna på ett adekvat sätt. Det har lett till en uttalad förväntan om att samhället måste göra något för de drabbade i akutskedet. De metoder som då har använts för att möta drabbade har haft som utgångspunkt att alla människor kan bli återställda om de bara får bearbeta händelsen känslomässigt, helst med hjälp av professionell personal. Denna uppfattning har dock visat sig vila på en bristfällig vetenskaplig grund. En stor andel individer som drabbats har nämligen, i motsats till den tidigare rådande uppfattningen, visat sig klara även extrema händelser själva eller med stöd från sina närmast anhöriga och vänner. Detta utan att de utvecklade påföljande psykiska besvär. Det har visat sig finnas individer som kunnat gå vidare i livet till och med stärkta av en allvarlig händelse. På senare år har forskning kunnat bekräfta att de flesta människor äger en varierande grad av motståndskraft, även mot de svåra psykiska påfrestningar som allvarliga händelser ger upphov till. Sådan motståndskraft har visat sig bestå av en kombination av hög grad av självtillit hos den enskilde, kombinerat med ett väl utvecklat socialt stöd. Forskning har också visat att om man vidtar för aktiva åtgärder för att omhänderta drabbade, kan det i vissa fall få som konsekvens att vissa individers tillstånd kan förvärras. En utveckling är att man på senare tid har ansett sig kunna ange vilka insatser som vilar mer på evidensbaserad kunskap jämfört med andra. Ett bra exempel på det är NICErapporten (National Institute for Clinical Excellence) utgiven av brittiska motsvarigheten till svenska SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) år Där har man gått igenom litteraturen på området och sammanfattningsvis funnit att man kan hävda att det finns evidens för att hävda följande: Drabbade bör få möjlighet till empatiskt stöd. Stöd kan vara praktiskt, emotionellt och socialt. Man bör informera drabbade om vanliga reaktioner och råd för bemästring, gärna skriftligt. För individer med milda reaktioner och som varat mindre än fyra veckor är observerande väntan (eng. watchful waiting) tillräckligt. Psykologisk debriefing vid ett tillfälle med enskilda individer bör man avstå från. Man bör genomföra screening med enkelt instrument av högriskindivider 1 månad efter traumat. De med uttalade PTSD-symtom ska ha tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) inom en månad. Hur bör då samhället svara upp mot den evidensbaserade synen direkt efter en allvarlig händelse? Följande råd kan då tjäna som vägledning: Efter allvarliga händelser bör samhället vidta åtgärder som ökar säkerheten för individer och familjer. De som uppvisar motståndskraft kanske inte behöver någon hjälp överhuvudtaget. Insatspersonal bör avstå från inträngande frågor. Ska man göra något som hjälpare ska dessa åtgärder ha som mål att lugna de som har uttalade reaktioner, att understödja samhörighet samt om möjligt involvera drabbade i delar av räddningsarbetet. Vidare bör man försöka förstärka drabbades självförmåga och återhämtning genom att understödja hopp och positiva förväntningar samt genom att understödja bra bemästringsstrategier. Viktigt blir också att om möjligt försöka hitta de som kan utveckla svårare reaktioner, genom att fokusera på högriskindivider och identifiera drabbade som har fortsatta reaktioner efter en månad. PKMC-nytt september

5 Ett exempel på strukturerade insatser som svarar upp mot de evidensbaserade utgångspunkterna är Psykologisk första hjälp. Det är ett koncept som utgivits av Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD i USA i samband med orkanen Katrinas härjningar i New Orleans hösten 2005 och benämndes Psychological First Aid: Field Operatians Guide Det anges vara ett anpassat tillvägagångssätt för att stödja människor omedelbart efter inträffade allvarliga händelser. Psykologisk första hjälp har översatts till svenska vid KcKP och återfinns på Avslutningsvis kan anges att man internationellt har goda erfarenheter av att samhället upprättar ett så kallat stödcenter för att alla drabbade, insatspersonal, media och andra aktörer bara ska behöva vända sig till en inrättning för att få information samt anpassade former av stöd och hjälp vid behov. Per-Olof Michel överläkare Nordic Battle Group (NBG) Beredskapsöverläkaren är tillfälligt utlånad till Försvarsmakten för att som ställföreträdande chef deltaga i sjösättningen av en av de sjukvårdsenheter som ingår i NBG. NBG är en multinationell styrka som står under befäl av EU. Sverige bidrar med ca man och ytterligare 350 soldater kommer från Norge, Finland, Estland och Irland. NBG:s tunga del är en mekaniserad bataljon, men till sitt stöd kräver detta förband support bl.a. i form av sjukvård. Sverige bidrar här med en helt ny enhet (något olyckligt) kallad Kirurgitropp. Den engelska benämningen är Role 2 LM, vilket uttyds som en sjukvårdsenhet med kapacitet att bedriva liv- och extremitetsräddande kirurgi och med ett krav på sig att vara lättrörlig. Alla våra gamla fältsjukhus är skrotade och denna enhet är något helt nytt för svenska försvaret. Kirurgitroppen består av 5 tält och bemannas av totalt 27 personer, varav ca hälften är sjukvårdspersonal. Övrig personal står för skydd och service åt enheten. SAAB Aerospace har stått som koordinator för inköp och utprovning av utrustningen, som just håller på att levereras till T2 i Skövde. All utrustning är således av senaste modell (möjligtvis med undantag för de kirurgiska instrumenten). I tälten ryms således både röntgen och ultraljud, tillsammans med op-bord och utrustning för intensivvård. NBG är tänkt att användas som en snabbinsatsstyrka med möjlighet att sättas in inom 600 mils radie från Bryssel. Styrkan är tänkt att kunna användas som en First entry force över hela konfliktskalan: Humanitarian assistance Evacuation operations Conflict prevention Separation of parties by force. Kirurgitroppen i NBG skall mellan 1/1 30/ befinna sig i en beredskap kallad R10, dvs 10 dagar efter aktivering skall den vara på plats i sitt operationsområde. Ytterligare sjukvårdsresurser skall sedan tillföras NBG i form av ett norskt fältsjukhus. Detta kommer dock att ta längre tid att få på plats då det till skillnad från Kirurgitroppen inte är flygburet, utan är tänkt att gå med båt till området. Sjuktransporterna i operationsområdet kommer i huvudsak att genomföras med helikopter och några Super-Pumor håller just på att byggas om för detta ändamål. För transporterna har amerikanska intensivvårdsbårar av märket LSTAT köpts in. Under hösten kommer personalen i kirurgitroppen att utbildas i Skövde, Göteborg och Norge för att i november under 3 veckor ha en slutövning med hela NBG-styrkan i norra Norrland. Beredskapen startar sedan efter nyår, då all personal kommer att ha max 24 timmar på sig att inställa sig på T2 i Skövde. Vart skall enheten åka då? Det är självfallet bara spekulationer, men Afrika tycks vara den kontinent som de flesta tippar som mest sannolik. Den maximala tiden Kirurgitroppen är tänkt att vara ute är 120 dagar, men rotation av personal kommer att påbörjas redan efter 30 dagar. Alla tjänster är ännu inte fyllda, så är det någon som skulle vara intresserad av att ingå i styrkan som skall åka ut som avlösare är det bara att ta kontakt med undertecknad. Kirurger, ortopeder, narkosläkare, opsköterskor och narkos/iva-sköterskor är de kategorier som behövs. Blir det ett uppdrag kan jag lova att ni får arbeta med utrustning som är så modern att denna ännu knappast hunnit införas på våra civila svenska sjukhus. Per Örtenwall Beredskapsöverläkare PKMC-nytt september

6 Utbildningar och övningar PKMC:s utbildningar Hösten 2007 Utöver katalogens utbud genomför vi under hösten följande utbildningar: Kriskommunikation 26/10. Plats: PKMC. Sista anmälningsdag 1 oktober Utbildningar 2008 Utbildningskatalogen för 2008 är nu klar och ligger på vår hemsida Intresseanmälan och kursdatum för APLS- kurser 2008 finns också på hemsidan liksom en kort presentation av samtliga ALSG:s kurser Internationell MIMMS-kurs 26-28/11 Plats: PKMC Sista anmälningsdag 21 september Ett fåtal platser dessutom finns kvar på MIMMS 3-dags kurs /11 Sista anmälningsdag 21 september Anmälan till kurserna skall göras på särskild anmälningsblankett som finns i kurskatalogen eller på PKMC:s hemsida. Observera att anmälan skall godkännas av arbetsledare. Frågor kan ställas till anne-marie. Personalnytt Instruktörer i katastrofmedicin Andreas Berner och Johan Aremyr finns på PKMC fr o m 1 september. Båda kommer från ambulanssjukvården i Storgöteborg och kommer att presentera sig själva i nästa nummer av PKMC-nytt. Beredskapsöverläkare Per Örtenwall är under ett år framåt anställd av Försvarsmakten där han kommer att arbeta inom nordisk Battle Group, se artikel sid 5. Per kommer att vara bunden till Försvarsmakten vissa veckor och också finnas tillgänglig för att snabbt kunna avresa till annat land, men kommer ändå att finnas kvar på PKMC 25% som programdirektör för Kunskapscentrum i katastrofmedicin. Vi håller just nu på med att rekrytera vikarie till beredskapsöverläkartjänsten. Informatör Jenny Erkholm kommer att vara fortsatt tjänstledig från PKMC t o m den 31 december i år. Under hennes frånvaro har Iréne Johansson bl a ansvar för uppdatering av PKMC:s hemsida samt trycksaksframställning. Beredskapssamordnare Agneta Nero Andersson, beredskapssamordnare SÄS, kommer att fortsätta att arbeta 20% på PKMC. Agneta arbetar huvudsakligen med risk- och sårbarhetsanalyser. PKMC-nytt september

7 Smittskyddsenheten informerar Smittskyddsläkarens förslag, enligt tidstypiska reglementen från 1806, till agerande i samband med Götheborgs ankomst till hemmahamn. Till Befälhavare på ostindiefararen Götheborg: På förekommen anledning finns misstankar om förekomst av smittsam sjukdom ombord på ostindiefararen GÖTHEBORG. Sådana uppgifter levererades redan vid ankomst till Fjärran hamn varför smittan mycket väl kan misstänkas vara av "pestliknande" karaktär. En större andel av besättningen upgavs då ha drabbats av diarréliknande tillstånd. Följdriktigt bör därför Kungliga Majestäts Nådiga Karantänsförordning Anno 1806 efterföljas: "Som smittade anses de skepp vara, som haft pestliknade sjukdom ombord. Besökt orter med smitta, inneha varor som är smittbara eller icke, inneha hur beskaffat sundhetspass som helst, om det inte utmärker att skeppet varit i karantän. stanna i karantän. Han för fartyget till i första hand Rensö. Om skeppet är smittat blöter skepparen skeppshandlingarna med ättika, lägger dem i den förut omtalade blecklådan och sänker alltsammans djupt i sjön, så att kedjan och en del av snöret är under vatten. Sedan drar de som är i lotsbåten upp lådan, klipper av snöret med en tång och undviker att ta i det med händerna. Lådan förs till karantänsbefälhavaren, som öppnar lådan, tar ut svaren och handlingarna, doppar dem i ättika och röker dem. Handlingarna granskas av karantänskommissionen som beslutar om åtgärder. Om skeppare vägrar lämna ut pappren, får han ligga och bevakas, vilken bevakning han betalar. Lämnar han oriktiga uppgifter bötar han eller sätts i fängelse 16 dygn." Kontroll att följande efterlevs kommer att göras av Smittskyddsläkaren personligen eller genom dennes sändebud genom dagliga besök ombord på Götheborg under karantänstiden vid Känsö. Transport dit ombesörjes av Smittskyddsenheten. I tjänsten Martin Wahl Smittskyddsläkare Smittskyddsenheten, Kaserntorget 11B, GÖTEBORG Tel , Fax Mobil Misstänks smitta får skeppet endast föras till Rensö och om det inte är möjligt till Vinga Sand, Rivefjorden eller stora Kalvsund. Fartygen skall föra nationsflagg på stortoppen, utländska fartyg svart flagg om det inte är natt, då signal med hissad lykta synas. Höga böter för den som inte iakttar dessa åtgärder. Personer eller varor får inte föras i land. Passageraren och besättning har lika ansvar. Erfarenheten har visat att följande varor kan var smittsamma länge: ull, får, tagel, borst, samt därmed beklädda levande djur, bomull, silke, fjäder, dun samt levande fåglar, lin, hampa, blår, hudar, skinn, och allt som är förfärdigat av dessa ämnen. Dessutom frukter, guld, mynt, fnöske, husgeråd, verktyg. När lots kommer ombord underrättar han sig om varifrån skeppet kommer. Misstänker han smitta går han med sin båt före eller vid sidan. Har han gått ombord på smittat skepp får han PKMC-nytt september

8 Kvartalsporträtten Wolf Clarke, utbildare i psykosocialt omhändertagande Hej! Nu innan höstterminen börjar på allvar kan jag äntligen ta mig tid att berätta lite om mig själv: Jag heter Wolf Clarke, född under de sista krigsåren i staden Chemnitz i östra Tyskland. Staden, liksom många stora städer i Tyskland, bombades mycket hårt under krigets slutskede. Min mor, som på grund av graviditet, hade kommit hem från krigets Ryssland där hon vid 21 års ålder hade förlorat sin fästman, fann för gott att fly med mig till vänner i Norra Tyskland för att komma undan bombningen och röda arméns frammarsch. Där vid krigsslutet träffade hon min blivande far som då tjänstgjorde i brittiska armén. Vid 5 års ålder kom jag till England där jag växte upp i en typisk medelstor engelsk stad i länet Bedfordshire. Far var lärare och blev senare gymnasierektor, så skolning och att satsa hårt på studier och framtiden stod högt på dagordningen, i synnerhet för den generationen som hade upplevt kriget förstöra deras ungdom och framtidsplaner. Mina ursprungsplaner var att bli veterinär, men skoltrötthet, tonårsrevolten samt 60-talets musikoch ungdomsrevolution lockade mig att hoppa av skolan för att flytta till London för att där upptäcka livet istället för att läsa vidare. bråttom till England, skulle flytta till Kristinehamn. Så blev det. Kristinehamn kändes ganska annorlunda och intressant efter London, åtminstone under en kortare tid. Där lyckades jag med den svåra konsten att få ett arbets- och uppehållstillstånd medan jag befann mig i landet. Och kvar blev jag och är fortfarande efter 42 år, men från början helt oplanerat. Efter 9 månader i Kristinehamn flyttade jag till Göteborg och arbetade i hamnen under 2 års tid. Detta var mycket intressanta år i mitt liv som jag inte skulle vilja ha varit utan. Men, tankarna mognade till att vilja börja göra något vettigare, dvs studera igen. Vid Göteborgs universitet läste jag först engelska (faktiskt ganska svårt även för en engelsktalande) och tyska i sikte att bli språklärare. Ämnet pedagogik väckte dock mitt intresse för psykologi, Mitt första möte med Sverige var 1964 då jag på sommaren besökte en engelsk flickvän som arbetade på Marstrand åkte jag med en kompis runt i Europa och kom slutligen till Sverige för att hälsa på vänner i Stockholm samt besöka den stora van Gogh-utställningen på moderna museet. Kompisen åkte hem men jag ville först besöka Oslo innan hemfärden. På vägen dit träffade jag av en slump en Nya zeeländare som bodde i Kristinehamn. Han föreslog att jag, som inte hade så PKMC-nytt september

9 varvid jag efter språkstudier läste psykologi och därefter tog psykologexamen. Under studietiden bodde jag och trivdes i göteborgska Linnéstaden tillsammans med min sambo. Mitt psykologiintresse var redan från början klinisk psykologi/psykiatri. Efter studierna gjorde jag min praktik och fick mitt första 1,5 års vikariat på Lillhagens sjukhus. Nästa anhalt var Karsuddens sjukhus i Katrineholm, en riksanstalt för personer dömda till sluten psykiatrisk vård. Efter 2,5 års veckopendling till Katrineholm sökte jag mig närmare hem till Göteborg och började på psykiatriska kliniken i Vänersborg där jag nu, 27 år efter, fortfarande är verksam men sedan 25 år bosatt i Vänersborg. Att vilja förstå hur och vad som påverkar utformning och innehållet i människans inre tankevärld och beteende har för mig varit psykologins viktigaste studieområde. Därav mitt särskilda intresse för hur minnen av traumatiska upplevelser inverkar på människans fungerande och i synnerhet intresse av att arbeta förebyggande samt behandla de patologiska följderna av traumatiska upplevelser. Under slutet av 80-talet blev jag engagerad i kris- och katastrofberedskap genom min dåvarande klinkchef och blev efter hans avgång ansvarig för PKL-NÄL. Lyckligtvis har PKL-NÄL till dagens datum inte behövt agera i eget skarpt läge utöver förstärkningslägen vid två tillfällen. Inför bildandet av Västra Götalandsregionen invaldes jag 1999 i projektgruppen ledd av beredskapspsykologen Rolf Glavmo som i beredskapsenhetens regi (senare PKMC) skulle utforma enhetliga riktlinjer, utbildningar och organisationsstruktur för regionens lokala PKLgrupper. Vid Västra Götalandsregionens tillkomst blev jag engagerad som utbildare i psykosocialt omhändertagande och införlivades i en grupp kunniga och entusiastiska människor som arbetar inom PKMC:s verksamhetsområde. Att ha deltagit i utveckling av beredskap och förebyggande åtgärder för att i möjligaste mån förhindra katastrofens negativa följder har känts stimulerande och tillfredsställande. Precis som i yrkeslivet upplever jag fritiden både mångsidig och innehållsrik. Under många år har resor i Europa i en Volkswagen campingbuss varit ett återkommande semesterinslag. Under veckorna tar ridning och hästintresset en central plats. Själv provade jag ridning för första gången på gamla dagar för 10 år sedan på en bondgårdssemester med min dotter. Sedan dess har ridintresset utvecklats till att jag idag, tillsammans med min dotter, har varit hästägare sedan 6 år tillbaka. När jag inte befinner mig i stallet är jag i lokstallet. Ånglok och gamla maskiner har intresserat mig sedan ungdomstiden. Jag är aktiv medlem i NOHAB:s ångloksklubb som bl a arbetar med att återfå ett NOHAB ånglok byggt 1905 i kördugligt skick. Praktiskt arbete med t ex renovering är för mig en viktig kontrast till vardagens yrkesverksamhet. Att umgås, läsa, lyssna på musik, ibland fiska och att plocka svamp är för mig ytterligare viktiga intressen. Jag hinner sällan med något TV-tittande. Faktum är att livet är så intressant att tiden inte alltid räcker till allt som finns att göra. Nu när slutet av min yrkeskarriär närmar sig med snabba steg är jag övertygad om att brist på sysselsättning och fortsatt stimulans kommer jag inte att uppleva, snarare tvärt om. Med dessa rader önskar jag er alla en god sensommar. Ta vara på tiden, upplev mycket, må gott! Wolf Clarke, PKMC-nytt september

10 Tom Birkeland, PKMC Jag började på PKMC den 1 mars i år och har en projektanställning t o m den 31 december Mina nuvarande arbetsuppgifter består av att medverka i projekt Mellanstad/SÄS som dokumentationsansvarig samt att katalogisera och utveckla en söktjänst för biblioteket. Intern IT-administration är också en arbetsuppgift som jag är delaktig i. Mina arbetsuppgifter är således relativt avgränsade. I mitt senaste arbete på CSN var jag program- och systemtestare samt studiestödsutredare. Jag är en dynamisk person men samtidigt också motsägelsefull. Jag har en förkärlek till komplexa utmaningar och arbetar gärna med teoretiska och ibland abstrakta teman. Är bland annat intresserad av chefers olika ledarskapsstilar om hur man klarar att hålla samman vision, mål och strukturer i verksamheten. En av mina bra egenskaper och drivkrafter är mina framtidsvisioner och förmåga till att förverkliga dessa. Ett ständigt hinder som jag upplever är dock min egen begränsning beroende på omständigheter som tid, timing, ork och kunskap. Hur är jag som person? Beroende på vem man frågar så kan man få fram följande svar: Tillbakadragen, reserverad, svår att känna och till och med lite avståndstagande Rak, utmanande och bestämd Objektiv, rättvis och stimulerande Konceptuell, originell och oberoende Mitt fritidsintresse är främst resor. I själen hör jag hemma i Nordnorge, närmare bestämt Vesterålen/Lofoten. Att få uppleva midnattssol, spetsiga fjäll som går rätt ner i havet och vintrar med norrsken får mig att må som allra bäst. Vad har jag gjort tidigare? Egen verksamhet med bl a formgivning och butik i Haga. Mentalskötare på S:t Jörgens sjukhus Kriminalvårdare på Härlanda fängelse Slutligen, vad tycker jag om min arbetsplats? Verksamheten i sig är oerhört intressant. Arbetsuppgifterna är stimulerande och utvecklande. Lokalerna är centralt belägna med ändamålsenlig planlösning. Inredningen är fräsch, enkel och modern med inslag av äldre charm. Ledarskapet och personalandan är sällsynt god. Kort sagt är det för mig en 'Lycklig arbetsplats'. Tom Birkeland PKMC-nytt september

11 Rapporter och andra lästips Rapport från AMBEX 2007 i Harrogate North Yorkshire, England juni 2007 AMBEX är en årligen återkommande mässa där utrustningar, utbildningssystem etc för prehospital sjukvård visas. Mässan, som är den största utanför USA, besöks av olika yrkeskategorier och möjligheterna till diskussioner och erfarenhetsutbyte är stora. Syftet med att besök vid AMBEX 2007 var att se om vi kan förbättra, förnya och utveckla Västra Götalandsregionens prehospitala utrustningar. Årets mässa hade ett stort antal utställare, flera föredrag och förevisningar. Ambulanser av olika slag förevisades, allt från talets bil med 4 bårar, där utrustningen bestod av ett bäcken och en eterflaska, till dagens toppmoderna och välutrustade bilar. Förutom fordon visades också en cykelambulans, som idag används bl a på Heathrow flygplats och i York. Denna cykelambulans är kanske något som kan användas vid publika evenemang av olika slag där framkomligheten för fordon kan vara omöjlig. Verksamhetschefen för ambulanssjukvården i Kungälv blev mycket intresserad av denna cykel och ser att det i framtiden skulle kunna finnas en sådan bl a på Marstrand. Cykeln var utrustad med blåljus och medicinsk utrustning. Det fanns fyra hallar med utställningar så jag hade att göra. Annika hade sagt tidigare att jag inte behövde lägga för mycket energi på temat farliga ämnen, för det är redan så mycket på gång för oss i Västra Götalandsregionen. Jag såg inte mycket av den varan, men givetvis kunde jag inte låta bli att stanna vid just denna utställning. Där fanns skyddsutrustning och det fanns en transportmöjlighet i form av en bag. Många handtag att bära med och plastfickor att lägga id-handlingar i. PERFEKT! visst, men den var ämnad för avlidna och var helt tät i PVC- plast. Jag frågade om det inte fanns lika bra bagar för levande, kontaminerade personer. Visst, på deras hemsida. För intresserade kan man skicka förfrågan via så förmedlar de information. Jag har en folder för de som vill titta. Kontakta mig i så fall via e-post Flera utställare visade personliga utrustningar. Antalet västar är enligt våra ögon enormt. Alla bär väst inom den prehospitala vården i England. Övriga, som t ex räddningstjänst, polis och olika frivilligorganisationer gör detsamma. Västarna är Foto: Bengt Asplén Foto: Bengt Asplén PKMC-nytt september

12 mycket välutvecklade och antalet fickor är stort. Att använda väst för att skydda sig mot stick- och skottskador är vanligt. Ett kanadensiskt dataföretag demonstrerade ett datasystem för ambulanssjukvården. Systemet används i England och delar av Nederländerna. Kostnad för programmet är ca /ambulans. Fördelen med systemet är att akutmottagningen snabbt kan få data om inkommande patienter prio 1 via en storbildsskärm. Företaget heter Siren och kan ses på Skyddshjälmar är en djungel! Inom flera sjukhusområden är dagens utrustning inte helt modern. Den modell ambulanssjukvården i England använder var intressant. Kontakta gärna om du vill veta mer. Företaget Med Tech demonstrerade en ny typ av vacuummadrass och vacuumsplintar. Ambulanssjukvården på Skaraborgs sjukhus har tydligen inhandlat dessa och enligt företagets representant kommer dessa madrasser och splintar att visas i samband med utbildningar och övningar under hösten. På PKMC finns broschyrer och information om ett stort antal produkter som visades. Under resan, där några verksamhetschefer från ambulansorganisationerna i regionen deltog, hade vi stora möjligheter att diskutera våra erfarenheter från mässan och också hur vi på bästa sätt gemensamt skall skapa en optimal prehospital akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Sedan tidigare vet vi att England är duktiga på att organisera sig när det "hettar" till. Vi fick ju alla erfara det dagen efter hemkomsten då terroristerna återigen gjort ett försök att spränga bilbomber, denna gång mot en flygplats i Glasgow och i London. Ytterligare information kan lämnas av och SKMF-dagarna 30-31augusti 2007 Årets temadagar, som arrangerades av PKMC, hölls på konferensanläggningen Arken i Göteborg. Drygt 100 personer från hela landet deltog. En sammanställning kommer under hösten att finnas tillgänglig på PKMC. På programmet fanns bl a: Publika evenemang nya råd om planeringen för musikevenemang Akutsjukvård, Arlanda flygplats Kem-händelsen i Lindome i ett worst case scenario Disaster relief operations down under. Dr Bill Griggs redogjorde för australienska erfarenheter i samband med tsunamin. Nytt från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Nytt från Socialstyrelsens enhet för krisberedskap Dr Bill Griggs PKMC-nytt september

13 LÄSTIPS Öka krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar KBM:s utbildningsserie 2007:1.Övningshandboken är tänkt att fungera både som uppslagsverk och inspirationskälla för aktörer på alla nivåer i krishanteringssystemet som planerar och genomför övningar för att förbättra krishanteringsförmågan i samhället. Utgivningsår: 2007 Författare: Krisberedskapsmyndigheten Regeringen beslutar att vissa myndigheter ska ha beredskap med hög tillgänglighet dygnet runt För att ha en god beredskap mot kriser och en god förmåga att hantera risker krävs bland annat att man har en förberedd organisation som snabbt kan starta arbetet med att hantera krisen oavsett när på året eller dygnet den inträffar. Räddningstjänst i samverkan räddar liv, miljö och egendom! Rapport från projektet Gränslös Riskanalys finns tillgänglig på PKMC. Läs mer i pressmeddelandet från Försvarsdepartementet den 7 juni 2007, PKMC-nytt september

14 PKMC-nytt september

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa; SFS 2006:1570 Utkom från trycket den 9 januari 2007 utfärdad den 21 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M.

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. 1 Hot mot m.m. Hot mot [501] Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot Inledande bestämmelser 1 [501] Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av Världshälsoorganisationens

Läs mer

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYE19, Psykologi: Psykologi, hälsa och välbefinnande, 15 högskolepoäng Psychology: The Psychology of Health and Well-being, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet Internationella hälsoreglementet (IHR) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH) Karantänshamn Operativa skyldighet Peter Gröön/peter.groon@skane.se IHR:s syfte IHR bygger på ett

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? DRABBAD AV RATTFYLLERI - Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Krishantering PN7 2010-12-17 Sid: 1 / 6 Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Ansvarig Denna beredskapsplan är ett komplement till basal beredskapsplan för krishantering på Karolinska

Läs mer

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering 1(7) Föreskrifter och riktlinjer för krishantering Målet för krishantering Att ge ökad kunskap och psykologiskt stärka förutsättningarna i och för arbetet. Att skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten AKMC Akutsjukvården i Västerbotten Inbjudan till trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2015 Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) är en del av Akutsjukvården Västerbotten. Inom

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Traumavårdsuppdrag

Traumavårdsuppdrag Traumavårdsuppdrag 2013-2015 Enheten för krisberedskap Johan Carlstedt 2015-03-13 Översikt 1. Uppdraget 2. Organisation 2013-2015 3. Mål 4. Omfattning 5. Delprojekt - frågeställningar 6. Genomförande 7.

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu

Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Beredskapskretsen i Stockholms län www.beredskapskretsen-sthlm.nu info@beredskapskretsen-sthlm.nu Röda Korset Beredskapskretsen i Stockholms län c/o Kupan Södermalm Beredskapskretsen Östgötagatan 67 C

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner EpC/Klassifikationer och 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastrofer och begreppsdefinitioner definition kommentar synonym akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård bil bemannad

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer