Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt"

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är nu upp mot sju meter höga. Vi är inne i den andra halvan av den intensiva röjningsinsatsen som i länet omfattar hela 1000 årsarbeten. Ännu en tid kommer stormungskogarna att vara en stor foderresursbuffé, men dörrarna till buffén börjar stängas. Jag har reflekterat en hel del kring ungskogarna efter Gudrun skogar som kommer att följa och prägla hela mitt yrkesliv. Jag har besökt några riktigt lyckade och välskötta (läs: röjda) stormungskogar och fascinerats det är inte är långt kvar innan tillväxten är lika hög som den i skogen som blåste ned! Jag har besökt och sett desto fler medelmåttligt lyckade stormföryngringar. De kommer att bli bra produktionsskogar om de röjs! Glöm inte bort att det är i röjningen som många miljövärden skapas. Med röjsågen kan en lövridå mot en bäck skapas eller en Rönn få möjlighet att bli ett träd. Ställ krav på din röjningsentreprenör att skapa miljövärden i din röjningsskog. Vackert blir det på köpet! Det blev i huvudsak ett ägg i korgen efter Gudrun; gran. Det blev också mycket självföryngrad björk. Lövplanteringarna i hägn blev hyggligt många och jag vet att ni är många som sköter om dem med hjärta och skicklighet. Men så här i backspegeln kan man konstatera att det framförallt borde blivit mera tall precis som ett välkänt projekt benämns. Visst, på sina håll kommer det en del självföryngrad tall, men mycket har försvunnit genom utebliven röjning och viltbete. Gudrun-/stormungskogarna är som en stor buffé av foder, som ett värdshus, för klövviltet. I projekt Sydälg pekade man på att fodermängden och kvaliteten på fodret klingade av redan efter förra vintern i det referensområde som finns norr om Växjö. Dörrarna till värdshusets buffé (läs: fodret i stormungskogen) börjar nu alltså att stängas, givetvis med lokala variationer och utdraget under flera år. På vår hemsida finns resultatet från Sydäbin som bland annat mäter Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från en stor foderresurs till en stor virkesresurs, säger Jerker Bergdahl betestryck och träslagssammansättning. Resultatet är fritt och enkelt att ta del av. En aktiv och god dialog med ditt jaktlag i ditt Älgskötselområde och i ditt Älgförvaltningsområde är nu helt avgörande. Hur många gäster (läs: klövvilt) räcker foderbuffén till i ditt närområde? Ungskogarna efter stormarna är nu på väg att gå från att vara en stor foderresurs till att bli en stor virkesresurs! Trevlig läsning!

2 Enkelt att hålla koll på skogsfastigheten med Mina sidor På Mina sidor hittar du samlad information om din skogsfastighet. Där finns olika sorters kartor samt satellit- och flygbilder, planeringsverktyg och checklistor. Med några få knapptryckningar kan man göra och skicka in en färdig avverkningsanmälan, skapa underlag för att beställa skogliga tjänster, se över röjningsbehovet på sin fastighet, eller via skogliga grunddata få en överblick av volymen och hur skogen ser ut på fastigheten. Det går även lätt att skriva ut planerings- och kartmaterial. Tjänsten är enkel att använda, och man loggar in med e-legitimation eller personligt lösenord. Du kan också ta med dig Mina sidor ut i skogen. Med webbappen får man tillgång till Mina sidor och Skogens pärlor direkt i sin surfplatta eller smartphone. Ett tips är att ladda ner informationen i förväg, då den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Som skogsägare kan man välja att delegera läs- och/eller skrivrättigheter i Mina sidor. Man väljer själv vilka rättigheter man vill delegera. Det går att välja att delegera rätten att titta på planeringar och ärenden, eller rätten att både titta på och göra ändringar i verktyget. Man kan till exempel välja att delegera rättigheter i Mina sidor till Skogsstyrelsens personal eller till skogliga ombud. Det innebär att båda parter gemensamt kan titta på och diskutera de kartor, planeringar och ärenden du som skogsägare har på Mina sidor. Delegeringen är giltig i åtta timmar från det att du väljer att dela ut den. Efter detta avslutas delegeringen automatiskt. Mina sidor är en avgiftsfri e-tjänst som är öppen för alla skogsägare och deras ombud. Till tjänsten finns en support kopplad, dit man kan vända sig via telefon eller e-post, för att få hjälp. Skogskonsulenternas 10 röjningstips Tänk på att: 1. Lej bort röjningen om du inte har tid att göra den själv. (Anna Petersson) 2. Du kommer inte ifrån röjningskostnaden. Den dyker upp vid första gallringen om du inte har röjt, så röj för att förbättra framtida gallringsekonomi. (Annalena Andersson) 3. Gå en röjsågsutbildning. Det tjänar du alltid på om du är självverksam. (Hans Haraldsson) 4. Förstärk och framhäv kulturminnen eller fornminnen, och se till att de inte täcks med nedröjda stammar. (Christer Tufvesson) 5. Röj inte ända fram till diken, bäckar och annat vattendrag utan lämna en skyddande zon. Eventuellt kan vissa granar röjas bort i kantzonen. (Anton Holmström) 6. Gynna hänsynen som togs vid avverkningen då röjningen görs. (Eva Johansson) 7. Planera den framtida hänsynen redan vid första röjningen och helst redan när föryngringsåtgärderna görs. (Kerstin Ström) 8. Ha Kronobergsmetoden i tankarna vid frostlänta marker, totalröj inte utan nyttja lövet som skärm mot frost. Det minskar både kostnad och risk. Men vänta inte för länge utan gör första röjningen när björken börjar piska granarnas toppar (3-4 m björken, 1,5-2 m granen). (Kenneth Wigermo) 9. Ingen röjning är den andra lik, så gå igenom röjningen i fält innan den påbörjas för att undvika slentrianmässig röjning utan anpassa varje röjning till platsen. (Martin Sallnäs) 10. Spara viltbegärliga trädslag, till exempel rönn, sälg, asp och ek. Dessa trädslag har röjts bort till förmån för granar vilket medför att betestrycket flyttas till de trädslag som lämnas och då betas ibland till och med granen. (Roland Winquist)

3 Tre av fem Gudrunhyggen röjda i Kronobergs län En omfattande uppföljning av röjningsstatusen efter stormen Gudrun 2005 har gjorts i Kronobergs län. Uppföljningen visar att tre av fem Gudrunhyggen är röjda. Totalt har över hälften av de stormhyggena inventerats. Inventeringen genomfördes inom ramen för arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans) under Resultatet ger en bra bild av röjningsläget för hela länet. Kronoberg är ett stort län med ganska bred variation i bonitet från öst till väst, vilket gör att behovet av röjning uppstår vid olika tidpunkter. Bedömningen är dock att de flesta stormhyggen borde ha börjat röjas senast under 2014, nio år efter stormen, med tanke på det enorma lövuppslag som följde efter stormen. Totalt har inventeringen av röjningsstatusen på de avverkningsytor som togs upp av stormen Gudrun 2005 tagit nästan sju årsverken. Deltagarna i SAFT-projektet inventerade över hälften av alla Gudrunhyggen och för varje objekt gjordes minst tre bedömningar utspritt över hygget. För större hyggen lades ett inventeringsförband ut motsvarade minst en bedömning per hektar. Vid varje bedömningspunkt gjordes en notering om det hade skett åtminstone en röjning sedan stormen. Det övergripande resultatet från inventeringen visar att tre av fem objekt hade röjts. En skillnad i röjningsbenägenhet finns mellan olika områden i länet, som inte enbart kan förklaras ur skogliga skillnader. Det ger ett bra diskussionsunderlag som Skogsstyrelsen tar med sig i kommande diskussioner med skogsföretagen i länet. En för tidig och stark lövröjning har oftast gett ny besvärligt uppslag av lövsly, men samtidigt gör tidig röjning att man kan gynna till exempel naturlig föryngring av tall, som annars snabbt missgynnas i täta lövföryngringar. Det behöver alltså inte bara vara stora klövviltsstammar som missgynnar mängden tallföryngring. Överlag behöver ett bestånd oftast röjas två gånger för att bli bra. Satsar man på naturlig föryngring med löv som fokus, så är oftast tre röjningstillfällen nödvändigt. En enkel regel är att det krävs åtminstone en röjning för att kommande gallring inte ska bli en stor kostnad. En rätt skött röjning kan till och med göra att förstagallringen ger ett visst ekonomiskt överskott. Än är det inte för sent att röja sina Gudrunhyggen. Det är bättre sent än aldrig och bättre halvdant än inte all! Text Anton Holmström SAFT Arbetsmarknadsprojektet SAFT Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans har inneburit att Arbetsförmedlingen matchat och anvisat personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Deltagarna i projektet har fått sex månader sysselsättningsplats följt av ett års anställning hos Skogsstyrelsen. Totalt har Skogsstyrelsen tillhandahållit platser över hela landet, till vilka Arbetsförmedlingen anvisat deltagare löpande under projekttiden. Projektet avslutades i april 2015.

4 Johanna och Emil tog öve I november 2014 tog Emil Karlsson och Johanna Nilsson från Växjö över Emils föräldragård en bit utanför Skruv. De har fortfarande kvar sina jobb i Växjö, men fokuserar nu också på arbetsuppgifterna på gården, inte minst de i skogen. Till stor del vill de vara självverksamma. Det var Johanna som först väckte tanken på att ta över Emils föräldragård. Emil är uppvuxen på gården medan Johanna är uppvuxen i Växjö, men hon har alltid velat bo på landet. Emils pappa Arne blev väldigt glad över att hans son ville ta över fastigheten. Gården, som funnits i Emils mamma Anns släkt sedan 1700-talet, kunde därmed stanna inom släkten. Själva generationsväxlingen tog ungefär tre år från det att tanken väcktes till att den var genomförd. Johanna har ingen koppling till skog, förutom en styvpappa som är skogsägare, och har aldrig bott på landet. Men både hon och Emil är nöjda med sitt nya boende även om Johanna ibland saknar gatlysena i staden, framför allt under mörka vinterkvällar. Trots att Johanna samtidigt arbetar och vidareutbildar sig till intensivspeciallistsjuksköterska, har hon även läst kursen Hållbart familjeskogsbruk 1 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag snöar gärna in på det jag blir intresserad av och nu vill jag lära mig så mycket jag kan om skog och skogsbruk. Jag vill läsa 2:an också som mer handlar om ekonomi, men det får vänta tills min specialistutbildning är klar, berättar Johanna. Emils pappa Arne är fortfarande mycket involverad i arbetet på gården, men låter Emil och Johanna känna att gården är deras och att det är deras mål och beslut som styr skötseln. Men hans önskan att lära Emil och Johanna allt han kan om gården och skogsbruk lyser tydligt igenom. Han fungerar som något av en gårdsdräng. Familjen är till stor del självverksam, men tar hjälp när det gäller större gallringar och avverkningar. Bland annat har en cirka fyra hektars avverkning gjorts i år för att hjälpa ekonomin på traven vid generationsskiftet.

5 r familjegården Hade vi inte haft pappa som hjälpt oss så mycket med bland annat röjning, hade vi fått leja bort betydligt mer. Det verkar ganska kass att strunta i det (röjningen), skrattar Emil och tittar tacksamt på Arne. Röjning är svårt, roligt och väldigt fysiskt ansträngande, men det är svårt att sluta när man väl börjat, säger nybörjaren på röjsåg Johanna. Arne hjälper mig mycket och jag lär mig. Hon övar genom att röja längs vägarna och på en mosse bakom huset och säger att hon vill gå både röjsåg- och motorsågskurser när tid finns. Efter flera stormar och förhållandevis stora angrepp av granbarkborre, har de ganska många bestånd som behöver röjas. Arne menar att det var en bra påminnelse om att röja när Skogsstyrelsens röjningsutskick landade i brevlådan i höstas. Räknar man med att det tar ungefär ett dagsverke för en duktig amatör att röja en fjärdedels hektar, skulle det ta sex veckor att röja allt. Ungefär hälften av all aktuell röjning är nu gjord, så familjen har en hel del kvar att röja, men har ändå kommit en bra bit på vägen. Om vi inte hinner med allt, får vi leja bort resten, säger Emil. Johanna vill vara så aktiv som möjligt i skogen. Emil, som är uppväxt med en väldigt engagerad pappa och en mamma som inte alls varit involverad, vill att han och Johanna ska dela så gott det går på skötseln och besluten på gården. I och med att de båda arbetar inom vården och ofta är lediga på förmiddagarna, har de möjlighet att nyttja ljuset på vinterförmiddagarna för att jobba tillsammans i skogen. Det ser de som en stor fördel. Gården har också ett bra skogsbilvägnät vilket gör att det går snabbt att ta sig ut i skogen. Det gör helt enkelt att fastigheten blir lättare att sköta. Till sin hjälp har de en relativt ny skogsbruksplan, men Johanna önskar att de även gör en ettårs-plan för att få en ännu bättre överblick. Tillsammans med Arne och Emil Johanna behöver ge sig av till jobbet tar vi en tur ute i skogen. Vi får se nygjorda röjningar och fina välskötta tallskogar. På flera ställen syns många små tallar och granar med tejpade toppskott, alternativt med ett snitselband i toppen. Men tanke på hur sidogrenarna ser ut så fungerar deras idoga arbete väl. Ett av parets mål för fastigheten är att fortsätta att sköta den lika bra som Arne gjort. De vill också hålla jordbruksmarken öppen och öppna upp mer där det växt igen samt fortsätta vara relativt självverksamma. De berättar också att många diken måste rensas, men att det är mer ett måste än ett mål. Än så länge handlar dock mycket om att landa i det nya ägandet och känna sig som skogsägare. Med Arnes hjälp, Emils kunnande och Johannas kunskapstörst känns det som om att detta kommer att gå strålande. Text: Kerstin Ström

6 Lokala profiler uttalar s Det finns en lång rad aspekter att ta hänsyn till när det gäller hur en röjning ska utföras. Vi frågade företrädare för bolag, naturvården och enskilda markägare om vad de anser är det viktigaste att tänka på för en lyckad röjning. Kronobergs Ornitologiska förening, Roland Ylvén, ordförande Fåglarna ska inte behöva ha matsäck när de är ute och flyger. Skogsbruket som det ser ut i Sverige idag är en främmande verklighet för fåglarna. Styr därför röjning och skötsel att efterlikna urskogen med en blandning av ålder och trädslag och gynna då framförallt ovanliga trädslag såsom asp, sälg, hassel, rönn, fläder, hägg och al samt var rädd om fuktstråken. Hjälp också naturen på traven genom att lämna gamla träd och låt dem stå och ligga kvar. Låt gamla träd stå kvar flera skogsgenerationer. Ett tips är att läsa boken Faunavård i skogsbruket från 80-talet utgiven av Skogsstyrelsen som ger många bra tips för skogsskötsel för fåglarnas bästa. Ny skog AB, Hans Thunander Om man vill producera värdefullt barrtimmer är det ingen bra idé att skippa röjningen. Vårda den investering du gjort vid planteringen och genomför en och helst två röjningar för att inte kasta planteringspengarna i sjön. Görs en tidig röjning ger det fullt blås på timrets tillväxt. Det är svårt att väcka granar som hamnat i bromsläge så röj innan de blir hämmade av lövet. Det nedröjda lövet hinner inte i kapp. Tiden för röjning styrs i första hand av lövets höjd och satsa på en röjning när lövet har en dominerande höjd på fyra meter. Tänk smart vid planteringen och plantera inte nära beståndskant. Svenska Jägareförbundet Kronoberg, Frederik Kjellson ordförande Monokulturer av gran är inte positivt för viltet så vid röjning lämna RASE (rönn, asp, sälg, ek). Ett tips är även att skapa viltfoder genom att toppa stammar vilket bidrar till en ökad fodermängd och det som blir kvar blir mer begärligt och minskar viltbetet på kvarvarande produktionsstammar. Nyttja kultur- och fornlämningar som till exempel gamla torp och plantera inte gran ända fram utan röj fram lövet, spara gamla fruktträd och planera gärna så kallade viltpåsar (blandning av viltbegärliga trädslag) runt lämningen. Röj för viltet längs skogsbilvägarna istället för att plantera gran ända fram. Leder också till att vägbanan torkar upp snabbare på våren. Södra Skog, Hanna Nilsson skogsinspektor Röjning är en investering för framtiden och mycket viktig för skogsgårdens lönsamhet. Genom att tidigt lägga tillväxten på rätt huvudstammar och skapa ett jämnt förband får du en snabbare diameterutveckling och bättre kvalitet. Röjningen betalar sig själv då avverkningskostnaderna vid gallring och slutavverkning blir lägre och intäkterna högre. Med röjning kan du även tidigt utveckla eller nyskapa naturvärden och rikta viltbetningen bort från produktionsstammarna. Dessutom upplevs en röjd skog så mycket trevligare!

7 ig om röjning Växjö kommun, Henrik Blomkvist skogsförvaltare Den största delen av Växjö kommuns skogsmark sköts för att främst gynna sociala och ekologiska värden. Röjningen inriktas mot variation både i buskskikt och trädslagsblandning och med inriktning mot upplevelsevärde. Målet är att cirka 20 meter från tomtgräns röjs en kantzon fram med en blandning av mindre träd och buskar. All skötsel sker i samråd med tomtägarna. Stubbhöjden är viktig och den försöker hållas så låg som möjligt för att öka tillgängligheten för framförallt barn. Görs det ingen röjning blir det som en vägg inom 10 år så röjningen är extremt viktig! Naturskyddsföreningen Kronoberg, Sven G. Nilsson, ledamot Målet med röjningen är att ge handlingsfrihet för framtiden genom att både röja fram träd och buskar som kan ge värdefull virkesproduktion och en hög biologisk mångfald. Särskilt ska det efter röjningen finnas rikligt med viltbete av lövträd, så att tallen inte betas hårt utan överlever med en rak stam. Naturvård prioriteras i bryn mot vägar etc. Vidare måste man ta hänsyn till framtida klimatförändringar (lämna aldrig bara stormkänslig gran efter röjning) och osäkra virkespriser (ingen vet vilka trädslag som betalas bäst om 50 år). Ekonomisk och ekologisk riskspridning genom att satsa på en blandskog är en viktig princip. Invasiva arter som druvfläder röjs bort. Markägare Agunnaryd, Annelie Johansson Gården drabbades väldigt hårt av stormen Gudrun och cirka 260 hektar på fastigheten blåste ner. Med så stora arealer är det en ekonomisk fråga att få röjningen utförd vid rätt tid. Jag gjorde skriftliga traktdirektiv och kartor för varje delområde, därefter lejdes röjningen bort. Jag röjer även en del själv för att få en uppfattning om tidsåtgång men även för att få uppfattning om resultatet. När röjningen väl genomfördes besöktes röjarna till en början tre till fyra gånger om dagen. Röjningen är viktig för att inte tappa de värden som vi investerat via markberedning och plantering. Det är dessutom väldigt roligt att skapa en ny skog! Alriks röjningsteknik AB, Bengt-Åke Alriksson Jag tycker nog vi ska röja även i framtiden. Mitt främsta argument för skogsägaren är att åtgärden skapar en framtida handlingsfrihet i såväl skötsel som val av drivningsteknik med tanke på de klimatförändringar vi redan är mitt uppe i. Röjningen är det roligaste jobbet i hela skogsbruket. Med röjsågen krattas manegen. Eftersträva blandbestånd och se björken som ett produktionsträdslag. Beställarkompetensen är viktig även att göra en skriftlig beställning. Välj röjningsmetod utifrån beståndsstruktur och markfuktighetsklass och röj inte alltför tidigt vilket ger många dyra stubbskott att röja bort. Det viktiga är inte vad varje enskild röjning kostar utan vad totalkostnaden innan den första skördaren rullar in!

8 Sök stöd för ädellövsröjning Inom stödet för ädellövsskogsbruk finns pengar att söka till röjning av ädellövskog. Det sker en prioritering av ansökningarna men blir man beviljad stöd kan man få upp till 60 procent av godkänd kostnad. Det är viktigt att tänka på att ansöka och få stödet beviljat innan åtgärden påbörjas. De som fick pengar för att sätta hägn från Återväxtstödet och från stödet Öka arealen ädellöv bör börja tänka på röjning om de inte redan har gjort det. Det är några år sedan nu och där börjar det bli hög tid att röja fram äddelövet, säger Martin Sallnäs skogskonsulent i Växjö. För mer information kontakta och se Foto: Kristian Svedberg Prenumerera på lokalt nyhetsbrev Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om åtgärder i skogen med mera? Då ska du prenumerera på Kronobergs distrikts lokala nyhetsbrev via din e-post! Anmäl dig för en prenumeration genom att besöka och klicka på Lokalnytt till vänster på sidan. Du kan sedan när som helst i efterhand avbryta din prenumeration via en e-postlänk som du finner längst ner i varje nyhetsbrev. Välkommen som prenumerant! Nästa Lokaleko som utkommer i oktober kommer att ha tema Forn- och Kulturlämningar. Om Du har tips på något som kan vara spännande och intressant att skriva om så hör gärna av Dig till Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Röjning i barrskog. - en lönsam investering Röjning i barrskog - en lönsam investering 2 röjning i barrskog röjning i barrskog 3 Röjning i rätt tid påverkar resultatet Röjning är en av de klokaste åtgärderna du kan göra i skogen. Genom att röja

Läs mer

Lokaleko. LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Kraftfulla åtgärder i samförstånd

Lokaleko. LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Kraftfulla åtgärder i samförstånd Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Kraftfulla åtgärder i samförstånd I början av april var 80 personer samlade på residenset

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016 Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Nyckelbiotop. Här

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Lokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens

Lokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Västernorrlands distrikt LEDARE. VANJA STRAND, DISTRIKTSCHEF Utmaningen ökar! Du som äger skog, bidrar till många värden genom att aktivt bruka

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Mina sidor för skogsägare. Skoglig e-förvaltning

Mina sidor för skogsägare. Skoglig e-förvaltning Mina sidor för skogsägare Skoglig e-förvaltning e-förvaltning ska lösa problem Elektroniska blanketter är poänglöst Blanketter är inte något problem Det här är ett problem Foto: Josefina Sköld Vi vill

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Röjningsinstruktion.

Röjningsinstruktion. Röjningsinstruktion www.norra.se Stamdefinitioner Vid röjning definieras stammarna enligt nedan: Huvudstam- Röjstam- Bistam- stam som bedöms ge avsättningsbart virke vid första gallringen. Närmaste avstånd

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Lokaleko. Äger du en evighetsmaskin? dagens hyggen utgör är ett eldorado för hungriga munnar.

Lokaleko. Äger du en evighetsmaskin? dagens hyggen utgör är ett eldorado för hungriga munnar. Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 4 I 2015 Kronobergs distrikt LEDARE. HASSE BENGTSSON. DISTRIKTSCHEF Äger du en evighetsmaskin? Om du är en av länets cirka 15 000 skogsägare så har du en

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74

SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden -Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

A Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö

A Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö Anmälan 1(5) Mottagare A 59529-2015 Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning. Du kan också använda

Läs mer

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Lokaleko. Viktiga samtal om skogen

Lokaleko. Viktiga samtal om skogen Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2016 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Viktiga samtal om skogen Har intresset för skog någonsin varit större? Skogsägarna är

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande

Läs mer

Min skog. Fastighet: STRÖMS-ÖN 1:27 Kommun: STRÖMSUND

Min skog. Fastighet: STRÖMS-ÖN 1:27 Kommun: STRÖMSUND Min skog Fastighet: STRÖMS-ÖN 1:27 Kommun: STRÖMSUND 1/15 2/15 3/15 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter.

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Lokaleko. Nytt år nya möjligheter

Lokaleko. Nytt år nya möjligheter Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Norra och södra Jämtlands distrikt Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland Karin östberg, distriktchef, södra jämtland Nytt år

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer