MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT"

Transkript

1 MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT Jan 2012 Makten över maten i Skåne Den här rapporten innehåller en granskning av livsmedelsnäringen i Skåne från ett genusperspektiv. Här kartlägger vi hur fältet ser ut, för att finna vägar att utveckla och förnya de branscher som arbetar med Skånes signum: maten. Här finns siffror, svart på vitt, om kvinnor och män i livsmedelskedjan. Siffrorna visar att makten över maten är ojämnt fördelad när vi producerar, förädlar, transporterar och distribuerar, säljer och konsumerar. arbetar i industri, butiker, restauranger och storkök utvecklar näringen i företagen, forskningen och politiken. Den sneda fördelningen innebär att satsningar på jämställdhet bör kunna lösgöra resurser som idag inte utnyttjas. Så vi säger: Vilka skillnader! Vilka möjligheter!

2 MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKÅNES LIVSMEDELSAKADEMI... 3 Makten över Maten... 3 VILKA SKILLNADER! VILKA MÖJLIGHETER!... 4 Fakta om kvinnor, män och mat... 4 METOD R-metoden- Representation, Resurser och Realia... 5 OM KVINNOR SOM PRODUCENTER: 78 % AV JORDBRUKARNA ÄR MÄN... 6 Ägandet inom jordbruket... 7 Kvinnorna syns inte i statistiken... 8 Få skilsmässor bland jordbrukare... 9 Sysselsättningen i jordbruket... 9 Företagande i Skåne Kvinnors företagande på landsbygden Företagandet inom jordbruket Löner och arbetstid LRFs jämställdhetsakademi vill ta bort trösklarna Organisationen LRF OM KVINNOR SOM FÖRÄDLARE: KVINNOR TJÄNAR MINDRE OCH SKADAS OFTARE I JOBBET Kvinnor skadas oftare i jobbet Löner i livsmedelsindustrin Ägandet i livsmedelsföretagen - några stora företag dominerar Livs - förbundet satsar på jämställdhet Män i toppen - kvinnor i paketeringen OM KVINNOR SOM HANDLARE: MÄN HAR STORA BUTIKER OCH KVINNOR HAR SMÅ Tre aktörer har 90 % av dagligvaruhandelns marknad Perspektiv på handlarna studier av ICA Kvinnor och män i dagligvaruhandelns tre stora kedjor KF, ICA och Axfood Kvinnor arbetar i detaljhandel, män i partihandel Sida 1

3 OM KVINNOR SOM KONSUMENTER: KVINNORNA KÖPER MATEN OCH LAGAR DEN Kvinnan lagar maten. Särskilt om hon bor med en man Kvinnors och mäns tidsanvändning med koppling till mat och måltider Sysselsättning inom hotell, restaurang och storkök Offentliga sektorn (mat inom vård, skola, omsorg) Kvinnornas månadslön i hotell och restaurang ligger tusenlappar under männens OM KVINNOR SOM FORSKARE: MÅNGA KVINNOR OCH LITE PENGAR Kvinnor som uppfinnare OM POLITIKERNS ROLL: SVAGT GENUSPERSPEKTIV I PLANERNA FÖR SVERIGE OCH SKÅNE Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Näringslivsprogram för Skåne Kommentar Sverige det nya matlandet Kommentar OM HISTORIEN OCH FRAMTIDEN: BERÄTTA INTE ATT MÄNNEN MJÖLKAR HÄR I AMERIKA Kvinnor har sitt jobb och män har sitt Gränsen är klar, men har ofta flyttats Framtiden: Livsmedelsnäringen släpar efter, jämställdhet blir en utmaning De unga kvinnorna söker sig till de gröna näringarna DISKUSSION OM FRAMTIDEN OM KVINNOR OCH MÄN OCH MAKTEN ÖVER MATEN Könsarbetsdelning och könskontrakt inom livsmedelsindustrin REFERENSER Skriftliga källor Material på nätet BILAGOR Sida 2

4 SKÅNES LIVSMEDELSAKADEMI Skånes Livsmedelsakademi är en samlande kraft för alla som vill utveckla Skåne till ett livsmedelscentrum för Europa. Våra medlemmar och samarbetspartners är företag, organisationer, myndigheter, universitet och högskolor som representerar hela kedjan från jord till bord. Makten över Maten Skånes Livsmedelsakademi kopplar ett genus- och jämställdhetsperspektiv på sin verksamhet. Arbetet ska fungera som en motor för att stärka innovationsarbetet. I Makten över Maten arbetar vi med att tillämpa praktiskt jämställdhetsarbete och knyter genusvetenskaplig forskning till arbetet i Skånes Livsmedelsakademi. De frågeställningar vi arbetar med är: Vilka nya områden kan vi finna för innovation och utveckling? Vilka hinder kan vi se för kvinnors delaktighet i livsmedelsnäringens utveckling? Kan vi hitta möjligheter för fler kvinnor att starta nya verksamheter eller starta företag? Hur kan jämställdhetsarbetet fungera som en motor för utvecklingsdrivet innovationsarbete inom Skånes Livsmedelsakademi och Innovationsprojektet? För rapporten svarar satsningen Makten över Maten: Magnus Lagnevik, Agneta Hansson, Christina Scholten, Kicki Stridh, Mia Swärdh och Cecilia Boström (research) Sida 3

5 VILKA SKILLNADER! VILKA MÖJLIGHETER! Fakta om kvinnor, män och mat Kvinnor lagar maten och det är kvinnor som köper den i butiken. Män äger lantbruk och kvinnor driver gårdsbutiker. I livsmedelsindustrin är det män i toppen och kvinnor som paketerar. Kvinnor som uppfinner är lika ovanliga som kvinnor i militären. Sanningar? Jodå. Vi har siffrorna. På snart sagt alla matens områden är könsskillnaderna stora. Är det inte fantastiskt?! Vilka möjligheter till att skapa nya idéer och innovationer bara genom att ta till oss den kunskapen, och fundera över om vi kan använda den till att förnya livsmedelsnäringen. Vi kan skapa nya tjänster och produkter och utveckla Skåne. Innovation startar ofta i att någon ser på bekanta företeelser på ett nytt sätt, från ett nytt perspektiv. Här bidrar vi en sådan nyckel när vi frågar: Vem har makten över maten? Vinnova har skjutit till extra pengar för att Skånes Livsmedelsakademi ska kunna lägga ett genusperspektiv på livsmedelskedjan. En viktig fråga är då förstås att studera hur fältet verkligen ser ut. Vi har samlat siffror, statistik och forskning kring kvinnor och män i livsmedelskedjan. Vi har velat ta reda på vad vi faktiskt redan vet, men där kunskapen funnits spridd på många olika håll. I den här framställningen har vi grupperat material efter livsmedelsnäringens kedja: Producenten Förädlaren Handlaren Konsumenten Forskaren Vi har också granskat de ramar som aktörerna i livsmedelskedjan har att förhålla sig till: Samhällets utvecklingsplaner ( Politiken ), och vi har ett annat ramavsnitt som vi kallar Historien och framtiden. Det material vi redovisar här har vi hämtat ur öppna källor. Det unika är att vi har samlat fakta från hela livsmedelsnäringens kedja och gjort helt nya sammanställningar. Därmed träder mönster fram som borde kunna inspirera till förnyelse av Skånes emblembransch: den goda maten. Sida 4

6 METOD Vi har inledningsvis skapat en bild av livsmedelskedjan från jord till bord och granskat dess länkar för att se förhållanden för kvinnor och män längs kedjan. Vi har också kopplat till nationell och regional planering som berör dess aktörer. Det finns flera metoder att göra en sådan granskning, men principen är lika: man börjar med en kartläggning, och sedan reflekterar man över vad man har funnit. Med stöd i ett kvantitativt material gör man en kvalitativ analys. Vi har valt att göra granskningen efter en av de mest använda metoderna, 3R, presentation nedan. Kvantitativt material har vi sökt i offentlig statistik och hos material hos livsmedelsnäringens aktörer. Kvalitativa aspekter har vi funnit framför allt i forskningsrapporter. Lista på referenserna finns sist i det här materialet. 3R-metoden- Representation, Resurser och Realia 1 Genom 3R-metoden kartläggs och analyseras en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Den syftar till att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar verksamhetens utformning och organisering. Poängen med metoden är att det krävs alla tre R för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. De två första handlar om att ta fram statistik och utgör grunden för diskussionen om det tredje och sista R-et. 1R Representation: Hur ser könsfördelningen ut på samtliga nivåer i verksamheten och beslutsprocessen? Det vill säga bland personal, beslutsfattare och brukare. 2R Resurser: Hur fördelas verksamhetens resurser i form av tid, pengar och utrymme mellan kvinnor och män? 3R Realia: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Realian avser att besvara vad det egentligen handlar om och visa på vad det är som anses självklart i verksamheten, vilka normer och föreställningar om kvinnor och män som formar verksamheten. Här har vi kopplat på genusvetenskaplig kunskap om kvinnor och mäns villkor samt om konstruktioner av kön. 3R-metoden är utvecklad i JämKom-projektet som drevs av Svenska Kommunförbundet med Gertrud Åström i spetsen under slutet av 1990-talet. Den har främst använts inom olika kommunala verksamheter. Bilden: Gertrud Åström, skapare av 3R-metoden 1 Materialet om 3R-metoden bygger på framställning på Jämställ nu, Sida 5

7 OM KVINNOR SOM PRODUCENTER: 78 % AV JORDBRUKARNA ÄR MÄN Statistiken visar: 78 % män i jordbruket. Idag sysselsätter jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som förvärvsarbetar, och av dem är bara var femte en kvinna. Här är SCB:s siffror (2007): Antalet sysselsatta inom jordbruket är idag personer, varav kvinnor och män. Men SCBs statistik visar inte hela sanningen. Medhjälpare i familjen räknas inte med. Och inte heller finns man med ifall man har större inkomst från något annat än jordbruket. Båda dessa felkällor bidrar till att osynliggöra kvinnor som arbetar i jordbruket. Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF. Idag sysselsätter jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som förvärvsarbetar, och av dem är bara var femte en kvinna. Här är SCB:s siffror (2007): Antalet sysselsatta inom jordbruket är idag personer, varav kvinnor och män. Men ta siffrorna med en nypa salt - kvinnorna finns inte alltid med i statistiken. När LRF gick ut och frågade personer i gröna näringen hittade man dubbelt fler än i den officiella statistiken. Statistiken bortser systematiskt bortser kvinnors arbete i jordbruket: Medhjälpande familjemedlemmar ingår inte i statistiken. Personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst i RAMS. Det innebär att kombinatörer med både anställning och företag riskerar att osynliggöras i statistiken över sysselsatta i jordbruket. Båda dessa möjliga felkällor riskerar till att bidra till att kvinnors andel av de sysselsatta inom jordbruket systematiskt underskattas. En fingervisning om mer rättvisande siffror kan ses i en undersökning från LRF. Organisationen gick ut och vände sig direkt till dem som arbetar i gröna näringarna och fann dubbelt så många kvinnor bland jordbruksföretagarna än dem man ser i statistiken. Nästan var tredje företag i de gröna näringarna har en kvinna som operativ ledare. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LRF bönder tillfrågades och resultatet visar att andelen kvinnor som leder företag är betydligt fler än de 16 procent som redovisas i den officiella statistiken.lrf kan presentera två nya undersökningar som visar att det är betydligt fler kvinnor som leder företag än vad som syns i den officiella statistiken när det gäller de gröna näringarna, alltså Sida 6

8 företag med jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som resurser. Där Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket hittar 16 respektive 17 procent kvinnor som företagare i de gröna näringarna, visar LRFs undersökningar att mellan 32 och 38 procent har en kvinna i ledningen av företaget. Vi har länge vetat att kvinnor är osynliggjorda som företagare i de gröna näringarna. I och med dessa undersökningar kan vi för första gången få siffror som går djupare än den offentliga statistiken, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF. De nya undersökningarna visar att företagen ofta drivs av män och kvinnor tillsammans som familjeföretag. Eftersom de flesta företagen är enskilda firmor får bara en ägare uppges. Det blir oftast mannen som står som ägare och kvinnorna osynliggörs alltså i statistiken. Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson. Undersökningarna gjordes under sommaren 2009 av Sifo och LRF. Totalt har LRFmedlemmar svarat på undersökningarna. 2 Trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket. En rapport från NUTEK beskriver detta: Sammantaget visar studien att mannen är normen för jordbrukaren. Det är han som sköter huvudverksamheten, medan kvinnan är osynlig som jordbrukare men jobbar på gården med kompletterande verksamheter. Maktasymmetrin mellan mannen och kvinnan i familjejordbruket är tydlig. Många kvinnor har mycket ofördelaktiga villkor och är ekonomiskt beroende av sina män. Det är inte ovanligt att mannen äger gården som sin enskilda egendom och att hustrun arbetar där utan ersättning. 3 Ägandet inom jordbruket Det här avsnittet innehåller en hel del statistik. Då vill vi allra först betona att statistiken kring jordbruket systematiskt bortser från kvinnors ägande och deltagande. Gården/företaget står ofta registrerad på mannen. (Noteras kan att lantbrukare har låg skilsmässofrekvens, en tanke kan vara att detta kan höra ihop med ägandet.) I jordbruksstatistiken syns inte heller den växande näringen gårdsbutiker, bed&breakfast och liknande verksamheter som ofta drivs av kvinnor. Trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren (mekanisering, minskande arbetsvolym, nedläggningar och strukturomvandling mot färre men större jordbruksföretag) bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket, vilket visas i en rapport från Nutek (2002) som heter Kvinnor och män som jordbrukare lantbruksbaserat företagande och olika stödformer för utveckling av landsbygden i ett genusperspektiv med exempel från Östergötland 4. Rapporten skrevs av ek dr Eva Javefors Grauers, Linköpings universitet. Hon skriver: 2 Pressmeddelande från LRF 2 februari 2010, 3 Nutek, R 2003:3. Kvinnor och män som jordbrukare 4 Nutek, R 2003:3. Sida 7

9 Sammantaget visar studien att mannen är normen för jordbrukaren. Det är han som sköter huvudverksamheten, medan kvinnan är osynlig som jordbrukare men jobbar på gården med kompletterande verksamheter. Maktasymmetrin mellan mannen och kvinnan i familjejordbruket är tydlig. Många kvinnor har mycket ofördelaktiga villkor och är ekonomiskt beroende av sina män. Det är inte ovanligt att mannen äger gården som sin enskilda egendom och att hustrun arbetar där utan ersättning. 5 I rapporten konstateras att trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren (mekanisering, minskande arbetsvolym, nedläggningar och strukturomvandling mot färre men större jordbruksföretag) bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket. 6 KVINNORNA SYNS INTE I STATISTIKEN Från och med 1996 redovisas endast uppgifter för förste brukare, även om flera personer gemensamt brukar ett företag. Eftersom endast uppgifter för förste brukare redovisas är det oklart vilket kön och vilka släktskapsrelationer som andre brukaren har. De flesta jordbruksföretag är dock familjeföretag. År 2000 hade, enligt rapporten, 88 procent av jordbruksföretagen en manlig förste brukare och 12 procent en kvinnlig förste brukare. 7 Ägandet av lantbruksfastigheter är också svårt att få fram ur könsperspektiv. Av det totala taxeringsvärdet för lantbruksfastigheter i Sverige år 2001 ägdes 71 procent av män och 29 procent av kvinnor, enligt rapporten. Det går inte att se i registret (SCB:s fastighetsregister) i vilken omfattning både kvinnan och mannen i ett parförhållande är delägare. Forskning av bland annat Göran Djurfeldt och Pernille Gooch 8 visar att det ofta finns en press från släkten och från mannens föräldrar att gården inte får gå släkten ur händerna, därav kommer att många kvinnor inte är delägare i de gårdar de arbetar och lever på. Forskaren Irene A Flygare 9 visar också att kvinnornas möjligheter att överta går och företag är begränsade, även i de fall då deras föräldrar ägde och bedrev jordbruk. Vägarna in i jordbruket för kvinnornas del är nästan undantagslöst att de gift sig med en bonde, fötts in i en syskonskara med enbart döttrar eller blivit änka efter en bonde. 10 Att mannen ses som norm för jordbrukaren sammanfattar Javefors Grauers så här på sid 18: Genushierarkin med manlig överordning och kvinnlig underordning återspeglas tydligt då man betraktar makarnas arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Mannen gör huvuddelen av det arbete som anses viktigast och värderas högst, medan kvinnan gör huvuddelen av det osynliga reproduktiva arbetet på gården. Många kvinnliga jordbrukare är i likhet med de kvinnliga handlarna osynliga i statistiken. De syns inte i jordbrukarstatistiken som fokuserar på den förste brukaren mannen. Många jordbrukarhustrur är inte heller synliga i fastighetsregister och företagarregister då de inte är delägare i gården eller företaget. I likhet med de kvinnliga handlarna tycks jordbrukarkvinnorna också vara osynliga i omgivningens föreställningar om företagaren/jordbrukaren. 5 Ibid, sid 4. 6 Ibid, sid Ibid, sid Bondkäringar kvinnoliv i en manlig värld, Lunds universitet, sociologiska institutionen, Generation och kontinuitet. Familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet, Uppsala, Nutek, R 2003: 3, sid 17. Sida 8

10 FÅ SKILSMÄSSOR BLAND JORDBRUKARE Många kvinnor inom jordbruket är alltså ekonomiskt beroende av sina män och har mycket ofördelaktiga villkor. En konsekvens av ovanstående kan vid eventuell skilsmässa, göra att kvinnan ställs på bar backe och inte får ut något av fastigheten eller andra medel som avkastats därifrån. Skilsmässor är dock ovanliga bland jordbrukare, konstaterar rapporten. Endast renägare har lägre skilsmässofrekvens än lantbrukare. Djurfeldt och Gooch menar att det mycket väl kan vara så att skilsmässor är ovanliga därför att kvinnorna är så ekonomiskt beroende av sina män inom jordbruket. 11 I rapporten Kvinnor och män som jordbrukare (Nutek 2003:3) gjordes också en genomgång och analys ur genusperspektiv av Jordbruksverkets EU-information avseende tre olika stödformer för jordbruksföretag (investeringsstöd, startstöd och projektstöd). Javefors Grauers kom fram till att manliga och kvinnliga verksamheter särskiljdes och att det som sågs som manligt värderades högre än det som sågs som kvinnligt. Den manligt konstruerade verksamheten benämndes huvudverksamhet och den kvinnligt konstruerade kallades kompletterande verksamhet. Den manliga huvudverksamheten var det som räknades och utgjorde normen för jordbruksföretagandet, enligt rapporten. 12 Vi noterar här att vi ännu inte har gått igenom reglerna idag 2010, men åtminstone startstöd och investeringsstöd finns fortfarande. Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär personer, varav är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att gå i, och tabellen nedan kan vara en ingång i hur materialet kan se ut. De här siffrorna gäller 2008: 11 Ibid, sid Ibid, sid 25. Sida 9

11 Tabellen på föregående sida kommer från Jordbruksstatistisk årsbok 2010, där man kan ta del av statistik från RAMS 13 gällande sysselsättning inom Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill 13 RAMS: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik,förs av SCB Sida 10

12 (SNI 2002), för år Tabellen som vi visade här gäller livsmedelssektorn. 14 Den innehåller i den här sammanställningen livsmedelsindustrin, hotell och restaurang och handel. I tabellen kan man läsa att knappt personer arbetar inom livsmedelsbranschen, varav 48 % procent är kvinnor. Jordbruk m m (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk, småbruk) sysselsätter knappt personer, varav knappt 19 procent är kvinnor. Högst andel kvinnor finns inom delbranschen Service till jordbruk utom veterinärverksamhet (knappt 29 procent av de sysselsatta). Lägst andel kvinnor finns inom Jakt och viltvård inkl service 9 procent kvinnor av de 64 sysselsatta. För 2007 har vi siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Antalet sysselsatta inom jordbruket var enligt SCB år personer, varav kvinnor och män 15. Det motsvarar 1,2 procent av det totala antalet förvärvsarbetande bland dagbefolkningen. Av dessa var personer egna företagare och personer företagare i eget aktiebolag 16. Att notera är dock att medhjälpande familjemedlemmar inte ingår i statistiken, samt att personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst i RAMS. Det innebär att kombinatörer med både anställning och företag riskerar att osynliggöras i statistiken över sysselsatta i jordbruket. Båda dessa möjliga felkällor riskerar till att bidra till att kvinnors andel av de sysselsatta inom jordbruket underskattas. I slutet av den här artikeln berättar vi om hur LRF hittade dubbelt så många kvinnor än vad vi kan finna i statistiken. Vi kan också studera yrken inom jordbruket. Här är förvärvsarbetande anställda i åldern år efter yrke 17 : SSYK 96 Yrke Män Kvinnor Totalt 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m m 324 Biomedicinska analytiker Växtodlare inom jordbruk och trädgård 612 Djuruppfödare och djurskötare 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Ju högre SSYK, desto lägre utbildningsnivå krävs. Jordbruksverket ansvarar för Sveriges officiella statstik inom området, och ger ut Statistiska meddelanden. Där hittar vi andra mått på sysselsättning i jordbruket Uppgifterna baseras på Lantbruksregistret (LBR) och en enkätundersökning till ett urval av jordbruksföretag år Jordbruksstatistisk årsbok 2010 med data om livsmedel, Jordbruksverket och SCB, s Statistisk årsbok 2010, sid 282, källa RAMS. 16 ingen könsuppdelning finns för denna uppgift 17 Statistisk årsbok 2010, sid , källa Statistikdatabasen, Arbetsmarknad. 18 Jordbruksverket, JO 30 SM 0801, Sysselsättning i jordbruket Sida 11

13 LBR uppdateras genom enkätundersökningar och information från administrativa register såsom t ex Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (ARARAT). I Jordbruksverkets statistik finner vi att antalet sysselsatta i jordbruket år 2007 uppgick till personer, en ökning med ca 2 procent sedan undersökningen genomfördes senast (2005). Andelen sysselsatta kvinnor var 39 procent (knappt personer). Här framgår också att det är kvinnorna som bidragit till ökningen av antalet sysselsatta: kvinnor (+ 15 procent), medan männen minskade med drygt personer (- 4,8 procent) sedan Antal sysselsatta totalt för samtliga företagskategorier redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket Antal sysselsatta inom företagskategorin enskild firma redovisas i tabellen nedan: Företagare Familjemedlem Ej familjemedlem Stadigvarande Tillfälligt Område Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor TOTALT Skåne Riket Antal sysselsatta inom företagskategorin juridisk person redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket Av det totala antalet sysselsatta personer i jordbruket 2007 ( personer) fanns drygt , eller 89 procent, på företag som drevs som enskild firma. Av dessa sysselsatta var antalet företagare personer, var sysselsatta familjemedlemmar och övriga sysselsatta var icke-familjemedlemmar. Andelen av dessa enskilda firmor som ägdes av kvinnor var 15 procent ( kvinnor), en ökning från 2005 då andelen enskilda firmor som drevs av kvinnor inom jordbruket var 12 procent (8 700 kvinnor). Den andelen är ungefär hälften så stor som kvinnors företagande totalt sett på alla branscher (22 28 %, beroende på vilken källa man använder). Andelen kvinnliga driftsledare på företag som drevs som juridisk person år 2007 var dock relativt oförändrad sedan år 2005 (drygt 9 procent). Företagande i Skåne Sida 12

14 I Skåne fanns år 2007, enligt Statistisk årsbok 2010 (SCB), jordbruksföretag 19. Dessa fördelas enligt nedanstående tabell efter driftsinriktning: Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Småbruk Summa företag Skåne (39 %) (28 %) 806 (9 %) (25 %) (100 %) Riket (27 %) (31 %) (7 %) (34 %) (100 %) Enligt Statistisk årsbok 2010, fanns det år företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske om man räknar med alla företag som under 2007 bedrev näringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk form 20. Dessa företag hade totalt anställda, omräknat i heltidspersoner på årsbasis. Produktionsvärdet för dessa företag var totalt miljoner kronor, förädlingsvärdet miljoner kronor. Företagen gjorde bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på miljoner kr och nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på miljoner kr. Kvinnors företagande på landsbygden Enligt rapporten Företagandet på landsbygden. Stad eller land, gör det någon skillnad? 21 är kvinnors andel av företagarna på landsbygden 22 procent, medan motsvarande siffra för staden är 26 procent. Enligt rapporten visar Jordbruksverkets statistik att en klart större andel av kvinnorna med företag på landsbygden arbetar med annan tjänsteproduktion jämfört med männen, särskilt inom den kunskapsintensiva tjänstenäringen, exempelvis utbildning samt hälso- och sjukvård. Betydligt fler kvinnor än män ägnar sig också åt verksamheter som turism och hästverksamhet på gårdarna på landsbygden. Detsamma gäller vidareförädling och försäljning av gårdsprodukter. 22 Rapporten konstaterar också att det generellt sett är en högre andel kvinnor som är operativa företagsledare i stadsområdena än på landsbygden. Det förklarar man med att det finns fler jordbruksföretag på landsbygden och inom den sektorn finns relativt sett få kvinnor som äger företag. Man menar också att möjligheten att få anställning på landsbygden är större för kvinnor än för män, exempelvis inom vård- och omsorgsverksamhet. 23 I rapporten har man också tittat på de företagsstöd som är kopplade till landsbygdsprogrammet. Dessa stöd kan numera beviljas till alla typer av företag, inte enbart jordbruksrelaterade företag. En av de horisontella prioriteringarna i landsbygdsprogrammet är att öka andelen kvinnor som företagare på landsbygden. I rapporten konstaterar man att av de företag som har beviljats företagsstöd ur jordbruksprogrammet har i genomsnitt 21 procent en kvinna som företagsledare, det vill säga en något lägre andel än andelen kvinnor bland företagarna totalt sett (23 procent år 2007 enligt rapporten): Istället för att stöden i landsbygdsprogrammet används som en hävstång för att öka andelen kvinnor som driver företag, används de alltså idag i flera fall till att befästa den bild som redan finns. Det finns 19 Statistisk årsbok 2010, sid Statistisk årsbok 2010, sid Jordbruksverket rapport 2009:2 22 Do, sid Do, sid 23. Sida 13

15 inom landsbygdsprogrammets ramar stora möjligheter att förändra den bilden och företagsstöden skulle kunna användas som ett medel för det. 24 I flera av de nordliga länen är dock andelen kvinnor bland företagsledarna bland de företag som beviljats företagsstöd ur landsbygdsprogrammet, högre än andelen kvinnor med företag i riket som helhet. I rapporten har man delat in alla Sveriges kommuner i följande klassindelning: Storstadsområden. Stadsområden. Landsbygd. Gles landsbygd. 25 I Skåne finns ingen kommun i kategori 4 gles landsbygd. 16 kommuner definieras som landsbygd. Dessa är: Östra Göinge, Örkelljunga, Sjöbo, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Klippan, Båstad, Höganäs, Eslöv, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Hässleholm. Övriga klassificeras som Storstadsområden (11 kommuner) och Stadsområden (6 kommuner). Jordbruksverket har också gett ut en rapport som heter Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning 26. Det är en förstudie med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden allt slags entreprenörskap, inte bara jordbruksrelaterat företagande. Förstudien beskriver den forsning som gjorts och är en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Den går igenom entreprenörskapsforskning kopplat till personliga egenskaper, affärsmöjligheter, motiv till företagsstart, regional variation i företagande, förutsättningar för företagande, socialt kapital, och entreprenörers val av strategi. Rapporten avslutas med ett förslag på fortsatt forskning/fortsatta studier, som berör individens entreprenöriella agerande på landsbygden och hur detta styrs av var på landsbygden individen bor och agerar. I relation till detta föreslår författarna av rapporten följande frågor av intresse att besvara: Hur ser sammansättning och utveckling av olika näringsinriktningar ut på landsbygden och vilken roll spelar tillgängligheten till marknad för sammansättning och utveckling? Vilka binäringar utvecklar lantbrukare och vilka är förutsättningarna för framgång och tillväxt? I vilken utsträckning beror framgångsfaktorer på tillgänglighet? Kunskap om teknologi (produkt och produktion) liksom kunskap om marknad och kunder är avgörande för framgångsrikt entreprenörskap. Vilken marknadskunskap har landsbygdsföretag, i vilken utsträckning omsätts den i entreprenöriellt handlande och hur påverkas detta av tillgänglighet till marknader? Vilken grad av entreprenörskap utmärker landsbygdsföretag och hur är graden av entreprenörskap kopplat till företagens framgång och tillväxt? Intresset för dessa frågeställningar baseras på kopplingen mellan avstånd, kunskap och entreprenörskap, menar man 27. Vi noterar att inget av förslagen på fortsatta forskningsfrågor 24 Do, sid För definitioner, se Jordbruksverkets rapport 2009:2, sid Jordbruksverket rapport 2006: Do, sid 23. Sida 14

16 nämner kön/genus-dimensionen. Det vore intressant att lägga till könsperspektivet, eftersom statistiken visar så tydligt på segregeringen på området. Företagandet inom jordbruket Företagandet inom jordbruket beskrivs av Jordbruksverket 28 : Antalet jordbruksföretag minskade mellan år 2005 till 2007 med fyra procent. År 2007 var antalet jordbruksföretag i Sverige stycken. Minskningen skedde för företag i alla storleksgrupper utom den största (över 100 hektar åker), där antalet istället ökade något. Framförallt minskar driftsinriktningen Husdjursskötsel. Antalet helt ägda företag ökade samtidigt från till företag år Antalet helt arrenderade företag minskade med nästan 40 procent under samma tidsperiod, från till företag. Andelen kvinnor bland jordbruksföretagarna 29 var lika för år 2005 och 2007: 14 procent (av totalt företagare). Antalsmässigt var kvinnorna år 2007, en minskning med 100 företag från Av jordbruksföretagarna är ca en femtedel 65 år eller äldre. Ungefär lika många (22 procent) är under 45 år. Skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt liten, men andelen yngre företagare är något högre bland kvinnorna. Av kvinnorna är 26 procent är yngre än 45 år (22 procent av männen). Tittar man också på andelen företagare i olika åldersklasser och storleksgrupper (mätt i hektar åker) ser man att andelen företagare som år 2007 var 65 år eller äldre, var avsevärt högre för mindre företag än för större. En viss skillnad finns mellan kvinnor och män i det avseendet. För kvinnor var det mindre uttalat att andelen äldre företagare var lägre ju större företaget var. Andelen yngre kvinnor var större än andelen män i de flesta storleksgrupper. TABELL FÅ KVINNLIGA MJÖLKBÖNDER, HÖGRE ANDEL BLAND SMÅBRUKEN Antal jordbruksföretag som drivs av kvinnor eller män som enskild firma, alternativt som juridiska personer 30 : DRIFTSINRIKTNING Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga ftg Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Växtodling ,2% ,4% ,5% (100 %) varav jordbruksväxter ,1% ,5% ,4% (100 %) Husdjursskötsel ,3% ,2% ,5% (100 %) varav mjölkkor 418 6,6% ,8% ,5% (100 %) 28 I det Statistiska meddelandet JO 34 SM 0801 (2008) 29 Med jordbruksföretagare avses i detta statistiska meddelande den person som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på jordbruksföretaget. Per definition finns alltså lika många företagare som antal företag som drivs som enskild firma., JO 34 SM 0801, sid Tabellen är en bearbetning av tablå G i JO 34 SM 0801, sid 7. Sida 15

17 varav köttdjur ,1% ,2% 390 3,7% Blandat jordbruk 493 9,2% ,3% 512 9,5% Småbruk ,6% ,8% 639 2,6% Summa ,7% ,5% ,8% (100 %) (100 %) (100 %) (100 %) Andelen kvinnor är betydligt högre inom driftsinriktningen småbruk 31 än inom övriga driftsinriktningar. Andelen kvinnor är lägst inom driftsinriktningen mjölkkor. Där, liksom inom driftsinriktningen växtodling, är andelen jordbruksföretag som drivs som juridiska personer, högst. TABELL KVINNORS JORDBRUK ÄR MINDRE ÄN MÄNNENS Om man tittar på den genomsnittliga åkerarealen (räknat i hektar) efter driftsinriktning och kön och juridisk person ser man följande 32 : DRIFTSINRIKTNING Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga företag Växtodling varav jordbruksväxter Husdjursskötsel varav mjölkkor varav köttdjur Blandat jordbruk Småbruk Totalt Utifrån medelvärdena ser de största företagen ut att drivas som juridiska personer, oavsett driftsinriktning. Kvinnor driver i genomsnitt mindre jordbruk än män, vilket gäller samtliga driftsinriktningar. Minst skillnad mellan kvinnor och män finns i kategorin småbruk där kvinnor i genomsnitt brukar sex hektar åkermark och män sju hektar. 31 Småbruk, definition från Wikipedia : Småjordbruk eller småbruk är jordbruk i liten, ickekommersiell skala. Med andra ord räcker inte avkastningen till mer än ägarens uppehälle. Om småbrukaren saknar andra inkomster och därför är självförsörjande räknas det som subsistensjordbruk. För en småbrukare med andra inkomster blir jordbruket en bisyssla eller hobby. 32 Tabellen är en bearbetning av tablå G i JO 34 SM 0801, sid 7. Sida 16

18 TABELL KVINNORNA FÖRYNGRAR NÄRINGEN Här visas antal kvinnliga respektive manliga företagare efter ålder i enskild firma Område Ålder, år Summa < < Skåne, kvinnor ,3 % 6,0 % 21,7 17,4 14,5 12,3 11,3 16,6 % 100 % % % % % % Skåne, Män ,3 % 5,1 % 16,5 12,5 14,3 14,6 14,0 22,7 % 100 % % % % % % Riket, kvinnor ,4 % 6,0 % 19,5 14,4 13,2 12,2 13,4 20,8 % 100 % % % % % % Riket, män ,4 % 4,7 % 16,5 % 12,2 % 14,0 % 15,1 % 15,1 % 22,1 % 100 % Ur tabellen kan man läsa att andelen unga kvinnor som äger jordbruksföretag i Skåne (upp till 34 år) är relativt lika som i fördelningen riket, drygt sex procent är yngre än 35 år. Andelen äldre kvinnor (över 60 år) är däremot mindre i Skåne än i riket, knappt 28 procent jämfört med drygt 34 procent i riket. Skåne har en högre andel kvinnor som äger jordbruksföretag i åldrarna 35 till 54 år än riket 53,6 procent jämfört med 47,1 procent. För män i Skåne jämfört med riket är åldersfördelningen relativt likartad. Jämfört med män med jordbruksföretag i Skåne är kvinnorna yngre. En högre andel kvinnor med jordbruksföretag är yngre än 55 år. Sex av tio kvinnliga jordbruksföretagare i Skåne är yngre än 55 år. Knappt varannan (48,7 procent) av manliga jordbruksföretagare i Skåne är yngre än 55 år. Drygt 36 procent av männen med jordbruksföretag i Skåne är äldre än 60 år, medan motsvarande andel för kvinnorna är knappt 28 procent. TABELL KVINNOR I JORDBRUKET DRIVER DET SJÄLVA Antal företag som drivs av kvinnor eller män (som enskild firma) eller som juridisk person, efter brukningsform redovisas i tabellen nedan 34. Brukningsform Kvinnor Män Juridisk person Samtliga företag Helt ägda ,0 % Helt arrenderade 443 4,4 % ,8 % ,5 % ,3 % ,8 % ,0 % ,2 % 33 Tabellen är en bearbetning av tabellerna 16 och 17 i bilagan i JO 34 SM Tabellen är en bearbetning av tabell 21 i bilagan till JO 34 SM Sida 17

19 Delvis arrenderade ,5 % ,7 % ,9 % ,8 % Summa Av tabellen kan man utläsa att det är betydligt vanligare för kvinnor att helt äga sitt jordbruk. Sju av tio kvinnor med jordbruksföretag (enskild firma) äger helt sitt jordbruk. Motsvarande andel för män är knappt 56 procent. Det är vanligare att män än kvinnor delvis arrenderar sitt jordbruk. Fyra av tio män gör det, medan endast en fjärdedel av kvinnorna delvis arrenderar sitt jordbruk. För jordbruk som drivs som juridiska personer är det lika vanligt att helt äga som att delvis arrendera jordbruket. Drygt fyra av tio jordbruksföretag som är juridiska personer äger helt eller arrenderar delvis jordbruket. TABELL INRIKTNINGEN ÄR TÄMLIGEN LIKA FÖR MÄN OCH KVINNOR Här redovisas antal företag efter driftsinriktning och företagsform (enskild firma ägd av kvinna respektive man + juridiska personer). 35 Driftsinriktning Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga företag VÄXTODLING Varav jordbruksväxter 16,3 % 25,4 % 30,2 % Varav trädgårdsväxter Varav Jordbruksoch trädgårdsväxter HUSDJURSSKÖTSEL Varav mjölkkor 418 1,3 % 61 0,6 % 4,2 % Varav köttdjur ,6 % Varav övrig 971 husdjursskötsel 9,7 % BLANDAT 493 JORDBRUK 4,9 % SMÅBRUK ,4 % 1,3 % 551 1,0 % ,0 % ,4 % ,4 % ,6 % ,0 % 8,8 % 157 3,2 % ,4 % 390 7,9 % ,1 % ,4 % ,0 % SUMMA FÖRETAG % % % I tabellen kan man se att både kvinnor och män med jordbruksföretag i första hand driver småbruk. Drygt hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen har småbruk. På andra och tredje plats kommer växtodling av jordbruksväxter respektive husdjursskötsel av köttdjur, för både kvinnor och män. 16 procent av kvinnorna och 25 procent av männen odlar jordbruksväxter. 35 Tabellen är en bearbetning av tabell 24 i bilagan i JO 34 SM Sida 18

20 Drygt 11 procent av kvinnorna och drygt 15 procent av männen föder upp köttdjur. Först på plats fyra till sex skiljer sig driftsinriktningen för kvinnor och män med jordbruksföretag. Där kommer för kvinnor övrig husdjursskötsel, blandat jordbruk och husdjursskötsel/mjölkkor på plats fyra till sex, medan ordningen är något omvänd för män med jordbruksföretag: mjölkkor, blandat jordbruk och sedan övrig husdjursskötsel. Minst andel företagare finns för både kvinnor och män inom odling av trädgårdsväxter och blandad växtodling (jordbruks- och trädgårdsväxter). Löner och arbetstid Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor i jordbruket var enligt SCB 123,30 kr för män och 112,50 kr för kvinnor år I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 är tyvärr uppgifterna om lön enbart baserade på hushåll, inte uppdelade på individer kvinnor och män. ARBETSTID KVINNORNA ARBETAR FÄRRE TIMMAR Antalet årsverken i jordbruket minskade enligt Jordbruksverkets statistik från 2005 till 2007 med ca 9 procent. 37 Ett årsverke är en årlig arbetstid på minst timmar (motsvarande heltidsarbete). Av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket hade 15 procent en årlig arbetstid på timmar. Av dessa personer utgjorde kvinnorna endast 18 procent. 54 procent av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket hade en årlig arbetstid som var mindre än 450 timmar. Av dessa var kvinnorna 51 procent. Kvinnor som är sysselsatta i jordbruket arbetar i genomsnitt färre timmar i jordbruket än män: kvinnornas andel av antalet årsverken utgjorde ca 27 procent, medan deras andel av de sysselsatta var 39 procent. Antal årsverken (AWU 38 ) för samtliga företagskategorier inom jordbruket: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket Antal årsverken inom företagskategorin enskild firma: Område Skån e Företagare Familjemedlem Ej familjemedlem Stadigvarande Tillfälligt Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor TOTALT Riket Antal årsverken (AWU) inom företagskategorin juridisk person: 36 Statistisk årsbok 2010, SCB, sid Jordbruksverket, JO 30 SM 0801, Sysselsättning i jordbruket AWU = Annual Working Units Sida 19

21 Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne Riket LRFs jämställdhetsakademi vill ta bort trösklarna LRF har under 2009 grundat en jämställdhetsakademi med en egen hemsida 39. Akademin har också redan publicerat två rapporter som belyser de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Vi vill att fler ska se möjligheter att vara entreprenörer inom våra näringar. Då kan det inte finnas trösklar som försvårar för kvinnor. Vi har inte råd att välja bort kvinnorna, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och jämställdhetsakademin. I pressmeddelandet, som gick ut den 12 maj 2009 läser vi: Vi vill att fler ska se möjligheter att vara entreprenörer inom våra näringar. Då kan det inte finnas trösklar som försvårar för kvinnor. Vi har inte råd att välja bort kvinnorna, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och jämställdhetsakademin. Akademin ska vara en ledande tankesmedja kring jämställdhet och företagande och utgå från de gröna näringarna och ett uthålligt näringsliv. Jämställdhetsakademin ska initiera minst två forskningsrapporter om året och arrangera seminarier och andra aktiviteter. Bilden är hämtad från hemsidan för LRFs Jämställdhetsakademi Som Sveriges största småföretagarorganisation vill vi bidra med lösningar till ett jämställt näringsliv. I det hållbara samhället ser vi en ökad efterfrågan på varor och tjänster från våra näringar. För att denna verkligen ska kunna tillgodoses krävs att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter som företagare, säger Lars-Göran Pettersson. Inom de gröna näringarna, precis som i andra näringar, finns exempel på att jämställdhet inte råder. Det ska inte behöva vara så att kvinnliga företagare har svårare att få finansiering för sin verksamhet än män. Eller att kvinnor sällan tar ut någon lön från företaget och som följd får låg sjukpenning, föräldrapenning och pension, säger Lars-Göran Pettersson. Jämställdhetsakademin är helt finansierad av LRF. Dess ledamöter är: Sasja Beslik, ansvarig för Social Responsibility Investments på Nordea Niklas Ekdal, journalist och författare Carin Holmquist, professor företagsekonomi Handelshögskolan Anna Larsson, redaktionschef Amelia Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor Folksam Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande LRF Pontus Schultz, chefredaktör Veckans Affärer 39 Sida 20

22 Lisa Sennerby Forsse, rektor SLU Malin Svensson, strategisk rådgivare åt VD och förbundsordförande LRF Gertrud Åström, särskild utredare Jämställdhetspolitiska utredningen LRFs Jämställdhetsakademi har hittills utkommit med två rapporter: Den osynliga entreprenören Genus och företagande i de gröna näringarna. En litteraturöversikt. Det är en forskningsöversikt över den forskning som finns kring de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Den innehåller företagandestudier, statistik och forskning om livet på familjegården. I rapporten diskuteras också frågan om jämställdhet och företagande samt vilken framtida forskning som behövs. Författare till studien är forskningsinstitutet Nordregio. Trygghet ger balans. Företagande, familj och fritid i de gröna näringarna. Den visar att många bönder, både kvinnor och män, avstår en stor del av föräldraledigheten. Samtidigt önskar bondepappor mer tid med familjen, bondemammor mer egen tid. Rapporten är författad av Gertrud Åström och bygger på en undersökning som LRF gav SIFO i uppgift att genomföra i form av en enkät Balans i livet. 250 kvinnor och 250 män besvarade enkäten. ORGANISATIONEN LRF LRF har medlemmar, som tillsammans driver företag 40. Organisationen har förtroendevalda uppdelade på lokalavdelningar, 220 kommungrupper och 19 länsförbund. Det finns information om de gröna näringarnas betydelse i alla Sveriges kommuner (en pdf-fil på sex sidor för varje kommun). Tyvärr är ingen statistik i dessa dokument könsuppdelad. De gröna näringarna står för nio procent av Sveriges BNP och har sysselsatta, vilket motsvarar nästan tio procent av sysselsättningen i Sverige. LRFs presidium består av en man som är förbundsordförande, två vice förbundsordförande varav en är kvinna, samt VD, som är man. Styrelsen består av 15 personer som är jord- och/eller skogsägare, samt två arbetstagarrepresentanter. Sex ledamöter är kvinnor. De två arbetstagarrepresentanterna är män. Koncernledningen består av åtta personer inklusive VD. Av övriga sju är sex kvinnor (kommunikationschefen är man). LRF Skåne leds av en styrelse på nio personer, varav tre är kvinnor. Ordförande och vice ordförande är kvinnor. På regionkontoret jobbar 17 personer, varav 14 kvinnor. Regionchefen är kvinna. Enligt hemsidan har andelen kvinnliga medlemmar i organisationen ökat, samtidigt som andelen kvinnliga förtroendevalda har minskat (men vi finner inte några exakta siffror avseende antal kvinnor och män inom organisationen). LRFs jämställdhetsarbete genomförs från med två perspektiv när det gäller jämställdhet i sina utbildningar för förtroendevalda: dels en generell information om vikten av jämställdhet för att utveckla organisationen (denna information ges i alla utbildningar för förtroendevalda), dels en särskild utbildning för förtroendevalda kvinnor/kvinnliga ledare. Förra året fattade LRFs förbundsstyrelse beslut om kvotering till styrelsen: 40 Enligt LRF:s hemsida den 9 augusti 2010 Sida 21

23 Hälften av styrelseledamöterna i LRFs sju dotterbolag ska vara kvinnor. Detta direktiv från ägarna ska genomföras i samband med bolagsstämmorna som hålls i juni nästa år. Beslutet fattades av LRFs förbundsstyrelse idag (091021). Utmaningarna för svenskt näringsliv är många. Därför måste vi och andra rekrytera absoluta toppkrafter till företagens styrelser. Ska man lyckas med det går det inte att utestänga halva befolkningen, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson: Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av LRFs högst prioriterade frågor. Det här är ett både naturligt och nödvändigt beslut. Den genomsnittliga andelen styrelsekvinnor i svenska börsbolag ligger på cirka 19 procent. Motsvarande siffra för LRFs dotterbolag är idag 37 procent. Genom att gå i bräschen för ökat jämställdhet inspirerar vi förhoppningsvis Sveriges övriga näringsliv att ta liknande beslut, säger Lars-Göran Pettersson. Dagens beslut är ett av flera initiativ för ökad jämställdhet som LRF tagit under året. I maj grundade LRF Jämställdhetsakademin som ska vara en ledande tankesmedja kring jämställdhet och företagande. Idag finns ett antal trösklar och glastak som försvårar för kvinnor att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Inom svenskt näringsliv finns idag en bred samsyn kring detta. Men ska man vara trovärdig i arbetet för ökad jämställdhet bör man leva som man lär och städa upp på sin egen gårdsplan, säger Lars-Göran Pettersson Ur pressmeddelande Sida 22

24 OM KVINNOR SOM FÖRÄDLARE: KVINNOR TJÄNAR MINDRE OCH SKADAS OFTARE I JOBBET. Livsmedelsindustrin sysselsätter ungefär en och en halv procent av dem som förvärvsarbetar. Här är SCB:s siffror (2007): totalt personer, varav kvinnor och män. När vi går djupare in och granskar, ser vi att totalsiffrorna skymmer en segregerad verklighet: kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och arbetar på olika avdelningar. Män har oftare de mer kvalificerade (och bättre betalda) befattningarna. Kvinnor arbetar i mer okvalificerade befattningar (lägre betalda). Livsmedelsarbetareförbundets kvinnliga medlemmar tjänar under sitt arbetsliv nästan kr mindre än männen. Den bristande jämställdheten i branschen avspeglas också i skadestatistiken. Drygt 9 av 10 anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor har orsakats av rörelser och arbetsställningar som är ansträngande eller ensidiga. Motsvarande siffra för män är 3 av 4. Kvinnor skadas oftare i jobbet Kvinnor som arbetar inom industrin har mindre integrerade, mer repetitiva och monotona arbetsuppgifter än män. Detta orsakar bland annat belastningsskador och stress. Statistik från AFA Försäkring visar att kvinnor som arbetar inom industrin oftare drabbas av allvarliga arbetsskador jämfört med kvinnor i andra sektorer. Kvinnor som arbetar som maskin- och processoperatörer, montörer, slaktare, bagare och konditorer inom respektive industribranscher är särskilt utsatta. Forskningen har visat att ensidigt upprepade arbeten är olämpliga för både kvinnor och män. Denna typ av arbete finns inom exempelvis monteringsindustrin och livsmedelsindustrin. Samma muskler, senor och leder aktiveras gång på gång och får otillräcklig tid för återhämtning. Repetitiva arbeten som samtidigt är kraftkrävande är därför särskilt olämpliga för de flesta kvinnor. Kombinationen repetitivt arbetet och hög kraftutveckling (mätt i relation till styrka), är betydligt skadligare än faktorerna var för sig. Eftersom kvinnor som grupp är svagare än män utsätts de för en relativt sett högre belastning i sådana arbeten. 42 Bilaga. Arbetsmiljöverkets faktablad om Skador i livsmedelsindustrin finns i bilagorna. Där finns också faktablad om Belastning i livsmedelshandeln, Skador i detaljhandeln, Skador i jordbruket och Buller. 42 Statistiken rör alltså industrin generellt och är ti Sida 23

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011 JO 42 SM 1301 Jordbrukarhushållens inkomster 2011 Incomes of agricultural households 2011 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Fackförbundet ST 2010-05-12. Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Förord Nu när årets bolagsstämmor

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Vem är chef här egentligen? Om landsbygdsprogram och mångfald

Vem är chef här egentligen? Om landsbygdsprogram och mångfald Vem är chef här egentligen? Om landsbygdsprogram och mångfald Andelen företag som har en kvinna eller utlandsfödd person som företagsledare har ökat på landsbygden, men också för Sverige totalt sett. Inom

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej?

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? NKI 2013 NyföretagarCentrum Stockholm 605 respondenter När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? Ja, jag startade företag EFTER

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet

Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Företagsledarna i Sverige Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet Fredrik W. Andersson Jan Andersson 1 1.

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer