INNEHÅLL. 4. Vad tycker unga i Österbotten om sin skola? 5. Hur intresserade är unga i Österbotten att påverka i samhället?

Transkript

1

2 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Vad gör unga i Österbotten? 3. Hur mår unga i Österbotten? 4. Vad tycker unga i Österbotten om sin skola? 5. Hur intresserade är unga i Österbotten att påverka i samhället? 6. Hur ser unga i Österbotten på framtiden? 7. Avslutning Ungdomsforskarna, Åbo Akademi i Vasa 2007 Rapporten har sammanställts av praktikant Kenneth Nordberg och forskare Tomas Knuts. Utförligare uppgifter fås av forskare Tomas Knuts, tomas.knuts@abo.fi / tel

3 1. Inledning Ungdomsenkäten Lupp är en studie av ungas levnadsvillkor och har nu genomförts i Österbotten för andra gången. Enkäten består av över 70 frågor om bl. a. skola, fritid, inflytande, framtid och arbete. Undersökningen, som genomfördes hösten 2007, besvarades av ca 1500 niondeklassister i 17 högstadieskolor i 15 kommuner mellan Kristinestad och Karleby. När vi i den här rapporten använder benämningen ungdomar i Österbotten syftas således endast på niondeklassisterna i de deltagande kommunerna. Både finsk- och svenskspråkiga skolor deltar i undersökningen. Nedan finns en tabell över vilka högstadier som deltog i undersökningen och hur många elever som medverkade i varje skola. I den här rapporten sammanställs enkäten i fem områden som är tänkta att åskådliggöra ungdomars situation och uppfattning om samhället. Vi tror också att områdena lämpar sig bra för kommunernas olika verksamheter att jobba aktivt med. Enkäten är en del av projektet Barn- och ungdomspolitik i Österbotten, som genomförs av Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa. Projektet är ett samarbete med Svenska Kulturfonden, Länsstyrelsen i Västra Finlands län, Sparbanksstiftelsen i Vasa och deltagande kommuner. Bl.a. Ungdomslagen från 2006 och statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram har ökat barn- och ungdomsfrågornas angelägenhet. Förhoppningen är att projektet skall bidra med redskap och idéer för hur barn- och ungdomsfrågor kan förankras i det kommunala beslutsfattandet i framtiden, och samtidigt ge barn- och ungdomsfrågorna synlighet, en profilhöjning och bättre genomslag. Antal Skola respondenter Jakobstad, Oxhamns skola 84 Karleby, Donnerska skolan 82 Karleby, Hakalahden koulu 155 Karleby, Kiviniityn koulu 90 Kaskisten yläaste 10 Korsholms högstadium 171 Kristinestads högstadieskola 54 Kristiinankaupungin yläaste 29 Kronoby, Ådalens skola 88 Larsmo, Cronhjelmskolan 95 Nykarleby, Carleborgskolan 93 Närpes högstadieskola 83 Pedersöre, Sursik skola 22 Malax, Korsnäs, Petalax högstadium, 88 Vasa, Variskan koulu 130 Vasa, Vöyrinkaupungin koulu 142 Vörå-Maxmo, Oravais, Tegengrenskolan 75 3

4 2. Vad gör unga i Österbotten? Vad sysselsätter sig unga i Österbotten med på fritiden? Här behandlas frågor om fritidsutbud och intressen, förenings- och församlingsaktivitet samt mediekonsumtion. Är unga nöjda med de fritidsaktiviteter som erbjuds i kommunen? Det första som ungdomarna tagit ställning till är hur mycket det finns att göra på fritiden av det de är intresserade av. 6 svarade att det finns mycket att göra på fritiden, medan 3 svarade att det finns ganska, eller väldigt, lite att göra. Tabellen visar också att fler pojkar än flickor hittar intressanta aktiviteter Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Ungdomarna fick också bedöma om de tycker att de har tillräckligt med Det finns mycket att göra Det finns ganska lite att göra fritid. 7 tycker att de har lagom Det finns väldigt lite att göra med fritid, 8% tycker att de har för mycket fritid och 1 tycker att de har för lite fritid. Ingen större skillnad mellan könen kan noteras Hur mycket fritid har du? % Pojke Flicka Total Jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag har lagom med fritid och jag hinner göra det jag vill Jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Allmänt missnöje Service (butiker, turism) Evenemang, utflykter, resor Motorsport, crossbanor Kulturutbud (musik, kurser) Idrottsmöjligheter Mötesplatser Saknade fritidsaktiviteter 8% 8% N= Tycker ungdomarna då att det finns tillräckligt med fritidsaktiviteter i hemkommunen? Ungdomarna gavs tillfälle att ge exempel på aktiviteter som de tycker saknas. En tredjedel (511 st.) av respondenterna gav konkreta exempel på detta. De staplar som syns i tabellen Saknade fritidsaktiviteter utgörs således av den tredjedel som gett något exempel, och inte av totala antalet respondenter. Mötesplatser och idrottsmöjligheter var de två vanligaste svaren. Betydligt fler flickor ville ha fler mötesplatser och ungdomsutrymmen, medan idrottsaktiviteter var mer populärt bland pojkar. Kulturutbud och olika former av kurser var det tredje populäraste alternativet, och speciellt framträdande bland flickor. Däremot gav inte någon av flickorna i undersökningen någon form av motorsport som exempel. Några efterfrågade också fler evenemang, där discon och olika helgaktiviteter var de vanligaste svaren. 4

5 Vad gör då ungdomarna på fritiden? En stor del, 6, ägnar sig åt föreningsverksamhet. Aktiviteten är ungefär lika allmän bland flickor som bland pojkar. 4 av ungdomarna säger sig vara aktiva i någon församling. Tabellen nedan visar vilken typ av föreningar som ungdomarna engagerar sig i. Det visar sig att idrottsföreningar är klart populärast. Pojkarna är ännu mer aktiva än flickorna i denna typ av förening. I övriga typer av föreningar är omkring av ungdomarna aktiva. Friluftsföreningar och nätverk på Föreningsaktivitet (andel som är medlem i förening samt församling) 6 Pojke Förening 4 4 Flicka Församling Internet är populära bland pojkar, medan kulturföreningar, religiös verksamhet och ungdomsföreningar är populära bland flickor. Röda korset, Amnesty eller liknande Religiös verksamhet (t.ex. ungdomsgrupp i församling) Politiskt parti eller politisk organisation Nätverk/förening på internet Miljöorganisation/-grupp eller djurrättsförening Kulturförening (t.ex. musik, dans, teater) Hobbyförening, motorförening, slöjdförening m.m. Friluftsförening (t.ex. scouting, jaktförening, 4H) Jag är medlem i en förening/organisation men inget av ovanstående alternativ passar in Typ av föreningsaktivitet Ungdomsförening Idrottsförening Ungdomarna är också flitiga konsumenter av olika medieprodukter. Knappa hälften av ungdomarna använder Internet minst två timmar per dag. Att chatta med kompisar, besöka olika communities och ladda ner musik är de vanligaste aktiviteterna på nätet. Strax under 4 av ungdomarna ägnar sig åt TV-tittande i samma utsträckning. Dataspel spelas av 3 av pojkarna i minst två timmar per dag, medan endast av flickorna gör det samma. 8% Pojke Flicka Ungas bruk av TV, Internet och andra medier (minst 2 h/dag) Lyssnar på radio Använder mobiltelefon Läser böcker Läser dagstidningar Är på internet Ser på TV Spelar TV- eller dataspel Använder dator för skolarbete Flickorna ägnar istället mer tid åt att lyssna på radio och använda mobiltelefonen. En större andel flickor anger också att de läser böcker minst två timmar per dag. Få ungdomar läser dagstidningen så mycket som två timmar per dag. Dagstidningen är ändå ett populärt medium, då knappa 4 av ungdomarna anger att de läser den nästan varje dag och ytterligare 3 anger att de läser den varje vecka Flicka Pojke Hur ofta gör du följande aktiviteter på internet? (dagligen) Chattar med kompisar Besöker communities (t.ex. Lunarstorm, Berusad, x3m) Laddar ner musik Spelar spel över internet Läser andras bloggar Laddar ner filmer / spel Söker information Chattar med okända personer Diskuterar på diskussionsforum Besöker tidningars hemsidor Skriver blogg Lägger ut material på te.x. YouTube, MySpace, hemsida Beställer/köper produkter % Skickar e-post Pojke 6 58% 6 Flicka

6 3. Hur mår unga i Österbotten? Ungas välmående omfattar deras hälsa, motionsvanor, droganvändning och trygghetskänsla. Ungdomarna har själva fått uppskatta sin hälsa. Anser de att de har regelbundna besvär? Hur pass mycket motionerar ungdomarna? Hur ofta använder de rusningsmedel? Känner de sig trygga i hemmet eller på allmän plats? De flesta ungdomar i Österbotten upplever att deras hälsotillstånd är bra. 8 av respondenterna bedömde sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska bra. En viss skillnad mellan pojkar och flickor syns också, då 7 av flickorna och 8 av pojkarna tycker att de mår bra. 9 Självskattad hälsa Besvär flera gånger i veckan eller oftare Svårt att koncentrera dig Sovit dåligt på natten Trött under dagarna Känt dig stressad % Ungdomarna är ändå inte 1 Svårt att somna 2 besvärsfria. 5 känner sig trötta 1 under dagarna flera gånger i veckan 1 Ont i magen 1 eller oftare. 2 anger att de sover dåligt på natten och 1 har svårt att 2 Huvudvärk 28% somna. Omkring en fjärdedel av 1 ungdomarna upplever också att de har svårt att koncentrera sig, att de har huvudvärk och känner sig stressade flera gånger i veckan. Flickor upplever att de har besvär i betydligt högre utsträckning än pojkar. Många niondeklassister i Österbotten har använt tobak, snus och alkohol. Tabellen visar hur stor andel av ungdomarna som använder drogerna några gånger i månaden eller 18% 28% Tobak-, snus- och alkoholanvändning (några gånger i månaden eller oftare) % Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Ja Nej Vet inte % Tobak Snus Alkohol oftare. 2 uppger sig vara regelbundna användare av tobak och 1 av snus i denna utsträckning. 3 använder alkohol några gånger i månaden eller oftare. Tobak- och 6

7 snusanvändningen är betydligt vanligare hos pojkar, medan något fler flickor använder alkohol. Den relativt höga alkoholanvändningen motiveras också av att 1 av ungdomarna har föräldrar som tillåter att de dricker. Värt att notera är att fler pojkar än flickor tillåts dricka alkohol trots att fler flickor uppgav att de dricker alkohol. 2 vet inte om föräldrarna tillåter dem att dricka. av ungdomarna angav att de provat på narkotiska medel. Trygghet är en viktig Känner sig inte trygg hälsofaktor. Överlag känner sig ungdomarna i I hemmet Österbotten trygga i hemmet, i skolan och på I det område du bor allmänna platser. Andelen ungdomar som känner sig Ute på stan, i centrum, på allmän plats otrygga är under på samtliga platser som På rasterna bedömts. Ute på stan, i I klassrummet centrum, på allmän plats bedöms som mest otryggt På väg till eller från skolan (). bedömer hemmet och skolan som otrygga platser. Av tabellen kan man också konstatera att fler pojkar än flickor känner sig otrygga på samtliga berörda platser. Familjen spelar en stor roll i de flesta niondeklassisters liv. 5 vänder sig till mamma och 3 till pappa om de är bekymrade över något. Pappa är betydligt mer populär bland pojkarna. Kompisar är också viktiga. De flesta flickor (6) vänder sig till en kompis om de är bekymrade över något. För pojkarna är kompisen tredjealternativ efter mamma och pappa. Pojkvännen är viktig för flickorna. 1 av ungdomarna säger sig inte vända sig till någon, utan behåller det de är bekymrade över för sig själva. Det här alternativet är betydligt mer populärt Vem ungdomar vänder sig till om de är bekymrade över något Någon mötesplats på internet Ungdomsledare Annan släkting Kurator, skolhälsovårdare lärare eller annan vuxen som arbetar på din skola Jag vänder mig inte till någon utan behåller det för mig själv Pojkvän/flickvän Syskon bland pojkar, 1 jämfört med bland flickor. 1 vänder sig till en skolhälsovårdare eller annan vuxen på skolan. Pappa Kompis Mamma %

8 4. Vad tycker unga i Österbotten om sin skola? Här har ungdomarna haft möjlighet att bedöma sin skola. Vad tycker ungdomarna om skolmiljön, lärarna och skolhälsovården? Anser ungdomarna att de får lära sig nyttiga saker för arbetslivet? Tycker de att mobbning är ett problem i skolan? I intilliggande tabell har ungdomarna getts en rad påståenden om skolan att ta ställning till. De resultat som presenteras representerar de som i stort sett och helt håller med om påståendena. Här kan man se en stor spridning i bedömningen mellan varje påstående. De påståenden som ungdomarna framför allt håller med om är att skolan lärt dem sådant som kan vara till nytta i arbetslivet och att det är god stämning i skolan. Det senare påståendet till trots anser endast ungefär hälften av respondenterna att det är lugnt och finns arbetsro på lektionerna. De påståenden som har mest negativ innebörd har den klart Hur tycker ungdomarna att det är i skolan? (andel som håller med om påståendena) De flesta av mina lärare lyssnar verkligen på det jag säger Eleverna kommer bra överens med de flesta av lärarna Skolan har lärt mig saker som kan vara till nytta i arbetslivet Skolan har gjort mycket för att förbereda mig för vuxenlivet Elevrådet tas på allvar av personalen i skolan Min skola gör mycket för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling Det förekommer diskriminering och/eller trakasserier p.g.a. kön, sexuell läggning mm Det förekommer främlingsfientlighet och rasism Det förekommer våld Mobbning är ett problem Det är oftast lugnt och det finns arbetsro på lektionerna 1 18% 1 18% minsta andelen anhängare. Att det 6 Det är bra stämning och god sammanhållning förekommer diskriminering, främlings fientlighet, våld och mobbning i skolan tycker under av ungdomarna. Ändå håller 10-1 med om påståendena, vilket inte skall negligeras. Könen är i stort sett överens om de flesta påståendena. Det är dock värt att notera att fler pojkar än flickor håller med om de tidigare nämnda negativt laddade påståendena. Flickorna är mer positivt inställda till lärarna, vilket syns i påståendet om eleverna kommer överens med lärarna. Flickornas mer positiva bild av lärarna är också synlig i bedömningen av skolan i tabellen på nästa sida % Pojke % 7 Flicka 8

9 Flickorna i undersökningen ger en mer positiv bild av skolan än pojkarna. Samtliga områden som berördes bedömer fler flickor än pojkar som mycket bra eller ganska bra. Störst skillnad mellan könen görs i bedömningen av lärarna, där pojkarna är betydligt mer negativt inställda. Sett till båda könen får lärarna, skolhälsovården och möjlighet till extrahjälp bäst betyg. Sämst betyg får skolbiblioteken, där under 4 ger en positiv bedömning. Övriga områden bedöms positivt av mellan och av respondenterna. Möjligheten att få extra hjälp Läseordningen Skolmaten Skolhälsovården Skolbiblioteket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Lärarna Bedömning av skolan (andel positiva svar) Pojke Flicka

10 5. Hur intresserade är unga i Österbotten av att påverka samhället? Att öka ungdomars samhällsintresse har satts upp som ett viktigt mål på nationell nivå. Hur pass intresserade är unga i Österbotten av samhällsfrågor och att själva utöva inflytande? Frågorna behandlar politiskt intresse, möjligheter att påverka, röstningsaktivitet och informationskanaler. Samhällsintresset bland niondeklassisterna i Österbotten är överlag relativt lågt. Andelen ungdomar som skulle rösta i val om de hade rösträtt är t.ex. betydligt lägre än valdeltagandet bland den myndiga befolkningen. 3 svarade att de skulle rösta i ett kommunalval, 4 i ett riksdagsval och 6 i ett presidentval. 28% skulle inte rösta i något val alls. Diskussionen om att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år verkar vid en första anblick alltså inte ha aktiverat 15-åringarna. Nej, jag skulle inte rösta alls Ja, i EUparlaments val Ja, i presidentval Rösta i val Ungdomarna i enkäten är Ja, i riksdagsval 38% mer intresserade av 4 samhällsfrågor än politik. 3 Det är också värt att notera Ja, i kommunalval 3 att pojkar är mer 3 intresserade av politik, medan flickor är mer intresserade av samhällsfrågor. Det går dock inte att dra några slutsatser att någotdera könet skulle vara mer intresserat av samhällsfrågor. Pojkarna var mer intresserade av att rösta i val än flickorna, medan en större andel flickorna skulle kunna tänka sig att sitta % 28% 3 28% Intresserad av politik/samhällsfrågor Intresse av att påverka i kommunen 4 Pojke Flicka 10 8 Vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen 1 Politik 2 28% Samhällsfrågor 4 Skulle kunna tänka sig att sitta med i ett ungdomsråd/ ungdomsfullmäktige med i ett ungdomsråd eller -fullmäktige. En knapp fjärdedel sade sig vilja påverka i frågor som rör kommunen, medan 1 kunde tänka sig att sitta med i ett ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige. 10

11 De politikområden som ungdomarna tyckte var viktigast att satsa på berörde frågor som rör ungdomar, jämställdhet och gator och vägar. Lägst prioritet bland ungdomarna hade också områden som direkt berörde ungdomar: Stöd till föreningar, Personer som arbetar för ungdomar (kuratorer, ungdomsledare) och Kulturverksamhet för unga. På frågan om ungdomarna vill påverka i frågor som rör hemkommunen svarade 2 ja och 7 nej. Av dem som inte ville påverka svarade 3 att de inte är tillräckligt intresserade, 2 att de vet för lite om hur de ska påverka och 1 att de inte tror att det spelar någon roll då de som bestämmer inte lyssnar i alla fall. 295 elever av de 2 som sade sig vilja påverka gav exempel på i vilka frågor de ville få sin röst hörd. Den populäraste typen av svar var att man ville påverka i frågor som rör ungdomar (). 1 ville påverka i mer specifika frågor, som kommunsammanslagningar, miljö, sjukvård, utbud av aktiviteter och mötesplatser för ungdomar. Många flickor ville påverka i skolfrågor, medan en stor andel av pojkarna gav exempel på viktiga idrottsfrågor. 1 intresserade sig för kommunens service och att allmänt påverka i kommunens verksamhet. Den minsta kategorin samlar åsikter om jämlikhet, rasism, diskriminering, utvisning brott och droger. Om man själv vore politiker skulle de viktigaste frågorna vara: 1. mötesplatser för unga (48%), 2. skapa arbeten för unga (4), 3. lika lön för lika arbete (3), 4. gator, vägar o cykelbanor (3), 5. skola (3) kulturverksamhet för unga (1) 18. personer som arbetar för ungdomar (14 %) 19. stöd till föreningar (11 %) I vilka frågor vill ungomar påverka? Skola Jämlikhet, rasism, diskriminering, utvisning, brott, droger Specifika frågor (kssr, miljö, sjukvård etc.) Kommunens service, allmänna frågor i kommunen Aktiviteter, mötesplatser Idrott Allmänna ungdomsfrågor 8% N=295 11

12 6. Hur ser unga i Österbotten på framtiden? Vad tänker ungdomarna göra efter skolan? Vilken utbildning tänker de sig? Vill de starta eget företag eller arbeta som anställd? Kommer de att vilja bo kvar i sin hemkommun, eller tror de att de måste flytta för att hitta arbete? Ser de positivt på sin egen framtid? På frågan om vad ungdomarna tänker göra efter grundskolan svarar de flesta (4) att de tänker gå i gymnasiet. Yrkesskola är det nästpopuläraste alternativet. Här är det stor skillnad mellan könen, då en större andel pojkar väljer yrkesskolan framom gymnasiet, medan endast 2 av flickorna väljer yrkesskolan. En till två procent tänker sig något av de andra alternativen, att jobba eller åka utomlands. 1 vet ännu inte vad de skall göra. Vet inte Annat (t.ex. åka utomlands, resa) Börja jobba Gå i folkhögskola Gå i yrkesskola Gå i gymnasiet Planer efter grundskolan Vad vill då ungdomarna göra då de kommer ut i yrkeslivet? 4 kan tänka sig att starta ett eget företag. Fler pojkar än flickor ser detta som en möjlighet. Tabellen nedan undersöker mer utförligt vad ungdomarna vill försörja sig med i sitt vuxna liv. Här kan Skulle du kunna tänka dig att starta ett eget företag? På vilket sätt vill ungdomarna försörja sig i framtiden? Jag vet inte Spelar ingen roll om det är genom jobb eller bidrag Genom att leva på bidrag Genom att jobba som anställd Ja Nej Vet inte Genom att ha ett eget företag 18% noteras att eget företagande hamnar aningen mer i skymundan då respondenterna har fler alternativ att välja mellan. 6 av ungdomarna vill helst arbeta som anställd, medan 18 % vill ha ett eget företag. Också här är fler 4 3 "Jag är så fäst vid min hembygd att jag inte skulle kunna tänka mig att flytta någon annanstans" (andel som håller med om påståendet) 4 28% 3 pojkar villiga att bli egna företagare. Att leva på bidrag är inte populärt varken bland pojkar eller flickor. 1 av ungdomarna vet inte hur de vill försörja sig i framtiden. I enkäten frågades ungdomarna också hur pass fästa de är vid sin hembygd och om de vill flytta från sin hemkommun. Ungdomarna fick ta ställning till påståendet om de är så fästa vid sin 12

13 hembygd att de inte kan tänka sig att flytta någon annanstans. 3 höll med om påståendet. Här syns en stor skillnad mellan könen, då betydligt fler pojkar höll med om att de inte vill flytta från sin hembygd. I följande tabell frågas samma sak på ett mer direkt sätt. 4 av ungdomarna tror att de kommer att flytta från sin hemkommun. Även Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? Finns arbetsplatser i kommunen som intresserar % Ja Nej Vet inte Ja Nej Vet inte här tycks flickorna vara mer flyttningsbenägna, då svarar att de tror att de kommer att flytta. Intilliggande tabell visar också att fler pojkar än flickor tycker att det finns arbetsplatser i hemkommunen som intresserar. Till de ungdomar som trodde att de skulle flytta från kommunen ställdes också en följdfråga. Varför tror de att de kommer att flytta? Studier och arbete är de populäraste motiven. Studier är speciellt viktiga för flickorna. En stor andel flickor svarar också att de vill prova på något nytt (3) och att de bor på ett tråkigt ställe (2). Slutligen frågades respondenterna hur de allmänt ser på framtiden. Ser de en ljus eller en mörk framtid framför sig? Ungdomarna fick gradera sin syn på framtiden på en sjugradig skala, från mycket positivt till mycket negativt. I tabellen här invid visas hur stor andel av ungdomarna som gjort de mest positiva och negativa bedömningarna. Här kan noteras att unga i Österbotten i allmänhet ser mycket ljust på sin framtid. 6 av ungdomarna valde de två mest positiva värdena på skalan. Tråkigt ställe att bo på Annat Familjen flyttar Vill prova på något nytt Flick-/pojkvän eller kompisar Studier Arbete 6 Varför flytta från kommunen 8% % Hur ungdomar ser på sin framtid 6 6 Positivt Negativt 13

14 7. Avslutning Ungdomsenkäten Lupp är till för att ge kommunerna information om hur det är att vara ung i Österbotten idag. Det är femtonåringen som är expert på att vara femtonåring och det är de unga som vet bäst vad ungdomar saknar, funderar på och vad man är nöjda med. Den resursen bör kommunerna ta till vara. Ett syfte med enkäten är att ge kommunerna information om ungas levnadsvillkor, och på så sätt underlätta beslutsfattandet och uppgörandet av kommunala barn- och ungdomspolitiska program. 8 i Ungdomslagen nämner att de unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem. Ungdomsenkäten utgör ett verktyg för kommunerna att höra de unga, och kan vara ett redskap för att få till stånd en fortsatt diskussion. Det bör ändå påpekas att hörande av unga inte får begränsas endast till enkäter och undersökningar. Dialog med de unga är en förutsättning för en fungerande ungdomspolitik. Vi hoppas att dessa resultat kommer till användning också rent praktiskt. Därför uppmanar vi kommunerna att diskutera resultaten. Det finns knappast något bättre sätt att diskutera aktuella frågor med ungdomar än att utgå från de svar som de själva gett. Därför hoppas vi att svaren återkopplas också till alla dem som fyllt i enkäten och på så vis bidragit till att ge viktig information till såväl kommun som forskning. 14