från Idé till Marknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "från Idé till Marknad"

Transkript

1 HANDELSHÖGSKOLAN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Avdelningen för Organisation och Administration från Idé till Marknad en uppsats om innovationsprocesser och entreprenörskap Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Företagsekonomiska institutionen / Organisation C-uppsats Januari 1997 Mikael Janson Magnus Håkansson Christian Carlsson

2 ii

3 Förord - TACK! helt enkelt Vi vill inledningsvis tacka alla de intervjuoffer som så välvilligt ställt upp för att göra denna vår undersökning möjlig. Vi hoppas vi kunnat göra Er rättvisa i beskrivningen och analysen av intervjuerna. Tack för Er ovärderliga insats! Vi vill också tacka vår handledare, Gill Lidström-Widell, som genom att komma med idéer och uppriktig, konstruktiv kritik bidragit mycket till att uppsatsen blev till vad den är. Tack! Till Er som gjort tryckningen möjlig vill vi rikta ett stort tack, framförallt Göteborgs Patentbyrå AB. Vi vill också tacka Johan Oscarsson för diverse hjälp med det praktiska. Avslutningsvis vill vi också tacka alla i vår närhet som stått ut med våra svåra yrkesskador, och stöttat oss under dessa veckor och månader av intensivt arbete! Göteborg Mikael Janson Magnus Håkansson Christian Carlsson iii

4 iv

5 SAMMANFATTNING Vi tre som skriver denna uppsats är intresserade av entreprenörskap och vad som kan göra att fler entreprenörer i vårt samhälle lyckas. Det är det som är vårt övergripande tema och bakgrunden till att vi i denna uppsats studerar det vi kallar för innovativt entreprenörskap. Syftet med studien är att belysa entreprenörskapet utifrån entreprenörens interaktion med sin omgivning i dennes ledning av en etableringsprocess från affärsidé till marknadsintroduktion. Dessutom vill vi se vad som verkar främjande respektive hindrande för att etableringsprocessen skall bli framgångsrik. För att nå syftet har vi ställt upp följande två mer konkreta frågeställningar: 1. Hur ser etableringsprocessen ut? a) Vilka aktiviteter ingår och i vilken ordning sker de? b) Vilka aktörer är involverade och när i processen är de det? 1. Vad i processen kan verka främjande respektive hindrande för densamma? Vi utgår alltså från entreprenörens samverkan med andra aktörer. I den meningen rör vi oss på organisationsnivå. De begrepp vi här använder är vad vi kallar en entreprenöriell organisation, som består av de aktörer som interagerar och med entreprenören som ledare tillsammans för processen framåt, samt en etableringsprocess som är de faktiska aktiviteter som sker i processen. Våra slutsatser i denna uppsats kan mycket kort sammanfattas enligt följande. Etableringsprocessen. Vi delar in processen i följande faser som inom sig rymmer ett antal aktiviteter: Affärsidéfasen, som är den del av processen då den första idén eller uppfinningen av en entreprenör omvandlas till en bärkraftig affärsidé. Planeringsfasen, som följer därpå och där affärsidén testas och utvecklas med inriktning mot tillverkning och försäljning och i mycket handlar om att ta fram en affärsplan för verksamheten. Genomförandefasen, som är den sista fasen och där entreprenören och övriga aktörer gör det som krävs för att faktiskt starta upp verksamheten och marknadsintroducera produkten. Den entreprenöriella organisationen. Nätverket varierar över de olika faserna, men i den entreprenöriella organisationen kan följande roller utöver själva entreprenörsrollen slås fast: Administrativa ordningsrollen; bistår i samordning och administration. Finansieringsrollen; bidrar med pengar. Mentorsrollen; förmedlare av erfarenheter och entreprenöriell kompetens. Dörröppnarrollen; förmedlar kontakter och kunskap. Kunskapsstödsroll; tillför nödvändig kunskap och kompetens i form av; marknadskunskap (och kontakt), teknisk utveckling, ekonomisk kunskap. Rådgivning; allmän sakkunskap som ges vid specifika tillfällen. Bollplank; person i entreprenörens omgivning som entreprenören testar sina idéer på. Under den första affärsidéfasen är det i mycket fråga om att använda sig av befintliga kontaktnät som bollplank. Entreprenörer med gedigen egen erfarenhet av sin bransch och av entreprenörskap (inklusive utbildning av andra erfarna entreprenörer) samt med en tydlig produkt och någon lämplig större kund att ta kontakt med tar sedan tidigt de nödvändiga v

6 kontakterna och knyter tillverkare och kund till sig i en närmast formaliserad projektorganisation. Tjänsteföretagen arbetar dock i högre grad med nätverksbyggande gentemot potentiella kunder. Mindre erfarna entreprenörer, även med stor branschkunskap, behöver däremot fler aktörer runt sig för att klara av processen och fylla rollerna. Vad i processen som verkar främjande och hindrande. Vi har funnit att vad som främjar och hindrar kan sökas i entreprenörsprojektets fundament; entreprenörens motivation och förekomsten av en tidig tydlig affärsidé, planering; förekomsten av en tydlig projektorganisation med projektplan samt realistisk affärsplan, uppföljning; viljan att ompröva/bygga affärsplanen runt affärsidén allteftersom (dock inte ändra på den i grunden), organisering; den entreprenöriella organisationens funktionalitet (i enlighet med våra slutsatser kring denna) samt arbetets utförande; etableringsprocessens utformning och aktiviteter (i enlighet med våra slutsatser om denna). Brister i dessa faktorer kommer att försvåra, hindra, hela processen. Återkommande har två grundläggande principer för att nå framgång framkommit: 1. Vikten av att ha en tydlig bärkraftig affärsidé innan processen dras igång och därefter medvetet arbeta för att fylla den med en realistisk affärsplan före marknadsintroduktionen. 2. Vikten av att få in marknaden på ett tidigt stadium och att entreprenören skapar ett funktionellt nätverk runt sig, gärna en reell projektorganisation med tillverkare och kund. vi

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING: BAKGRUNDEN TILL DENNA UPPSATS Den historiska bakgrunden: Kort om Sveriges utveckling Sveriges situation under nittiotalet och dagsdebatten Nyföretagandets och nätverkens betydelse PROBLEMANALYS: VAD VI VILL MED DENNA STUDIE Det innovativa Entreprenörskapet; definition Vårt perspektiv Avgränsningar av studieobjekt Del av processen Entreprenörskapets plats Syfte Problemformulering METOD: HUR VI LÖSTE PROBLEMET Kunskapsintresse och utgångspunkter Hur vi hanterar vårt problem Vårt tillvägagångssätt för att nå svaret på våra frågeställningar TEORETISK REFERENSRAM: VÅRT REDSKAP Entreprenörskapet - Teori och modeller Entreprenören Entreprenörens miljö Etableringsprocessen Vår modell av innovationsprocessen Modellen - begreppen - vårt fokus i studien Den yttre miljön Organisationens handlingsmiljö Organisationens ledare - Entreprenören Entreprenörens tidiga erfarenheter Entreprenörens specifika kompetens - Den upplevda förmågan Entreprenörens drivkraft - Det upplevda behovet Entreprenörens marknadssyn - De upplevda möjligheterna Den entreprenöriella motivationen Den entreprenöriella organisationen - informell samverkan Organisationen som projektorganisation Entreprenörens och andras roller i etableringsprocessen Att finna organisationen genom nätverksanalys Etableringsprocessen Några modeller över etableringsprocessens beståndsdelar Vår modell av etableringsprocessens faser och aktiviteter Att finna hinder i innovationsprocessen Slutord kring den teoretiska referensramen EMPIRI OMGÅNG ETT & ANALYS: PRAKTIKERNAS SYN Urval och tillvägagångssätt Lars Linde, Finansforum Claes K Ståhle, Västsvenska Handelskammaren och Innoventure Börje Svahn, Nyföretagarcentrum Tomas Petersson, Robinson Crusoe Analys av intervjuomgång ett

8 5.6.1 Entreprenören och dennes motivation Etableringsprocessen Den entreprenöriella organisationen Slutord om intervjuomgång ett EMPIRI OMGÅNG TVÅ & ANALYS: ENTREPRENÖRERNA Urval och tillvägagångssätt Ulf Fogelström, Tapas Analys av Ulf Fogelströms innovationsprocess Holger Klingstedt, Skerinova AB Analys av Holger Klingstedts innovationsprocess Magnus Petersson, Milleteknik AB Analys av Magnus Peterssons innovationsprocess Ulla-Lisa Thordén, WebInteract AB Analys av Ulla-Lisa Thordéns innovationsprocess Ingmar Granlind, Tullinge Teknik AB Analys av Ingmar Granlinds innovationsprocess Sammanfattning Anna och Linda Söderberg, Global World Wide Collection Analys av Anna Söderbergs innovationsprocess Sammanfattning Antonio Aguilar, Wildlook Analys av Antonio Aguilars innovationsprocess Sammanfattning Karin Danielsson, Japco Analys av Karin Danielssons innovationsprocess Lars Bohman, LGB Teknikdesign AB Analys av Lars Bohmans innovationsprocess Slutord om intervjuomgång två SAMMANSTÄLLANDE ANALYS Etableringsprocessen Affärsidéfasen Planeringsfasen Genomförandefasen Sammanfattande resultat för analysen av etableringsprocessen Den entreprenöriella organisationen Affärsidéfasen Planeringsfasen Genomförandefasen Sammanfattning av analysen av den entreprenöriella organisationen Analys av vad som främjar och hindrar innovationsprocessen Fundamentet Planeringen Uppföljningen Organiseringen Arbetets utförande SLUTSATSER: SVARET PÅ VÅRA FRÅGOR Hur ser etableringsprocessen ut? Vilka aktiviteter ingår och i vilken ordning? Vilka aktörer är involverade och när under processen? Vad i processen kan verka främjande respektive hindrande? SLUTDISKUSSION Löste vi problemet?

9 9.2 Och vad var problemen med det då? och det bittra (nåja) slutet! Referenslista Bilaga 1: Intervjuunderlag för omgång 1 Bilaga 2: Intervjuunderlag för omgång 2 3

10 4

11 1. INLEDNING: BAKGRUNDEN TILL DENNA UPPSATS I slutet av september 1996 samlades alla studenter som skulle skriva uppsats på C-nivå i Företagsekonomi, inriktning Organisation och Administration på Handelshögskolan i Göteborg. Varje uppsats var tänkt att skrivas av två studenter och vi som inte hade någon att skriva med stannade därför kvar efter mötet och diskuterade igenom vilka ämnen vi ville skriva om. Relativt snabbt upptäckte vi tre, som skrivit denna uppsats och aldrig träffats tidigare, att vi hade något gemensamt; intresset för entreprenörskap. Vi hade på olika sätt, av egen erfarenhet eller via utbildningar och politiskt engagemang kommit i kontakt med och intresserats för nyföretagande och entreprenörskap. Vi var visserligen tre, men då vi var eniga om en gemensam fråga att bygga uppsatsen på, bestämde vi oss också för att med kraft driva att vi skulle skriva uppsatsen gemensamt. Den fråga som vi enades kring var: Vad krävs för att fler entreprenörer skall lyckas?. Viljan att skapa det nya tycker vi är grunden både för företagande och samhällsutveckling. Att skapa något nytt, att föra ut nya produkter på marknaden, att skapa nya marknader för produkter, att hitta nya sätt att arbeta och att ge upphov till nya arbeten som tidigare aldrig har funnits tycker vi är en mycket intressant verksamhet. Att skapa förståelse för den process som skapar allt detta och att undersöka vad som hjälper och stjälper den, anser vi vara av oerhört stor betydelse. Det är detta innovativa entreprenörskap vi därför studerar i denna uppsats. För att ge en fördjupad ram kring det vi studerar, och ge en bild av våra egna utgångspunkter i ämnet, kommer vi att i detta kapitel diskutera entreprenörskapets betydelse i samhället i stort. Vi gör det utifrån svenska förhållanden och den pågående dagsdebatten i ämnet, för att visa på ämnets relevans och tyngd ur ett mer allmänt samhällsperspektiv. Därefter går vi in på den egentliga studien och vårt valda perspektiv. 1.1 Den historiska bakgrunden: Kort om Sveriges utveckling Det har skrivits och sagts mycket om Sveriges i många stycken enastående ekonomiska utveckling från 1800-talets slut och framåt. Orsakerna och förklaringarna till denna utveckling är många. De flesta torde dock instämma i 1994 års statliga Tjänsteutrednings (SOU 1994:43) beskrivning av vad som var grunden till tillväxtåren från senare halvan av 1800-talet och 100 år framåt. "'Det svenska undret' har beskrivits av både svenska och utländska ekonomiska historiker. Deras analys visar entydigt att det rörde sig om en industriledd omvandling av ekonomin. En kraftig vitalisering av den industri vars tillvaro inledningsvis grundades på komparativa fördelar vad gäller tillgång till skog, malm och vattenkraft kom att kombineras med innovationsbaserade verksamheter inom framför allt verkstadsindustrin. Företag som ASEA, LM Ericsson, Separator och SKF kom att betyda alltmer för den svenska ekonomin. Resultatet blev en genomsnittlig tillväxt i industriproduktionen under de hundra åren på närmare 5 procent per år. Denna tillväxt/.../ledde också till utveckling av 'support' av skilda slag/.../dessa kringverksamheter är till betydande grad grunden till dagens producenttjänsteföretag." (SOU 1994:43, s. 21) Som synes i ovanstående citat är uppfattningen den att Sverige en gång i tiden hade en exceptionellt god ekonomisk utveckling, som baserades på innovationer. 1 Under 1970-talet försämrades dock utvecklingen kraftigt, i Sverige mer än i övriga OECD-länder (SOU 1 Kritik mot att den var så exceptionellt god finns dock, speciellt under efterkrigstiden (se t ex Eklund, 1992). 5

12 1994:6), för att i början av 1990-talet bli närmast katastrofal. 2 Som vi skall se i nästa avsnitt förklaras åtskilligt av detta, i debatten, med försämrade möjligheter till innovationsverksamhet, som grundar sig på strukturella faktorer i det svenska samhället. 1.2 Sveriges situation under nittiotalet och dagsdebatten Både på lokal nivå och riksnivå har det de senaste åren förekommit en omfattande debatt om vad som gjort att Sverige har hamnat i ett läge med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt. Åtskillig energi har även lagts på att konstruera lösningar för att få en högre tillväxt. Per-Martin Meyerson (1995), verksam vid Industrins Utredningsinstitut (IUI) i Stockholm, skrev i tidskriften Ekonomisk debatt om det krismedvetande som på senare tid utvecklats bland ekonomer och politiker. Meyerson menar att det nu råder stor samstämmighet om behovet av att öka nyföretagandet och att skapa bättre förutsättningar för mindre och medelstora företag att överleva och expandera. Han menar också att det härigenom skall gå att uppnå högre produktivitet, sysselsättning och tillväxt i den svenska ekonomin. Meyerson fortsätter med att förklara att den entreprenöriella ägarkompetensen som finns inom landet traditionellt har burit en stor del av ansvaret för den industriella utvecklingen. Det vore ett resursslöseri att inte utnyttja den eller att rentav tvinga den utomlands. Ekonomikommissionen (SOU 1993:16), den s k Lindbeckkommissionen, får här representera detta kristänkande. Man menar i denna, att orsakerna till att produktiviteten i Sverige har utvecklats sämre än i andra länder sedan 70-talet är; dålig konkurrens, lågt privat sparande, avsaknaden av stabil ekonomisk politik, hög inflation och höga räntor (vilket gör det olönsamt att investera), stela samhälleliga regler, höga löneökningar och att andra länder kommit ifatt oss. Sammantaget har detta medverkat till ett dåligt innovations- och utvecklingsklimat, som gjort att Sverige sackat efter allt mer. Kommissionen konstaterar att nya idéer och sätt att göra saker på är det som leder till ökad produktivitet och därmed ökad tillväxt. Sverige behöver därför fler entreprenörer som driver på såväl i som utanför existerande organisationer. Enligt en doktorsavhandling från Uppsala universitet skriven av Christos Papachristodoulou (SOU 1993:84) 3 påvisas också ett klart samband mellan svenska innovationer uttryckta i patent och landets ekonomiska utveckling. Patenten, som ses som uttryck för mängden uppfinningar i samhället, kom före, investeringar och tillväxt därefter. Den syn som Meyerson och Lindbeckkommisionen representerar går självklart att kritisera. Det är något vi dock anser vara vanligare i den politiska debatten än den ekonomiska. Med vår, i grunden, liberala samhällssyn är vi själva däremot benägna att hålla med dem i stort. Det är en uppfattning som troligtvis kan upplevas genomsyra hela denna uppsats av den som har en mer kritisk syn på egen-företagarens hjältegloria. En viss kritik vill vi dock komma med mot den syn som vi anser avspeglas i både Meyersons och Papachristodoulous resonemang. Entreprenörskap anser vi vara något mer än industriell utveckling. Den som har läst ekonomisk historia vet att den industriella revolutionen föregicks av och samverkade med, den agrara revolutionen (se t ex Dillard, 1975 och Oshima, 1986). Den industriella utvecklingen har i sin tur lett till en utveckling av tjänstesektorn (SOU 1994:43). Både Meyerson och Papachristodoulou betonar industrin och tekniken som drivande i den 2 En uppfattning som stöds av ett flertal samhällsvetenskapliga forskare (Eklund 1992, Lindbeckkommisionen SOU 1993:16 och åtskilliga andra). 3 Doktorsavhandlingen som refereras i SOU 1993:84: Papachristodoulou, Christos (1986), Inventions, Innovations and Economic growth in Sweden, Uppsala Universitet. 6

13 ekonomisk utvecklingen, vilket kanske är historiskt riktigt, men vad säger att det i framtiden inte är tjänstesektorn som står för innovationer och driver på tillväxten? Hur patenterar man unika tjänster och kunskaper? Vi lämnar de frågorna obesvarade i denna uppsats och skall i stället fördjupa oss i debatten om ny- och småföretagandets betydelse och villkor innan vi går in på själva studien. 1.3 Nyföretagandets och nätverkens betydelse I den statliga utredningen om småföretagsutveckling (SOU 1993:70) ges en bild av den ökande betydelse småföretagandet har och har haft de senaste åren. Det fanns registrerade småföretag med 1,5 miljoner anställda. Företag med färre än 200 anställda stod för närmare två tredjedelar av sysselsättningen i den privata sektorn. "Småföretagens betydelse skall ses i ljuset av att den totala industrisysselsättningen minskat under de tre första åren på 1990-talet med ca arbetstillfällen." (SOU 1993:70, s. 14) Samtidigt skapades sju av tio av de 1,5 miljoner arbetstillfällen som tillkom under de fyra sista åren av 1980-talet i småföretag. "Ett annat mått på småföretagens betydelse är att det varje år startas i storleksordningen nya företag, vilket innebär ca heltidsarbeten." (SOU 1993:70, s. 15) Vi skall i denna uppsats inte studera småföretagandet i allmänhet, utan är inriktade på det innovativa entreprenörskapet, men en inte helt orimlig slutsats av ovanstående resonemang är att nyföretagande som bygger på nya idéer och är inriktade på företagstillväxt, har potential att få stor betydelse för den framtida ekonomiska och sociala utvecklingen. Entreprenörskapet och dess förutsättningar är därför en mycket viktig faktor att förstå och uppmuntra för att kunna få fler nya företag och en bättre samhällsekonomi. Parallellt med diskussionen om ny- och småföretagsutveckling, förs en diskussion om vikten av kreativa lokala miljöer och den regionala miljöns ökade vikt i internationaliseringens spår. I Västsverigeutredningen förs följande resonemang: "Gamla lokaliseringsfaktorer som kapital och råvaror minskar i betydelse. Företagens beroende av egenskaper i deras produktionsmiljöer ökar. Kunskap, kontakter och kommunikationer är avgörande utvecklingsfaktorer. Det innebär att regioner som kan ge goda betingelser för sådant nätverksbyggande har de bästa förutsättningarna att utvecklas." (SOU 1992:66, s. 43) Även Västsvenska Handelskammaren trycker i sin rapport "Framtid i Väster" (1991) på att näringslivet alltmer utvecklas till en nätverksekonomi med många aktörer. Tillgång till kunskap och kontaktnät får därför allt större betydelse för utvecklingen. I utredningen Strategi för småföretagsutveckling (SOU 1993:70) konstateras att oavsett statliga eller andra insatser, så kan de aldrig ses isolerade från företagens nätverk av kunder, leverantörer och samarbetspartners. Det är sådana fruktbara relationer i nätverk som i hög grad avgör nyoch småföretagarens framtida utveckling. Detta vill vi direkt koppla till innovationsverksamhet och entreprenörskap. Att en entreprenör inte kan utveckla ett livskraftigt företag mol allena, utan är beroende av sin omgivning och sitt personliga kontaktnät kan ses som en grundläggande tanke i vår studie. Vi skall nu gå över till en djupare diskussion om vårt konkreta problem, det vi skall studera i denna uppsats. 7

14 2. PROBLEMANALYS: VAD VI VILL MED DENNA STUDIE Den diskussion som förts i bakgrundskapitlet ansluter sig i hög grad till Schumpeters 4 tankar om skapande förstörelse, där innovation och ekonomisk utveckling är beroende av att ny verksamhet konkurrerar ut sin föregångare. Därigenom blir kreativiteten en konkurrensfaktor av djupgående slag, som en förutsättning för avvikande och unika nya produkter (SOU 1993:84). Kreativitet kan beskrivas som viljan och förmågan att skapa och pröva det nya. Det leder oss in på det vi har för avsikt att studera i denna uppsats; entreprenörskapet och dess förutsättningar för att nå framgång och skapa det nya i samhället. Vårt intresse är alltså: Vad krävs för att fler entreprenörer skall lyckas? Vår utgångspunkt för att belysa detta är att titta närmare på vad entreprenörskap och innovation är och består av, för att se vilka hinder den som idag har en idé och vill realisera den kan stöta på, på vägen. Vi skall i innevarande kapitel diskutera och avgränsa det problem vi avser att studera och avsluta med att slå fast syftet och våra mer konkreta frågeställningar. 2.1 Det innovativa Entreprenörskapet; definition Någon enhetlig definition på vad entreprenörskap är finns inte. Det är en sådan komplex och mångtydig företeelse att det heller inte lär vara möjligt att ta fram en heltäckande och enhetlig definition, vilket även märks i litteraturen där det finns ett otal sätt att beskriva och definiera vad som menas med entreprenörskap. I dagligt tal används dessutom ofta begreppet entreprenör mer eller mindre likställt med begreppet företagare, till skillnad mot inom entreprenörsforskningen där entreprenören är den som tidsmässigt föregår företagaren, d v s den som på något sätt gör det förarbete som krävs för att etablera ett nytt företag med en ny produkt på marknaden, oavsett om det sedan är samma person eller inte. 5 En möjlig definition är den Per Davidsson för fram i sin utredning för NUTEK om regional kultur och entreprenörskap: Entreprenörskap är en "Aktiv initiering och ledning av förändringsprocesser som från utbudssidan ger varaktiga konsekvenser på en marknad, och av vilka initiativtagaren kan åtnjuta ekonomisk vinning." (Davidsson, 1993, s. 37) Det handlar m a o om att en person tar initiativ för att leda ett förändrings/utvecklingsarbete fram till lanserandet av en ny produkt, oavsett om det är en konkret vara eller en immateriell tjänst, som får avsättning på en existerande eller ny marknad. Genom försäljningsintäkterna får entreprenören någon form av eftersträvad ekonomisk avkastning för sitt arbete. Vi vill för vår del också särskilt poängtera de innovativa/nyskapande aspekterna, vilket tas upp av många i litteraturen. Peter Drucker (1994) hävdar att Entrepreneurs innovate! En entreprenör är enligt Drucker en person som skapar något nytt. Han skiljer på innovation och uppfinning (invention), där innovation har en social och samhällelig aspekt medan uppfinningar handlar om renodlat tekniska upptäckter och teknisk utveckling. Begreppet innovation är alltså snarare en ekonomisk och social term än teknisk. Ottosson (1983) hävdar att med innovation menas en idé eller uppfinning som utvecklas och marknadsanpassas till att 4 Schumpeter kom ursprungligen ut med sin bok 1911 på tyska. Den engelska översättningen heter Theory of Economic Development. Denna refereras det till i åtskillig litteratur, bl a Drucker, 1994 och SOU 1993:84. 5 Se exempelvis Ottosson (1983) som gör en genomgång av olika begrepp och deras betydelse inom entreprenörsforskningen. Bl a presenterar Drucker (1994) därutöver ett antal definitioner av begreppet entreprenör och hur det används i olika sammanhang och kulturer. 8

15 bli en ny produkt. Entreprenören är den som leder och genomför denna transformation av en ursprunglig idé till en produkt på marknaden. Vi kan se att andra författare i hög grad likställer innovation med entreprenörskap, men det skall då handla om en i någon mening nyskapande idé, i form av en helt ny produkt eller att nå en helt ny marknad, för att vi skall kunna tala om ett verkligt innovativt entreprenörskap. För att ytterligare markera vår fokusering på de nyskapande aspekterna i entreprenörskapet, kallar vi det även för innovativt entreprenörskap, som en synonym benämning. Med (innovativt) entreprenörskap menas en aktiv initiering och kreativ ledning av en nyskapande förändringsprocess som från utbudssidan ger varaktiga konsekvenser på en marknad och av vilka initiativtagaren, entreprenören, kan åtnjuta ekonomisk vinning. 2.2 Vårt perspektiv Vi skall nu diskutera och redovisa vårt perspektiv i denna uppsats. Vi börjar med att titta på vilka delar som är möjliga att studera vad gäller entreprenörskap, för att därefter belysa vårt perspektiv och de avgränsningar vi gör. En illustrativ bild av vilka delar entreprenörskapet består av och vad entreprenörsforskningen ägnat sig åt är Hults m fl (1991), som redovisas i figur 2.1. Entreprenörskap kan enligt deras modell delas upp i entreprenören själv, den omgivning, miljö, i vilken entreprenören verkar, samt processen i sig själv, vilket Hult m fl kallar etableringsprocessen. Det är i etableringsprocessen som de egentliga aktiviteter och händelser sker i samspel mellan entreprenören och miljön. Vanligen initieras de av entreprenören i dennes arbete med att omvandla en idé till en produkt på marknaden. Figur 2.1: Hults m fl modell över begreppen i entreprenörskapet och deras relationer Entreprenör Entreprenörens miljö Etableringsprocessen Källa: Hult, M, Jerreling, A & Lindblom, G (1991), "ÖKA NYFÖRETAGANDET: teorier, modeller, vägledning" När vi framöver talar om etableringsprocessen handlar det om de konkreta stegen från idé till marknad och innehållet i dem. Snarare än att tala om Hults m fl tre delar sammantaget som entreprenörskap, är det för oss att leda denna innovativa förändringsprocess framåt i samspel med miljön. Processen och utbytena mellan de tre grundbegreppen kan istället kallas för den sammantagna innovationsprocessen, för att betona att det rör sig om den nyskapande sammanlagda process, som uppstår när entreprenören driver fram en etableringsprocess riktad mot en marknad och i samverkan med den omgivande miljön. Om vi tittar på den forskning som bedrivits omkring innovationsprocessen och entreprenörskapet, så har vi funnit att mycket av fokus har legat på entreprenören i sig själv 9

16 eller ur ett samhällsperspektiv på aggregerad nivå (se exempelvis Hult m fl 1991, som gör en genomgång av forskningen på området). Vi ser dock vissa problem med dessa båda perspektiv. Vad gäller det första forskningsperspektivet, synes det oss svårt att skapa en schabloniserad bild av en människa som per definition gör någonting unikt. Det är ju det entreprenörskapet handlar om. Det kan snarare verka hämmande för entreprenörerna själva att forskningsmässigt formas till en viss typ av människa, med en viss typ av egenskaper. Johannisson (1987) drar i sitt resonemang om entreprenörens beslutsrationalitet ungefär samma slutsats: entreprenörens handlingar är per definition unika och passar inte in i generaliserande modeller. Entreprenören kan verka irrationell då effektiva beslut i meningen att definiera mål, undersöka potentiella alternativ, göra optimalt val, inte alltid korresponderar med rationella handlingar. När det gäller det andra perspektivet, är det förstås viktigt att på samhällsnivå försöka se entreprenörskapets betydelse för samhället i stort och vilka politiska och ekonomiska insatser och betingelser som krävs för att fler entreprenörer skall nå framgång. Detta perspektiv missar dock den enskilde entreprenören (och andra aktörer på mikronivå) och ser honom eller henne snarare som en aktör i ett antal större skeenden, än som en "sin egen lyckas smed". Vad vi i någon mån saknar och i denna uppsats därför vill ha som utgångspunkt, är vad som skulle kunna kallas ett "inifrånperspektiv" 6. Med det menar vi att vi utgår från entreprenören och tittar ut mot dennes omgivning, för att se vilka faktorer och personer som bidrar till eller hindrar entreprenörens arbete med att omvandla en idé till någon form av affärsmöjlighet på en marknad och hur det ser ut under olika skeden av detta arbete, denna process. Vi tror det är av vikt att se såväl människan som hela den process som sker från den första idén fram till marknaden, som en dynamisk företeelse. Vår utgångspunkt är den enskilde entreprenören, som den "fasta" punkten i den kedja av händelser utgör det som kan kallas innovationsprocessen. Entreprenören är den som initierar processen och förändringar i den, men är samtidigt en av många aktörer/delar i hela processen. Detta sätt att se på entreprenörskapet, som någon form av innovationsprocess, från idé till marknad, kan beskrivas på olika sätt. Ett par övergripande sätt att se på det är dels att se den som en logiskt ordnad serie av händelser i tidsföljd, dels som ett organiskt förlopp vars utveckling styrs av den interaktion som sker i den. Figur 2.2: Innovationsprocessens steg och huvudaktörer från idé till produkt Fas Idé Uppfinning Innovation Mogen produkt Huvud- Uppfinnaren Entreprenören Produktchef aktör (eller motsvarande) Källa: Ottosson (1983), Lönsam innovationsverksamhet: från idé till kommersiell produkt, 2:a upplagan Ottosson (1983) gör en övergripande indelning av en total innovationsprocess från första idé till mogen produkt i enlighet med figur 2.2, vilket kan ses som ett exempel på det första logiskt ordnade synsättet. Han kopplar till detta också vem som är huvudaktören i de olika stadierna, den som driver processen framåt i respektive fas. Vårt intresse i denna studie finns i 6 Det finns förstås tidigare forskning med perspektiv liknande det vi här redovisar som vårt, se exempelvis Alexandersson & Robertsson (1992). 10

17 den del där entreprenören är den ledande aktören, det Ottosson kallar Innovationsfasen och likställer med entreprenörskap. Ett exempel på det andra sättet att se på processen är Hults m fl (1991) beskrivning av Anderssons 7 diskussion kring processbegreppet. Andersson gör en uppdelning av en process efter att den väl initierats. En del består av de uppgifter som de facto utförs, det han kallar arbetsprocessen. En annan del handlar om den samordning och det kommunikationsflöde processen består av för att kunna genomföra arbetsuppgifterna, det han kallar interaktionsprocessen (se figur 2.3). Figur 2.3: Processbegreppet enligt Andersson Inledningskede av samverkansprocess Arbetsprocess (att utföra vissa uppgifter) Interaktionsprocess (information, samordning, kommunikation) Källa: Hult, Jerreling & Lindholm (1991), ÖKA NYFÖRETAGANDET: teorier, modeller, vägledning Denna modell ger en bild av de två dimensioner processens olika steg består av. Det handlar dels om de olika faktiska arbetsuppgifter som måste utföras, men i lika hög grad om en utvecklad kommunikation mellan de i processen involverade aktörerna. Den mesta entreprenörsforskningen har koncentrerat sig på den första dimensionen, vilket vi för att kunna genomföra vår studie också kommer att använda oss av. Det senare sättet att se på etableringsprocessen är dock också intressant ur vårt perspektiv, då vi konstaterat att entreprenörskap är en organisk och svårfångad företeelse som sker i samspelet med sin omgivning, där entreprenören är den för oss drivande och centrala gestalten, men i ständig dialog med andra aktörer under de olika processtegen. Vårt fokus ligger därför inte på entreprenörens personliga egenskaper, utan hur denne interagerar med sin omgivning och hur detta ser ut under olika faser av innovationsprocessen, samt vad och vilka i entreprenörens omgivning som främjar och hindrar processen. Vi utgår alltså ifrån att det finns en entreprenör med en tillräcklig entreprenöriell vilja och försöker utifrån dennes horisont beskriva entreprenörskapets förutsättningar och etableringsprocessens olika aktiviteter och aktörer. Den miljö vi tittar på blir därmed entreprenörens egen miljö så som han eller hon ser den, inte någon aggregerad samhällsstruktur i största allmänhet. Det är detta perspektiv som kommer att genomsyra vår studie, särskilt vad gäller de konkreta empiriska fallstudierna. Vi kommer alltså att i denna studie se entreprenörskapet som ledningen av en konkret etableringsprocess från idé till marknad, bestående av ett antal möjliga avgränsbara faser innehållande olika aktiviteter. En annan utgångspunkt är att processen leds av entreprenören, men att han eller hon också knyter till sig ett antal andra aktörer under arbetets gång i en interaktionsprocess. 7 Hult mfl (1991) diskuterar processbegreppet utifrån Andersson G (1979), Samverkan mellan småföretag, Studentlitteratur, Lund. 11

18 Man kan se det som entreprenörskapets organisatoriska nivå, d v s entreprenörens faktiska organisering av sitt arbete och sina tillgängliga resurser i form av omgivande aktörer och kompetenser. Vi kommer att fördjupa denna diskussion längre fram i den teoretiska referensramens beskrivning av de teorier som kan vara behjälpliga för vår empiriska studie och analys. Vår förhoppning med detta sätt att se på entreprenörskapet är att det skall kunna berika entreprenörsforskningen. Kanske kan vi därigenom bidra till ytterligare pusselbitar i diskussionen och forskningen om entreprenörskapet och dess av allt att döma svårfångade mosaik. 2.3 Avgränsningar av studieobjekt Vi skall nu avsluta denna diskussion om vårt problem, innan vi går in på syftet och de konkreta frågeställningarna, med att klargöra studiens avgränsningar. Vi vill därigenom tydliggöra var vårt intresse ligger, d v s inom vilka ramar vår studie befinner sig. Vi har redan avgränsat vilken typ av entreprenörskap vi tittar på: Det nyskapande innovativa entreprenörskapet. Vi skall här definiera vilken del av den totala processen vi tittar på samt var det sker Del av processen Vårt fokus ligger på själva etableringsprocessen, från skapandet av en affärsidé till kommersialisering/marknadsintroduktion av densamma och processens ingående faser och förutsättningar för att lyckas. För att återknyta till figur 2.2 studerar vi därmed inte den ursprungliga idégenereringen eller uppfinningens tillkomst (även om det kan vara intressant nog) och inte heller själva tillverkningsfasen av en mogen produkt, när produktionen kan börja standardiseras (även om också det är intressant, inte minst vad gäller att fler småföretag inte bara behöver skapas, utan också växa när de väl etablerats). Studiens avgränsning som innovationsprocessens konkreta etableringsprocess kan beskrivas enligt figur 2.4. Figur 2.4: Vår avgränsning av etableringsprocessen Idé Affärsidé Marknadsintroduktion Marknad Affärsidén är här helt enkelt att utifrån en idé eller uppfinning skapa en bärkraftig idé om hur något skall bli framgångsrikt på marknaden. Rent konkret skall affärsidén innehålla produktens form och egenskaper, vilken marknad den är avsedd för, hur den skall distribueras samt organiseringen av de administrativa och andra system som skall göra det möjligt att producera den och nå marknaden (Ohlson & Targama 1986). I grunden handlar affärsidén om att anpassa en idé eller en uppfinning till en marknad. Marknadsintroduktion innebär i enklaste mening, att föra ut en produkt på marknaden. Någon entydig definition har vi dock inte funnit. Produktlivscykeln 8 kan dock tjäna som en 8 Produktlivscykeln gäller i princip för alla produkter även om den bygger på ett industriellt och tekniskt tänkande. Fahey & Narayanan (1986) omnämner exempelvis produktlivscykeln som en bild för teknologiska förändringsanalyser och Porter (1983) diskuterar produktlivscykeln egentligen mer ur ett branschperspektiv än för enskilda produkter. 12

19 utgångspunkt för att definiera vad som menas med marknadsintroduktion. Enligt Porter (1983) kan produktlivscykeln, d v s en produkts utveckling och försäljningsvolym från introduktion till att den slutar säljas, delas in i följande delar: Introduktionsfasen, Tillväxtfasen, Mognadsfasen samt Nedgångsfasen, där namnen i mycket säger vad det handlar om. Dessförinnan sker det han kallar utvecklingsfasen, vilken motsvarar det vi i denna studie benämner innovationsprocessen. För vår diskussion kan även den första introduktionsfasen av produktlivscykeln vara intressant att titta på. Enligt Porter innebär introduktionsfasen att produkten inte är färdigutvecklad och ofta kan lida av kvalitetsbrister, den befinner sig m a o fortfarande i en process som syftar till att anpassa den till marknaden och optimala tillverkningstekniker. Produktutformning och produktutveckling är därför mycket viktigt och den har ännu inte standardiserats i sin form. Köptrögheten är stor och kunderna måste övertalas att pröva produkten. Produkten tillverkas i liten skala med en hög andel arbetsinsats och säljs via specialiserade kanaler. Konkurrenterna har inte heller hunnit anpassa sig efter den nya produkten. Sammantaget ger detta en bild av en pågående innovations- och etableringsprocess. Successivt övergår sedan detta stadium i en tillväxtfas, om produktintroduktionen lyckas, med ökande standardisering, mindre justeringar av produkten och ökad köpbenägenhet. Fram tills dess menar vi att det är fråga om entreprenörskap. När produkten lyckas övergår det i ett mer renodlat företagande. Vi sätter därför gränsen för vad som menas med marknadsintroduktion vid att det är när produkten når marknaden och befinner sig i en första introduktionsfas. Det går inte att sätta en exakt slutgräns, då det säkerligen varierar från fall till fall hur lång denna period kan anses vara, men det är viktigt att se att vår studie från idé till marknadsintroduktion även inbegriper produktens allra tidigaste introduktion på marknaden som en del av innovationsprocessen och entreprenörskapet Entreprenörskapets plats Entreprenörskap kan ske på olika ställen. Innovationsutredningen (SOU 1993:84) tar upp följande typfall: I storföretag, forskning och utveckling eller anställda idégivare. Forskare vid högskolor, universitet, institut. Företag som inte lever på innovation, men från marknaden får uppdrag som kräver innovation, exempelvis konsultbolag eller underleverantörer. Nyföretagande, oavsett ursprung i övrigt. Vår avgränsning i denna studie är dock entreprenörskapet som en fristående process med inriktning mot nyföretagande. Eftersom vår studie inte direkt berör hur och var idén uppkommer, ser vi däremot inga hinder att studera entreprenörskap och olika etableringsprocesser oavsett var de har sitt ursprung. Det viktiga är att idén när den väl skall realiseras har "knoppats av" och har att bära sin egen utveckling fram till marknadsintroducerad och kommersialiserad produkt. Då alla avgränsningar är gjorda, kan vi nu redovisa syftet med uppsatsen samt de konkreta frågeställningar vi önskar få svar på för att nå syftet. 2.4 Syfte Vi vill med denna uppsats belysa entreprenörskapet utifrån entreprenörens interaktion med sin omgivning i dennes ledning av en etableringsprocess från affärsidé till marknadsintroduktion. 13

20 Dessutom vill vi se vad i denna innovativa process som verkar främjande respektive hindrande för att entreprenören skall nå framgång. För att kunna göra detta måste vi skapa en förståelse för entreprenörskapet och innovationsprocessen som sådan. Genom att skapa och pröva modeller över hur detta kan beskrivas, studeras och analyseras kan vi få förståelse för vilka aktörer som ingår och vilka faser och aktiviteter den faktiska etableringsprocessen består av samt var hinder kan sökas. 2.5 Problemformulering Vi har konstaterat att entreprenörskapet handlar om ledning av en etableringsprocess i interaktion med aktörer i den omgivande miljön. Vi har därutöver i problemanalysen också slagit fast att vi ser denna process som en dynamisk och mycket komplex företeelse och däri ligger naturligtvis ett inbyggt problem. Varje fall är i någon mening unikt och att hitta generella mönster för vad som främjar och hindrar entreprenörskapet kan därmed vara svårt. Vi har dessutom funnit att den befintliga teorin inte har så mycket att tillföra för förståelsen av det snitt av innovationsprocessen vi önskar studera. Vår ursprungliga inledande fråga om hur fler entreprenörer skall lyckas (att skilja mot frågan hur vi skall få fler entreprenörer), d v s undvika onödiga hinder, har därmed i syftet fått utvecklas till att först försöka förstå hur entreprenörskapet på den nivå vi önskar studera alls kan se ut och därigenom söka svar på var problem och hinder i processen kan sökas. Det första steget är därför att göra modeller som kan beskriva vad som ingår i själva etableringsprocessen, från affärsidé till marknadsintroduktion, och vilka aktörer som bidrar och medverkar till den under dess olika skeden. Därefter kan en diskussion föras om en modell för att söka vad som främjar och hindrar processen. Genom att fokusera studien på detta sätt menar vi att vi på bästa sätt kan nå syftet med den. Vi har därför begränsat oss till följande två frågor för att uppnå vårt syfte: 1. Hur ser etableringsprocessen ut? a) Vilka aktiviteter ingår och i vilken ordning sker de? b) Vilka aktörer är involverade och när i processen är de det? 2. Vad i processen kan verka främjande respektive hindrande för densamma? 14

21 3. METOD: HUR VI LÖSTE PROBLEMET Innan vi ger oss i kast med själva studien skall vi först diskutera hur vi har gått tillväga för att göra den och nå svaren på våra frågeställningar. Vi inleder med att kortfattat visa vilka olika grundläggande antaganden och åsikter som finns bakom och styrt vårt arbete med uppsatsen. Därefter redovisar vi vilka vetenskapliga komplikationer och möjligheter vårt problem består av och hur vi hanterar dessa frågor i uppsatsen. Vi går sedan in och redovisar hur vi rent praktiskt gått till väga steg för steg och den metod vi använder oss av för att nå våra resultat. 3.1 Kunskapsintresse och utgångspunkter En mycket grundläggande tanke i detta arbete är att vi strävar efter vad vi kallar utredningshygien 9. Med det menar vi att vi i så stor utsträckning som möjligt strävar efter att redovisa vad vi har gjort och vilket resultat det har fått för studien. Genom att läsaren på så sätt kan se grunden för tolkningar som har gjorts och hur vi praktiskt har gått till väga, kan han eller hon även bedöma vår metod och resultatens relevans och trovärdighet 10. Det är därför relevant att redovisa våra utgångspunkter för denna uppsats; det kunskapsintresse och de underliggande värderingar som styrt oss i vårt vetenskapliga arbete. Tanken bakom vår studie är att den kunskap vi kan få fram skall kunna komma till nytta på ett flertal olika sätt. Det rent instrumentella argumentet för att alls skriva den är förstås att vi, skribenterna, skall bli klara med vår kurs i vilken en uppsats som denna ingår som ett moment. Vårt kunskapsintresse är dock något vidare än så. Vi vill själva få en förståelse för hur vi och andra i framtiden skall kunna bli lyckosamma entreprenörer och därmed skapa det nyföretagande som vi redan i inledningen gav en bakgrund till och argument för. Av den anledningen är vår förhoppning också att studien skall leda fram till kunskap som kan utnyttjas av framtida studenter, forskare, personer som på något sätt är involverade i innovationsprocessen och personer som har möjlighet att påverka entreprenörskapet och dess förutsättningar. Det är mot den bakgrunden vi ser innovationsprocessen som ett fenomen som behöver studeras 11. Vi betraktar innovationsprocessen som ett komplext fenomen. Hur den utformas är i allra högsta grad beroende av samhällsstruktur, kultur, inblandade aktörer, vilken typ av produkt som skall ut på marknaden etc. Innovationsprocessen är ett resultat av vad som sker i en samhällelig social kontext. Det viktiga för att kunna undvika hinder i processen är därför att vidga sin förståelse för fenomenet i sin helhet. När vi pratar om utvidgad förståelse menar vi det dock i en pragmatisk mening 12. Vi ser förståelsen som en hos betraktaren subjektivt tolkad, adopterad och införlivad kunskap. Kunskap som i sig kan springa ur abstraherade data eller modeller av delar av verkligheten. Inte desto mindre går det att använda kunskapen i verkligheten. Även om verkligheten är komplex, kan uppfattas olika och dessutom är 9 Termen är lånad av Lundahl & Skärvad (1982), som diskuterar kring utredningshygien som de menar framförallt handlar om att återge data korrekt, inte medvetet utelämna viktiga uppgifter eller vinkla slutsatser. 10 Resonemanget anknyter även till Norén (1990), som diskuterar fallstudiens trovärdighet. Han diskuterar bl a utifrån begreppen validitet (att man mäter det man avser att mäta) och reliabilitet (att mätinstrumentet fungerar tillfredställande). Vid vår typ av studie innebär dessa begrepp att intervjuerna utförs på rätt sätt, att de tolkas och sammanställs korrekt och att tolkningar i övrigt sker tillfredställande. För att läsaren ska kunna bedöma detta är det nödvändigt med utförliga redogörelser för hur det har gått till. 11 Bl a Johan Asplund (1970) diskuterar begreppet fenomen. 12 Förståelsebegreppet är i hög grad kopplad till hermeneutisk vetenskap. Sten Andersson (1982) beskriver och ställer de två vetenskapliga ytterligheterna hermeneutiken och positivismen mot varandra, även om den mesta vetenskapen lär ha drag av båda. 15

22 föränderlig är vår grundläggande tanke dock ändå att det går att göra på rätt sätt för att uppnå sina syften, i detta fall att lyckas med en innovationsprocess. Vi skall avsluta detta avsnitt med ytterligare en aspekt som kraftigt påverkar tolkningarna i denna studie och är av ideologisk karaktär. Vi betraktar för vår del entreprenörskapet som något, praktiskt taget, odelat positivt. Det är fullt möjligt att uppsatsen därför går att kritisera för att vara alltför liberal, bevarare av tradionellt manliga värderingar, okritisk i sin inställning till entreprenörskapets miljöförstörande bieffekter 13, m m. Även om vi i och för sig är öppna för den typen av kritik, så låter vi helt och hållet andra stå för den. Det är dock ofrånkomligt att den typen av värderingar påverkar och rentav bildat en grund för att alls göra studien. 3.2 Hur vi hanterar vårt problem Vi kan diskutera vårt val av lämplig metod genom att dela upp studien i fyra genomgående teman som följer av vårt kunskapsintresse, syftet och våra frågeställningar: 1. Vårt kunskapsintresse består i att skapa förståelse för innovationsprocessen i sin helhet och i de delar som handlar om entreprenörskapet som en etableringsprocess och ett samspel mellan entreprenören och aktörer i hans eller hennes omgivning. Det är så vi menar att vi sammantaget når vårt syfte med studien. 2. Vi vill utveckla och testa modeller för etableringsprocessen och de aktiviteter som sker i denna för att bidra till denna förståelse och få svar på vår första frågas första del. 3. Vi vill utveckla och testa modeller för entreprenörens interaktion med sin omgivning och hur den förändras över tid avseende involverade aktörer. På så sätt får vi svar på vår första frågas andra del och en förståelse omkring hur detta kan se ut och beskrivas. 4. Vi vill försöka se vad som kan främja och hindra denna process i de delar vi studerar. Däri ligger också svaret på vår andra fråga och ett bidrag till förståelsen av hela processen. Sammantaget vill vi med vår förståelse för processen och de modeller vi skapar lägga en grund för vidare resonemang och fortsatt analys och forskning. Vi ser vårt bidrag till forskningen som en del av den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden kring innovationsprocessen. Entreprenörsforskningen är dessutom sådan att det inte finns någon tidigare stark teoribildning att stå på i de delar vi har för avsikt att studera, därav också vårt intresse att studera just dessa delar. Vi måste därför i hög grad själva bygga upp och testa vår teoretiska referensram. Vi har för vår studie valt en kvalitativ, tolkande undersökningsmetod 14, med en delvis framväxande design för skapa möjliga modeller för hur det ser ut och som kan verifieras eller falsifieras genom fortsatt forskning. För att lösa vårt forskningsproblem har vi m a o valt en i högsta grad explorativ, utforskande, ansats i vår studie 15. Den kvalitativa metoden är mer lämpad för att skapa förståelse för kontextberoende fenomen, i vårt fall etableringsprocessen och de problem som dess aktörer stöter på, särskilt när teoribildning är outvecklad, än formaliserade och hårt strukturerade kvantitativa metoder. Den naturliga kvalitativa undersökningsmetoden i detta fall är fallstudien. Fördelen med fallstudien är att den underlättar förståelsen av ett fenomens komplexitet genom att skapa förståelse för ett socialt system inifrån dess aktörer, i vårt fall entreprenörerna och se vilka 13 Den som vill hämta näring för den här typen av kritik, kan få den t ex genom von Wright (1986), som diskuterar politiska aspekter på forskningen och forskningens inverkan på miljöförstörelsen och Alvesson (1989) som avhandlar Habermas kunskapsintressen, däribland det emancipatoriska. Även Alvesson & Sköldberg (1994) tar i kapitel 7.2 upp feminismen, men det finns troligen betydligt eldigare skrifter på området än denna. 14 Exempelvis Holme & Krohn Solvang (1991) diskuterar kvalitativ (och kvantitativ) metod. 15 Rosengren & Arvidson (1983) omnämner den explorativa undersökningen, dock mest som en förstudie. Vår studie har en explorativ ansats genomgående, men eftersom vår förhoppning är att senare forskning skall kunna ta upp våra resultat och använda sig av de modeller vi skapar m m, kan den i den meningen kanske betraktas som en förstudie i en större vetenskaplig kontext! Lundahl & Skärvad (1982) redovisar explorativ undersökningsmetod. 16

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer