Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom"

Transkript

1 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom Vid Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborg Slutrapport Tina Eriksson Sjöö

2 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Metod och genomförande sid. 3 Då och nu Bakgrund till framtidsförslag sid. 4 Social situation sid. 4 Bostad sid. 5 Ekonomi sid. 6 Familj sid. 7 Hälsa, ohälsa, trauma, PTSD sid. 8 SFI, språkutveckling, praktik samt annan aktivitet sid. 11 Utbildning och antal undervisningstimmar sid. 12 Nu och framåt vad kan vi göra bättre? sid. 14 Hälsoscreening sid. 15 Kartläggning ur ett holistiskt perspektiv sid. 15 Hälsoskola sid. 17 Traumabehandling sid. 17 Skräddarsydd SFI-utbildning inklusive praktik och/eller arbete sid. 18 Socioekonomiskt stöd sid. 19 Stödresurser (familj, barn, religion, kultur, fritid etc.) sid. 19 Möjliga modeller sid. 20 Referenser sid. 22 Bilagor 1 och 2 sid.24-2

3 Inledning Föreliggande rapport utgör en slutrapportering av det uppdrag som undertecknad haft som följeforskare i Samordningsförbundet Göteborg Nordosts projekt Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symtom 1. Uppdraget har varit att löpande dokumentera och beskriva de erfarenheter som görs kring målgruppens behov samt de möjligheter och hinder som identifieras för att arbeta med målgruppen. Tidigare finns två delrapporter utgivna, från januari 2014 samt juli I delrapport I beskrivs ursprunget till att resursteamet startades, dess syfte, målgrupp samt de erfarenheter som uppnåtts vid årsskiftet 2013/2014. Delrapport II beskriver rekryteringsprocessen för deltagande i projektet, hinder och möjligheter för arbete med målgruppen samt de erfarenheter av målgruppens behov av hjälp- och stödinsatser som identifierats. Den intresserade läsaren hänvisas till de tidigare rapporterna för vidare bakgrundsinformation. Metod och genomförande Denna slutrapport bygger på de löpande minnesanteckningar som projektteamet fört över sitt arbete samt på de individuella ärendesammanfattningar som teamet gjort på varje enskild deltagare man arbetat med under projekttiden. Vidare har deltagande i styrgruppsmöten samt deltagande vid teamets möten vid några tillfällen varit berikande. Underlag har också varit intervju med teammedlemmarna (i grupp) samt intervju med chefen för PTSD-center i Malmö. En beskrivning av arbetet vid PTSD-center i Malmö finns som bilaga i slutet av denna rapport. Som bilaga finns även en skrift om erfarenheter av arbete med Hälsoskola för nyanlända flyktingar. Jag har valt att använda mig av UNHCR:s 2 rapport från 2013, Flyktingintegration i Sverige Det handlar om tid! som en referensram för de kunskaper och erfarenheter som PTSD-teamet uttrycker i sina minnesanteckningar och sammanfattningar av arbetet med deltagare under våren och hösten Detta då jag finner erfarenheterna från teamets arbete och UNHCR:s slutsatser i mångt och mycket överensstämmande med varandra. Dessutom finns 1 PTSD: Posttraumatic Stress Disorder; kriterium på PTSD är att man har upplevt ett allvarligt trauma som resulterat i en intensiv reaktion. Traumat skall ha varit en händelse, eller serie med händelser, som inneburit död, allvarlig skada eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. Individen ska ha reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Reaktionen har följts av återupplevandesymtom, undvikandesymtom och symtom av överspändhet. 2 The United Nations High Commissioner for Refugees 3

4 inga jämförande studier inom det specifika området PTSD-problematik och progression i SFI-utbildning att tillgå. Utifrån de erfarenheter som kan dras från projektteamets arbete skissas därefter några olika förslag på möjliga insatser/metoder som kan utgöra komponenter för ett samverkat stöd för personer med PTSD-diagnos och PTSDliknande symtom. Slutligen skissas i korthet två möjliga modeller som skulle kunna utgöra diskussionsunderlag för fortsatta diskussioner till framtida förslag. Då och nu - bakgrund till framtidsförslag I rapporten Flyktingintegration i Sverige Det handlar om tid! en studie som genomförts av UNHCR mellan september 2012 och april 2013 görs en ansats att utreda integrationen av flyktingar och andra personer som har internationellt skydd i Sverige. Rapportens inriktning gäller vuxna flyktingar och deras nära anhöriga. Studien omfattar både flyktingar som har anlänt ganska nyligen till Sverige, och de som har bott i landet i flera decennier. Studien söker kartlägga vilka kunskaper som redan finns om flyktingintegration i Sverige och den syftar också till att undersöka vilka hinder och gynnsamma faktorer som är specifika för flyktingarnas integration jämfört med andra invandrares. Resultaten i rapporten bygger på granskning av befintlig akademisk forskning, policydokument, andra rapporter som är relevanta för integration av flyktingar, samt officiell statistik baserad på indikatorer för integration. Stor del av studien bygger på intervjuer med 55 flyktingar, men också slutsatser från samtal med intressenter i form av representanter från staten och civilsamhället, integrationsarbetare och akademiker. Under litteraturöversikten och intervjuerna har det i studien uppmärksammats vilka arbetsmetoder för integration som verkar ha haft positivt eller lyckat utfall för flyktingarna, och försök har gjorts att exemplifiera fungerande arbetsmetoder eller modeller. En del av dessa exempel har jag valt att även lyfta fram i denna rapport som inspiration och underlag inför fortsatta diskussioner. De definieras i texten som Intressenternas förslag eller Exempel på arbetssätt och markeras med kursiv text. Social situation Den sociala situationen för flyktingar i allmänhet, oavsett om man nyligen anlänt eller om man bott i Sverige i flera år är allmänt känt betydligt mera 4

5 påfrestande och besvärlig än för andra invandrargrupper och befolkningen i övrigt. Ekonomin är raserad, bostadssituationen besvärande, man bor trångt och ofta i tillfälliga bostäder. Flyktingar är sannolikt mera arbetslösa, har lägre inkomst och är överkvalificerade för sina arbeten jämfört med den inhemska befolkningen (Bevelander 2011; Lundborg 2012; Regeringen 2012a). En nyckel till den svenska arbetsmarknaden anses vara kunskaper i svenska språket och utrikes födda har oavsett bakgrund, svårare att få arbete i Sverige än infödda svenskar (Lemaitre, 2007). När den nyanlände påbörjar sin SFI-utbildning kan inlärning av det nya språket påverkas av tidigare sporadisk skolgång men också av upplevt utanförskap. Lägger man därtill en PTSDproblematik så har man en lång väg att gå för att komma till ett vanligt liv. Men det är just den verklighet som deltagarna i PTSD-projektet lever under. Bostad Det råder brist på både små och stora hyreslägenheter i hela Sverige, och värst är läget i de tre största städerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Denna brist utgör ett stort problem för både flyktingars, andra invandrares och även inhemska t.ex. ungdomars bostadsintegration. Flyktingar som anländer ensamma till Sverige behöver en enrummare till rimlig kostnad och för flyktingar som återförenas med anhöriga i Sverige är bristen på större lägenheter ett problem. De flesta respondenter i UNHCR-rapporten uttryckte att de skulle behöva mer hjälp och assistans med att hitta en anständig bostad. Nästan alla de respondenter som kommit till Sverige för mindre än fem år sedan och som bodde i förorter till Stockholm och Malmö var missnöjda med sin bostadssituation. Det var 55 flyktingar, från 13 olika länder som deltog i studien men ingen av dem bodde i Göteborg därav finns inga kommentarer om bostadssituationen i Göteborgsområdet i UNHCR:s rapport. En del familjer var väldigt stressade av sina bostadsförhållanden och ansåg att bostadssituationen försämrade deras hälsa. Vanliga problem för respondenterna var trångboddhet, kortsiktiga lösningar utan avtal och lägenheter som inte uppfyllde bostadsstandarderna. (Intervjuer i Malmö, Akalla, Spånga och Tensta.) Intressenterna konstaterade att det är svårt för många flyktingar i trångbodda lägenheter att lyckas med studier, eftersom det ofta inte går att hitta något tyst ställe där man kan koncentrera sig på uppgifter och läsning. Behovet av en större lägenhet uttrycks av deltagare A i PTSD-projektet. A säger att den lägenhet de bor i är trång och att barnen vill ha egna rum. A har tre barn och lägenheten har tre rum och kök. A delar rum med sin dotter, en av sönerna har det andra rummet och en annan sover i vardagsrummet. De 5

6 bråkar ibland på grund av att alla vill göra sina egna saker. En annan deltagare, H, har sedan slutet av 2013 och under hela 2014 bott på olika hotell/vandrarhem. H får beslut om boende på hotell för 1-2 vecka/or i stöten och måste därefter packa ihop sina saker, träffa sin socialsekreterare och få ett nytt beslut. För övrigt tycks teamets deltagare ha ett relativt stabilt boende. Ekonomi Den personliga ekonomin är en viktig faktor som ofta avgör möjligheten och motivationsnivån för att studera. Flyktingar som fortsätter studera SFI, svenska som andraspråk eller någon alternativ vuxenutbildning på gymnasienivå efter den tvååriga etableringsperioden, är ofta beroende av försörjningsstöd. Detta innebär att man har en minimal levnadsstandard och att leva med försörjningsstöd känns för många som förödmjukande. Många av respondenterna i UNHCR:s rapport tycker att det är en viktig del av integrationsprocessen att vara självförsörjande och att ha en ekonomiskt hållbar situation, eftersom detta har samband med både personlig trygghet och värdighet. Många har ett ansvar att försörja inte bara sig själva och sin familj i Sverige, de kan också ha anhöriga i andra länder, som är beroende av dem. En del har skulder att betala till de smugglare som hjälpte dem över gränser under flykten. Sådana ekonomiska bördor innebär att många flyktingar känner en skyldighet att omgående komma ut på arbetsmarknaden, och föredrar att välja bort kostsamma studier om de får arbete. PTSD-projektets deltagare utgör inget undantag vad gäller en problematisk ekonomisk situation som familjeförsörjare samt med skulder att betala tillbaka. Intressenternas förslag: Bidrag skulle kunna hjälpa flyktingar att slutföra studier Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår att flyktingar ska erbjudas en tidsbegränsad respit för att avsluta studierna på grundskole- och gymnasienivå, efter att den tvååriga etableringsperioden är slut. På så sätt skulle fler flyktingar kunna skaffa sig den kompetens som behövs för integration på arbetsmarknaden, och de skulle inte vara beroende av försörjningsstöd eller ådra sig studieskulder. Större delen av ersättningen ska vara ett bidrag, och bara en liten andel lån. Den föreslagna tidsramen för ersättningen ska vara anpassad efter individens förhållanden och utbildningsbakgrund, men vara begränsad till några år. 6

7 Familj För många flyktingar är det svårt att fokusera på utbildning när de inte lyckats bli återförenade med sin familj. Om fokus ligger i att få till stånd familjeåterförening, eller om de fått avslag på ansökan om sådan, kan det verka meningslöst att delta i SFI. Enligt intressenter i UNHCR:s rapport som arbetar som SFI-lärare kan diskussionsämnen och bilder som visas i klassrummet utlösa ångest. Ibland blir de studerande överväldigade av sorg, vilket försvårar koncentrationen och förmågan att slutföra studierna. Många lider också av PTSD-symptom, vilket yttrar sig i koncentrationssvårigheter vid undervisningen. Det är svårt att mäta hur faktorer som hälsa och familjeåterförening påverkar studieresultaten, men de intressenter som tillfrågades i UNHCR:s rapport upplevde att sådana faktorer är mycket påtagliga problem, som påverkar de flesta flyktingar. Två aspekter beskrivs som särskilt svåra att förstå och acceptera för de flyktingar som intervjuats i rapporten. Det rör sig om den stränga tolkningen av begreppen familj och beroendeställning, som medfört att ogifta personer över 18 år inte har kunnat förenas med sina föräldrar och syskon i Sverige; samt att barnlösa par, eller de som inte har sammanbott permanent innan de kom till Sverige, ofta får avslag på ansökan om återförening enligt nuvarande principer. De nuvarande kraven på styrkt identitet har gjort det särskilt svårt för flyktingar från Afghanistan och Somalia att beviljas familjeåterförening, eftersom de inte kan uppvisa hemlandspass. Det uppstår också svårigheter för flyktingar från länder där staten utövar förtryck och enskilda personer är rädda att besöka myndigheterna och ansöka om ID-handlingar. I PTSD-teamet har deltagare M sin familj i ett angränsande land till hemlandet Somalia i väntan på att få återförenas med M. M har befunnit sig i Sverige minst sedan 2009 och lider av mardrömmar, sömnproblem, ångest och depressioner. En svårighet är att handläggningstiden för familjeåterföreningsärenden ofta är utdragen, både på ambassader och i Sverige. Det har lett till att barn i vissa fall hinner bli 18 år innan processen har slutförts, och att familjens ärende då avslutas. Det framkommer dock inte hur gamla M s barn är, men tydligt är att han lider av den utdragna tiden som det tar för hans ärende att handläggas. De flesta flyktingar som inte kan återförenas med sina anhöriga upplever i allmänhet känslor av saknad, ångest, skuld och osäkerhet. Sådana känslor kan bli överväldigande och göra det svårt att ta till sig ny information och koncentrera sig på att lära sig språket. En annan deltagare i PTSD-teamet F, har under året kunnat återförenas med sin fru, men det har varit en process om ca fem år, innan hon kunde komma 7

8 till Sverige. F s problem har dock inte försvunnit i och med detta men de har blivit betydligt nedtonade inom flera områden. Hälsa, ohälsa, trauma, PTSD UNHCR:s genomgång av svensk forskning om flyktingars hälsa relaterar till ett flertal studier. Det har gjorts studier där faktorer som förhållandet mellan arbetslöshet och hälsa, och flyktingars tillgång till sjukvård och andra sociala tjänster, har undersökts (Lindencrona et al. 2006). Det finns även studier med jämförelser av levnadsstandard mellan flyktingar, arbetskraftsinvandrare och infödda svenskar (Vogel et al. 2002). Forskningen visar att flyktingar och asylsökande i Sverige har sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med infödda svenskar och arbetskraftsinvandrare (Vogel et al. 2002; Regeringen 2008b). Ett antal forskare och läkare anser att dålig hälsa markant kan försämra en flyktings förmåga och möjlighet att integreras i mottagarsamhället, och att koncentrera sig på studier, lära sig svenska, hitta arbete och ha ett socialt liv (Björkqvist och Wolandt-Pfeiffer, 2001:1; Regeringen 2008; Eriksson-Sjöö et al., 2010). Forskningen kan dock ha olika fokus. I en del studier understryker man omständigheterna före migrationen, medan andra forskare betonar händelser efter flytten och dessas inverkan på välmående, sjukdomar och dödlighet (Björkqvist och Wolandt-Pfeiffer 2001; Vogel et al. 2002; Lindencrona et al 2006; Hollander et al. 2012). Till de faktorer före migrationen som ofta nämns hör fysiska skador, trauma och tortyr, och även begränsad tillgång till sjukvård i ursprungslandet. Sveriges regering konstaterar till exempel att flyktingkvinnor har sämre tillgång till sjukvård i sitt ursprungsland jämfört med männen (Regeringen 2008a: 24). De deltagare som under projektåret haft kontakt med PTSD-teamet har i nästan samtliga fall skador som är relaterade till händelser före migrationen. Det handlar då både om psykiska skador/problem/trauman och fysiska skador och smärtor. För en del handlar det även om felbehandlade eller obehandlade skador och sjukdomar. Exempel på eftermigrationsfaktorer är asylprocessens längd och ansamlade känslor av stress, osäkerhet, ångest och social isolering (Gunnersen 2000; Ginsburg 2008: 14; 26), vilket påverkar hälsan negativt på kort och lång sikt. Många forskare anser att livet efter migrationen har större betydelse för en 8

9 flyktings välmående och integration än livet före migrationen, och att omständigheter i mottagarsamhället skapar psykisk sjukdom bland flyktingar, oavsett om stresstörningar redan fanns eller inte (Lindencrona et al. 2006: 30). Dessa författare hävdar att det finns ojämlikheter mellan flyktingar och infödda svenskar, som beror på att flyktingarna i högre grad riskerar att drabbas av sjukdomar efter att de bosatt sig i Sverige (Lindencrona et al. 2006: 12). Det finns till viss del ett samband mellan dessa riskfaktorer och socialt utanförskap och allmän levnadsstandard. Det faller sig ganska givet att deltagarna i PTSD-projektet även uppvisar omfattande problematik som kan definieras tillhöra påverkansfaktorer efter migrationen till Sverige. Teamets minnesanteckningar ger exempel på stress, sömn- och koncentrationsproblem, oro, ångest, social fobi, depression, självskadebeteende, omfattande hörselskador som misskötts av sjukvården, tinnitus, missade uppföljningar av undersökningar hos sjukvården, smärtor, kronisk värk av olika slag, omfattande medicinering av både psykofarmaka, antidepressiva och smärtstillande medel m.m. Andra forskare har hittat samband mellan hälsa och inkomst, social status och sysselsättning, och menar att dålig integration på arbetsmarknaden leder till fattigdom. Deltagare A i PTSD-projektet säger till exempel att hon vill ha hjälp med att komma in på arbetsmarknaden och tjäna pengar. Hon säger att hon är beredd att avsluta sina SFI-studier för att komma ut i självförsörjning och att hon skulle kunna tänka sig att kombinera arbete med studierna till exempel tre dagar på arbete och två i skolan. A påpekar att de pengar hon får från Socialtjänsten inte räcker och hon är ensamstående med tre barn att försörja. I en regeringsrapport konstateras att en del flyktingar hamnar i en ond cirkel, med olika faktorer som gör dem mer utsatta för depression och stress, vilket går ut över hälsan. Dessa faktorer är bl.a. oförmåga att komma in på arbetsmarknaden, dålig lön, fysiskt krävande arbeten och begränsade sjukförmåner för nyanlända flyktingar (Regeringen 2008a: 24 25). Flera av deltagarna i PTSD-projektet uttrycker frustration över att de har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det kan handla om upplevelser av att språk, ålder och bakgrund sätter hinder i vägen. Deltagare K säger att man kan få svartarbete hos andra invandrare men att det är väldigt svårt att få ett lagligt arbete. Han har tidigare varit i kontakt med AF för att utreda möjligheter till 9

10 instegsjobb eller nystartsjobb (oklart vilket) men att den potentiella arbetsgivaren inte ville betala ens de 25 % han i så fall skulle behöva betala. Enligt Frykman et al. (2006: 8) förekommer det diskriminering på viktiga offentliga institutioner, t.ex. socialkontor, arbetsförmedlingar och vårdinrättningar. Detta stöds av en senare studie, där det presenteras exempel på tillfällen då flyktingar med somaliskt ursprung har blivit avvisade vid kontakt med sjukvården (Svenberg 2011). Studien av Frykman et al. påvisar också ett samband mellan diskriminering och dålig hälsa, en koppling som är särskilt stark när det gäller psykisk sjukdom (2006: 8). Enligt PTSD-teamets minnesanteckningar framgår att flera av deltagarna har känt sig utsatta för diskriminerande behandling speciellt inom vårdinrättningar men också inom andra offentliga institutioner som AF, socialtjänst och hos utbildningsanordnare. Enligt intressenternas erfarenheter (i UNHCR:s rapport) vill många asylsökande inte tala om sin hälsa, ens med sjukvårdspersonalen, eftersom de är rädda att det ska påverka beslutet om deras eventuella uppehållstillstånd. Det är därför viktigt att asylsökande får information så att de kan känna sig trygga med att tala om sin hälsa. PTSD-teamet anser att PTSD och PTSD-relaterade problem egentligen inte är ett sjukvårdsproblem utan ett livsproblem. Men tyvärr vill få deltagare gå i terapi för sina problem, man vill inte riva upp allt det sårbara och man vill inte riskera att bli sedd som knäpp. Några deltagare har påpekat att historien inte försvinner för att man pratar om det, man ser inte vitsen med samtalskontakt. Teamet menar att det är svårt att informera på rätt sätt om vad en samtalskontakt skulle kunna innebära. Eventuellt skulle Hälsoskolan kunna vara en möjlig väg för denna information men än så länge är Hälsoskolan i Göteborg förbehållen enbart dem som tillhör AF:s etableringsprogram. Även UNHCR tar upp Hälsoskolan som ett positivt exempel på integrationsåtgärd. Exempel på arbetssätt: Hälsoskola för nyanlända flyktingar är ett koncept som använts i Botkyrka, Södertälje och Malmö, och som nu också används i Göteborg. Hälsoskolan är inriktad på flyktingar som just har beviljats permanent uppehållstillstånd. Den är frivillig och varar i ungefär fem veckor. Kursen innehåller information och dialog om det svenska sjukvårdssystemet och vanliga problem som drabbar flyktingar, t.ex. stress, sömn- och koncentrationsproblem. 10

11 Tanken är att deltagarna ska ge varandra ömsesidigt stöd genom diskussioner. Lärarna är kliniskt utbildade yrkespersoner som samarbetar med tolkar. (Mera information om Hälsoskola kommer i bilaga) Om PTSD inte uppmärksammas, kan det leda till psykisk sjukdom och bli ett hinder för integration och i UNHCR:s rapport finns ytterligare ett exempel på förebyggande och behandlande åtgärder. I Göteborg är det närmast Kris och traumamottagningen som erbjuder denna insats. Exempel på arbetssätt: Det finns psykologiska center som erbjuder terapi för flyktingar som utsatts för tortyr, trauma och kriser. De finns på några av sjukhusen i de större städerna i Sverige. Även Svenska Röda Korset har flera center där de erbjuder hjälp till flyktingar med PTSD. SFI, språkutveckling, praktik samt annan aktivitet Alla flyktingrespondenter i UNHCR:s rapport ser språket som centralt för integrationen dels för att kunskaper i svenska är ett krav för de flesta anställningar, dels för att det gör livet i Sverige enklare och underlättar delaktigheten i samhället. Många trodde att de skulle känna en större känsla av tillhörighet i sig om de kunde svenska, och att svenskkunskaper skulle göra det lättare att bli vän med svenskar. Exempel på arbetssätt: Samtalsövningar med volontärer. Bland icke-statliga organisationer i Sverige finns det en lång tradition av att ha språkträningsaktiviteter med deltagare i SFI och svenska som andraspråk (SAS). Svenska Röda Korset har grupper i Träna svenska på ungefär 100 orter, med omkring deltagare varje år. En lokal icke-statlig organisation i Stockholmsområdet, Internationella Bekantskaper, kallar sitt projekt för Medpratare. De är aktiva i förorter där en stor andel av invånarna har utländsk bakgrund, och ger SFI- och SAS-elever möjlighet att träna på samtal. Det har genomförts både rikstäckande reformer och lokala initiativ för att anpassa SFI mer efter individuella behov. Ett lokalt exempel i Stockholms län är SFX modellen, där man ger undervisning i svenska med olika yrkesprofil. SFX-studerande har sin yrkesidentitet med sig hela vägen när de lär sig svenska, lär känna ett nätverk av personer med samma yrke och lär sig tekniska termer inom sitt område. SFI-studerande har lagstadgad rätt att kombinera sina studier med anställning och praktik. Regeringens strategi för att underlätta den kombinationen 11

12 märks på några respondenters erfarenheter. I UNHCR-rapporten ger två av respondenterna sina exempel på värdefulla praktikplatser som gett referenser från svenska arbetsgivare samt förbättrat chanserna till mera välbetalt deltidsarbete. De två respondenterna värdesätter att kunna kombinera SFI med praktikplats och arbete men dessvärre är dessa två erfarenheter inte representativa. Enligt forskningen som UNHCR:s rapport relaterar till kan situationen sannolikt se mycket olika ut för olika personer, för olika skolor och olika geografiska orter (Statskontoret 2009; Kennerberg och Åslund 2010: 6 7). Flertalet deltagare i PTSD-projektet uttrycker att de önskar kombinera sina studier med praktik alternativt arbete och det framkommer flera olika syften med deras önskan. Dels kan det handla om att bättra upp ekonomin, dels framkommer tydliga önskningar om att bättre kunna lära sig och träna sig i svenska språket på en arbetsplats men också att träffa svenskar och få ett utökat nätverk. Enligt PTSD-teamet är det en fara i att så många av deras deltagare har lägst antal möjliga timmar i SFI (vilket är 6 tim./vecka). Det för med sig många negativa konsekvenser med så få timmar i undervisning, speciellt då de andra veckotimmarna inte fylls upp med praktik eller annan sysselsättning, vilket snarare tycks vara regel än undrantag. Det kan tyckas som att man är rädd för diagnosen och därmed avskärmar dessa människor ännu mera från samhället. Det skulle vara bättre menar teammedlemmarna att fylla livet med värdefulla aktiviteter som hjälper deltagarna vidare och är anpassade efter deras behov. Exempelvis lyfter man fram behoven att göra praktik, att träna sin kropp regelbundet, en del skulle behöva regelrätt sjukgymnastik, träffa sin terapeut, utöva fritidsaktiviteter av olika slag. Man blir instängd i problemet, i overksamheten och kommer inte vidare in i daglig rutin och struktur. Teamet uttrycker att många av deras deltagare skulle klara av en normal arbetsvecka eller betydligt mera än de gör i dag. Man skulle enligt dem kunna öka på antalet timmar för alla, vilket deltagarna i projektet själva önskar men inte har fått. Teamet antar att man som undervisare blir väldigt påverkad av dem man undervisar och tror att de inte klarar sig eller klarar sig sämre än de i verkligheten gör. Utbildning och antal undervisningstimmar Syftet med SFI-kurserna är att ge grundläggande funktionell kompetens i svenska, förbereda deltagarna för framtida studier och förbättra åtkomsten till arbetsmarknaden (Statskontoret 2009; Skolverket 2012a: 2). Målen för SFI är alltså både utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska (Stats- 12

13 kontoret 2009: 67). Att sambandet mellan utbildning och inträde på arbetsmarknaden är starkt märks också på att SFI-studerande har rätt att kombinera studier med arbete (Riksdagen 2010a). Skolorna har lagstadgad skyldighet att se till att de studerande får tillfälle att använda svenskan i en arbetssituation, och att SFI kan kombineras med andra aktiviteter, t.ex. validering av kvalifikationer, praktikplats eller annan träning (Skolverket 2012a: 2). Hittills är det inte så många SFI-skolor/utbildningsanordnare som hjälper eleverna att ordna praktikplatser (Statskontoret 2009; Kennerberg och Åslund 2010: 6 7). Med tanke på de erfarenheter som framkommit (se delrapport II) i kontakten mellan PTSD- projektets deltagare och teamet i relation till praktikcoacher så utgör antagligen Göteborg inget undantag i detta fall. Den individuella studieplanen är enligt skolverket också ett viktigt instrument för progression i SFI-utbildningen. Skolinspektionen (2010) uppfattade dock vid sin senaste kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (SFI) i Göteborgs kommun att det hos utbildningsanordnarna finns variationer i kvalitet i hur kartläggning och individuella studieplaner används för att individanpassa deltagarnas utbildning. Exempelvis dokumenteras de studerandes yrkeserfarenheter och planer när det gäller yrkesarbete men förefaller hos vissa utbildningsanordnare ha en underordnad betydelse i den fortsatta planeringen av SFI-studiernas innehåll. Det finns ingenting som säger att deltagare i SU grupp (särskild undervisningsgrupp) skulle ha mindre anledning eller nytta av den lagstadgade rätten att använda svenskan i arbetssituationer. Enligt Skolinspektionens granskningsrapport från 2010 följs de studerande i SU-grupper också upp individuellt men man menar att deras studiehinder i många fall påverkar den språkliga progressionen. En av de av skolinspektionen intervjuade från en SUgrupp säger sig ha studerat SFI i sex år. Skolinspektionen påpekar i sammanhanget att när SFI-studier inte leder till lärande, när den studerande inte gör tillfredsställande framsteg, är det viktigt att den studerande får hjälp att hitta andra, alternativa aktiviteter. I PTSD-projektet finns en deltagare som studerat SFI i 12 år varav 8 år i SUgrupp. Ytterligare en deltagare har studerat SFI i 8 år varav 6 år i SU- grupp och slutligen en deltagare har läst SFI i 7 år varav de två sista åren i SUgrupp. Denne deltagare har enligt teamets uppgifter befunnit sig på samma språknivå under 3500 timmar! Teamet uttrycker sin stora förundran och förtvivlan över att man kan tillåtas att göra mera av samma sak under så lång tid. De menar att det behöver finnas en tidsgräns för att få samma hjälp om och om igen om man inte kan tillgodogöra sig den. De övriga deltagarna har 13

14 en än så länge mera normal studietid och de har inte befunnit sig i landet så många år. Enligt Skolinspektionen (2010) har de studerande i särskilda undervisningsgrupper för deltagare med olika slags studiehinder inte samma aktiva förhållningssätt som andra deltagare. De berättar om beslut som de inte anser sig vara delaktiga i när det gäller t.ex. ändringar i schemat och antal timmar per vecka. Liknande erfarenheter kommer till uttryck bland PTSD-projektets deltagare. Flyktingars fortsatta möjligheter till utbildning och arbete är beroende av validering av formella kvalifikationer, utbildning och yrkeserfarenhet. Ett antal insatser för erkännande av kvalifikationer och liknande reformer och åtgärder är på väg fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att fastställa och utvärdera verktyg och metoder för validering, som kan tillämpas för att bedöma kompetens hos nyanlända invandrare. I juni 2013 rapporterade Statskontoret att validering av formell behörighet används i liten utsträckning i Sverige, och att begreppet validering uppfattas olika av olika intressenter och egentligen syftar på olika saker. Statskontoret anmärkte i sin rapport att det behövs bättre samordning på detta område, och det föreslogs att Arbetsförmedlingen utför uppföljning för att klarlägga vissa aspekter av valideringen och fastställa vilka indikatorer som är relevanta vid validering (Statskontoret 2013:6). För många av PTSD-projektets deltagare har närvaron av representant från AF i teamet varit av stor betydelse. Samtliga deltagare har erfarenheter av arbetslivet från sitt hemland men det finns enligt anteckningarna från teamet att döma stora frågetecken om hur dessa erfarenheter har tagits tillvara i deras individuella studieplanering. Nu och framåt vad kan vi göra bättre? Med ovan refererade kunskaper som utgångspunkt är det viktigt att fråga sig vad vi kan göra i en framtid för att förbättra möjligheterna till integration för nyanlända i det Svenska samhället och i detta specifika fall i Göteborgs stad? Det finns vissa komponenter som framstår som särskilt angelägna att ta hänsyn till vid arbete med individer som har trauma, PTSD-symtom och liknande funktionshinder i bagaget. Dessa beskrivs nedan. 14

15 Hälsoscreening Vi har i rapportens underlag sett att ohälsan i målgruppen är stor och tar sig uttryck i form av psykiska och fysiska åkommor av många olika slag. Forskning och erfarenhet har även visat att symtom på ohälsa inte nödvändigtvis visar sig i ett tidigt skede av asyl eller etableringsperioden. Det är också vanligt att nyanlända undanhåller ohälsoproblem för myndigheter av rädsla för att kanske inte få stanna i landet eller få sämre möjligheter om ohälsan avslöjas. Därför bör det vara rutin att göra en omfattande kvalitetssäkrad hälsoscreening som även omfattar hörsel- och syntest samt frågor om sömnoch återhämtning direkt efter att uppehållstillståndet har erhållits. Denna hälsoundersökning bör följas upp senare under etableringsprocessen. Kartläggning ur ett holistiskt perspektiv Det är av stor vikt att förstå individen i sin kontext eftersom de olika sammanhang som en individ befinner sig i har betydelse för hur individen skapar mening i sin tillvaro. I ett tidigt skede av etableringsprocessen bör därför en omfattande kartläggning av hela individens livs- och familjesituation göras. Denna kartläggning bör sedan ligga till grund för val av SFI-inriktning, arbete/praktik, boende, fritid, ekonomi, hälso-och sjukvårdsinsatser, eventuellt behov av stöd för övriga familjemedlemmar etc. Enligt PTSD-teamet hade det optimala varit att de mött deltagarna och kunnat göra en kartläggning innan de började SFI i SU-grupp eller TOP- grupp, vilket egentligen var projektets ursprungsidé. Det finns sannolikt flera olika metoder för kartläggning men tiden har inte medgivit en mera utförlig inventering av området. Jag har funnit en metod, SASSAM metoden, som i modifierad version skulle kunna vara funktionell till denna målgrupp. Metoden beskrivs översiktligt nedan med hjälp av tillgänglig information från Försäkringskassan. SASSAM är ett resultat av många års utvecklingsarbete inom Försäkringskassan och förkortningen står för Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och Samordnad rehabilitering. SASSAM-metoden utgår ifrån individens behov, med hänsyn tagen till Försäkringskassans roll, ansvar och möjligheter, vilket beror på att metoden utvecklats inom Försäkringskassan. SASSAM inriktar sig på kartläggnings-/utredningsfasen, främst för att be- 15

16 döma behovet av rehabilitering och ställningstagande till samordnade rehabiliteringsinsatser för den enskilde individen. Även om SASSAM-metoden är utvecklad av Försäkringskassan är den i princip organisationsoberoende, eftersom den utgår från individens behov. Metoden kan med fördel även tillämpas av andra aktörer i samhället, till exempel aktörer inom sjukvård och företagshälsovård, av aktörer som producerar försäkringsmedicinska och arbetslivsinriktade utredningar och av arbetsmarknadsmyndigheter och socialtjänst. Metoden kan också vidareutvecklas och jag tänker mig att den skulle kunna anpassas efter de behov som ett framtida projekt till stöd för personer med PTSD-problematik kan ha. Nyckelorden för SASSAM metoden är delaktighet och struktur. Med delaktighet i SASSAM menas att individen genom medverkan ges utrymme att aktivt påverka utvecklingen. Därför ska kartläggningen alltid göras tillsammans med individen vid ett personligt möte. SASSAM-metoden bygger på att man möter och kartlägger individen ur ett helhetsperspektiv. Med helhetsperspektiv avses att man beaktar och analyserar delarna systematiskt för att kunna tillämpa en helhetssyn. Man beaktar så många perspektiv som möjligt för att få en allsidig belysning av individen: Existentiellt perspektiv; Ekologiskt perspektiv; Kulturellt perspektiv; Samhällsperspektiv; Organisatoriskt perspektiv; Socialpsykologiskt perspektiv; Individperspektiv samt Biologiskt perspektiv. SASSAM har som huvudsyfte att effektivisera, professionalisera och höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet. Metoden erbjuder ett systematiskt arbetssätt och ett gemensamt arbetsinstrument, SASSAM-kartan, som underlättar arbetet med rehabiliteringskartläggning. SASSAM-kartan är ett pedagogiskt hjälpmedel för systematisk datainsamling, analys, bedömning och planering i mötet tillsammans med individen. Till metoden finns också en utbildning och ett metodhäfte vilket presenterar och beskriver metoden, dess olika delar och vad som måste beaktas vid tilllämpningen. Metodhäftet används vid grundutbildningen i SASSAM-metoden. Det är från detta metodhäfte som informationen om SASSAM är tagen. (Försäkringskassan; Metodhäfte. SASSAM Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering). 16

17 Hälsoskola Kursen Hälsoskola finns numera som en del i den ordinarie verksamheten vid Kris och traumamottagningen i Göteborg. Kursen ges i samarbete med AF etablering och är öppen för deltagare som tillhör etableringsprogrammet. Hälsoskola kan även ges i tidigare skede dvs. under asylprocessen eller senare dvs. efter etableringsperiodens slut. Det som är viktigt att tänka på är att man håller sig till konceptet och principerna för Hälsoskolan, men för övrigt kan innehållet anpassas till i vilken fas av introduktionsperioden som deltagarna befinner sig. Hälsoskolans innehåll har visat sig vara värdefull för personer med PTSD- relaterade problem. En variant av Hälsoskola har även genomförts under vid Angereds närsjukhus under benämningen Livsstilskurs för nyanlända kvinnor. Då informationen om Hälsoskola textmässigt är ganska omfattande finns den som en bilaga till denna rapport (bilaga 2). Traumabehandling En erkänd internationell forskare inom området traumabehandling Dr. Silove (1999) poängterar att individens omgivande miljö i det mottagande landet är en viktig faktor som kan bli avgörande för om den tidigare posttraumatiska reaktionen dämpas eller om den åter blir provocerad. Uppmärksamhet behöver därför enligt Silove ges till sådana aktiviteter och interventioner som bidrar till att öka förmågan att bygga och underhålla mellanmänskliga relationer, att behålla en känsla av identitet och rollfunktion, att vidmakthålla en tro på rättssystemet och att upprätthålla en känsla av existentiell meningsfullhet, begriplighet och hopp. Som en följd av detta bör en strävan vara att anpassa behandlande och pedagogiska interventioner till behoven och den subjektiva upplevelsen som traumatiserade personer kan ha. Utgångspunkten bör riktas mot interventioner som kan hjälpa individen att använda sina resurser (via till exempel normalisering och bemästringsstrategier) samt minska känslan av hot och stress genom att stärka individens hälsosystem. Fokus bör ligga på dimensioner relaterade till hälsan hos personer som lever i Sverige men samtidigt måste man beakta de livsupplevelser personen har med sig före migration och som kan påverka den nuvarande hälsan. Det kan exempelvis handla om specifik hälsoinformation med syftet att öka kunskap om egenvård (individnivå) och interventioner som underlättar tillgång till nya nätverk inom arbete, kultur, hobbys etc. (interpersonell nivå). En intervention på organisationsnivå kan vara förändringar i tillgänglighet på vårdcen- 17

18 traler bestående av ökad tolkmedverkan i väntrummet (Eriksson-Sjöö 2012). Tolkmedverkan (kvalificerade, professionella tolkar) är enligt PTSD-teamets erfarenheter mycket viktigt för att undvika missförstånd vid samtalskontakt med denna målgrupp. På närsamhällenivån kan en upprustning och utökning av bostadsbeståndet i kommunen vara exempel på intervention som kan komma deltagarna tillgodo. Mer specifik och personligt bearbetande traumabehandling bör utföras på de specifika enheter som har kunskap och specialiserad personal (läkare, psykologer, fysioterapeuter, socionomer, sjuksköterskor) för detta ändamål t.ex. Kris- och traumamottagningen i Göteborg. Vid PTSD- center i Malmö (se bilaga) görs en tidig bedömning och om personen har behov av psykoterapeutisk behandling finns ett nära samarbete med Röda Korset behandlingscenter och därmed snabb tillgång till plats. Skräddarsydd SFI-utbildning inkl. praktik och/eller arbete Utifrån redovisade erfarenheter och kunskaper är det uppenbart att denna målgrupp har behov av en skräddarsydd SFI-utbildning där hänsyn tas till utbildningsbakgrund, tidigare arbetserfarenheter/utbildningar, deltagarens önskemål samt till eventuella funktionshinder. Utbildningen, samt annan därtill knuten aktivitet som främjar integration och etablering i det nya samhället, bör utgå från ett heltidsperspektiv (40 timmar per vecka) från vilket det vid behov kan göras undantag. En del av SFI-utbildningen bör vara praktik- och arbetslivsanknuten så att deltagarna kan använda svenskan i arbetssituationer. Om den studerande inte gör tillfredsställande framsteg måste den studerande få hjälp att hitta alternativa vägar för sin språkutveckling. Utbildningsanordnaren behöver ha anställda stödfunktioner (kurator, praktikrekryterare etc.) så att SFI-lärarna har möjlighet att i första hand fungera som pedagoger. Dessutom skall pedagogerna ha gällande utbildning för sin uppgift. De bör också vid arbete med PTSD-problematik, förutom intresse av målgruppen, ha (alternativt få) kunskaper, utbildning och erfarenheter från detta specifika område. Den individuella studieplanen måste vara ett levande och vägledande verktyg i den studerandes hela integrationsprocess. Den behöver följas upp av de involverade professionella och deltagaren minst en gång per halvår helst oftare, speciellt i början. I Eskilstuna kommun har man sedan 2012 tillämpat något som man kallar för heltidsmodellen där samtliga elever erbjuds andra insatser förutom SFIkurser, exempelvis alfabetiseringshjälp, läs- och skrivstöd, språkpraktik eller 18

19 praktik för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Deltagandet är frivilligt (totalt 57 % deltog första halvåret 2013) och planen för år 2014 var att höja attraktiviteten genom att bättre matcha kvinnors och mäns behov. I verksamhetsplanen skriver man: Alla som genomför heltidsmodellen ska ha en gemensamt upprättad handlingsplan med planerad fortsättning efter avslutade SFI-studier. Handlingsplanen ska upprättas gemensamt av deltagaren och med personal från enheten för ekonomiskt bistånd och heltidsmodellen. Planerad fortsättning efter studierna kan omfatta exempelvis yrkesutbildning, traineejobb, praktik, projekt eller teoretiska studier. (Eskilstuna kommun: Arbetsmarknads-och familjenämndens verksamhetsplan 2014) Socioekonomiskt stöd Det socioekonomiska stödet kommer deltagarna tillgodo i första hand från socialtjänstens individ-och familjeomsorg samt genom ekonomiskt bistånd och i vissa fall via kontakt med kommunens LSS-handläggare. Det är mycket i de praktiska villkoren, i den sociala situationen som behöver fungera för att deltagaren skall kunna koncentrera sig på sin studie- och arbetsmarknadssituation och därför behöver upparbetade kanaler finnas som håller över tid. En lärdom som PTSD-teamet har dragit är att samverkan mellan myndighetspersoner, helhetssyn samt kontinuitet är oerhört viktig för denna målgrupp. Därför behöver socialtjänsten satsa på förstärkt handläggning för dessa personer och täta uppföljningar med deltagare samt berörda professionella. Socialsekreteraren behöver vara en spindel i nätet vad gäller socioekonomiskt stöd och sociala kontakter. I detta sammanhang kommer vi in på den övriga livs-och familjesituationen som också tillhör socialtjänstens område. Deltagaren kan behöva stöd i sin föräldraroll samt eventuellt avlastning för att kunna vara en tillräckligt god förälder. Övriga familjemedlemmar, speciellt barn, som lever med en PTSD-drabbad person dagligen behöver med stor sannolikhet extra stöd t.ex. i form av information (på rätt nivå) om symtomet, deltagande i stödgruppsverksamhet etc. Därmed kommer vi in på den sista punkten av angelägna komponenter att ta hänsyn till vid arbete med målgruppen i ett framtidsperspektiv. Stödresurser (familj, barn, religion, kultur, fritid etc.) Professionella som arbetar med denna målgrupp bör ha en bred kunskap om och kontakter med olika föreningar och organisationer i närsamhället som 19

20 kan vara till hjälp i deltagarens och familjen socialisationsprocess. Det kan handla om kulturella och religiösa institutioner och föreningar, om fritidsoch idrottsverksamheter av olika slag som kan vara lämpliga att lotsa vidare till. I de flesta större städer finns olika stödgruppsverksamheter för barn eller andra anhöriga till personer med PTSD-problematik eller annan psykisk problematik. Exempelvis har Röda Korset i Malmö barngruppsverksamhet för barn till PTSD-drabbade som PTSD-centret där använder sig av. I både Malmö och Göteborg finns IM (Individuell människohjälp) och Svenska kyrkans stödgrupper för Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS), vilket är stödgrupper för barn som väntar på asyl respektive barn som nyligen fått uppehållstillstånd. Dessa verksamheter har också aktiviteter för hela familjen. Erfarenheter från Hälsoskolan visar att aktivitet i grupp, bestående av personer med liknande bakgrund, kan minska känslan av isolering som många flyktingar känner under ackulturationsprocessen, samt bidra med ett stödjande nätverk i form av gruppen. Gruppen kan bli en trygg plats, ge en känsla av gemenskap och universalitet, att man inte är ensam. Traditionell individuell behandling, råd och stöd är i hög grad utvecklat från ett västerländskt perspektiv och är inte alltid tillräckligt i arbete med flyktingar. Likaså är familjens delaktighet i den enskilde flyktingens liv mycket vanligt i länder varifrån många flyktingar kommer. Därför bör familjen och det bredare nätverket betraktas som en resurs speciellt i arbete med flyktingar (Eriksson-Sjöö 2012). Möjliga modeller En möjlig modell för framtida arbete med målgruppen är ett samverkansteam, likt det som verkat i innevarande projekt, och vars syfte skulle vara att ta emot personer som inte kommer vidare i sin arbetslivsinriktade rehabilitering eller i SFI- studier. Teamet bör arbeta med hela staden Göteborg eventuellt även med angränsande kommuner som rekryteringsbas. Teamet bör ha fasta professionella tolkar knutna till sig. Remitteringar bör kunna göras från Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt AF etablering, Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltning och samverkansteam inom vården. Remiss från vården bör endast komma ifråga om hälsoscreening redan är gjord och eventuella medicinska insatser är påbörjade. Teamet rekommenderas att arbeta med flertalet av ovan exemplifierade specifika insatser och skulle även, om man väljer att arbeta med SASSAM som kartläggningsinstrument, kunna utökas med en representant från Försäkringskassan som har denna specifika kunskap/utbildning. 20

21 Teamet skulle kunna vara knutet till Social Resursförvaltning eller till Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning, men basen för teamets arbete bör noga diskuteras. En annan möjlig modell är att låta sig inspireras av den modell som PTSDcenter i Malmö arbetar ifrån. Deras erfarenhet sträcker sig ända tillbaks till 2006 och de skulle kunna ha mycket att bidra med till ett liknande center i Göteborg. Se mera utförlig beskrivning i bilaga 1. 21

22 Referenser Bevelander, Pieter (2011), The Employment Integration of Resettled Refugees, Asylum Claimants, and Family Reunion Migrants in Sweden, Refugee Survey Quarterly, 30(1): Björkqvist, Gunilla & Wolandt-Pfeiffer, Birgit (2001), New Measures for Refugee Integration in the European Union, PM, accessed at: Eriksson-Sjöö, Tina, Ekblad, Solvig and Kecklund, Göran (2010), Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI: konsekvenser för inlärning och hälsa, Socialmedicinsk tidskrift, 4/2010, pp Eriksson-Sjöö, Tina (2012) Utmaningar och bemötande i flyktingmottagandet. Malmö högskola, Hälsa och samhälle; Licentiatavhandling 2012:3. Eskilstuna kommun: Arbetsmarknads- och familjenämndens verksamhetsplan Frykman et al. (2006), Discrimination a threat to Public Health. Final report Health and Discrimination Project, Report by the Swedish National Institute of Public Health, accessed at: Försäkringskassan. SASSAM Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. Metodhäfte. Ginsburg, Bengt-Erik (2008), Nyanlända Flyktingar och Hälso- och Sjukvården, projektrapport utgiven av Transkulturellt Centrum, Stockholms Läns Landsting, pp Gunnersen, Cornelia (2000), Lång vistelsetid i väntan. En studie om ohälsa i mottagandet av asylsökande, studie utgiven av Svenska flyktingrådet, accessed at: Hollander, Anna-Clara, Bruce, Daniel, Ekberg, Jan, Burström, Bo, Borrell, Carme and Ekblad, Solvig (2012), Longitudinal study of mortality among refugees in Sweden, International Journal of Epidemiology, 2012, pp Kennerberg, Louise och Åslund, Olof (2010), Sfi och arbetsmarknaden, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), rapport 2010:

23 Lemaître, G. (2007) The Integration of Immigrants into the Labour Market:the Case of Sweden. OECD Social, Employment and Migration Working Papers 48. DELSA/ELSA/WD/SEM 3. Lindencrona, Fredrik, Ekblad, Solvig and Johansson Blight, Karin (2006), Integration och folkhälsa en kunskapsöversikt, expertbilaga till Rapport Integration 2005, pp Norrköping: Integrationsverket. Lundborg, Per (2012), Refugees employment integration in Sweden. Cultural distance and labor market performance, Review of International Economics, 21(2): Regeringen (2008a), Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration, ( Empowerment Against Exclusion the Government s Strategy for Integration ) Regeringens skrivelse 2008/09: 24. Regeringen (2008b), Regeringens proposition 1997/98:165. Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet, accessed at: Regeringen (2012a) Integration, website in Swedish, accessed at: Riksdagen (2010a), Svensk författningssamling / Skollag 2010: 800, 2010:800, 8, accessed at: La- gar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag _sfs /#k22. Silove, D. (1999) The psychosocial effects of Torture, Mass Human Rights Violations and Refugee Trauma toward an integrated conceptual framework. Journal of Nervous and Mental Disease, nr 187(4), pp Skolinspektionen (2010) Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgs kommun. Skolinspektionen (2010), Svenskundervisning för invandrare (sfi) en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål, Kvalitetsgranskning Rapport 2010: 7, accessed at: pdf. Skolverket (2012a), Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare; utfärdad den 1 mars 23

24 2012, Statens Skolverks Författningssamling, ISSN , accessed at: Statskontoret (2009), "Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare, accessed at: Statskontoret (2013:6) Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda accessed at Svenberg, Kristian (2011), Mötet mellan patienten och läkaren. Erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning, PhD, Sahlgrenska Akademin, University of Gothenburg. UNHCR (2013) A new beginning; Refugee integration in Sweden It s about time! United Nations High Commissioner for Refugees, Regional Representation for Northern Europe, September 2013 UNHCR (2013) Flyktingintegration i Sverige Det handlar om tid! United Nations High Commissioner for Refugees, Regional Representation for Northern Europe, September 2013 Vogel, Joachim, Hjelm, Mikael and Johansson, Sven-Erik (2002), Integration till svensk välfärd? Om Invandrares Välfärd på 90-talet, published by SCB, accessible at: aspx. BILAGOR: PTSD-center i Malmö (bilaga 1) Hälsoskola för nyanlända flyktingar (bilaga 2) 24

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse 4 maj 2015

Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse 4 maj 2015 MINNESANTECKNING 1(5) Dnr 851-5351-2015 Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Stenbäck Holmér 040-25 26 54 asa.stenback.holmer@lansstyrelsen.se Möte i den strategiska gruppen för Regional överenskommelse

Läs mer

Ge vuxna möjlighet till yrkesutbildning

Ge vuxna möjlighet till yrkesutbildning Ge vuxna möjlighet till yrkesutbildning Seminarium D - SKL Skolriksdag 2015 Nya möjligheter för lärande. MOOC Öppet lärande Nya vägar in i jobb. Utbildningssamverkan Introduktionsavtal Traineejobb Nya

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Betänkande av utredningen om tidsbegränsad SFI Tid för snabb flexibel inlärning SOU 2011:19

Betänkande av utredningen om tidsbegränsad SFI Tid för snabb flexibel inlärning SOU 2011:19 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Stadsledningskontoret 2011-09-10 Dnr: 2011/323-ks Ami Netzler Telefon: 021-392502 E-post: ami.netzler@vasteras.se Kommunstyrelsen Delges Betänkande av utredningen om tidsbegränsad

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer