DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 01 Rotel Stockholm Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts dom den 8 februari 2012 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Jonas Svanfeldt City åklagarkammare i Stockholm Motpart (Målsägande) Nacka kommun Park och fritid Nacka Företrädd av åklagaren Klagande (Tilltalad) Lars Olof MAGNUS Olin, Borgstigen Saltsjöbaden Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Henrik Jacobsson Box Stockholm SAKEN Grov skadegörelse HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt a. att gärningen bedöms som skadegörelse enligt 12 kap. 1 brottsbalken, b. att det antal dagsböter som den villkorliga domen förenas med bestäms till 30 samt c. att det skadestånd som Magnus Olin ska betala till Nacka kommun bestäms till kr. 2. Henrik Jacobsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med rätt räknat kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, 480 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska stanna på staten. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd1@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT Avdelning 01 YRKANDEN I HOVRÄTTEN B Magnus Olin har yrkat att åtalet ska ogillas och att skadeståndsyrkandet under alla förhållanden ska lämnas utan bifall. Han har vidare, för det fall han döms för brottet, yrkat att återbetalningsskyldigheten för försvararkostnaderna vid tingsrätten ska jämkas. Magnus Olin har vitsordat kr som skäligt belopp för tallens värde. Åklagaren och Nacka kommun (Kommunen) har bestritt ändring. HOVRÄTTENS SKÄL Utöver den utredning som parterna presenterade vid tingsrätten har tilläggsförhör hållits med Magnus Olin och Kajsa Gustavsson. Vidare har på åklagarens begäran vittnesförhör hållits med Henrik Leijonhufvud, som var den som på Magnus Olins uppdrag fällde tallen. Magnus Olin har åberopat ny skriftlig bevisning i form av värderingsutlåtanden från andra trädfällningar samt fotografier. I målet är utrett att Magnus Olin låtit fälla tallen. Magnus Olin har i hovrätten vidhållit sina invändningar om dels att tallen saknat värde på grund av Kommunens likgiltighet, dels att hans handlande ska vara straffritt på grund av nöd. Hovrätten, som i dessa delar instämmer i tingsrättens bedömningar, konstaterar att tallen har ett ekonomiskt värde för kommunen och att Magnus Olin inte befunnit sig i en nödsituation. Magnus Olin har således gjort sig skyldig till skadegörelse. Frågan är hur stor skada som Magnus Olin orsakat Kommunen genom att låta såga ned tallen. Svaret på den frågan har betydelse såväl för gärningens rubricering och straffvärde som för skadeståndets storlek. Som tingsrätten anfört är utgångspunkten att skadeståndet ska motsvara dels ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, dels andra kostnader till följd av skadan (5 kap. 7 1 och 2 skadeståndslagen). När det är fråga om en totalskada som i detta fall, kan sakens värde bestämmas med ledning av

3 3 SVEA HOVRÄTT Avdelning B återanskaffningskostnaden för ny egendom av motsvarande slag, med avdrag för ålder och bruk, eller av försäljningspriset eller bruksvärdet. I det här fallet går det inte att köpa en ny tall av motsvarande storlek än mindre plantera den på platsen. Kommunen och åklagaren har istället beräknat skadan enligt en modell utvecklad av arboristen Klaus Stritzke. Magnus Olin har ifrågasatt såväl beräkningsmodellen i sig som de ingående parametrarna och resultatet. I praxis har ersättning utdömts inte bara för ett träds vedvärde utan även för förlorat skönhetsvärde (se NJA 1898 s. 290 och NJA 1919 s. 1). Någon närmare beskrivning av hur denna beräkning ska göras ges dock inte. Avgörandena har i doktrin förklarats med att avverkningen minskat fastigheternas marknadsvärde, eftersom enbart affektionsvärden inte ersätts (se Radetzki, Skadeståndsberäkning vid sakskada, s. 46). Hovrättens utgångspunkt är att tallen utöver vedvärdet haft ett ersättningsgillt skönhetsvärde. Tallen har vuxit utmed ett promenadstråk som är tillgängligt för allmänheten. Av Henrik Leijonhufvuds uppgifter, vilka hovrätten bedömer som trovärdiga och tillförlitliga, har framgått att trädet vid fällningen var friskt. Kommunen har i sina beräkningar utgått från att trädet hade en omkrets av 140 cm på höjden 130 cm. Någon mätning av den nedsågade tallen har Kommunen emellertid inte utfört, utan omkretsen har uppskattats utifrån måtten på den kvarvarande stubben och genom jämförelser med fotografier och mätningar på andra träd i närheten. Kajsa Gustavsson har redogjort för sina beräkningar i detta avseende och hovrätten finner att hennes uppgifter framstår som både trovärdiga och tillförlitliga. Henrik Leijonhufvud, som faktiskt hanterat just den tall som omfattas av åtalet, har dock uppskattat tallens diameter på den ifrågavarande höjden till mellan 30 och 40 cm. Magnus Olin har mätt delar av det kvarvarande virket och kommit fram till en diameter om 35 cm, vilket motsvarar en omkrets på 110 cm. Mot bakgrund av den osäkerhet som finns om tallens storlek utgår hovrätten från det värde som Magnus Olin själv uppgett. Tallens stam ska alltså anses ha haft en omkrets av 110 cm.

4 4 SVEA HOVRÄTT Avdelning B Enligt Klaus Strizkes beräkningsmodell tas hänsyn till trädslaget, stammens omkrets, helhetsintrycket, växtplatsen, växtzonen samt vissa öres- och omräkningsfaktorer. Beräkningsmodellen ger intryck av att vara genomarbetad. Slutresultatet beror dock i hög grad på hur de olika faktorerna klassificerats och viktats i förhållande till varandra. Någon bevisning i dessa delar har inte presenterats. Enligt hovrättens mening är det, mot Magnus Olins bestridande, inte visat att metoden ska ligga till grund för bedömningen av tallens värde. Hovrätten finner, liksom tingsrätten, att parterna får antas ha godtagit att skadans storlek ska bestämmas till ett skäligt belopp. Skälighetsbedömningen ska grundas på den utredning som finns i målet. (Jfr NJA 2011 s. 576.) Kommunen har uppgett att det kostar kr att köpa en tall som går att plantera på platsen. En sådan tall skulle inte kunna vara högre än cirka 4 5 meter och planteringen skulle kräva efterföljande skötsel, bl.a. för att tallen skulle kunna etableras. Med detta som utgångspunkt och med beaktande av att det i målet varit fråga om en stor frisk tall, som vuxit intill ett promenadstråk, finner hovrätten att tallens värde ska uppskattas till kr. Tallens värde är enligt hovrättens mening inte så högt att gärningen ska rubriceras som grov skadegörelse. Gärningens straffvärde kan emellertid inte anses ligga på bötesnivå. Magnus Olin ska därför alltjämt dömas till villkorlig dom, men antalet dagsböter ska sättas ned. När det gäller dagsbotens storlek har hänsyn tagits till att Magnus Olin har en betydande nettoförmögenhet. Att Magnus Olins månadsinkomst minskat efter tingsrättens dom påverkar alltså inte dagsbotens storlek. Det skadestånd som Magnus Olin ska betala till Kommunen ska, till följd av den bedömning som hovrätten gjort i fråga om tallens värde, sättas ned till kr. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med vad som nu angetts.

5 5 SVEA HOVRÄTT Avdelning B Magnus Olin har vid huvudförhandlingen i hovrätten yrkat att återbetalningsskyldigheten för försvararkostnaderna vid tingsrätten ska jämkas. Hovrätten finner att yrkandet ska tas upp, trots att det framställts först efter överklagandetidens utgång (jfr NJA 2007 s. 529). Magnus Olins ekonomiska förhållanden är dock sådana att, även med beaktande av att hans månadsinkomst minskat, någon jämkning av återbetalningsskyldigheten inte ska ske. Eftersom Magnus Olin vunnit framgång i hovrätten ska kostnaderna för hans försvar i hovrätten stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Marianne Jörgensen och Magnus Ulriksson, tf. hovrättsassessorn Evelina Englund, referent, samt nämndemännen Birgitta Rönnblad och Lisbeth Lidbom. Avgörandet är enhälligt.

6 NACKA TINGSRÄTT Enhet 1 Bilaga A Mål nr B meddelad i Nacka Strand 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Nils Västberg City åklagarkammare i Stockholm Målsägande Nacka kommun c/o Park och fritid Nacka Tilltalad Lars Olof MAGNUS Olin, Borgstigen Saltsjöbaden Offentlig försvarare: Advokat Henrik Jacobsson Advokatfirman W&Ö HB Box Stockholm SLUT Begångna brott Grov skadegörelse Lagrum 12 kap 3 brottsbalken Påföljd m.m Villkorlig dom Dagsböter 50 å 750 kr Skadestånd Magnus Olin ska utge skadestånd till Nacka kommun med kr. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag - fredag Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

7 NACKA TINGSRÄTT Enhet 1 B Ersättning Henrik Jacobsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, 829 kr tidsspillan, 350 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Magnus Olin ska återbetala den kostnad.

8 3 NACKA TINGSRÄTT Enhet B YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat enligt stämningsansökan, domsbilaga 1. Magnus Olin har vidgått de faktiska omständigheterna, men bestritt ansvar för brott. Han har vidare bestritt det enskilda anspråket, men vitsordat ett belopp om kr som skäligt i och för sig. SKÄL Magnus Olin har hörts. På åklagarens begäran har förhör hållits med Kajsa Gustavsson, företrädare för målsäganden. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat en faktura för fällning av tall, fotografier av platsen och en värdering. Inledningsvis framgår av den förebringade utredningen följande. Den i målet aktuella tallen stod intill en stig på mark som ägs av Nacka kommun. Stigen är till för allmänheten och löper längs med vattnet. På andra sidan om stigen är Magnus Olins fastighet belägen. Kajsa Gustavsson undersökte platsen ca två veckor efter det att tallen fällts. Skadegörelse? Tingsrätten prövar först frågan om Magnus Olin gjort sig skyldig till skadegörelse. Magnus Olin har vidgått att han låtit fälla och forsla bort tallen. Det saknas anledning att ifrågasätta hans medgivande i denna del. Magnus Olin har emellertid gjort gällande att skadan inte varit till men för kommunens rätt eftersom kommunen inte skött om området eller tallen och därmed varit likgiltig inför tallens värde. Kajsa Gustavsson har i denna del berättat i huvudsak följande. Hon arbetar som parktekniker på kommunens park- och fritidsenhet och har innan dess arbetat som trädgårdsmästare i 25 år. Hon har inte kunnat undersöka tallens stam eftersom den inte fanns kvar då hon kom till platsen. Hon har sett stammen på fotografier och har undersökt den stubbe som blev kvar efter att tallen fällts. Det aktuella området har

9 4 NACKA TINGSRÄTT Enhet B inte skötts aktivt av kommunen. Då tallen fällts finns nu ett träd mindre på platsen och det är mindre grönska. Trädet hade stått länge och anpassat sig till den utsatta platsen. Det var ett friskt träd med hela sin ålderdom kvar. Magnus Olin har berättat att han under de 13 år han har bott på platsen aldrig har sett kommunen sköta området samt att det istället är grannarna som gemensamt har skött området i enlighet med ett muntligt avtal med kommunen. Tingsrätten anser att den aktuella tallen måste anses ha åtminstone något ekonomiskt värde. Den omständigheten att kommunen inte aktivt skött området medför inte att tallen skulle sakna värde. Eftersom tallen har ett ekonomiskt värde måste fällningen, som skett utan kommunens medgivande, anses ha varit till skada för kommunen. Fällningen är således att betrakta som skadegörelse. Tallens värde Kommunen har åberopat en värdering av tallens värde. Magnus Olin har ifrågasatt kommunens beräkning och gjort gällande att det finns en mängd andra sätt att beräkna träds värde och att dessa kan generera lägre värden än det av kommunen angivna beloppet. Han har vidare anfört att utgångspunkten vid värderingen av ett fällt träds värde bör vara dess återanskaffningsvärde. Såsom skadelidande är Nacka kommun berättigad till ersättning för trädfällningen. Skadestånd med anledning av sakskada omfattar enligt 5 kap. 7 skadeståndslagen bl a ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt annan kostnad till följd av skadan. Det är kommunen som har bevisbördan för sitt påstående om skadans storlek.

10 5 NACKA TINGSRÄTT Enhet B Kajsa Gustavsson har berättat följande. Det finns olika modeller för beräkning av ett träds värde. Den modell Nacka kommun använder är beprövad och utvecklad av arboristen Klaus Strizke. Modellen tar hänsyn till ett flertal olika faktorer, nämligen trädslag, helhetsintryck, växtplats och växtzon. Vidare tas hänsyn till stamomfång och skadans storlek. De olika faktorerna multipliceras med varandra varefter man får ett värde. Hon känner sig trygg i beräkningen av tallens värde. Tallen såg inte ut att ha varit beskuren. Om trädet hade varit deformerat skulle det ha fått ett lägre värde enligt kommunens beräkningsmodell. Hon mätte stammens omfång genom att mäta den fällda tallens stubbe och sedan reducera värdet efter en jämförelse med omfånget hos likvärdiga tallar i området. Hon kunde också uppskatta den aktuella stammens form genom att se på fotografierna. Vidare har Kajsa Gustavsson angett följande. En ny tall kostar ca kr i inköp. Men ett sådant träd är mycket yngre och mindre än det fällda och skulle dessutom kräva skötsel. Att plantera ett nytt träd som ersättning för det fällda skulle kosta ca kr. Den fällda tallen kan ha haft 100 år kvar och hade stort värde för djur- och fågellivet. Det är svårt att plantera en ny tall på platsen på grund av det utsatta läget. Den fällda tallen hade genom sina rötter fäst i underlaget. Tingsrätten har att uppskatta skadeståndet efter en skälighetsbedömning grundad på den utredning som finns i målet (jfr. Högsta domstolens dom den 21 september 2011 i mål T ). Av den värdering som åberopats av kommunen framgår att hänsyn tagits till olika faktorer såsom trädslag, helhetsintryck, växtplats och växtzon. Kajsa Gustavsson har angett att metoden är beprövad. I målet har inte framkommit sådana omständigheter som gör att metoden bör ifrågasättas. Tingsrätten finner därför att tallens värde ska bestämmas i enlighet med den värdering som kommunen gjort.

11 6 NACKA TINGSRÄTT Enhet B Rubricering Med hänsyn till vad som anförts ovan om tallens värde ska brottet rubriceras som grov skadegörelse. Nöd Magnus Olin har gjort gällande att han handlat i en nödsituation. Kajsa Gustavsson har berättat följande. Tallen var frisk när den fälldes. Det förelåg ingen risk att trädet skulle falla. Enligt hennes bedömning lutade tallen ut mot vattnet och skulle troligen ha fallit åt det hållet om den skulle ha blåst omkull. Det är dock inte omöjligt att tallen skulle ha kunnat falla åt något annat håll. Tallen stod en bit upp från vattnet där marken var torr och stabil. Kommunen har en så kallad trädjour som allmänheten kan ringa om man befarar att ett träd är på väg att falla. Det är en av kommunen anlitad entreprenör som då får till uppgift att ta ned träd som måste fällas. Den enskilde har inte rätt att själv fälla träd. Magnus Olin har uppgett följande. Det blåser mycket på udden där han bor och träden på platsen kan då svaja våldsamt. För sex år sedan föll en björk i närheten. Den aktuella tallen utmärkte sig bland andra träd eftersom den svajade mycket i vinden. Efter stormen för ett och ett halvt år sedan bestämde han sig för att fälla tallen. Han var rädd att tallen skulle blåsa ned och att den kunde falla på hans uthus. Tallen var frisk när han lät fälla den. Trädet stod precis vid vattenbrynet och kan därför inte ha haft ett bra rotsystem. Vattenståndet varierar med upp till en meter på platsen och vid högvatten låg tallens rötter under vatten. Vid tillfället då Kajsa Gustavsson var på platsen var det lågvatten. Han vände sig inte till kommunen eftersom han inte trodde att han skulle kunna övertyga dem om att tallen behövde fällas. Han beställde trädfällningen av en firma några veckor före den 16 mars Enligt 24 kap. 4 brottsbalken utgör en gärning som någon begår i nöd brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och

12 7 NACKA TINGSRÄTT Enhet B omständigheterna i övrigt är försvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat av rättsordningen skyddat intresse. Det är inte tillräckligt att en fara föreligger utan faran måste vara nära förestående. Nödbestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Med hänsyn till både Kajsa Gustavssons och Magnus Olins uppgifter om tallens beskaffenhet kan det enligt tingsrättens bedömning inte anses ha varit fråga om en nära förestående fara för att tallen skulle falla av sig själv vid blåst vid det tillfälle då Magnus Olin lät fälla tallen. Vad Magnus Olin angett om att det skulle vara svårt att förmå kommunen att fälla tallen medför ingen annan bedömning. Magnus Olin kan således inte undgå ansvar för gärningen på grund av att det förelegat en nödsituation. Påföljd Straffvärdet för brottet ligger på fängelsenivå. Magnus Olin är sedan tidigare ostraffad. Det saknas anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till ny brottslighet. Påföljden ska med hänsyn härtill bestämmas till villkorlig dom i förening med dagsböter. Enskilt anspråk Magnus Olin ska med beaktande av utgången i ansvarsfrågan betala skadestånd till Nacka kommun. Med hänsyn till vad som anförts ovan om tallens värde ska Magnus Olin till Nacka kommun betala kr. Övrigt Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska Magnus Olin betala föreskriven avgift om 500 kr till brottsofferfonden. Försvararen har begärt ersättning för arvode motsvarande 11 timmar och 15 minuters arbete samt för tidsspillan med 1 timme och 45 minuter. Huvud-

13 8 NACKA TINGSRÄTT Enhet B förhandlingen pågick under 1 timme och 25 minuter. Målet ropades på vid utsatt tid. Tingsrätten anser inte att målet krävt avsevärt mer arbete än normalt eller att det annars föreligger skäl att överskrida brottmålstaxan. Enligt taxan bestäms ersättningen till kr. Arvodet omfattar ersättning för en timmes tidsspillan. Henrik Jacobsson har därutöver yrkat ersättning för 45 minuters tidsspillan, vilket han ska tillerkännas ersättning för. Magnus Olin ska, med hänsyn till sina inkomstförhållanden, till staten återbetala kostnaden för försvararen. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (DV 400) Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha kommit in till tingsrätten senast den 29 februari Magdalena Hägg Bergvall

14 Bilaga 1 NACKA TINGSRÄTT Enhet 1 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 1

15

16 DV Producerat av Domstolsverket Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

17 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

18 Bilaga B HUR MAN ÖVERKLAGAR Bilaga Den som vill överklaga hovrättens avgörande ska göra detta genom att skriva till Högsta domstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska ha kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det överklagade avgörandet. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om 1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller 2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), 3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar, 4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras, 5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas med varje bevis. Förenklad delgivning Om Ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med Er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt komma att användas med Er också hos Högsta domstolen om någon överklagar avgörandet dit.