Från ord till handling
|
|
- Elsa Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från ord till handling den kliniska forskningens utmaningar En heldag om den kliniska forskningen, 10 mars 2009 Foto: Lois Steen Vivanco
2 1
3 Saco Vård Saco Vård för klinisk forskning bildades i början av 2008 med syftet att arbeta för att förbättra förutsättningarna för den kliniska forskningen. Gruppen består av elva Sacoförbund inom vårdområdet Akademikerförbundet SSR, Dietisternas Riksförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Svenska Logopedförbundet, Sveriges läkarförbund, Sveriges Psykologförbund, SRAT, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Tandläkarförbund och representerar drygt medlemmar. Under våren 2008 formulerade gruppen tillsammans ett antal krav som framfördes till Olle Stendahl i samband med hans delbetänkande om den kliniska forskningen. Strax därefter uppvaktades statssekreterare Peter Honeth inför höstens forskningsproposition och i juli medverkade Saco Vård i Almedalen på samma tema. Hösten 2008 beslutade sig gruppen för att fortsätta engagemanget för den kliniska forskningen genom att den 10 mars 2009 anordna en heldag om den kliniska forskningen: Från ord till handling den kliniska forskningens utmaningar Konferensen ägde rum i Saco:s lokaler på Lilla Nygatan och bevistades av ett 70-tal personer från olika myndigheter, fackliga organisationer, politiska partier, intresseorganisationer och dylikt. Centralt under symposiet var ett antal grundläggande frågor om den kliniska forskningen som förbunden i samstämmighet formulerat och som de medverkande utgick från vid sina anföranden: Hur förs forskningen ut på kliniken? Kommer den kliniska forskningen patienterna till nytta? Varför ska vårdpersonal forska? Vem ska finansiera den kliniska forskningen? Var ska den kliniska forskningen bedrivas? Ökade basresurser och högre meritvärde för forskning var ett par återkommande krav som framkom under dagen. Andra förslag var förbättrade karriärvägar för forskare och en gemensam ledning för universitetssjukhusen från huvudmännen och akademin. Klinisk forskning livsviktig Försök, utvärdering och utveckling är delar i ett intrikat samspel som vi i dag kallar för forskning och den är livsviktig för Saco:s vårdförbund. Det gäller inte minst den kliniska forskningen, sade Saco:s ordförande Anna Ekström i sitt välkomsttal. Saco:s ordförande Anna Ekström Utan klinisk forskning hade vi inte haft de akademiska yrken vi har i dag och för patienterna hade vården inte varit lika bra. Klinisk forskning är alltså nödvändig. Sverige har goda förutsättningar för klinisk forskning bland annat genom våra databaser och register. Det vore ett nationellt misslyckande om vi inte drog nytta av detta. Vi måste utnyttja databaser och de skickliga forskare vi har i landet. Ett sådant agerande kan leda till ett bättre liv för invånarna i landet men också ge positiva följder för Sverige som forskningsland. Frågan för den här konferensen är därför hur vi kan hjälpa till att göra Sverige till ledande land för klinisk forskning, förklarade Anna Ekström. 2
4 Saco Vårds syn på situationen för den kliniska forskningen Ökade basresurser Det behövs ökade basresurser för den kliniska forskningen likaväl som resurser till behandlingsutvärdering för att få en evidensbaserad vård, menade docent Hans Hjelmqvist som i sammanhanget representerade Saco Vårds syn på den kliniska forskningens situation i dag och dess behov för framtiden. Tjänstestrukturen Hans Hjelmqvist förklarade att ett viktigt problem för den kliniska forskningen är tjänstestrukturen. Det gäller hela forskarkarriären. Redan för doktorander är ekonomin besvärlig och för exempelvis en läkare som ska börja forska kan ett sådant beslut medföra sänkt inkomst. Efter disputationen är det svårt att få postdoktortjänster. Det behöver därför inrättas sluttjänster inom alla delar av vården som kombinerar forskning och klinisk verksamhet. Dessutom ska det vara möjligt att forska oavsett vårdens verksamhetsform, offentlig, privat eller stiftelse. Meritvärdet av klinisk forskning måste höjas. Forskarkompetens värderas i dag inte tillräckligt högt vid tillsättning av högre tjänster och kan ibland till och med vara negativt. Även livslönen är viktig i detta sammanhang; en forskarkarriär måste ge minst lika hög eller högre livslön som en icke-forskarkarriär. Docent Hans Hjelmqvist tilsammans med moderator Eva Nilsson Bågenholm I dag råder reell brist på basresurser för den kliniska forskningen inom såväl traditionellt forskningsintensiv verksamhet som medicin men också inom övriga delar av vården, som exempelvis logopedi. Orsaken är dels en kraftig satsning på spetsforskning, dels en allmän åtstramning inom vården. Därför krävs ökade basresurser för forskning inom hela vårdsektorn. Eftersom vården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet krävs klinisk utvärdering av nya metoder och även här är det viktigt att satsa mer resurser. De behövs för att skapa en bra infrastruktur så att kliniska studier kan planeras och genomföras och deras resultat analyseras. En förutsättning för att klara detta är samordnade resurser för forskarutbildning och för försöksverksamhet, menade Hans Hjelmqvist.. Slutligen behöver byråkratin vid ansökning om forskningsanslag minskas. Det går att rationalisera ansökningsförfarandet utan att kvaliteten på ansökningarna försämras. Det är till exempel svårt att förstå att en publikationslista måste sammanställas när allt finns lätt tillgängligt i PubMed. På en fråga från auditoriet svarade Hans Hjelmqvist att det absolut viktigaste av de framförda kraven är att få större basresurser inom hela Saco Vårds område. Hur säkrar vi den kliniska forskningen? Professor Olle Stendahl vid Linköpings universitet, som på regeringens uppdrag utreder den kliniska forskningen redovisade tankar inför sitt slutbetänkande våren
5 Professor Olle Stendahl Foto: Lois Steen Vivanco politiska mandattiden är fyra år. Man kan jämföra med att det brukar ta minst tio år att få fram ett nytt läkemedel; någon har till och med räknat ut att det tar i genomsnitt 17 år. En jämförelse av den kliniska forskningen i Sverige med den i Finland visar att båda länderna håller god internationell klass, men har tappat mark på senare år. Forskningen har kommit på undantag och det finns ett glapp mellan forskning och sjukvård. Perspektivet är ofta alltför regionalt begränsat och behöver vidgas för att bli nationellt och internationellt. Andra orsaker till tappet är att forskarkarriären är sen och otydlig, att infrastrukturen har brister och att samverkan med industrin är för svag liksom det akademiska ledarskapet. Slimmad sjukvård konkurrerar ut forskning Det finns flera utmaningar och problem för den kliniska forskningen. Till dem hör att vi har ett nytt hälsoperspektiv, nationellt och globalt, exempelvis vad gäller infektionssjukdomar. Vi har också en ökad internationell konkurrens, inte bara om att få fram ny kunskap utan också om det intellektuella kapitalet. Det är inte ovanligt med svenska forskare i exempelvis Singapore. En anledning till att utredningen tillsattes var oro för kvaliteten på den svenska kliniska forskningen. Bredden är ganska bra jämfört med andra länder men vi har inte lika mycket spets. Det finns brister i rekrytering och karriärmöjligheter och vi har också sett att forskningen blir utkonkurrerad när sjukvårdens organisation slimmas. Detta medför en risk för att det saknas personal att tillvara ta de ökade resurserna för forskningen. Ett annat problem är, enligt Olle Stendahl, att det är ett svagt kunskapsutbyte mellan forskning och klinik; kunskapen stannar hos forskarna och kommer därför inte patienterna till del. Kortsiktig prioritering Det finns vidare en kortsiktighet i prioritering och finansiering när anslag ges på tre år och den En förklaring till att vissa länder är mer framgångsrika i sin kliniska forskning är att de har en tydlig nationell strategi och prioritering, en starkare akademisk universitetssjukvård, forskningsråd med bredare ansats, ökad satsning på translationell forskning och tuffare utvärdering och prioritering. Tydligare karriärväg Olle Stendahl pekade på att några åtgärder har vidtagits, som ökad satsning på forskarskolor och infrastruktur. Vetenskapsrådet har i år fått ett ämnesråd för medicin och hälsa. Fortsatta åtgärder som behövs för att stärka den kliniska forskningen är: tydligare rekrytering och karriärvägar med ett tydligt forskningsperspektiv i grundutbildningen bättre integrering av forskningen i specialistutbildningen högre meritvärde för forskning ökad satsning på tjänster med både forskning och kliniskt arbete förstärkt infrastruktur i form av biobanker, register och teknikplattformar 4
6 universitetssjukhusens gemensamma ansvar för sjukvård, utbildning och forskning förtydligas och utvecklas. Stimulera behandlingsforskning I ett program för att stimulera den kliniska behandlingsforskningen bör ingå att studera nya metoder och fasa ut gamla liksom att genomföra de nya i sjukvården. Finansieringen kan komma från såväl forskningsråd och stiftelser som sjukvården, universiteten, industrin och patientorganisationerna. Ett kommande förslag är vidare att inrätta en samarbetsgrupp för akademisk behandlingsforskning där sjukvården, industrin och akademin arbetar tillsammans för att planera och genomföra projekt. Ytterligare ett förslag är att utveckla universitetsmedicinska centra med ansvar för både undervisning, forskning och sjukvård. De nuvarande universitetssjukhusen fungerar snarare som regionsjukhus än som verkliga universitetssjukhus. Vi är flera som ibland känner oss utanför, menade Björn Klinge. Olle Stendahl lovade att fundera på om formuleringarna behöver förtydligas. SKL:s ansvar för den kliniska forskningen Nationell samling Det hör inte till traditionerna inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) att engagera sig i klinisk forskning, men nu har vi börjat göra det. Denna nya hållning grundas på insikten att det behövs mer nationell samling kring den kliniska forskningen, sade Göran Stiernstedt, chef för SKL:s avdelning för vård och omsorg. Förslaget innebär en ny driftform där landsting och universitet gemensamt har ledningen vilket gör ledarskapet tydligare och klart visar det gemensamma ansvaret för forskning och sjukvård. Det skulle kunna ge en friare form och en mer flexibel organisation som kunde bli en attraktiv samarbetspartner för industri och donatorer. En åhörare i publiken undrade hur forskarkarriären inom hela vårdområdet ska kunna breddas och ansökningar bli bättre. Olle Stendahl ansåg som svar på detta att ett problem är att det inte finns tillräckligt bra forskningsmiljöer för alla; många forskare är för ensamma. Professor Björn Klinge, vid tandläkarutbildningen inom Karolinska institutet, efterlyste en läsanvisning för Stendahls utredning som visar att den gäller hela vårdområdet, inte bara traditionell medicinsk forskning. Göran Stiernstedt, SKL Göran Stiernstedt ansåg att en användbar definition på klinisk forskning är att den kräver vårdens strukturer och resurser. Den kliniska forskningen är knappast i kris men har däremot problem som orsakas av brister i styrning, ledarskap, incitament och resurser. Klinisk forskning är viktig för vården och dess utveckling, för att den ska bli evidensbaserad. Forskningen är också viktig för hela samhället samt för bioteknikindustrin och på lång sikt beta- 5
7 lar sig verkligen den kliniska forskningen. För att bedriva klinisk forskning krävs samverkan mellan flera olika parter mellan vårdens huvudmän och universiteten, mellan vårdens olika yrkesgrupper, mellan huvudmännen, mellan fakulteter och universitet liksom mellan universiteten och det privata näringslivets läkemedelsoch medicintekniska företag. Det är med andra ord ett komplext område. De problem med styrningen av den kliniska forskningen som finns, menade Göran Stiernstedt, hänger ihop med universitetssjukvårdens roll. För den politiska ledningen handlar utvärdering framför allt om sjukvårdsproduktion. Andra problem är det dubbla ledarskapet, att den interna styrningen främst inriktas på sjukvård, att universiteten har problem med prioritering och ledarskap samt att den nationella styrningen inte prioriterar klinisk forskning. Den kliniska läkemedelsforskningens villkor akademiska och industriella aspekter Roligt att forska Någon måste säga det: Det är roligt att forska, inledde Folke Sjöqvist, professor emeritus i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet, sin presentation av den kliniska läkemedelsforskningens villkor. Gemensam ledning För att komma till rätta med problemen måste det bli en gemensam ledning för universitetssjukvården, en ledning på alla nivåer för både sjukvård och forskning. Det behövs också öppenhet för nya ägarformer. Vidare måste vi ställa krav på universitetssjukvården som är navet i systemet men samtidigt kunna rekrytera patienter till den kliniska forskningen från hela sjukvården. Det behövs en viss resursförstärkning och särskilda, öronmärkta medel från Vetenskapsrådet för den kliniska forskningen. Systemet med ALFmedel behöver ses över och en fråga som behöver lösas är vem som ska betala för det intrång och den ökade kostnad forskningen medför för sjukvården. För att locka till forskning behövs, enligt Göran Stiernstedt, incitament i form av bättre meritvärde, särskilda tjänster som kombinerar forskning med allmäntjänstgöring och specialistutbildning samt klart definierad tid för forskning i kliniska tjänster. Professor Folke Sjökvist Foto: Lois Steen Vivanco Problemen i den kliniska forskningen är det allt större intellektuella avståndet mellan preklinisk och klinisk verksamhet. I dag är det ovanligt att professorer inom svensk farmakologi är både läkare och forskare. Frågan är om de teoretiska institutionerna på sikt ska få samma PhD-problem som de amerikanska där få av forskarna också har läkarutbildning. Fakulteternas prekliniker vill ta över fördelningen av ALF-medel men det är viktigt att dessa medel fördelas av personer med klinisk yrkeskunskap. 6
8 Ingen uppmuntran Köp-säljekonomin har tagit forskningstid från kliniken. Unga läkare och sköterskor har inte tid att ägna sig åt forskning. Det är svårt att påverka rekryteringen och allt färre professorer blir verksamhetschefer, chefsöverläkare eller sjukhusdirektörer, så där ges ingen uppmuntran att forska. Vi lever i dag i två världar: landstingsvärlden och universitetsvärlden. Klinisk läkemedelsforskning är till 80 procent sponsrad av industrin och bara en procent bedrivs med offentliga medel. Det är en felaktig proportion ur patientsynpunkt. Det borde vara vården som initierar dessa projekt i större utsträckning. Biverkningar av läkemedel svarar för tio procent av inläggningar på sjukhus och 70 procent av dem är koncentrationsberoende och skulle alltså kunna hindras om det fanns metoder att göra en bedömning för varje individ. Farmakoepidemiologi och farmakogenetik behövs men interaktionen mellan läkemedel är nästan inte alls studerade och till dessa delar går bara en procent av läkemedelsforskningen. Det är galet, ansåg Folke Sjöqvist. Marknadsföring Kliniska prövningar av läkemedel är inte synonymt med klinisk läkemedelsforskning och det är ingen provokation att säga detta, utan ett faktum, enligt Folke Sjöqvist. Det har varit en viss nedgång i kliniska prövningar på senare år, men i dessa ingår allt från verkliga kliniska prövningar till sådant som mer handlar om marknadsföring. Vi behöver därför öka antalet studier som är initierade av läkare och inte av företagen. Patientnyttan ska stå i fokus och då är, enligt Folks Sjöqvist, ALF-medlen och landstingen viktiga och resurserna måste fördelas med helt andra kriterier än för grundforskning. Läkemedelsprövning flyttar utomlands - I dag flyttas allt fler läkemedelsprövningar utanför Sverige, inledde Anna Nilsson Vindefjärd, direktör för forsknings- och innovationspolitik inom Läkemedels-industriföreningen (LIF), sitt anförande. Enligt en undersökning från 2007 fanns det 44 läkemedelsföretag i Sverige med personer anställda inom forskning och utveckling, varav var verksamma inom klinisk forskning. Av samma enkät framgick att 29 företag det året investerade 4,73 miljarder kronor i klinisk forskning och drev 517 protokoll med totalt patienter. För läkemedelsföretagen är det viktigt att kunna hitta tillräckligt stora patientgrupper som rekryteras inom överenskommen tid, att få en snabb och effektiv procedur för avtal mellan företagen och vårdens huvudmän, att de läkare/forskare som bedriver kliniska studier håller hög kvalitet, att olika dataregister är samordnade och hanteras effektivt samt att sjukvården är intresserad av att införa ny kunskap och teknik. Ett önskemål är att staten tar huvudansvaret för den kliniska forskningen. Klinisk kompetens För att stärka den kliniska forskningen i Sverige anser läkemedelsindustrin, enligt Anna Nilsson Vindefjärd, att det krävs en stor satsning som inkluderar flera olika områden: få fram yngre forskare med klinisk kompetens och fler kombinationstjänster kvalitetssäkring av forskning med stöd av ALF-medel gemensamt huvudmannaskap för universitetssjukhusen 7
9 översyn av sjukvårdens finansierings- och prioriteringsprinciper för att bli världsledande på kvalitetsprövning och kostnadseffektanalys ökad spridning av ny kunskap och snabb introduktion av nya läkemedel högre meritvärde för forskning forskningsbakgrund som krav för chefer vid universitetskliniker en nationell webbplats där det är obligatoriskt att registrera alla forskningsprojekt, något som redan i dag krävs av industrin. Klinisk forskning i olika vårdformer Adekvata patientgrupper Vid Jakobsgårdarnas vårdcentral i Borlänge, som också inrymmer Centrum för klinisk forskning, Dalarna, finns fem läkare som har disputerat, berättade Lars Jerdén, forskande allmänläkare och sekreterare i Folkhälsoinstitutets vetenskapliga råd kring hälsofrämjande arbete. Lars Jerdén är en av dem. Centrumet drivs i ett samarbete mellan landstinget och Uppsala universitet. Forskande allmänläkare Lars Jerdén En viktig fråga är om vi alltid forskar på adekvata patientgrupper och en följdfråga hur långt vi kan generalisera resultaten, framhöll Lars Jerdén och redovisade resultaten i en artikel publicerad i New England Journal of Medicine Artikeln visade att av de personer som ingick i den brittiska studien hade 800 symtom varav 323 övervägde att söka vård: 217 sökte verkligen läkare varav 21 av dem på sjukhus, av dessa lades åtta in en av dem lades in på en universitetsklinik. Även om dessa uppgifter inte gäller svensk sjukvård är en viktig fråga hur långt forskningsresultat från patienter vid universitetskliniker kan generaliseras. Det leder fram till en hjärtefråga för mig: Behovet av centrumbildningar i varje landsting på samma sätt som vårt centrum för klinisk forskning i Dalarna. Jag tror att det är viktigt med sådan samverkan för den kliniska forskningen, men den kan se olika ut i olika delar av landet, menade Lars Jerdén. Forska på fritiden Meritvärderingen är en viktig fråga och gäller om vi ska forska på fritid eller på betald arbetstid. Jag tror att den yngre generationen inte accepterar hundår för att bli forskare utan vill forska på betald arbetstid. Det är en kärnfråga och forskning kan inte förenas med sänkt lön en annan viktig fråga att lösa. I de nya kraven vid specialistutbildning ingår att skriva en vetenskaplig uppsats vilket ger stora möjligheter att fånga upp bra forskare. Men det kräver en bra organisation i landstingen med handledare och liknande. Vårdvalssystemen som nu införs påverkar möjligheterna till klinisk forskning eftersom de i princip innebär att vården inte kan göra något som inte betalas. Vilka motiv finns i ett sådant system för en vårdcentral att delta i kliniska studier? Det krävs ekonomisk ersättning för att vårdcentralerna ska delta i forskning. Vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna har vi tio doktorandtjänster. De läkare som får dessa fortsätter att arbeta kliniskt på halvtid och behåller sin tidigare heltidslön. 8
10 Mötets moderator Eva Nilsson Bågenholm undrade om Lars Jerdén tror att vårdvalsmodellerna ger oöverstigliga hinder för forskningen. Lars Jerdén såg ingen skräckbild framför sig, men tillade att det krävs stark styrning och att en fråga som måste diskuteras och lösas är hur forskning ska rymmas också hos privata aktörer. Olle Stendahl undrade om det inte kan vara en konkurrensfördel att också forska. Forskningen har ett nästan oförskämt gott rykte hos gemene man, så det tror jag, svarade Lars Jerdén, men påpekade att det blir en kostnad när någon vill vara ledig för att forska eftersom det då krävs en vikarie. Från ord till handling Patienternas och politikernas uppfattningar I den avslutande diskussionen kom många av de tidigare frågorna åter upp, som exempelvis forskningspropositionen, meritvärderingen och rekryteringen av forskare. Saknas samordning David Magnusson, Reumatikerförbundet, förklarade att hans organisation i många år har stridit för klinisk forskning. Men han poängterade att det är lika viktigt med grundforskning. Det saknas i dag bra samordning inom forskningen och politikerna ska inte tala om vilka frågor forskarna ska studera. Vi i förbundet kan ange områden där det behövs mer forskning men inte i detalj ange vad forskarna ska ägna sig åt. Det har länge varit ett mantra för förbundet att man ska registrera vad som görs i sjukvården och vilka resultat som nås. Det krävs för att veta vad vården gör och vad som fungerar. När vi diskuterar prioriteringar så måste vi ta in hela Sveriges budget. Prioritering handlar inte bara om de pengar som i forskningspropositionen anslås till forskning. Med ett sådant förfarande blir det för fyraårsperioder som man bestämmer hur mycket pengar som finns eftersom vi har val vart fjärde år. En jämförelse för hela landet är att 450 personer dör i trafiken varje år, något det satsas stora I panelen: Cecilia Widegren, Anneli Westling, Peter Honeth, Gunvor G Ericson, Mikael Damberg och David Magnusson. Foto: Lois Steen Vivanco 9
11 belopp på att minska. Men samtidigt dör cirka av läkemedelsbiverkningar och hur mycket satsas på att minska det antalet? Förstärkta basresurser Statssekreterare Peter Honeth, Utbildningsdepartementet, ansåg att den kliniska forskningen stått mycket i centrum och gör det fortfarande. Han menade att stora delar av delbetänkandet som kom för ett år sedan från Olle Stendahls utredning avspeglas i forskningspropositionen och förklarade att en viktig fråga är hur universitetssjukhusen ska drivas i framtiden. I forskningspropositionen är den kliniska forskningen ett huvudtema. Där föreslås förstärkta basresurser för universiteten och även om det inte sägs direkt att de är avsedda för klinisk forskning så är det viktigt att de är avsedda också för denna del av forskningen. Den stora ändringen i fråga om basresurserna är att de är kopplade till kvaliteten på forskningen. Peter Honeth ansåg det viktigt att förstärka basresurserna, men också att forskningen har bra kvalitet. Ett problem är att för mycket medicinsk forskning inte har tillräcklig hög kvalitet. Det är bra att forska inom breda områden men även där ska det vara god kvalitet. Systemet med ALF-medel kan förändras men det är ett tungt arbete som möter mycket motstånd och huvudmännen har ett stort ansvar. Björn Klinge påpekade att SBU i sina rapporter pekar ut kunskapsluckor. Frågan är om det kan utnyttjas som styrmedel för att prioritera forskning om frågor som är obesvarade. Peter Honeth framhöll att vi i Sverige inte kan forska inom alla områden och därför måste prioritera, men det är inte politikernas sak att göra utan ska skötas av professionen och forskningsråd. Ett grundläggande problem är att forskningen har för svag ställning inom vården. Det ser vi när det gäller ALF-pengarna som används slentrianmässigt och delas ut i för små potter. Undervisningssjukhusen ska inte bara ha bra vård utan också bra forskning. Det är viktigt att forskningen kommer in i utbildningen. Det håller i dag på att bli ett betydande problem att för få läkare går vidare till forskning. Hälsa och ohälsa Miljöpartiets folkhälsopolitiska talesperson, Gunvor G Ericson, tyckte att forskningspropositionen missar vad som skapar hälsa och ohälsa. Det borde ha varit mer fokus på sociala faktorer och arbetsliv. Det är viktigt att forskningsresultat omsätts i handling och det råder i dag brist på implementeringsforskning. Den statliga forskningspolitiken ska stimulera både nyfikenhetsforskning och tilllämpad forskning. Det är viktigt med olika perspektiv i den kliniska forskningen, det vill säga att det finns olika yrkesgrupper som forskar. Vi behöver stimulera flera att bli forskare och bör då exempelvis undersöka hur man kan kombinera forskning med att vara småbarnsförälder. Vårdforskningen har utvecklats för att det har funnits incitament för det och därför inger Vårdval Stockholm oro eftersom där inte finns några incitament för klinisk forskning. I vårdvalsmodellen har man inte räknat med att forskning också kostar pengar. Se möjligheter Socialdemokraternas talesperson i högskolefrågor, Mikael Damberg, beskrev klinisk forskning som ett mycket viktigt område för den praktiska sjukvården, men också för hela Sverige och för exporten; tio procent av befolkningen arbetar i vården. 10
12 Det gäller att se möjligheterna, vad forskningen kan ge vården och landstingen. Det krävs ekonomiska insatser och landstingen har inte tagit ansvar för den kliniska forskningen utan där behövs prioriteringar. Det är viktigt med samarbete, vilket dock är otydligt i forskningspropositionen. Jag är kritisk mot att regeringen i propositionen gått in med för stor detaljstyrning. Har den verkligen tillräcklig kunskap för det? Det går inte att tala om klinisk forskning utan att tala om hur vården organiseras. Exempelvis finns i Vårdval Stockholm, så vitt jag vet, inget avtal med olika vårdgivare där utbildning och forskning finns med. Om det kommer fler sådana system kommer forskningen att trängas undan. Det behövs en nationell samling för forskningspolitiken, ansåg Mikael Damberg. Samverka för att lyckas Moderaternas talesperson i socialpolitiska frågor, Cecilia Widegren, pläderade för samverkan som grunden för att lyckas i forskningen. I dag går minst 4,5 miljarder kronor till klinisk forskning. Frågan är om resurserna används till rätt saker eller om de kan användas bättre? Sverige har halkat efter många år och jag tror att det finns för mycket revirbevakning bland annat mellan forskare och mellan landstingen. Alliansregeringen gör en unikt stor satsning. Nu går fyra procent av BNP till forskning och det måste tas till vara väl av forskarna som inte bara kan skrika efter mer. så implementeringsforskningen är viktig. På detta område görs inte tillräckligt mycket i dag. Den behöver därför prioriteras. Diskussion och debatt under ledning av Eva Nilsson Bågenholm Svårare rekrytera Hans Hjelmqvist påpekade att den som rekryteras till forskare i dag är färdig om fyra år. Rekryteringen har blivit svårare, bland annat därför att meritvärdet är alldeles för lågt till följd av att politikerna genom flera olika beslut har sett till att det har blivit så. Hans hjelmqvist frågade sig även varför det inte är ett krav att vara forskare för att bli chef i sjukvården. Om ni hjälper till att se till att meritvärdet för forskning höjs så kommer vi att få se en kö till forskarutbildningen, menade Hans Hjelmqvist. Forskningsfestival Folke Sjöqvist pläderade för att återinföra kliniska amanuenser även om de kan kallas något annat; huvudsaken är funktionen, att på heltid syssla med undervisning och forskning. Varför inte arrangera en forskningsfestival, frågade han slutligen och drog parallellen till melodifestivalen. Det är inte förbjudet att forska på sin fritid och om man tycker det är så roligt som jag gör kan man inte låta bli att forska, inte ens på lördagar och söndagar, avslutade Folke Sjöqvist. Länken mellan laboratoriet och patienten är oerhört viktig och det finns mycket att fundera över när gäller hur den fungerat hittills. All klinisk forskning är till för att ge människor bättre hälsa. Vi vet mycket om hur livsstilen påverkar 11
13 Bilaga 1 Presentation av Olle Stendahl, professor vid Linköpings universitet
14
15
16 Bilaga 2 Presentation av Göran Stiernstedt, chef för SKL:s avdelning för vård och omsorg
17
18 Bilaga 3 Presentation av Anna Nilsson Vindefjärd, direktör för forsknings- och innovationsteknik inom LIF
19
20
21 Bilaga 4 Presentation av Lars Jerdén, forskande allmänläkare och sekreterare i Folkhälsoinstitutets vetenskapliga råd
22
23 Bilaga 5 Presentation av Folke Sjöqvist, professor emeritus i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet
24
25
Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning
Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Ingen intressekonflikt. 1 En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Fredrik Scherstén Klinikchef Kliniken för kranskärlssjukdom,
Läs merForskning och utveckling inom landstinget
Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,
Läs merLandstingsstyrelsen. Remissvar avseende delbetänkandet Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) Ärendet
1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Landstingsstyrelsen Remissvar avseende delbetänkandet Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) Ärendet Utbildningsdepartementet har
Läs merForskningspolitiskt program
Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde är
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merForskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merKarriärvägar för klinisk forskning på Skånes Universitetssjukhus. Professor Ingemar Petersson Forskningschef Stab forskning och utbildning SUS
Karriärvägar för klinisk forskning på Skånes Universitetssjukhus Professor Ingemar Petersson Forskningschef Stab forskning och utbildning SUS Klinisk forskning SUS Finansiering Tjänster och anställningar
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merInför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar
Tack för möjlighet att ge synpunkter på dessa diskussionspunkter. Dessa frågor har diskuterats i styrelsen för Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) och svaren finns markerade i rött i direkt anslutning
Läs merSYLF:s forskningspolicy. - Fem mål för att främja klinisk forskning.
SYLF:s forskningspolicy - Fem mål för att främja klinisk forskning. Oktober 2008 reviderad augusti 2010 Innehåll Varför är klinisk forskning viktig och varför ska just läkare forska? 1 Lägesbeskrivning
Läs merFoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef
FoU-delegation 20170124 Jonas Bonnedahl Forskningschef Regional Life-science strategi Uppdrag från regionsjukvårdsledningen: Att utforma förslag till en långsiktig strategi för sjukvårdsregionens arbete
Läs meratt fortsätta utveckla en beredningsprocess som stöder klinisk behandlingsforskning av högsta kvalitet och relevans.
STRATEGISK PLAN FÖR KLINISK BEHANDLINGSFORSKNING 2017-2019 Visioner och mål Kommittén för klinisk behandlingsforsknings (KKBFs) övergripande målsättning är att långsiktigt etablera högkvalitativ och effektiv
Läs merUtredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster kan införas
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2018-10-11 Diarienummer 180024 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Regionstyrelsen Utredningsuppdrag 18/04 - Redovisa en modell för hur kvalitets/kombinationstjänster
Läs merNorrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa
Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård Ett lyft för befolkningens bästa Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Norrbotten har stora
Läs merForskning som specialist eller ST-läkare i allmänmedicin. Varför behövs du? Och hur gör du?
Forskning som specialist eller ST-läkare i allmänmedicin Varför behövs du? Och hur gör du? Varför behövs primärvårdsforskning? Forskning behövs för att utveckla vården o Riktlinjer o Organisation o Finansiering
Läs merPatienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon
SKLs positionspapper om klinisk forskning Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård idag och i morgon Bertil Lindahl f.d. forskningsstrateg SKL - Samma fråga diskuteras
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merForskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018
2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska
Läs merSammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare)
Sammanhållen karriär som klinisk forskare/forskande kliniker (läkare) vid UmU och VLL Landsting Forskar AT läkare (postdoc el. doktorand) Bilaga 1 Månaderna betalas ur handledares anslag (inkl ALF) eller
Läs merInför regeringens forskningspolitiska proposition
Inför regeringens forskningspolitiska proposition Förslag och förväntningar från Sveriges Läkarförbund 2015-10-27 Sveriges läkarförbund 2015 Heidi Stensmyren, Ordförande, Sveriges läkarförbund Sofia Rydgen
Läs merÖversyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
Läs merUFV 2003/39 CK 2003-0036
1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merSjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv. Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö
Sjukhusfysikerns framtid ur ett akademiskt perspektiv Lars E. Olsson Lunds Universitet Translationell Medicin, Malmö Nuläge legitimerad utbildning 5 år hög andel med forskarutbildning 35% med forskarutbildning
Läs merFramtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Läs merPM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer
PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer Bakgrund: Klinisk forskning omfattar sådan forskning som använder hälso- och sjukvårdens
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs merVem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?
Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av
Läs merStarka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87
Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merDen svenska Vi anser att orsakerna
Den svenska hälso- och sjukvården har många kvaliteter. Trots det är vårdkrisen ett faktum. Vi kan ofta läsa om bemanningsproblem, stängda vårdplatser och vårdköer där patienter till och med dör i väntan
Läs merVerksamhetschefens roll och ansvar vid en klinisk läkemedelsprövning
Verksamhetschefens roll och ansvar vid en klinisk läkemedelsprövning Magnus Janzon Verksamhetschef, Överläkare, Docent Kardiologiska kliniken Hjärt- och Medicincentrum 181120 Disposition Bakgrund Huvudmannaavtal
Läs merALF-info maj Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar
ALF-info maj 2016 Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar ALF = Samverkan Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso och sjukvården
Läs merAvtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) s förvaltning SLL Forskning och innovation Jan Andersson 2017-09-25 s forskningsberedning Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga
Läs mer2 Fördjupad samverkan
Regionalt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården 1 Region Skåne och Lunds universitet träffar
Läs merForskning och utbildning inom hälso- och sjukvård. Mats G Karlsson
Forskning och utbildning inom hälso- och sjukvård Mats G Karlsson Introduktion Aktörer inom FoU Forskningsprocessen RÖL organisation för FoU Forskningsfinansiering och utvärdering Universitetssjukvård
Läs merSOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
Läs merForskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merFuture Faculty enkät januari 2011
Future Faculty enkät januari 2011 Om yngre forskares förhållande vid medicinska fakultetens Majoriteten av de som svarade på enkäten var i 30-45 års åldern (Fig 1) och lite mer än hälften var kvinnor (Fig
Läs merALF Mål- och Strategidokument
ALF Mål- och Strategidokument 2012-2014 Samverkan mellan Västerbottens Läns Landsting, Jämtlands Läns Landsting, Norrbottens Läns Landsting, Lanstinget Västernorrland och Umeå Universitet 2 Mål- och strategi
Läs merPresentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,
Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, 2017-03-22 UU är ett brett universitet Stora skillnader mellan verksamheter (små ämnen utan externmedel, stora
Läs merEffektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merForskningsbokslut 2014
HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se
Läs merKampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF
Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF Kampen om talente - hva gjør vi? - Arbetsvillkoren för de enskilda forskarna börjar bli så dåliga
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merRegion Skånes strategiska handlingsplan för forskning inom hälso- och sjukvården
Region Skånes strategiska handlingsplan för forskning inom hälso- och sjukvården Fastställd av regionstyrelsen 2015-12-10, 205 Vision: Forskning av hög nationell och internationell kvalitet till nytta
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merPrimärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens
Läs merFrån student till docent
VECKAN 2015 Från student till docent Handlingsplan för att underlätta för medarbetare att göra en parallell klinisk och akademisk karriär. Mats Hammar, KK, Linköpig VECKAN 2015 Jävsdeklaration: Jag har
Läs mer20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN
20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs mer(6) Forskningsbokslut
2018-02-20 1 (6) Forskningsbokslut Principerna för mått Principerna för val av gemensamma mått har varit att måtten skall vara relevanta, mäta olika dimensioner och möjliga att ta fram, användbara för
Läs merSverige som ledande forskningsnation inom Life Science?
Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären
Läs merSaknas: 1 400 läkare
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merFORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015
Bilaga 4b. Institutionen för hälsovetenskaper FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015 Förord Institutionens forskningsstrategiska plan utgör institutionsstyrelsens direktiv till prefekten och ledningsgruppen
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE. Landstingsstyrelsens förvaltning LS Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-10-22 LS 0602-0316 Landstingsstyrelsen Avrapportering av projekt om uppbyggnad av ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första
Läs mer(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
Läs merHur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merDelegationens uppdrag:
Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merVarför satsa på klinisk forskning?
Varför satsa på klinisk forskning? Forskningens dag Falun 2017-10-18 Gunilla Enblad Ur Olle Stendahls utredning 2009: Vad är klinisk forskning? Den definition som utredningen utgår från är att klinisk
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merRemissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier
2014-04-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Svenska Läkaresällskapet ställer sig
Läs merVRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur
VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs merLägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merNÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER?
NÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER? Seminarium i Almedalen 4 juli 2016 Arrangörer: Roche, Bröstcancerföreningarnas Riksförbund (BRO) och Dagens Medicin Agenda SE/PERJ/0816/0002 Ett register
Läs merFörbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?
Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merMedtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram
Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk
Läs merBilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Di
Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Diskussioner har förts separat inom avdelningarna under
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs merAlumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3
Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk
Läs merDirektiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning
Beslut ALF-kommittén 2015-10-06 Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning 1. Bakgrund Den 1 maj 2015 trädde ett nytt regionalt avtal mellan Umeå universitet och Västerbottens
Läs merLäkare som forskar. länken mellan medicinsk forskning och sjukvård
Läkare som forskar länken mellan medicinsk forskning och sjukvård Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Svensk forskningspolitik 6 Varför behöver Sverige forskande läkare? 7 Läkemedelsindustrin 9 Trender
Läs mergodkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Lundqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-09-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (3) HSN 2017-0969 Förslag till huvudinriktning för utredningen av Vårdval
Läs merFramtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)
YTTRANDE Datum Diarienummer 2019-02-11 1.1.3-2018-07140 GD-2019-25 Handläggare Jeanette Johansen Ert diarienummer U2018/04219/UH Utbildningsdepartementet u.remissvar@regeringskansliet.se Framtidens specialistsjuksköterska
Läs merEnkätundersökning Almedalen 2013-06-25
Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen
Läs merPrövningar för svensk medicin och Starka tillsammans Vad har hänt? Vårdhuvudmannaperspektivet
Prövningar för svensk medicin och Starka tillsammans Vad har hänt? Vårdhuvudmannaperspektivet Bertil Lindahl, forskningsstrateg; Det snabba svaret En hel del! Det komplexa svaret En hel del, men det krävs
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merDriftsformer för sjukhus
Utbildningsutskottets yttrande 2006/07:UbU1y Driftsformer för sjukhus Till socialutskottet Socialutskottet har den 20 mars 2007 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över
Läs merEtt gott liv för alla i Östergötland
Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-
Läs merEtt gott liv för alla invånare
Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.
Läs merStiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet
Läs mer