HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET"

Transkript

1 Dnr HSN UTREDNING HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET 1 (18)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Uppdrag och syfte... 4 Frågeställningar... 4 Avgränsning... 4 Uppdragstagare... 4 POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM... 4 Barnperspektivet... 5 Nationell förekomst... 5 Behandling... 6 PTSD i VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH I GÖTEBORGSOMRÅDET... 6 Styrdokument... 7 Förekomst... 8 VÅRD FÖR TRAUMAPATIENTER I GÖTEBORGSOMRÅDET Kris- och traumaenheten VG Primärvård Länssjukvård Ideella organisationer Stockholms Läns Landsting ANALYS OCH SLUTSATSER FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER (18)

3 SAMMANFATTNING Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg (HSN 12) har i sin dialog med vårdgivare och samverkansparter uppmärksammat en bild av hög förekomst av patienter med posttraumatiskt stressymtom (PTSD). HSN 12 har därför gett hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att kartlägga förekomsten av, och insatser mot, PTSD i Göteborgsområdet samt föreslå hur vården av personer med PTSD bör organiseras. Syftet är att stärka vården av patienter med PTSD. Utredningen har visat att majoriteten av patienterna vårdas inom primärvården, men även till stor del inom länssjukvården. Sannolikt finns ett stort mörkertal av odiagnostiserad PTSD inom vården, beroende på svårigheter att ställa diagnosen. Orsaken är att kunskapen om diagnosen inte är tillfredsställande. En specialistenhet bör få ett riktat utbildningsuppdrag till vårdgrannar för att öka tidig upptäckt av PTSD. Tidig upptäckt och diagnostisering av PTSD kan minska traumatiseringen och lidandet för patienten. Ökad kunskap om diagnosen inom vården ökar självklart också patientens möjligheter att få rätt vård och behandling. Den stora andel patienter som vårdas inom primärvården kan ibland behöva en bedömning av specialist. För att försöka bibehålla kontinuiteten för patienten i så stor utsträckning som möjligt samt få vård på rätt vårdnivå bör ett konsultationsuppdrag riktas till en specialistenhet. Om primärvården får tillgång till konsultationstjänst antas fler patienter kunna fortsätta sin vård inom primärvården. Kris- och traumaenheten i Göteborg har i uppdrag att vårda och behandla krigs- och tortyrtraumatiserade patienter. För patienter med trauman orsakade av andra slags händelser är det idag otydligt var de kan få vård. Genom att ge Kris- och traumaenheten ett utökat uppdrag som inkluderar patienter oavsett orsak till trauma ökar patientgruppens möjligheter till vård och behandling. För att detta ska vara möjligt måste utökade resurser tillföras. Kartläggningen och statistik visar att majoriteten av PTSD-patienterna finns inom HSN 12:s geografiska område. Tillgängligheten för patienterna ökar om en specialistenhet lokaliseras i närområdet. Barnen som anhöriga till PTSD-patienter bör särskilt uppmärksammas. Att stödja föräldrarna i sin roll för att motverka anknytningsproblematik ser vårdgivarna som en viktig del i vården att utveckla. Tidig upptäckt av behov av stöd samt lättillgänglighet är viktiga delar för att motverka anknytningsproblematiken. Prioritering av familjecentraler ger familjerna en arena där det är möjligt att särskilt beakta ett barnperspektiv. PTSD-diagnosen är komplex. Tilliten till en myndighet kan vara förstörd om övergrepp i statens namn orsakat patientens svåra lidande. Samtidigt är tilliten till behandlare och institution en förutsättning för att behandling ska vara möjlig. En ideell vårdgivare utan anknytning till officiella myndigheter kan då vara den enda vägen till vård. Att kunna erbjuda sådan vård ger större möjligheter till en jämlik vård. Förlag till åtgärder: Inrätta en specialistenhet för behandling av traumapatienter, oavsett orsaken till traumat. Rikta ett utbildningsuppdrag till specialistenheten. Rikta ett konsultationsuppdrag till specialistenheten. Lokalisera specialistenheten utifrån behovsbilden. Teckna avtal med ideell vårdgivare. Prioritera fortsatt utveckling av familjecentraler, främst i utsatta områden. 3 (18)

4 INLEDNING Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg (HSN 12) har som mål att Stärka omhändertagandet av migrationsrelaterad psykisk ohälsa (Detaljbudget 2011). Nämnden har i sin dialog med vårdgivare och samverkansparter uppmärksammat en bild av hög förekomst av patienter med posttraumatiskt stressymtom (PTSD). Patienter med denna problematik återfinns i stora delar av vården och de har ofta mycket stora behov av vård och behandling. Kris- och Traumaenheten inom Primärvården Göteborg behandlar en del av patientgruppen, utifrån sin specifikt definierade målgrupp (krigs- och tortyrskadade). Det finns en stor efterfrågan på vård och behandling vilket innebär att kris- och traumaenheten inte hinner med sitt utbildnings- och konsultuppdrag. PTSD kan även orsakas av olyckor, överfall eller övergrepp där inte krig, migration eller flykt är en del av problemet. Det råder en del oklarheter inom hälso- och sjukvården om var vård och behandling av dessa patienter ska ske. En tydligare organisation och behandlingsstruktur för patienter med PTSD verkar nödvändig, och en konsultationsmodell eller liknande kan övervägas. Uppdrag och syfte Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har gett hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att göra en kartläggning av förekomst av, och insatser mot, PTSD i Göteborgsområdet, samt att föreslå hur vården av personer med PTSD bör organiseras. Syftet är att stärka omhändertagandet av personer med PTSD. Frågeställningar - Hur diagnostiseras och behandlas PTSD? I vilken omfattning förekommer diagnosen? - Finns vårdprogram och riktlinjer av betydelse för vården av PTSD-patienter? - Hur ser tillgången till vård ut i Göteborgsområdet idag? - Hur ser Kris- och traumaenhetens uppdrag ut borde det förändras? - Hur bör vården av PTSD-patienter organiseras i Göteborgsområdet? - Vilka åtgärder krävs för att stärka vården av PTSD-patienter i Göteborgsområdet? Avgränsning Utredningen omfattar Västra Götalandsregionens verksamheter i Göteborgsområdet. Med Göteborgsområdet menas det geografiska området för Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale, Göteborg, Partille, Härryda och Mölndal. Uppdragstagare Arbetsgruppen har bestått av Lena Ekeroth, Birgit Thörnqvist och Sofia Hedenlund från hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM En person som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) lever i ett ständigt pågående tillstånd av skräck, ungefär som soldater i en skyttegrav. De kan aldrig slappna av, ingen vet när fienden dyker upp när uppmärksamheten släpps riskeras livet. Den relativt nya diagnosen PTSD uppmärksammandes för cirka 30 år sedan i samband med vietnamveteranernas traumatiska upplevelser och togs därefter upp i ett forskningsrelaterat diagnossystem (DSM-ΙΙΙ) men är fortfarande sparsamt representerat i psykiatriläroböcker. 4 (18)

5 Det som skiljer PTSD från övriga stressrelaterade tillstånd är den karaktäristiska förekomsten av plågsamma minnesbilder och de sekundära personlighetsförändringarna såsom undandragande, överaktivitet i nervsystemet och förändringar i känslor. Det är vanligt med samtidigt förekommande diagnoser, speciellt depression, ångeststörningar och beroendesjukdomar. Forskning har funnit att det vanligen finns en tidig anknytningsstörning hos dem som utvecklar svårare former av PTSD. Vid tillräckligt svåra traumatiska händelser finns det hög risk för de flesta människor att utveckla tillståndet. PTSD orsakar försämrad funktion socialt, samt kliniskt signifikanta obehag såsom ångest, värk och sömnstörningar. Diagnosen omfattar ett antal kriterier som ska vara uppfyllda: o A-kriteriet: Personen har upplevt en eller flera händelser som karaktäriseras av död eller hot om död, allvarlig skada, våldtäkt eller sexuella övergrepp. Vanliga svåra upplevelser såsom att förlora arbete, skilsmässa etc räknas inte som extremt trauma och leder inte till PTSD. o B-kriteriet: Återupplevande - den traumatiserade händelsen fortsätter att återupplevas genom ett eller flera sätt: - Påträngande plågsamma minnesbilder av händelsen - Mardrömmar om händelsen - Flashback-episoder individen upplever det som om händelsen upprepas i vaket tillstånd - Starka emotionella eller kroppsliga reaktioner vid stimuli som påminner om händelsen; så kallade triggers. o C-kriteriet: Personlighetsförändringar som innefattar undvikande av aktiviteter, platser, personer eller tankar som är förknippade med händelsen, eller känslomässig stumhet, förlust av intresse eller upplevelse av ett avstånd till andra. o D-kriteriet: Kroppens varningssystem ständigt är överaktivt vilket orsakar: - Sömnstörningar - Irritabilitet eller vredesutbrott - Koncentrationssvårigheter - Hypervaksamhet, eller benägenhet att reagera starkt vid oväntade ljud Barnperspektivet I befolkningsgrupper där PTSD är vanligt har en ökad förekomst av problem hos barnen uppmärksammats. Det är naturligt med tanke på att det innebär stora påfrestningar för barn och ungdomar att en förälder har PTSD. Föräldrarna har ofta svårigheter att knyta an och visa kärleksfulla känslor till sitt barn, vilket ger barnet sämre möjligheter att utvecklas positivt. Det är därför av central betydelse att vid PTSD även uppmärksamma barnens situation. Nationell förekomst PTSD förekommer framförallt hos flyktingar och människor som har varit utsatta för eller bevittnat våldsbrott, krig eller katastrofer. I Sverige beräknas ungefär 0,3 procent av befolkningen ha PTSD, bland vissa flyktinggrupper beräknas procent vara drabbade. Detta innebär att det förmodligen finns minst människor i Sverige som drabbats av PTSD. Flertalet av dessa personer har sannolikt varken har fått diagnos eller behandling för sin sjukdom (18)

6 Behandling Behandlingen består framför allt av olika psykologiska behandlingsmetoder, medicinsk behandling och stödjande insatser. Behandlingen är individuell, gruppbehandling kan förekomma som ett komplement. Ofta sträcker sig behandlingstiden över flera år med olika frekvens mellan behandlingstillfällena. I vissa fall är fullständig läkning inte möjlig, målet kan då vara förbättrad livskvalitet. Dessa patienter kan då få möjlighet att kunna fungera väl i samhället. Individuell kontinuitet av en behandlare som patienten får förtroende för, har stor och ofta avgörande betydelse för behandlingens resultat. Exempel på behandlingsmetoder: Tillitsskapande en förutsättning för behandling Stabiliserande insatser/stödinsatser EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) Sjukgymnastik Psykodynamisk behandling Familjestöd Motiverande samtal KBT (Kognitiv beteendeterapi), färdighetsbehandling Bildterapi Vid obehandlad PTSD är sannolikheten stor för att tillståndet består under en längre tid, minst några år. Under gynnsamma förhållanden kan emellertid spontan läkning ske. Även om det är dåligt utrett, är det uppenbart att en låg stressnivå och trygga levnadsvillkor är positiva för spontanläkning, och att andra negativa moment i tillvaron motverkar läkningen. Studier av överlevande från koncentrationsläger och krigsveteraner visar att ett antal personer med PTSD har bestående symtom, eller att symtomen kan återkomma i samband med åldrande eller andra situationer som minskar individens upplevelse av autonomi. När PTSD inte går att behandla krävs stödinsatser för att få det dagliga livet att fungera. Det handlar om stabiliserande insatser för att få ett så normalt liv som möjligt och inte egentlig traumabearbetning. Då är det viktigt att förståelsen finns, att personal som möter dessa patienter har kunskap om vad diagnosen PTSD innebär, till exempel flyktbeteende och dålig social förmåga. PTSD i VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH I GÖTEBORGSOMRÅDET Utredningsarbetet har bestått av kartläggning av vårdsituationen för PTSD-patienter idag genom möten med vårdgivare, granskning av styrdokument samt studie av vårddata. Vårddata hämtas från Västra Götalandsregionens vårddatasystem VEGA, där vårdgivarna rapporterar till exempel diagnoser och besök. Vårdgivare på olika vårdnivåer har inkluderats, då vårddata visar att patienter med denna diagnos återfinns inom såväl länssjukvården som primärvården. 6 (18)

7 Styrdokument Med styrdokument avses lagstiftning, riktlinjer eller liknande som är av betydelse för vården av patienter med PTSD i Västra Götalandsregionen. Det saknas direkta riktlinjer och vårdprogram för PTSD på regional nivå. Regional utvecklingsplan för psykiatri Psykiska sjukdomar utgör cirka 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Den regionala utvecklingsplanen betonar att det för en väl fungerande psykiatrisk verksamhet krävs samverkan och samarbete mellan vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården och övriga vårdgrannar. I det förslag till ny regionalutvecklingsplan som varit på remiss under hösten 2011 beskrivs traumatiserade personer inte som en särskild behovsgrupp. Ångestsjukdomar och depressionssjukdomar beskrivs som en stor patientgrupp. Ångest och depression är ofta en del i sjukdomsbilden hos patienter med PTSD. Sektorsråd i Västra Götalandsregionen Sektorsråden för allmänmedicin och psykiatri i Västra Götalandsregionen har tagit fram vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inklusive unga vuxna) för PTSD. Sektorsråden skriver bland annat att Dessa patienter kan söka med en rad kroppsliga och/eller symtom även långt efter den inträffade händelsen. Vård och behandling sker framförallt inom primärvården men patienter med allvarliga psykiatriska symtom eller funktionsnedsättning kan behöva ett omhändertagande av den specialiserade psykiatrin. Denna patientgrupp har stort behov av att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatri och en fungerande konsultationsmodell. Nationella riktlinjer - Ångest och depression Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är riktade till de definierade sjukdomstillstånden depression, ångest och bipolär sjukdom. Som tidigare beskrivits ingår sådana symtom i sjukdomsbilden för PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom omnämns med beskrivningar av vilka åtgärder som är evidensbaserade. Socialstyrelsen fastslår att det är av yttersta vikt med hög tillgänglighet inom första linjens vård. Första linjens vård är den vård som först möter patienten, den basala vården. Hit kan räknas primärvård, mödrahälsovård, skolhälsovård och barnhälsovård. Patienter med depressions- och/eller ångesttillstånd främst söker sig ofta först hit vid symtom. För att uppnå en god vård krävs kontinuitet i vårdkontakten genom hela sjukdomsförloppet. Insatserna måste erbjudas av personal med den kompetens som krävs, såsom kunskap om diagnoser och dess symtom. Samverkan mellan vårdnivåerna är en förutsättning för att uppnå målet med god vård av patienten. 7 (18)

8 Förekomst Västra Götalandsregionen I Västra Götalandsregionen diagnostiserades år 2010 drygt personer med PTSD. Statistiken visar att drygt vårdkontakter, infattande både besök och telefonkontakt, har registrerats för dessa patienter år Fördelningen mellan könen är jämn, med en marginell övervikt av kvinnor. Diagram 1 visar antalet personer diagnostiserade med PTSD år fördelade mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna inom Västra Götalandsregionen. Enligt diagrammet ökar antalet diagnostiserade under perioden i samtliga nämnder. Inom HSN 12 återfinns det stora flertalet patienter i jämförelse med övriga nämndområden. Diagram 1 Antalet personer diagnostiserade med PTSD i VGR år per HSN HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 HSN 60 HSN 99 Med HSN 60 avses personer i Göteborg där nämndtillhörighet inte kan avgöras Med HSN 99 avses personer som är asylsökande eller lever på skyddad adress Källa: VEGA 8 (18)

9 Göteborgsområdet Innan patienten får diagnosen PTSD är det vanligt att patienter besökt olika vårdgivare och fått diagnoser såsom depression, ångest eller sömnstörningar. Diagnosen PTSD kan vara svår att sätta och sätts ofta sent, dels beroende okunskap om diagnosen hos personalen, dels beroende på patientens sätt att undvika sin bakomliggande historia. De vanliga psykiska diagnoserna sömnstörningar, ångest och depression ingår även i diagnosen PTSD. Det är rimligt att anta att det finns odiagnostiserade PTSD-patienter bland dessa. Tabell 1 visar de tjugo vanligaste diagnoserna inom psykiska sjukdomar och beteendestörningar i Göteborgsområdet 2010 som inrapporterats till vårddatabasen VEGA. Flest personer finns inom depression, ångest och sömnstörningar. Tabell 1 Vanliga psykiska diagnoser 2010 i Göteborgsområdet Personer Kontakter F32 Depressiv episod F41 Andra ångestsyndrom F51 Icke organiska sömnstörningar F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Varav F431 Posttraumatiskt stressyndrom F33 Recidiverande depressioner F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol F03 Ospecificerad demens F17 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak F90 Hyperaktivitetsstörningar F31 Bipolär sjukdom F40 Fobiska syndrom F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser F84 Genomgripande utvecklingsstörningar F98 Andra beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid F80 Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen F42 Tvångssyndrom F20 Schizofreni F45 Somatoforma syndrom F60 Specifika personlighetsstörningar F01 Vaskulär demens Källa: VEGA 9 (18)

10 Tabell 2 visar antalet personer med PTSD per ålderskategori och HSN i Göteborgsområdet år Statistiken visar att antalet personer i arbetsför ålder år dominerar tydligt. Tabell 2 Antalet personer med diagnosen PTSD per ålderskategori och HSN i Göteborgsområdet år Summa HSN HSN HSN HSN HSN HSN Summa* * Eliminerat för att samma person kan förekomma på flera nämnder Källa: VEGA VÅRD FÖR TRAUMAPATIENTER I GÖTEBORGSOMRÅDET Utredningsarbetet har bedrivits genom dialogmöten med vårdgivare i Göteborgsområdet med syfte att kartlägga den aktuella vårdsituationen för traumapatienter, samt för att få ta del av vårdgivarnas uppfattning om hur vården fungerar samt behovet av insatser. Vårdgivarna har fått beskriva: - patientgruppen, - behandling av PTSD, - samverkan med vårdgrannar, - upplevt behov och tillgängligheten - vad de ser inom PTSD-vården som behöver utvecklas. Diagram 2 på nästa sida visar antalet personer diagnostiserade med PTSD år 2010 per nämndområde och vårdgivare. Vårdgivarna som redovisas i diagrammet är Angereds Närnärsjukhus, Kungälvs sjukhus, Lundby Närsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, VG Primärvård samt övriga vårdgivare. Med övriga avses Kris- och traumaenheten samt mindre vårdgivare med vilka Västra Götalandsregionen har tecknat avtal eller överenskommelse. Utifrån diagrammet kan utläsas att det stora flertalet diagnostiserade personer återfinns inom VG Primärvård, främst inom HSN 5, HSN 11 och HSN 12. Detta är speciellt markant inom HSN 12:s område. Inom HSN 4 har Kungälvs sjukhus de flesta patienterna, medan de inom HSN 7 framförallt återfinns vid SU. 10 (18)

11 Diagram 2 Antalet PTSD-diagnostiserade personer fördelat per vårdgivare och HSN år ANS KS LUN SU VGPV Övr HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Källa: VEGA Kris- och traumaenheten Kris- och traumaenheten är organiserad inom primärvården med Primärvården Göteborg som huvudman. Kris- och traumaenhetens uppdrag är att behandla krigs- och tortyrskadade flyktingar, samt att vara kompetenscentrum och utbilda vårdgrannar. Utbildningsuppdraget ska enligt överenskommelse utföras när vårdgarantin kan hållas för väntetider för behandling. Behandlingen består framför allt av psykoterapisamtal, medicinsk och sjukgymnastisk behandling, vanligast en gång per vecka, men all behandling är individuell. Behandlingstiden för patienterna är lång, hälften av alla patienter avslutas inom ett år. Tolk anlitas i många fall, vilket kan försvåra vården då kommunikationsvägen förlängs. Det är en relativt liten enhet, och det är ett relativt stort inflöde av remisser från bland annat primärvården. Väntetiderna till individuella behandlingar är lång. Verksamheten har haft svårigheter att hålla vårdgarantin, vilket inneburit en delvis förändring av behandlingsmetoderna. Kris- och traumaenheten erbjuder patienten ett inledande samtal och gruppbehandling inom vårdgarantitiden. Den individuella behandlingen påbörjas senare. Enheten ser också att de grupper som de senaste åren sökt har en svårare situation och är mer vårdkrävande. Det höga remissinflödet och prioriteringen av patientbehandling har medfört att utbildningsoch konsultuppdraget inte kunnat utföras i önskvärd utsträckning. Kris- och traumaenheten ser ett behov av utbildning och konsultation gentemot vårdgrannar. Tabell 3 visar det totala antalet vårdkontakter och patienter vid Kris- och Traumaenheten åren Sett över åren har det totala antalet patienter och antalet vårdkontakter till Kris- och traumaenheten minskat. 11 (18)

12 Tabell 3 Antalet vårdkontakter och antalet patienter vid Kris- och Traumaenheten år Vårdkontakter Patienter Alla Besök Annan kontakt Indirekt kontakt Summa* * Eliminerat för att en patient kan förekomma på flera kontaktkategorier Källa: VEGA Diagram 3 visar patienterna vid Kris- och Traumaenheten fördelade efter nämndtillhörighet. Diagrammet visar att det största antalet patienter kommer från HSN 12 nord-östra Göteborg. Patientantalet från HSN 12 har förändrats över åren från drygt 250 patienter år 2008 till drygt 150 patienter år 2010 Diagram 3 Antalet patienter vid Kris- och Traumaenheten år fördelade per HSN HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 HSN 60 Övriga VGR Ej VGR mm Källa: VEGA VG Primärvård Vårdcentraler är en första linjens hälso- och sjukvård, det vill säga en nära vård som naturligt ska vara ett förstahandsval för personer med behov av hälso- och sjukvård. De vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen som upphandlats och godkänts inom vårdvalssystemet VG Primärvård har, enligt förfrågningsunderlaget Krav- och kvalitetsboken, därigenom ett åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom. Psykologiska/psykoterapeutiska behandlingar ska erbjudas av korttidskaraktär, kognitiv beteendeterapi ska erbjudas vid behov. Behandlingen består förutom av korttidsterapi också av stödjande insatser och medicinsk behandling. Behandlingstiden är oftast lång och kan ha varierande intervall. 12 (18)

13 Det största antalet diagnostiserade PTSD-patienter finns inom VG Primärvård. Det är både patienter med krigs- och tortyrrelaterade trauman och med övriga trauman. Göteborgsområdet har två vårdcentraler med en stor andel PTSD-patienter: Gamlestadens vårdcentral och Olskrokens vårdcentral. Det registrerades knappt vårdkontakter år 2010 i Göteborgsområdet. Av dessa skedde knappt kontakter enbart vid Gamlestadens och Olskrokens vårdcentraler. Majoriteten av de vårdcentraler som har många diagnostiserade PTSD-patienter finns inom HSN 12:s nämndområde. Patienter kan gå parallellt inom primärvården och inom specialistpsykiatrin, då de ofta har behov av både somatisk och psykiatrisk insats. Vid Gamlestadens vårdcentral finns en samarbetssjuksköterska kopplad till varje läkare, för att få en kontinuitet och trygghet för patienten i dess kontakter med vårdcentralen. Kontinuitet är mycket viktigt för dessa patienter. En lotsfunktion inom hälso- och sjukvården ses som förbättringsmöjlighet för att därigenom stärka omhändertagandet av patienten. Att vid behov kunna få konsulthjälp av specialist för en bedömning till exempel av en tillfälligt sämre patient, skulle ge vårdcentralerna större möjlighet att kunna fortsätta behandlingen även när symtomen förvärras en period för patienten. Länssjukvård Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) bedriver öppen och sluten specialistsjukvård. Liksom inom primärvården behandlas patienter oavsett orsak till traumat. Det är patienter från hela världen som upplevt krig, tortyr och förföljelse, patienter som utsatts för olika typer av kriminalitet och patienter som utsatts för sexuella övergrepp, upplevt olyckor eller andra former av trauman. Inom öppenvården bedöms cirka sex procent av patienterna ha diagnosen PTSD, något lägre inom slutenvården. Behandlingsplanering sker i ett psykiatriskt team utifrån patientens förutsättningar, behov och önskemål. Behandlingstiderna varierar från några månader till flera år, beroende på komplexitet i patientens problematik. SU klarar vårdgarantin avseende psykiatrin. Psykiatrin vid SU ser behov av ökade möjligheter till konsultativa insatser, stöd till anhöriga såväl barn som vuxna samt kompetensutveckling. Ett tydliggörande av olika vårdnivåers och vårdgivares uppdrag avseende dessa patienter ses som nödvändigt. Det bedöms som väsentligt med en koppling mellan primärvårdens olika verksamheter och specialistpsykiatrin, såväl privat som offentlig vård. Andelen patienter med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom gruppen PTSD. Psykiatrin vid SU ser ett behov av att säkra tillgången till professionella tolkar för alla språk. Kunskap kring transkulturella aspekter behöver förbättras inom alla aktuella aktörers ansvarsområde. Att säkra den sociala situationen är en förutsättning för att dessa patienters funktionsnivå skall kunna förbättras. Kommunala insatser såsom exempelvis boende och ekonomi är således av vikt att det är ordnat på ett tillfredsställande sätt. 13 (18)

14 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus bedriver öppen och sluten specialistsjukvård. Den psykiatriska verksamheten vid Kungälvs sjukhus behandlar patienter oavsett orsak till traumat. Majoriteten av patienterna har trauman som inte är relaterade till krig eller tortyr. Olika behandlingsformer används vid sjukhuset. Komplex PTSD kräver ofta en lång behandlingstid och bedrivs i olika faser. Anpassning sker efter patientens behov och resurser. Till exempel används jag-stödjande behandling, psykoterapi utifrån olika teoretiska perspektiv, sjukgymnastik/kroppskännedom, farmakologisk behandling, bildterapi och EMDR. Olika behandlingar kombineras ofta med varandra inom teamarbetets ram Det är viktigt med närhet till vård många patienter klarar inte av att resa långt för vård, motståndet blir för stort. Det kan vara svårt att genomföra den resa som krävs till mottagningen, personen kan ha svårt att befinna sig på en spårvagn eller buss eller att personen inte har körkort eller tillgång till bil. Kungälvs sjukhus anser att kompetensutveckling är nödvändig inom hälso- och sjukvården. En kontaktperson på vårdcentralen är önskvärt för att uppnå ett bättre omhändertagande av patienten. Patienter med kronisk PTSD skulle behöva en och samma person att vända sig till vid kontakt med vårdcentralen. För dessa patienter är det dels svårt att möta nya personer (tillitsproblem), dels att kunna beskriva sina besvär eftersom undvikande är en stor del av deras problematik. Trygghet och kontinuitet i behandlingskontakten är nödvändigt för denna patientgrupp. Flyktingbarnteamet BUP/SU BUM/ANS Flyktingbarnteamet är lokaliserat i Gamlestaden, Göteborg och drivs i samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin. Teamet är en resurs på specialistnivå, som riktar sig till barn och ungdomar (0-18 år) inom Göteborgs stad med symtom till följd av migration och flyktingskap. I uppdraget ingår också att ge en barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation till vårdgrannar, och bistå med kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter på flyktingproblematik med ett barn- och familjeperspektiv. Teamet ser fördelar med att knyta den medicinska kompetensen till den psykiatriska. Ofta finns somatiska besvär som kan vara förknippade med traumat. Behandling av de somatiska besvären ökar förutsättningarna för patienten att tillgodogöra sig psykologisk behandling. Detsamma gäller för stabiliserande insatser i barnets vardagsmiljö. Teamet ser behov av att stärka kompetensen i första linjens vård. Omhändertagandet av unga vuxna med traumasymtom behöver stärkas, till exempel genom samarbete med gymnasieskolor. Även vården av asylsökande behöver stärkas. Ideella organisationer Rosengrenska stiftelsen och Rosengrens Brygga (projekt In-PUT) Rosengrenska stiftelsen bildades 1998 för att kunna ge papperslösa flyktingar och asylsökande vård. Stiftelsen är verksam med mottagning en kväll i veckan för gömda och 14 (18)

15 papperslösa flyktingar i Göteborgsområdet. Ett nätverk av medicinsk personal arbetar där ideellt för att ge människor vård. I samband med den allmänna amnestin blev trycket för stort i och med att många därmed skulle få stanna i Sverige och hur skulle de då få hjälp att hantera sitt trauma? För att möta behoven bildades Rosengrens Brygga, en ideell förening som är huvudman för projekt In-PUT, dit personer med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige kan vända sig för att få hjälp. Även asylsökande personer kan söka vård hos In-PUT. Projekt In-PUT erbjuder samtalsterapi, stöd i kontakt med den offentliga sjukvården, hälsorådgivning och hälsofrämjande aktiviteter samt social rådgivning. Kompetensutveckling och kunskapsöverföring ser vårdgivaren ett stort behov av, främst till primärvården men även till skolor, socialtjänsten och dylika instanser. Röda Korset Röda Korset (RK) driver fem behandlingscenter i Sverige för krigs- och tortyrskadade, varav ett center är lokaliserat i Skövde. Endast ett fåtal patienter vid centret kommer från Göteborgsområdet. Stockholms Läns Landsting Kris- och traumacentrum, Danderyds sjukhus Kris- och traumacentrum på Danderyd sjukhus är en av de upphandlade verksamheterna inom Stockholms läns landsting för vård och behandling av traumapatienter. Deras uppdrag fördelas inom tre enheter; Enheten för tortyr- och traumaskadade, Enheten för kris- och traumabehandling och Enheten för forskning, konsultation och utbildning. Enheten för tortyr- och traumaskadade vänder sig till flyktingar med uppehållstillstånd och tar även emot asylsökande för dokumentation av tortyrskador. Dokumentation och bedömning av tortyr- och traumaskador är viktigt för att den som drabbats av övergrepp ska få upprättelse, och kan vara avgörande för att få asylskäl korrekt bedömda. Vid stor arbetsbelastning har enheten tillfälligt stoppat dokumentationen av tortyrskador. Enheten för trauma- och krisbehandling hjälper krisdrabbade personer med trauman som inte är relaterade till krig och tortyr. Enheten för forskning, konsultation och utbildning sprider kunskap om traumatisk stress. Det gäller framförallt trauman hos flyktingar, men även följder för personer som utsatts för rån, våld och svåra olyckor i sitt arbete eller på fritiden. Enheten fungerar som en kunskapsbank för frågor om diagnostik, behandling och rehabilitering av svårt traumatiserade personer. Syftet är att medverka till ökad kunskap om traumatisk stress och flyktingtrauman. Forskning ses som en viktig del. Forskningen inriktas på utveckling av behandlingsmetoder, t ex hur stödjande omständigheter och biologiska faktorer har betydelse för stressreaktioner. Enheten kartlägger också förekomsten av PTSD. Enheten för tortyr- och traumaskadade har svårt att hålla vårdgarantin. I flera år har väntetiderna varit ett år eller längre. Att förändra arbetsmetoderna med ett första bedömningssamtal samt erbjudan om gruppterapi innan individuell terapi kan inledas (som ett led att korta 15 (18)

16 väntetider), ses inte som en förbättring för patienterna. För närvarande är väntetiderna 3-6 månader. Suicidala patienter tas inte emot med hänvisning att de behöver dygnet-runt-vård. ANALYS OCH SLUTSATSER En specialistenhet för behandling av traumapatienter oavsett orsaken till traumat. Utredningen har visat att PTSD-patienter återfinns inom såväl primärvården som länssjukvården. Patienterna har trauman relaterade till krigs- och tortyrupplevelser eller till andra orsaker, såsom övergrepp eller överfall. Kris- och traumaenheten, en specialistenhet placerad inom primärvården, har i uppdrag att behandla en del av de patienter som har krig och/eller tortyrrelaterade trauman. Övriga traumapatienter är hänvisade till primärvården eller specialistpsykiatrin. Tillgången till vård är i dagsläget inte tillräcklig för det behov som finns i Göteborgsområdet. De flesta patienter söker sig som ett första steg till primärvården. Primärvården behandlar en stor del av patienterna inom ramen för sitt uppdrag. Om patienten behöver specialistvård, finns det svårigheter att finna mottagare. Det är långa väntetider till kris- och traumaenheten som har svårt att klara sitt uppdrag på grund av de stora behov som finns. Enhetens uppdrag är begränsat i vilka patienter de kan ta emot. Specialistpsykiatrin behandlar många traumapatienter, oavsett orsak till traumat, men har inte heller möjlighet att möta hela behovet. Genom att omstrukturera vården i Göteborgsområdet bedöms omhändertagandet av PTSDpatienter kunna förbättras. Kris- och traumaenheten är en specialistenhet som inte är knuten till sjukhus och med lång erfarenhet av PTSD-patienter. Enheten bör få ett utökat uppdrag, där patienter oavsett orsak till traumat kan få vård och behandling. Med ett utökat uppdrag måste följa utökade resurser. Verksamheten bör utformas i två behandlande enheter. Den ena enheten bör då inrikta sig på patienter med krig och tortyr som orsak till traumat, den andra enheten bör inriktas på patienter med andra orsaker till traumat. Med en sådan organisation blir även gruppen traumatiserade patienter som inte är relaterade till krig och tortyr, tydligare omhändertagen. Riktat utbildningsuppdrag till specialistenhet Kunskap om PTSD är grundläggande för att säkerställa god vård av patienterna. Somatiska besvär är vanliga och kontakt med en vårdcentral eller akutmottagning blir ofta patientens första kontakt med vården. Med god kunskap och kompetens hos personal inom alla vårdnivåer ökar möjligheten för patienten till tidig upptäckt och behandling, vilket i sin tur kan minska traumatiseringen och lidandet för patienten. För att förbättra omhändertagandet och behandlingen av patienterna bör ett riktat utbildningsuppdrag ges till den föreslagna specialistenheten. Särskilda resurser bör avsättas för detta ändamål. Tillit till personalen är av stor vikt för patienten för att behandling ska kunna genomföras. När tilliten finns är kontinuiteten lika viktig. Samtidigt har patienter med ett trauma som beror på att de blivit utsatta för övergrepp, stora svårigheter med tillit till andra människor. För att minska motstridigheterna i dessa hinder behöver personalen redskap. Kompetensutveckling 16 (18)

17 och handledning förbättrar personalens möjlighet att kunna möta patienten och orka vara kvar i mötet en förutsättning för god vård av svårt traumatiserade patienter. Konsultationsuppdrag till specialistenhet - samverkan Den största andelen diagnostiserade PTSD-patienterna i Göteborgsområdet vårdas inom primärvården. Om en patient tillfälligt blir sämre kan kontinuiteten av vården förbättras om det finns möjlighet att konsultera en specialist för bedömning. En sådan stödfunktion ger vårdcentralerna bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och patienten mindre oro med vårdgivarbyte. Ett tydligt konsultationsuppdrag till en specialistenhet kan vara ett första steg i en utveckling av vården av PTSD-patienter. I de fall där patienten har behov av annan vårdnivå än befintlig, är konsultation inte tillräcklig En fungerande vårdkedja eller samverkansmodell mellan olika vårdgivare med patienten i fokus är en förutsättning för att få en god helhet i vården - ingen patient ska falla mellan stolarna. Samverkan mellan vårdgivare är en förutsättning för en väl fungerande vård. Idag finns vissa problem med samverkan. Det kan dels bero på okunskap om diagnosen PTSD, dels svårigheter att hitta mottagare av remisser. Remisser kan skickas fram och tillbaka mellan vårdgivare innan det är klarlagt i vilken grad patienten är traumatiserad och vart vården ska bedrivas. Utbildnings- och konsultationsinsatser samt utökat uppdrag till specialistenhet är komponenter som bidrar till förbättrad samverkan mellan vårdgivare. Stort behov i nord-östra Göteborg Behovsbilden som framträder visar en stor förekomst av PTSD i nord-östra Göteborg, jämfört med övriga områden i Västra Götalandsregionen och även i jämförelse inom Göteborg. Denna bild framträder inom alla åldersgrupper, vid jämförelse mellan könen samt hos alla större vårdgivare, förutom Kungälvs sjukhus som har flest patienter från HSN4:s geografiska område. För att göra vården så lättillgänglig som möjligt bör specialistenheten placeras där behoven är som störst. Att lokalisera den föreslagna specialistenheten inom nord-östra Göteborg bör övervägas. Ideell vårdgivare Tilliten till en institution kan av erfarenhet vara låg hos vissa patienter med ursprung från krigszoner eller diktaturer. Institutioner förknippas med myndigheter och statliga intressen. Dessa patienter kan känna större förtroende för en oberoende, ideell organisation eller stiftelse än för den traditionella vården, även i ett land som Sverige. Rosengrens Brygga och Projekt In-PUT har under flera år varit verksamma i Göteborg för att ge asylsökande personer och personer med uppehållstillstånd vård, men även som stöd i kontakten med den offentliga sjukvården. Med en ideell vårdgivare ökar möjligheterna för människor att få vård på lika villkor, i vissa fall vård överhuvudtaget. Gruppen nyanlända traumatiserade personer är en svårt utsatt grupp, vilket medför att hälso- och sjukvården måste hitta vägar för att nå dessa människor. Ideella vårdgivare som har stöd från den offentliga hälso- och sjukvården, är ett sådant sätt. Det kan även vara lättare för gömda flyktingar att få tillgång till vård som de har rätt till. 17 (18)

18 Barnperspektivet När det finns barn som nära anhörig till PTSD-patienter är det viktigt att särskilt beakta deras behov. Barns rättigheter och behov som anhörig till förälder eller annan anhörig förstärks i ny bestämmelse i Patientsäkerhetslagen, 6 kap. 5, från I bestämmelsen beskrivs att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder (eller annan vuxen person barnet varaktigt bor med) har en psykisk störning eller funktionsnedsättning eller är missbrukare. Familjecentralen är en samlokalisering av öppna förskolan, mödrahälsovård, barnhälsovård och socialtjänstens förebyggande verksamhet som riktar sig till alla barn och föräldrar. En utvärdering av familjecentraler i Västra Götaland (Abrahamsson m fl 2009) redovisar att familjecentraler enligt föräldrarnas uppfattning: - utvecklar föräldraidentiteten - ger kunskap som en förälder behöver - ger socialt nätverk och vänner för både barn och förälder - ger socialt stöd genom att det finns tillhands Utvärderingen visar också att familjecentraler är en arena som har förutsättningar att tidigt upptäcka och stödja familjer med sociala och/eller psykologiska svårigheter. Samlokaliseringen ger ett större helhetstänkande och skapar också förutsättningar för att utveckla en ökad integration. Barnperspektivet är viktigt att beakta. En familjecentral är ett lättillgängligt, generellt stöd till föräldrar och ett bra sätt för att tidigt upptäcka anknytningsproblematik. Barn som har problem med anknytningen till en förälder på grund av till exempel svår traumatisering, har stor sårbarhet och sämre utgångspunkt att hantera svårigheter och kriser i livet. Genom en satsning på familjecentraler kan föräldrarnas roll stärkas och behov av stöd och hjälp kan upptäckas, tidigt vilket är avgörande för barnets utveckling och möjligheter. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Följande åtgärder föreslås för att förbättra omhändertagandet av patienter med PTSD: o o o o o o Inrätta en specialistenhet för behandling av traumapatienter, oavsett orsaken till traumat. Rikta ett utbildningsuppdrag till specialistenheten Rikta ett konsultationsuppdrag till specialistenheten Lokalisera specialistenheten utifrån behovsbilden Teckna avtal med ideell vårdgivare Prioritera fortsatt utveckling av familjecentraler, främst i utsatta områden. 18 (18)

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD Posttraumatiskt stressyndrom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 PTSD, Post Traumatic Stress Disorder Inledning PTSD är ett tillstånd

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Nyheter i korthet: Satsning på den psykiatriska vården i Skåne Bättre och likvärdig psykiatrisk vård för ensamkommande flyktingbarn

Nyheter i korthet: Satsning på den psykiatriska vården i Skåne Bättre och likvärdig psykiatrisk vård för ensamkommande flyktingbarn Denna information redogör kortfattat för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 27 augusti 2012. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att ansvara för bedömningen

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder 0 Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer