Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom"

Transkript

1 Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD Posttraumatiskt stressyndrom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012

2 PTSD, Post Traumatic Stress Disorder Inledning PTSD är ett tillstånd präglat av rädsla. Funktionsförmågan hos den som har PTSD är ofta starkt nedsatt. Symptom förenliga med diagnos kan utvecklas hos personer som varit med om trauma. Traumat ska, enligt diagnostiska manualen DSM-IV, ha varit en händelse, eller serie med händelser, som inneburit död, allvarlig skada eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. Personen ska vid tillfället ha reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Symptomen på PTSD är hög anspänning, ångest, påträngande minnesbilder av händelsen, minnes- och koncentrationsstörning samt sänkt funktionsnivå. När människor upplever stark rädsla fungerar inte minnesinlagringen normalt. Minnena av den traumatiska händelsen lagras ostrukturerat och utan tidsmarkör. Det medför att minnesbilderna av händelsen får en kvalité av påträngande återupplevande. Individen upplever det som att allt händer på nytt, här och nu, med alla sensoriska kvalitéer. Hjärnan kan också, till följd av överbelastningen, ibland närmast fullständigt komma att hålla undan minnena från medvetandet. Det kan då uppstå andra traumarelaterade störningar än PTSD. Ett exempel på det är dissociativa störningar där symptomen många gånger tar sig uttryck i kroppsliga funktionsnedsättningar. Personer med PTSD kan även utveckla andra psykiatriska symptom och sjukdomstillstånd. Det är vanligt med exempelvis sömnstörning, depression, missbruk, självskadebeteende och olika psykosnära tillstånd. Det är ofta dessa problem som leder till kontakt med psykiatrin. Behov Prevalensen av PTSD i normalpopulationen beräknas i de flesta studier vara cirka 2 %. I hela grupper som varit med om trauma, som t.ex. de som upplevt naturkatastrofer eller bland de personer som kommer från krigszoner, beräknas prevalensen vara %. Sammanfattningsvis är PTSD ett tillstånd som medför stort lidande och betydligt sänkt funktionsförmåga. Generellt bedöms kunskapsnivån i psykiatrin och primärvården vara låg när det gäller att diagnostisera och behandla PTSD, särskilt om man jämför med andra psykiatriska tillstånd som t.ex. depression och panikångest. Som stöd för det kan nämnas att antalet patienter inom Lundapsykiatrin som 2011 erhöll diagnos PTSD var 1,2 % (nota bene, patientpopulation) att ställas mot prevalenstalet 2 % (normalpopulation). Många gånger behandlas enbart de sekundära tillstånden till PTSD (självskadebeteende, depression, missbruk, 2 (8)

3 sömnstörning ) vilket medför att behandlingarna ofta inte når framgång och patienterna får leva med kroniska symptom. Indelning och behandling av PTSD När man kartlägger behovet av behandling av PTSD utkristalliseras fyra undergrupper: 1- Enkel PTSD 2- PTSD efter multipla trauma 3- Mer komplexa symptombilder t.ex. PTSD+ dissociativa tillstånd + anknytningsstörning 4- PTSD/ Traumarelaterade tillstånd av varaktig karaktär som inte svarar på given behandling. I omhändertagandet av personer med PTSD gäller att i första hand försöka uppnå s.k. stabilisering av tillståndet. Det handlar i korta ordalag om att sänka stressnivån med hjälp av psykosociala insatser, psykopedagogik farmaka, sjukgymnastisk eller andra kroppsorienterade interventioner. Många patienter med komplex problematik väljer att stanna på denna behandlingsnivå. De kommer ofta att leva med kvarstående symptom och en sänkt funktionsnivå. När patienten är stabiliserad kan det vara möjligt att gå vidare med psykoterapeutisk behandling. Det finns vetenskapligt stöd för att psykoterapeutisk behandling fungerar vid enkel PTSD (grupp 1 ovan). De psykoterapimetoder man har utvärderat och funnit verksamma är EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) och TF-KBT (Trauma Fokuserad Kognitiv Beteende Terapi). Gemensamt för de båda metoderna är att de fokuserar på exponering av minnen av traumat samt understödjer processandet av känslor och kognitioner som finns kopplade till händelsen. På så vis kan tidsmarkörer skapas och den smärtsamma händelsen bli mer hanterlig och därigenom gå att leva med. När det gäller behandling av patienter som kan bedömas tillhöra grupp 2-4 finns det inte något entydigt vetenskapligt stöd för specifik metod. Beprövad erfarenhet och kunskap om vad som hjälper finns dock att hämta från specialiserade enheter på andra ställen i landet, Röda Korsets mottagning för krigs-och tortyrskadade i Malmö och från erfaren personal på olika öppenvårdsmottagningar i Skåne. Sammanfattningsvis gäller att man kan förvänta sig relativt kortvarig behandlingsinsats om patienten är stabiliserad, får rätt behandlingsmetod och tillhör grupp 1. När det gäller patienter som tillhör grupp 2-3 är också grundförutsättningen för att gå in i behandlingsfas att patienten uppnått s.k. stabilisering. För patienter i dessa grupper krävs det oftast mer långvarig och avancerad kombinationsbehandling t.ex. psykoterapi i kombination med sjukgymnastik, farmaka och psykosociala insatser. Det är enligt vår mening också viktigt att avgränsa de som har PTSD/ traumarelaterade 3 (8)

4 tillstånd där så varaktiga förändringar av personligheten uppstått att behandling i syfte att exponera för trauma inte är möjligt (grupp 4 ovan). Allt för att öka förståelsen för denna grupp patienters behov av stöd och psykosociala insatser. Kunskapsresurser Kunskapsnivån att kunna differentiera mellan de olika grupperna av PTSD och traumarelaterade störningar bedöms idag som relativt låg inom såväl specialistpsykiatrin som primärvården. Det finns således ett behov av dels ökad generell kunskap om traumarelaterade störningar och dels förbättrad diagnostik och utredning. De olika traumarelaterade tillstånden kräver olika behandling. Vid vissa traumarelaterade symptombilder kan det till exempel vara skadligt med den exponeringsbehandling som förordas vid PTSD. När det gäller insatser i s.k. stabiliseringsfas behöver behandlingsmodeller utvecklas. Det finns t.ex. en stor kompetens hos flera sjukgymnaster att använda i den stabiliserande fasen. Vår uppfattning är att den inte tas i bruk på ett strukturerat sätt i behandlingarna av PTSD inom primärvård och psykiatri idag. Gruppbehandling av personer med PTSD i stabiliseringsfas börjar ta form och nyligen kom en manual ut som beskriver de olika stegen i sådan behandling. Vårdprogram för PTSD finns i Region Skåne och kan hämtas på Psykiatri Skånes hemsida, länk Skane/Verksamheter/VO-Vuxenpsykiatri-Malmo/Allmanpsykiatriska- kliniken/vardprogram/angestsyndrom/posttraumatiskt-stressyndrom- PTSD/ Nationellt finns kunskaps- och behandlingscentra för traumarelaterade tillstånd i Stockholm (Kris- och Traumacentrum) och i Uppsala (Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri). I Göteborg, Västra Götalandsregionen, är uppdraget till specialistenheten formulerat som i Skåne nämligen för krigs- och tortyrskadade. I Skåne finns Röda Korsets mottagning för krigs-och tortyrskadade som genom åren utvecklat behandlingsprogram för personer med PTSD. På andra sidan Öresund finns Gentofte Psykiatrisk Traumeklinik for Flyktninge som har ett mycket ambitiöst behandlings- och forskningsprogram. Speciella omständigheter vid behandling av PTSD Behandling av personer som varit med om trauma innebär kontakt med berättelser och upplevelser som kan vara plågsamma att ta del av. För att, som behandlare, orka och kunna fortsätta vara effektiv, behöver man möjlighet till regelbunden handledning. Det finns erfarenhet av att handledarens kompetens och erfarenhet av att själv behandla PTSD är av avgörande betydelse för utfallet. Det är också viktigt att terapeuten har möjlighet att arbeta enligt de omständigheter metoden kräver. Vid t.ex. 4 (8)

5 exponeringsbehandling av PTSD behöver sessionerna vanligtvis vara 2x 45 min långa. Vid behov av tolk är det helt avgörande att samma tolk kan användas genom hela behandlingen. Vårdnivå Utifrån resonemanget ovan skulle en modell för vårdnivå och omhändertagande av patienter med PTSD kunna vara: 1- Enkel PTSD Primärvård och öppenvårdspsykiatri 2- PTSD efter multipla trauman Öppenvårdspsykiatri och ev. högspecialiserad mottagning 3- Mer komplexa symptombilder Högspecialiserad mottagning 4- PTSD/ Traumarelaterade tillstånd av varaktig karaktär som inte svarar på behandling Primärvården, efter utredning och behandlingsförsök inom psykiatrin Utbud Resurserna att kunna ge behandling för PTSD i Skåne bedöms idag bero mer av enskilda behandlares intresse än ett strukturerat omhändertagande. Ett undantag är Röda Korsets mottagning för Krigs- och Tortyrskadade i Malmö som har ett avgränsat uppdrag att behandla PTSD hos individer som ådragit sig trauma kopplat till krig och tortyr. Det får dock betraktas som problematiskt att personer med PTSD efter andra händelser än krig och tortyr inte har någon högspecialiserad enhet att vända sig till i Skåne. Nuvarande resursfördelning Idag behandlas PTSD framförallt inom öppenvårdspsykiatrin, primärvården och Röda Korsets mottagning för krigs- och tortyrskadade. TF-KBT och EMDR är effektiva behandlingsformer om man får behandla rätt patient under rätta förhållanden. De flesta vårdcentraler saknar idag terapeuter med specifik kompetens inom TF-KBT och EMDR. Inom öppenvårdspsykiatrin finns det uppskattningsvis någon enstaka terapeut med denna kompetens på varje mottagning men ibland saknas det helt. Geografiskt finns resurserna ojämnt fördelade över Skåne. Röda Korsets mottagning för Krigs- och Tortyrskadade i Malmö tar emot personer boende i hela Region Skåne. Här ser man dock ett behov av förbättrat omhändertagande mer lokalt, närmare bostadsorten, eftersom många av dem som kvalificerar sig för behandling vid mottagningen i Malmö har så svåra symptom att de inte förmår ta sig dit. En del personer med PTSD kommer i kontakt med vården genom Flyktinghälsan i Malmö och kan få viss behandling där. Det finns också ett relativt stort antal privata psykoterapeuter som behandlar PTSD. 5 (8)

6 Vem möter ofta personer med PTSD? Vid kartläggning av vilka, utanför sjukvården, som kommer i kontakt med personer med PTSD förekommer personal inom skolan (särskilt SFI), Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Försvaret, Socialförvaltningen och kvinno- och brottsofferjourer. Särskilt beskrivs svårigheter hos klienter/elever att koncentrera sig, trötthet till följd av sömnstörning och nedstämdhet som många gånger efter hand visar sig bottna i trauma. Det vittnas också om att det ofta är ett träget motivationsarbete som ligger bakom att man som tjänsteman lyckas övertyga någon att ta kontakt med t.ex. psykiatrin. Försvaret har som regel att man följer sina soldater fem år efter hemkomst från utlandsuppdrag. I fall där det förekommer PTSD sluter Försvaret oftast avtal med privata psykoterapeuter för behandling. Kvinnojourernas riksorganisations ordförande beskriver en situation där många av de kvinnor som söker upp dem är traumatiserade men inte vågar söka sig till psykiatrin av rädsla för att det ska användas mot dem eller deras barn. Den absolut vanligaste frågan på kvinnojourernas ungdomstelefonlinje rör sexuella övergrepp och vad som kan räknas som det. Brottsofferjourer vittnar om svårighet för sina klienter att få kvalificerad behandling. Sammanfattningsvis förekommer diagnosen PTSD i många organisationer och sammanhang utanförhälso- och sjukvården. Frågan är hur hälso- och sjukvården skulle kunna möta ett ökat krav på behandling och kunskap? Ambition En specialiserad mottagning för behandling av traumarelaterade tillstånd i Skåne Idag finns spridda resurser att diagnostisera och utreda PTSD inom primärvård och psykiatri. Det är också relativt slumpmässigt vilken behandling personen med PTSD kommer att få. Den generella kunskapsnivån om tillståndet bedöms som låg jämfört med andra psykiatriska diagnoser. Vi behöver få till stånd ett mer samordnat och strukturerat omhändertagande av patienter med PTSD. Vi föreslår därför en distinkt satsning i form av en specialiserad öppenvårdsenhet med ett brett uppdrag inom området traumarelaterade störningar. I uppdraget ska ingå behandling av PTSD och angränsande tillstånd, konsultationer/handledning, utbildning och att vara ett samordnande center på regional nivå med kontakter nationellt. Psykiatrin och primärvården skulle kunna länkas till denna enhet genom att de görs skyldiga att ta emot vad enheten kan ge mot att man får remittera patienter dit. Vi ser det här som ett bättre alternativ än att t.ex. skjuta till pengar för att utbilda vid varje enskild öppenvårdenhet inom befintlig psykiatri och primärvård. Här ges istället den specialiserade enheten ett uppdrag att 6 (8)

7 ansvara för vidareutbildning kontinuerligt. Den finns också till hands för särskilt svårbehandlade fall och kan fungera som kunskapsresurs över tid. Den specialiserade mottagningen ska ha hela Skåne som upptagningsområde. Storleken på mottagningen bör relateras till hur man uppskattar söktrycket vilket är mycket svårt. Kanske får vi se det som något att lämna tills vidare och vila i att det kan justeras utifrån hur samarbetet med primärvården och psykiatrin kan komma att utvecklas dynamiskt efterhand. Det viktiga blir då, i detta skede, att räkna mer på vilken storlek av arbetsgrupp som behövs för att ge goda förutsättningar att bli så bra på sin uppgift som möjligt. En annan faktor att väga in är risken för emotionell utmattning hos behandlarna. Av erfarenhet från andra specialiserade enheter vet man att det är en risk vid behandlingsarbete av människor som har varit utsatta för övergrepp och trauma. Vi tror därför att man från början bör bygga in varierande arbetsuppgifter för de anställda. En tanke är att alla på specialistmottagningen arbetar minst 25 % med utvecklingsarbete/handledning i kombination med minst 50 % behandlingsarbete. På så vis säkrar man också från början de konsultativa och utbildningsrelaterade uppdragen. Vi bedömer att cirka10-15 behandlare är en kritisk mängd personer för att det ska bli en välfungerande mottagning med ovanstående uppdrag. Man skulle kunna tänka sig en sammansättning med två läkare (möjligtvis två som delar på 1 ½ tjänst), 4-5 psykologer med leg. psykoterapeututbildning samt några med handledarutbildning, 2 sjukgymnaster, 3 sjuksköterskor med psykoterapeutkompetens, 2 socionomer som framförallt arbetar med psykosociala insatser. En annan tanke som kommit upp är att försöka etablera möjligheter att via s.k. virtuell exponering öka tillgängligheten och effektiviteten i traumabehandlingar. För det krävs IT-resurser som med fördel kan förläggas till den specialiserade enheten. En specialiserad enhet skapar också goda möjligheter att bedriva forskningsarbete vilket är en faktor som bör vägas in i uppdraget från början. Kostnaden för en mottagning av denna storlek skulle, om man även inkluderar 1 sekreterare, ligga kring cirka 9 miljoner/år. Det skulle sannolikt kunna vara möjligt att driva en mottagning med mindre personella resurser i en uppbyggnadsfas. Det skulle i så fall kunna ske i projektform. Kostnaden för det skulle landa kring 5 miljoner/år baserat på halva den personalstyrka som nämns ovan. 7 (8)

8 För arbetsgruppen Nina Klarin Överläkare, specialist i allmänpsykiatri VO Lund, PÖM Eslöv Leg. psykoterapeut I arbetet har också Anna Rubarth och Ingemar Odenbrand från LIBRA deltagit som brukarrepresentanter 8 (8)

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård

Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård Pilotprojekt Projekttid: 961001-970618 Projektledare: Tuire Toivanen, leg. läkare, Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC) Projektansvarig:

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET

HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET Dnr HSN 12-32-2012 UTREDNING HUR VÅRDEN AV PERSONER MED POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BÖR ORGANISERAS I GÖTEBORGSOMRÅDET 1 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Uppdrag och syfte...

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot KBT i psykiatri Psykologpartners & Integrerad Närsjukvård i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen erbjuder en unik utbildning över 4 terminer

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, leg psykoterapeut kerstin.bergh.johannesson@akademiska.se Tom Lundin, docent; båda vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet,

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Stockholm 2011-02-28 Socialdepartementet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Sammanfattning Psykologförbundet anser

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016

Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016 Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016 Anna Ehnvall är rektor, examinator, föreläsare och handledare på utbildningen.

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB Kursstart 2015-11-20 Sista ansökningsdag: 2015-10-12 GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016

Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016 Lärare och handledare på grundläggande psykoterapiutbildning/ Basutbildningen KBT (steg -1 ), Göteborg våren 2015 hösten 2016 Anna Ehnvall är rektor, examinator, föreläsare och handledare på utbildningen.

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Post Traumatisk Stress

Post Traumatisk Stress Post Traumatisk Stress En Självhjälpsguide Sammanställd av Agneta Morelli för Invandrarcentrum, GFTE, Gävle Kommun 2008-04-17 Vad är en traumatisk händelse? En traumatisk händelse är något utöver en vardaglig

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SJÄLVMEDICINERING MED CANNABIS FÖR POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM - EN NORMANALYS AV INDIVIDERS UPPLEVELSER OCH PROFESSIONERS UPPFATTNING

SJÄLVMEDICINERING MED CANNABIS FÖR POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM - EN NORMANALYS AV INDIVIDERS UPPLEVELSER OCH PROFESSIONERS UPPFATTNING SJÄLVMEDICINERING MED CANNABIS FÖR POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM - EN NORMANALYS AV INDIVIDERS UPPLEVELSER OCH PROFESSIONERS UPPFATTNING ANNIKA HYLLENGREN MALIN KRISTIANSSON Examensarbete Socionomprogrammet

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm

människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm Utveckla bemötande och bättre stöd till människor i kris Konferens 7-8 december, temadag 9 december, Salén konferens, Stockholm Krissamtal så bemöter du människor i krisens olika faser för bättre stödja

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Personlighetsstörningar 2012

Personlighetsstörningar 2012 Gå 5 betala för 4! Personlighetsstörningar 2012 Konferensen som ger dig aktuell kunskap, utveckling och den senaste forskningen! Problematisering av diagnos och diagnostisering vid personlighetsstörningar

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer