Inventering av handelshinder gentemot Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av handelshinder gentemot Norge"

Transkript

1 YTTRANDE Enheten för inre marknaden Dnr För kännedom: Sven-Eric Söder, UD Yvonne Gustafsson, UD Chefen UD EU Chefen UD EIM Mats Ringborg, UD Nina Brunstedt, UD EU Kristin Forsgren, UD EU Utrikesdepartementet Stockholm Inventering av handelshinder gentemot Norge Kommerskollegium vill lyfta fram följande problemområden där initiativ till förbättringar är angelägna i förhållande till Norge Arbetsmarknadens funktionssätt Förutsättningarna att på nordisk nivå harmonisera reglerna om lån mellan koncernföretag Läkemedelsområdet Konkurrens Brist på samordning av reglerna för maskiner vad gäller besiktningar, godkännanden och återkommande kontroller Tullrelaterade frågor tullsatser/-kvoter och gränsformaliteter Skatter avsaknad av gemensamma regler Bristande informationsservice Som lösningsmetod för dessa hinder föreslår kollegiet att regeringen i första hand tillser att ansvariga myndigheter i båda länderna inom ramen för administrativt samarbete enas om gemensamma krav, procedurer eller avtal om att ömsesidigt erkänna varandras regler m.m., alternativt att god informationsservice finns tillgänglig hos nyckelorgan i regionen, t.ex. arbetsförmedlingar, försäkringskassor och skatteförvaltning. BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS : D ROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO INTERNET :

2 Yttrande Sida 2(12) 1. Inledning Arbetet med att förbättra förhållandena för utbytet av varor och tjänster och stimulera till ökad rörlighet generellt inom Norden har intensifierats under senare år. Kommerskollegium kartlade 1998 hinder för den inre marknadens fulla utnyttjande inom Norden. De nordiska handelsministrarna gav i juli 1998 klartecken till fortsatt arbete inom ett antal konkreta sektorer, t.ex. ömsesidigt erkännande av provningar, samnordiskt projekt i fråga om förbättrad marknadskontroll och underlättande för utförande av maskintjänster över gränserna. Inom Nordiska ministerrådet pågår också ett omfattande utredningsarbete för att bearbeta och försöka lösa relevanta hinder inom Norden. Med anledning av att Sverige och Norge nyligen enats om att bilateralt kartlägga och försöka lösa de största hindren för rörligheten och handelsutbytet mellan de båda länderna, har kollegiet anmodats att göra en hinderinventering under november Norge är naturligen en handelspartner av central betydelse för Sverige. Det borde därför finnas stora gemensamma fördelar med en bättre samordning mellan länderna inom ett flertal sektorer. Väl dokumenterade skillnader i lagstiftning och praxis finns inom Norden som helhet, inte minst inom de för personers fria rörlighet viktiga områdena skatteregler, sociala förmåner och arbetsmarknad. En metod att överbrygga skillnaderna är att kombinera samordning av lagstiftningen med professionell informationsservice. En särskild svårighet vad gäller Norge är att landet inte är EU-medlem, vilket innebär att Sverige och Norge måste lösa flera förekommande hinder med hänsyn till EES-avtalet och EU:s regler som gäller generellt gentemot tredje land, t.ex. på tullområdet. Den enskilt största hinderrelaterade faktorn är förmodligen olikheterna i rättssystemen. Skillnaderna i lagstiftning leder till att det av den enskilde fordras kunskap om det andra landets regler för sociala förmåner, skatteoch avgiftssystem m.m. 2. Hinder för en integrerad arbets- och tjänstemarknad 2.1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsrörligheten mellan Sverige och Norge har mycket gamla traditioner, där möjligheten att ta arbete på andra sidan gränsen haft en balanserande effekt vid arbetslöshetstoppar i endera landet. Den sedan lång tid gällande fria nordiska arbetsmarknaden, med överenskommelser om sociala förmåner samt avskaffande av krav på arbetstillstånd och pass, förberedde de nordiska länderna för EES-avtalets borttagande av hinder för en fri arbetsmarknad. Det finns icke desto mindre behov av förbättringar inom vissa områden. Exempelvis upplevs myndigheters handläggningstider som alltför långa, vilket kan ha en avhållande effekt på incitamenten till rörlighet över gränserna.

3 Yttrande Sida 3(12) Arbetspendlares möjligheter att ta med egen bil till Norge Ett särskilt problem rör rätten för ensamstående svenskar som pendlar till sina arbeten i Norge att medföra egen svenskregistrerad bil. Dessa, i Sverige folkbokförda personer, riskerar att få betala norsk tull och andra avgifter för införsel av bilen. Svårigheterna drabbar de svenskar som är ogifta och därigenom har extra svårt att styrka att de tillbringar föreskriven tid i Sverige för att undkomma kravet på att låta registrera bilen i Norge. Svenskar som permanent bor i Norge skall givetvis inte fortsätta att ha sin bil registrerad i Sverige. Möjligen försöker en del svenskar undvika att Norge-registrera sin bil till följd av de ökade kostnaderna, bl.a. är norsk vägskatt förhållandevis hög. Bakomliggande lagstiftning är norska tullbestämmelser, Toll- og Avgiftsdirektoratets Foreskrift om toll- og avgiftsfri innførsel av utenlandsregistrert motorvogn til midlertidig bruk i Norge. Svårigheterna drabbar som nämnts ogifta personer. För pendlare med annat civilstånd är det betydligt enklare att visa att man har familjemässig anknytning till Sverige. Det anses den ha som är gift eller ensamstående med barn under 18 år som regelbundet besöks i Sverige. Bevismöjligheterna för svenskar som är barnlösa samboende eller ensamstående är svåra. En rimlig lösning vore att de norska reglerna jämställer gifta och ensamstående föräldrar med ogifta, så att inte reglerna i praktiken slår olika hårt beroende på den svenska arbetstagarens civilstånd Flyttningsbidrag För personer som antingen är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet finns möjligheter att få ekonomisk hjälp om den arbetslöse bedöms kunna få arbete på annan ort inom landet. Flyttningsbidraget kompenserar för kostnader som uppkommer vid s.k. sökanderesor och bohagstransporter. Detta innebär att stöd kan ges för utgifter i samband med en anställningsintervju på annan ort. Stödet för bohagstransporter gäller kostnadsersättning vid själva flytten till den nya arbetsorten. Flyttningsbidraget, som endast är nationellt, utgör en åtgärd för att stimulera arbetskraftsrörligheten. Det kan för den arbetslöse förefalla märkligt att det allmänna ersätter kostnader i samband med en anställningsintervju, t.ex. en Malmöbo som har anställningsintervju i Haparanda, medan motsvarande förhållande inte gäller i relationen Haparanda Torneå.

4 Yttrande Sida 4(12) Den svenska regeringen gav hösten 1997 Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att inom ramen för den nordiska överenskommelsen på arbetsmarknaden uppta förhandlingar med berörda myndigheter i övriga nordiska länder om möjligheten och villkoren att ge flyttstöd även när en arbetslös i ett nordiskt land söker eller får ett arbete i ett annat nordiskt land. Överläggningarna har ännu inte resulterat i någon gemensam nordisk överenskommelse. Att ta upp denna fråga bilateralt med Norge kan vara relevant för att nå en bredare lösning, dock måste EG-rättens regler om likabehandling beaktas, dvs. att bilaterala överenskommelser inte får utformas så att de utestänger andra EES-medborgare från förmånerna. Förutom flyttningsbidrag, finns även andra former av arbetsmarknadspolitiska program, där överenskommelse om ömsesidig tillämpning med Norge (och övriga nordiska länder) borde diskuteras. Exempel på sådana åtgärder är anställningsstöd, som syftar till att underlätta långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, och arbetspraktik på arbetsplatser i andra nordiska länder Generella informationsbehov för en fri arbets- och tjänstemarknad En helt gemensam arbetsmarknad i egentlig mening saknas så länge stora skillnader består mellan ländernas arbetsrättslagstiftningar (inklusive kollektivavtal), t.ex. avseende reglerna för tjänstledighet, arbetstider, uppsägning, avsked och för företag viktiga frågor som regler om registrering av bolag eller skyldigheter för arbetsgivare att teckna s.k. hängavtal respektive krav att erlägga fackliga avgifter. Att sådana skillnader hämmar ett fritt flöde över gränserna är väl känt. Exempelvis är grunderna för arbetslöshetsförsäkringen olika i Norge och Sverige. I Sverige är medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen frivillig medan det i Norge sker en inordning i arbetslöshetsförsäkringen med automatik genom anställningen. Den enskilde arbetstagaren eller tjänsteutövaren är härvid i stort behov av bättre tillgång till allsidig information rörande de till arbetet eller tjänsten närbesläktade frågorna såsom reglerna för ersättning vid deltidsarbetslöshet, gränsarbete (då arbetet och bostaden är förlagda till två länder), ersättning vid sjukdom och olycksfall, regler om föräldraförsäkring och barnbidrag, regler om behörighetskrav, skatter, deklaration och pensionsrättigheter m.m.

5 Yttrande Sida 5(12) Behovet är stort av högklassiga och lättillgängliga informationskanaler som klarar av att samtidigt förmedla information om båda ländernas system 1. För att tillgodose arbetssökandes behov skulle en förbättrad informationsservice och en kanalisering till de redan i dag erfarna arbetsförmedlingarna i gränstrakterna behövas. Ett annat sätt att förenkla informationsspridningen är att sammanlänka de nordiska ländernas arbetsförmedlingar på internet. Utbildningsområdet Studenter som önskar utbilda sig på gymnasie- eller högskola i grannlandet har rätt att göra detta, då de nationella regelverken säger att alla studenter skall behandlas lika oavsett medborgarskap. I praktiken uppfattas ofta lokala regelverk som hindrande av den enskilde (olika antagningsförfaranden, delvis olika ord/begrepp, olika examensbenämningar/titlar, osäkerhet om studielån/bidrag och lärlingssystem (som finns i Norge men inte i Sverige). Eftersom rätten av bestämma denna typ av regler ofta är decentraliserad är det svårt att skapa sig en total överblick för den enskilde. Det handlar då om bestämmelser som avgörs av enskilda utbildningsinstanser och skolor. I grunden är detta främst ett rent informationsproblem som bör kunna hanteras inom det redan existerande samarbetet i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för utbildningsfrågor (där utbildningsministrarna ingår). 2.2 Behov av harmonisering på det finansiella området En välkänd fråga rör förutsättningarna för lån mellan koncernföretag i Norden, där man från svensk sida anser att problem föreligger 2 till följd av låneförbudsregler i ländernas aktiebolagslagstiftningar. Även om det finns undantagsregler som gör det tillåtet att ge lån mellan koncernbolag, så har dessa regler olika räckvidd såvitt avser lån över de nationella gränserna. Norge har numera ändrat sina regler så att det är tillåtet för ett norskt dotterbolag att ge lån till, eller erhålla lån från, sitt moderbolag oavsett var i Norden moderbolaget är registrerat. I Sverige krävs enligt huvudregeln att moderbolaget är ett svenskt aktiebolag. I Sverige måste koncernens svenska aktiebolag fortfarande ansöka om dispens från skattemyndigheten om moderbolaget är ett utländskt aktiebolag med säte i ett EES-land. Att det är olika regler i de nordiska länderna anser bankföreningen hindrar bankerna att ge sina kunder de koncernkontolösningar som bankerna tekniskt kan tillhandahålla och som de flesta större nordiska företag med verksamhet i ett eller flera länder efterfrågar. 1 Upprättandet av kontaktpunkter i Öresundsregionen är en god förebild. 2 Bankföreningen påtalade detta problem redan i samband med kollegiets kartläggning av handelshinder i Norden 1998.

6 Yttrande Sida 6(12) 2.3 Läkemedelsområdet Det pågår ett arbete för att eliminera skillnader i lagstiftning på nordisk nivå inom läkemedelsområdet. Arbetet bedrivs inom Nordiska Läkemedelsnämnden (NLN) under Nordiska ministerrådet. Trots detta finns vissa generella hinder kvar inom läkemedelsområdet med anknytning till varu- och tjänsteflödet mellan Sverige och Norge 3 : - Tillstånd krävs att få föra in respektive föra ut vissa varor till och från Sverige - Rätten för resande att föra med sig läkemedel för personligt bruk är i viss mån begränsad, särskilt vad gäller narkotiska läkemedel - Vissa yrkesutövare, såsom läkare och veterinärer, kan inte utan erforderliga tillstånd föra med sig läkemedel eller sprutor och kanyler vid gränspassagerna - Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet är avgiftsbelagd vilket kan anses vara ett hinder (i likhet med många avgiftsbelagda verksamheter). Bioteknik När det gäller bioteknik och patent kan allmänt sägas att patenteringspraxis i Norge inte i någon betydande mån avviker från den som följs i de övriga nordiska EU-anslutna länderna Danmark, Finland och Sverige. Dock är norsk hållning mer restriktiv i fråga om patenterbarhet för biotekniska uppfinningar. Svensk läkemedelsindustri kan därför inte utan vidare räkna med att i Norge få patent under samma förutsättningar som patentskyddet i EPC-anslutna länder (den europeiska patentkonventionen EPC). En sådan olikformig behandling är en nackdel i handelshänseende 4. Norges hållning i bioteknikfrågan har på senare tid fått särskild betydelse i och med att direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (98/44/EG) blivit gällande inom EU. Direktivet lägger fast normer för harmonisering av nationella regler om patenterbarhet på bioteknikområdet. Direktivet, som är kontroversiellt i Norge, ingår i EES-avtalet. 2.4 Generella konkurrensproblem Från konkurrenssynpunkt finns en del problem i förhållande till Norge som bör nämnas kortfattat: - Förekomsten av statsstöd i form av lokaliserings- eller investeringsbidrag 5. 3 Uppgifterna är inrapporterade av Läkemedelsverket. 4 Uppgifterna kommer från Patent- och registreringsverket (PRV). 5 Norsk-Svenska handelskammaren pekar här på förläggningen till Norge av Orklas pizzafabrik.

7 Yttrande Sida 7(12) - Elnäten i Norden är underdimensionerade i förhållande till den potentiella handeln med el över de nordiska gränserna. Möjligheterna till ett annars fullt kapacitetsutnyttjande saknas således. - Nationella standarder och regler för byggmateriel och byggtjänster är faktorer som motverkar en väl fungerande byggmarknad. 2.5 Godkännande av maskiner och annan utrustning (mobilkranar, hissar, grävmaskiner m.m.) Ett problem som fortfarande väntar på sin lösning rör Norges i förhållande till Sverige avvikande krav om godkännande och kontroller. Inom det för rörligheten över gränserna viktiga området för mobila lyftanordningar och lyftkranar m.m. jämte förarbevis för dessa anordningar, hindras den fria rörligheten mellan Sverige och Norge av att utförda besiktningar i ett land inte godkänns i det andra landet. För att förbättra systemet och underlätta handelsutbytet mellan länderna pågår ett nordiskt projekt under ledning av svenska Arbetarskyddsstyrelsen i syfte att harmonisera centrala bestämmelser om återkommande besiktningar och kompetensbevis för maskinförare och för sprängningsarbete. Eventuellt kan de beskrivna problemen lösas genom att ett särskilt regelsystem tas fram som berörda företag kan åberopa som alternativ till befintlig lagstiftning. 2.6 Transporter - bredd på lastbilar Kollegiet har i tidigare yttrande (om handelshinder i Norden 1998) uppmärksammat de skillnader som finns mellan Norge och Sverige i fråga om lastbilars bredd. Dessa skillnader följer av EES-avtalets regler där Sverige använder sig av ett undantag från EG-reglerna. Emellertid vållar dessa skillnader praktiska problem, inte minst då lastbilsflakens bredd påverkar bredden på pallar, som i sin tur påverkar maximal storlek på backar och förpackningar. Transportföretagen måste använda speciella lastbilar för transporterna till Norge, vilket höjer transportkostnaderna och därmed de transporterade produkternas pris Tullrelaterade problem 3.1 Problem relaterade till gränspassagen Dokumentet ATA-carnet kan användas i vissa fall för att underlätta temporär införsel varvid tull och andra skatter inte behöver betalas vid gränsen. ATA-carneten är en internationell tullhandling som används i ett femtiotal länder och som utfärdas av auktoriserade handelskamrar. 6 Problemet inrapporterat av Norsk-Svenska handelskammaren. Som exempel ges en konkret norsk beställning av svenska monteringsfärdiga hus, där lasten följaktligen var för bred för att kunna tas in i Norge.

8 Yttrande Sida 8(12) Vid flera tillfällen har problem rapporterats till Stockholms Handelskammare angående norska tullens tillämpning av ATAbestämmelserna avseende yrkesutrustning. Som exempel kan nämnas ett fall då en korrekt ATA-carnet (tillfällig införsel av mässgods, varuprover och yrkesutrustning) utfärdades av handelskammaren för en kunds räkning. Norska tullen avvisade felaktigt carneten och debiterade tull och moms. Tullen betalades senare tillbaka men momsen kunde inte betalas tillbaka vare sig av tullmyndigheten eller Fylkesskattekontoret. Resultatet blev förutom tidsspillan, en kostnad för det svenska företaget med ett femsiffrigt belopp. Stockholms Handelskammare vill att liknande och andra oklara situationer undviks i framtiden. Problemen kan förmodligen minimeras om erforderlig information om ATA-konventionens tillämpning förs ut till tjänstemännen vid den norsk/svenska gränsen. En annan möjlighet att undvika betala avgifter vid gränsen är att ansöka om tullkredit. Svenska (och andra utländska) företag som importerar varor till Norge måste dock ställa en bankgaranti i dessa fall. 3.2 Tullar och kvoter Räkor Företag inom beredningsindustrin har till kollegiet anmält problem med kvoter på räkor. Möjligheten att importera räkor tullfritt från Norge regleras genom kvoter, dels autonoma gemenskapstullkvoter, dels kompensationskvoter. Eftersom gemenskapens försörjning med vissa fiskeprodukter för närvarande är beroende av import från tredje land ligger det i gemenskapens intresse att helt eller delvis tillfälligt upphäva tillämpliga tullar för vissa produkter inom ramen för gemenskapstullkvoter. För detta ändamål har EU beslutat om en kvotmängd på ton för perioden 1 april mars 2000 för räkor 7. Denna kvot kan även utnyttjas för räkor som importeras från andra länder än Norge. Kompensationskvoter utgörs av EU beslutade kvoter som anpassades till existerande handelsförbindelser vid Finlands, Sveriges och Österrikes anslutning. Det finns för närvarande tre olika kvoter där bl.a. räkor (av familjen Pandalidae) ingår. Kvoternas storlek är 950, 800 respektive 900 ton (för räkor klassificerade enligt KN-nr , respektive ). Dessa kvoter gäller under år 1999 och förutsätter att produkterna har norskt ursprung. 7 av arten Pandalus borealis, KN-nr och

9 Yttrande Sida 9(12) Frågan om att ändra en tullkvot till en tullsuspension för sådana produkter där tull enligt tulltaxan endast tas ut i undantagsfall togs upp i en studie 1997 om effekterna av EU:s politik för autonoma tullkvoter och suspensioner på fiskeflottan och beredningsindustrin. Efter remiss från Jordbruksdepartementet yttrade sig kollegiet över studien 8. Kollegiet framförde till departementet att en i tulltaxan fastställd låg tullsats är att föredra framför en kvot. Det ger klarare spelregler för de ekonomiska aktörerna. Ett problem med kvoter är den osäkerhet företag lever med när det gäller vilken tull som kommer att debiteras varorna vid import. Om det finns kvotutrymme kvar är varan tullfri vid importen, i annat fall debiteras full tull. Eftersom först till kvarn-metoden används för avräkning från kvoter saknas ofta möjlighet att förutsäga om avgifter för en sändning kommer att tas ut eller inte Dubbel tull vid import från tredje land Före Sveriges EU-medlemskap fanns möjlighet till handelsrestitution, dvs. varor kunde reexporteras till annat land varvid tullavgifterna återbetalades. Gällande regelverk inom EU innehåller inte denna möjlighet. Det medför att varor som importeras till EU och därefter säljs vidare till Norge beläggs med tull två gånger. För att undvika dubbel tullbeläggning finns möjligheten att lägga upp varorna på tullager i Sverige. Detta är dock en kostsam procedur (UD har skickat en remiss till Tullverket bl.a. med begäran om att detta problem belyses. Remisstiden går ut den 15 november 1999) Livsmedels- och jordbruksområdet Ett kommersiellt betydelsefullt problem handlar om de höga norska tullsatserna inom livsmedels- och jordbruksområdet. I egenskap av frihandelspartner till EU kan frågan ställas om inte Norge har något av en moralisk skyldighet att sänka sina tullnivåer inom områdena jordbruksprodukter och förädlade livsmedelsindustriprodukter. I syfte att nå en överenskommelse om tullnivåproblemen beträffande livsmedelsindustriprodukter (konfektyr, bröd, läskedrycker m.m.) pågår diskussioner inom EES mellan Europeiska kommissionen och Norge. Just läskedrycker vållar väl kända problem och bottnar i det i EU högre sockerpriset än världsmarknadspriset i övrigt. 8 den 4 februari 1998, dnr

10 Yttrande Sida 10(12) Frågan om norska interna prisrabatter för jordbruksråvaror (att norska producenter kan köpa råvaror till subventionerat pris) kanske bör studeras närmare ur ett EES/WTO-perspektiv 9. Även i övrigt när det gäller rena jordbruksvaror (mejeriprodukter, frukt och grönsaker, kött m.m.) pågår diskussioner inom EES mellan Europeiska kommissionen och Norge om tullnivåernas storlek. EES-avtalet har som uttalat mål att handeln här utvecklas mellan EES-avtalsparterna. Vad gäller den svensk-norska livsmedelshandeln kan sägas att den representerar stora ekonomiska värden för företag på båda sidor av gränsen. Livsmedelshandel består, förutom av traditionell handel, också av långt drivna produktionssamarbeten mellan norska och svenska företag samt gemensamma ägarstrukturer. Genom frihandelsavtalet EG-EFTA har en betydande handel med bearbetade jordbruksvaror kunnat utvecklas. För de rena jordbruksprodukterna däremot är handeln begränsad. Norges tariffering medför kommersiellt avskräckande tullnivåer för de flesta jordbruksprodukter. Den genomsnittliga norska tullnivån för jordbruksvaror uppgår till nära 100 %. För känsliga varuområden som spannmål, mejeri- och köttprodukter uppgår de genomsnittliga tullnivåerna till över 250 % 10. Den svenska näringen har redovisat önskemål om handelsliberaliseringar vad avser såväl jordbruksvaror som bearbetade varor. Norge har i de förhandlingar som förts hittills endast erbjudit mycket begränsade förmåner. Vad avser livsmedel har traditionellt den norska marknaden visat ett stort intresse för svensk livsmedelsindustri. Handeln med förädlade livsmedel som täcks av frihandelsavtalet från 1973 utvecklas, i båda länderna, på ett positivt sett. För övriga produkter som inte täcks av frihandelsavtalet (t.ex. korv och andra köttprodukter) är det inte möjligt att med lönsamhet exportera till Norge. Vidare är EES-avtalets regler otydliga och svårtillämpade på detta område. Otydligheterna, som behöver klaras ut och rättas till, leder till att den svenska branschen ibland känner att Norge inte fullt ut följer sina åtagande enligt EES-avtalet rörande såväl tolkningar som implementeringen av olika direktiv och förordningar på livsmedelsområdet. Detta gäller t.ex. EG-reglerna för tillsatser och berikning av livsmedel, vilket medför extra kostnader för produkter som är tänkta att avyttras på den norska marknaden 11. Även administrativa rutiner av olika slag i de båda länderna kan skapa problem. Från svensk sida kan som exempel nämnas rutinerna kring norska tillsynsmyndigheters krav på avisering med exakta ankomsttider av importerat gods (gäller livsmedel) innan norsk hamn anlöps eller 9 Sådana prisrabattsystem förekommer även inom EU, vilket minskar utsikterna att kommissionen skulle vilja driva denna fråga. 10 Enligt uppgifter från Jordbruksverket. 11 Enligt uppgifter från Livsmedelsindustrierna, LI.

11 Yttrande Sida 11(12) landgräns nås. Dessa rutiner kan upplevas som onödigt byråkratiska av företagen 12. Mejeriområdet Handeln med Norge i fråga om mjölkprodukter är långt ifrån problemfri. Här störs handeln av kvotsystem och de norska tullsatserna. Detta skadar givetvis möjligheterna för svenska tillverkare att kunna exportera till Norge. Drabbade produktslag är bl.a. ost, mjölkpulver, smör och bearbetade produkter såsom fruktyoghurt, Crème fraîche, smaksatt mjölk och fil etc. 4. Skatter och avgifter Det faktum att skattebestämmelser enligt EG-rättslig terminologi är nationell kompetens skapar låsningar som motverkar en fungerande inre marknad. Listan på problemen för den fria rörligheten kan här göras lång. I förhållandet till Norge har inte minst momshanteringen kritiserats från företagarhåll, t.ex. reglerna kring momsregistrering, som kritiserats för att vara onödigt komplicerade och byråkratiska. Företag som medför svensk personal under kortare uppdrag i Norge möter administrativa krav av olika slag. Det handlar t.ex. om krav på norsk inkomstdeklaration. Beskattningskonsekvenserna skiljer sig också åt beroende på om ett företag har fast driftställe eller ej i Norge. Arbetsmaterial av olika slag (t.ex. inom byggområdet) och maskiner som förs in i Norge belastas med en investeringsavgift på 7 procent. Investeringsavgiften är en form av skatt som utgör ett problem för framför allt dem som utför kortare uppdrag i Norge. Möjligheter finns till återbetalning av delar av investeringsavgiften. Dock upplevs pappershanteringen kring denna återbetalning som mycket omfattande och besvärande 13. Regelmässigt är det också så, att mindre företag drabbas proportionellt hårdare när det ställs anspråk på administrativa resurser. Utsikterna att vara konkurrenskraftig vid kortare maskinintensiva entreprenader anges av byggföretagen som mycket små till följd av dessa krav. Återbetalningstidens längd (investeringsavgiften) kan lätt uppfattas vara ett direkt hinder för denna typ av tjänster, särskilt för de mindre företagen 14. Från norsk sida har vid tidigare svenska påstötningar i frågan upplysts om att investeringsavgiften är förenlig med EES-reglerna eftersom den tas ut på samma villkor för inhemska näringsidkare. Trots dess förenlighet med EES-avtalet kan dess proportionalitet behöva diskuteras vidare. 12 Problemet inrapporterat av Norsk-Svenska handelskammaren. 13 Enligt Byggentreprenörerna gäller att om en maskin används i Norge i mindre än 20 månader finns möjlighet till återbetalning av 5 procent per månad som maskinen inte befunnit sig i landet. 14 Enligt uppgifter från Byggentreprenörerna.

12 Yttrande Sida 12(12) 5. Generella lösningsförslag Erfarenheterna från kollegiets verksamhet visar att hinder som identifieras måste tacklas direkt av de instanser som har makten och ansvaret för de aktuella reglerna. För att nå permanenta lösningar där den fria rörligheten inte fungerar i dag krävs i de allra flesta fall att de berörda tillsynsmyndigheterna möts i syfte att konkret, produkt för produkt eller tjänst för tjänst etc. enas om gemensamma krav eller avtal om att ömsesidigt erkänna varandras regler, kontrollsystem etc. Den politiska uppgiften är att se till att de berörda instanserna träffas i syfte att uppnå sådana avtal (som givetvis måste vara förenliga med EGrätten). Vad gäller de tullrelaterade problemen är det dock till största delen gemenskapslagstiftningen som lägger hinder i vägen. Det givna alternativet till harmonisering eller avtal om ömsesidigt erkännande är informationskanaler med hög servicegrad. Det finns redan i dag goda exempel på sådana initiativ, inte minst lättlästa informationsbroschyrer av olika slag, vilkas betydelse inte skall underskattas. Här finns bl.a. Gränspendlarbroschyren 15 och Länsarbetsnämndens broschyr Hinder som motverkar en gemensam arbetsmarknad mellan Sverige och Norge. Vidare kan branschspecifika informationsbroschyrer tas fram. Exempelvis finns broschyren Läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna, framtagen av de nordiska läkarförbunden. Utöver detta drivs nu på försök även en nordisk servicetelefonlinje, Hallå Norden, som kan ge allsidig information om den fria rörligheten inom Norden 16. Utöver detta kan påminnas om ambassadernas centrala roll för arbetet med att eliminera olika hinder. Även handelskamrar, såsom Norsk- Svenska handelskammaren i Stockholm, fyller en viktig funktion i det bredare nätverk av aktörer vilkas insatser borde koordineras för att få maximal utväxling. Kollegiets roll som samordningscentral och kontaktpunkt för inre marknadsproblem har givetvis även den betydelse för rörligheten inom Norden. ************************ Ärendet har avgjorts av kommerserådet Christina Nordin i närvaro av avdelningsdirektörerna Gunilla Sköldemar och Ralph Eliasson, föredragande. Enligt Kommerskollegiums beslut Ralph Eliasson 15 Framtagen av Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland 16 Gemensant gratisnummer som skall kunna nås från alla nordiska länder: , alternativt i Sverige:

Inventering av hinder gentemot Finland

Inventering av hinder gentemot Finland YTTRANDE Enheten för inre marknaden 2000-01-25 Dnr 154-2627-99 För kännedom: Yvonne Gustafsson, UD Sven-Eric Söder, UD Chefen UD EIM Chefen UD EU Helmer Broberg, UD EU Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) Ärendet Utrikesdepartementet har berett Stockholms läns landsting möjlighet att yttra sig

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR. KGH Presentation June 14, 2011

RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR. KGH Presentation June 14, 2011 RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR KGH Presentation June 14, 2011 Sida 1 (11) INNEHÅLL: 1. Sammanfattning s. 2 2. Beskrivning Bakgrund s. 3 3. Introduktion

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet

Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Konferanse om grensehindre innen arbeids- og sosialområdet Annelie Westman & Jakob Larsson Sverige www.psfu.se (PSFU) Uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten; SFS 2002:623 Utkom från trycket den 26 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Regeringen

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Rätten till årskort för jakt m.m.

Rätten till årskort för jakt m.m. UTREDNING SOLVIT Dnr 313-0184-2007 Dnr 313-0214-2007 För kännedom Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo Finansdepartementet Statens Jordbruksverk DO E Gustavsson, Naturresurs- och rennäringsenheten,

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1994 rd- RP 77 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av l och 6 lagen om tullfrihet för vissa i landet temporärt införda fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.5.2016 COM(2016) 299 final 2016/0153 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel Finansdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM(2016) 755 Förslag till rådets förordning

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5

Läs mer

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH Dnr 110-948-1999 För kännedom: Yvonne Gustafsson, UD-IH Per-Göran Öjeheim, JO Mats Ringborg, UD Arne Rodin, UD-IH Anders Ahnlid, UD-IH Karin Eckerdal, UD-IH Håkan Björklund, UD-IH Arne Karlsson, SJV Utrikesdepartementet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM57. Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM57. Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster Finansdepartementet 2017-01-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 811 Förslag

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning

Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning Skatter m.m./tullfrihet m.m. 1 Rådets förordning (EG) nr 150/2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Din personliga kontakt för rätt tullhantering Din personliga kontakt för rätt tullhantering InfraNordic är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Snabba förändringar ökar kraven Vårt sätt att arbeta betyder snabbare och smidigare

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskadegörare som omfattas

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Remissvar avseende kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 slutlig)

Remissvar avseende kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 slutlig) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm, den 9 mars 2012 Ju2012/1000/L6 Remissvar avseende kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 slutlig) Stockholms Handelskammare har

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2010 KOM(2010)280 slutlig 2010/0168 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om obligatorisk tillämpning av föreskrifter nr 100 från Förenta nationernas ekonomiska kommission

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd (i lydelse från och med den 1 augusti 2000) Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statligt anställningsstöd. Förordning (1999:717).

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

RAPPORT. KGH Presentation June 14, 2011

RAPPORT. KGH Presentation June 14, 2011 Page 1 (11) RAPPORT Förstudie 2 Gränshinder 57: Utredning om momsproblematik på förädling av produkter KGH Presentation June 14, 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Page 2 (11) 1. SAMMANFATTNING KGH Consulting

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EU, Sverige och den inre marknaden

EU, Sverige och den inre marknaden EU, Sverige och den inre marknaden - En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet Betänkande av Inremarknadsutredningen Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR S0LT2009:71

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Arne Classon Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion yrkestrafik mitt Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Rättsavdelningen SR 52/2016

Rättsavdelningen SR 52/2016 1 (6) Rättsavdelningen 2016-09-26 SR 52/2016 Rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, som erbjuds för en anställning är tillräcklig för att uppfylla

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017 Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2015:3) om lämpligt arbete

Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2015:3) om lämpligt arbete 2015-02-02 1 (7) Rättsenheten Konsekvensbeskrivning som gäller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2015:3) om lämpligt arbete Föreskriftsrätt IAF får med stöd av 44 andra stycket

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra policy INNEHÅLLSFÖRTECKNING Internationella uppgifter 5 Information och stöd vid matchning 5

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Handelsparter från tredjeland Dnr FIVA 15/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2010-07-15

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2010-07-15 1 E-HANDEL I NORGE EXPORTRÅDET OSLO, HÖST 2010 2 AGENDA E-handel i Norge Varför rekommenderar vi att svenska e-handels företag ska etablera sig i Norge vid försäljning till norska privatpersoner? Etableringsalternativ

Läs mer

Information från kommittén för exportbidrag och licenser den 17 september 2014

Information från kommittén för exportbidrag och licenser den 17 september 2014 1(6) Information från kommittén för exportbidrag och licenser den 17 september 2014 Sammanfattning: Kommissionen fortsatte diskussionen om förenklingar för hanteringen av tullkvoter. Kommissionen fortsatte

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3) om erkännande av utländska yrkeskvalifikationer samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Rättsenheten Lisa Svensson 010-240 5187 lisa.svensson@msb.se Konsekvensutredning för upphävande av Statens räddningsverks föreskrifter (SVRFS 2007:3)

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer