Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal"

Transkript

1 Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn:

2 Fältet

3 Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ Händelse stöd

4 Individen - riskfaktorer för PTSD Före Tidigare psykiska problem Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner Efter Bristande socialt stöd (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003)

5 Händelsen Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling Allvarlighetsgrad Livshot Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tidsutdräkt/frekvens Konsekvenser Förluster: närstående; boende; ägodelar Fysisk skada

6 Kontroll - klarhet Påverkan, kontroll Klarhet Brist på information Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993)

7 Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)

8 Hot, fara försvar Frysning - alarm Flykt Kamp Frysning - skräck Underkastelse Söka stöd (Baldwin, 2013)

9 Posttraumatiska tillstånd Direkt relaterade Akut stressyndrom Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Komplext PTSD Dissociativa syndrom Anknytningsstörning med social hämning Anknytningsstörning med soc distanslöshet Övriga Ihållande komplex sorgreaktion Egentlig depression Ångestsyndrom Kroppssyndrom Substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom (APA, DSM-5, 2013)

10 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering Faktisk död eller livsfara, allvarlig skada; sexuellt våld B. Påträngande symtom C. Undvikande av stimuli D. Negativa förändringar - Oförmåga att minnas viktiga aspekter - Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden - Förvrängd skuld om orsaker eller konsekvenser - Negativa emotioner: rädsla, skräck, skuld, skam, vrede - Minskat intresse för aktiviteter - Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra - Oförmåga att uppleva positiva känslor E. Markanta förändringar av stimulusreaktioner F. Varat en månad G. Lidande H. Beror inte på annat (APA 2013, DSM-5)

11 Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Gyrus cinguli Locus coeruleus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus

12 Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala Hippocortex campus Long loop ms Short loop 12 ms Sensorium Thalamus Amygdala (-) (-) Hypothalamus Locus coeruleus (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000)

13 Processer över tid Låg Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniska besvär 5-30% Funktionsnivå Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)

14 Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet Locus of control Hardiness, mastery Emotionell expr. flexibilitet Optimism, mindfulness Altruism, andlighet God fysik, fysisk aktivitet Externa faktorer Socialt stöd Förebilder Ledarskap Stöd från organisationen Utbildning (Southwick et al 2005; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Southwick et al. 2011; Rusch et al. 2015)

15 Socialt stöd; kamratstöd Buffrande effekt Känsla av kontroll Självtillit Hjälp att omvärdera, bemästra Vet att man får stöd (Brewin et al 200; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011)

16 Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)

17 Psykologisk första hjälp -krisstöd i praktiken Kontakt/presentation Säkerhet/trygghet Lugna/stabilisera Undersök aktuella behov Praktiskt stöd Underlätta socialt stöd Information/psykoedukation Fortsatt stöd (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006;

18 Stöd-uppföljning-bedömning-behandling (STUBBE) Stöd - Psykologisk första hjälp - Förmågor för psykologisk återhämtning Uppföljning - Utse kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Bedömning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Värdera behandlingsbehov Behandling - Evidensbaserad - Traumafokuserad (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

19 Presentera dig och gör kort bedömning Tillstånd Beteende (Se mall 1) Är individen Instabil? Suicidal? Fara för sig själv eller andra? I behov av akuta medicinska eller sociala insatser? Förmedla psykologisk första hjälp (PFH) Basala behov (Se mall 2) Nej Ja Stöd akutfas Sänd till lämplig instans Mall 1 Bedömning Reaktioner Trauma Riskfaktorer Status - Medicinskt - Psykiskt - Funktion - Farlighet Mall 2 PFH Säkerhet, informera Lugna Undersök behov Praktiskt stöd Socialt stöd Psykoedukation Fortsatt stöd Utse kontaktperson Proaktiv uppföljning De som avböjer stöd Kontaktinformation (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

20 Uppföljning akutfas: 1-3 dagar - första veckan Uppföljning Tillstånd Beteende Har akut stressreaktion avklingat? Ja Nej Förnyad uppföljning och bedömning 1 vecka 1 månad Sorg? Sömnproblem, ångest? Tidigare psykiska problem? Andra riskfaktorer? Tecken på akut stressyndrom (ASD)? (från dag 4) (Se mall 3) Mall 3 Akuta interventioner* Information Psykoedukation Normalisering Socialt nätverk Kort KBT vid ASD Om flera barn drabbade Interventioner i skolan Individuellt stöd Stöd till föräldrar och familjer Stödgrupper Förlustdrabbade Överlevande Stödcentrum Hemsida, sociala medier, telefonlinjer (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013) *Ev på arbetsplatser

21 Bedömning, behandling mellanfas: 1 vecka - 1 månad; långtidsfas Uppföljning Normalisering? Ja Förnyad uppföljning Efter behov Efter 3, 12 mån (screening) Nej Bedömning Depression? Ångest? Bruk av alkohol? Komplicerad sorg? Efter 1 månad Screening PTSD TSQ, PCL-C (Se mall 4) Mall 4 Efter 1-2 veckor Förmåga till psykologisk återhämtning Behandling vid behov Efter 1 månad Behandling PTSD - Evidensbaserad - Traumafokuserad (TF-KBT, EMDR) Långtidsfas Ihållande komplex sorgreaktion? Rehabilitering (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)

22 Trauma Screening Questionnaire (TSQ) Dina egna reaktioner idag på den traumatiska händelsen. Fundera över de följande reaktionerna som ibland förekommer efter en traumatisk händelse. Detta frågeformulär handlar om dina egna reaktioner på den traumatiska händelsen som du har varit med om. Vänligen markera (Ja/Nej) om du har upplevt något av nedanstående vid minst två tillfällen under den gångna veckan. Markera Ja/Nej på varje rad 1 Upprörande tankar på eller minnen från händelsen som har kommit till dig mot din egen vilja. Ja Nej 2 Upprörande drömmar om händelsen. Ja Nej 3 Handlingar eller känslor som om händelsen inträffar på nytt. Ja Nej 4 Upprördhet inför sådant som påminner om händelsen. Ja Nej 5 Kroppsliga reaktioner (t.ex. hjärtklappning, magbesvär, svettningar, yrsel) vid påminnelser om händelsen. Ja Nej 6 Svårt att somna eller orolig sömn. Ja Nej 7 Irritabilitet eller vredesutbrott. Ja Nej 8 Svårt att koncentrera dig. Ja Nej 9 Ökad uppmärksamhet på möjliga faror och hot mot dig själv och andra. Ja Nej 10 Lättskrämdhet vid oväntade händelser. Ja Nej (Brewin CR, Rose S, Andrew B, Green J, Turner S, Foa E. Brief screening instrument for posttraumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry. 2002;181: Svensk översättning: Michel PO, KcKP. reviderad: Arnberg, F. 2007)

23 Insatspersonal Balans Medvetenhet Socialt stöd

24 Riskfaktorer civil insatspersonal Att själv drabbas av förlust och sorg Att vara tidigt på plats Exponering för hot, död, lidande och förstörelse Långa arbetspass Inadekvat utbildning Rollkonflikt mellan insats och familj Grubblerier, negativ eller undvikande bemästring Ta på sig skuld (Michel, 2014)

25 Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

26 Redo (Grön) Reagerar (Gul) Påverkad (Orange) Symtom (Röd) Optimal funktion Milda, övergående reaktioner och funktionsnedsättning Svårare kvarstående reaktioner; funktion nedsatt Kliniskt syndrom Anpassningsförmåga Återhämtar sig helt Minnen kommer att kvarstå Oläkt stresskada med nedsatt funktionsnivå Välmående Låg risk Högre risk Tecken Orsaker Orsaker Tillstånd Är som bäst Vilken stressor som helst Livshot PTSD Välutbildad och förberedd Tecken Förlust Depression Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Irriterad, orolig, nedstämd Brott mot egen moral Ångestsyndrom Fokuserad på uppgiften Förlorat motivation Långvarig stress, slitage Missbruk Motiverad Tappat fokus Tecken Tecken Lugn och samlad Sömnsvårigheter Kontrollförlust Symtomen kvarstår och förvärras över tid Har trevligt Beter sig moraliskt oklanderligt Muskelspänningar; andra fysiska problem Inget är roligt längre Panik, aggressivitet, nedstämdhet Känner sig inte längre som vanligt. Uttalad skuld och skam Svåra reaktioner eller uttalad påverkan på social eller arbetsmässig funktion

27 Första hjälp vid stress (FHS) Lugna Kontakt Kolla Samordna Funktion Kolla Samordna Säkerhet Kolla Samordna Kontinuerligt stöd Kolla Samordna Kolla Samordna Fortsätt Kolla Samordna Tillit Reaktion Nedsatt funktion Stressor Mår bra God funktion Första hjälpens sju punkter 1. Kolla (Check) Bedöm: observera, lyssna 2. Samordna (Coordinate) Sök hjälp, remittera vid behov 3. Säkerhet (Cover) Se till att komma i säkerhet! 4. Lugna (Calm) Sakta ner, avslappning, byt fokus 5. Kontakt (Connect) Ordna stöd från andra 6. Funktion (Competence) Återfå funktion 7. Tillit (Confidence) Återställ självtillit och hopp (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

28 Olika syften med gruppmöten Utvärdering av insats (UI) Information Psykoedukation, normalisering Ge möjlighet för enhetschef att bedöma fortsatta individuella behov Socialt stöd i grupp

29 Utvärdering av insats (UI) (After action review) Efter varje insats, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013) (http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/pnadf360.pdf)

30 Time out/socialt stöd i grupp ½ - 1 tim, inte mer än ett par timmar Vanligt samtal med arbetskamrater Mål: minska hyperarousal Självvald grad av öppenhet i en stödjande miljö där man känner sig förstådd (Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and health 2009;25: )

31 Insatspersonal Bedömning Behov av stöd? (Se mall 1) Ja Ledare, kamratstödjare Första hjälp vid stress (FHS) Gruppstöd (Se mall 2) Räcker stödet? Screening TSQ Nej Professionell bedömning FHV Screening Nej Ja Stöd avslutas Mall 1 Bedömning Typ av exponering? Var i stresskontinuum? Tillstånd? PTSD Depression Ångest Missbruk Behandling Mall 2 Kontinuerlig FHS Kolla Samordna Övrig FHS Säkerhet Lugna Kontakt Funktion Tillit Gruppstöd Utvärdering av insats Socialt stöd i grupp - Information - Psykoedukation - Normalisering - Socialt nätverk (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

32 Utveckling av insatsorganisation Bättre prevention för allvarliga händelser och arbetsrelaterad stress Före Skapa hälsosammare miljöer med utvecklat teamarbete och ledarskap Selektion, förberedelser och utbildning före insats Stöd på fältet Erkännande från ledare, handledning Informellt stöd från arbetskamrater Stöd till hemmavarande familj Efter insats Utveckla stöd, uppföljning och behandling (Michel, 2014)

33 Frisk på jobbet Medveten organisation med tydliga mål Stödjande ledarskap Bra arbetsklimat, kreativ miljö Kontroll över arbetet Bra arbetsplanering, omväxling Bra socialt liv Fysisk träning (Johnsson et al. 2006; Gunnarsson 2010)

34 Mål

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars 2014. Per-Olof Michel. Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com. michelmentor

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars 2014. Per-Olof Michel. Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com. michelmentor Modernt krisstöd Oslo, 26 mars 2014 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Kontext för återhämtning Samhället Individ Händelse Stöd Återhämtning Händelsen Typ av händelse

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Psykiskt trauma och krisstöd

Psykiskt trauma och krisstöd Psykiskt trauma och krisstöd Piteå, 14 april 2016 Per-Olof Michel po.michel@telia.com 070 7201662 Allvarliga händelser 50-60 % kan exponeras (Kessler et al. 1995) Olyckor Krig/flykt Terrorism 2013 Bangladesh

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna Katastrofpsykiatri Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna 1 Stress Generell Kumulativ Traumatisk 2 Kumulativ stress Stress Immunisering Sensibilisering 3 Traumatisk/Akut stressreaktion Kroppsliga symtom Skakningar,

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel Trauma och stress Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal Per-Olof Michel 2016-06-17 2015 Michel Mentor AB Malménsgatan 4 65455 Karlstad po.michel@telia.com Ingen del av detta dokument får

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel

Trauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel Trauma och stress Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal Per-Olof Michel 2017-01-25 2017 Michel Mentor AB Malménsgatan 4 65455 Karlstad po.michel@telia.com Ingen del av detta dokument får

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011. Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Modernt krisstöd. Utveckling baserad på internationell litteratur. Per-Olov Michel 2014-02-01

Modernt krisstöd. Utveckling baserad på internationell litteratur. Per-Olov Michel 2014-02-01 Modernt krisstöd Utveckling baserad på internationell litteratur Per-Olov Michel 2014-02-01 Sammanfattning Kunskapsläget om krisstöd efter allvarliga händesler har utvecklats under senaste decenniet. Det

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog September-oktober 2016 Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada

Läs mer

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa. Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa. 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013 Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013 Bakgrund Tidigare erfarenheter Vårdbehov Önskemål från ungdomarna Bakgrund 2011 anmäldes 17.100 sexualbrott till polisen i Sverige

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet Försvarsdepartementet Försvarsminister Peter Hultqvist Jakobsgatan 9 103 33 Stockholm Stockholm: 08-619 06 00 Malmö: 040-22 06 90 Göteborg: 031-313 47 90 Sundsvall: 060-55 25 90 Luleå: 0920-814 00 Umeå:

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer