Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD"

Transkript

1 MÖLNDALS STAD Årsredovisning 2009

2 Omslagsbild: Mölndals :e invånare, Elis Olsson, föddes i mars Ett bevis på att Mölndal är en kommun med tillväxt. Foto: Kristina Lindahl, Mölndals-Posten Foto nya porträttbilder med grå bakgrund: Hans Wretling Mölndals stads årsredovisning 2009 är producerad av kommunledningskontoret. Grafisk form och original: Adekvat Form Tryck: Billes tryckeri, Mölndal. Upplaga: 800 ex

3 INNEHÅLL Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Med biträde från kommunledningskontoret upprättar kommunstyrelsen årsredovisningen, som överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige. Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll avses den också kunna tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag i ekonomiska frågor samt kunna användas för trendanalyser. INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Kommundirektören 3 Organisation 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Omvärldsperspektiv 6 Viktiga händelser 12 Måluppfyllelse 14 Driftredovisning kommun 16 Investeringsredovisning kommun 18 Staden som arbetsgivare 19 Finansiell analys Mölndals stad koncern 23 Finansiell analys Mölndals stad kommun 26 FINANSIELLA RAPPORTER STADEN Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för staden i förvaltningsform. En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet. Resultaträkning 34 Kassaflödesanalys 34 Balansräkning 35 Noter 36 Redovisningsprinciper 41 Fullfondsmodell en kompletterande bild 42 FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Den sammanställda redovisningen innehåller finansiella rapporter för staden och dess bolag som en redovisningsenhet. Resultaträkning, sammanställd redovisning 44 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 44 Balansräkning, sammanställd redovisning 45 Noter, sammanställd redovisning 46 VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar både bolagen och nämnderna. Redovisningen av nämndernas ekonomi och verksamhet följer strukturen årets resultat i ekonomiska och kvantitativa mått, måluppfyllelse, viktiga händelser samt framåtblick. Bolag inom koncernen 48 Arbets- och familjestödsnämnden 52 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 56 Byggnadsnämnden 60 Gatunämnden 62 Gymnasienämnden 66 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 70 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 74 Nämnden för kultur och fritid 76 Vård- och omsorgsnämnden 80 ÖVRIGT Särredovisning av VA-verksamheten 86 Miljöredovisning 88 Uppföljning av diverse styrdokument 90 Mölndal i jämförelse 91 Tioårsöversikt 97 Kommunstyrelsen och dess utskott 98 Förvaltningschefer 99 Revisionsberättelse 100

4 INLEDNING Foto: Hans Wretling Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (M) 2009 ett år med ekonomin i fokus 2009 blev ett år med ekonomin i fokus. Den finanskris som under hösten 2008 startade i USA gav för 2009 ett år med lägre tillväxt i världsekonomin än vad vi varit vana vid. För Sveriges kommuner visade vårens prognoser att skatteintäkterna inte skulle bli så stora som förutsatts när kommunernas budgetar upprättades. Detta föranledde Mölndals stad att justera givna budgetramar för innevarande år. Samtidigt som vår verksamhet lyckades att ge medborgarna en god kommunal service till en lägre kostnadsnivå så erhölls också under senare delen av året välbehövliga centrala tillskott, genom bland annat sänkta premier för avtalsförsäkringar, och 2009 års resultat blev bättre än väntat. För 2009 visar kommunen bokslut nu ett resultat på 93,3 mnkr. Om man redovisar enligt den så kallade fullfondsmodellen, där man också tar hänsyn till pensionsskuldens förändring, uppgår resultatet till 57,3 mnkr. Även för kommunens bolag visas ett betydande överskott, totalt cirka 150 mnkr. Trots lågkonjunktur blev 2009 också ett tillväxtår för Mölndals stad. Vi blev 569 personer fler under året och i mars månad passerade kommunen invånare då Elis Olsson föddes. Under året fick vi dessutom 113 fler företag. Sommaren bjöd på arrangemang som lockade. Den årligen återkommande PelleKan-dagen, då stadshusparken fylls av familjer och ungdomar för att medverka vid utdelningen av pris för bästa insamling av skräp samt uppleva fartfyllda artistuppträdanden, lockade i år cirka personer. Och många var alla dem som under sommaren begav sig till sommarteater på Gunnebo Slott för att se Ulf Dohlsten och Ulf Brunnberg i farsen Skaffa mig en tenor. En annan succé blev Mölndals museums utställning Barbie och Ken dröm eller mardröm. Under två månader besöktes utställningen av cirka personer. Och lika populärt som tidigare år var Kulturnatt i Kvarnbyn som delvis gick i astronomins tecken detta år blev också ett år då staden gjorde betydande investeringar för framtiden. Mölndal Energi AB färdigställde, lagom inför vinterkylan, stadens nya kraftvärmeverk. Verket innebär en investering som uppgår till cirka en miljard och levererar såväl värme som el till stadens invånare. Staden beslutade också att förvärva Forsåkersområdet, vilket skedde i augusti månad. Därmed fick staden ett betydande markområde som på sikt kommer att vara viktigt för utvecklingen av centrala Mölndal. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att staden under lågkonjunkturåret 2009 ändå kunnat svara upp mot medborgarnas krav på god kommunal service, klarat viktiga framtidsinvesteringar samt försvarat kommunens ekonomiskt starka ställning. Detta gör att jag tycker vi har anledning att vara nöjda över resultatet för Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (M) 2

5 INLEDNING Foto: Hans Wretling Jan Persson Kommundirektör 2009 som en jojo Året började i ekonomiskt fall. Den ena försämrade skatteutvecklingsprognosen avlöste den andra. Varslen på den privata sidan ökade i snabb takt och efter hand kom de även inom den kommunala sektorn. Kommunfullmäktige beslutade i maj månad att minska nämndernas budgetar med cirka 50 mnkr. I augustiprognosen bromsades skatteintäktsfallet upp. Regeringen beslutade om konjunkturstöd för kommunerna och premierna för avtalsförsäkringar sänktes. Nämnderna lyckades anpassa sin verksamhet till fullmäktiges nya kommunbidrag och dessutom spara in ytterligare. Det samlade ekonomiska resultatet för stadens verksamheter uppgick till 93 mnkr medan resultatet för koncernen blev 204 mnkr. Nu är ju stadens resultat mer än bara pengar. Det handlar också om den service som givits till medborgarna och andra viktiga händelser. Jag vill börja med att ge en stor eloge till stadens nämnder, förvaltningar och personal, som genom många olika former av besparingar lyckats hantera de nya ekonomiska förutsättningarna utan större effekter för medborgarna. Medvetenheten i organisationen gav ökat utrymme för effektiviseringsåtgärder vilket bidragit till stadens starka resultat. Stadens bolag står trots den ekonomiska nedgången starka. Mölndal Energi har startat det nya kraftvärmeverket som nu ger både värme och elektricitet till Mölndalsborna. Mölndalsbostäder har fortsatt producerat hyreslägenheter. Gunnebo slott blev tvåa i tävlingen om årets park i Sverige, men etta bland folket. Staden är fortsatt attraktiv för både företag och boende och vi passerade under våren invånare då Elis kom till världen. Då passar det bra att vi kan skylta med goda resultat inom vår grundskola, där eleverna i 9:an nådde sina bästa slutbetyg någonsin. Gymnasieskolan mötte en ökad efterfrågan och kunde ta emot över 100 fler elever än tidigare år. Dessutom ökade den allmänna nöjdheten markant bland våra äldre och funktionshindrade när det gäller den vård, omsorg och service som ges. Året kommer säkerligen också att kommas ihåg som det år då staden förvärvade Forsåkersområdet, totalt cirka kvm i centralt läge. Tillsammans med utvecklingen av Mölndals centrum ger förvärvet stora möjligheter till förnyelse och både stärkt attraktivitet samt identitet för staden. Arbetet med att säkra Mölndalsån mot översvämningar har fortsatt genom att dagvattenavlopp i Ågatan kopplats samman i ett separerat system. Staden beviljades också statsbidrag för ett digitalt övervakningssystem som kommer att ge bättre planeringsförutsättningar framöver. Räddningstjänsten och stadens krisorganisation klarade väl att ta hand om den stora branden på Axgatan i Bifrost. Mycket tyder nu på att konjunkturen sakta vänder uppåt igen. Med en ökad framtidstro kanske det kan gå fortare än vi tror. I vilket fall som helst står Mölndals stad både ekonomiskt och verksamhetsmässigt väl rustad att möta de kommande åren. Jan Persson Kommundirektör 3

6 INLEDNING Organisation S M FP KD V MP SD C KIM 4

7 Förvaltningsberättelse Pappershattar på Mölndals museum. När Mölndals museum hade temadag kring kläder i papper fick alla, som var iklädda papper, gratis tårta. Foto: Erika Törander, Mölndals-Posten

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Det kommunala uppdraget regleras genom speciallagstiftning på flertalet områden. En kommun har även befogenhet att arbeta med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det geografiska området eller invånarna och inte handhas av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medborgarnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjligheten att fullfölja det kommunala uppdraget styrs av ekonomiska förutsättningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Ett stick i armen. Under oktober till december vaccinerades över personer mot den nya influensan A (H1N1), även kallad svininfluensan, av sjuksköterskor anställda i Mölndals stad. Vaccineringen erbjöds alla elever i grund- och gymnasieskolan, brukare inom vård- och omsorgsförvaltningen samt stadens personal. Foto: Christina Boreström, Mölndalshälsan Samhällsekonomi Bräcklig återhämtning Den globala återhämtningen har i flera avseenden förstärkts de senaste månaderna. så inleder SEB sin senaste Nordic Outlook, februari Man säger vidare att de asiatiska tillväxtekonomierna fortsätter expandera starkt och att denna expansion drivs av en stark inhemsk efterfrågan. Beträffande Europa har försvagningen av sysselsättningen inte blivit så stor som väntat. Åtgärderna från centralbankerna och regeringarnas stödpaket har haft en kraftfull effekt på konjunkturvändningen. Återhämtningen är emellertid bräcklig, utvecklingen i Sydeuropa inger oro liksom många andra staters snabbt växande budgetunderskott. Underskotten i staternas budgetar leder till att stimulanserna måste avvecklas och avvecklingen av stimulanserna, de så kallade exitstrategierna, bedöms i värsta fall kunna orsaka en ny nedgång i konjunkturen. Den sammanvägda slutsatsen om tillväxtutvecklingen är att OECD-området bedöms få en BNP ökning på mellan 2 till 2,5 procent både i år och nästa år. Utvecklingen stöttas av en fortsatt stark tillväxt inom de asiatiska ekonomierna, särskilt den kinesiska. Den måttliga BNP-ökningen inom OECD-området väntas innebära fortsatt lågt resursutnyttjande och därmed fortsatt låg inflation. Fallet för den svenska ekonomin, BNP, blev för 2009 hela 4,5 procent. För år 2010 bedömer SEB i sin rapport att BNP kommer att nå en återhämtning och öka med 3,1 procent för helåret. Det skulle i så fall bli en något bättre utveckling än för OECD-genomsnittet. Arbetsmarknaden överraskar fortfarande i positiv riktning. I SEB:s prognos väntas den svenska arbetslösheten toppa redan under första halvåret 2010, vilket är klart tidigare än beräknat. Därefter väntas sysselsättningen åter stärkas. Inflationen, KPI, väntas i år bli cirka 2 procent, varav en procent beror på att räntan kommer att höjas. Kärninflationen, KPI exklusive räntor, energi och livsmedel har legat högt under 2009 men väntas beroende på fortsatt lågt resursutnyttjande och förstärkning av den svenska kronan komma att sjunka under Den finanspolitiska oron i Sydeuropa med växande statsskulder skapar förtroendekriser och dessa kan i värsta fall få spridningseffekter i hela Euro-zonen. Avslutningsvis bedöms dock det globala ekonomisk-politiska samarbetet, främst mellan G20-länderna, komma att bidra till att stärka den makroekonomiska stabiliteten och att undvika handels- och valutapolitiska konflikter. I Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer, januari 2010, redovisar institutet att företag och hushåll blivit mer positiva till det ekonomiska läget. Det är nu den högsta nivån på barometerindikatorn sedan mars Befolkningens sysselsättning och inkomster är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunernas ekonomi Stabilisering men osäkra förutsättningar efter 2010 Under första halvåret 2009 presenterades skatteprognoser som innebar omvälvande förändringar i de kommunalekonomiska förutsättningarna. Osäkerheten i skatteprognoser och perioder med variationer i skatteunderlagstillväxten ingår som en normal ingrediens i kommuner och landstings ekonomiska planering, men jämfört med de prognoser som hade använts i planeringen inför 2009 och kommande år var det här mycket dramatiska försämringar. procent Skatteunderlagsprognos procentuell tillväxt i kommunalt skatteunderlag år Utfall April 2008, utgiftstak 2009 September 2008,budgetbeslut 2009 December 2008 Februari 2009 April 2009, reviderat kommunbidrag 2009 December 2009 I april hade skatteunderlagsökningen för 2009 minskat med 3,2 procentenheter från den nivå många kommuner hade tillämpat i budget och för 2010 hade effekten ackumulerats till cirka 6,9 procentenheter. Prognosen vid årets slut innebar en liten upprevidering och i februari 2010 ljusnade bilden ytterligare något. Samtidigt är det fortfarande frågan om låga nivåer och en mycket marginell ökning av det reala skatteunderlaget under de närmaste åren. Trots de försämrade förutsättningarna redovisade kommunsektorn ett positivt resultat på drygt 11 miljarder för Ett väntat underskott vände till ett kraftigt positivt resultat främst tack vare effekter i form av att premierna till avtalssjukförsäkringarna sänktes till noll, att SKL beslutade om en engångsutdelning till medlemmarna och att kommunerna genomförde besparingsprogram som fick genomslag redan under Även för 2010 beräknas kommunsektorn redovisa ett positivt resultat. Under det året tillförs sektorn betydande statliga resurser via ett tillfälligt konjunkturstöd, men 2011 då stödet försvinner sker en påtaglig försämring av kommunsektorns förutsättningar. Det senaste årets ekonomiska utveckling och den osäkerhet som fortfarande finns innebär att perspektiven gärna blir kortsiktiga. Det är samtidigt viktigt att bibehålla medvetenheten om förändrade villkor i takt med den demografiska utvecklingen. De demografiska problemen är ännu relativt begränsade för sektorn totalt sett, men på lite längre sikt redovisar SKL däremot bedömningar som innebär att behoven kommer att bli allt svårare att tillgodose. Tillskotten från skattebasen kommer att minska eftersom det demografiska underlaget för sysselsättningsökning begränsas av att befolkningen i yrkesverksam ålder beräknas vara i stort sett oförändrad. Det framtida utrymmet för reala ökningar bedöms litet i jämförelse med de krav som äldreomsorgen ställs inför om ett decennium och otillräcklig för att uppfylla medborgarnas förväntningar om en fortsatt kvalitativ utveckling av skola, vård och omsorg. Inom SKL bedrivs ett arbete kring formerna för den framtida finansieringen av kommunernas och landstingens åtagande. Den kommunala sektorn befinner sig i ett läge där den reala skatteintäktsutvecklingen är på mycket låg nivå. Skattebasen är på sikt otillräcklig för kommunernas välfärdsuppdrag och SKL verkar för en breddad diskussion mellan samhällets aktörer. Befolkningen Över Mölndalsbor Befolkningen i Mölndals stad växer stadigt och 2009 passerade staden gränsen för invånare. Befolkningen ökade med 569 personer under året och Mölndal hade vid årsskiftet invånare. Mölndals stad är fortsatt landets 35:e största kommun sett till folkmängd, efter Kalmar men före Östersund. I länet är Mölndal tredje största kommun sett till invånarantal, efter Borås men före Trollhättan. Medelåldern i Mölndal är 38,9 år, motsvarande siffra för riket som helhet är 41,0 år och för länet 40,7 år. Andelen utrikes födda är 13 procent och andelen utländska medborgare är 14,7 procent vilket är just under riksgenomsnittet. I länet är motsvarande siffror något högre än i både Mölndal och riket. Utrikes födda Utländska medborgare Medelålder Demografi Barn 0 5 år Index Mölndal Barn 6 18 år Äldre 80 år+ Index riket Äldre år 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Befolkningsstrukturen påverkar den kommunala verksamheten Varje år görs en befolkningsprognos som baseras på data om den nuvarande befolkningssammansättningen, planerat bostadsbyggande samt ett antal andra statistiska faktorer. Huvuddelen av stadens resurser används till skola, vård och omsorg. Det är viktigt att förutse hur behoven förändras för att över tid kunna styra om resurserna till rätt sektor. Den senaste befolkningsprognosen visar på demografiska förändringar särskilt inom två åldersgrupper. Befolkningen i pensionsåldern år ökar kraftigt fram till 2018 och antalet unga vuxna i åldrarna år beräknas öka med 22 procent fram till 2013, för att därefter minska. Bakgrunden är att ett stort antal 40-talister kommer att uppnå pensionsålder under denna period och att barnen som föddes vid babyboomen under det tidiga 1990-talet kommer att bli vuxna. Under 2009 var det framför allt små barn i åldrarna 0 5 år, unga vuxna i åldrarna år och äldre vuxna i åldrarna år som ökade i Mölndal. Ser man till vilka ålderskategorier som var vanligast i inflyttningsstatistiken var det små barn i åldrarna 0 5 år och unga vuxna i åldrarna år. Barnfamiljer är en stor inflyttningsgrupp och mycket tyder på att den gruppen kommer att fortsätta dominera statistiken över antalet inflyttade. Fler barnfamiljer innebär även ett ökat födelsetal, vilket i sin tur ökar befolkningen ytterligare. Under det gångna året föddes det många barn i Mölndal och det visade sig bli det år med högst antal nyfödda under 2000-talet. Det föddes 12,6 procent fler barn 2009 jämfört med Bostadsbyggandet är viktigt för Mölndals befolkningsutveckling eftersom befolkningen inte kan öka i någon större utsträckning utan nya bostäder. Ökningen av antalet äldre är ett viktigt skäl till den omstrukturering av äldreomsorgen som pågår i staden. Gruppens behov och förutsättningar förändras och det krävs att de traditionella verksamhetsformerna utvecklas. Under de närmaste åren måste Mölndals stad anpassa sig till en ökad efterfrågan på kommunal service från fler ungdomar och äldre samt även beakta den nuvarande trenden med ökande födelsetal. Bostadsmarknad I Mölndals stad är bostadsbeståndet fördelat på 53 procent lägenheter i flerfamiljshus och 47 procent lägenheter i småhus. Bostadsbeståndets upplåtelseformer ligger på 37,5 procent för hyresrätter, 38 procent för äganderätter och på 24,5 procent för bostadsrätter. Andelen småhus är högst i Lindome, där de motsvarar drygt 81 procent. Även i Kållereds och Stensjöns församlingar dominerar småhusen och utgör över 60 procent av bostadsbeståndet. Störst andel flerbostadshus, drygt 73 procent, finns i Fässbergs församling. Nybyggnation i form av förtätning Under 2009 färdigställdes 205 nya bostäder i Mölndal enligt preliminära beräkningar. Av nytillskottet är 30 procent bostäder i flerfamiljshus och 70 procent i småhus. Nybyggnation utgörs främst av förtätningsprojekt som Sahlins terrass i centrala Mölndal, fortsatt utbyggnad i Eklanda i västra Mölndal, samt utbyggnad i Fågelsten i södra Lindome. antal Bostadsbyggande år Flerbostadshus Småhus Alla typer av bostäder efterfrågas Mölndals stad har länge haft ett inflyttningsöverskott som i genomsnitt har legat på 250 personer per år. Mönstret är att barnfamiljer, det vill säga föräldrar med små barn, flyttar in och att människor i övre medelåldern med utflugna barn flyttar från kommunen. Detta flyttmönster har varit i princip oförändrat under 20 år. Det råder idag brist på bostäder inom Mölndals stad. Under flera år har marknadens aktörer vittnat om en mycket stor efterfrågan på alla typer av bostäder. Ungdomar efterfrågar hyresrätter till rimligt pris, de lite äldre letar efter centrala lägenheter med närhet till service och så finns det en allmänt stor efterfrågan på stycketomter och villor. Det finns även en efterfrågan på bostäder för personer med särskilda behov. Den allmänna bostadsbristen medför att dyrare och mer tillfälliga lösningar måste tillgripas via socialtjänsten. När andelen äldre ökar kommer efterfrågan och kraven på bostäder som kan tillgodose särskilda behov att öka. Om lämpliga lägenheter för den åldersgruppen finns att tillgå på den ordinarie bostadsmarknaden kommer färre personer att behöva söka sig till stadens särskilda boenden. Intresset för så kallade seniorbostäder har under senare år varit mycket stort både i Mölndal och i angränsande kommuner. Framtida bostadsproduktion Stadens ambition om att bygga bostäder per år nås ännu inte, men det pågår en omfattande planering för en kraftig utbyggnad av bostäder i staden. En stor andel av de planerade projekten är så kallade förtätningsprojekt eller kompletteringsområden. Inom en relativt snar framtid för- 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE väntas projekt med stora volymer bostäder genomföras vid bland annat Matildebergsgatan, Vänortsgatan och Åby stallbacke. På lite längre sikt planeras även större bostadsvolymer i Mölndals centrum. Centrala projekt i komplicerade lägen kan innebära risk för förseningar, vilket påverkar stadens prognoser och planeringsförutsättningar. Det pågår även planarbeten i mindre centrala områden av kommunen som exempelvis Heljered och Ingemantorp. Sammantaget finns det flera planer som alla kan bidra till att förbättra stadens möjligheter till ett ökat bostadsbyggande och därmed även ta ett större regionalt ansvar för bostadsförsörjningen inom Göteborgsregionen. En omfattande bostadsefterfrågan ställer stora krav på planering. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. Specifika behov kan identifieras för grupper där Mölndals stad har ett särskilt ansvar och där bristsituationen och kortsiktiga lösningar påverkar stadens ekonomi negativt. Social profil Invånare med olika behov av kommunal service Det är inte bara befolkningens sammansättning som styr invånarnas behov av kommunal service. Befolkningens sociala sammansättning spelar även in. I diagrammet jämförs ett antal faktorer som bildar en social profil för Mölndals stads invånare med det genomsnittliga värdet för riket. Social profil Mölndals stad Anmälda brott per 1000 invånare Valdeltagande Ohälsotal Ekonomiskt bistånd/ kostnad per hushåll Andel biståndstagare av befolkningen Förgymnasial utbildning 125 Index Mölndal Eftergymnasial utbildning Förtidspension Index riket Medianinkomst Andel förvärvsarbetande år Arbetslöshet I jämförelse med riket har Mölndals stad högre andel högutbildade, lägre arbetslöshet och en högre medianinkomst. I kontrast till dessa faktorer står det ekonomiska biståndet, försörjningsstödet, där summan per mottagande hushåll ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. I rapporten Välfärdsbilder i Göteborgsregionen från 2007 uppvisar Mölndals stad både en totalt sett lägre arbets- löshet och en lägre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Staden har dock de näst högsta kostnaderna för ekonomiskt bistånd per invånare, efter Göteborg som har de högsta. Vad gäller eftergymnasial utbildning, medelinkomst, valdeltagande och anmälda brott ligger Mölndal i nivå med regiongenomsnittet. Andelen högutbildade och invånarnas höga medelinkomst står i kontrast med höga försörjningsstödskostnader, visar att staden måste tillgodose behov och krav från medborgare med vitt skilda förutsättningar. Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa Mölndalsbornas hälsoläge är gott De flesta mölndalsbor upplever god hälsa. Mölndal har goda förutsättningar, eftersom faktorer som utbildning, inkomst och sysselsättning är nära förknippade med hälsa. Mölndalsbornas livsvillkor skiljer sig en del mellan olika delar av kommunen. I Mölndal, liksom i övriga landet, tillhör ensamstående föräldrar med hemmavarande barn de ekonomiskt mest utsatta grupperna. Att delta i samhällslivet och känna gemenskap är en viktig friskfaktor. Bland boende i Mölndal är det sociala deltagandet högst bland den yngre befolkningen, för att sedan minska avsevärt i de äldre åldrarna. Övervikt, fetma och fysisk inaktivitet är stora hot mot folkhälsan som både orsakar lidanden för individen och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Levnadsvanor skapas genom individens val men även genom de förutsättningar som samhället skapar för individen att göra goda val, vilket allt mer beaktas vid utformningen av vår miljö. Den psykiska ohälsan drabbar i högre grad kvinnor än män, vilket även gäller för ungdomar. Ungdomsenkäten i Mölndal har under flera år visat att unga flickor mår psykiskt sämre än jämnåriga pojkar. En fördjupad undersökning kring flickors psykiska hälsa redovisades under 2009 och har lett till att Mölndal under 2010 satsar på arbete med jämställdhetsintegrering genom SKL. Psykisk ohälsan ökar, förutom bland ungdomar och vuxna, även bland barn. Den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd, som kom 2009, visar att stöd till föräldrar har god effekt på barns psykiska hälsa ända upp till vuxen ålder. I samverkan mellan folkhälsorådet, staden och studieförbund anordnas olika typer av föräldrastöd. Vikten av att skapa förutsättningar för ett aktivt och vitalt liv långt upp i åren blir allt tydligare i takt med att andelen äldre blir större. En god hälsa ökar självständigheten och minskar risken för exempelvis fallolyckor. Viktigast för ett hälsosamt åldrande är att uppleva trygghet, att vara fysiskt aktiv, att ha goda kostvanor, att ha goda sociala kontakter samt att vara behövd. För att nå framgång i folkhälsoarbetet krävs samverkan mellan ideell, privat och offentlig 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv sektor. Hälsodisken Balansen är exempel på ett forum för samverkan mellan ett tjugotal aktörer, såsom vårdcentraler, tandvård, studieförbund, seniorföreningar, församlingar och förvaltningar inom staden. Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet genom sina kontaktytor med många invånare, både i olika åldrar och olika skeden av livet. Det förebyggande hälsoarbetets mål är ett bra liv för medborgarna. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Näringsliv Ett år av stabilisering Trots en påtaglig nedgång i den regionala, nationella och globala ekonomiska utvecklingen, blev effekterna knappt märkbara lokalt i Mölndals näringsliv. Inledningsvis fanns det tecken på snabbt ökande svårigheter inom flera sektorer, men det vände nästan lika snabbt och mot slutet av året rapporterar de flesta företag en bra utveckling med positiva framtidsprognoser. Under 2009 har det märkts en fortsatt återhållsamhet till investeringar genom mycket låg efterfrågan på kommunal mark för verksamheter, men även där kunde noteras en vändning under den senare delen av året. En annan positiv utveckling skedde beträffande den så kallade vakansgraden i kommersiella lokaler. Andelen outhyrda lokaler minskade och det verkar i första hand vara en effekt av att antalet företagsflyttningar inom kommunen ökade med 15 procent. Fordonsindustrins svårigheter, som präglat utvecklingen i Västsverige, har passerat obemärkt i Mölndal. Här finns bara en handfull verksamheter som i begränsad omfattning är beroende av branschens utveckling. Mölndal har ett väl differentierat näringsliv med en tydlig struktur som präglas av framförallt medicin, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Några stora företag med tydliga varumärken är etablerade i staden, de bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. En hög andel av regionens utlandsägda företag finns i Mölndal. Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor är väl etablerat och regionen märks allt tydligare på den internationella arenan. Trots att näringslivsfrågorna i Mölndal under senare år främst har präglats av detaljhandelns utveckling, är även utvecklingen av andra branscher viktig. AstraZeneca har till exempel valt att nyinvestera i ett betydande forskningscentrum som invigdes under året, vilket innebär positiva förutsättningarna för en fortsatt utveckling. Ett annat exempel är den pågående försäljningen av ett verksamhetsområde till Santa Maria AB, där företaget planerar byggnation av två nya fabriker och huvudkontor. Under 2009 har nettoökningen av antalet företag i Mölndals stad varit 113 stycken, vilket är jämförbart med 125 under Antalet företagsstarter per månad har minskat något jämfört med tidigare år medan antalet inflyttade företag fortsätter att ligga på en relativt hög nivå, men minskade något jämfört med föregående år. Vid årsskiftet fanns cirka aktiva rörelsedrivande företag. Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och tillväxten i regionen. Det är betydelsefullt för näringslivsutvecklingen att staden kan fortsätta erbjuda god boendemiljö, kommunal service och infrastruktur för den arbetskraft som företagen behöver. Arbetsmarknad Låg arbetslöshet både jämfört med länet och riket Mölndals stad är inte en typisk förortskommun med fler människor på natten än på dagen. Inom Mölndals gränser finns cirka arbetstillfällen. Varje dag pendlar cirka personer till eller från Mölndals stad och inpendlingsöverskottet beräknas till cirka personer. procent Arbetslöshet år Mölndal Länet Riket Källa: AMS Månadsstatistik, december Totalt sett var arbetslösheten 5,4 procent av invånarna år, det är lågt både i jämförelse med riket och länet. Andelen öppet arbetslösa var vid årsskiftet 3,6 procent, vilket är en ökning med cirka en procentenhet jämfört med ett år tidigare. Rikets och länets arbetslöshet har under samma period stigit med ytterligare några hundradelar. Vid samma tillfälle deltog också 1,8 procent av ovan nämnda invånare år i arbetslöshetsåtgärder i form av program med aktivitetsstöd. När det gäller ungdomsarbetslösheten låg Mölndal på 5,1 procent vid årsskiftet. Inkluderas de ungdomar som deltog i program med aktivitetsstöd stiger siffran till 8,7 procent, vilket totalt innebär en ökning med 2,4 procentenheter sedan föregående årsskifte. Det är 3,5 respektive 3,0 procentenheter lägre än i länet och riket. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Andelen arbetslösa bland de invånare som är utrikes födda var 10,3 procent inklusive de 3,4 procent som var sysselsatta inom ramen för program med aktivitetsstöd. Stadens totala arbetslöshet för denna grupp ligger 1,5 respektive 2,7 procentenheter lägre än riksgenomsnittet och länsgenomsnittet. Mölndal har en låg arbetslöshet både i jämförelse med riket och länet. Den omfattande pendlingen påverkar ortens trafikoch miljösituation och ställer därmed särskilda krav på kommunala insatser och planering. Infrastruktur Attraktiv knutpunkt med satsningar på kollektivtrafik Mölndals stad har ett strategiskt läge i Göteborgsregionen. Flera viktiga transportleder i form av E6/E20, Riksväg 40, Söderleden, Västkustbanan och Boråsbanan går genom staden. I närheten ligger Nordens största hamn i Göteborg och Landvetter flygplats, vilket gör det lätt att nå ut på en internationell marknad. Mölndals stad arbetar långsiktigt och strategiskt med att underlätta flexibla resvanor för att bidra till den regionala utvecklingen av Göteborgsregionen och Mölndal. Kollektivtrafiken är väl utbyggd till alla kommundelar och till grannkommunerna. Knutpunkt Mölndals bro är ett av regionens största kollektivtrafikcentrum med pendeltåg, spårvagn och många busslinjer. Under de senaste åren har staden genomfört flera satsningar för att öka resandet med kollektivtrafiken. De stora transportleder som passerar genom Mölndals stad innebär också problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter. Trafiksituationen på det övergripande vägnätet genom centrala Göteborg påverkar i hög grad även Mölndal. Arbete och planering pågår med såväl ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur som förslag till utbyggnader med syfte att tillmötesgå framtida transport- och resbehov i regionen. Ett särskilt regionalt utvecklingsarbete pågår för att förbättra kollektivtrafiken i projektet K2020, som bedrivs både på regional och kommunal nivå. Det är viktigt att nuvarande regionala arbete resulterar i en infrastruktur för Göteborgsregionen och Mölndal som stödjer en fortsatt och uthållig tillväxt. Genom att E6/E20 delar staden ställs särskilda krav på samhällsplaneringen, vilket aktualiseras tydligt i den pågående centrumplaneringen. Mölndals invånare och näringsliv har tillgång till en god infrastruktur och väl utbyggd kollektivtrafik, men en omfattande bostadsutbyggnad kräver ytterligare förstärkningar. Besöksnäring Mölndal positionerar sig som destination med utgångspunkt från Göteborg Besöksnäringen har betydelse för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Traditionella begrepp som äta, bo, göra, se har utökats med shoppingturism och mötesindustri. Varje destination behöver en strategi för att nå framgång. Mölndal utgår från att gästen befinner sig i Göteborg och vill uppleva mer. Vi kan erbjuda besöksmål inom minuter restid från centrala Göteborg. Det är framför allt Gunnebo Slott och Trädgårdar som lockar, vilket framgår av besöksstatistiken. Anläggningen är ett av regionens största besöksmål. Därutöver lockar Åbytravet, Kvarnbyn med Mölndals Museum, Åbybadet med upplevelsebad samt Hills Golf-klubb, som erbjuder en av Europas främsta golfupplevelser. Närheten till naturen är i sig en upplevelse som kan utvecklas och turistbyrån erbjuder koncept som kombinerar naturupplevelser med boende och mat. Genom tillkomsten av en särskild styrgrupp för utvecklingen av besöksnäringen i Mölndal kan staden medverka till att skapa bättre förutsättningar för utveckling av Mölndal som besöksmål. Under 2008 omsatte besöksnäringen i Mölndal 605 mnkr och sysselsatte 505 personer. Besöksnäringen har betydande effekter på sysselsättning och ekonomi. Elva kommuner på två hjul i tre år. I april gick staden samman med tio andra nordiska kommuner för att under tre år arbeta med att få medborgarna att välja cykeln framför bilen. Kampanjer och aktiviteter fokuseras bland annat på arbetsresor och trafiksäkerhet. Foto: Ulf Bredby 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser Här redovisas sådana händelser som inträffat under bokslutsåret och fram till årsredovisningens upprättande och som har haft eller kan komma att få en mycket väsentlig betydelse för Mölndals stads ekonomi och verksamhet. Avsnittet kompletteras med upplysningar om mer nämnd- och bolagsspecifika viktiga händelser i verksamhetsredovisningen som återfinns på sidorna Över invånare Elis Olsson föddes den 11 mars 2009 och blev Mölndals stads :e invånare. Vid årsskiftet hade befolkningen ökat ytterligare och var då personer. Mölndals stad, i sin nuvarande utbredning, bildades 1971 genom en sammanläggning av dåvarande Mölndals stad samt Kållered och Lindome landskommuner. Det är nu den tredje största kommunen i Västra Götalands län och den 35:e största i Sverige. Den största befolkningsförändringen sedan 1900-talets början skedde mellan 1960 och Då ökade antalet invånare med Bakgrunden till den snabba ökningen var att det då genomfördes en kraftig bostadsutbyggnad med stora områden såsom Bifrost, Enebacken, Jungfruplatsen och Åby. Befolkningsökningen, under dessa expansiva år, motsvarar nästan den som därefter skett under de senaste 40 åren, drygt Från 1980 och framåt har ökningstakten varit kring någon procent per år och i absoluta tal pendlat mellan 20 och 869 personer. Mellan 2008 och 2009 ökade befolkningen med 569 personer och därmed passerades gränsen invånare. Till ytan är staden 146 kvadratkilometer stor. Befolkningstätheten i kommunen är 404 invånare per kvadratkilometer att jämföra med rikets 22 invånare per kvadratkilometer. Mölndal är till ytan den fjärde minsta kommunen i Västra Götalandsregionen. Nytt kraftvärmeverk bidrar till miljön Mölndal Energi AB har under 2009 slutfört den största miljösatsning som någonsin gjorts i Mölndal. Kraftvärmeverket Riskulla kunde härigenom tas i drift under hösten Verket eldas med biobränsle och producerar både värme och el. Kapaciteten att producera såväl värme som el kom synnerligen väl till pass inför den kalla vinter som sedan kom. Den nya kapaciteten innebar att leveransen av fjärrvärme kunde slå rekord med 297 GWh levererad värme. El producerades under årets två sista månader och dessa leveranser till elnätet uppgick till 19 GWh. Strategiskt förvärv. Mölndals stad köpte i mitten av augusti Forsåkersområdet öster om Mölndals centrum. Området är på totalt kvm och ligger strategiskt för framtida stadsutveckling och bebyggelse. En lördag i september öppnades grindarna och området visades för alla intresserade. Besökarna fick möjlighet att åka på rundtur med minitåg och lyssna på föredrag om områdets historia. Foton: Leif Fred 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringen kunde färdigställas enligt tidplan och till kalkylerat pris. Investeringen uppgår till lite drygt en miljard kronor varav huvuddelen finansierats genom en upphandlad långsiktig leasing. För de delar av anläggningen som inte kunnat finansieras på detta sätt har det skett genom ianspråktagande av egna medel och lån från Mölndals stad till det egna energibolaget. Stora fastighetsköp för framtida stadsutveckling Under 2009 har Mölndals stad genomfört flera stora och strategiska fastighetsförvärv. Den största affären gällde förvärvet av Forsåkersområdet efter nedlagda pappersbruket Klippan AB. Tillsammans med ytterligare ett markförvärv i form av ett angränsande område har staden blivit ägare till drygt kvadratmeter utvecklingsbar mark i ett mycket centralt läge. Området skapar, tillsammans med Mölndals centrum, förutsättningar för en helt ny framtida centrumbildning samt mark för centrala bostäder och passande verksamheter. Ambitionen är att omvandla området till stad med avstamp i den industrihistoriskt intressanta miljön. Som jämförelse motsvarar området, inklusive omdaningen av centrum, ytan innanför vallgraven i Göteborgs centrum. Köpet bidrar även till att säkerställa behovet av mark för infrastruktur, järnväg och väg genom centrala Mölndal. På Forsåkersområdet finns en lång tradition av pappersindustri och det finns många mölndalsbor som har minnen från området. Papperstillverkningen i Mölndals Kvarnby startade redan på 1650-talet och pågick ända in på talet. Stadens köp av området väckte engagemang och stort intresse. Nu kommer staden att påbörja arbetet med en stadsbyggnadsidé för området. Stadsbyggnadsidén ska tas fram i bred dialog med mölndalsborna och övriga berörda och ligga till grund för kommande detaljplaneläggning. Streteredsområdet är ett annat markförvärv som staden tillträdde under Det var ett förvärv från Kommunalförbundet Stretered på totalt cirka kvadratmeter där bland annat byggnaderna Ekgården, Parkgården och Vita villan ingick. Därmed fick staden rådighet över byggnader med egen pågående verksamhet. Resterande mark anses vara en framtida markreserv för framförallt bostäder. 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse Kommuners uppgifter grundas främst på lagstiftning. Den lokala tillämpningen uttrycks i kompletterande planer i form av budget och separata dokument som tydliggör Mölndals stads mål. Politiskt prioriterade mål Nedan lämnas en översiktlig bild avseende uppfyllelsen av de prioriterade verksamhetsmål som beslutats av kommunfullmäktige. Målen är att betrakta som prioriterade utvecklingsområden som förväntas uppfyllas inom utgiftstaket. Ytterligare information återfinns i Verksamhetsredovisningen som också innefattar resonemang rörande utvecklingen av kvalitet och effektivitet. En samlad bedömning av graden av måluppfyllelse har skett enligt följande gradering: Målet uppfylldes Målet ska uppfyllas senare under planperioden Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Bedömning saknas eller är oklar (ej aktuellt 2009) I denna översikt har alltså en åtskillnad gjorts mellan de mål som i sin helhet anses uppnådda och dem som delvis eller inte alls uppnåtts. Motivet till detta är att i möjligaste mån undvika problematik kring gränsdragningar. I budget/plan fastslog kommunfullmäktige sammanlagt 20 mål för stadens nämnder samt två för kommunstyrelsen. Målet uppfylldes Tid från ansökan om försörjningsstöd för de som står till arbetsmarknadens förfogande tills sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter ska vara högst 14 dagar I slutbetyget (åk 9) 2009 är elevernas genomsnittliga meritvärde högre än 216 poäng Under 2009 ska resandet med kollektivtrafiken öka med minst 10 procent jämfört med 2006 Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg under 2009 ska uppnå ett meritvärde på minst 14,0 Inom vuxenutbildningen ska minst 95 procent av eleverna under 2009 bli godkända i ämnena matematik, engelska och svenska Genom en aktiv personalpolitik och mera förebyggande företagshälsovårdsinsatser sänka stadens ohälsotal per arbetad timme så att stadens sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid ligger under 7,0 vid utgången av 2009 Minst 50 procent av stadens medborgare år har någon gång under 2009 tagit del av hemsidan eller Ditt & Mitt Mölndal Under 2009 ska 100 U-objekt bli föremål för tillsynsbesök. (U-objekt är små verksamheter som varken kräver tillstånd eller är anmälningspliktiga, men som ändå kan ha stor påverkan på miljön) Vård och omsorgs sjukskrivningstal ska minst sänkas till stadens nivå på sjukfrånvaro 2007 De nio mål som återges ovan uppfylldes helt under Flera målsättningar med koppling till effekter avseende barns och vuxnas kunskapsutveckling nåddes. Målet ska uppfyllas senare under planperioden Senast 2011 når minst 90 procent av eleverna de nationella kunskapsmålen i åk har antalet barn i förskolans barngrupper minskat med i snitt minst ett barn per grupp i jämförelse med 2004 Andelen mölndalselever som i sitt förstahandsval väljer stadens gymnasieskolor ska öka med minst 50 procent inför läsåret 2010/2011 Antalet besökare till simhall och upplevelsebad ska under åren öka med minst 10 procent i genomsnitt per år jämfört med utfallet 2007 Totalt fyra mål ska enligt budgetbeslutet uppnås senare under planperioden och graden av måluppfyllelse kan därmed ännu inte slutgiltigt fastslås. I Verksamhetsredovisningen framkommer att målet avseende antal besökare till simhallen uppnås även om besöksantalet stagnerar under Även målsättningen rörande kunskapsmålen i årskurs 3 bedöms möjlig att uppnå. Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Av antal insatser (inom individ- och familjeomsorg) för barn och ungdomar 0 20 år ska maximalt fem procent vara institutionsplaceringar Försörjningsstödet i Mölndal ska under 2009 minska mätt i antal hushåll, kostnad per hushåll och totalt (jämfört med mätning helår 2007) Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov genom nämndbeslut till max 100 kalenderdagar under 2009 Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov genom delegeringsbeslut till max 50 kalenderdagar under 2009 Under 2009 återvinns minst 29 procent av hushållsavfallet genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling År 2009 ska avloppsvattenmängden till GRYAAB ha minskat med 2,5 miljoner m 3 från 2004 års mängd genom åtgärder som förhindrar att ovidkommande vatten läcker in i ledningsnätet 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inventering av minst 400 enskilda avlopp ska ske under 2009 Antalet besök under 2009 på Mölndals museum ska öka med minst 10 procent i förhållande till 2008 Genom en bättre samverkan med regionen och en aktiv vårdplanering ska kostnaderna för utskrivningsklara vårdtagare under 2009 minska och motsvara maximalt 1,0 årsplats Dessa mål uppfylldes ej under I den nämndspecifika Verksamhetsredovisningen framkommer dock att det fanns positiva tecken vid en jämförelse med tidigare år. Som exempel kan nämnas målen avseende institutionsplacerade barn och ungdomar, mängden avloppsvatten till GRYAAB samt kostnader för utskrivningsklara vårdtagare. Sambandet mellan måluppfyllelse och resurstilldelning är komplicerat, men det kan ändå noteras att 2009 års prioriterade mål inte justerades i samband med att kommunbidragen reviderades i maj. procent Måluppfyllelse politiskt prioriterade mål 5st 4st 6st 4st 11st 2st 7st Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Målet ska uppfyllas senare under planperioden Bedömning saknas eller är oklar Målet uppfylldes 9st 4st 9st De senaste årens utveckling åskådliggörs i diagrammet. Hälften av de 18 prioriterade mål som formulerades med ettårsperspektiv i budget/plan uppfylldes. Andelen var något högre än under de föregående två åren. En försvårande omständighet vid jämförelser med 2007 är att det då i några fall inte gjordes tydliga bedömningar av huruvida enskilda mål uppnåddes. Under år 2009 påbörjades en process som syftar till att tydligare styra verksamheten och sammanlänka kvalitetsaspekter med resursanvändning. En ny modell för mål och uppföljning utvecklades och är tänkt att tillämpas från och med verksamhetsåret Övriga måldokument Översiktsplanen är ett av flera viktiga redskap vid beslut om stadens framtid. Här presenteras strategier för utvecklingen under en tio- till tjugoårsperiod, hur bebyggelse och kommunikationer ska utvecklas och hur värden i natur- och kulturmiljöer ska tas tillvara. Det framtida Mölndal ska kännetecknas av attraktiva, välfungerande och tillgängliga bebyggelse- och naturmiljöer. Översiktsplanen och dess konsekvenser berörs i Förvaltningsberättelsen och då i synnerhet under rubrikerna Bostadsmarknad samt Infrastruktur. Ett flertal tvärsektoriella områden är integrerade i stadens kärnverksamheter och samtidigt av generell betydelse för medborgarna. Stadens nämnder verkar för en hälsosam och god miljö samt försöker skydda människors liv, hälsa och egendom. De tryggar jämställdhet och likabehandling och underlättar utbyten med människor i andra länder. Det målmedvetna arbetet med att främja dessa ambitioner redovisas i kapitlet Övrigt under rubriken Uppföljning av diverse styrdokument. 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning kommun Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan stadens nämnder, årets avvikelser mot budget samt nettokostnadsutvecklingen. Fördelningen på kostnads- och intäktsslag, exklusive interna transaktioner, återfinns i not till resultaträkningen. Ytterligare information och analys återfinns i verksamhetsredovisningen på sidorna Budgetavvikelser visar inte ekonomisk utveckling Analysen av driftredovisningen koncentreras ofta på budgetavvikelser, vilket är viktigt ur ekonomistyrningsperspektiv. Det finns dock en risk att budgetavvikelser felaktigt uppfattas som en signal kring ekonomisk utveckling, men kostnaden kan vara oförändrad trots att en avvikelse uppstår genom nivån på budget. En analys med avsikten att uppmärksamma problemområden och orsaker till den ekonomiska utvecklingen bör även omfatta en genomgång av verksamhetsområdenas nettokostnadsutveckling över tid. Den analysen utgör också ett viktigt led i strävan efter en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nettokostnadsökning mnkr % Finansnetto, pensioner med mera 17,8 26,6 Funktionshinder 10,4 4,2 Barnomsorg 5,1 1,3 Kultur- och fritidsverksamhet 4,9 4,7 Försörjningsstöd 4,8 12,2 Interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan 4,5 4,5 Hemvård 3,5 1,9 Arbetsmarknad och integration 2,2 10,1 Räddningstjänst 1,8 5,4 Kollektivtrafik inkl. färdtjänst 0,3 0,6 Fastighetsförvaltning, avkastningskrav 1,3 6,8 Gator, vägar och parker 3,9 4,3 Äldreboende 5,9 2,7 Grundskola 6,2 1,3 Gymnasieskola, exklusive interkommunala ersättningar 8,8 5,4 Individ- och familjeomsorg 9,7 8,4 Övriga nämnder, administration 1 14,1 4,4 Summa nettokostnadsökning 4,8 0,2 1) Här ingår musikskola, vuxenutbildning med mera. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 0,2 procent mellan åren, vilket motsvarar 4,8 mnkr. Eftersom det är en uppseendeväckande liten förändring bör det samtidigt noteras att beloppet är en nettoeffekt av många bruttoförändringar. Stadens lönekostnader har till exempel ökat med 43 mnkr samtidigt som sänkta arbetsgivaravgifter har minskat kostnaderna med 42 mnkr. För att analysen ska bli rättvisande har justering skett för jämförelsestörande poster. Funktionshinder är den verksamhet som har högst nettokostnadsökning mellan 2008 och Under året har nyproduktion och förändringar inom befintligt bestånd inneburit ett nettotillskott rörande bostäder motsvarande 20 årsplatser. Detta är den främsta förklaringen till att verksamheten ökat med 10,4 mnkr eller 4,2 procent. Den näst största nettokostnadsökningen för verksamheterna redovisas för barnomsorgen, som har ökat med 5,1 mnkr eller 1,3 procent. Här ingår en volymökning motsvarande cirka 190 platser inklusive skolbarnsomsorg. Försörjningsstöd har en stark koppling till rådande konjunktur och hur arbetsmarknaden ser ut. Mellan 2003 och 2006 ökade nettokostnaderna för försörjningsstöd med 26 procent, 7,4 respektive 5,6 procent. Därefter minskade nettokostnaderna med 6,5 procent under 2007 och blev därefter närmast oförändrade. Det försämrade konjunkturläget har medfört att kostnaderna för försörjningsstöd åter ökat. Under 2009 blev nettokostnaderna 4,8 mnkr högre än föregående år, vilket motsvarar 12,2 procent. Verksamhetsområdet arbetsmarknad och integration har en hög statsbidragstäckning och därmed låga nettokostnader. Den stora förändringen mellan åren beror främst på ett avslag från Migrationsverket avseende ersättning för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Till följd av avslaget har en fordran på staten skrivits ned och verksamheten har därmed belastats med 4 mnkr. Exkluderas denna engångseffekt blir nettokostnadsförändringen marginell. Avslagsbeslutet har överklagats. Bakgrunden till den lägre nettokostnaden inom verksamhetsområdet äldreboenden är att antalet årsplatser minskat med cirka 30 jämfört med Samtidigt har antalet utförda hemtjänsttimmar inom hemvården ökat med sex procent. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har sjunkit med 9,7 mnkr eller 8,4 procent. Den främsta förklaringen är att antalet platser för barn och ungdomar inom institutionsvården har minskat. År 2008 nyttjades 33 årsplatser medan det 2009 stannade vid 16 årsplatser. Den sammanlagda förändringen avseende övriga nämnder, administration och vissa andra kostnader, innebär en minskning av nettokostnaderna, totalt 14 mnkr motsvarande 4,4 procent. Här återfinns de affärsdrivande verksamheterna såsom VA- och renhållningsverksamhet. Under 2009 har båda dessa områden högre intäkter än kostnader, vilket innebär en nettokostnadsminskning mellan åren på drygt 5 mnkr. Här återfinns även vuxenutbildningen som har minskat nettokostnaderna med 4 mnkr, varav ungefär hälften beror på ökat statligt stöd. Resterande förändring är huvudsakligen hänförlig till lägre kostnader för utskrivningsklara vårdtagare. Den största förändringen redovisas för de centrala posterna såsom finansnetto, pensioner med mera. Det är främst nettoeffekten av två förklaringsfaktorer som påverkar; sänkta premier för avtalsförsäkringar motsvarande knappt 24 mnkr 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE samt ett försämrat finansnetto på grund av ändrade förutsättningar för intäkter från bolagssektorn. Väsentligt överskott utöver nya kommunbidrag För 2009 redovisar nämndernas verksamhet ett överskott på 37,4 mnkr jämfört med reviderad budget. I förhållande till ursprunglig budget ökar däremot överskottet. Bakgrunden är att kommunfullmäktige strax före sommaren beslutade att sänka nämndernas kommunbidrag med 50 mnkr, varav 13 mnkr bestod av redan då prognostiserade överskott. De beloppsmässigt största överskotten redovisas för barnomsorgs- och utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Inom barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhet finns flera faktorer som har påverkat utfallet positivt. Det är till exempel högre intäkter både beroende på intäktskontroller inom barnomsorgen och fler sålda platser än beräknat, men det är framför allt en effekt av allmän återhållsamhet fördelad på många enheter. Även vård- och omsorgsnämndens överskott är hänförligt till ett flertal olika faktorer, där både positiva och negativa avvikelser balanserar varandra till en nettoavvikelse på drygt 10 mnkr, varav 3 mnkr beror på uppskjutna driftstarter. Byggnadsnämnden redovisar den största avvikelsen i förhållande till omslutningen. Intäkterna är oförändrade jämfört med föregående år, men ett underskott på 3,5 mnkr uppstår eftersom budgeten förutsatte en ökning. Arbets- och familjestödsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 3,2 mnkr. Den ökade arbetslösheten är bakgrunden till att försörjningsstöd har ökat och överskridit budgeten med 4,8 mnkr. Det uppvägdes av att efterfrågan på vårdnadsbidrag blev lägre än planerat, lägre kostnader än väntat för vissa köpta boenden samt allmän återhållsamhet. Samtidigt uppstod en negativ effekt genom att tidigare nämnda fordran på Migrationsverket skrevs ned. Gymnasienämndens överskott består främst av tre poster. Den egna gymnasieskolan redovisar 3,3 mnkr i överskott på grund av återhållsamhet samt anpassning av verksamheten till förändrat elevantal. De interkommunala ersättningarna lämnar 4,3 mnkr i överskott, delvis tack vare färre köpta utbildningsplatser än vad som antogs i budget. Den tredje positiva effekten är en retroaktiv intäkt från Migrationsverket på 1,3 mnkr. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde finns flera budgetavvikelser. Den enskilt största positiva avvikelsen beror på att serviceförvaltningens verksamhet lämnar 7,4 mnkr i överskott utöver tidigare avkastningskrav på 13,0 mnkr. Nämnden för kultur och fritid redovisar en positiv budgetavvikelse på tre procent av omslutningen. Bakgrunden till 1,7 mnkr av överskottet är att Åbybadet har haft ännu fler besökare än vad som beräknades i samband med revideringen av kommunbidraget. Därutöver är 2,5 mnkr huvudsakligen hänförliga till idrottsanläggningarna, dels beroende på höga intäkter för uthyrning, dels beroende på uppskjutna underhållsinsatser och försenade ombyggnationer. Driftredovisning Intäkter Kostnader Netto Kommun- Resultat mnkr bidrag 1 Arbets- och familjestödsnämnden 104,0 295,4 191,4 188,2 3,2 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 122, ,6 949,1 960,3 11,2 Byggnadsnämnden 10,4 23,3 12,9 9,4 3,5 Gatunämnden/Trafiknämnden 206,2 338,2 132,0 136,5 4,5 Gymnasienämnden 88,4 376,1 287,7 296,0 8,3 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 430,6 528,7 98,1 104,0 5,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2,9 10,6 7,7 7,9 0,2 Nämnden för kultur och fritid 41,1 150,8 109,7 113,3 3,6 Vård- och omsorgsnämnden 159,8 905,2 745,4 755,8 10,4 Summa nämndverksamhet 1 165, , , ,4 37,4 Kapitalkostnader 173,7 173,7 170,0 3,7 Övriga kommuninterna poster 440,1 440,1 Kalkylerad personalomkostnad 90,7 90,7 89,0 1,7 Årets pensionskostnad, not ,4 142,4 134,8 7,6 Förändring av semesterlöneskulden 2,1 2,1 5,0 7,1 Sänkta premier för avtalsförsäkringar 24,3 24,3 24,3 Förändring av avsättningar, Kikåstippen m m 14,6 14,6 14,6 Omprövning, särskild löneskatt 2,3 2,3 2,3 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 10,0 10,0 10,0 Övrigt 0,5 0,4 0,1 2,0 1,9 Summa driftredovisning 735, , , ,2 66,2 1) Nivå efter kommunfullmäktiges beslut 59,

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning kommun Mölndals stad har en centraliserad fastighetsförvaltning under kommunstyrelsen och äldrebostäderna i eget bolag. Det innebär att nämndernas investeringar huvudsakligen avser inventarier. Undantaget är gatunämnden där investeringar utförs i gator, vägar, VA-anläggningar med mera. Avstämning av investeringar per nämnd finns i Verksamhetsredovisningen, sid 52. En detaljerad avstämning per objekt återfinns som not i de finansiella rapporterna. Under 2009 har staden genomfört nettoinvesteringar på 349,7 mnkr eller 13,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en mycket hög nivå, men bakgrunden är att beloppet omfattar fastighetsinköp på 211 mnkr, varav 165 mnkr avseende Forsåker i centrala Mölndal samt 43 mnkr Streteredsområdet i Kållered. Den ordinarie investeringsverksamheten stannar på 139 mnkr eller 5,4 procent relaterat till skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringsnivån under de senaste åren får anses relativt låg. Omfattningen 2006 motsvarade cirka fem procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, för 2007 stannade den på knappt sex procent exklusive markköp medan volymen steg något och uppgick till åtta procent under Det är lägre än de sju procent som var ett genomsnitt i riket under åren Bakgrunden till den stora variationen under 2000-talet är att staden under en period investerade i en omfattande utbyggnad av stadens grundskolor, vilket följdes av några år av återhållsamhet. Årets investeringar domineras inte av någon stor enskild byggnation, utan utgifterna fördelar sig på ett flertal pågående projekt. Däremot har tre större byggnationer startats upp under året. Det är omfattande upprustningar i form av nybyggnad och ombyggnad i anslutning till Hallen- och Lackarebäckskolan samt om- och tillbyggnad av Åby ishall. Under 2009 finns nedlagt 10,3 mnkr inom de projekten, men totalt beräknas investeringarna till 248 mnkr och genomförandet koncentreras till Utöver Åby ishall investerades 15,5 mnkr i idrottsanläggningar, varav 6,1 mnkr avsåg tillbyggnad av Aktiviteten. Under året pågick också byggnationen av två nya förskolor inom bostadsområdena Heljered respektive Fågelsten. Nettoinvesteringarna i parker, gator och vägar uppgick till 35 mnkr, varav 10,6 mnkr avsåg fortsatta åtgärder mot översvämningar i Mölndalsån och 9,5 mnkr den pågående satsningen för att skapa en attraktiv och säker trafikmiljö på Göteborgsvägen. De totala investeringarna under 2009 har varit 41,4 mnkr högre än budget. Med hänsyn tagen till årets stora markinköp, som inte fanns budgeterade, låg den normala investeringsverksamheten 166,3 mnkr lägre än beräknat i årsbudget. Bakgrunden är att både ovannämnda skolinvesteringar och ombyggnaden av Åby ishall kommer att genomföras senare än vad som beräknades i samband med budget Konjunkturläget har också inneburit att investeringar i samband med exploateringsområden inte genomförts i den omfattning som fanns beaktat i budget. Årets investeringar i de inventarier som inte hade samband med något byggprojekt uppgick till 16,3 mnkr, vilket var 1,5 mnkr lägre än budget. Investeringsredovisning Total- Ack. Årsbudget Utfall Avvikelse mnkr kalkyl 1 utfall Datorer, inventarier och dylikt 2 17,8 16,3 1,5 Fågelsten förskola 3 28,6 14,1 24,5 14,1 10,4 Hallenskolan, nybyggnation 3 128,5 4,3 66,0 4,1 61,9 Heljereds förskola 3 34,8 28,2 15,3 9,8 5,5 Lackarebäcksskolan tillbyggnad 3 97,4 4,4 35,4 4,4 31,0 Övriga förskolor och skolor 23,6 12,3 11,3 Åby ishall om- och tillbyggnad 3 22,3 1,8 22,0 1,8 20,2 Övriga idrottsanläggningar 5,1 15,5 10,4 Göteborgsvägen, gc och miljö 59,1 16,1 5,0 9,5 4,5 Mölndalsån, åtgärder mot översvämning 20,5 18,1 8,0 10,6 2,6 Övriga gatu- och parkinvesteringar 24,9 14,9 10,0 Vatten- och avloppsanläggningar 28,3 6,0 22,3 Fastighetsförvärv 26,5 210,7 184,2 Övriga investeringsobjekt 5,9 19,7 13,8 Summa nettoinvesteringar 308,3 349,7 41,4 1) Totalkalkyl avser det senaste anslagsbeslutet som är antagit av kommunfullmäktige 2) Exklusive inventarier som har samband med nybyggnation, se investeringsobjekt märkta med 3 3) Inklusive inventarier 18

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer