Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är nu upp mot sju meter höga. Vi är inne i den andra halvan av den intensiva röjningsinsatsen som i länet omfattar hela 1000 årsarbeten. Ännu en tid kommer stormungskogarna att vara en stor foderresursbuffé, men dörrarna till buffén börjar stängas. Jag har reflekterat en hel del kring ungskogarna efter Gudrun skogar som kommer att följa och prägla hela mitt yrkesliv. Jag har besökt några riktigt lyckade och välskötta (läs: röjda) stormungskogar och fascinerats det är inte är långt kvar innan tillväxten är lika hög som den i skogen som blåste ned! Jag har besökt och sett desto fler medelmåttligt lyckade stormföryngringar. De kommer att bli bra produktionsskogar om de röjs! Glöm inte bort att det är i röjningen som många miljövärden skapas. Med röjsågen kan en lövridå mot en bäck skapas eller en Rönn få möjlighet att bli ett träd. Ställ krav på din röjningsentreprenör att skapa miljövärden i din röjningsskog. Vackert blir det på köpet! Det blev i huvudsak ett ägg i korgen efter Gudrun; gran. Det blev också mycket självföryngrad björk. Lövplanteringarna i hägn blev hyggligt många och jag vet att ni är många som sköter om dem med hjärta och skicklighet. Men så här i backspegeln kan man konstatera att det framförallt borde blivit mera tall precis som ett välkänt projekt benämns. Visst, på sina håll kommer det en del självföryngrad tall, men mycket har försvunnit genom utebliven röjning och viltbete. Gudrun-/stormungskogarna är som en stor buffé av foder, som ett värdshus, för klövviltet. I projekt Sydälg pekade man på att fodermängden och kvaliteten på fodret klingade av redan efter förra vintern i det referensområde som finns norr om Växjö. Dörrarna till värdshusets buffé (läs: fodret i stormungskogen) börjar nu alltså att stängas, givetvis med lokala variationer och utdraget under flera år. På vår hemsida finns resultatet från Sydäbin som bland annat mäter Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från en stor foderresurs till en stor virkesresurs, säger Jerker Bergdahl betestryck och träslagssammansättning. Resultatet är fritt och enkelt att ta del av. En aktiv och god dialog med ditt jaktlag i ditt Älgskötselområde och i ditt Älgförvaltningsområde är nu helt avgörande. Hur många gäster (läs: klövvilt) räcker foderbuffén till i ditt närområde? Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från att vara en stor foderresurs till att bli en stor virkesresurs! Trevlig läsning!

2 Enkelt att hålla koll på skogsfastigheten med Mina sidor På Mina sidor hittar du samlad information om din skogsfastighet. Där finns olika sorters kartor samt satellit- och flygbilder, planeringsverktyg och checklistor. Med några få knapptryckningar kan man göra och skicka in en färdig avverkningsanmälan, skapa underlag för att beställa skogliga tjänster, se över röjningsbehovet på sin fastighet, eller via skogliga grunddata få en överblick av volymen och hur skogen ser ut på fastigheten. Det går även lätt att skriva ut planerings- och kartmaterial. Tjänsten är enkel att använda, och man loggar in med e-legitimation eller personligt lösenord. Du kan också ta med dig Mina sidor ut i skogen. Med webbappen får man tillgång till Mina sidor och Skogens pärlor direkt i sin surfplatta eller smartphone. Ett tips är att ladda ner informationen i förväg, då den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Som skogsägare kan man välja att delegera läs- och/eller skrivrättigheter i Mina sidor. Man väljer själv vilka rättigheter man vill delegera. Det går att välja att delegera rätten att titta på planeringar och ärenden, eller rätten att både titta på och göra ändringar i verktyget. Man kan till exempel välja att delegera rättigheter i Mina sidor till Skogsstyrelsens personal eller till skogliga ombud. Det innebär att båda parter gemensamt kan titta på och diskutera de kartor, planeringar och ärenden du som skogsägare har på Mina sidor. Delegeringen är giltig i åtta timmar från det att du väljer att dela ut den. Efter detta avslutas delegeringen automatiskt. Mina sidor är en avgiftsfri e-tjänst som är öppen för alla skogsägare och deras ombud. Till tjänsten finns en support kopplad, dit man kan vända sig via telefon eller e-post, för att få hjälp. Skogskonsulenternas 10 röjningstips Tänk på att: 1. Lej bort röjningen om du inte har tid att göra den själv. (Anna Petersson) 2. Du kommer inte ifrån röjningskostnaden. Den dyker upp vid första gallringen om du inte har röjt, så röj för att förbättra framtida gallringsekonomi. (Annalena Andersson) 3. Gå en röjsågsutbildning. Det tjänar du alltid på om du är självverksam. (Hans Haraldsson) 4. Förstärk och framhäv kulturminnen eller fornminnen, och se till att de inte täcks med nedröjda stammar. (Christer Tufvesson) 5. Röj inte ända fram till diken, bäckar och annat vattendrag utan lämna en skyddande zon. Eventuellt kan vissa granar röjas bort i kantzonen. (Anton Holmström) 6. Gynna hänsynen som togs vid avverkningen då röjningen görs. (Eva Johansson) 7. Planera den framtida hänsynen redan vid första röjningen och helst redan när föryngringsåtgärderna görs. (Kerstin Ström) 8. Ha Kronobergsmetoden i tankarna vid frostlänta marker, totalröj inte utan nyttja lövet som skärm mot frost. Det minskar både kostnad och risk. Men vänta inte för länge utan gör första röjningen när björken börjar piska granarnas toppar (3-4 m björken, 1,5-2 m granen). (Kenneth Wigermo) 9. Ingen röjning är den andra lik, så gå igenom röjningen i fält innan den påbörjas för att undvika slentrianmässig röjning utan anpassa varje röjning till platsen. (Martin Sallnäs) 10. Spara viltbegärliga trädslag, till exempel rönn, sälg, asp och ek. Dessa trädslag har röjts bort till förmån för granar vilket medför att betestrycket flyttas till de trädslag som lämnas och då betas ibland till och med granen. (Roland Winquist)

3 Tre av fem Gudrunhyggen röjda i Kronobergs län En omfattande uppföljning av röjningsstatusen efter stormen Gudrun 2005 har gjorts i Kronobergs län. Uppföljningen visar att tre av fem Gudrunhyggen är röjda. Totalt har över hälften av de stormhyggena inventerats. Inventeringen genomfördes inom ramen för arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans) under Resultatet ger en bra bild av röjningsläget för hela länet. Kronoberg är ett stort län med ganska bred variation i bonitet från öst till väst, vilket gör att behovet av röjning uppstår vid olika tidpunkter. Bedömningen är dock att de flesta stormhyggen borde ha börjat röjas senast under 2014, nio år efter stormen, med tanke på det enorma lövuppslag som följde efter stormen. Totalt har inventeringen av röjningsstatusen på de avverkningsytor som togs upp av stormen Gudrun 2005 tagit nästan sju årsverken. Deltagarna i SAFT-projektet inventerade över hälften av alla Gudrunhyggen och för varje objekt gjordes minst tre bedömningar utspritt över hygget. För större hyggen lades ett inventeringsförband ut motsvarade minst en bedömning per hektar. Vid varje bedömningspunkt gjordes en notering om det hade skett åtminstone en röjning sedan stormen. Det övergripande resultatet från inventeringen visar att tre av fem objekt hade röjts. En skillnad i röjningsbenägenhet finns mellan olika områden i länet, som inte enbart kan förklaras ur skogliga skillnader. Det ger ett bra diskussionsunderlag som Skogsstyrelsen tar med sig i kommande diskussioner med skogsföretagen i länet. En för tidig och stark lövröjning har oftast gett ny besvärligt uppslag av lövsly, men samtidigt gör tidig röjning att man kan gynna till exempel naturlig föryngring av tall, som annars snabbt missgynnas i täta lövföryngringar. Det behöver alltså inte bara vara stora klövviltsstammar som missgynnar mängden tallföryngring. Överlag behöver ett bestånd oftast röjas två gånger för att bli bra. Satsar man på naturlig föryngring med löv som fokus, så är oftast tre röjningstillfällen nödvändigt. En enkel regel är att det krävs åtminstone en röjning för att kommande gallring inte ska bli en stor kostnad. En rätt skött röjning kan till och med göra att förstagallringen ger ett visst ekonomiskt överskott. Än är det inte för sent att röja sina Gudrunhyggen. Det är bättre sent än aldrig och bättre halvdant än inte all! Text Anton Holmström SAFT Arbetsmarknadsprojektet SAFT Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans har inneburit att Arbetsförmedlingen matchat och anvisat personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Deltagarna i projektet har fått sex månader sysselsättningsplats följt av ett års anställning hos Skogsstyrelsen. Totalt har Skogsstyrelsen tillhandahållit platser över hela landet, till vilka Arbetsförmedlingen anvisat deltagare löpande under projekttiden. Projektet avslutades i april 2015.

4 Johanna och Emil tog öve I november 2014 tog Emil Karlsson och Johanna Nilsson från Växjö över Emils föräldragård en bit utanför Skruv. De har fortfarande kvar sina jobb i Växjö, men fokuserar nu också på arbetsuppgifterna på gården, inte minst de i skogen. Till stor del vill de vara självverksamma. Det var Johanna som först väckte tanken på att ta över Emils föräldragård. Emil är uppvuxen på gården medan Johanna är uppvuxen i Växjö, men hon har alltid velat bo på landet. Emils pappa Arne blev väldigt glad över att hans son ville ta över fastigheten. Gården, som funnits i Emils mamma Anns släkt sedan 1700-talet, kunde därmed stanna inom släkten. Själva generationsväxlingen tog ungefär tre år från det att tanken väcktes till att den var genomförd. Johanna har ingen koppling till skog, förutom en styvpappa som är skogsägare, och har aldrig bott på landet. Men både hon och Emil är nöjda med sitt nya boende även om Johanna ibland saknar gatlysena i staden, framför allt under mörka vinterkvällar. Trots att Johanna samtidigt arbetar och vidareutbildar sig till intensivspeciallistsjuksköterska, har hon även läst kursen Hållbart familjeskogsbruk 1 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag snöar gärna in på det jag blir intresserad av och nu vill jag lära mig så mycket jag kan om skog och skogsbruk. Jag vill läsa 2:an också som mer handlar om ekonomi, men det får vänta tills min specialistutbildning är klar, berättar Johanna. Emils pappa Arne är fortfarande mycket involverad i arbetet på gården, men låter Emil och Johanna känna att gården är deras och att det är deras mål och beslut som styr skötseln. Men hans önskan att lära Emil och Johanna allt han kan om gården och skogsbruk lyser tydligt igenom. Han fungerar som något av en gårdsdräng. Familjen är till stor del självverksam, men tar hjälp när det gäller större gallringar och avverkningar. Bland annat har en cirka fyra hektars avverkning gjorts i år för att hjälpa ekonomin på traven vid generationsskiftet.

5 r familjegården Hade vi inte haft pappa som hjälpt oss så mycket med bland annat röjning, hade vi fått leja bort betydligt mer. Det verkar ganska kass att strunta i det (röjningen), skrattar Emil och tittar tacksamt på Arne. Röjning är svårt, roligt och väldigt fysiskt ansträngande, men det är svårt att sluta när man väl börjat, säger nybörjaren på röjsåg Johanna. Arne hjälper mig mycket och jag lär mig. Hon övar genom att röja längs vägarna och på en mosse bakom huset och säger att hon vill gå både röjsåg- och motorsågskurser när tid finns. Efter flera stormar och förhållandevis stora angrepp av granbarkborre, har de ganska många bestånd som behöver röjas. Arne menar att det var en bra påminnelse om att röja när Skogsstyrelsens röjningsutskick landade i brevlådan i höstas. Räknar man med att det tar ungefär ett dagsverke för en duktig amatör att röja en fjärdedels hektar, skulle det ta sex veckor att röja allt. Ungefär hälften av all aktuell röjning är nu gjord, så familjen har en hel del kvar att röja, men har ändå kommit en bra bit på vägen. Om vi inte hinner med allt, får vi leja bort resten, säger Emil. Johanna vill vara så aktiv som möjligt i skogen. Emil, som är uppväxt med en väldigt engagerad pappa och en mamma som inte alls varit involverad, vill att han och Johanna ska dela så gott det går på skötseln och besluten på gården. I och med att de båda arbetar inom vården och ofta är lediga på förmiddagarna, har de möjlighet att nyttja ljuset på vinterförmiddagarna för att jobba tillsammans i skogen. Det ser de som en stor fördel. Gården har också ett bra skogsbilvägnät vilket gör att det går snabbt att ta sig ut i skogen. Det gör helt enkelt att fastigheten blir lättare att sköta. Till sin hjälp har de en relativt ny skogsbruksplan, men Johanna önskar att de även gör en ettårs-plan för att få en ännu bättre överblick. Tillsammans med Arne och Emil Johanna behöver ge sig av till jobbet tar vi en tur ute i skogen. Vi får se nygjorda röjningar och fina välskötta tallskogar. På flera ställen syns många små tallar och granar med tejpade toppskott, alternativt med ett snitselband i toppen. Men tanke på hur sidogrenarna ser ut så fungerar deras idoga arbete väl. Ett av parets mål för fastigheten är att fortsätta att sköta den lika bra som Arne gjort. De vill också hålla jordbruksmarken öppen och öppna upp mer där det växt igen samt fortsätta vara relativt självverksamma. De berättar också att många diken måste rensas, men att det är mer ett måste än ett mål. Än så länge handlar dock mycket om att landa i det nya ägandet och känna sig som skogsägare. Med Arnes hjälp, Emils kunnande och Johannas kunskapstörst känns det som om att detta kommer att gå strålande. Text: Kerstin Ström

6 Lokala profiler uttalar s Det finns en lång rad aspekter att ta hänsyn till när det gäller hur en röjning ska utföras. Vi frågade företrädare för bolag, naturvården och enskilda markägare om vad de anser är det viktigaste att tänka på för en lyckad röjning. Kronobergs Ornitologiska förening, Roland Ylvén, ordförande Fåglarna ska inte behöva ha matsäck när de är ute och flyger. Skogsbruket som det ser ut i Sverige idag är en främmande verklighet för fåglarna. Styr därför röjning och skötsel att efterlikna urskogen med en blandning av ålder och trädslag och gynna då framförallt ovanliga trädslag såsom asp, sälg, hassel, rönn, fläder, hägg och al samt var rädd om fuktstråken. Hjälp också naturen på traven genom att lämna gamla träd och låt dem stå och ligga kvar. Låt gamla träd stå kvar flera skogsgenerationer. Ett tips är att läsa boken Faunavård i skogsbruket från 80-talet utgiven av Skogsstyrelsen som ger många bra tips för skogsskötsel för fåglarnas bästa. Ny skog AB, Hans Thunander Om man vill producera värdefullt barrtimmer är det ingen bra idé att skippa röjningen. Vårda den investering du gjort vid planteringen och genomför en och helst två röjningar för att inte kasta planteringspengarna i sjön. Görs en tidig röjning ger det fullt blås på timrets tillväxt. Det är svårt att väcka granar som hamnat i bromsläge så röj innan de blir hämmade av lövet. Det nedröjda lövet hinner inte i kapp. Tiden för röjning styrs i första hand av lövets höjd och satsa på en röjning när lövet har en dominerande höjd på fyra meter. Tänk smart vid planteringen och plantera inte nära beståndskant. Svenska Jägareförbundet Kronoberg, Frederik Kjellson ordförande Monokulturer av gran är inte positivt för viltet så vid röjning lämna RASE (rönn, asp, sälg, ek). Ett tips är även att skapa viltfoder genom att toppa stammar vilket bidrar till en ökad fodermängd och det som blir kvar blir mer begärligt och minskar viltbetet på kvarvarande produktionsstammar. Nyttja kultur- och fornlämningar som till exempel gamla torp och plantera inte gran ända fram utan röj fram lövet, spara gamla fruktträd och planera gärna så kallade viltpåsar (blandning av viltbegärliga trädslag) runt lämningen. Röj för viltet längs skogsbilvägarna istället för att plantera gran ända fram. Leder också till att vägbanan torkar upp snabbare på våren. Södra Skog, Hanna Nilsson skogsinspektor Röjning är en investering för framtiden och mycket viktig för skogsgårdens lönsamhet. Genom att tidigt lägga tillväxten på rätt huvudstammar och skapa ett jämnt förband får du en snabbare diameterutveckling och bättre kvalitet. Röjningen betalar sig själv då avverkningskostnaderna vid gallring och slutavverkning blir lägre och intäkterna högre. Med röjning kan du även tidigt utveckla eller nyskapa naturvärden och rikta viltbetningen bort från produktionsstammarna. Dessutom upplevs en röjd skog så mycket trevligare!

7 ig om röjning Växjö kommun, Henrik Blomkvist skogsförvaltare Den största delen av Växjö kommuns skogsmark sköts för att främst gynna sociala och ekologiska värden. Röjningen inriktas mot variation både i buskskikt och trädslagsblandning och med inriktning mot upplevelsevärde. Målet är att cirka 20 meter från tomtgräns röjs en kantzon fram med en blandning av mindre träd och buskar. All skötsel sker i samråd med tomtägarna. Stubbhöjden är viktig och den försöker hållas så låg som möjligt för att öka tillgängligheten för framförallt barn. Görs det ingen röjning blir det som en vägg inom 10 år så röjningen är extremt viktig! Naturskyddsföreningen Kronoberg, Sven G. Nilsson, ledamot Målet med röjningen är att ge handlingsfrihet för framtiden genom att både röja fram träd och buskar som kan ge värdefull virkesproduktion och en hög biologisk mångfald. Särskilt ska det efter röjningen finnas rikligt med viltbete av lövträd, så att tallen inte betas hårt utan överlever med en rak stam. Naturvård prioriteras i bryn mot vägar etc. Vidare måste man ta hänsyn till framtida klimatförändringar (lämna aldrig bara stormkänslig gran efter röjning) och osäkra virkespriser (ingen vet vilka trädslag som betalas bäst om 50 år). Ekonomisk och ekologisk riskspridning genom att satsa på en blandskog är en viktig princip. Invasiva arter som druvfläder röjs bort. Markägare Agunnaryd, Annelie Johansson Gården drabbades väldigt hårt av stormen Gudrun och cirka 260 hektar på fastigheten blåste ner. Med så stora arealer är det en ekonomisk fråga att få röjningen utförd vid rätt tid. Jag gjorde skriftliga traktdirektiv och kartor för varje delområde, därefter lejdes röjningen bort. Jag röjer även en del själv för att få en uppfattning om tidsåtgång men även för att få uppfattning om resultatet. När röjningen väl genomfördes besöktes röjarna till en början tre till fyra gånger om dagen. Röjningen är viktig för att inte tappa de värden som vi investerat via markberedning och plantering. Det är dessutom väldigt roligt att skapa en ny skog! Alriks röjningsteknik AB, Bengt-Åke Alriksson Jag tycker nog vi ska röja även i framtiden. Mitt främsta argument för skogsägaren är att åtgärden skapar en framtida handlingsfrihet i såväl skötsel som val av drivningsteknik med tanke på de klimatförändringar vi redan är mitt uppe i. Röjningen är det roligaste jobbet i hela skogsbruket. Med röjsågen krattas manegen. Eftersträva blandbestånd och se björken som ett produktionsträdslag. Beställarkompetensen är viktig även att göra en skriftlig beställning. Välj röjningsmetod utifrån beståndsstruktur och markfuktighetsklass och röj inte alltför tidigt vilket ger många dyra stubbskott att röja bort. Det viktiga är inte vad varje enskild röjning kostar utan vad totalkostnaden innan den första skördaren rullar in!

8 Sök stöd för ädellövsröjning Inom stödet för ädellövsskogsbruk finns pengar att söka till röjning av ädellövskog. Det sker en prioritering av ansökningarna men blir man beviljad stöd kan man få upp till 60 procent av godkänd kostnad. Det är viktigt att tänka på att ansöka och få stödet beviljat innan åtgärden påbörjas. De som fick pengar för att sätta hägn från Återväxtstödet och från stödet Öka arealen ädellöv bör börja tänka på röjning om de inte redan har gjort det. Det är några år sedan nu och där börjar det bli hög tid att röja fram äddelövet, säger Martin Sallnäs skogskonsulent i Växjö. För mer information kontakta martin.sallnas@skogstsyrelsen.se och se Foto: Kristian Svedberg Prenumerera på lokalt nyhetsbrev Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om åtgärder i skogen med mera? Då ska du prenumerera på Kronobergs distrikts lokala nyhetsbrev via din e-post! Anmäl dig för en prenumeration genom att besöka och klicka på Lokalnytt till vänster på sidan. Du kan sedan när som helst i efterhand avbryta din prenumeration via en e-postlänk som du finner längst ner i varje nyhetsbrev. Välkommen som prenumerant! Nästa Lokaleko som utkommer i oktober kommer att ha tema Forn- och Kulturlämningar. Om Du har tips på något som kan vara spännande och intressant att skriva om så hör gärna av Dig till kerstin.strom@skogsstyrelsen.se Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand