Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD"

Transkript

1 MÖLNDALS STAD Årsredovisning 2009

2 Omslagsbild: Mölndals :e invånare, Elis Olsson, föddes i mars Ett bevis på att Mölndal är en kommun med tillväxt. Foto: Kristina Lindahl, Mölndals-Posten Foto nya porträttbilder med grå bakgrund: Hans Wretling Mölndals stads årsredovisning 2009 är producerad av kommunledningskontoret. Grafisk form och original: Adekvat Form Tryck: Billes tryckeri, Mölndal. Upplaga: 800 ex

3 INNEHÅLL Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Med biträde från kommunledningskontoret upprättar kommunstyrelsen årsredovisningen, som överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige. Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll avses den också kunna tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag i ekonomiska frågor samt kunna användas för trendanalyser. INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Kommundirektören 3 Organisation 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Omvärldsperspektiv 6 Viktiga händelser 12 Måluppfyllelse 14 Driftredovisning kommun 16 Investeringsredovisning kommun 18 Staden som arbetsgivare 19 Finansiell analys Mölndals stad koncern 23 Finansiell analys Mölndals stad kommun 26 FINANSIELLA RAPPORTER STADEN Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för staden i förvaltningsform. En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet. Resultaträkning 34 Kassaflödesanalys 34 Balansräkning 35 Noter 36 Redovisningsprinciper 41 Fullfondsmodell en kompletterande bild 42 FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Den sammanställda redovisningen innehåller finansiella rapporter för staden och dess bolag som en redovisningsenhet. Resultaträkning, sammanställd redovisning 44 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 44 Balansräkning, sammanställd redovisning 45 Noter, sammanställd redovisning 46 VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar både bolagen och nämnderna. Redovisningen av nämndernas ekonomi och verksamhet följer strukturen årets resultat i ekonomiska och kvantitativa mått, måluppfyllelse, viktiga händelser samt framåtblick. Bolag inom koncernen 48 Arbets- och familjestödsnämnden 52 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 56 Byggnadsnämnden 60 Gatunämnden 62 Gymnasienämnden 66 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 70 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 74 Nämnden för kultur och fritid 76 Vård- och omsorgsnämnden 80 ÖVRIGT Särredovisning av VA-verksamheten 86 Miljöredovisning 88 Uppföljning av diverse styrdokument 90 Mölndal i jämförelse 91 Tioårsöversikt 97 Kommunstyrelsen och dess utskott 98 Förvaltningschefer 99 Revisionsberättelse 100

4 INLEDNING Foto: Hans Wretling Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (M) 2009 ett år med ekonomin i fokus 2009 blev ett år med ekonomin i fokus. Den finanskris som under hösten 2008 startade i USA gav för 2009 ett år med lägre tillväxt i världsekonomin än vad vi varit vana vid. För Sveriges kommuner visade vårens prognoser att skatteintäkterna inte skulle bli så stora som förutsatts när kommunernas budgetar upprättades. Detta föranledde Mölndals stad att justera givna budgetramar för innevarande år. Samtidigt som vår verksamhet lyckades att ge medborgarna en god kommunal service till en lägre kostnadsnivå så erhölls också under senare delen av året välbehövliga centrala tillskott, genom bland annat sänkta premier för avtalsförsäkringar, och 2009 års resultat blev bättre än väntat. För 2009 visar kommunen bokslut nu ett resultat på 93,3 mnkr. Om man redovisar enligt den så kallade fullfondsmodellen, där man också tar hänsyn till pensionsskuldens förändring, uppgår resultatet till 57,3 mnkr. Även för kommunens bolag visas ett betydande överskott, totalt cirka 150 mnkr. Trots lågkonjunktur blev 2009 också ett tillväxtår för Mölndals stad. Vi blev 569 personer fler under året och i mars månad passerade kommunen invånare då Elis Olsson föddes. Under året fick vi dessutom 113 fler företag. Sommaren bjöd på arrangemang som lockade. Den årligen återkommande PelleKan-dagen, då stadshusparken fylls av familjer och ungdomar för att medverka vid utdelningen av pris för bästa insamling av skräp samt uppleva fartfyllda artistuppträdanden, lockade i år cirka personer. Och många var alla dem som under sommaren begav sig till sommarteater på Gunnebo Slott för att se Ulf Dohlsten och Ulf Brunnberg i farsen Skaffa mig en tenor. En annan succé blev Mölndals museums utställning Barbie och Ken dröm eller mardröm. Under två månader besöktes utställningen av cirka personer. Och lika populärt som tidigare år var Kulturnatt i Kvarnbyn som delvis gick i astronomins tecken detta år blev också ett år då staden gjorde betydande investeringar för framtiden. Mölndal Energi AB färdigställde, lagom inför vinterkylan, stadens nya kraftvärmeverk. Verket innebär en investering som uppgår till cirka en miljard och levererar såväl värme som el till stadens invånare. Staden beslutade också att förvärva Forsåkersområdet, vilket skedde i augusti månad. Därmed fick staden ett betydande markområde som på sikt kommer att vara viktigt för utvecklingen av centrala Mölndal. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att staden under lågkonjunkturåret 2009 ändå kunnat svara upp mot medborgarnas krav på god kommunal service, klarat viktiga framtidsinvesteringar samt försvarat kommunens ekonomiskt starka ställning. Detta gör att jag tycker vi har anledning att vara nöjda över resultatet för Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (M) 2

5 INLEDNING Foto: Hans Wretling Jan Persson Kommundirektör 2009 som en jojo Året började i ekonomiskt fall. Den ena försämrade skatteutvecklingsprognosen avlöste den andra. Varslen på den privata sidan ökade i snabb takt och efter hand kom de även inom den kommunala sektorn. Kommunfullmäktige beslutade i maj månad att minska nämndernas budgetar med cirka 50 mnkr. I augustiprognosen bromsades skatteintäktsfallet upp. Regeringen beslutade om konjunkturstöd för kommunerna och premierna för avtalsförsäkringar sänktes. Nämnderna lyckades anpassa sin verksamhet till fullmäktiges nya kommunbidrag och dessutom spara in ytterligare. Det samlade ekonomiska resultatet för stadens verksamheter uppgick till 93 mnkr medan resultatet för koncernen blev 204 mnkr. Nu är ju stadens resultat mer än bara pengar. Det handlar också om den service som givits till medborgarna och andra viktiga händelser. Jag vill börja med att ge en stor eloge till stadens nämnder, förvaltningar och personal, som genom många olika former av besparingar lyckats hantera de nya ekonomiska förutsättningarna utan större effekter för medborgarna. Medvetenheten i organisationen gav ökat utrymme för effektiviseringsåtgärder vilket bidragit till stadens starka resultat. Stadens bolag står trots den ekonomiska nedgången starka. Mölndal Energi har startat det nya kraftvärmeverket som nu ger både värme och elektricitet till Mölndalsborna. Mölndalsbostäder har fortsatt producerat hyreslägenheter. Gunnebo slott blev tvåa i tävlingen om årets park i Sverige, men etta bland folket. Staden är fortsatt attraktiv för både företag och boende och vi passerade under våren invånare då Elis kom till världen. Då passar det bra att vi kan skylta med goda resultat inom vår grundskola, där eleverna i 9:an nådde sina bästa slutbetyg någonsin. Gymnasieskolan mötte en ökad efterfrågan och kunde ta emot över 100 fler elever än tidigare år. Dessutom ökade den allmänna nöjdheten markant bland våra äldre och funktionshindrade när det gäller den vård, omsorg och service som ges. Året kommer säkerligen också att kommas ihåg som det år då staden förvärvade Forsåkersområdet, totalt cirka kvm i centralt läge. Tillsammans med utvecklingen av Mölndals centrum ger förvärvet stora möjligheter till förnyelse och både stärkt attraktivitet samt identitet för staden. Arbetet med att säkra Mölndalsån mot översvämningar har fortsatt genom att dagvattenavlopp i Ågatan kopplats samman i ett separerat system. Staden beviljades också statsbidrag för ett digitalt övervakningssystem som kommer att ge bättre planeringsförutsättningar framöver. Räddningstjänsten och stadens krisorganisation klarade väl att ta hand om den stora branden på Axgatan i Bifrost. Mycket tyder nu på att konjunkturen sakta vänder uppåt igen. Med en ökad framtidstro kanske det kan gå fortare än vi tror. I vilket fall som helst står Mölndals stad både ekonomiskt och verksamhetsmässigt väl rustad att möta de kommande åren. Jan Persson Kommundirektör 3

6 INLEDNING Organisation S M FP KD V MP SD C KIM 4

7 Förvaltningsberättelse Pappershattar på Mölndals museum. När Mölndals museum hade temadag kring kläder i papper fick alla, som var iklädda papper, gratis tårta. Foto: Erika Törander, Mölndals-Posten

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Det kommunala uppdraget regleras genom speciallagstiftning på flertalet områden. En kommun har även befogenhet att arbeta med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det geografiska området eller invånarna och inte handhas av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medborgarnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjligheten att fullfölja det kommunala uppdraget styrs av ekonomiska förutsättningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Ett stick i armen. Under oktober till december vaccinerades över personer mot den nya influensan A (H1N1), även kallad svininfluensan, av sjuksköterskor anställda i Mölndals stad. Vaccineringen erbjöds alla elever i grund- och gymnasieskolan, brukare inom vård- och omsorgsförvaltningen samt stadens personal. Foto: Christina Boreström, Mölndalshälsan Samhällsekonomi Bräcklig återhämtning Den globala återhämtningen har i flera avseenden förstärkts de senaste månaderna. så inleder SEB sin senaste Nordic Outlook, februari Man säger vidare att de asiatiska tillväxtekonomierna fortsätter expandera starkt och att denna expansion drivs av en stark inhemsk efterfrågan. Beträffande Europa har försvagningen av sysselsättningen inte blivit så stor som väntat. Åtgärderna från centralbankerna och regeringarnas stödpaket har haft en kraftfull effekt på konjunkturvändningen. Återhämtningen är emellertid bräcklig, utvecklingen i Sydeuropa inger oro liksom många andra staters snabbt växande budgetunderskott. Underskotten i staternas budgetar leder till att stimulanserna måste avvecklas och avvecklingen av stimulanserna, de så kallade exitstrategierna, bedöms i värsta fall kunna orsaka en ny nedgång i konjunkturen. Den sammanvägda slutsatsen om tillväxtutvecklingen är att OECD-området bedöms få en BNP ökning på mellan 2 till 2,5 procent både i år och nästa år. Utvecklingen stöttas av en fortsatt stark tillväxt inom de asiatiska ekonomierna, särskilt den kinesiska. Den måttliga BNP-ökningen inom OECD-området väntas innebära fortsatt lågt resursutnyttjande och därmed fortsatt låg inflation. Fallet för den svenska ekonomin, BNP, blev för 2009 hela 4,5 procent. För år 2010 bedömer SEB i sin rapport att BNP kommer att nå en återhämtning och öka med 3,1 procent för helåret. Det skulle i så fall bli en något bättre utveckling än för OECD-genomsnittet. Arbetsmarknaden överraskar fortfarande i positiv riktning. I SEB:s prognos väntas den svenska arbetslösheten toppa redan under första halvåret 2010, vilket är klart tidigare än beräknat. Därefter väntas sysselsättningen åter stärkas. Inflationen, KPI, väntas i år bli cirka 2 procent, varav en procent beror på att räntan kommer att höjas. Kärninflationen, KPI exklusive räntor, energi och livsmedel har legat högt under 2009 men väntas beroende på fortsatt lågt resursutnyttjande och förstärkning av den svenska kronan komma att sjunka under Den finanspolitiska oron i Sydeuropa med växande statsskulder skapar förtroendekriser och dessa kan i värsta fall få spridningseffekter i hela Euro-zonen. Avslutningsvis bedöms dock det globala ekonomisk-politiska samarbetet, främst mellan G20-länderna, komma att bidra till att stärka den makroekonomiska stabiliteten och att undvika handels- och valutapolitiska konflikter. I Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer, januari 2010, redovisar institutet att företag och hushåll blivit mer positiva till det ekonomiska läget. Det är nu den högsta nivån på barometerindikatorn sedan mars Befolkningens sysselsättning och inkomster är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunernas ekonomi Stabilisering men osäkra förutsättningar efter 2010 Under första halvåret 2009 presenterades skatteprognoser som innebar omvälvande förändringar i de kommunalekonomiska förutsättningarna. Osäkerheten i skatteprognoser och perioder med variationer i skatteunderlagstillväxten ingår som en normal ingrediens i kommuner och landstings ekonomiska planering, men jämfört med de prognoser som hade använts i planeringen inför 2009 och kommande år var det här mycket dramatiska försämringar. procent Skatteunderlagsprognos procentuell tillväxt i kommunalt skatteunderlag år Utfall April 2008, utgiftstak 2009 September 2008,budgetbeslut 2009 December 2008 Februari 2009 April 2009, reviderat kommunbidrag 2009 December 2009 I april hade skatteunderlagsökningen för 2009 minskat med 3,2 procentenheter från den nivå många kommuner hade tillämpat i budget och för 2010 hade effekten ackumulerats till cirka 6,9 procentenheter. Prognosen vid årets slut innebar en liten upprevidering och i februari 2010 ljusnade bilden ytterligare något. Samtidigt är det fortfarande frågan om låga nivåer och en mycket marginell ökning av det reala skatteunderlaget under de närmaste åren. Trots de försämrade förutsättningarna redovisade kommunsektorn ett positivt resultat på drygt 11 miljarder för Ett väntat underskott vände till ett kraftigt positivt resultat främst tack vare effekter i form av att premierna till avtalssjukförsäkringarna sänktes till noll, att SKL beslutade om en engångsutdelning till medlemmarna och att kommunerna genomförde besparingsprogram som fick genomslag redan under Även för 2010 beräknas kommunsektorn redovisa ett positivt resultat. Under det året tillförs sektorn betydande statliga resurser via ett tillfälligt konjunkturstöd, men 2011 då stödet försvinner sker en påtaglig försämring av kommunsektorns förutsättningar. Det senaste årets ekonomiska utveckling och den osäkerhet som fortfarande finns innebär att perspektiven gärna blir kortsiktiga. Det är samtidigt viktigt att bibehålla medvetenheten om förändrade villkor i takt med den demografiska utvecklingen. De demografiska problemen är ännu relativt begränsade för sektorn totalt sett, men på lite längre sikt redovisar SKL däremot bedömningar som innebär att behoven kommer att bli allt svårare att tillgodose. Tillskotten från skattebasen kommer att minska eftersom det demografiska underlaget för sysselsättningsökning begränsas av att befolkningen i yrkesverksam ålder beräknas vara i stort sett oförändrad. Det framtida utrymmet för reala ökningar bedöms litet i jämförelse med de krav som äldreomsorgen ställs inför om ett decennium och otillräcklig för att uppfylla medborgarnas förväntningar om en fortsatt kvalitativ utveckling av skola, vård och omsorg. Inom SKL bedrivs ett arbete kring formerna för den framtida finansieringen av kommunernas och landstingens åtagande. Den kommunala sektorn befinner sig i ett läge där den reala skatteintäktsutvecklingen är på mycket låg nivå. Skattebasen är på sikt otillräcklig för kommunernas välfärdsuppdrag och SKL verkar för en breddad diskussion mellan samhällets aktörer. Befolkningen Över Mölndalsbor Befolkningen i Mölndals stad växer stadigt och 2009 passerade staden gränsen för invånare. Befolkningen ökade med 569 personer under året och Mölndal hade vid årsskiftet invånare. Mölndals stad är fortsatt landets 35:e största kommun sett till folkmängd, efter Kalmar men före Östersund. I länet är Mölndal tredje största kommun sett till invånarantal, efter Borås men före Trollhättan. Medelåldern i Mölndal är 38,9 år, motsvarande siffra för riket som helhet är 41,0 år och för länet 40,7 år. Andelen utrikes födda är 13 procent och andelen utländska medborgare är 14,7 procent vilket är just under riksgenomsnittet. I länet är motsvarande siffror något högre än i både Mölndal och riket. Utrikes födda Utländska medborgare Medelålder Demografi Barn 0 5 år Index Mölndal Barn 6 18 år Äldre 80 år+ Index riket Äldre år 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Befolkningsstrukturen påverkar den kommunala verksamheten Varje år görs en befolkningsprognos som baseras på data om den nuvarande befolkningssammansättningen, planerat bostadsbyggande samt ett antal andra statistiska faktorer. Huvuddelen av stadens resurser används till skola, vård och omsorg. Det är viktigt att förutse hur behoven förändras för att över tid kunna styra om resurserna till rätt sektor. Den senaste befolkningsprognosen visar på demografiska förändringar särskilt inom två åldersgrupper. Befolkningen i pensionsåldern år ökar kraftigt fram till 2018 och antalet unga vuxna i åldrarna år beräknas öka med 22 procent fram till 2013, för att därefter minska. Bakgrunden är att ett stort antal 40-talister kommer att uppnå pensionsålder under denna period och att barnen som föddes vid babyboomen under det tidiga 1990-talet kommer att bli vuxna. Under 2009 var det framför allt små barn i åldrarna 0 5 år, unga vuxna i åldrarna år och äldre vuxna i åldrarna år som ökade i Mölndal. Ser man till vilka ålderskategorier som var vanligast i inflyttningsstatistiken var det små barn i åldrarna 0 5 år och unga vuxna i åldrarna år. Barnfamiljer är en stor inflyttningsgrupp och mycket tyder på att den gruppen kommer att fortsätta dominera statistiken över antalet inflyttade. Fler barnfamiljer innebär även ett ökat födelsetal, vilket i sin tur ökar befolkningen ytterligare. Under det gångna året föddes det många barn i Mölndal och det visade sig bli det år med högst antal nyfödda under 2000-talet. Det föddes 12,6 procent fler barn 2009 jämfört med Bostadsbyggandet är viktigt för Mölndals befolkningsutveckling eftersom befolkningen inte kan öka i någon större utsträckning utan nya bostäder. Ökningen av antalet äldre är ett viktigt skäl till den omstrukturering av äldreomsorgen som pågår i staden. Gruppens behov och förutsättningar förändras och det krävs att de traditionella verksamhetsformerna utvecklas. Under de närmaste åren måste Mölndals stad anpassa sig till en ökad efterfrågan på kommunal service från fler ungdomar och äldre samt även beakta den nuvarande trenden med ökande födelsetal. Bostadsmarknad I Mölndals stad är bostadsbeståndet fördelat på 53 procent lägenheter i flerfamiljshus och 47 procent lägenheter i småhus. Bostadsbeståndets upplåtelseformer ligger på 37,5 procent för hyresrätter, 38 procent för äganderätter och på 24,5 procent för bostadsrätter. Andelen småhus är högst i Lindome, där de motsvarar drygt 81 procent. Även i Kållereds och Stensjöns församlingar dominerar småhusen och utgör över 60 procent av bostadsbeståndet. Störst andel flerbostadshus, drygt 73 procent, finns i Fässbergs församling. Nybyggnation i form av förtätning Under 2009 färdigställdes 205 nya bostäder i Mölndal enligt preliminära beräkningar. Av nytillskottet är 30 procent bostäder i flerfamiljshus och 70 procent i småhus. Nybyggnation utgörs främst av förtätningsprojekt som Sahlins terrass i centrala Mölndal, fortsatt utbyggnad i Eklanda i västra Mölndal, samt utbyggnad i Fågelsten i södra Lindome. antal Bostadsbyggande år Flerbostadshus Småhus Alla typer av bostäder efterfrågas Mölndals stad har länge haft ett inflyttningsöverskott som i genomsnitt har legat på 250 personer per år. Mönstret är att barnfamiljer, det vill säga föräldrar med små barn, flyttar in och att människor i övre medelåldern med utflugna barn flyttar från kommunen. Detta flyttmönster har varit i princip oförändrat under 20 år. Det råder idag brist på bostäder inom Mölndals stad. Under flera år har marknadens aktörer vittnat om en mycket stor efterfrågan på alla typer av bostäder. Ungdomar efterfrågar hyresrätter till rimligt pris, de lite äldre letar efter centrala lägenheter med närhet till service och så finns det en allmänt stor efterfrågan på stycketomter och villor. Det finns även en efterfrågan på bostäder för personer med särskilda behov. Den allmänna bostadsbristen medför att dyrare och mer tillfälliga lösningar måste tillgripas via socialtjänsten. När andelen äldre ökar kommer efterfrågan och kraven på bostäder som kan tillgodose särskilda behov att öka. Om lämpliga lägenheter för den åldersgruppen finns att tillgå på den ordinarie bostadsmarknaden kommer färre personer att behöva söka sig till stadens särskilda boenden. Intresset för så kallade seniorbostäder har under senare år varit mycket stort både i Mölndal och i angränsande kommuner. Framtida bostadsproduktion Stadens ambition om att bygga bostäder per år nås ännu inte, men det pågår en omfattande planering för en kraftig utbyggnad av bostäder i staden. En stor andel av de planerade projekten är så kallade förtätningsprojekt eller kompletteringsområden. Inom en relativt snar framtid för- 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE väntas projekt med stora volymer bostäder genomföras vid bland annat Matildebergsgatan, Vänortsgatan och Åby stallbacke. På lite längre sikt planeras även större bostadsvolymer i Mölndals centrum. Centrala projekt i komplicerade lägen kan innebära risk för förseningar, vilket påverkar stadens prognoser och planeringsförutsättningar. Det pågår även planarbeten i mindre centrala områden av kommunen som exempelvis Heljered och Ingemantorp. Sammantaget finns det flera planer som alla kan bidra till att förbättra stadens möjligheter till ett ökat bostadsbyggande och därmed även ta ett större regionalt ansvar för bostadsförsörjningen inom Göteborgsregionen. En omfattande bostadsefterfrågan ställer stora krav på planering. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. Specifika behov kan identifieras för grupper där Mölndals stad har ett särskilt ansvar och där bristsituationen och kortsiktiga lösningar påverkar stadens ekonomi negativt. Social profil Invånare med olika behov av kommunal service Det är inte bara befolkningens sammansättning som styr invånarnas behov av kommunal service. Befolkningens sociala sammansättning spelar även in. I diagrammet jämförs ett antal faktorer som bildar en social profil för Mölndals stads invånare med det genomsnittliga värdet för riket. Social profil Mölndals stad Anmälda brott per 1000 invånare Valdeltagande Ohälsotal Ekonomiskt bistånd/ kostnad per hushåll Andel biståndstagare av befolkningen Förgymnasial utbildning 125 Index Mölndal Eftergymnasial utbildning Förtidspension Index riket Medianinkomst Andel förvärvsarbetande år Arbetslöshet I jämförelse med riket har Mölndals stad högre andel högutbildade, lägre arbetslöshet och en högre medianinkomst. I kontrast till dessa faktorer står det ekonomiska biståndet, försörjningsstödet, där summan per mottagande hushåll ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. I rapporten Välfärdsbilder i Göteborgsregionen från 2007 uppvisar Mölndals stad både en totalt sett lägre arbets- löshet och en lägre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Staden har dock de näst högsta kostnaderna för ekonomiskt bistånd per invånare, efter Göteborg som har de högsta. Vad gäller eftergymnasial utbildning, medelinkomst, valdeltagande och anmälda brott ligger Mölndal i nivå med regiongenomsnittet. Andelen högutbildade och invånarnas höga medelinkomst står i kontrast med höga försörjningsstödskostnader, visar att staden måste tillgodose behov och krav från medborgare med vitt skilda förutsättningar. Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa Mölndalsbornas hälsoläge är gott De flesta mölndalsbor upplever god hälsa. Mölndal har goda förutsättningar, eftersom faktorer som utbildning, inkomst och sysselsättning är nära förknippade med hälsa. Mölndalsbornas livsvillkor skiljer sig en del mellan olika delar av kommunen. I Mölndal, liksom i övriga landet, tillhör ensamstående föräldrar med hemmavarande barn de ekonomiskt mest utsatta grupperna. Att delta i samhällslivet och känna gemenskap är en viktig friskfaktor. Bland boende i Mölndal är det sociala deltagandet högst bland den yngre befolkningen, för att sedan minska avsevärt i de äldre åldrarna. Övervikt, fetma och fysisk inaktivitet är stora hot mot folkhälsan som både orsakar lidanden för individen och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Levnadsvanor skapas genom individens val men även genom de förutsättningar som samhället skapar för individen att göra goda val, vilket allt mer beaktas vid utformningen av vår miljö. Den psykiska ohälsan drabbar i högre grad kvinnor än män, vilket även gäller för ungdomar. Ungdomsenkäten i Mölndal har under flera år visat att unga flickor mår psykiskt sämre än jämnåriga pojkar. En fördjupad undersökning kring flickors psykiska hälsa redovisades under 2009 och har lett till att Mölndal under 2010 satsar på arbete med jämställdhetsintegrering genom SKL. Psykisk ohälsan ökar, förutom bland ungdomar och vuxna, även bland barn. Den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd, som kom 2009, visar att stöd till föräldrar har god effekt på barns psykiska hälsa ända upp till vuxen ålder. I samverkan mellan folkhälsorådet, staden och studieförbund anordnas olika typer av föräldrastöd. Vikten av att skapa förutsättningar för ett aktivt och vitalt liv långt upp i åren blir allt tydligare i takt med att andelen äldre blir större. En god hälsa ökar självständigheten och minskar risken för exempelvis fallolyckor. Viktigast för ett hälsosamt åldrande är att uppleva trygghet, att vara fysiskt aktiv, att ha goda kostvanor, att ha goda sociala kontakter samt att vara behövd. För att nå framgång i folkhälsoarbetet krävs samverkan mellan ideell, privat och offentlig 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv sektor. Hälsodisken Balansen är exempel på ett forum för samverkan mellan ett tjugotal aktörer, såsom vårdcentraler, tandvård, studieförbund, seniorföreningar, församlingar och förvaltningar inom staden. Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet genom sina kontaktytor med många invånare, både i olika åldrar och olika skeden av livet. Det förebyggande hälsoarbetets mål är ett bra liv för medborgarna. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Näringsliv Ett år av stabilisering Trots en påtaglig nedgång i den regionala, nationella och globala ekonomiska utvecklingen, blev effekterna knappt märkbara lokalt i Mölndals näringsliv. Inledningsvis fanns det tecken på snabbt ökande svårigheter inom flera sektorer, men det vände nästan lika snabbt och mot slutet av året rapporterar de flesta företag en bra utveckling med positiva framtidsprognoser. Under 2009 har det märkts en fortsatt återhållsamhet till investeringar genom mycket låg efterfrågan på kommunal mark för verksamheter, men även där kunde noteras en vändning under den senare delen av året. En annan positiv utveckling skedde beträffande den så kallade vakansgraden i kommersiella lokaler. Andelen outhyrda lokaler minskade och det verkar i första hand vara en effekt av att antalet företagsflyttningar inom kommunen ökade med 15 procent. Fordonsindustrins svårigheter, som präglat utvecklingen i Västsverige, har passerat obemärkt i Mölndal. Här finns bara en handfull verksamheter som i begränsad omfattning är beroende av branschens utveckling. Mölndal har ett väl differentierat näringsliv med en tydlig struktur som präglas av framförallt medicin, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Några stora företag med tydliga varumärken är etablerade i staden, de bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. En hög andel av regionens utlandsägda företag finns i Mölndal. Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor är väl etablerat och regionen märks allt tydligare på den internationella arenan. Trots att näringslivsfrågorna i Mölndal under senare år främst har präglats av detaljhandelns utveckling, är även utvecklingen av andra branscher viktig. AstraZeneca har till exempel valt att nyinvestera i ett betydande forskningscentrum som invigdes under året, vilket innebär positiva förutsättningarna för en fortsatt utveckling. Ett annat exempel är den pågående försäljningen av ett verksamhetsområde till Santa Maria AB, där företaget planerar byggnation av två nya fabriker och huvudkontor. Under 2009 har nettoökningen av antalet företag i Mölndals stad varit 113 stycken, vilket är jämförbart med 125 under Antalet företagsstarter per månad har minskat något jämfört med tidigare år medan antalet inflyttade företag fortsätter att ligga på en relativt hög nivå, men minskade något jämfört med föregående år. Vid årsskiftet fanns cirka aktiva rörelsedrivande företag. Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och tillväxten i regionen. Det är betydelsefullt för näringslivsutvecklingen att staden kan fortsätta erbjuda god boendemiljö, kommunal service och infrastruktur för den arbetskraft som företagen behöver. Arbetsmarknad Låg arbetslöshet både jämfört med länet och riket Mölndals stad är inte en typisk förortskommun med fler människor på natten än på dagen. Inom Mölndals gränser finns cirka arbetstillfällen. Varje dag pendlar cirka personer till eller från Mölndals stad och inpendlingsöverskottet beräknas till cirka personer. procent Arbetslöshet år Mölndal Länet Riket Källa: AMS Månadsstatistik, december Totalt sett var arbetslösheten 5,4 procent av invånarna år, det är lågt både i jämförelse med riket och länet. Andelen öppet arbetslösa var vid årsskiftet 3,6 procent, vilket är en ökning med cirka en procentenhet jämfört med ett år tidigare. Rikets och länets arbetslöshet har under samma period stigit med ytterligare några hundradelar. Vid samma tillfälle deltog också 1,8 procent av ovan nämnda invånare år i arbetslöshetsåtgärder i form av program med aktivitetsstöd. När det gäller ungdomsarbetslösheten låg Mölndal på 5,1 procent vid årsskiftet. Inkluderas de ungdomar som deltog i program med aktivitetsstöd stiger siffran till 8,7 procent, vilket totalt innebär en ökning med 2,4 procentenheter sedan föregående årsskifte. Det är 3,5 respektive 3,0 procentenheter lägre än i länet och riket. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Andelen arbetslösa bland de invånare som är utrikes födda var 10,3 procent inklusive de 3,4 procent som var sysselsatta inom ramen för program med aktivitetsstöd. Stadens totala arbetslöshet för denna grupp ligger 1,5 respektive 2,7 procentenheter lägre än riksgenomsnittet och länsgenomsnittet. Mölndal har en låg arbetslöshet både i jämförelse med riket och länet. Den omfattande pendlingen påverkar ortens trafikoch miljösituation och ställer därmed särskilda krav på kommunala insatser och planering. Infrastruktur Attraktiv knutpunkt med satsningar på kollektivtrafik Mölndals stad har ett strategiskt läge i Göteborgsregionen. Flera viktiga transportleder i form av E6/E20, Riksväg 40, Söderleden, Västkustbanan och Boråsbanan går genom staden. I närheten ligger Nordens största hamn i Göteborg och Landvetter flygplats, vilket gör det lätt att nå ut på en internationell marknad. Mölndals stad arbetar långsiktigt och strategiskt med att underlätta flexibla resvanor för att bidra till den regionala utvecklingen av Göteborgsregionen och Mölndal. Kollektivtrafiken är väl utbyggd till alla kommundelar och till grannkommunerna. Knutpunkt Mölndals bro är ett av regionens största kollektivtrafikcentrum med pendeltåg, spårvagn och många busslinjer. Under de senaste åren har staden genomfört flera satsningar för att öka resandet med kollektivtrafiken. De stora transportleder som passerar genom Mölndals stad innebär också problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter. Trafiksituationen på det övergripande vägnätet genom centrala Göteborg påverkar i hög grad även Mölndal. Arbete och planering pågår med såväl ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur som förslag till utbyggnader med syfte att tillmötesgå framtida transport- och resbehov i regionen. Ett särskilt regionalt utvecklingsarbete pågår för att förbättra kollektivtrafiken i projektet K2020, som bedrivs både på regional och kommunal nivå. Det är viktigt att nuvarande regionala arbete resulterar i en infrastruktur för Göteborgsregionen och Mölndal som stödjer en fortsatt och uthållig tillväxt. Genom att E6/E20 delar staden ställs särskilda krav på samhällsplaneringen, vilket aktualiseras tydligt i den pågående centrumplaneringen. Mölndals invånare och näringsliv har tillgång till en god infrastruktur och väl utbyggd kollektivtrafik, men en omfattande bostadsutbyggnad kräver ytterligare förstärkningar. Besöksnäring Mölndal positionerar sig som destination med utgångspunkt från Göteborg Besöksnäringen har betydelse för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Traditionella begrepp som äta, bo, göra, se har utökats med shoppingturism och mötesindustri. Varje destination behöver en strategi för att nå framgång. Mölndal utgår från att gästen befinner sig i Göteborg och vill uppleva mer. Vi kan erbjuda besöksmål inom minuter restid från centrala Göteborg. Det är framför allt Gunnebo Slott och Trädgårdar som lockar, vilket framgår av besöksstatistiken. Anläggningen är ett av regionens största besöksmål. Därutöver lockar Åbytravet, Kvarnbyn med Mölndals Museum, Åbybadet med upplevelsebad samt Hills Golf-klubb, som erbjuder en av Europas främsta golfupplevelser. Närheten till naturen är i sig en upplevelse som kan utvecklas och turistbyrån erbjuder koncept som kombinerar naturupplevelser med boende och mat. Genom tillkomsten av en särskild styrgrupp för utvecklingen av besöksnäringen i Mölndal kan staden medverka till att skapa bättre förutsättningar för utveckling av Mölndal som besöksmål. Under 2008 omsatte besöksnäringen i Mölndal 605 mnkr och sysselsatte 505 personer. Besöksnäringen har betydande effekter på sysselsättning och ekonomi. Elva kommuner på två hjul i tre år. I april gick staden samman med tio andra nordiska kommuner för att under tre år arbeta med att få medborgarna att välja cykeln framför bilen. Kampanjer och aktiviteter fokuseras bland annat på arbetsresor och trafiksäkerhet. Foto: Ulf Bredby 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser Här redovisas sådana händelser som inträffat under bokslutsåret och fram till årsredovisningens upprättande och som har haft eller kan komma att få en mycket väsentlig betydelse för Mölndals stads ekonomi och verksamhet. Avsnittet kompletteras med upplysningar om mer nämnd- och bolagsspecifika viktiga händelser i verksamhetsredovisningen som återfinns på sidorna Över invånare Elis Olsson föddes den 11 mars 2009 och blev Mölndals stads :e invånare. Vid årsskiftet hade befolkningen ökat ytterligare och var då personer. Mölndals stad, i sin nuvarande utbredning, bildades 1971 genom en sammanläggning av dåvarande Mölndals stad samt Kållered och Lindome landskommuner. Det är nu den tredje största kommunen i Västra Götalands län och den 35:e största i Sverige. Den största befolkningsförändringen sedan 1900-talets början skedde mellan 1960 och Då ökade antalet invånare med Bakgrunden till den snabba ökningen var att det då genomfördes en kraftig bostadsutbyggnad med stora områden såsom Bifrost, Enebacken, Jungfruplatsen och Åby. Befolkningsökningen, under dessa expansiva år, motsvarar nästan den som därefter skett under de senaste 40 åren, drygt Från 1980 och framåt har ökningstakten varit kring någon procent per år och i absoluta tal pendlat mellan 20 och 869 personer. Mellan 2008 och 2009 ökade befolkningen med 569 personer och därmed passerades gränsen invånare. Till ytan är staden 146 kvadratkilometer stor. Befolkningstätheten i kommunen är 404 invånare per kvadratkilometer att jämföra med rikets 22 invånare per kvadratkilometer. Mölndal är till ytan den fjärde minsta kommunen i Västra Götalandsregionen. Nytt kraftvärmeverk bidrar till miljön Mölndal Energi AB har under 2009 slutfört den största miljösatsning som någonsin gjorts i Mölndal. Kraftvärmeverket Riskulla kunde härigenom tas i drift under hösten Verket eldas med biobränsle och producerar både värme och el. Kapaciteten att producera såväl värme som el kom synnerligen väl till pass inför den kalla vinter som sedan kom. Den nya kapaciteten innebar att leveransen av fjärrvärme kunde slå rekord med 297 GWh levererad värme. El producerades under årets två sista månader och dessa leveranser till elnätet uppgick till 19 GWh. Strategiskt förvärv. Mölndals stad köpte i mitten av augusti Forsåkersområdet öster om Mölndals centrum. Området är på totalt kvm och ligger strategiskt för framtida stadsutveckling och bebyggelse. En lördag i september öppnades grindarna och området visades för alla intresserade. Besökarna fick möjlighet att åka på rundtur med minitåg och lyssna på föredrag om områdets historia. Foton: Leif Fred 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringen kunde färdigställas enligt tidplan och till kalkylerat pris. Investeringen uppgår till lite drygt en miljard kronor varav huvuddelen finansierats genom en upphandlad långsiktig leasing. För de delar av anläggningen som inte kunnat finansieras på detta sätt har det skett genom ianspråktagande av egna medel och lån från Mölndals stad till det egna energibolaget. Stora fastighetsköp för framtida stadsutveckling Under 2009 har Mölndals stad genomfört flera stora och strategiska fastighetsförvärv. Den största affären gällde förvärvet av Forsåkersområdet efter nedlagda pappersbruket Klippan AB. Tillsammans med ytterligare ett markförvärv i form av ett angränsande område har staden blivit ägare till drygt kvadratmeter utvecklingsbar mark i ett mycket centralt läge. Området skapar, tillsammans med Mölndals centrum, förutsättningar för en helt ny framtida centrumbildning samt mark för centrala bostäder och passande verksamheter. Ambitionen är att omvandla området till stad med avstamp i den industrihistoriskt intressanta miljön. Som jämförelse motsvarar området, inklusive omdaningen av centrum, ytan innanför vallgraven i Göteborgs centrum. Köpet bidrar även till att säkerställa behovet av mark för infrastruktur, järnväg och väg genom centrala Mölndal. På Forsåkersområdet finns en lång tradition av pappersindustri och det finns många mölndalsbor som har minnen från området. Papperstillverkningen i Mölndals Kvarnby startade redan på 1650-talet och pågick ända in på talet. Stadens köp av området väckte engagemang och stort intresse. Nu kommer staden att påbörja arbetet med en stadsbyggnadsidé för området. Stadsbyggnadsidén ska tas fram i bred dialog med mölndalsborna och övriga berörda och ligga till grund för kommande detaljplaneläggning. Streteredsområdet är ett annat markförvärv som staden tillträdde under Det var ett förvärv från Kommunalförbundet Stretered på totalt cirka kvadratmeter där bland annat byggnaderna Ekgården, Parkgården och Vita villan ingick. Därmed fick staden rådighet över byggnader med egen pågående verksamhet. Resterande mark anses vara en framtida markreserv för framförallt bostäder. 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse Kommuners uppgifter grundas främst på lagstiftning. Den lokala tillämpningen uttrycks i kompletterande planer i form av budget och separata dokument som tydliggör Mölndals stads mål. Politiskt prioriterade mål Nedan lämnas en översiktlig bild avseende uppfyllelsen av de prioriterade verksamhetsmål som beslutats av kommunfullmäktige. Målen är att betrakta som prioriterade utvecklingsområden som förväntas uppfyllas inom utgiftstaket. Ytterligare information återfinns i Verksamhetsredovisningen som också innefattar resonemang rörande utvecklingen av kvalitet och effektivitet. En samlad bedömning av graden av måluppfyllelse har skett enligt följande gradering: Målet uppfylldes Målet ska uppfyllas senare under planperioden Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Bedömning saknas eller är oklar (ej aktuellt 2009) I denna översikt har alltså en åtskillnad gjorts mellan de mål som i sin helhet anses uppnådda och dem som delvis eller inte alls uppnåtts. Motivet till detta är att i möjligaste mån undvika problematik kring gränsdragningar. I budget/plan fastslog kommunfullmäktige sammanlagt 20 mål för stadens nämnder samt två för kommunstyrelsen. Målet uppfylldes Tid från ansökan om försörjningsstöd för de som står till arbetsmarknadens förfogande tills sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter ska vara högst 14 dagar I slutbetyget (åk 9) 2009 är elevernas genomsnittliga meritvärde högre än 216 poäng Under 2009 ska resandet med kollektivtrafiken öka med minst 10 procent jämfört med 2006 Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg under 2009 ska uppnå ett meritvärde på minst 14,0 Inom vuxenutbildningen ska minst 95 procent av eleverna under 2009 bli godkända i ämnena matematik, engelska och svenska Genom en aktiv personalpolitik och mera förebyggande företagshälsovårdsinsatser sänka stadens ohälsotal per arbetad timme så att stadens sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid ligger under 7,0 vid utgången av 2009 Minst 50 procent av stadens medborgare år har någon gång under 2009 tagit del av hemsidan eller Ditt & Mitt Mölndal Under 2009 ska 100 U-objekt bli föremål för tillsynsbesök. (U-objekt är små verksamheter som varken kräver tillstånd eller är anmälningspliktiga, men som ändå kan ha stor påverkan på miljön) Vård och omsorgs sjukskrivningstal ska minst sänkas till stadens nivå på sjukfrånvaro 2007 De nio mål som återges ovan uppfylldes helt under Flera målsättningar med koppling till effekter avseende barns och vuxnas kunskapsutveckling nåddes. Målet ska uppfyllas senare under planperioden Senast 2011 når minst 90 procent av eleverna de nationella kunskapsmålen i åk har antalet barn i förskolans barngrupper minskat med i snitt minst ett barn per grupp i jämförelse med 2004 Andelen mölndalselever som i sitt förstahandsval väljer stadens gymnasieskolor ska öka med minst 50 procent inför läsåret 2010/2011 Antalet besökare till simhall och upplevelsebad ska under åren öka med minst 10 procent i genomsnitt per år jämfört med utfallet 2007 Totalt fyra mål ska enligt budgetbeslutet uppnås senare under planperioden och graden av måluppfyllelse kan därmed ännu inte slutgiltigt fastslås. I Verksamhetsredovisningen framkommer att målet avseende antal besökare till simhallen uppnås även om besöksantalet stagnerar under Även målsättningen rörande kunskapsmålen i årskurs 3 bedöms möjlig att uppnå. Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Av antal insatser (inom individ- och familjeomsorg) för barn och ungdomar 0 20 år ska maximalt fem procent vara institutionsplaceringar Försörjningsstödet i Mölndal ska under 2009 minska mätt i antal hushåll, kostnad per hushåll och totalt (jämfört med mätning helår 2007) Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov genom nämndbeslut till max 100 kalenderdagar under 2009 Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov genom delegeringsbeslut till max 50 kalenderdagar under 2009 Under 2009 återvinns minst 29 procent av hushållsavfallet genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling År 2009 ska avloppsvattenmängden till GRYAAB ha minskat med 2,5 miljoner m 3 från 2004 års mängd genom åtgärder som förhindrar att ovidkommande vatten läcker in i ledningsnätet 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inventering av minst 400 enskilda avlopp ska ske under 2009 Antalet besök under 2009 på Mölndals museum ska öka med minst 10 procent i förhållande till 2008 Genom en bättre samverkan med regionen och en aktiv vårdplanering ska kostnaderna för utskrivningsklara vårdtagare under 2009 minska och motsvara maximalt 1,0 årsplats Dessa mål uppfylldes ej under I den nämndspecifika Verksamhetsredovisningen framkommer dock att det fanns positiva tecken vid en jämförelse med tidigare år. Som exempel kan nämnas målen avseende institutionsplacerade barn och ungdomar, mängden avloppsvatten till GRYAAB samt kostnader för utskrivningsklara vårdtagare. Sambandet mellan måluppfyllelse och resurstilldelning är komplicerat, men det kan ändå noteras att 2009 års prioriterade mål inte justerades i samband med att kommunbidragen reviderades i maj. procent Måluppfyllelse politiskt prioriterade mål 5st 4st 6st 4st 11st 2st 7st Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Målet ska uppfyllas senare under planperioden Bedömning saknas eller är oklar Målet uppfylldes 9st 4st 9st De senaste årens utveckling åskådliggörs i diagrammet. Hälften av de 18 prioriterade mål som formulerades med ettårsperspektiv i budget/plan uppfylldes. Andelen var något högre än under de föregående två åren. En försvårande omständighet vid jämförelser med 2007 är att det då i några fall inte gjordes tydliga bedömningar av huruvida enskilda mål uppnåddes. Under år 2009 påbörjades en process som syftar till att tydligare styra verksamheten och sammanlänka kvalitetsaspekter med resursanvändning. En ny modell för mål och uppföljning utvecklades och är tänkt att tillämpas från och med verksamhetsåret Övriga måldokument Översiktsplanen är ett av flera viktiga redskap vid beslut om stadens framtid. Här presenteras strategier för utvecklingen under en tio- till tjugoårsperiod, hur bebyggelse och kommunikationer ska utvecklas och hur värden i natur- och kulturmiljöer ska tas tillvara. Det framtida Mölndal ska kännetecknas av attraktiva, välfungerande och tillgängliga bebyggelse- och naturmiljöer. Översiktsplanen och dess konsekvenser berörs i Förvaltningsberättelsen och då i synnerhet under rubrikerna Bostadsmarknad samt Infrastruktur. Ett flertal tvärsektoriella områden är integrerade i stadens kärnverksamheter och samtidigt av generell betydelse för medborgarna. Stadens nämnder verkar för en hälsosam och god miljö samt försöker skydda människors liv, hälsa och egendom. De tryggar jämställdhet och likabehandling och underlättar utbyten med människor i andra länder. Det målmedvetna arbetet med att främja dessa ambitioner redovisas i kapitlet Övrigt under rubriken Uppföljning av diverse styrdokument. 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning kommun Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan stadens nämnder, årets avvikelser mot budget samt nettokostnadsutvecklingen. Fördelningen på kostnads- och intäktsslag, exklusive interna transaktioner, återfinns i not till resultaträkningen. Ytterligare information och analys återfinns i verksamhetsredovisningen på sidorna Budgetavvikelser visar inte ekonomisk utveckling Analysen av driftredovisningen koncentreras ofta på budgetavvikelser, vilket är viktigt ur ekonomistyrningsperspektiv. Det finns dock en risk att budgetavvikelser felaktigt uppfattas som en signal kring ekonomisk utveckling, men kostnaden kan vara oförändrad trots att en avvikelse uppstår genom nivån på budget. En analys med avsikten att uppmärksamma problemområden och orsaker till den ekonomiska utvecklingen bör även omfatta en genomgång av verksamhetsområdenas nettokostnadsutveckling över tid. Den analysen utgör också ett viktigt led i strävan efter en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nettokostnadsökning mnkr % Finansnetto, pensioner med mera 17,8 26,6 Funktionshinder 10,4 4,2 Barnomsorg 5,1 1,3 Kultur- och fritidsverksamhet 4,9 4,7 Försörjningsstöd 4,8 12,2 Interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan 4,5 4,5 Hemvård 3,5 1,9 Arbetsmarknad och integration 2,2 10,1 Räddningstjänst 1,8 5,4 Kollektivtrafik inkl. färdtjänst 0,3 0,6 Fastighetsförvaltning, avkastningskrav 1,3 6,8 Gator, vägar och parker 3,9 4,3 Äldreboende 5,9 2,7 Grundskola 6,2 1,3 Gymnasieskola, exklusive interkommunala ersättningar 8,8 5,4 Individ- och familjeomsorg 9,7 8,4 Övriga nämnder, administration 1 14,1 4,4 Summa nettokostnadsökning 4,8 0,2 1) Här ingår musikskola, vuxenutbildning med mera. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 0,2 procent mellan åren, vilket motsvarar 4,8 mnkr. Eftersom det är en uppseendeväckande liten förändring bör det samtidigt noteras att beloppet är en nettoeffekt av många bruttoförändringar. Stadens lönekostnader har till exempel ökat med 43 mnkr samtidigt som sänkta arbetsgivaravgifter har minskat kostnaderna med 42 mnkr. För att analysen ska bli rättvisande har justering skett för jämförelsestörande poster. Funktionshinder är den verksamhet som har högst nettokostnadsökning mellan 2008 och Under året har nyproduktion och förändringar inom befintligt bestånd inneburit ett nettotillskott rörande bostäder motsvarande 20 årsplatser. Detta är den främsta förklaringen till att verksamheten ökat med 10,4 mnkr eller 4,2 procent. Den näst största nettokostnadsökningen för verksamheterna redovisas för barnomsorgen, som har ökat med 5,1 mnkr eller 1,3 procent. Här ingår en volymökning motsvarande cirka 190 platser inklusive skolbarnsomsorg. Försörjningsstöd har en stark koppling till rådande konjunktur och hur arbetsmarknaden ser ut. Mellan 2003 och 2006 ökade nettokostnaderna för försörjningsstöd med 26 procent, 7,4 respektive 5,6 procent. Därefter minskade nettokostnaderna med 6,5 procent under 2007 och blev därefter närmast oförändrade. Det försämrade konjunkturläget har medfört att kostnaderna för försörjningsstöd åter ökat. Under 2009 blev nettokostnaderna 4,8 mnkr högre än föregående år, vilket motsvarar 12,2 procent. Verksamhetsområdet arbetsmarknad och integration har en hög statsbidragstäckning och därmed låga nettokostnader. Den stora förändringen mellan åren beror främst på ett avslag från Migrationsverket avseende ersättning för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Till följd av avslaget har en fordran på staten skrivits ned och verksamheten har därmed belastats med 4 mnkr. Exkluderas denna engångseffekt blir nettokostnadsförändringen marginell. Avslagsbeslutet har överklagats. Bakgrunden till den lägre nettokostnaden inom verksamhetsområdet äldreboenden är att antalet årsplatser minskat med cirka 30 jämfört med Samtidigt har antalet utförda hemtjänsttimmar inom hemvården ökat med sex procent. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har sjunkit med 9,7 mnkr eller 8,4 procent. Den främsta förklaringen är att antalet platser för barn och ungdomar inom institutionsvården har minskat. År 2008 nyttjades 33 årsplatser medan det 2009 stannade vid 16 årsplatser. Den sammanlagda förändringen avseende övriga nämnder, administration och vissa andra kostnader, innebär en minskning av nettokostnaderna, totalt 14 mnkr motsvarande 4,4 procent. Här återfinns de affärsdrivande verksamheterna såsom VA- och renhållningsverksamhet. Under 2009 har båda dessa områden högre intäkter än kostnader, vilket innebär en nettokostnadsminskning mellan åren på drygt 5 mnkr. Här återfinns även vuxenutbildningen som har minskat nettokostnaderna med 4 mnkr, varav ungefär hälften beror på ökat statligt stöd. Resterande förändring är huvudsakligen hänförlig till lägre kostnader för utskrivningsklara vårdtagare. Den största förändringen redovisas för de centrala posterna såsom finansnetto, pensioner med mera. Det är främst nettoeffekten av två förklaringsfaktorer som påverkar; sänkta premier för avtalsförsäkringar motsvarande knappt 24 mnkr 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE samt ett försämrat finansnetto på grund av ändrade förutsättningar för intäkter från bolagssektorn. Väsentligt överskott utöver nya kommunbidrag För 2009 redovisar nämndernas verksamhet ett överskott på 37,4 mnkr jämfört med reviderad budget. I förhållande till ursprunglig budget ökar däremot överskottet. Bakgrunden är att kommunfullmäktige strax före sommaren beslutade att sänka nämndernas kommunbidrag med 50 mnkr, varav 13 mnkr bestod av redan då prognostiserade överskott. De beloppsmässigt största överskotten redovisas för barnomsorgs- och utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Inom barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhet finns flera faktorer som har påverkat utfallet positivt. Det är till exempel högre intäkter både beroende på intäktskontroller inom barnomsorgen och fler sålda platser än beräknat, men det är framför allt en effekt av allmän återhållsamhet fördelad på många enheter. Även vård- och omsorgsnämndens överskott är hänförligt till ett flertal olika faktorer, där både positiva och negativa avvikelser balanserar varandra till en nettoavvikelse på drygt 10 mnkr, varav 3 mnkr beror på uppskjutna driftstarter. Byggnadsnämnden redovisar den största avvikelsen i förhållande till omslutningen. Intäkterna är oförändrade jämfört med föregående år, men ett underskott på 3,5 mnkr uppstår eftersom budgeten förutsatte en ökning. Arbets- och familjestödsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 3,2 mnkr. Den ökade arbetslösheten är bakgrunden till att försörjningsstöd har ökat och överskridit budgeten med 4,8 mnkr. Det uppvägdes av att efterfrågan på vårdnadsbidrag blev lägre än planerat, lägre kostnader än väntat för vissa köpta boenden samt allmän återhållsamhet. Samtidigt uppstod en negativ effekt genom att tidigare nämnda fordran på Migrationsverket skrevs ned. Gymnasienämndens överskott består främst av tre poster. Den egna gymnasieskolan redovisar 3,3 mnkr i överskott på grund av återhållsamhet samt anpassning av verksamheten till förändrat elevantal. De interkommunala ersättningarna lämnar 4,3 mnkr i överskott, delvis tack vare färre köpta utbildningsplatser än vad som antogs i budget. Den tredje positiva effekten är en retroaktiv intäkt från Migrationsverket på 1,3 mnkr. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde finns flera budgetavvikelser. Den enskilt största positiva avvikelsen beror på att serviceförvaltningens verksamhet lämnar 7,4 mnkr i överskott utöver tidigare avkastningskrav på 13,0 mnkr. Nämnden för kultur och fritid redovisar en positiv budgetavvikelse på tre procent av omslutningen. Bakgrunden till 1,7 mnkr av överskottet är att Åbybadet har haft ännu fler besökare än vad som beräknades i samband med revideringen av kommunbidraget. Därutöver är 2,5 mnkr huvudsakligen hänförliga till idrottsanläggningarna, dels beroende på höga intäkter för uthyrning, dels beroende på uppskjutna underhållsinsatser och försenade ombyggnationer. Driftredovisning Intäkter Kostnader Netto Kommun- Resultat mnkr bidrag 1 Arbets- och familjestödsnämnden 104,0 295,4 191,4 188,2 3,2 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 122, ,6 949,1 960,3 11,2 Byggnadsnämnden 10,4 23,3 12,9 9,4 3,5 Gatunämnden/Trafiknämnden 206,2 338,2 132,0 136,5 4,5 Gymnasienämnden 88,4 376,1 287,7 296,0 8,3 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 430,6 528,7 98,1 104,0 5,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2,9 10,6 7,7 7,9 0,2 Nämnden för kultur och fritid 41,1 150,8 109,7 113,3 3,6 Vård- och omsorgsnämnden 159,8 905,2 745,4 755,8 10,4 Summa nämndverksamhet 1 165, , , ,4 37,4 Kapitalkostnader 173,7 173,7 170,0 3,7 Övriga kommuninterna poster 440,1 440,1 Kalkylerad personalomkostnad 90,7 90,7 89,0 1,7 Årets pensionskostnad, not ,4 142,4 134,8 7,6 Förändring av semesterlöneskulden 2,1 2,1 5,0 7,1 Sänkta premier för avtalsförsäkringar 24,3 24,3 24,3 Förändring av avsättningar, Kikåstippen m m 14,6 14,6 14,6 Omprövning, särskild löneskatt 2,3 2,3 2,3 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 10,0 10,0 10,0 Övrigt 0,5 0,4 0,1 2,0 1,9 Summa driftredovisning 735, , , ,2 66,2 1) Nivå efter kommunfullmäktiges beslut 59,

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning kommun Mölndals stad har en centraliserad fastighetsförvaltning under kommunstyrelsen och äldrebostäderna i eget bolag. Det innebär att nämndernas investeringar huvudsakligen avser inventarier. Undantaget är gatunämnden där investeringar utförs i gator, vägar, VA-anläggningar med mera. Avstämning av investeringar per nämnd finns i Verksamhetsredovisningen, sid 52. En detaljerad avstämning per objekt återfinns som not i de finansiella rapporterna. Under 2009 har staden genomfört nettoinvesteringar på 349,7 mnkr eller 13,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en mycket hög nivå, men bakgrunden är att beloppet omfattar fastighetsinköp på 211 mnkr, varav 165 mnkr avseende Forsåker i centrala Mölndal samt 43 mnkr Streteredsområdet i Kållered. Den ordinarie investeringsverksamheten stannar på 139 mnkr eller 5,4 procent relaterat till skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringsnivån under de senaste åren får anses relativt låg. Omfattningen 2006 motsvarade cirka fem procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, för 2007 stannade den på knappt sex procent exklusive markköp medan volymen steg något och uppgick till åtta procent under Det är lägre än de sju procent som var ett genomsnitt i riket under åren Bakgrunden till den stora variationen under 2000-talet är att staden under en period investerade i en omfattande utbyggnad av stadens grundskolor, vilket följdes av några år av återhållsamhet. Årets investeringar domineras inte av någon stor enskild byggnation, utan utgifterna fördelar sig på ett flertal pågående projekt. Däremot har tre större byggnationer startats upp under året. Det är omfattande upprustningar i form av nybyggnad och ombyggnad i anslutning till Hallen- och Lackarebäckskolan samt om- och tillbyggnad av Åby ishall. Under 2009 finns nedlagt 10,3 mnkr inom de projekten, men totalt beräknas investeringarna till 248 mnkr och genomförandet koncentreras till Utöver Åby ishall investerades 15,5 mnkr i idrottsanläggningar, varav 6,1 mnkr avsåg tillbyggnad av Aktiviteten. Under året pågick också byggnationen av två nya förskolor inom bostadsområdena Heljered respektive Fågelsten. Nettoinvesteringarna i parker, gator och vägar uppgick till 35 mnkr, varav 10,6 mnkr avsåg fortsatta åtgärder mot översvämningar i Mölndalsån och 9,5 mnkr den pågående satsningen för att skapa en attraktiv och säker trafikmiljö på Göteborgsvägen. De totala investeringarna under 2009 har varit 41,4 mnkr högre än budget. Med hänsyn tagen till årets stora markinköp, som inte fanns budgeterade, låg den normala investeringsverksamheten 166,3 mnkr lägre än beräknat i årsbudget. Bakgrunden är att både ovannämnda skolinvesteringar och ombyggnaden av Åby ishall kommer att genomföras senare än vad som beräknades i samband med budget Konjunkturläget har också inneburit att investeringar i samband med exploateringsområden inte genomförts i den omfattning som fanns beaktat i budget. Årets investeringar i de inventarier som inte hade samband med något byggprojekt uppgick till 16,3 mnkr, vilket var 1,5 mnkr lägre än budget. Investeringsredovisning Total- Ack. Årsbudget Utfall Avvikelse mnkr kalkyl 1 utfall Datorer, inventarier och dylikt 2 17,8 16,3 1,5 Fågelsten förskola 3 28,6 14,1 24,5 14,1 10,4 Hallenskolan, nybyggnation 3 128,5 4,3 66,0 4,1 61,9 Heljereds förskola 3 34,8 28,2 15,3 9,8 5,5 Lackarebäcksskolan tillbyggnad 3 97,4 4,4 35,4 4,4 31,0 Övriga förskolor och skolor 23,6 12,3 11,3 Åby ishall om- och tillbyggnad 3 22,3 1,8 22,0 1,8 20,2 Övriga idrottsanläggningar 5,1 15,5 10,4 Göteborgsvägen, gc och miljö 59,1 16,1 5,0 9,5 4,5 Mölndalsån, åtgärder mot översvämning 20,5 18,1 8,0 10,6 2,6 Övriga gatu- och parkinvesteringar 24,9 14,9 10,0 Vatten- och avloppsanläggningar 28,3 6,0 22,3 Fastighetsförvärv 26,5 210,7 184,2 Övriga investeringsobjekt 5,9 19,7 13,8 Summa nettoinvesteringar 308,3 349,7 41,4 1) Totalkalkyl avser det senaste anslagsbeslutet som är antagit av kommunfullmäktige 2) Exklusive inventarier som har samband med nybyggnation, se investeringsobjekt märkta med 3 3) Inklusive inventarier 18

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Årsredovisning 2010 Mölndals stad

Årsredovisning 2010 Mölndals stad Årsredovisning 2010 Mölndals stad Omslagsbild: IT-satsning för nya tidens utbildning. Mölndals stad har påbörjat en stor satsning på IKT, Informations- och kommunikationsteknologi, i skola och förskola.

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 Omsättning 2009 Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

MÖLNDALS STAD. Årsredovisning 2007

MÖLNDALS STAD. Årsredovisning 2007 MÖLNDALS STAD Årsredovisning 2007 Omslagsbild: Mölndal drabbas till och från av översvämningar. I december 2006 uppmättes de högsta nederbördsmängderna och nivåerna i Mölndalsån på 146 år. Mölndals stad

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år november 1 (8) 1 (8) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 47 uppgick till 151 82 vilket är 1 6 fler jämfört med vid årsskiftet. Prognosen för helår är en ökning med 1 65. Resultatet per nov uppgick

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer