Interkulturellt lärande

Transkript

1 2003:34 DOKTORSAVHANDLING Interkulturellt lärande Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början Monica Eklund Institutionen för Lärarutbildning Avdelningen för Forskarutbildning 2003:34 ISSN: ISRN: LTU - DT / SE

2

3 DOKTORSAVHANDLING INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

4

5 INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

6 Monica Eklund Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Andra reviderade upplagan. Monica Eklund Tryckt vid Universitetstryckeriet, Luleå November 2008

7 Abstract Eklund, M. (2003) Intercultural learning. Intentions and realities in the Swedish compulsary school since the beginning of the 1960s. Doctoral thesis, No 2003:34. Department of Teacher Education. Luleå University of Technology. ISSN , ISRN LTU-DT 03/04 SE. The overall aim of the thesis is to analyse whether public socialisation in the Swedish compulsory nine-year school system provides children and adolescents with tools for handling cultural diversity. The thesis studies intercultural learning both in terms of the Government s intentions with regard to the goals and content of formal socialisation, and in terms of the students learning results, that is, intercultural learning as a reality. The two aims of the thesis are to describe and analyse the conditions for intercultural learning in the compulsory Swedish school system in the perspective of social science and curriculum theory, and to describe and analyse the perceived and experienced intercultural learning by and among students in the ninth form in the perspective of socialisation theory. Intercultural learning has been studied in the framework of two parts of the thesis. The document study analyses the conditions, the Government s intentions, for intercultural learning in documents from the early 1960s to the late 1990s. The student study analyses the intercultural socialisation processes, intercultural learning as a reality, on the basis of interviews with students in the ninth form. When the documents/intentions and the empirical facts/the reality were studied together it became obvious that there was a discrepancy between the intentions of the overall policies and the goals of the curriculum documents, and in reality, in the intercultural learning experience by the students. The goals formulated at the higher curriculum levels have seldom been accompanied by corresponding resources at the curriculum levels where the goals are to be implemented. The intercultural content has also been easy to discard, since it has not been prioritised. Moreover the authorities have spoken with two voices. On the one hand they have intentionally expressed one thing in the overall policies, but on the other hand they have given other signals with other decisions. One conclusion of my studies is that it is also reasonable to ask whether it is possible to combine Riksdag resolutions on intercultural perspectives in all teaching with management by objectives and local interpretation of curricula, that is to say, whether the goal can be distinguished from the way to it. Future research should be aimed at the operationalised curriculum level, that is, at what actually takes place in the teaching and other activities of schools. Key groups here are teachers and head masters. Swedish text with an English summary and discussion. Key words: intercultural learning, curricula, compulsory nine-year school system, socialisation, multiculturalism

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 INTRODUKTION...3 KAPITEL 1. INLEDNING...5 INTERKULTURELL UNDERVISNING ETT RELATIVT OKÄNT RIKSDAGSBESLUT...7 SKOLAN SOM MÖJLIG ARENA FÖR INTERKULTURELLT LÄRANDE...8 MIN VÄG TILL FORSKNINGSOMRÅDET...10 LÄRANDE SOM FORSKNINGSOMRÅDE...12 TIDIGARE FORSKNING...13 AVHANDLINGENS FORSKNINGSFOKUS EN PRECISERING...19 SYFTE...20 Studieobjekten...20 Avgränsningar...21 METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN...22 STUDIENS RELEVANS...24 AVHANDLINGENS FORTSATTA UPPLÄGGNING EN LÄSANVISNING...25 Introduktion...25 Del 1. Teoretisk ram och teoretiska begrepp...25 Del 2. Dokumentstudien...25 Del 3. Elevstudien...26 Sammanfattning och diskussion...26 KAPITEL 2. SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGENS SYN PÅ INTERKULTURELLT LÄRANDE...27 SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGEN BAKGRUND OCH UPPDRAG...27 Synen på kultur och kulturarv i Språk- och kulturarvsutredningen...28 Interkulturalitet som mål och förutsättning i ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle...30 Ett interkulturellt förhållningssätt innebär krav på skolans personal.33 Sammanfattning...34 DEL 1. TEORETISK RAM OCH TEORETISKA BEGREPP...37 KAPITEL 3. TEORETISK RAM...39 ETT LÄROPLANSTEORETISKT PERSPEKTIV...39 Goodlads läroplansteori...40 Den läroplansteoretiska utvecklingen i Sverige...43 Läroplansteori och didaktik...44 Sammanfattning av det läroplansteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...46 ETT SOCIALISATIONSTEORETISKT PERSPEKTIV...46 i

10 Anton Hoëms socialisationsteori...47 Värden och intressen gemenskap och konflikt...48 Den kulturella bakgrunden som pedagogisk resurs...49 Integrerad socialisation en nödvändighet i ett mångkulturellt samhälle...50 Ett sociokulturellt perspektiv på lärande...52 Lärandets metaforer...52 Vygotskijs sociohistoriska teori...53 Det sociala samspelet grunden för individens utveckling...54 Människans förmåga att använda redskap och symboler...55 Det sociokulturella perspektivets implikationer för utveckling, lärande och undervisning...56 Utveckling och lärande i ömsesidig påverkan...56 Den närmaste utvecklingszonen...58 Språkets avgörande betydelse för socialisation och lärande...59 Två språk påverkar den kognitiva utvecklingen positivt...61 Cirkulärt tänkande främjar språk- och ämnesutveckling...63 Sammanfattning av det socialisationsteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...66 HOËMS SOCIALISATIONSMODELL I RELATION TILL KULTURELL BAKGRUND OCH GOODLADS LÄROPLANSNIVÅER...66 KAPITEL 4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ KULTUR...71 ATT DEFINIERA KULTUR...71 Det estetiskt-normativa och det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...72 Det estetiskt-normativa kulturbegreppet...72 Det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...73 Kritik mot det antropologiska kulturbegreppet...74 MOT ETT MER DYNAMISKT KULTURBEGREPP...76 Det semiotiska kulturbegreppet kultur som meningsskapande...78 Kulturen finns i, mellan och utanför människorna kultur ur ett sociokulturellt perspektiv...79 KONTEXTUELL KULTUR...79 KULTUR, SPRÅK OCH SOCIALISATION...81 SAMMANFATTNING KULTUR...82 INTER ETT LITET PREFIX MED STOR BETYDELSE...83 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM TVÅ OLIKA DIMENSIONER AV DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET...85 Mångkulturalitet...86 Assimilation eller smältdegel för att hantera mångkulturalitet...88 Assimilation som samhällsideal...89 Samhället som en smältdegel...90 ii

11 Mångkulturalism...91 Mångkulturalism med utgångspunkt i olika kulturbegrepp...93 Individuella mänskliga rättigheter eller grupprättigheter och den diffusa gränsen mellan den offentliga och privata sfären...94 Mångkulturalism som invandrarpolitik...97 Sammanfattning mångkulturalism...98 KAPITEL 5. INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I DEN MÅNGKULTURELLA SKOLAN INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I EUROPEISK KONTEXT En ny pedagogisk disciplin syftande till lärande över kulturella gränser Mångfald/skillnad och jämlikhet Interkulturellt lärande som demokrati- och medborgarfostran Interkulturellt lärande och det omgivande samhället Interkulturell och internationell förståelse Flerspråkighet är viktig för både minoritet och majoritet MODERSMÅL OCH ANDRA SPRÅK Modersmålet som det interkulturella lärandets grund Modersmålets betydelse för minoritetselever Tvåspråkighet frivilligt vald personlig utveckling eller ett krav och en nödvändighet? Betingelser som skapar goda respektive dåliga förutsättningar för andraspråksutveckling SAMMANFATTNING OCH KONKLUSIONER RELATERING TILL EMPIRI FRÅGESTÄLLNINGAR DEL 2. DOKUMENTSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 6. METOD ATT TOLKA OCH FÖRSTÅ LÄROPLANENS INNEHÅLL OFFENTLIGA DOKUMENT SOM GENRE KÄLLANALYS ATT ANALYSERA TEXTER ANSATS OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID GRANSKNINGEN AV DOKUMENTEN URVAL OCH BESKRIVNING AV DOKUMENT Tolkningarnas rimlighet KAPITEL 7. DEN VIDA KONTEXTEN iii

12 INVANDRAR- OCH MINORITETSPOLITIKENS INITIERINGSFAS Dokumenten Invandrarpolitik som en del av invandringspolitiken De första invandrar- och minoritetspolitiska målen formuleras De tidiga utbildningsåtgärderna Behovet av särskild skolgång för minoriteternas barn avvisas Möjlighet att både utveckla kunskaper i modersmålet och i samhällsspråket svenska inom grundskolans ram Hemspråksreformen INVANDRARPOLITIKENS UTVÄRDERINGSFAS Dokumenten De övergripande målen kvarstår men valfrihetsmålet preciseras Minoriteterna som både försvann och fanns kvar Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens utvärderingsfas INVANDRARPOLITIKENS OMFORMULERINGSFAS Dokumenten Från invandrarpolitik till integrationspolitik Mångfaldspolitik istället för mångkulturell politik Minoritetspolitiken får ny innebörd och skiljs från invandrarpolitiken Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens omformuleringsfas.162 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM INOM DEN VIDA KONTEXTEN Kultur och mångkulturalitet Mångkulturalism FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANSDOKUMENTEN Läsanvisning inför kommande kapitel KAPITEL 8. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER INITIERINGSFASEN BAKGRUND TILL GRUNDSKOLEREFORMEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER INITIERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Den indirekta mångkulturaliteten Barn till nya medborgare gör entré i läroplanen Heterogena klassrum, men inte på grund av kulturskillnader iv

13 Kursplanerna förblir monokulturella Mångkulturaliteten kommer in i skolan via supplement års revidering innebär att de invandrarpolitiska målen slår igenom i läroplanen INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Ett embryo till interkulturellt synsätt, men även vi och dom Invandrar- och minoritetspolitikens mål berör inte majoritetseleverna SAMMANFATTNING INITIERINGSFASEN KAPITEL 9. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER UTVÄRDERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER UTVÄRDERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Invandrareleverna blir individer INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt Modersmålserkännandet Tillgång till samhällets språk Arbetsformer och arbetssätt Beslutet om interkulturell undervisning förs in i skolan SAMMANFATTNING UTVÄRDERINGSFASEN KAPITEL 10. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER OMFORMULERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER OMFORMULERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/LPO 98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN Kulturarvets renässans Mångkulturalitet som både något positivt och negativt Mångkulturalitet utifrån klass, kön och etnicitet INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN v

14 Interkulturellt eller internationellt synsätt? Språk- och kulturarvsutredningen i repris? Interkulturellt synsätt för 2000-talet MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Interkulturellt synsätt i den formella läroplanen Interkulturellt synsätt kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt i kursplanerna Interkulturellt synsätt modersmålserkännande Jämförelse mellan kursplanen i hemspråk (Lgr 80) och i modersmål (Lpo 94) Interkulturellt synsätt tillgång till samhällsspråket Jämförelse mellan kursplanerna i svenska som andraspråk, modersmålssvenska och modersmål SAMMANFATTNING OMFORMULERINGSFASEN KAPITEL 11. INTERKULTURELLT SYNSÄTT I LÄROPLANS- DOKUMENTEN INTERKULTURELLT SYNSÄTT UNDER DE OLIKA FASERNA NÅGRA GENERELLA TENDENSER SLUTSATSER OCH TANKAR INFÖR DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN Relatering till elevstudien DEL 3. ELEVSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 12 METOD ÖVERVÄGANDEN INFÖR VALET AV SKOLA FÖR ELEVSTUDIEN Valet av skola Kartläggningsstudien BESKRIVNING AV SKOLKONTEXTEN Den lokala arbetsplanen vid skolan Studieresultat vid skolan ELEVSTUDIENS OLIKA DELAR Elevintervjuer Urval Bortfall Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån kulturell bakgrund 267 Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån föräldrarnas socioekonomiska ställning Intervjun som datainsamlingsmetod Intervjuformuläret vi

15 Operationalisering Tillvägagångssättet vid elevintervjuerna Bearbetning, analys och tolkning av elevintervjuerna Kodning av elevernas svar enligt de fasta svarsalternativen Analys och tolkning av elevernas svar utifrån de fasta svarsalternativen Bearbetning, analys och tolkning av elevernas kommentarer Insamling av betygsdokument Urval, genomförande och bearbetning Etiska överväganden Studiens validitet och reliabilitet KAPITEL 13. INTERKULTURELLA MÅL OCH INTER- KULTURELLT LÄRANDE MÅLOMRÅDEN AVSEENDE KULTURKOMPETENS Kulturkompetens inom svenskämnena Att genom skönlitteraturen känna samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Att genom skönlitteraturen lära känna andras kultur och få ökad förståelse för hur olika människor lever Kulturkompetens inom so-ämnena Att utveckla kunskap om och inlevelse i människors olika sätt att leva och få ökad förståelse och respekt för andras kulturer SAMMANFATTNING KULTURKOMPETENS MÅLOMRÅDEN AVSEENDE DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Målområde demokratiskt förhållningssätt inom svensk-ämnena Att kunna delta i samtal och diskussioner och argumentera för sin åsikt Målområden demokratiskt förhållningssätt inom so-ämnena Att kunna påverka i samhället och delta i diskussioner Att acceptera och respektera andras åsikter som mål och i handling Att ta avstånd från förtryck av människor som mål och i handling309 Kritiskt förhållningssätt som mål och läranderesultat SAMMANFATTNING DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE Tillgång till samhällsspråket Goda kunskaper i svenska, som mål och läranderesultat Möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen Ökade kunskaper i svenska och tillgång till majoritetskulturen Modersmålserkännande Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen är frivillig vii

16 Elevernas inställning till modersmålsundervisningens tidsmässiga förläggning SAMMANFATTNING TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE KAPITEL 14. INTERKULTURELLT LÄRANDE HOS OCH MELLAN ELEVER. ÖVERGRIPANDE RESULTATANALYS UTIFRÅN DELSTUDIENS SYFTE SOCIALISATIONSINNEHÅLLET ÄR SKILT FRÅN ARBETSSÄTTET EN SEGREGERANDE MAJORITETSLÄROPLAN LINJÄRT SNARARE ÄN CIRKULÄRT TÄNKANDE MAJORITETSKULTURELLA RAMFAKTORER OCH STATENS ÖVERGRIPANDE POLITIK SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER KAPITEL 15. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING Bakgrund Syften Ett interkulturellt synsätt på undervisning och lärande Teoretiska utgångspunkter Centrala begrepp Dokumentstudien Den vida kontexten Läroplansdokumenten Generella tendenser Elevstudien DISKUSSION Relationen mellan intentioner och realiteter Skolan som arena för interkulturellt lärande Avslutande reflexioner Fortsatt forskning CHAPTER 16. SUMMARY IN ENGLISH AND DISCUSSION SUMMARY Background Aims An intercultural approach to teaching and learning Theoretical points of departure Central concepts The document study The wide context The curriculum documents General trends viii

17 The student study DISCUSSION The relation between intentions and realities Schools as an arena for intercultural learning Concluding reflections Future research REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Brev till vårdnadshavare Bilaga 2. Enkät om elevers språkförhållanden i skolan och i hemmet Bilaga 3. Lokal arbetsplan Bilaga 4. SEI-koden i fullständig form Bilaga 5. SEI för bestämning på hushållsnivå Bilaga 6. Frågeformulär för elevintervjuerna, utdrag ur databas Bilaga 7. Brev till vårdnadshavare Bilaga 8. Mall för svarsalternativ Tabellförteckning Tabell 7. 1 Studerade dokument avseende initieringsfasen Tabell 7. 2 Studerade dokument avseende utvärderingsfasen Tabell 7. 3 Studerade dokument avseende omformuleringsfasen Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell 12.1 Andel elever i skolår 6-8 med minoritets- respektive majoritetsbakgrund Tabell Andel elever med minoritetsbakgrund som deltar i olika konstellationer avseende undervisning i modersmål (M-mål) och svenska (Sv) respektive svenska som andraspråk (Sv2) Tabell Fördelning av elever utifrån kön och skolklasstillhörighet 267 Tabell Eleverna i de båda skolklasserna kategoriserade utifrån föräldrarnas bakgrund avseende språk och födelseland Tabell Fördelning av elevernas kulturella bakgrund utifrån kön, skolklasstillhörighet och språklig bakgrund Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI272 Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI samt språklig bakgrund Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleverna genom att läsa svensk ix

18 skönlitteratur känner samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för svensk kultur och svenska värderingar Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av det svenska kulturarvet via skönlitteraturen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleven genom att läsa skönlitteratur från andra länder får ökad förståelse för hur olika människor lever i olika länder Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för hur olika människor lever i Sverige och i andra länder? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av ökad förståelse för andra människor genom skönlitteratur Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i människors olika sätt att leva Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen bidragit till att Du fått ökad förståelse och respekt för andra människors kulturer, dvs. värderingar och sätt att leva? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende ökad respekt och förståelse för andra människor genom soundervisningen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att alla elever har sådana kunskaper i det svenska språket att han eller hon kan delta i samtal och diskussioner Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har Du lärt dig att argumentera för din sak eller åsikt i en diskussion?..301 Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende om eleven har sådana kunskaper i svenska språket att den kan delta i samtal och diskussioner och om eleven upplever att den lärt sig att argumentera Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever känner att de kan påverka i samhället x

19 Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad deltar Du i diskussioner och argumenterar för dina åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att kunna påverka i samhället och deltagande i diskussioner Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever har respekt för andras åsikter Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad accepterar Du andras åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att ha... respekt för andras åsikter 308 Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever tar avstånd från förtryck av människor Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen i SO bidragit till att Du tar avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende att ta avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till olika informationskällor, som t ex dagstidningar, nyhetsrapporteringar och Internet? Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad är Du kritisk och ifrågasättande då Du läser och använder material från olika källor, som t ex Internet? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende kritiskt förhållningssätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt att alla elever har goda kunskaper i svenska då de lämnar grundskolan Tabell Betyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska som andraspråk vårterminen Tabell Samband mellan instämmelse i målet goda kunskaper i svenska och slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk Tabell Elevernas inställning till att modersmålet är ett frivilligt ämne för elever som inte har svenska som modersmål xi

20 Tabell Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen skall ligga utanför skoltid Figurförteckning Figur 3. 1 Relationen mellan didaktikens två komponenter. Efter Englund 1996b, s. 26, 1998b, s Figur Cummins dubbla isberg som illustration av tvåspråkig utveckling. Fritt efter Cummins, 1996 och Øzerk, 1998b Figur Förhållandet mellan de två språkvarianterna vardagligt språk och fackspråk. Källa: Øzerk (1995a, s. 48. min översättning) Figur Cirkulärt tänkande kring förhållandet mellan utveckling i andraspråket och utveckling i ämnena (Øzerk, 1992d s. 76, min översättning)...65 Figur Modellmatris för att belysa hem-skola förhållandet med utgångspunkt i Hoëms socialisationsmodell och Goodlads modell för läroplanskategorier. Talen i matrisens rutor hänvisar till läroplanens fem framträdelseformer och bokstäverna hänvisar till hemmets/föräldrarnas värde- och intressemässiga förhållande till den aktuella läroplanen (Øzerk, 1992a, s. 155) Tabell Formuleringar i kursplanerna som särskiljer olika elevgrupper xii

21 Förord Äntligen! Äntligen är ett ord som ganska väl fångar vad jag känner just nu. Färden i riktning mot en doktorsexamen har stundtals känts lång och det är skönt att vara framme vid målet. Även om det funnits stunder då jag undrat om jag någonsin skulle bli klar och trots allt slit så ångrar jag inte att jag tog chansen när professor Henning Johansson startade landets första forskarutbildning i lärande. Därigenom träffade jag samtidigt 29 andra forskarstuderande. I början av forskarutbildningen var alla ni som jag träffade i Luleå mycket betydelsefulla. Inte minst bidrog postseminarierna på hotell Max till att göra de långa resorna mindre betungande. Tack för att jag fick lära känna er och för att ni delade med er av kunskaper och erfarenheter. Och tack för alla skratt! Att skriva en avhandling är aldrig enbart, eller ens huvudsakligen, en individuell process. Därför ett stort tack till alla ni som på olika sätt lotsat mig mot målet! Detta tack riktar sig till arbetskamrater, vänner och administrativ personal som på olika sätt bidragit till att jag kommit ända till mål. Ingen nämnd och ingen glömd! Några personer vill jag särskilt omnämna. Mitt första tack går till Henning som startade forskarutbildningen i lärande. Du Henning har dessutom varit betydelsefull för mig på grund av ditt starka engagemang för språk- och minoritetsfrågor. Det var ingen tillfällighet att jag sökte just forskarutbildningen i Luleå. Tack Henning för att du gav mig möjlighet att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa de interkulturella frågorna. Utan handledning klarar man inte av att skriva en avhandling. Därför har professor Kamil Øzerk varit mycket viktig för mig. Kamil som utan att egentligen veta någonting om mig tackade ja på min och Hennings förfrågan om han ville vara min handledare. Enligt min uppfattning är vår handledardoktorandrelation ett exempel på att förståelse och lärande över kulturgränser inte bara är möjliga utan också berikande och att ett gemensamt intresse betyder mer än eventuella skillnader. Vi har inte träffats så ofta, men det har varit intensivt, roligt och lärorikt de gånger vi gjort det. Däremot har vi kommunicerat mycket. Det är många megabyte och kilon papper som förflyttat sig över nationsgränserna. Tack Kamil för dina goda råd och din omtanke om mig! Jag hoppas att vårt samarbete fortsätter. Att du Karin Taube kom till vår institution känns som en välgärning för mig och mitt avhandlingsskrivande. Under det sista året har du varit en mycket god samtalspartner, som dessutom kommit med mycket konstruktiv kritik på min text. Tack för att du peppat mig och ingjutit nytt mod när jag varit trött och less! 1

22 Även du Anders Olofsson är värd en eloge, även om du ibland pressat mig hårt. Tack för att du trott på mig och i slutfasen befriat mig från undervisning och andra uppdrag som skulle tagit dyrbar tid från mitt avhandlingsskrivande. En person som varit mycket betydelsefull under avhandlingsarbetet är du Ann-Kristin, kollega och vän, som läst, läst och åter läst mina texter och kommit med konstruktiv kritik samt med falkblick återbördat borttappade bokstäver och komman. Vi har ofta skämtat om att vi skrivit varandras avhandlingar, blinda för våra egna tillkortakommanden, och jag tackar dig för Ditt bidrag till min. Det bidraget har varit ovärderligt, liksom din vänskap. I slutfasen är ni många som kommit med konstruktiv kritik och bidragit till att avhandlingen blivit bättre. Särskilt vill jag här nämna Docent Annick Sjögren. Tack Annick för värdefulla kritiska och konstruktiva synpunkter vid mitt slutseminarium. Tack även Ola, Jimmy, Gun, Lasse, Staffan, Lena och alla ni andra. Ett stort tack också till Håkan och Marcus för era akutinsatser när avhandlingen skulle på tryck och jag och datorn inte längre förstod varandra. Ekonomi är inte heller det en oväsentlig sak när man går en forskarutbildning. Jag riktar därför även ett tack till Mitthögskolan och Institutionen för utbildningsvetenskap för det ekonomiska stödet som möjliggjort mina studier. Tack även till Nordbanken som med sitt stipendium satte en guldkant på min doktorandtillvaro. Av avgörande betydelse var att en skola så beredvilligt öppnade sina dörrar för mig. Alla ni elever som svarade på mina intervjufrågor skall ha ett stort tack för att ni ville dela med er av era tankar och erfarenheter. Utan er skulle inte denna avhandling vara möjlig. Jag är också väldigt glad för att rektor, lärare och övrig personal på skolan alltid såg till att jag kände mig välkommen. Alla samtal med er, informella i personalrummet och mer formella intervjuer, har bidragit till att jag fått en ökad förståelse för och mer kunskap om det interkulturella lärandet i praktiken. Sist men inte minst går mina tankar till min familj som stått ut med mig trots att jag i flera år varit mer än vanligt osocial och frånvarande. Jag hoppas att en god måltid och välbehövlig ledighet får avsluta dessa för oss alla så slitsamma, men för mig också så givande, år. Tyvärr kan jag inte dela glädjen med mina föräldrar. Ni finns dock i mina tankar eftersom ni alltid trodde på mig och inpräntade att jag kan om jag vill trots att ni själva aldrig fick någon utbildning utöver folkskola. Härnösand oktober 2003 Monica Eklund 2