Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala"

Transkript

1 Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala 1

2 Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade: -Stockholm -Malmö -Skövde -Uppsala Filial Hedemora -Skellefteå Mottagningar för papperslösa i Stockholm och Göteborg. -Ev nya behandlingscenter i Västsverige. 2

3 RKC:s inriktning: Målgrupp Flyk(ngar som trauma(serats psykiskt på grund av krig och tortyr, samhällsrelaterat våld och svåra flykterfarenheter. Behandlingsteam Psykologer och psykoterapeuter, läkare, socionomer, sjukgymnaster och administra(v personal. RKC i Uppsala: En majoritet av pa(enterna (ca 70 %) är unga ensamkommande flyk(ngar från år och uppåt. (Äv yngre barn kommer nu ak tas emot.) Inte bara behandling: Också handledningar och utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med målgruppen. Informa(on, seminarier etc. Psykologisk utredning, tortyrdokumenta(on. Samarbete med andra Röda Korset- enheter. 3

4 Psykiskt trauma Trauma (grek. τράυμα) betyder "sår eller skada) Psykiskt trauma går inte ak assimilera, smälta ned, lägga (ll handlingarna. FortsäKer påverka individen. 4

5 Reak(oner på fara Fight Flight Freeze Nedärvda reak(oner för artens och individens överlevnad. Karakteris(skt för den trauma(serande situa(onen: Ingen strategi fungerar för ae avvärja faran. I traumat är det som ak (den stannar. EK ständigt nu. Kvarvarande ångest reak2on på fara utan ae lejonet finns där. 5

6 Riskfaktorer Ju närmare hotet är den egna personen och familjen, desto större risk för trauma2sering. Manmade våld/hot generellt see mer trauma2serande än t ex naturkatastrofer. Brist på social support. Vara själv, utan anhöriga. PosErauma2ska stressfulla situa2oner (ex utdragen flykt i främmande miljöer, otrygghet och oro i asylprocessen). Ur barnperspek2v: Lika trauma2serande när våldet och hotet riktas mot familjemedlemmar. Tidigare brister i anknytning och trygghet påverkar. Separa2on under uppslitande former ee trauma i sig. Ovisshet om familjen. Avsaknad av social support. Vara själv, utan anhöriga (separa2on ee trauma i sig). 6

7 Bild 71, The arrest. Watercolours by Latin American artist. 7

8 PTSD - PosKrauma(skt stressyndrom (i flyk(ngperspek(v). 1. Flashbacks återupplevanden. Minnesbilder, känslor, förnimmelser och reak(oner som är förknippade med det ursprungliga traumat. Vanligast: Mardrömmar (sömnsvårigheter). 2. Undvikande. Inre undvikande, dissocia(on, känslomässig blockering, amnesi. Y/re undvikande av platser, situa(oner som förknippas med traumat. 3. Överspändhet/hyperarousal. Den inre växeln i högläge. Uppvarvad, spänd vaksamhet/stress, fysiska spänningar, svårt ak sova. Impulsstyrning, irritabilitet Andra vanliga svårigheter: Grubblerier som tar fokus och energi. Koncentra(onssvårigheter. Depression. Skuld, skam, ångestproblema(k. 8

9 Komplex PTSD. Enkel Enstaka händelse (olycka, överfall). Avgränsat i (d/rum. Självbild intakt. Komplex Upprepade händelser/situa(on. Långvarigt. Påverkar självbild, funk(onsnivå. 9

10 Komplex PTSD Beror på långvariga, allvarliga och upprepade traumata. En genomgripande påverkan ifråga om funk(onsnivå, självuppfa3ning, vardagligt liv. Förändring i affektreglering. Ångesten går inte ned. ImpulsgenombroK, självskada. Sociala svårigheter. Problem i rela(on (ll andra. Låg självkänsla, (llitsbrist. Skam, skuld, upplevelse av ak vara annorlunda. Soma(sering. 10

11 Reglering av affekter och impulser Soma(sering Mening Värdegrund Komplex PTSD påverkar hela systemet Uppmärksamhet Medvetande (konc.svårigheter, dissocia(on) Självet Rela(oner (ll omgivning Hela vardagslivet och funk(onsnivån påverkas. 11

12 Trauma2serade unga flyk2ngar. - Jag siker mest för mig själv på rummet och gör ingen(ng - Jag kan inte somna och vaknar hela (den - Jag rädd för hur mamma ska klara sig när det inte finns någon man hemma - Han blir helt plötsligt jäkearg. - Jag har svårt ak plugga. Det kommer bara en massa tankar, försöker ak inte tänka men det går inte. - Vanligare med aggressivt och destruk(vt beteende samt ak utsäka sig för risker när det gäller trauma(serade ungdomar. 12

13 Barn i krigszoner. - Långvarig otrygghet, brist på grundläggande säkerhet och stabilitet under en psykologiskt känslig period av livet. - Mycket mer omfakande påverkan av självbild, anknytning, (llit, funk(onsnivå och beteende än vid mer avgränsande trauman. - Lika trauma(serande för barn ak uppleva våld och hot mot familjemedlemmar som när hotet riktas mot barnet självt. - Övergrepp, våld, sexuellt utnykjande. Skammen som inte går ak tala om 13

14 Separa(on ek trauma i sig för unga krigsflyk(ngar. - Separa(onen förbises owa som trauma(sk faktor hos unga flyk(ngar. - Oförlöst längtan och sorg/depression, känna sig halv, hopplöshet. Förvärras av ovisshet om familjens öde. - Bristande grundtrygghet. Rädsla för ak vara ensam, mörkerrädsla (och skam för rädslan). - Separa(onstraumat kan bidra (ll rela(ons- och anpassningssvårigheter i det nya landet. Tendenser ak känna sig ensam, utanför, bortstök, avvisad, kränkt och oräkvist behandlad - vilket kan leda (ll särskilda svårigheter t ex vid familjehemsplaceringar. En utmaning för vuxenvärlden - Skuld. MiK fel, jag borde kunna hjälpa. - Överlevnadsskuld. - Idealisering av egna familjen. 14

15 AK vara barnsoldat ek mångskiktat trauma. Separa(onen från den egna familjen/nätverket. Owa abrupt och chockartat, genom kidnappning etc. Brist på ersäkningsobjekt som kan ge trygghet. Vuxna som owa istället skapar rädsla hos barnet. Ex barnsoldater som ser jämnåriga kamrater skjutas av de egna när de försöker fly. Det omkringliggande hotet, fienden. AK vara i krigszon, på driw, mer eller mindre ständig akackberedskap och rädsla, återkommande upplevelser av ak man kan dö. Barnet lär sig ak världen är en farlig plats. DeKa hänger owa kvar långt ewer ak barnet kommit i säkerhet. Skulden av ak själv ha sårat, skadat och dödat andra. Skammen för ak prata om deka. Upplevelser av ak vara defekt, ek monster. Rädsla för egen destruk(vitet. Eller omvänt: Maktspråk i form av våld och hot blir en (llägnad strategi, modellinlärning, asocialitet. Iden(fika(on med aggressorn. Utanförskap. 15

16 Olöslig konflikt kring liv och död. - AK vara (llfångatagen men också ha makten ak döda för ak själv överleva. - AK döda nära anhöriga på order, av tvång och i skräck. - Sophies val olösliga situa(oner för den unge som stannar kvar i form av plågsamma minnen, starka inre självanklagelser, ältande, grubbel. - Påverkar självbild, socialisering, (llit. 16

17 Exempel på symptom/problema(k och hos f d - - barnsoldater i behandling: Starka överväldigande PTSD- verkningar i form av flashbacks, mardrömmar, överspändhet. Kon(nuerlig stress. Rädsla för ak sova. SveKningar/ångest nake(d när krigsscenerier återkommer i drömmar. Svårigheter ak orientera (llbaka här och nu (dissocia(on). - Eller omvänt: Känslomässig distans, makabra drömmar och minnen som inte väcker så starka känslor. Rädsla ak skada. Självbild av ak vara defekt. Fixering vid särskilt trauma(ska minnen, ältande. Soma(ska symptom, kräkningar etc. Traumat har blivit ordlöst. Asocial iden(fika(on. En självupplevelse av ak stå utanför samhällets gemenskap (jmfr Liberia). 17

18 Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater några inslag: En stödjande rela2on är grunden för behandlingen. Tillit, kontakt, lyssna, spegla, bekrä_a. Psykoeduka2va inslag. Normalisering. PTSD- och symptomförståelse. Vardaglig struktur. Ak2vering, ru2ner, mat, sömn, socialt, fysisk ak2vitet. Stabilisering i nuet. Säkerhet, en trygg bas/situa2on. Skilja inre och yere. Stresshantering. Avslappning, mindfulness, ev sjukgymnas2sk instruk2on. ÅterberäEa/gestalta traumaminnen i en trygg situa2on (exponering). Sömnstabilisering. Sömnhygien, hantera ångesbyllda uppvaknanden. 18

19 Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater forts: HiEa andra förhållningssäe 2ll trauma2ska erfarenheter. ACT, defusion, reframe, perspek2vtagande. Från offer 2ll överlevare. HiEa andra förhållningssäe 2ll inre tankar och känslor. Ex ångest, skräck, skam. Arbeta med plågsamma skuldkänslor kring egna krigs/våldshandlingar. Förstå kontexten - vuxnas skuld, tvång och övergrepp, realitetsperspek2vet. Självmedkänsla (self- compassion). Möjligheter 2ll goegörelse i nuet, meningsfull handling. Arbeta med skuld- och ansvarskänslor gentemot andra kvarvarande familjemedlemmar (ex skuld över ae inte kunna hjälpa familjen). HiEa en realis2sk nivå. Hantera saknaden, separa2onen från familjen. Den inre familjens närvaro. Arbeta med självbild. Kon2nuitet, beständighet, personliga resurser. Exponering i situa2onen, bryta undvikanden. Beteendeträning, sociala färdigheter. Livsvärden, värderad riktning, meningsfulla handlingsval. Planering framåt, målformuleringar. 19

20 Behandling några generella mål. En meningsfull, ak(v (llvaro i i det nya landet. Lära sig hantera trauma(ska minnen utan ak överväldigas av ångest som lamslår eller begränsar vardagslivet. Självbild: Från offer (ll överlevare. Själv- empa(, skuld och skam på realis(sk nivå. Övervinna undvikande. Återge hopp och känsla av kontroll. Planering framåt. Social samhörighet, nya rela(oner. PTG Post trauma(c growth. Acceptans kontra strategi. 20

21 Behov hos unga ensamkommande med trauma(ska erfarenheter: Kon(nuitet i rela(oner. AK bygga (llit. Någon/några som kliver fram och skapar en mer personlig rela(on som blir mer än myndighetsutövande och yrkesroll. Kan vi motsvara deka? Owa svårt i det svenska systemet. Rela(oner bryts, nya handläggare kommer (ll, flykning (ll nya boenden En ak(v vardag, meningsfull sysselsäkning, fri(dsintressen, komma in i sociala sammanhang. Kan vara svårt inte minst för unga ensamkommande som kommer (ll mindre orter med begränsade sociala kontaktytor och rela(vt slutna sociala koder. Blir vi och dem 21

22 Den offentliga vårdens svårigheter. Krigstrauma prioriteras inte, bedöms inte som akut. Brist på kunskap, erfarenhet och metod för de trauman som unga ensamkommande bär på. Det här har vi inte kompetens i. Kan i prak(ken vara svårt ak få terapeu(skt stöd och hjälp av BUP. Har inga diagnoser som passar. Problema(ken förbises. Psykologisk behandling, samtal ersäks med piller. Hög förskrivning av t ex sömnmedel och an(depressiva som då blir enda behandlingen. Men mediciner har generellt sek en sämre effekt när det gäller depression och ångest relaterade (ll verkliga trauman. Minnena finns där ändå. Behandling behöver knytas (ll ek helhetsperspek(v på flyk(ngens vardag, ifråga om sysselsäkning, fysisk ak(vering, vägledning och informa(on. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper (ochetablingsuppdraget). 22

23 Skiwande kvalitet på boenden. En del brister som vi mök: Brist på (digare erfarenheter av socialt arbete. Brist på grundläggande kunskap i trauma och anknytning. Den unges inre karta antas vara ungefär som vår egen. Svårigheter ak hantera konflikter som hos den unge boknar i trauma och (llitsbrist. SäKa hårt mot hårt, fastna i regler, konsekvenser, bestraffningar, teckenekonomi, förbise rela(onens betydelse. (Man känner owa atmosfären direkt när man kliver in ) Konflikter kring köket, maten Sådana konflikter kan bli än mer avgörande i familjehem där det bara finns en eller två vuxna. Risk för avbrutna placeringar, nya familjehem, nya vuxna Handledning, utbildning avgörande. Svårigheter ak hantera ungdomarnas ångest och inre smärta. Personalen får svårt ak hantera sina egna reak(oner. Överengagerar sig, t ex genom ak börja driva asylärenden, eller blir distanserad och känslokall ungdomarna är bortskämma, obegåvade etc. Handlar mycket om ak stå ut med bristen. Svårigheter med ägarstruktur. Stora vårdkoncerner där ägandet finns i ek annat land. Bristande resurser lokalt. Men det FINNS många goda, engagerade och väl ordnade boenden, som står för trygghet, engagemang och en ak(v meningsfull vardag! 23

24 Saker ak tänka på... Kon(nuerliga rela(oner, rela(onsbyggande. En god man, en handläggare, en kontaktman i boendet som blir en trygghet för den unge. Trygghet, stabilitet, förutsägbar struktur, intresse, respekt, känslomässigt engagemang. EK flexibelt skolsystem som tar hänsyn (ll de individuella förutsäkningarna och ger hopp om utveckling, inte en känsla av ak fastna i ek oändligt SFI- system av olika klasser och grader. Posi(v förstärkning, känsla av bemästrande och kompetens, egen lust. Nätverksbyggande, med föreningar, svenska ungdomar, idrok Med hjälp av frivilliga och professionella. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper. Orientering i könsroller, pojkar och tjejer, sociala beteenden. Samtalsgrupper. Jmfr RKC:s samtalsgrupper. Som trauma(serad 18- åring med svåra krigserfarenheter behöver man for{arande stöd. Vik(gt med ek fungerande stöd och mokagande ur humanitär synpunkt, för den unga utsaka individen men också för samhället på sikt Passivitet är nedbrytande, ger ökat fokus på inre grubbel, depression. Fysisk ak(vitet all(d vik(gt, en stabilisator. Språket hur man samtalar Konkret, tydligt, undvik (kulturspecifika) metaforer, bilder). 24

25 Röda Korsets barngruppsprojekt. Riktas (ll barn 7-10 år som riskerar ak trauma(seras u(från egna direkta erfarenheter av våld sekundärt av familjens erfarenheter. De tre väskorna då(d, nu, fram(d. I samarbete med frivvilliga från den lokala Röda Korset- kretsen. RKC bidrar med psykologisk kompetens, handledning och deltar i vissa gruppträffar som berört känslor och reak(oner på svåra erfarenheter, samt genomgång av PTSD och traumarelaterade symptom för barnens föräldrar. Projektets upplägg består av 13 träffar med sywet ak motverka trauma(sering och öka förmågan ak bära sina upplevelser och erfarenheter utan ak dessa hindrar barnens fungerande och utvecklig i vardagen. Ingen systema(sk utvärdering ännu, men barnen och deras föräldrar har ukryckt stor uppskakning över de träffar som varit. Under de 12 första (llfällena har deltagandet i stort varit 100%- igt. Under 2014 startar nya barngrupper samt en grupp för tonåringar år som riskerar ak trauma(seras u(från sina (digare erfarenheter eller aktuella livsomständigheter. Där används metoder och förhållningssäk hämtade från ACT, Acceptance Commitment Therapy. 25

26 Barnomsorg - några reflexioner. Den omvända anknytningen. Den vuxnes behov av barnet för trygghet och stabilitet. Vikten av ak barnet får eget utrymme för lekande och socialisering i grupp med andra barn. En gradvis process vara själv utan mamma/pappa, relatera (ll andra barn och vuxna. Fokus på krea(v lek, lärande. 26

27 Exemplet Liberia. Inbördeskrig Över barn bortrövade (utnykjade som barnsoldater, arbetskraw, sexslavar). Över barn drabbade av kriget (fysiskt drabbade, förlorat anhöriga, beviknat övergrepp, själva blivit utsaka för övergrepp etc). Mer än 50% har ej gåk i skolan under inbördeskriget. Hälwen av befolkningen är barn och ungdomar under 30 år. 70 procents arbetslöshet. Infrastruktur sönderslagen, ex vägar, järnvägar, elektricitet, vaken, toaleker Outvecklat jordbruk. Återuppbyggnaden går mycket långsamt. Våld och motsäkningar förekommer vid gränsområdena. 27

28 Unga särskilt drabbade. Massiva psykologiska trauman. Uppslitna familjerela(oner. Skuldbeläggande, social utstötning, marginalisering. Arbetslöshet, fa gdom, analfabe(sm. Kriminalitet, missbruk. Sexuella övergrepp, pros(tu(on. Kvinnoriktat våld. Tidiga graviditeter. Bris{ällig kunskap om preven(vmedel. Könsstympmning. 28

29 CAR- verksamheten. Röda Korsets CAR- center (Child Advocacy and Rehabilita(on) startades 2005 för ak hjälpa f d barnsoldater och andra krigsdrabbade barn år. Finns i Monrovia och Zwedru. 150 platser per CAR- center. Barnen får hjälp i ak bearbeta krigsrelaterade upplevelser och bygga upp självbild och socialt fungerande, parallellt med läs- och skrivundervisning samt yrkesutbildning. Stöd från Svenska Röda Korset sedan 2005 (ekonomiskt samt med ak utveckla verksamheten). Under senare år inriktning på Liberias drabbade barn i bredare bemärkelse, street children, kriminella, pros(tuerade, övergreppsoffer. 29

30 CAR: Undervisning, yrkesfärdigheter och social counseling bildar en helhet. Skolmiljön också en social träning. Hur beter man sig i undervisningen, i fotbollsspelet, mot varann? A/ fungera i en gemenskap. Social counseling, i grupp och enskilt. Självbild, respekt mot själv och andra. De vuxna speglar ungdomarnas beteende. Lär sociala färdigheter - nya och mer adap(va beteenden. AK hantera ilska, inte styras av sina impulser. Arbeta med anhöriga för ak förändra destruk(va beteenden och rela(onsmönster. Town hall mee(ngs. Involvera närsamhället. Försoning. 30

31 Ungdomar på CAR- centret beräear om programmet och vad det betye för dem. 31

32 Ungdomarnas egna röster om CAR- programmet: - En nystart. AK komma igång med livet. - BäKre självkänsla. Får ek värde. - From nobody to somebody. Tidigare var det ingen som kallade mej vid namn, jag var namnlös. Nu har jag ek namn. - Från arbetslöshet och fa gdom, kriminalitet och ek liv som gatubarn (ll egen försörjning och möjligheter (ll fortsak skolgång. - Nya beteenden som bygger på respekt för själv och andra. Har lärt mej ak gå undan när jag blir arg. - Fram(dshopp. 32

33 Slutsatser av CAR- centrens rehabiliteringsarbete Anknytning, rela(onsbyggande är grunden för rehabilitering. Så även här, för barnsoldater och andra utsaka unga som tappat (lliten och rela(onerna med vuxenvärlden. Nödvändigt med både inre och y/re förändring i samverkan. Den inre och den ykre kontexten. Syn på sig själv, syn på andra. Beteendeträning, social ak(vering. Räcker inte med prat. Handlar också om den prakfska livssituafonen. Färdigheter i ak läsa och skriva, kombinerat med yrkesutbildning (val mellan tex(l, ba(k, tvål(llverkning, bakning, snickeri, plåtslagare) ger möjligheter (ll egen försörjning, som en väg (llbaka in i samhället. - Vikten av ak ta med anhöriga för ak arbeta med förändring. 33

34 Flickorna är särskilt utsaea - Pros(tu(on som den enda inkomstmöjligheten för många unga flickor. - Tidiga graviditeter leder (ll fortsak pros(tu(on för ak försörja sig själv och barnet. - Männen vill inte ha preven(vmedel. En ond cirkel. - Kvinnoriktat våld. Män som inte tar sik ansvar som fäder och försörjare. (Bilden: Ung mamma med barn på CAR- centret I Monrovia.) 34

35 Orethal, Mercy och Princess - tre unga mammor som 2llverkar tvål/tväemedel. 35

36 Samtal med Orethal, Mercy och Princess. Ingen av dem har (digare skolgång. Kan nu förtsörja sig och sina barn med tvål(llverkningen Alla tre har fram(dsdrömmar egen hårsalong, teknisk utbildning, skönhetssalong Programmet har varit (ll stor hjälp, en träning i ak ta ansvar och bete sig annorlunda. Tidigare gjorde jag dåliga saker, förolämpade folk och slogs när jag blev arg. BäKre för oss ak leva utan pojkvänner. Då slipper vi mycket problem vi slipper bli slagna, förtryckta och illa behandlade. 36

37 Councelingarbete på Röda Korsets WIN- center (Women Integra(on), Monrovia. - MiK i slummen. - Riktas (ll utsaka, trauma(serade flickor/unga kvinnor. - Yrkesträning, undervisning och social counceling. - Kvalificerade gruppsamtal med gruppinterak(on, spegling och support, hantering av trauma och stress (bl a Mindfulness), arbete med självbild, goda beteendeval, livsplanering. - AK få ek värde

38 Grundregler för WIN- centrets counceling- grupper

39 Några slutsatser av CAR- och WIN- centrens rehabilitering när det gäller stödet 2ll unga utsaea krigsbarn/barnsoldater som kommer 2ll Sverige. - Räcker inte med samtal. - Behövs vardaglig stabilisering, trygg miljö, ak(vering, struktur. Äv fysisk ak(vitet. - Meningsfull sysselsäkning. - Språkfärdigheter. - EK socialt sammanhang. Rela(ons- och nätverksbyggande. - Anknytning över (d, kon(nuitet i bekräwande och stödjande rela(oner (motverkas av byte av boende, handläggare etc). 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

A" ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala

A ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala A" ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala 1 Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Sverige: Stockholm, 1985 Malmö, 1988

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut www.hypnosochterapi.se. Traumadagen 3 december 2012

Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut www.hypnosochterapi.se. Traumadagen 3 december 2012 Förnekad verklighet Om incest och andra 5llitstrauman Traumadagen 3 december 2012 Ann Wilkens Leg psykoterapeut Vad är trauma? Singeltrauma rån, misshandel, våldtäkt, naturkatastrof, närståendes plötsliga

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Förlossningsrädsla och kontrollförlust Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Vad är kontroll? Kontroll ger en känsla av välbefinnande Skyddar oss mot yttre och inre

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Professionellt bemötande & förhållningssätt

Professionellt bemötande & förhållningssätt VÄLKOMMEN TILL Professionellt bemötande & förhållningssätt Ensamkommande barn och unga 20-21 SEPTEMBER 2016 PARKADEN, HÄRNÖSAND Du är varmt välkommen! Professionellt bemötande & förhållningssätt OM KURSEN

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG Ladda ner hela föreläsningen i pdf-format NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR DEN 28 NOV 2016, HELSINGBORG MIGRATION Normala reaktioner

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Listening Post Kristianstad

Listening Post Kristianstad Listening Post Kristianstad 15 januari 2015 Gruppen bestod av 12 deltagare varav sju män och fem kvinnor i ett ålderspann mellan strax under 30 till 75 år. Två deltagare var pensionerade psykologer, ytterligare

Läs mer

2009 ett år du kan vara stolt över!

2009 ett år du kan vara stolt över! 2009 ett år du kan vara stolt över! Årsrapport 2009 Utan dig räddas inte barnen. Med din hjälp har vi åstadkommit många bestående förbättringar för barn. Rädda Barnen är en del av Save the Children, världens

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer