Hälsa, lärande och arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa, lärande och arbete"

Transkript

1 Hälsa, lärande och arbete Att stimulera ungas väg ut på arbetsmarknaden - en slutrapport av utvärderingsinsatser av Ung i Ängelholm Utvärderare Jan Karlsson

2

3 Ung i Ängelholm är ett projekt som finansieras med stöd av Europeiska socialfonden.

4 Jan Karlsson

5 Innehållsförteckning Sammanfattning av slutsatser från utvärderingsinsatserna av Ung i Ängelholm Inledning... 3 Rapportens disposition... 3 Definitioner av begrepp... 3 Syfte med utvärderingsinsatserna... 4 Lärande utvärdering... 4 Översiktlig beskrivning av Ung i Ängelholm... 5 Utvärderarrollen och genomförda utvärderingsinsatser... 5 Del I Uppstart och genomförande av projektet... 7 Utvärderingsmetoder som använts under för Ung i Ängelholm Metodexperiment - KASAM-enkät för de deltagande ungdomarna... 7 Fokusgruppintervjuer med deltagarna... 7 Fokusgrupp intervju med personalgrupp och intervju med projektägaren... 8 Deltagarna i programmet... 8 Omfattningen av ungdomsarbetslöshet... 8 Unga arbetslösas psykiska problem Känsla av sammanhang, KASAM Kunskaper, förmågor och individuellt lärande Utvärderingen av deltagarnas lärande och KASAM Syfte med deltagarstudien Resultatredovisning Grupp 1 intervjuer 1 & Kunskaper som deltagarna upplever de fått under första månaden Förmågor som deltagarna fått under första månaden Kunskaper som deltagarna upplever de fått under andra månaden Förmågor som deltagarna fått under andra månaden Resultatredovisning intervjuer med deltagare i grupp 2, 3 och Efter 1 månad i programmet Efter 2 månader Intervjuer med deltagarna efter sex månader Sammanfattande diskussion och slutsatser om programmet Ett allvarligt problem för Ängelholm Ung i Ängelholm - deltagarnas lärande, KASAM och empowerment Slutsatser och rekommendationer till personal och styrgrupp Personalens arbete i Ung i Ängelholm... 24

6 Lärande i en organisation en fråga om både utveckling och anpassning Projektgruppens olika faser Stadium 1: Tillhörighet och trygghet Stadie 2: Opposition och konflikt Stadie 3: Tillit och struktur Stadie 4: Arbete och produktivitet Stadie 5: Gruppens upplösning Resultat av fokusgruppintervju med personalgruppen i Ung i Ängelholm våren Utmaningar med arbetet i programmet Personalens upplevelser av svagheter i och hot mot projektet Styrkor och möjligheter personalen upplever med projektet Resultat av intervju med projektägaren i Ung i Ängelholm våren Sammanfattning av projektägarens upplevelser av projektet Sammanfattande diskussion och slutsatser efter intervjuer med personalgrupp och projektägaren Generella slutsatser Del II Utveckling av projektet och förberedande implementering av Ung i Ängelholm Professionella nätverk Ungdomsnätverket i Ängelholm en modell Utvärdering av Ungdomsnätverket i Ängelholm Uttalade syften med Ungdomsnätverket Att skapa ett hållbart nätverk Utvecklingsområden för nätverket Slutsatser Ungdomsnätverket i Ängelholm En väg in modell för unga arbetssökande Dialogmöte med ungdomar om att vara arbetssökande i Ängelholm och deras uppfattningar om En väg in- konceptet Hur det upplevs att vara ung och arbetssökande i Ängelholm Att vara ung och arbetssökande specifikt i Ängelholms kommun Förbättringar som ungdomarna önskar för arbetssökande Slutsatser av dialogmötet med ungdomar om att vara arbetssökande i Ängelholm En Väg In- konceptet Vilka fördelar finns det med en mötesplats för unga arbetssökande? Vilka nackdelar finns det med en mötesplats för unga? Vad mer skulle kunna finnas i huset som ungdomar saknar i staden? Slutsatser om ungdomarnas uppfattningar om En väg in-konceptet... 40

7 Entreprenörskolan En kvalitativ utvärdering av Entreprenörskolan Vad deltagarna tagit med sig från föreläsningarna i Entreprenörsskolan Konkreta val och beslut som deltagarna gjort i sitt eget entreprenörskap efter att deltagit träffarna.. 42 Hur deltagarna tänker förverkliga sitt företagande Slutsatser från utvärderingen av Entreprenörskolan Förberedande implementering av Ung i Ängelholm Implementering av ESF-projekt - problem eller möjligheter!? Att tänka framåt - konsekvenserna av strategierna på policy- organisations-och projektnivå Utvecklingen i projektet och förberedande implementering - en reflekterande självvärdering gjord av personalen Självvärderingens genomförande och avsikt Projektets förutsättningar Processen, projektets genomförande Projektets resultat Sammanfattande analys och slutsatser Bilagor... 54

8 Sammanfattning av slutsatser från utvärderingsinsatserna av Ung i Ängelholm Ungdomsarbetslösheten är en av de största samhällsutmaningarna i hela västvärlden. I Europa har Sverige har utmärkt sig genom att vara ett av de länder som sedan mitten av 1990-talet haft ovanligt hög ungdomsarbetslöshet i förhållande till den totala arbetslösheten i landet. Ängelholms kommun är inget undantag i detta fall, och 2011 startades projektet Ung i Ängelholm med avsikt att stödja ungas väg till egen försörjning. Detta projekt har kontinuerligt haft stöd genom lärande utvärdering av Jan Karlsson, fil. doktor i pedagogik med inriktning arbetsliv, och verksam som forskare och lärare vid Högskolan i Halmstad. I rapporten ingår både teoribakgrund och forskningsbaserad fakta som komplement till de olika utvärderingsdelarna. Här nedan följer en sammanfattning av slutsatser från de olika utvärderingsinsatser som gjorts i projektet. I Del I finns utvärderingar som handlar om uppstart och genomförande av projektet under I fokusgruppintervjuer med deltagande ungdomar i programmet och med fokus på lärande och hälsa/kasam framkom att projektet Ung i Ängelholm på en mängd sätt gynnar ungdomarnas lärande, kunskap och förmågor i att hantera sin situation som arbetslösa. Programmets innehåll och deltagandet i projektet har positiv inverkan på deras känsla av sammanhang (KASAM), och ökade möjligheter att nå personliga mål på arbetsmarknaden. Resultaten visar att ungdomarnas psykiska hälsa och välmående ökar, samt förmågan att hantera vardagen mer tillfredställande. Men flera deltagare upplever det svårt att få någon längre praktik eller anställning. Av dem är det ofta deltagare som tidigare inte har någon arbetslivserfarenhet, eller saknar körkort, eller/och stöd från föräldrar eller vänner, har en ansträngande ekonomisk situation, eller har en gymnasial yrkesutbildning med föråldrade inslag, eller själv har en begränsande attityd och ovilja till att ta vissa erbjudna arbeten som delmål på vägen till en längre anställning. Totalt har dock programmet varit framgångsrikt att hjälpa ungdomar ut på arbetsmarknaden där 65 % av ungdomarna har fått jobb eller börjat studera. I utvärderingarna genom fokusgruppintervjuer med personal och intervju med projektägare framkom att den interna samverkan/samarbetet i personalgruppen fungerar bra och de olika kompetenserna och rollerna kompletterar varandra fint. Innehållet i programmet kunde vid tidpunkten utvecklas mer vad gäller att få ungdomarna att inse vikten av att ta jobb som erbjuds, och som ett led i att nå sina långsiktiga och högt ställda mål och drömmar. Inte minst för att nå egenförsörjning och få arbetslivserfarenhet. En styrka med projektet har varit arbetsgruppens sammansättning som har en hög kompetens för att genomföra arbetet på ett framgångsrikt sätt. Även ansvarig hos Ängelholms näringsliv har bidragit mycket genom sin medverkan och sitt engagemang, liksom arbetsförmedlingens representanter i projektet. I Del II av denna rapport finns utvärderingarna under som handlar om utveckling av projektet och dess förberedande implementering. Här visade fokusgruppintervju med Ungdomsnätverket i Ängelholm att de yrkesverksamma i ungdomsnätverket upplever att nätverket ger nya möjligheter till samarbeten kring ungdomar i Ängelholm vilket undviker att någon faller mellan stolarna. Nätverket har också bidragit till bättre samverkan mellan, kommunen, Ängelholms näringsliv, och Arbetsförmedlingen, vilket gagnar arbetssökande ungdomar på ett helt nytt sätt. Styrkan i nätverket ligger i den stora bredden av olika kompetenser och olika inriktningar att arbeta med ungdomar i Ängelholm, som alla i nätverket kan dra nytta av. Utvecklingsområden som identifierats för nätverket finns bland annat i förbyggande av kriminalitet genom att unga får kontakt med näringslivet, tydligare kopplingar mellan skola och näringsliv, samt att inkludera mer arbete med ensamkommande flyktingbarn. Ytterligare personal som kan ingå i nätverket kan vara skolkuratorer samt någon från barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Idag inriktas nätverkets gemensamma arbete genom en modell som framtagits av projektgruppen i Ung i Ängelholm, vars syfte är att identifiera processer och arbetsområden för ungdomsnätverkets professioner i stödet för ungdomars väg till arbete och högre utbildning. 1

9 I dialogmötet med unga arbetssökande i Ängelholm och deras uppfattningar om En väg inkonceptet framkom att vara ung och arbetssökande innebär ofta att ha dålig ekonomi, vilket resulterar i konstant oro för egenförsörjning och att många av de arbetssökande ungdomarna vittnade om att de hamnar utanför den egna vänkretsen. Flera känner sig utpekade som arbetssökande i en liten stad som Ängelholm och har innan deltagandet i Ung i Ängelholm, upplevt brist på stöd från kommunen och arbetsförmedlingen i att komma ur sin nuvarande situation. Ungdomarnas uppfattningar om En väg inkonceptet var generellt mycket positiv. Denna skulle möjliggöra en helt ny form av mötesplats för unga arbetssökande, menade man. Viktigt är dock att det finns ett arrangerat program liknande Ung i Ängelholm, för att skapa rutiner i vardagen, och att det bör finnas en nära kontakt med handledare. Läget bör vara centralt men inte mitt i centrum, för att undvika distraktioner, samt att ett frivilligt deltagande är viktigt så att inte dit-tvingade skapar en negativ stämning för övriga engagerade i gruppen. Entreprenörskolan genomfördes som en föreläsningsserie för första gången under sex veckor hösten Initiativtagare var projektmedarbetarna i Ung i Ängelholm och genomfördes tillsammans med Ängelholms näringsliv. Syftet med entreprenörsskolan var att inspirera till entreprenörskap, men också att ge konkreta råd och tips till nyföretagare i Ängelholm, och riktade sig till alla kommuninvånare. Gensvaret blev över förväntan stort med i snitt 85st deltagare per träff, vilket är mycket för en mindre stad som Ängelholm. I utvärderingen med deltagare från Entreprenörskolan upplevde 97 % av de tillfrågade deltagarna att Entreprenörskolans innehåll hade varit givande eller mycket givande. Deltagarna har fått ökad motivation till att starta eget företag genom föreläsare som varit goda exempel. Man upplevde att vid föreläsningarna hade man träffat likasinnade och byggt egna kontakter och nätverk. Deltagarna hade fått både struktur och verktyg så att de egna företagsidéerna kunnat konkretiseras. Flera hade nu startat upp eget företag och upplevde att de fått hjälp med att våga ta steget och hur man kommer igång med hjälp av olika instanser och myndigheter. I den avslutande och reflekterande självvärderingen genomförd av personalen i Ung i Ängelholm våren 2014 är slutsatserna om projektets starka sidor att man i modellen för ungdomsnätverket har tagit fram en modell för samverkan som går i linje med strukturen för kommunens nya organisation. Man har fått indikationer från kommunledningen att ungdomsnätverket ses som en möjlig arena för samarbete kring ungdomsfrågor i kommunal regi. Arbetsmarknadsprogrammet för unga bygger på ett nära samarbete med näringsliv, kommun, föreningar och andra organisationer för att ungdomarna snabbt ska komma i sysselsättning. Styrkan ligger i att tillämpa en nära, individuell coachning och lyssna till deltagarnas behov. Man fokuserar på en matchning för varje deltagare till en praktikplats som är anpassad utifrån deltagarens intresseområden. Detta har visat sig ge goda resultat och är uppskattat av både deltagare och de aktörer i näringslivet som engagerat sig i programmet. Entreprenörsinriktningarna har främjat entreprenörskap i kommunen ur flera perspektiv. Det har bistått unga kring företagsamhet och entreprenörskap. I projektet har dessutom man skapat en arena för alla kommuninvånare kring eget företagande för att åstadkomma rotation på arbetsmarknaden och på så sätt skapa arbetstillfällen. Det kanske viktigaste av allt, är att man genom Ung i Ängelholm skapat och synliggjort en snabbare väg för unga att nå ut i arbete genom att förenkla för företag att engagera sig för att få ut fler ungdomar i jobb. Budskapet är att både små som stora engagemang är värdefulla. Angelägna förändringar för framtiden är att projektverksamheterna blir implementerade i kommunal verksamhet, så att man kan arbeta mer långsiktigt och förankra de erfarenheter man fått under projektets gång. Man vill se att projektet övergår i en ny verksamhet som en del av kommunens organisation med en fysisk plats för att fortsätta bedriva detta arbete. På denna fysiska plats har personalen i projektet planerat att bedriva ett arbetsmarknadsprogram för unga, erbjuda studievägledning, ha drop-in för individuell coachning samt erbjuda olika events kring entreprenörskap och andra ungdomsfrågor. Det är möjligt att driva detta via en kommunal budget och man har lagt fram detta genom ett förslag till kommunledningen. 2

10 Inledning Detta är slutrapporten av utvärderingsinsatserna i projektet Ung i Ängelholm, som varit finansierat av Europeiska socialfonden (ESF). Denna bygger på en utökad och reviderad version av den tidigare delrapporten Att lära för (arbets)-livet, Jan Karlsson (2012). Det finns ett antal avsikter med denna rapport. Dels ska den kunna användas som ett samlings- och inspirationsdokument till personalens fortsatta arbete med implementering av projektet in i Ängelholms nya kommunorganisation, vilket sker under hösten Den ska även kunna bidra till beslutsunderlag för kommunens politiker och tjänstemän i fortsatta satsningar för unga arbetslösa. Rapporten ska också samtidigt också vara en röst åt ungdomars erfarenheter av sin situation som arbetslösa och medverkande i Ung i Ängelholm. Denna rapport är en lärande utvärdering vilket innebär att utvärderingsinsatserna sker kontinuerligt och att både deltagares, personals och samverkande organisationers lärande är i fokus. Lärandeansatsen kopplas även till teorier inom aktuell forskning, vilket är något som ofta har saknats i tidigare ESF-utvärderingar. Enligt en rapport som analyserat lärandeansatsen i 38st ESF-projekt kommer man fram till att: Hälften av rapporterna saknar teoribakgrund eller forskningsanknytning. Generellt sett minskar detta värdet med rapporten för utomstående läsare 1. Denna rapport ska alltså kunna läsas av utomstående intressenter och vara till nytta i deras olika verksamheter som involverar arbete med unga arbetslösa, lärandeprocesser i arbetslivet, eller för skapande av olika arbetsmarknadsprojekt. Innehållet avser också återspegla logiken i utvärderingsprocessen med utgångspunkt i de olika delar som utvärderas i projektet; deltagare i de olika insatserna, personal och medverkande organisationer styrgrupp. Rapportens disposition Rapportens inledande avsnitt behandlar vad syfte och vad lärande utvärdering är för typ av förhållningssätt, samt vilka utvärderingsmetoder som används. Rapporten är sedan indelad i två delar som var för sig representerar de olika aktiviteter som skett inom projektet Ung i Ängelholm: Del I Uppstart och genomförande av projektet med fokus på ungdomarna i programmet, personalen och projektägare. Del II Utveckling av projektet och förberedande implementering med fokus på professionellt ungdomsnätverk i Ängelholm, Entreprenörskapskola och en modell En väg in för unga arbetssökande i Ängelholm Varje del har en teoretisk bakgrund som grundar sig på tidigare forskning inom området för ungdomsarbetslöshet, lärande i arbetslivet, hälsofrämjande perspektiv och analyser av tidigare arbetsmarknadsprojekt. Delarna representerar också de områden där utvärderingsinsatserna gjorts. Detta har möjliggjort en större delaktighet för personal och ansvariga. Både av att kunna förstå och använda sig av utvärderingsinsatserna, för att utveckla och implementera projekterfarenheter, inom de olika organisationerna som medverkar i Ung i Ängelholm. Definitioner av begrepp Med begreppet program avses de första åtta veckorna av projektet, då deltagarna främst ägnar sig åt olika utbildande aktiviteter. Projekt är hela ESF-projektet Ung i Ängelholm, som totalt pågår under sex månader, inklusive programdelen. Projektet ingår som en del i en större kommunsatsning Kraftsamling Ängelholm. Projektägaren är den som är huvudägare av projektet, chef på Resurscenter i Ängelholms kommun. Projektledaren är den som leder och fördelar arbetet i projekt/arbets-/personalgruppen Processledare är den som är ansvarig för att leda arbete och undervisning inom programmet. 1 Sävenstrand, A. (2011, sid 12). Lärandeansatsen i 38 utvärderingsrapporter inom Socialfonden - En första granskning sommaren SPEL strategisk påverkan och lärande. Europeiska Socialfonden. 3

11 Webb/IT-ansvarig är projektets egen resurs för att bygga upp en hemsida och digital plattform för projektet. Samverkande parter är; Socialförvaltning & Resurscenter (Ängelholms kommun), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Ängelholms näringsliv. Styrgrupp består av personer som representerar de olika samverkande organisationerna med projektägaren som ordförande. Syfte med utvärderingsinsatserna Det övergripande syftet med utvärderingsinsatserna är att studera hur deltagarnas medverkan i Ung i Ängelholm inverkat på deras lärande, och arbetslivsförberedande kunskaper och förmågor. Även att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för ungdomarnas känsla av sammanhang (KASAM) och personliga mål till egenförsörjning. Avsikten är också att dokumentera de samverkande partnernas erfarenheter. Främst med fokus på lärande och dess betydelse för utvecklingen av arbetsmetoder, rutiner och implementeringen av dessa, så att organisatoriskt lärande och mer långsiktiga effekter möjliggörs. Lärande utvärdering Utvärderingen av Ung i Ängelholm kommer att ske genom lärande utvärdering 2 vilket innebär att utvärderingsinsatserna kommer att ske tidigt och sedan genomföras regelbundet under hela projektet. Här kommer finnas en betoning på interaktion och dialog där de olika medverkande samverkar och tar del av varandras erfarenheter av att vara delaktiga i projektet. Syftet med denna form av lärande utvärdering är flerfaldig: 1. Att utveckla vetenskaplig och hållbar kunskap om programmet och de kunskaper som finns om aktiviteterna i förhållande till resultat och effekter. 2. Att ge underlag för förbättringsåtgärder. 3. Att bidra till individuellt lärande. För deltagarna i form av kunskaper och förståelse, samt färdigheter och förmågor för att uppnå sina personliga mål med programmet. För ansvariga projektmedarbetare i programmet i form av nya kunskaper, perspektiv och arbetssätt. Den lärande utvärderingen ska också bidra till ett organisatoriskt lärande för de parter som samverkar i projektet, t ex i form av förbättrade rutiner för verksamhetsutveckling och uppföljning. 4. Den lärande utvärderingen har också en upplysningsfunktion genom att ge underlag till offentlig debatt, opinionsbildning och lärande om innehållet i programmet Ung i Ängelholm, samt kunna vara en modell för liknande program både i Sverige och internationellt. 5. Denna form av utvärdering sker under hela det pågående programmet med syfte att dokumentera processen och för att ge underlag till kontinuerliga förbättrings- och utvecklingsinsatser. 6. Utvärderingen utformas och genomförs i samverkan mellan utvärderare och de som berörs av utvärderingen deltagare, personal och samverkanspartnerna. 7. Utvärderingen genomförs i en process där insamling och analys av data varvas med gemensamma dialogseminarier med fokus på feedback, validering och tolkning av resultat, samt diskussion och planering av åtgärder. Datainsamlingen sker genom metoder som enkäter, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer. 2 Jämför Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., & Sjöberg, K. (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur AB. Lund 4

12 Översiktlig beskrivning av Ung i Ängelholm Projektet är ett samarbete mellan Ängelholms kommun där Resurscenter och socialförvaltningen ingår, samt med Arbetsförmedlingen i Ängelholm och Ängelholms Näringsliv. Deltagarna i Ung i Ängelholm ges möjlighet till tre olika faser i projektet, Klara?, Färdiga och Gå. Klara-fasen är för ungdomar med särskilda behov där det finns förberedande samtal, kartläggning, och möjligheter till utredning för att bestämma val av insats. Detta görs genom samverkan mellan de olika myndigheterna som deltar i projektet och möjliggör en handlingsplan så att ungdomen inte riskerar att hamna mellan stolarna på grund av differentierad och splittrad myndighetsutövning. Därefter följer det fyra veckor som har en stark betoning på den personliga utvecklingen med kunskaper och olika praktiska övningar för att bli redo för den kommande fasen i programmet och arbetslivet. Denna del kallas för Färdiga, se Figur2. Den sista delen av programmet handlar om att koppla samman lärdomar från Färdiga-fasen med kunskaper som är direkt relaterade till arbetslivsförberedande innehåll, som praktik, jobbsökande, egenföretagande eller studier. Förberedande samtal Utredning Val av "rä7 insats" Samverkan mellan myndigheter En handlingsplan Klara? Färdiga... MoBvaBonshöjande Jobb förberedande Sä7a personliga mål Starta personliga processer Självkännedom IdenBfiera sina talanger PrakBk i rä7 syle Nätverkande KreaBvt jobbsök Entreprenörskap Rekryteringsträffar Föreläsningar Projekt Evenemang Gå! Figur 2. Översikt av innehåll och genomförandeprocessen för deltagande ungdomar i Ung i Ängelholm Denna fas kallas för Gå och som namnet antyder ska nu deltagarna kunna köra loppet mot målet av egenförsörjning genom att ha goda kunskaper och förmågor i hur man tar sig fram på arbetsmarknaden som arbetssökande. Utvärderarrollen och genomförda utvärderingsinsatser Under hela projekttiden från september 2011 till juni 2014 av projektet Ung i Ängelholm har utvärderaren, jag själv Jan Karlsson, deltagit i olika möten med personal, projektägare och styrgrupp. Min roll har varit att delta i de olika processer som funnits från början i mobiliseringsfas och fortsatt arbete i projektet. Intentionen har varit att bistå personal och styrgrupp i deras arbete i mina roller som arbetslivsforskare, utvärderare, projektutvecklare genom att fungera som en dialogpartner och kritisk vän. Jag har intervjuat olika deltagare och personalgrupper, samt informerat styrgruppen om de olika faserna och pågående resultat av denna lärande utvärdering. Genom detta skapas en fortlöpande struktur av lärandeprocesser för både deltagare, ansvarig personal och de samverkande parterna. Översikt av de olika utvärderingsinsatserna: Del I Uppstart och genomförande av projektet Fokusgruppintervjuer med deltagare med fokus på lärande och hälsa/kasam Fokusgruppintervjuer med personal Intervju med projektägare 5

13 Del II Utveckling av projektet och förberedande implementering Fokusgruppintervju med Ungdomsnätverket i Ängelholm Dialogmöte med unga arbetssökande i Ängelholm och deras uppfattningar om En väg inkonceptet Dialogmöte med deltagare i Entreprenörskolan Utvecklingen i projektet och förberedande implementering en reflekterande självvärdering genomförd av personalen i Ung i Ängelholm våren 2014 Alla dessa utvärderingsinsatser och dess slutsatser finns dokumenterade i denna slutrapport 6

14 Del I Uppstart och genomförande av projektet Utvärderingsmetoder som använts under för Ung i Ängelholm. Metodexperiment - KASAM-enkät för de deltagande ungdomarna Ett av syftena med ett ESF-projekt är att pröva och testa olika former av utvärderingsmetoder. Det har också skett i detta projekt. Första dagen har deltagarna fått besvara en KASAM-enkät. Syftet var att ta reda i vilken grad av känsla av sammanhang som deltagarna kommer in med i programmet. Dels för att få ett mått på var deltagarna kan befinna sig i på skalan av hälsa respektive ohälsa, men även för att se hur de upplever sig hantera livskrav, olika stressorer, hur motiverade de är, samt i vilken mån de kan använda sig av de resurser de har till sitt förfogande i form av familj, vänner och annat. Sedan gjordes ytterligare ett KASAM-test, efter fjärde veckans slut och efter sex månader i projektet, för att jämföra de tre resultaten hos varje individ. Jämförelser gjordes även med de fokusgruppintervjuer som parallellt genomfördes med deltagarna, se nedan. Efter analys av jämförelser mellan enkäterna och intervjuerna framgick det att det fanns en stor variation på vad enkätresultaten och intervjuresultaten visade. Åtskilliga av deltagarna som upplevde sig stärkta och verkade genom intervjuresultaten ha stärkt sitt KASAM, visade enligt enkätresultaten på sänkta värden. Exakta skälet till detta går inte att helt säkerställa, men processledaren hade uppfattningen att många av deltagarna hade språkligt svårt att tyda frågorna i enkäterna, och därför kan denna variation ha uppstått. Ett annat skäl kan vara att huvudsyftet med dessa enkäter inte är att användas vid upprepade tillfällen utan endast vid ett. Oavsett skäl, så föreligger det en risk att det kan vara felmätningar och variationer i validiteten. Därför beslutades att efter femte gruppen inte fortsätta med dessa enkäter. Dessutom ansåg jag som utvärderare att det fanns en risk för stigmatisering att delge låga värden på KASAM-skalan till ungdomar som faktiskt upplevde sig stärkta och motiverade av projektet. Ungdomarna har informerats om att deras resultat fanns tillgängliga ifall de önskade, men ingen har varit intresserad av att ta del av sina resultat. Fokusgruppintervjuer med deltagarna En genomgripande utvärdering påbörjades tidigt i projektet, redan med den första gruppen under mobiliseringsfasen hösten 2011, för att säkerställa deltagarnas lärande i programmet och det fortsatta projektet. Metoden som använts har varit fokusgruppintervjuer med ca 3-4 deltagare i varje grupp. Denna metod är lämplig då den underlättar för data som handlar om på individers erfarenheter, lärande och samtidigt möjliggör diskussion med andra, så att många olika aspekter av deltagarnas erfarenheter i det gemensamma sammanhanget kan komma till uttryckt 3. Urvalet gjordes genom att processledaren bjöd in deltagare, delade in deltagarna i grupper med så jämn könsfördelning som möjligt. Första intervjutillfället gjordes efter en månad i programmet ( Färdigafasen ), och andra efter två månader ( Gå-fasen ). Det övergripande syftet var att studera hur deltagarnas medverkan i programmet (1) under de fyra första veckorna inverkat på deras lärande, kunskap och förmågor, samt (2) efter åtta veckor i programmet. Avsikten är också att utforska vilken betydelse innehåll och erfarenheter av programmet haft för deras känsla av sammanhang (KASAM), och personliga mål. Intervjuerna har varit på ca 45 minuter vardera, spelats in på ljudfil och transkriberats (skrivits ut i text) för att sedan analyseras. Alla intervjuer har anonymiserats, så att deltagarnas medverkan har skett anonymt och kan inte identifieras. En intervjuguide har använts, se Bilagor 1, 2 & 3. och denna har vid den andra intervjun modifierats något med hjälp av att ändra någon enstaka fråga. En databas av utdrag ur intervjuer skapades med syfte i första hand kategorisera och sedan nyansera relationer mellan de olika aspekter, perspektiv och erfarenheter som kom till uttryck i intervjuerna. Deltagarnas lärande processer i första gruppen analyserades genom kunskaper och förmågor under den första och andra månaden i 3 Karlsson, J. (2008) Learning in collaboration. Avhandling. Pedagogiska institutionen, Lunds Universitet. 7

15 programmet. Dessa resultat har framkommit genom sitt förhållande till KASAM-komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, se resultatredovisning av deltagarintervjuerna i Del I av denna delrapport. En översikt av resultaten, dessa nämnda förhållanden och några sammanfattande slutsatser finns i en matris, se Bilaga 8. Totalt har 18, fokusgruppintervjuer, ca 45 minuter vardera, genomförts med deltagare under första projektåret enligt denna fördelning: Grupp 1 har totalt genomförts 8st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 2 har totalt genomförts 4st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 3 har totalt genomförts 2st fokusgruppintervjuer efter 2 månader Grupp 4 har genomförts 1st fokusgruppintervju efter 2 månader Grupp 1 har totalt genomförts 2st fokusgrupp intervjuer efter 6 månader, vid projektavslutet. Grupp 2 & 3 - har genomförts 1st fokusgruppintervju efter 6 månader, vid projektavslutet. Det har varit ett stort utvärderingsfokus på deltagarnas erfarenheter, lärande och KASAM under det första projektåret. Personal och styrgrupp har informerats och fått ta del av resultaten. Detta för att tolka resultatet, lära av gemensamma insikter, förbättra arbetssätt och för att planera åtgärder av förnyad utveckling i programmet. Dessutom har processledaren närvarat vid alla fokusgrupptillfällen, tillsammans med utvärderaren för att underlätta direktkontakt och information av deltagarnas erfarenheter utifrån syftet med intervjuerna. Det har möjliggjort snabba justeringar av programmet när sådant ansetts nödvändigt efter intervjutillfällen genom dialog mellan utvärderaren och processledaren. Eftersom dessa genomgående analyser och resultatredovisningar av programmet nu har gjorts, anses det inte längre nödvändigt att utvärdera programdelen av Ung i Ängelholm ytterligare. Fokusgrupp intervju med personalgrupp och intervju med projektägaren Syftet med fokusgruppintervjun med personalgruppen var att lyfta fram reflektioner, erfarenheter och insikter om arbetet under de första sexmånaderna i programmet. Ett speciellt fokus kom att vara på utveckling av arbetsmetoder och rutiner. I intervjun med projektägaren var syftet att ta reda på vilka erfarenheter denne hade av projektet efter sex månader och vad han ansåg som har betydelse för fortsatt utveckling av strategier, metoder och arbetssätt. Intervjuguide användes vid båda tillfällena, Bilagor 4 & 5. Personalgruppen och projektägaren hade innan intervjun fått ta del av utvärderingsresultaten från Grupp 1 och fick nu möjlighet att kommentera dessa. En konsekvensanalys (SWOT) gjordes först på individnivå och sedan diskuterades den under intervjun. Intervjun med personalgruppen pågick i ca 1,5 timme och med projektägaren ca 45 min. Intervjuerna spelades in på ljudfil, som sedan transkriberades och analyserades. Resultat och slutsatser redovisas i Del II, i denna delrapport. Deltagarna i programmet I denna del om deltagarna, inleds kapitlet med ett avsnitt om ungdomsarbetslösheten i Sverige och Europa. Här beskrivs också forskning om den psykiska och hälsorelaterade problematiken för unga arbetslösa. Sedan behandlas teorier om kunskaper, förmågor och lärande som används i utvärderingen av deltagarnas erfarenheter. Sedan följer en resultatredovisning av fokusgruppintervjuerna med deltagarna, som avslutas med en diskussion och slutsatser. Omfattningen av ungdomsarbetslöshet I oktober 2007 övergick SCB till att mäta arbetslösheten enligt en internationell standard utarbetad av FNorganet International Labour Organization, ILO. De två viktigaste skillnaderna i mätmetoden och redovisningen var att åldersgruppen ändrades från år till år, samt att arbetslösa studenter räknas som arbetslösa. På detta sätt är det möjligt att göra jämförelser mellan länder. Genom att förändra beräkningarna här i Sverige kan vi visserligen förändra ungdomsarbetslöshetsstatistiken men det blir då inte jämförbart med andra länder. Ungdomsarbetslösheten har uppmärksammats mycket i media på senare tid. Anledningen till det är förstås att den stigit kraftigt. Men 8

16 egentligen har detta länge varit ett problem för Sverige. Även mitt under brinnande högkonjunktur uppgick ungdomsarbetslösheten till 25,1 procent (andra kvartalet 2008) 4. Under april månad 2014 var ungdomar mellan år arbetslösa. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 27,5 procent 5. Det har också skett en ökning av denna ungdomsarbetslöshet med närmare 4 % på tvår år 6. Även sett till hela EU, så har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet. I en jämförelse med de andra länderna i EU visar det sig att Sveriges ungdomsarbetslöshet ligger över EU27- snittet. Bland de länder som har den lägsta siffran för ungdomsarbetslösheten återfinns exempelvis Tyskland och Österrike, se Figur 3. Hämtat: Källa: Eurostat via Macrobonds * Statistik från mars 2014 ** Statistik från februari 2014 *** Statistik från januari 2014 **** Statistik från december 2013 Figur 3. Ungdomsarbetslösheten jämförelse inom EU och Japan år 2014 I diagrammet ovan kan man se ungdomsarbetslösheten i jämförelse inom EU. Grekland och Spanien ligger högst med en ungdomsarbetslöshet på över 50 procent. Sverige ligger strax över EU-snittet. Sverige 4 Ekonomifakta: Ekonomifakta: SCB:

17 har genomgående under stora delar av 2000-talet haft en klart högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU-27. Danmark har länge haft en väldigt låg arbetslöshet bland ungdomar, precis som exempelvis Tyskland. Tjeckien halverade sin ungdomsarbetslöshet mellan år 2004 och 2008, och även Polen har kunnat förbättra sina siffror rejält. Finanskrisens effekter under 2009 syns tydligt i nivåerna för ungdomsarbetslösheten. Under 2010 avstannade ökningen av ungdomsarbetslösheten i många länder. Men under 2011 och 2012 har tendensen i EU varit att ungdomsarbetslösheten har börjat öka igen. Sverige utmärker sig jämfört med de andra EU-länderna. Länder med låg total arbetslöshet brukar också ha en låg ungdomsarbetslöshet medan länder med hög total arbetslöshet också har en hög ungdomsarbetslöshet. Efter en lång period där Sverige har skiljt sig från detta mönster ligger nu båda måtten under EU-snittet. Den totala arbetslösheten ligger långt under EU-snittet medan ungdomsarbetslösheten är högre än EU-snittet. T ex har både Danmark och Finland högre total arbetslöshet, men en lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Även i jämförelse med Danmark och Finland över tid, så är trenden under större delen av 2000-talet tydlig. Sverige har lyckats sämre än sina nordiska grannländer att hantera ungdomsarbetslösheten, se Figur 4. Detta trots att Sverige på tidigt nittonhundra-nittiotal hade ett stort försprång. T ex hade Sverige år 1990 en ungdomsarbetslöshet 2,9 %, och då hade Danmark 10,4 % och Finland 8,9 %. Här kan dock finnas vissa skillnader i beräkningsmetoder före år 2005, men trenden är ändå tydlig att Sverige har klarat av denna problematik sämre än många andra länder, inte minst jämfört med Danmark. På grund av detta diskuteras det flitigt på olika håll vilka faktorer som ligger bakom, samt vissa förespråkare menar att ungdomsarbetslösheten i Sverige har cementerats. Ungdomsarbetslöshet - internationellt Arbetslösa som andel av arbetskraften, yngre än 25 år, säsongsjusterat Sverige Danmark Finland 5 jan- 04 apr- 05 jul- 06 okt- 07 jan- 09 apr- 10 jul- 11 Källa: Eurostat Not: statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt, Eurostat justerar också siffrorna marginellt för jämförbarhet. Skillnader i beräkningsmetod mellan dessa och övriga länder finns, direkta jämförelser med dessa länder ska därför göras med viss försiktighet, särskilt före Efter 2005 är jämförbarheten bättre. Månad Hämtat: Figur 4. Ungdomsarbetslösheten jämförelse Sverige, Danmark, och Finland, år Sverige Danmark Finland Vissa menar att det är en utbildningsfråga medan andra menar att det är reglerna på den svenska arbetsmarknaden som gör att oerfarna ungdomar utgör en alltför stor risk att anställa 7. T ex Svenskt Näringsliv menar detta. I en publicerad debattartikel menar man att den redan allvarliga kompetensbristen på svensk arbetsmarknad är på väg att förvärras ytterligare. Anledningen är att en stor andel unga människor inte ägnar sin tid åt att bygga relevant arbetslivserfarenhet. En ny kartläggning som Svenskt Näringsliv låtit SCB utföra visar att var fjärde ungdom inte är fullt sysselsatt i studier eller arbete. Av de som arbetar har var tredje ungdom ett arbete där de inte fullt ut kan använda sin utbildning eller 7 Källa ekonomifakta:

18 kompetens. Därutöver finns mindre grupper som deltidsarbetar utan att vilja arbeta mer, eller som över huvud taget inte vill arbeta eller studera. Även om de flesta ungdomar så småningom hittar en yrkesbana, av de över 100,000 ungdomar som varken studerar eller arbetar under ett helt år är en stor del fortfarande inaktiva även nästkommande år. De löper störst risk att aldrig hitta jobb där de bygger långsiktiga arbetslivserfarenheter och därigenom så får de bestående ekonomiska, sociala eller psykiska men av motgångarna på arbetsmarknaden 8. Detta förhållande mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa hos arbetslösa människor visar även forskningen på. Unga arbetslösas psykiska problem Det finns forskning som visar samband mellan ungdomsarbetslöshet och sämre hälsa. I en svensk doktorsavhandling studerades arbetslösa ungdomars mentala hälsa 9. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till detta. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern år som varit arbetslösa i minst tre månader och jämfördes med en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Resultaten visade att symtom som att känna sig nere och dyster, samt rastlöshet var vanligare bland arbetslösa män och kvinnor, jämfört med de som arbetade. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler negativa mentala hälsosymtom. Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av; de som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet och de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ha ett bra liv och att ha roligt. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. En övergripande slutsats man kommer fram till i avhandlingen är att det är viktigt för unga arbetslösa att öka förståelsen och insikten om sig själva och sin situation, och därigenom stärka deras övergång till arbetslivet. Detta kan ske genom att skapa utrymme för den enskilde individen att själv identifiera sina behov, genom att skapa individuella program i relation till personlig utveckling, utbildning, färdigheter, intresse och attityder. Alltså mycket liknande det som sker i programdelen av Ung i Ängelholm. Denna Axelsson, L. (2005) Youth - the future manpower. Studies on unemployment, quality of life and work attitudes. Avhandling. Högskolan Kristianstad Institutionen för hälsovetenskaper, och Lund University Faculty of Medicine. Department of Clinical Sciences, Malmö. Psychiatry/Primary Care/Public Health. Family Medicine. 11

19 studie visar på att individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang (KASAM), hälsa och föräldrastöd har betydelse både för upplevelserna av arbetslöshet och för unga arbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. KASAM är också något denna lärande utvärdering har som ett av analyskriterierna i studien av deltagarnas och upplevelser av att delta i projektet Ung i Ängelholm. Känsla av sammanhang, KASAM Forskning visar att känsla av sammanhang (KASAM) har betydelse för hur unga arbetslösa kan hantera sin situation, som vi sett i tidigare i denna text. Men vad är begreppet KASAM? KASAM är en modell för människans hälsa och grundades av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky. Från många år av egen forskning kom han fram till att människans hälsa inte bara handlar om kropp och själ och det som hanteras i den närmaste livsmiljön, utan också hur samhället ser ut, var man befinner sig och hur man lyckas leva sitt liv i samhället. Detta har betydelse för individens välbefinnande och genomsnittliga sjuklighet och dödlighet, sett ur ett folkhälsoperspektiv. Antonovsky upptäckte genom studier av kvinnor som suttit i koncentrationsläger, att åtskilliga av dem hade efteråt svårt att anpassa sig till ett vanligt liv i samhället. Men också att det faktiskt fanns många av dem som klarat sig riktigt bra. Något som både förvånade, och intresserade Antonovsky och fick honom att forska vidare 10. Det han ville ta reda på var: Vad är det som gör att vissa människor klarar av att ta sig igenom mycket svåra perioder av stress, krav och långvariga trauman och ändå behålla sitt välbefinnande och hälsa? Han kom fram till att människor ständigt befinner sig på en skala eller ett kontinuum mellan två poler hälsa och ohälsa. Han började utforska vad det är som gör att människor rör sig mot hälsopolen. Det han kom fram till var att det fanns olika faktorer som avgjorde detta och de kallade han för generella motståndsresurser. Det är faktorer som har betydelse för hälsan, och som gör att människor kan överleva all den stress och farliga smittämnen som livet är fullt av. De generella motståndsresurserna är förutom ärftliga egenskaper sådant som kunde härföras till materiellt välstånd, kunskap, självkänsla, socialt nätverk, engagemang, fantasi, religion och hälsomedvetenhet 11. Figur 5. De två polerna hälsa och ohälsa De generella motståndsresurserna samverkar och skapar en känsla av sammanhang (KASAM) och kan göra att individen rör sig mot hälsopolen. Antonovsky gjorde ytterligare studier genom intervjuer med människor som alla hade haft ett svårt trauma i livet, och som själva upplevde att de klarat sig igenom det på ett bra sätt. Gemensamt för alla dessa människor var tre centrala teman som återkom när de beskrev hur de såg på sina liv. Människorna beskrev att de klarat av sina påfrestningar och kriser genom att de alla hade en upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet 12. I Figur 6 finns dessa tre komponenter i KASAM illustrerade. Begripligheten handlar om i vilken utsträckning man upplever att alla intryck i ens tillvaro går att förstå, förutsäga och förklara. Detta gäller även då överraskningar kommer eller sådant som man inte önskar, som misslyckanden, svåra händelser eller liknande. Man förmår ändå att göra dem (be)gripbara och hantera dem som erfarenheter Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 11 Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 12 Hansson, A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur 13 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 12

20 Hanterbarheten består i vilken grad man upplever att det finns resurser till ens förfogande, som man kan använda för att möta de krav som ställs på en. Sådana resurser som man råder över, t ex som stödet av ens föräldrar, ens livspartner, vänner, kollegor, ens läkare som man kan känner att man räkna med och som man litar på. Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte känna att man är ett offer för omständigheterna, eller att livet behandlar en orättvist 14. Menings- fullhet KASAM Begrip- lighet Hanter- barhet Figur 6. KASAM-modellen och dess tre komponenter Antonovsky definierar KASAM på följande sätt: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) [Begriplighet], de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) [Hanterbarhet], de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, (3) [Meningsfullhet], dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang 15. Meningsfullheten är KASAM:s motivationskomponent och den allra viktigaste. Det är när man känner att kraven, och problemen som man ställs inför är värda att investera energi och engagemang i. De upplevs mer som utmaningar istället för bördor som man heller vore utan. Man är motiverad men behöver inte gilla det som sker, vilket man oftast inte gör t ex, om man blir avskedad, när en nära anhörig dör eller man måste genomgå en allvarlig operation, [eller är arbetslös]. Men upplever man att det finns en meningsfullhet, drar man sig inte för att konfronteras med detta och gör då också det bästa för att ta sig igenom det. Meningsfullheten är den allra viktigaste komponenten, den är grundläggande, för utan den blir begripligheten och hanterbarheten kortvarig 16. Begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten samverkar i en helhet till en känsla av sammanhang, och har betydelse för hur man som individ hanterar stressorer i livet, som t ex perioder av arbetslöshet eller andra kriser. Har man ett starkt KASAM innebär det att man både klarar av utmaningar i livet och samtidigt rör sig mot hälsopolen på kontinuumet. Desto större känsla av sammanhang desto större chans att man har en bra hälsa, visar olika forskningsstudier. Denna modell används ofta i olika 14 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 15 Antonovsky, A. ( sid 46, 2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 16 Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och Kultur 13

21 sammanhang i arbetslivet för att främja hälsa (promotion) och som komplement till att (enbart) fokusera på att undvika risker eller sjukdom (prevention). Ett annat begrepp som idag används flitigt i olika sammanhang och som ligger nära KASAM-begreppet är empowerment. Det handlar om att stärka individers möjlighet till att bli mer självständiga, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv 17. Egenmakt har ibland används som en svensk översättning på detta begrepp. Det intressanta är hur användbart detta visat sig vara som förhållningssätt för att arbeta med olika grupper av utsatta människor: Empowerment-begreppet betonar vikten av att stödja personer som befinner sig i en utsatt situation. Det rymmer föreställningar om vad ett sådant förhållningssätt kan handla om, både när det gäller att hjälpa en individ i en akut situation och när det gäller att främja hälsa och välbefinnande på längre sikt. Empowerment-begreppet betonar också vikten av att betrakta människor som aktörer som själva vet var skon klämmer. det är dags att bryta gamla dominerande föreställningar om människor som passiva, okunniga och behov av styrning 18. Empowerment handlar alltså också om att främja hälsa och välbefinnande hos individer, liksom KASAM gör och samtidigt finns här en tydlig betoning på att stärka individer utifrån eget ansvar. Användningen av empowerment har gjorts med framgång i olika projekt för långtidsarbetslösa människor. Flera forskare menar att det är fullt möjligt för individer att på olika sätt påverka och stärka sitt KASAM 19 och åstadkomma empowerment. Det kan ske genom att människor ges möjlighet att stärka de tre kasamkomponenterna, och genom att få olika typer av stöd utifrån eget ansvarstagande. Något som sker också och utvärderats i programmet som finns i Ung i Ängelholm. Mer om detta lite längre fram i denna text. Kunskaper, förmågor och individuellt lärande I den här delrapporten har deltagarnas lärande i projektet Ung i Ängelholm utvärderats. Det individuella lärandet sker genom att studera deltagarnas 1) kunskaper och förståelse, och 2) förmågor som de själva upplever de fått genom att delta i projektet. Kunskaper är här de fakta, information och den förståelse de fått genom dessa. Förmågorna är deltagarnas sätt att praktiskt tillämpa de kunskaper som de fått genom att vara aktiva i projektet. Detta sätt att betrakta lärande bygger på delar av Blooms taxonomi 20. En modell som bygger på forskning om människors kunskapsinhämtande och som blivit mycket använd, både inom yrkesutbildningar och universitetsutbildningar i hela Europa för att konkretisera och uppnå lärandemål. Den bygger på att den som lär tar till sig kunskaperna på olika nivåer, se Figur 7. Den lägre nivån, handlar främst om att kunna memorera, men också att definiera och välja ut den aktuella kunskapen. En något högre nivå är att få en djupare förståelse och det visar sig ofta i att kunna förklara, ge exempel och även att förutse något genom denna kunskap. Ytterligare en högre nivå är när man kan både förbereda och använda kunskaperna, och att även använda dem till att lösa problem i det aktuella sammanhanget. Lägre nivå Högre nivå Kunskaper Förståelse Förmågor Komma ihåg fakta Förklara Förbereda Definiera Ge exempel Använda Välja Förutse Lösa Figur 7. Nivåer av kunskapsinhämtande som används i utvärderingen av deltagarnas lärande 17 Askheim & Starrin (Red) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö. Gleerups Utbildning AB 18 Askheim & Starrin (Red) (2007, sid 12). 19 Theorell, T. (1998). Antonovsky och hans KASAM. Röster om KASAM. 15 forskare granskar begreppet känsla av sammanhang. Uppsala. Ord & Vetande AB 20 Bloom, B.S. et al. (1956). Taxonomy of educational objectives: The classification of educational goals. Handbook I: Cognitive domain. NY: David McKay. 14

Att lära för (arbets-)livet

Att lära för (arbets-)livet Att lära för (arbets-)livet Ungas va g ut pa arbetsmarknaden - En bakgrundsbeskrivning och redovisning av fo rsta a ret av Ung i Ä ngelholm Jan Karlsson, utvärderare av ESF-projektet Ung i Ängelholm 0

Läs mer

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats

Ung i Ängelholm EN VAG IN. FORSLAG från projekt till mötesplats Ung i Ängelholm EN VAG IN FORSLAG från projekt till mötesplats INNEHÅLL FÖRORD BAKGRUND - Ung i Ängelholm PROJEKTSPÅR - Program för unga arbetssökande - Näringslivsengagemang - Entreprenörskap - Samverkan

Läs mer

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014.

EN VÄG IN 9/12-2014. Ung i Ängelholm. Från projekt till mötesplats. Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. Ung i Ängelholm EN VÄG IN Från projekt till mötesplats Visningsexemplar av presentation från Ung i Ängelholms konferens den 9/12 2014. 9/12-2014 Allt material tillhör respektive upphovsman och får ej modifieras.

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Pågående projekt mars 2009

Pågående projekt mars 2009 Senast uppdaterad 2009-04-01 Pågående projekt mars 2009 Information om projekten uppdateras kontinuerligt på www.finsamgotland.se/projekt Våren 2009 startar tre Finsam-projekt. 1. Arbetsgivarringen Skarphäll

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010 2015 Inledning Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all utbildning i Gullspångs kommun. Det

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår Modell för Hälsospåret inkubators hälsospår HÄLSOSPÅRET I SFINX I Sfinx inkubator får deltagare, under trygga former, stöd att förverkliga idéer tillsammans. Sfinx är en stödstruktur där deltagarna är

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Projektet Livskraft en väg till folkhälsa

Projektet Livskraft en väg till folkhälsa Projektet Livskraft en väg till folkhälsa Att hitta nya vägar i livet Bo Hansen 2014-05-25 Teologiska högskolan, Stockholm, Existentiell folkhälsa 7.5 p, 2013-14. Lärare: Cecilia Melder Projektet är ett

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer