Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala"

Transkript

1 Erfarenheter av bemötande och stöd 2ll barn och barnsoldater - från krigszoner. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala 1

2 Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade: -Stockholm -Malmö -Skövde -Uppsala Filial Hedemora -Skellefteå Mottagningar för papperslösa i Stockholm och Göteborg. -Ev nya behandlingscenter i Västsverige. 2

3 RKC:s inriktning: Målgrupp Flyk(ngar som trauma(serats psykiskt på grund av krig och tortyr, samhällsrelaterat våld och svåra flykterfarenheter. Behandlingsteam Psykologer och psykoterapeuter, läkare, socionomer, sjukgymnaster och administra(v personal. RKC i Uppsala: En majoritet av pa(enterna (ca 70 %) är unga ensamkommande flyk(ngar från år och uppåt. (Äv yngre barn kommer nu ak tas emot.) Inte bara behandling: Också handledningar och utbildningar för yrkesgrupper som arbetar med målgruppen. Informa(on, seminarier etc. Psykologisk utredning, tortyrdokumenta(on. Samarbete med andra Röda Korset- enheter. 3

4 Psykiskt trauma Trauma (grek. τράυμα) betyder "sår eller skada) Psykiskt trauma går inte ak assimilera, smälta ned, lägga (ll handlingarna. FortsäKer påverka individen. 4

5 Reak(oner på fara Fight Flight Freeze Nedärvda reak(oner för artens och individens överlevnad. Karakteris(skt för den trauma(serande situa(onen: Ingen strategi fungerar för ae avvärja faran. I traumat är det som ak (den stannar. EK ständigt nu. Kvarvarande ångest reak2on på fara utan ae lejonet finns där. 5

6 Riskfaktorer Ju närmare hotet är den egna personen och familjen, desto större risk för trauma2sering. Manmade våld/hot generellt see mer trauma2serande än t ex naturkatastrofer. Brist på social support. Vara själv, utan anhöriga. PosErauma2ska stressfulla situa2oner (ex utdragen flykt i främmande miljöer, otrygghet och oro i asylprocessen). Ur barnperspek2v: Lika trauma2serande när våldet och hotet riktas mot familjemedlemmar. Tidigare brister i anknytning och trygghet påverkar. Separa2on under uppslitande former ee trauma i sig. Ovisshet om familjen. Avsaknad av social support. Vara själv, utan anhöriga (separa2on ee trauma i sig). 6

7 Bild 71, The arrest. Watercolours by Latin American artist. 7

8 PTSD - PosKrauma(skt stressyndrom (i flyk(ngperspek(v). 1. Flashbacks återupplevanden. Minnesbilder, känslor, förnimmelser och reak(oner som är förknippade med det ursprungliga traumat. Vanligast: Mardrömmar (sömnsvårigheter). 2. Undvikande. Inre undvikande, dissocia(on, känslomässig blockering, amnesi. Y/re undvikande av platser, situa(oner som förknippas med traumat. 3. Överspändhet/hyperarousal. Den inre växeln i högläge. Uppvarvad, spänd vaksamhet/stress, fysiska spänningar, svårt ak sova. Impulsstyrning, irritabilitet Andra vanliga svårigheter: Grubblerier som tar fokus och energi. Koncentra(onssvårigheter. Depression. Skuld, skam, ångestproblema(k. 8

9 Komplex PTSD. Enkel Enstaka händelse (olycka, överfall). Avgränsat i (d/rum. Självbild intakt. Komplex Upprepade händelser/situa(on. Långvarigt. Påverkar självbild, funk(onsnivå. 9

10 Komplex PTSD Beror på långvariga, allvarliga och upprepade traumata. En genomgripande påverkan ifråga om funk(onsnivå, självuppfa3ning, vardagligt liv. Förändring i affektreglering. Ångesten går inte ned. ImpulsgenombroK, självskada. Sociala svårigheter. Problem i rela(on (ll andra. Låg självkänsla, (llitsbrist. Skam, skuld, upplevelse av ak vara annorlunda. Soma(sering. 10

11 Reglering av affekter och impulser Soma(sering Mening Värdegrund Komplex PTSD påverkar hela systemet Uppmärksamhet Medvetande (konc.svårigheter, dissocia(on) Självet Rela(oner (ll omgivning Hela vardagslivet och funk(onsnivån påverkas. 11

12 Trauma2serade unga flyk2ngar. - Jag siker mest för mig själv på rummet och gör ingen(ng - Jag kan inte somna och vaknar hela (den - Jag rädd för hur mamma ska klara sig när det inte finns någon man hemma - Han blir helt plötsligt jäkearg. - Jag har svårt ak plugga. Det kommer bara en massa tankar, försöker ak inte tänka men det går inte. - Vanligare med aggressivt och destruk(vt beteende samt ak utsäka sig för risker när det gäller trauma(serade ungdomar. 12

13 Barn i krigszoner. - Långvarig otrygghet, brist på grundläggande säkerhet och stabilitet under en psykologiskt känslig period av livet. - Mycket mer omfakande påverkan av självbild, anknytning, (llit, funk(onsnivå och beteende än vid mer avgränsande trauman. - Lika trauma(serande för barn ak uppleva våld och hot mot familjemedlemmar som när hotet riktas mot barnet självt. - Övergrepp, våld, sexuellt utnykjande. Skammen som inte går ak tala om 13

14 Separa(on ek trauma i sig för unga krigsflyk(ngar. - Separa(onen förbises owa som trauma(sk faktor hos unga flyk(ngar. - Oförlöst längtan och sorg/depression, känna sig halv, hopplöshet. Förvärras av ovisshet om familjens öde. - Bristande grundtrygghet. Rädsla för ak vara ensam, mörkerrädsla (och skam för rädslan). - Separa(onstraumat kan bidra (ll rela(ons- och anpassningssvårigheter i det nya landet. Tendenser ak känna sig ensam, utanför, bortstök, avvisad, kränkt och oräkvist behandlad - vilket kan leda (ll särskilda svårigheter t ex vid familjehemsplaceringar. En utmaning för vuxenvärlden - Skuld. MiK fel, jag borde kunna hjälpa. - Överlevnadsskuld. - Idealisering av egna familjen. 14

15 AK vara barnsoldat ek mångskiktat trauma. Separa(onen från den egna familjen/nätverket. Owa abrupt och chockartat, genom kidnappning etc. Brist på ersäkningsobjekt som kan ge trygghet. Vuxna som owa istället skapar rädsla hos barnet. Ex barnsoldater som ser jämnåriga kamrater skjutas av de egna när de försöker fly. Det omkringliggande hotet, fienden. AK vara i krigszon, på driw, mer eller mindre ständig akackberedskap och rädsla, återkommande upplevelser av ak man kan dö. Barnet lär sig ak världen är en farlig plats. DeKa hänger owa kvar långt ewer ak barnet kommit i säkerhet. Skulden av ak själv ha sårat, skadat och dödat andra. Skammen för ak prata om deka. Upplevelser av ak vara defekt, ek monster. Rädsla för egen destruk(vitet. Eller omvänt: Maktspråk i form av våld och hot blir en (llägnad strategi, modellinlärning, asocialitet. Iden(fika(on med aggressorn. Utanförskap. 15

16 Olöslig konflikt kring liv och död. - AK vara (llfångatagen men också ha makten ak döda för ak själv överleva. - AK döda nära anhöriga på order, av tvång och i skräck. - Sophies val olösliga situa(oner för den unge som stannar kvar i form av plågsamma minnen, starka inre självanklagelser, ältande, grubbel. - Påverkar självbild, socialisering, (llit. 16

17 Exempel på symptom/problema(k och hos f d - - barnsoldater i behandling: Starka överväldigande PTSD- verkningar i form av flashbacks, mardrömmar, överspändhet. Kon(nuerlig stress. Rädsla för ak sova. SveKningar/ångest nake(d när krigsscenerier återkommer i drömmar. Svårigheter ak orientera (llbaka här och nu (dissocia(on). - Eller omvänt: Känslomässig distans, makabra drömmar och minnen som inte väcker så starka känslor. Rädsla ak skada. Självbild av ak vara defekt. Fixering vid särskilt trauma(ska minnen, ältande. Soma(ska symptom, kräkningar etc. Traumat har blivit ordlöst. Asocial iden(fika(on. En självupplevelse av ak stå utanför samhällets gemenskap (jmfr Liberia). 17

18 Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater några inslag: En stödjande rela2on är grunden för behandlingen. Tillit, kontakt, lyssna, spegla, bekrä_a. Psykoeduka2va inslag. Normalisering. PTSD- och symptomförståelse. Vardaglig struktur. Ak2vering, ru2ner, mat, sömn, socialt, fysisk ak2vitet. Stabilisering i nuet. Säkerhet, en trygg bas/situa2on. Skilja inre och yere. Stresshantering. Avslappning, mindfulness, ev sjukgymnas2sk instruk2on. ÅterberäEa/gestalta traumaminnen i en trygg situa2on (exponering). Sömnstabilisering. Sömnhygien, hantera ångesbyllda uppvaknanden. 18

19 Traumaterapi med unga krigsdrabbade och barnsoldater forts: HiEa andra förhållningssäe 2ll trauma2ska erfarenheter. ACT, defusion, reframe, perspek2vtagande. Från offer 2ll överlevare. HiEa andra förhållningssäe 2ll inre tankar och känslor. Ex ångest, skräck, skam. Arbeta med plågsamma skuldkänslor kring egna krigs/våldshandlingar. Förstå kontexten - vuxnas skuld, tvång och övergrepp, realitetsperspek2vet. Självmedkänsla (self- compassion). Möjligheter 2ll goegörelse i nuet, meningsfull handling. Arbeta med skuld- och ansvarskänslor gentemot andra kvarvarande familjemedlemmar (ex skuld över ae inte kunna hjälpa familjen). HiEa en realis2sk nivå. Hantera saknaden, separa2onen från familjen. Den inre familjens närvaro. Arbeta med självbild. Kon2nuitet, beständighet, personliga resurser. Exponering i situa2onen, bryta undvikanden. Beteendeträning, sociala färdigheter. Livsvärden, värderad riktning, meningsfulla handlingsval. Planering framåt, målformuleringar. 19

20 Behandling några generella mål. En meningsfull, ak(v (llvaro i i det nya landet. Lära sig hantera trauma(ska minnen utan ak överväldigas av ångest som lamslår eller begränsar vardagslivet. Självbild: Från offer (ll överlevare. Själv- empa(, skuld och skam på realis(sk nivå. Övervinna undvikande. Återge hopp och känsla av kontroll. Planering framåt. Social samhörighet, nya rela(oner. PTG Post trauma(c growth. Acceptans kontra strategi. 20

21 Behov hos unga ensamkommande med trauma(ska erfarenheter: Kon(nuitet i rela(oner. AK bygga (llit. Någon/några som kliver fram och skapar en mer personlig rela(on som blir mer än myndighetsutövande och yrkesroll. Kan vi motsvara deka? Owa svårt i det svenska systemet. Rela(oner bryts, nya handläggare kommer (ll, flykning (ll nya boenden En ak(v vardag, meningsfull sysselsäkning, fri(dsintressen, komma in i sociala sammanhang. Kan vara svårt inte minst för unga ensamkommande som kommer (ll mindre orter med begränsade sociala kontaktytor och rela(vt slutna sociala koder. Blir vi och dem 21

22 Den offentliga vårdens svårigheter. Krigstrauma prioriteras inte, bedöms inte som akut. Brist på kunskap, erfarenhet och metod för de trauman som unga ensamkommande bär på. Det här har vi inte kompetens i. Kan i prak(ken vara svårt ak få terapeu(skt stöd och hjälp av BUP. Har inga diagnoser som passar. Problema(ken förbises. Psykologisk behandling, samtal ersäks med piller. Hög förskrivning av t ex sömnmedel och an(depressiva som då blir enda behandlingen. Men mediciner har generellt sek en sämre effekt när det gäller depression och ångest relaterade (ll verkliga trauman. Minnena finns där ändå. Behandling behöver knytas (ll ek helhetsperspek(v på flyk(ngens vardag, ifråga om sysselsäkning, fysisk ak(vering, vägledning och informa(on. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper (ochetablingsuppdraget). 22

23 Skiwande kvalitet på boenden. En del brister som vi mök: Brist på (digare erfarenheter av socialt arbete. Brist på grundläggande kunskap i trauma och anknytning. Den unges inre karta antas vara ungefär som vår egen. Svårigheter ak hantera konflikter som hos den unge boknar i trauma och (llitsbrist. SäKa hårt mot hårt, fastna i regler, konsekvenser, bestraffningar, teckenekonomi, förbise rela(onens betydelse. (Man känner owa atmosfären direkt när man kliver in ) Konflikter kring köket, maten Sådana konflikter kan bli än mer avgörande i familjehem där det bara finns en eller två vuxna. Risk för avbrutna placeringar, nya familjehem, nya vuxna Handledning, utbildning avgörande. Svårigheter ak hantera ungdomarnas ångest och inre smärta. Personalen får svårt ak hantera sina egna reak(oner. Överengagerar sig, t ex genom ak börja driva asylärenden, eller blir distanserad och känslokall ungdomarna är bortskämma, obegåvade etc. Handlar mycket om ak stå ut med bristen. Svårigheter med ägarstruktur. Stora vårdkoncerner där ägandet finns i ek annat land. Bristande resurser lokalt. Men det FINNS många goda, engagerade och väl ordnade boenden, som står för trygghet, engagemang och en ak(v meningsfull vardag! 23

24 Saker ak tänka på... Kon(nuerliga rela(oner, rela(onsbyggande. En god man, en handläggare, en kontaktman i boendet som blir en trygghet för den unge. Trygghet, stabilitet, förutsägbar struktur, intresse, respekt, känslomässigt engagemang. EK flexibelt skolsystem som tar hänsyn (ll de individuella förutsäkningarna och ger hopp om utveckling, inte en känsla av ak fastna i ek oändligt SFI- system av olika klasser och grader. Posi(v förstärkning, känsla av bemästrande och kompetens, egen lust. Nätverksbyggande, med föreningar, svenska ungdomar, idrok Med hjälp av frivilliga och professionella. Jmfr Röda Korsets frivilliggrupper. Orientering i könsroller, pojkar och tjejer, sociala beteenden. Samtalsgrupper. Jmfr RKC:s samtalsgrupper. Som trauma(serad 18- åring med svåra krigserfarenheter behöver man for{arande stöd. Vik(gt med ek fungerande stöd och mokagande ur humanitär synpunkt, för den unga utsaka individen men också för samhället på sikt Passivitet är nedbrytande, ger ökat fokus på inre grubbel, depression. Fysisk ak(vitet all(d vik(gt, en stabilisator. Språket hur man samtalar Konkret, tydligt, undvik (kulturspecifika) metaforer, bilder). 24

25 Röda Korsets barngruppsprojekt. Riktas (ll barn 7-10 år som riskerar ak trauma(seras u(från egna direkta erfarenheter av våld sekundärt av familjens erfarenheter. De tre väskorna då(d, nu, fram(d. I samarbete med frivvilliga från den lokala Röda Korset- kretsen. RKC bidrar med psykologisk kompetens, handledning och deltar i vissa gruppträffar som berört känslor och reak(oner på svåra erfarenheter, samt genomgång av PTSD och traumarelaterade symptom för barnens föräldrar. Projektets upplägg består av 13 träffar med sywet ak motverka trauma(sering och öka förmågan ak bära sina upplevelser och erfarenheter utan ak dessa hindrar barnens fungerande och utvecklig i vardagen. Ingen systema(sk utvärdering ännu, men barnen och deras föräldrar har ukryckt stor uppskakning över de träffar som varit. Under de 12 första (llfällena har deltagandet i stort varit 100%- igt. Under 2014 startar nya barngrupper samt en grupp för tonåringar år som riskerar ak trauma(seras u(från sina (digare erfarenheter eller aktuella livsomständigheter. Där används metoder och förhållningssäk hämtade från ACT, Acceptance Commitment Therapy. 25

26 Barnomsorg - några reflexioner. Den omvända anknytningen. Den vuxnes behov av barnet för trygghet och stabilitet. Vikten av ak barnet får eget utrymme för lekande och socialisering i grupp med andra barn. En gradvis process vara själv utan mamma/pappa, relatera (ll andra barn och vuxna. Fokus på krea(v lek, lärande. 26

27 Exemplet Liberia. Inbördeskrig Över barn bortrövade (utnykjade som barnsoldater, arbetskraw, sexslavar). Över barn drabbade av kriget (fysiskt drabbade, förlorat anhöriga, beviknat övergrepp, själva blivit utsaka för övergrepp etc). Mer än 50% har ej gåk i skolan under inbördeskriget. Hälwen av befolkningen är barn och ungdomar under 30 år. 70 procents arbetslöshet. Infrastruktur sönderslagen, ex vägar, järnvägar, elektricitet, vaken, toaleker Outvecklat jordbruk. Återuppbyggnaden går mycket långsamt. Våld och motsäkningar förekommer vid gränsområdena. 27

28 Unga särskilt drabbade. Massiva psykologiska trauman. Uppslitna familjerela(oner. Skuldbeläggande, social utstötning, marginalisering. Arbetslöshet, fa gdom, analfabe(sm. Kriminalitet, missbruk. Sexuella övergrepp, pros(tu(on. Kvinnoriktat våld. Tidiga graviditeter. Bris{ällig kunskap om preven(vmedel. Könsstympmning. 28

29 CAR- verksamheten. Röda Korsets CAR- center (Child Advocacy and Rehabilita(on) startades 2005 för ak hjälpa f d barnsoldater och andra krigsdrabbade barn år. Finns i Monrovia och Zwedru. 150 platser per CAR- center. Barnen får hjälp i ak bearbeta krigsrelaterade upplevelser och bygga upp självbild och socialt fungerande, parallellt med läs- och skrivundervisning samt yrkesutbildning. Stöd från Svenska Röda Korset sedan 2005 (ekonomiskt samt med ak utveckla verksamheten). Under senare år inriktning på Liberias drabbade barn i bredare bemärkelse, street children, kriminella, pros(tuerade, övergreppsoffer. 29

30 CAR: Undervisning, yrkesfärdigheter och social counseling bildar en helhet. Skolmiljön också en social träning. Hur beter man sig i undervisningen, i fotbollsspelet, mot varann? A/ fungera i en gemenskap. Social counseling, i grupp och enskilt. Självbild, respekt mot själv och andra. De vuxna speglar ungdomarnas beteende. Lär sociala färdigheter - nya och mer adap(va beteenden. AK hantera ilska, inte styras av sina impulser. Arbeta med anhöriga för ak förändra destruk(va beteenden och rela(onsmönster. Town hall mee(ngs. Involvera närsamhället. Försoning. 30

31 Ungdomar på CAR- centret beräear om programmet och vad det betye för dem. 31

32 Ungdomarnas egna röster om CAR- programmet: - En nystart. AK komma igång med livet. - BäKre självkänsla. Får ek värde. - From nobody to somebody. Tidigare var det ingen som kallade mej vid namn, jag var namnlös. Nu har jag ek namn. - Från arbetslöshet och fa gdom, kriminalitet och ek liv som gatubarn (ll egen försörjning och möjligheter (ll fortsak skolgång. - Nya beteenden som bygger på respekt för själv och andra. Har lärt mej ak gå undan när jag blir arg. - Fram(dshopp. 32

33 Slutsatser av CAR- centrens rehabiliteringsarbete Anknytning, rela(onsbyggande är grunden för rehabilitering. Så även här, för barnsoldater och andra utsaka unga som tappat (lliten och rela(onerna med vuxenvärlden. Nödvändigt med både inre och y/re förändring i samverkan. Den inre och den ykre kontexten. Syn på sig själv, syn på andra. Beteendeträning, social ak(vering. Räcker inte med prat. Handlar också om den prakfska livssituafonen. Färdigheter i ak läsa och skriva, kombinerat med yrkesutbildning (val mellan tex(l, ba(k, tvål(llverkning, bakning, snickeri, plåtslagare) ger möjligheter (ll egen försörjning, som en väg (llbaka in i samhället. - Vikten av ak ta med anhöriga för ak arbeta med förändring. 33

34 Flickorna är särskilt utsaea - Pros(tu(on som den enda inkomstmöjligheten för många unga flickor. - Tidiga graviditeter leder (ll fortsak pros(tu(on för ak försörja sig själv och barnet. - Männen vill inte ha preven(vmedel. En ond cirkel. - Kvinnoriktat våld. Män som inte tar sik ansvar som fäder och försörjare. (Bilden: Ung mamma med barn på CAR- centret I Monrovia.) 34

35 Orethal, Mercy och Princess - tre unga mammor som 2llverkar tvål/tväemedel. 35

36 Samtal med Orethal, Mercy och Princess. Ingen av dem har (digare skolgång. Kan nu förtsörja sig och sina barn med tvål(llverkningen Alla tre har fram(dsdrömmar egen hårsalong, teknisk utbildning, skönhetssalong Programmet har varit (ll stor hjälp, en träning i ak ta ansvar och bete sig annorlunda. Tidigare gjorde jag dåliga saker, förolämpade folk och slogs när jag blev arg. BäKre för oss ak leva utan pojkvänner. Då slipper vi mycket problem vi slipper bli slagna, förtryckta och illa behandlade. 36

37 Councelingarbete på Röda Korsets WIN- center (Women Integra(on), Monrovia. - MiK i slummen. - Riktas (ll utsaka, trauma(serade flickor/unga kvinnor. - Yrkesträning, undervisning och social counceling. - Kvalificerade gruppsamtal med gruppinterak(on, spegling och support, hantering av trauma och stress (bl a Mindfulness), arbete med självbild, goda beteendeval, livsplanering. - AK få ek värde

38 Grundregler för WIN- centrets counceling- grupper

39 Några slutsatser av CAR- och WIN- centrens rehabilitering när det gäller stödet 2ll unga utsaea krigsbarn/barnsoldater som kommer 2ll Sverige. - Räcker inte med samtal. - Behövs vardaglig stabilisering, trygg miljö, ak(vering, struktur. Äv fysisk ak(vitet. - Meningsfull sysselsäkning. - Språkfärdigheter. - EK socialt sammanhang. Rela(ons- och nätverksbyggande. - Anknytning över (d, kon(nuitet i bekräwande och stödjande rela(oner (motverkas av byte av boende, handläggare etc). 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

A" ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala

A ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala A" ge stöd *ll unga ensamkommande flyk*ngar. Ulf Gustavsson, Röda Korsets Behandlingscenter Uppsala 1 Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Sverige: Stockholm, 1985 Malmö, 1988

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut www.hypnosochterapi.se. Traumadagen 3 december 2012

Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut www.hypnosochterapi.se. Traumadagen 3 december 2012 Förnekad verklighet Om incest och andra 5llitstrauman Traumadagen 3 december 2012 Ann Wilkens Leg psykoterapeut Vad är trauma? Singeltrauma rån, misshandel, våldtäkt, naturkatastrof, närståendes plötsliga

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg 2015-04-28 Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Listening Post Kristianstad

Listening Post Kristianstad Listening Post Kristianstad 15 januari 2015 Gruppen bestod av 12 deltagare varav sju män och fem kvinnor i ett ålderspann mellan strax under 30 till 75 år. Två deltagare var pensionerade psykologer, ytterligare

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

KBT vid missbruksbehandling

KBT vid missbruksbehandling KBT vid missbruksbehandling Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Certifierad handledare UP Medlem i MINT, nätverket av MI tränare Evidens för KBT vid missbruksbehandling McHugh et al 2010 Genomsnittlig

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången.

Barn kan liksom vuxna få traumatiska reaktioner, som kan leda till mental ohälsa. Det påverkar skolgången. TRAUMA TRAUMA TRAUMA Vägledning Temat trauma är viktigt, speciellt för de familjer som kommer till Åland som flyktingar eller asylsökande och har varit med om traumatiska händelser. Det rekommenderas att

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

ACT i Skolan. Innehåll

ACT i Skolan. Innehåll ACT i Skolan - Att hantera stress av Fredrik Livheim Innehåll Översikt för f r kursen Hur har det fungerat för f r dig? Tro inte påp ett ord jag säger! s Vad säger s din erfarenhet? Den är r din vägledare.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer