Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt"

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är nu upp mot sju meter höga. Vi är inne i den andra halvan av den intensiva röjningsinsatsen som i länet omfattar hela 1000 årsarbeten. Ännu en tid kommer stormungskogarna att vara en stor foderresursbuffé, men dörrarna till buffén börjar stängas. Jag har reflekterat en hel del kring ungskogarna efter Gudrun skogar som kommer att följa och prägla hela mitt yrkesliv. Jag har besökt några riktigt lyckade och välskötta (läs: röjda) stormungskogar och fascinerats det är inte är långt kvar innan tillväxten är lika hög som den i skogen som blåste ned! Jag har besökt och sett desto fler medelmåttligt lyckade stormföryngringar. De kommer att bli bra produktionsskogar om de röjs! Glöm inte bort att det är i röjningen som många miljövärden skapas. Med röjsågen kan en lövridå mot en bäck skapas eller en Rönn få möjlighet att bli ett träd. Ställ krav på din röjningsentreprenör att skapa miljövärden i din röjningsskog. Vackert blir det på köpet! Det blev i huvudsak ett ägg i korgen efter Gudrun; gran. Det blev också mycket självföryngrad björk. Lövplanteringarna i hägn blev hyggligt många och jag vet att ni är många som sköter om dem med hjärta och skicklighet. Men så här i backspegeln kan man konstatera att det framförallt borde blivit mera tall precis som ett välkänt projekt benämns. Visst, på sina håll kommer det en del självföryngrad tall, men mycket har försvunnit genom utebliven röjning och viltbete. Gudrun-/stormungskogarna är som en stor buffé av foder, som ett värdshus, för klövviltet. I projekt Sydälg pekade man på att fodermängden och kvaliteten på fodret klingade av redan efter förra vintern i det referensområde som finns norr om Växjö. Dörrarna till värdshusets buffé (läs: fodret i stormungskogen) börjar nu alltså att stängas, givetvis med lokala variationer och utdraget under flera år. På vår hemsida finns resultatet från Sydäbin som bland annat mäter Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från en stor foderresurs till en stor virkesresurs, säger Jerker Bergdahl betestryck och träslagssammansättning. Resultatet är fritt och enkelt att ta del av. En aktiv och god dialog med ditt jaktlag i ditt Älgskötselområde och i ditt Älgförvaltningsområde är nu helt avgörande. Hur många gäster (läs: klövvilt) räcker foderbuffén till i ditt närområde? Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från att vara en stor foderresurs till att bli en stor virkesresurs! Trevlig läsning!

2 Enkelt att hålla koll på skogsfastigheten med Mina sidor På Mina sidor hittar du samlad information om din skogsfastighet. Där finns olika sorters kartor samt satellit- och flygbilder, planeringsverktyg och checklistor. Med några få knapptryckningar kan man göra och skicka in en färdig avverkningsanmälan, skapa underlag för att beställa skogliga tjänster, se över röjningsbehovet på sin fastighet, eller via skogliga grunddata få en överblick av volymen och hur skogen ser ut på fastigheten. Det går även lätt att skriva ut planerings- och kartmaterial. Tjänsten är enkel att använda, och man loggar in med e-legitimation eller personligt lösenord. Du kan också ta med dig Mina sidor ut i skogen. Med webbappen får man tillgång till Mina sidor och Skogens pärlor direkt i sin surfplatta eller smartphone. Ett tips är att ladda ner informationen i förväg, då den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Som skogsägare kan man välja att delegera läs- och/eller skrivrättigheter i Mina sidor. Man väljer själv vilka rättigheter man vill delegera. Det går att välja att delegera rätten att titta på planeringar och ärenden, eller rätten att både titta på och göra ändringar i verktyget. Man kan till exempel välja att delegera rättigheter i Mina sidor till Skogsstyrelsens personal eller till skogliga ombud. Det innebär att båda parter gemensamt kan titta på och diskutera de kartor, planeringar och ärenden du som skogsägare har på Mina sidor. Delegeringen är giltig i åtta timmar från det att du väljer att dela ut den. Efter detta avslutas delegeringen automatiskt. Mina sidor är en avgiftsfri e-tjänst som är öppen för alla skogsägare och deras ombud. Till tjänsten finns en support kopplad, dit man kan vända sig via telefon eller e-post, för att få hjälp. Skogskonsulenternas 10 röjningstips Tänk på att: 1. Lej bort röjningen om du inte har tid att göra den själv. (Anna Petersson) 2. Du kommer inte ifrån röjningskostnaden. Den dyker upp vid första gallringen om du inte har röjt, så röj för att förbättra framtida gallringsekonomi. (Annalena Andersson) 3. Gå en röjsågsutbildning. Det tjänar du alltid på om du är självverksam. (Hans Haraldsson) 4. Förstärk och framhäv kulturminnen eller fornminnen, och se till att de inte täcks med nedröjda stammar. (Christer Tufvesson) 5. Röj inte ända fram till diken, bäckar och annat vattendrag utan lämna en skyddande zon. Eventuellt kan vissa granar röjas bort i kantzonen. (Anton Holmström) 6. Gynna hänsynen som togs vid avverkningen då röjningen görs. (Eva Johansson) 7. Planera den framtida hänsynen redan vid första röjningen och helst redan när föryngringsåtgärderna görs. (Kerstin Ström) 8. Ha Kronobergsmetoden i tankarna vid frostlänta marker, totalröj inte utan nyttja lövet som skärm mot frost. Det minskar både kostnad och risk. Men vänta inte för länge utan gör första röjningen när björken börjar piska granarnas toppar (3-4 m björken, 1,5-2 m granen). (Kenneth Wigermo) 9. Ingen röjning är den andra lik, så gå igenom röjningen i fält innan den påbörjas för att undvika slentrianmässig röjning utan anpassa varje röjning till platsen. (Martin Sallnäs) 10. Spara viltbegärliga trädslag, till exempel rönn, sälg, asp och ek. Dessa trädslag har röjts bort till förmån för granar vilket medför att betestrycket flyttas till de trädslag som lämnas och då betas ibland till och med granen. (Roland Winquist)

3 Tre av fem Gudrunhyggen röjda i Kronobergs län En omfattande uppföljning av röjningsstatusen efter stormen Gudrun 2005 har gjorts i Kronobergs län. Uppföljningen visar att tre av fem Gudrunhyggen är röjda. Totalt har över hälften av de stormhyggena inventerats. Inventeringen genomfördes inom ramen för arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans) under Resultatet ger en bra bild av röjningsläget för hela länet. Kronoberg är ett stort län med ganska bred variation i bonitet från öst till väst, vilket gör att behovet av röjning uppstår vid olika tidpunkter. Bedömningen är dock att de flesta stormhyggen borde ha börjat röjas senast under 2014, nio år efter stormen, med tanke på det enorma lövuppslag som följde efter stormen. Totalt har inventeringen av röjningsstatusen på de avverkningsytor som togs upp av stormen Gudrun 2005 tagit nästan sju årsverken. Deltagarna i SAFT-projektet inventerade över hälften av alla Gudrunhyggen och för varje objekt gjordes minst tre bedömningar utspritt över hygget. För större hyggen lades ett inventeringsförband ut motsvarade minst en bedömning per hektar. Vid varje bedömningspunkt gjordes en notering om det hade skett åtminstone en röjning sedan stormen. Det övergripande resultatet från inventeringen visar att tre av fem objekt hade röjts. En skillnad i röjningsbenägenhet finns mellan olika områden i länet, som inte enbart kan förklaras ur skogliga skillnader. Det ger ett bra diskussionsunderlag som Skogsstyrelsen tar med sig i kommande diskussioner med skogsföretagen i länet. En för tidig och stark lövröjning har oftast gett ny besvärligt uppslag av lövsly, men samtidigt gör tidig röjning att man kan gynna till exempel naturlig föryngring av tall, som annars snabbt missgynnas i täta lövföryngringar. Det behöver alltså inte bara vara stora klövviltsstammar som missgynnar mängden tallföryngring. Överlag behöver ett bestånd oftast röjas två gånger för att bli bra. Satsar man på naturlig föryngring med löv som fokus, så är oftast tre röjningstillfällen nödvändigt. En enkel regel är att det krävs åtminstone en röjning för att kommande gallring inte ska bli en stor kostnad. En rätt skött röjning kan till och med göra att förstagallringen ger ett visst ekonomiskt överskott. Än är det inte för sent att röja sina Gudrunhyggen. Det är bättre sent än aldrig och bättre halvdant än inte all! Text Anton Holmström SAFT Arbetsmarknadsprojektet SAFT Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans har inneburit att Arbetsförmedlingen matchat och anvisat personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Deltagarna i projektet har fått sex månader sysselsättningsplats följt av ett års anställning hos Skogsstyrelsen. Totalt har Skogsstyrelsen tillhandahållit platser över hela landet, till vilka Arbetsförmedlingen anvisat deltagare löpande under projekttiden. Projektet avslutades i april 2015.

4 Johanna och Emil tog öve I november 2014 tog Emil Karlsson och Johanna Nilsson från Växjö över Emils föräldragård en bit utanför Skruv. De har fortfarande kvar sina jobb i Växjö, men fokuserar nu också på arbetsuppgifterna på gården, inte minst de i skogen. Till stor del vill de vara självverksamma. Det var Johanna som först väckte tanken på att ta över Emils föräldragård. Emil är uppvuxen på gården medan Johanna är uppvuxen i Växjö, men hon har alltid velat bo på landet. Emils pappa Arne blev väldigt glad över att hans son ville ta över fastigheten. Gården, som funnits i Emils mamma Anns släkt sedan 1700-talet, kunde därmed stanna inom släkten. Själva generationsväxlingen tog ungefär tre år från det att tanken väcktes till att den var genomförd. Johanna har ingen koppling till skog, förutom en styvpappa som är skogsägare, och har aldrig bott på landet. Men både hon och Emil är nöjda med sitt nya boende även om Johanna ibland saknar gatlysena i staden, framför allt under mörka vinterkvällar. Trots att Johanna samtidigt arbetar och vidareutbildar sig till intensivspeciallistsjuksköterska, har hon även läst kursen Hållbart familjeskogsbruk 1 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag snöar gärna in på det jag blir intresserad av och nu vill jag lära mig så mycket jag kan om skog och skogsbruk. Jag vill läsa 2:an också som mer handlar om ekonomi, men det får vänta tills min specialistutbildning är klar, berättar Johanna. Emils pappa Arne är fortfarande mycket involverad i arbetet på gården, men låter Emil och Johanna känna att gården är deras och att det är deras mål och beslut som styr skötseln. Men hans önskan att lära Emil och Johanna allt han kan om gården och skogsbruk lyser tydligt igenom. Han fungerar som något av en gårdsdräng. Familjen är till stor del självverksam, men tar hjälp när det gäller större gallringar och avverkningar. Bland annat har en cirka fyra hektars avverkning gjorts i år för att hjälpa ekonomin på traven vid generationsskiftet.

5 r familjegården Hade vi inte haft pappa som hjälpt oss så mycket med bland annat röjning, hade vi fått leja bort betydligt mer. Det verkar ganska kass att strunta i det (röjningen), skrattar Emil och tittar tacksamt på Arne. Röjning är svårt, roligt och väldigt fysiskt ansträngande, men det är svårt att sluta när man väl börjat, säger nybörjaren på röjsåg Johanna. Arne hjälper mig mycket och jag lär mig. Hon övar genom att röja längs vägarna och på en mosse bakom huset och säger att hon vill gå både röjsåg- och motorsågskurser när tid finns. Efter flera stormar och förhållandevis stora angrepp av granbarkborre, har de ganska många bestånd som behöver röjas. Arne menar att det var en bra påminnelse om att röja när Skogsstyrelsens röjningsutskick landade i brevlådan i höstas. Räknar man med att det tar ungefär ett dagsverke för en duktig amatör att röja en fjärdedels hektar, skulle det ta sex veckor att röja allt. Ungefär hälften av all aktuell röjning är nu gjord, så familjen har en hel del kvar att röja, men har ändå kommit en bra bit på vägen. Om vi inte hinner med allt, får vi leja bort resten, säger Emil. Johanna vill vara så aktiv som möjligt i skogen. Emil, som är uppväxt med en väldigt engagerad pappa och en mamma som inte alls varit involverad, vill att han och Johanna ska dela så gott det går på skötseln och besluten på gården. I och med att de båda arbetar inom vården och ofta är lediga på förmiddagarna, har de möjlighet att nyttja ljuset på vinterförmiddagarna för att jobba tillsammans i skogen. Det ser de som en stor fördel. Gården har också ett bra skogsbilvägnät vilket gör att det går snabbt att ta sig ut i skogen. Det gör helt enkelt att fastigheten blir lättare att sköta. Till sin hjälp har de en relativt ny skogsbruksplan, men Johanna önskar att de även gör en ettårs-plan för att få en ännu bättre överblick. Tillsammans med Arne och Emil Johanna behöver ge sig av till jobbet tar vi en tur ute i skogen. Vi får se nygjorda röjningar och fina välskötta tallskogar. På flera ställen syns många små tallar och granar med tejpade toppskott, alternativt med ett snitselband i toppen. Men tanke på hur sidogrenarna ser ut så fungerar deras idoga arbete väl. Ett av parets mål för fastigheten är att fortsätta att sköta den lika bra som Arne gjort. De vill också hålla jordbruksmarken öppen och öppna upp mer där det växt igen samt fortsätta vara relativt självverksamma. De berättar också att många diken måste rensas, men att det är mer ett måste än ett mål. Än så länge handlar dock mycket om att landa i det nya ägandet och känna sig som skogsägare. Med Arnes hjälp, Emils kunnande och Johannas kunskapstörst känns det som om att detta kommer att gå strålande. Text: Kerstin Ström

6 Lokala profiler uttalar s Det finns en lång rad aspekter att ta hänsyn till när det gäller hur en röjning ska utföras. Vi frågade företrädare för bolag, naturvården och enskilda markägare om vad de anser är det viktigaste att tänka på för en lyckad röjning. Kronobergs Ornitologiska förening, Roland Ylvén, ordförande Fåglarna ska inte behöva ha matsäck när de är ute och flyger. Skogsbruket som det ser ut i Sverige idag är en främmande verklighet för fåglarna. Styr därför röjning och skötsel att efterlikna urskogen med en blandning av ålder och trädslag och gynna då framförallt ovanliga trädslag såsom asp, sälg, hassel, rönn, fläder, hägg och al samt var rädd om fuktstråken. Hjälp också naturen på traven genom att lämna gamla träd och låt dem stå och ligga kvar. Låt gamla träd stå kvar flera skogsgenerationer. Ett tips är att läsa boken Faunavård i skogsbruket från 80-talet utgiven av Skogsstyrelsen som ger många bra tips för skogsskötsel för fåglarnas bästa. Ny skog AB, Hans Thunander Om man vill producera värdefullt barrtimmer är det ingen bra idé att skippa röjningen. Vårda den investering du gjort vid planteringen och genomför en och helst två röjningar för att inte kasta planteringspengarna i sjön. Görs en tidig röjning ger det fullt blås på timrets tillväxt. Det är svårt att väcka granar som hamnat i bromsläge så röj innan de blir hämmade av lövet. Det nedröjda lövet hinner inte i kapp. Tiden för röjning styrs i första hand av lövets höjd och satsa på en röjning när lövet har en dominerande höjd på fyra meter. Tänk smart vid planteringen och plantera inte nära beståndskant. Svenska Jägareförbundet Kronoberg, Frederik Kjellson ordförande Monokulturer av gran är inte positivt för viltet så vid röjning lämna RASE (rönn, asp, sälg, ek). Ett tips är även att skapa viltfoder genom att toppa stammar vilket bidrar till en ökad fodermängd och det som blir kvar blir mer begärligt och minskar viltbetet på kvarvarande produktionsstammar. Nyttja kultur- och fornlämningar som till exempel gamla torp och plantera inte gran ända fram utan röj fram lövet, spara gamla fruktträd och planera gärna så kallade viltpåsar (blandning av viltbegärliga trädslag) runt lämningen. Röj för viltet längs skogsbilvägarna istället för att plantera gran ända fram. Leder också till att vägbanan torkar upp snabbare på våren. Södra Skog, Hanna Nilsson skogsinspektor Röjning är en investering för framtiden och mycket viktig för skogsgårdens lönsamhet. Genom att tidigt lägga tillväxten på rätt huvudstammar och skapa ett jämnt förband får du en snabbare diameterutveckling och bättre kvalitet. Röjningen betalar sig själv då avverkningskostnaderna vid gallring och slutavverkning blir lägre och intäkterna högre. Med röjning kan du även tidigt utveckla eller nyskapa naturvärden och rikta viltbetningen bort från produktionsstammarna. Dessutom upplevs en röjd skog så mycket trevligare!

7 ig om röjning Växjö kommun, Henrik Blomkvist skogsförvaltare Den största delen av Växjö kommuns skogsmark sköts för att främst gynna sociala och ekologiska värden. Röjningen inriktas mot variation både i buskskikt och trädslagsblandning och med inriktning mot upplevelsevärde. Målet är att cirka 20 meter från tomtgräns röjs en kantzon fram med en blandning av mindre träd och buskar. All skötsel sker i samråd med tomtägarna. Stubbhöjden är viktig och den försöker hållas så låg som möjligt för att öka tillgängligheten för framförallt barn. Görs det ingen röjning blir det som en vägg inom 10 år så röjningen är extremt viktig! Naturskyddsföreningen Kronoberg, Sven G. Nilsson, ledamot Målet med röjningen är att ge handlingsfrihet för framtiden genom att både röja fram träd och buskar som kan ge värdefull virkesproduktion och en hög biologisk mångfald. Särskilt ska det efter röjningen finnas rikligt med viltbete av lövträd, så att tallen inte betas hårt utan överlever med en rak stam. Naturvård prioriteras i bryn mot vägar etc. Vidare måste man ta hänsyn till framtida klimatförändringar (lämna aldrig bara stormkänslig gran efter röjning) och osäkra virkespriser (ingen vet vilka trädslag som betalas bäst om 50 år). Ekonomisk och ekologisk riskspridning genom att satsa på en blandskog är en viktig princip. Invasiva arter som druvfläder röjs bort. Markägare Agunnaryd, Annelie Johansson Gården drabbades väldigt hårt av stormen Gudrun och cirka 260 hektar på fastigheten blåste ner. Med så stora arealer är det en ekonomisk fråga att få röjningen utförd vid rätt tid. Jag gjorde skriftliga traktdirektiv och kartor för varje delområde, därefter lejdes röjningen bort. Jag röjer även en del själv för att få en uppfattning om tidsåtgång men även för att få uppfattning om resultatet. När röjningen väl genomfördes besöktes röjarna till en början tre till fyra gånger om dagen. Röjningen är viktig för att inte tappa de värden som vi investerat via markberedning och plantering. Det är dessutom väldigt roligt att skapa en ny skog! Alriks röjningsteknik AB, Bengt-Åke Alriksson Jag tycker nog vi ska röja även i framtiden. Mitt främsta argument för skogsägaren är att åtgärden skapar en framtida handlingsfrihet i såväl skötsel som val av drivningsteknik med tanke på de klimatförändringar vi redan är mitt uppe i. Röjningen är det roligaste jobbet i hela skogsbruket. Med röjsågen krattas manegen. Eftersträva blandbestånd och se björken som ett produktionsträdslag. Beställarkompetensen är viktig även att göra en skriftlig beställning. Välj röjningsmetod utifrån beståndsstruktur och markfuktighetsklass och röj inte alltför tidigt vilket ger många dyra stubbskott att röja bort. Det viktiga är inte vad varje enskild röjning kostar utan vad totalkostnaden innan den första skördaren rullar in!

8 Sök stöd för ädellövsröjning Inom stödet för ädellövsskogsbruk finns pengar att söka till röjning av ädellövskog. Det sker en prioritering av ansökningarna men blir man beviljad stöd kan man få upp till 60 procent av godkänd kostnad. Det är viktigt att tänka på att ansöka och få stödet beviljat innan åtgärden påbörjas. De som fick pengar för att sätta hägn från Återväxtstödet och från stödet Öka arealen ädellöv bör börja tänka på röjning om de inte redan har gjort det. Det är några år sedan nu och där börjar det bli hög tid att röja fram äddelövet, säger Martin Sallnäs skogskonsulent i Växjö. För mer information kontakta och se Foto: Kristian Svedberg Prenumerera på lokalt nyhetsbrev Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om åtgärder i skogen med mera? Då ska du prenumerera på Kronobergs distrikts lokala nyhetsbrev via din e-post! Anmäl dig för en prenumeration genom att besöka och klicka på Lokalnytt till vänster på sidan. Du kan sedan när som helst i efterhand avbryta din prenumeration via en e-postlänk som du finner längst ner i varje nyhetsbrev. Välkommen som prenumerant! Nästa Lokaleko som utkommer i oktober kommer att ha tema Forn- och Kulturlämningar. Om Du har tips på något som kan vara spännande och intressant att skriva om så hör gärna av Dig till Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Dalarnas distrikt Ledare. Emma Andersson, DISTRIKTSCHEF, norra Dalarna Rune Arvidsson, distriktchef, södra dalarna Få mer kunskap

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Lokaleko. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna

Lokaleko. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 3 I 2015 Kronobergs distrikt LEDARE. HASSE BENGTSSON. DISTRIKTSCHEF Skogens bibliotek När besökte du ett bibliotek senast? Hur gjorde du då? Du slängde väl

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Skogsgård Åseda, 30 ha

Skogsgård Åseda, 30 ha Skogsgård Åseda, 30 ha Uppvidinge Ugglebo 1:6 Skogsfastighet om ca 30 ha belägen ca 10 km nordost om Åseda. Trevligt gårdscentrum med mangårdsbyggnad i 2-plan med enkel standard samt ekonomibyggnader.

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet.

De flesta träd och buskar betas av växtätare, men under den snöfria delen av året inriktas betet mer på fältskiktet. 12 sidor TEMA ATT SKAPA VILTBETE 44 (1096) Att skapa viltbete kan ske på många olika sätt, men för att åtgärderna ska bli effektiva och få tillräckligt stor omfattning är det viktigt att de inkluderas

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Dubbel nytta vid datorn. SkogsEko. Mina sidor

Dubbel nytta vid datorn. SkogsEko. Mina sidor SkogsEko Mina sidor Bilaga till SkogsEko 1/12 Dubbel nytta vid datorn Skogsägaren och entreprenören Sture gillar Mina sidor Vi visar allt du kan se och göra på Mina sidor Syftet: att hjälpa dig få ännu

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31.

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. 1 Aktiviteter under året. 2 Ordinarie Årsmöte Den 21 maj höll föreningen ordinarie föreningsstämma på Skogsstyrelsens

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år?

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Det och mycket skog, skratt och god mat blir det på Spillkråkans 15-årsjubileum den 27-28 april - fest och allvar från lördag förmiddag till

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Avverkning på region Uppland

Avverkning på region Uppland Lokal information till skogsägare i Uppland Avs.: Korsnäs AB, Karl Kihlboms väg 11, 748 30 Österbybruk Avverkning på region Uppland Östra Uppland Norra Uppland Henrik Larsson 0295-24 44 65 henrik.larsson@korsnas.com

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Fastighetskontorets skogar

Fastighetskontorets skogar Fastighetskontoret Fastighetskontorets skogar Sammanställning och analys från skogsbruksplanen www.goteborg.se Förord Denna sammanfattande rapport har författats för att presentera en sammanställning över

Läs mer

Välkommen till Ipad för nybörjare

Välkommen till Ipad för nybörjare Välkommen till Ipad för nybörjare Detta häfte kommer innehålla Alla knappars funktioner Simplare och hjälpsamma sätt att kunna använda och ta sig runt i en Ipad Mindre genom gång av appar och dess betydelse

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31. Mera tall!

PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31. Mera tall! Dnr 2010/454 PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31 Mera tall! Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 0.1 2010-07-08 Första utkast Ove A 0.2 2010-08-25 Justeringar inför telefonmöte

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Erfarenheter av Landsbygdsprogram för Sv erige 2007-2012 (2013) case 11: Arealen ädla lövträd ökar

Erfarenheter av Landsbygdsprogram för Sv erige 2007-2012 (2013) case 11: Arealen ädla lövträd ökar Erfarenheter av Landsbygdsprogram för Sv erige 2007-2012 (2013) case 11: Arealen ädla lövträd ökar Foto: Conny Fridh/Johnér trivseltid i trivselskogen Det finns många skäl till att köpa skog, i alla fall

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

En dörr in för skogsägare Skogsägarnas myndighetskontakter

En dörr in för skogsägare Skogsägarnas myndighetskontakter Dnr 2010-5865 2011-5611 RAPPORT En dörr in för skogsägare Skogsägarnas myndighetskontakter Lägesrapport per 2012-10-15 Författare Patrik André Thomas Mårtensson Camilla Kastner Lisbeth Bondeson Datum 2012-10-15

Läs mer

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE Utifrån de frågor, önskemål och ibland kritiska röster som nått oss under åren har vi fått en allt klarare bild av skogsägarens behov. Från detta unika skogsägarperspektiv

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Skogsfastighet 99 ha En skogsfastighet i två skiften utan byggnader belägen 5 km nordväst om Os och 18 km öster om Värnamo. Välskött skogsmark om 60 ha med ett virkesförråd om

Läs mer