Interkulturellt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interkulturellt lärande"

Transkript

1 2003:34 DOKTORSAVHANDLING Interkulturellt lärande Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början Monica Eklund Institutionen för Lärarutbildning Avdelningen för Forskarutbildning 2003:34 ISSN: ISRN: LTU - DT / SE

2

3 DOKTORSAVHANDLING INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

4

5 INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

6 Monica Eklund Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Andra reviderade upplagan. Monica Eklund Tryckt vid Universitetstryckeriet, Luleå November 2008

7 Abstract Eklund, M. (2003) Intercultural learning. Intentions and realities in the Swedish compulsary school since the beginning of the 1960s. Doctoral thesis, No 2003:34. Department of Teacher Education. Luleå University of Technology. ISSN , ISRN LTU-DT 03/04 SE. The overall aim of the thesis is to analyse whether public socialisation in the Swedish compulsory nine-year school system provides children and adolescents with tools for handling cultural diversity. The thesis studies intercultural learning both in terms of the Government s intentions with regard to the goals and content of formal socialisation, and in terms of the students learning results, that is, intercultural learning as a reality. The two aims of the thesis are to describe and analyse the conditions for intercultural learning in the compulsory Swedish school system in the perspective of social science and curriculum theory, and to describe and analyse the perceived and experienced intercultural learning by and among students in the ninth form in the perspective of socialisation theory. Intercultural learning has been studied in the framework of two parts of the thesis. The document study analyses the conditions, the Government s intentions, for intercultural learning in documents from the early 1960s to the late 1990s. The student study analyses the intercultural socialisation processes, intercultural learning as a reality, on the basis of interviews with students in the ninth form. When the documents/intentions and the empirical facts/the reality were studied together it became obvious that there was a discrepancy between the intentions of the overall policies and the goals of the curriculum documents, and in reality, in the intercultural learning experience by the students. The goals formulated at the higher curriculum levels have seldom been accompanied by corresponding resources at the curriculum levels where the goals are to be implemented. The intercultural content has also been easy to discard, since it has not been prioritised. Moreover the authorities have spoken with two voices. On the one hand they have intentionally expressed one thing in the overall policies, but on the other hand they have given other signals with other decisions. One conclusion of my studies is that it is also reasonable to ask whether it is possible to combine Riksdag resolutions on intercultural perspectives in all teaching with management by objectives and local interpretation of curricula, that is to say, whether the goal can be distinguished from the way to it. Future research should be aimed at the operationalised curriculum level, that is, at what actually takes place in the teaching and other activities of schools. Key groups here are teachers and head masters. Swedish text with an English summary and discussion. Key words: intercultural learning, curricula, compulsory nine-year school system, socialisation, multiculturalism

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 INTRODUKTION...3 KAPITEL 1. INLEDNING...5 INTERKULTURELL UNDERVISNING ETT RELATIVT OKÄNT RIKSDAGSBESLUT...7 SKOLAN SOM MÖJLIG ARENA FÖR INTERKULTURELLT LÄRANDE...8 MIN VÄG TILL FORSKNINGSOMRÅDET...10 LÄRANDE SOM FORSKNINGSOMRÅDE...12 TIDIGARE FORSKNING...13 AVHANDLINGENS FORSKNINGSFOKUS EN PRECISERING...19 SYFTE...20 Studieobjekten...20 Avgränsningar...21 METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN...22 STUDIENS RELEVANS...24 AVHANDLINGENS FORTSATTA UPPLÄGGNING EN LÄSANVISNING...25 Introduktion...25 Del 1. Teoretisk ram och teoretiska begrepp...25 Del 2. Dokumentstudien...25 Del 3. Elevstudien...26 Sammanfattning och diskussion...26 KAPITEL 2. SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGENS SYN PÅ INTERKULTURELLT LÄRANDE...27 SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGEN BAKGRUND OCH UPPDRAG...27 Synen på kultur och kulturarv i Språk- och kulturarvsutredningen...28 Interkulturalitet som mål och förutsättning i ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle...30 Ett interkulturellt förhållningssätt innebär krav på skolans personal.33 Sammanfattning...34 DEL 1. TEORETISK RAM OCH TEORETISKA BEGREPP...37 KAPITEL 3. TEORETISK RAM...39 ETT LÄROPLANSTEORETISKT PERSPEKTIV...39 Goodlads läroplansteori...40 Den läroplansteoretiska utvecklingen i Sverige...43 Läroplansteori och didaktik...44 Sammanfattning av det läroplansteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...46 ETT SOCIALISATIONSTEORETISKT PERSPEKTIV...46 i

10 Anton Hoëms socialisationsteori...47 Värden och intressen gemenskap och konflikt...48 Den kulturella bakgrunden som pedagogisk resurs...49 Integrerad socialisation en nödvändighet i ett mångkulturellt samhälle...50 Ett sociokulturellt perspektiv på lärande...52 Lärandets metaforer...52 Vygotskijs sociohistoriska teori...53 Det sociala samspelet grunden för individens utveckling...54 Människans förmåga att använda redskap och symboler...55 Det sociokulturella perspektivets implikationer för utveckling, lärande och undervisning...56 Utveckling och lärande i ömsesidig påverkan...56 Den närmaste utvecklingszonen...58 Språkets avgörande betydelse för socialisation och lärande...59 Två språk påverkar den kognitiva utvecklingen positivt...61 Cirkulärt tänkande främjar språk- och ämnesutveckling...63 Sammanfattning av det socialisationsteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...66 HOËMS SOCIALISATIONSMODELL I RELATION TILL KULTURELL BAKGRUND OCH GOODLADS LÄROPLANSNIVÅER...66 KAPITEL 4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ KULTUR...71 ATT DEFINIERA KULTUR...71 Det estetiskt-normativa och det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...72 Det estetiskt-normativa kulturbegreppet...72 Det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...73 Kritik mot det antropologiska kulturbegreppet...74 MOT ETT MER DYNAMISKT KULTURBEGREPP...76 Det semiotiska kulturbegreppet kultur som meningsskapande...78 Kulturen finns i, mellan och utanför människorna kultur ur ett sociokulturellt perspektiv...79 KONTEXTUELL KULTUR...79 KULTUR, SPRÅK OCH SOCIALISATION...81 SAMMANFATTNING KULTUR...82 INTER ETT LITET PREFIX MED STOR BETYDELSE...83 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM TVÅ OLIKA DIMENSIONER AV DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET...85 Mångkulturalitet...86 Assimilation eller smältdegel för att hantera mångkulturalitet...88 Assimilation som samhällsideal...89 Samhället som en smältdegel...90 ii

11 Mångkulturalism...91 Mångkulturalism med utgångspunkt i olika kulturbegrepp...93 Individuella mänskliga rättigheter eller grupprättigheter och den diffusa gränsen mellan den offentliga och privata sfären...94 Mångkulturalism som invandrarpolitik...97 Sammanfattning mångkulturalism...98 KAPITEL 5. INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I DEN MÅNGKULTURELLA SKOLAN INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I EUROPEISK KONTEXT En ny pedagogisk disciplin syftande till lärande över kulturella gränser Mångfald/skillnad och jämlikhet Interkulturellt lärande som demokrati- och medborgarfostran Interkulturellt lärande och det omgivande samhället Interkulturell och internationell förståelse Flerspråkighet är viktig för både minoritet och majoritet MODERSMÅL OCH ANDRA SPRÅK Modersmålet som det interkulturella lärandets grund Modersmålets betydelse för minoritetselever Tvåspråkighet frivilligt vald personlig utveckling eller ett krav och en nödvändighet? Betingelser som skapar goda respektive dåliga förutsättningar för andraspråksutveckling SAMMANFATTNING OCH KONKLUSIONER RELATERING TILL EMPIRI FRÅGESTÄLLNINGAR DEL 2. DOKUMENTSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 6. METOD ATT TOLKA OCH FÖRSTÅ LÄROPLANENS INNEHÅLL OFFENTLIGA DOKUMENT SOM GENRE KÄLLANALYS ATT ANALYSERA TEXTER ANSATS OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID GRANSKNINGEN AV DOKUMENTEN URVAL OCH BESKRIVNING AV DOKUMENT Tolkningarnas rimlighet KAPITEL 7. DEN VIDA KONTEXTEN iii

12 INVANDRAR- OCH MINORITETSPOLITIKENS INITIERINGSFAS Dokumenten Invandrarpolitik som en del av invandringspolitiken De första invandrar- och minoritetspolitiska målen formuleras De tidiga utbildningsåtgärderna Behovet av särskild skolgång för minoriteternas barn avvisas Möjlighet att både utveckla kunskaper i modersmålet och i samhällsspråket svenska inom grundskolans ram Hemspråksreformen INVANDRARPOLITIKENS UTVÄRDERINGSFAS Dokumenten De övergripande målen kvarstår men valfrihetsmålet preciseras Minoriteterna som både försvann och fanns kvar Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens utvärderingsfas INVANDRARPOLITIKENS OMFORMULERINGSFAS Dokumenten Från invandrarpolitik till integrationspolitik Mångfaldspolitik istället för mångkulturell politik Minoritetspolitiken får ny innebörd och skiljs från invandrarpolitiken Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens omformuleringsfas.162 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM INOM DEN VIDA KONTEXTEN Kultur och mångkulturalitet Mångkulturalism FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANSDOKUMENTEN Läsanvisning inför kommande kapitel KAPITEL 8. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER INITIERINGSFASEN BAKGRUND TILL GRUNDSKOLEREFORMEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER INITIERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Den indirekta mångkulturaliteten Barn till nya medborgare gör entré i läroplanen Heterogena klassrum, men inte på grund av kulturskillnader iv

13 Kursplanerna förblir monokulturella Mångkulturaliteten kommer in i skolan via supplement års revidering innebär att de invandrarpolitiska målen slår igenom i läroplanen INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Ett embryo till interkulturellt synsätt, men även vi och dom Invandrar- och minoritetspolitikens mål berör inte majoritetseleverna SAMMANFATTNING INITIERINGSFASEN KAPITEL 9. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER UTVÄRDERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER UTVÄRDERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Invandrareleverna blir individer INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt Modersmålserkännandet Tillgång till samhällets språk Arbetsformer och arbetssätt Beslutet om interkulturell undervisning förs in i skolan SAMMANFATTNING UTVÄRDERINGSFASEN KAPITEL 10. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER OMFORMULERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER OMFORMULERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/LPO 98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN Kulturarvets renässans Mångkulturalitet som både något positivt och negativt Mångkulturalitet utifrån klass, kön och etnicitet INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN v

14 Interkulturellt eller internationellt synsätt? Språk- och kulturarvsutredningen i repris? Interkulturellt synsätt för 2000-talet MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Interkulturellt synsätt i den formella läroplanen Interkulturellt synsätt kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt i kursplanerna Interkulturellt synsätt modersmålserkännande Jämförelse mellan kursplanen i hemspråk (Lgr 80) och i modersmål (Lpo 94) Interkulturellt synsätt tillgång till samhällsspråket Jämförelse mellan kursplanerna i svenska som andraspråk, modersmålssvenska och modersmål SAMMANFATTNING OMFORMULERINGSFASEN KAPITEL 11. INTERKULTURELLT SYNSÄTT I LÄROPLANS- DOKUMENTEN INTERKULTURELLT SYNSÄTT UNDER DE OLIKA FASERNA NÅGRA GENERELLA TENDENSER SLUTSATSER OCH TANKAR INFÖR DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN Relatering till elevstudien DEL 3. ELEVSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 12 METOD ÖVERVÄGANDEN INFÖR VALET AV SKOLA FÖR ELEVSTUDIEN Valet av skola Kartläggningsstudien BESKRIVNING AV SKOLKONTEXTEN Den lokala arbetsplanen vid skolan Studieresultat vid skolan ELEVSTUDIENS OLIKA DELAR Elevintervjuer Urval Bortfall Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån kulturell bakgrund 267 Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån föräldrarnas socioekonomiska ställning Intervjun som datainsamlingsmetod Intervjuformuläret vi

15 Operationalisering Tillvägagångssättet vid elevintervjuerna Bearbetning, analys och tolkning av elevintervjuerna Kodning av elevernas svar enligt de fasta svarsalternativen Analys och tolkning av elevernas svar utifrån de fasta svarsalternativen Bearbetning, analys och tolkning av elevernas kommentarer Insamling av betygsdokument Urval, genomförande och bearbetning Etiska överväganden Studiens validitet och reliabilitet KAPITEL 13. INTERKULTURELLA MÅL OCH INTER- KULTURELLT LÄRANDE MÅLOMRÅDEN AVSEENDE KULTURKOMPETENS Kulturkompetens inom svenskämnena Att genom skönlitteraturen känna samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Att genom skönlitteraturen lära känna andras kultur och få ökad förståelse för hur olika människor lever Kulturkompetens inom so-ämnena Att utveckla kunskap om och inlevelse i människors olika sätt att leva och få ökad förståelse och respekt för andras kulturer SAMMANFATTNING KULTURKOMPETENS MÅLOMRÅDEN AVSEENDE DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Målområde demokratiskt förhållningssätt inom svensk-ämnena Att kunna delta i samtal och diskussioner och argumentera för sin åsikt Målområden demokratiskt förhållningssätt inom so-ämnena Att kunna påverka i samhället och delta i diskussioner Att acceptera och respektera andras åsikter som mål och i handling Att ta avstånd från förtryck av människor som mål och i handling309 Kritiskt förhållningssätt som mål och läranderesultat SAMMANFATTNING DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE Tillgång till samhällsspråket Goda kunskaper i svenska, som mål och läranderesultat Möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen Ökade kunskaper i svenska och tillgång till majoritetskulturen Modersmålserkännande Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen är frivillig vii

16 Elevernas inställning till modersmålsundervisningens tidsmässiga förläggning SAMMANFATTNING TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE KAPITEL 14. INTERKULTURELLT LÄRANDE HOS OCH MELLAN ELEVER. ÖVERGRIPANDE RESULTATANALYS UTIFRÅN DELSTUDIENS SYFTE SOCIALISATIONSINNEHÅLLET ÄR SKILT FRÅN ARBETSSÄTTET EN SEGREGERANDE MAJORITETSLÄROPLAN LINJÄRT SNARARE ÄN CIRKULÄRT TÄNKANDE MAJORITETSKULTURELLA RAMFAKTORER OCH STATENS ÖVERGRIPANDE POLITIK SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER KAPITEL 15. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING Bakgrund Syften Ett interkulturellt synsätt på undervisning och lärande Teoretiska utgångspunkter Centrala begrepp Dokumentstudien Den vida kontexten Läroplansdokumenten Generella tendenser Elevstudien DISKUSSION Relationen mellan intentioner och realiteter Skolan som arena för interkulturellt lärande Avslutande reflexioner Fortsatt forskning CHAPTER 16. SUMMARY IN ENGLISH AND DISCUSSION SUMMARY Background Aims An intercultural approach to teaching and learning Theoretical points of departure Central concepts The document study The wide context The curriculum documents General trends viii

17 The student study DISCUSSION The relation between intentions and realities Schools as an arena for intercultural learning Concluding reflections Future research REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Brev till vårdnadshavare Bilaga 2. Enkät om elevers språkförhållanden i skolan och i hemmet Bilaga 3. Lokal arbetsplan Bilaga 4. SEI-koden i fullständig form Bilaga 5. SEI för bestämning på hushållsnivå Bilaga 6. Frågeformulär för elevintervjuerna, utdrag ur databas Bilaga 7. Brev till vårdnadshavare Bilaga 8. Mall för svarsalternativ Tabellförteckning Tabell 7. 1 Studerade dokument avseende initieringsfasen Tabell 7. 2 Studerade dokument avseende utvärderingsfasen Tabell 7. 3 Studerade dokument avseende omformuleringsfasen Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell 12.1 Andel elever i skolår 6-8 med minoritets- respektive majoritetsbakgrund Tabell Andel elever med minoritetsbakgrund som deltar i olika konstellationer avseende undervisning i modersmål (M-mål) och svenska (Sv) respektive svenska som andraspråk (Sv2) Tabell Fördelning av elever utifrån kön och skolklasstillhörighet 267 Tabell Eleverna i de båda skolklasserna kategoriserade utifrån föräldrarnas bakgrund avseende språk och födelseland Tabell Fördelning av elevernas kulturella bakgrund utifrån kön, skolklasstillhörighet och språklig bakgrund Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI272 Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI samt språklig bakgrund Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleverna genom att läsa svensk ix

18 skönlitteratur känner samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för svensk kultur och svenska värderingar Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av det svenska kulturarvet via skönlitteraturen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleven genom att läsa skönlitteratur från andra länder får ökad förståelse för hur olika människor lever i olika länder Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för hur olika människor lever i Sverige och i andra länder? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av ökad förståelse för andra människor genom skönlitteratur Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i människors olika sätt att leva Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen bidragit till att Du fått ökad förståelse och respekt för andra människors kulturer, dvs. värderingar och sätt att leva? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende ökad respekt och förståelse för andra människor genom soundervisningen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att alla elever har sådana kunskaper i det svenska språket att han eller hon kan delta i samtal och diskussioner Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har Du lärt dig att argumentera för din sak eller åsikt i en diskussion?..301 Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende om eleven har sådana kunskaper i svenska språket att den kan delta i samtal och diskussioner och om eleven upplever att den lärt sig att argumentera Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever känner att de kan påverka i samhället x

19 Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad deltar Du i diskussioner och argumenterar för dina åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att kunna påverka i samhället och deltagande i diskussioner Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever har respekt för andras åsikter Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad accepterar Du andras åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att ha... respekt för andras åsikter 308 Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever tar avstånd från förtryck av människor Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen i SO bidragit till att Du tar avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende att ta avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till olika informationskällor, som t ex dagstidningar, nyhetsrapporteringar och Internet? Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad är Du kritisk och ifrågasättande då Du läser och använder material från olika källor, som t ex Internet? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende kritiskt förhållningssätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt att alla elever har goda kunskaper i svenska då de lämnar grundskolan Tabell Betyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska som andraspråk vårterminen Tabell Samband mellan instämmelse i målet goda kunskaper i svenska och slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk Tabell Elevernas inställning till att modersmålet är ett frivilligt ämne för elever som inte har svenska som modersmål xi

20 Tabell Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen skall ligga utanför skoltid Figurförteckning Figur 3. 1 Relationen mellan didaktikens två komponenter. Efter Englund 1996b, s. 26, 1998b, s Figur Cummins dubbla isberg som illustration av tvåspråkig utveckling. Fritt efter Cummins, 1996 och Øzerk, 1998b Figur Förhållandet mellan de två språkvarianterna vardagligt språk och fackspråk. Källa: Øzerk (1995a, s. 48. min översättning) Figur Cirkulärt tänkande kring förhållandet mellan utveckling i andraspråket och utveckling i ämnena (Øzerk, 1992d s. 76, min översättning)...65 Figur Modellmatris för att belysa hem-skola förhållandet med utgångspunkt i Hoëms socialisationsmodell och Goodlads modell för läroplanskategorier. Talen i matrisens rutor hänvisar till läroplanens fem framträdelseformer och bokstäverna hänvisar till hemmets/föräldrarnas värde- och intressemässiga förhållande till den aktuella läroplanen (Øzerk, 1992a, s. 155) Tabell Formuleringar i kursplanerna som särskiljer olika elevgrupper xii

21 Förord Äntligen! Äntligen är ett ord som ganska väl fångar vad jag känner just nu. Färden i riktning mot en doktorsexamen har stundtals känts lång och det är skönt att vara framme vid målet. Även om det funnits stunder då jag undrat om jag någonsin skulle bli klar och trots allt slit så ångrar jag inte att jag tog chansen när professor Henning Johansson startade landets första forskarutbildning i lärande. Därigenom träffade jag samtidigt 29 andra forskarstuderande. I början av forskarutbildningen var alla ni som jag träffade i Luleå mycket betydelsefulla. Inte minst bidrog postseminarierna på hotell Max till att göra de långa resorna mindre betungande. Tack för att jag fick lära känna er och för att ni delade med er av kunskaper och erfarenheter. Och tack för alla skratt! Att skriva en avhandling är aldrig enbart, eller ens huvudsakligen, en individuell process. Därför ett stort tack till alla ni som på olika sätt lotsat mig mot målet! Detta tack riktar sig till arbetskamrater, vänner och administrativ personal som på olika sätt bidragit till att jag kommit ända till mål. Ingen nämnd och ingen glömd! Några personer vill jag särskilt omnämna. Mitt första tack går till Henning som startade forskarutbildningen i lärande. Du Henning har dessutom varit betydelsefull för mig på grund av ditt starka engagemang för språk- och minoritetsfrågor. Det var ingen tillfällighet att jag sökte just forskarutbildningen i Luleå. Tack Henning för att du gav mig möjlighet att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa de interkulturella frågorna. Utan handledning klarar man inte av att skriva en avhandling. Därför har professor Kamil Øzerk varit mycket viktig för mig. Kamil som utan att egentligen veta någonting om mig tackade ja på min och Hennings förfrågan om han ville vara min handledare. Enligt min uppfattning är vår handledardoktorandrelation ett exempel på att förståelse och lärande över kulturgränser inte bara är möjliga utan också berikande och att ett gemensamt intresse betyder mer än eventuella skillnader. Vi har inte träffats så ofta, men det har varit intensivt, roligt och lärorikt de gånger vi gjort det. Däremot har vi kommunicerat mycket. Det är många megabyte och kilon papper som förflyttat sig över nationsgränserna. Tack Kamil för dina goda råd och din omtanke om mig! Jag hoppas att vårt samarbete fortsätter. Att du Karin Taube kom till vår institution känns som en välgärning för mig och mitt avhandlingsskrivande. Under det sista året har du varit en mycket god samtalspartner, som dessutom kommit med mycket konstruktiv kritik på min text. Tack för att du peppat mig och ingjutit nytt mod när jag varit trött och less! 1

22 Även du Anders Olofsson är värd en eloge, även om du ibland pressat mig hårt. Tack för att du trott på mig och i slutfasen befriat mig från undervisning och andra uppdrag som skulle tagit dyrbar tid från mitt avhandlingsskrivande. En person som varit mycket betydelsefull under avhandlingsarbetet är du Ann-Kristin, kollega och vän, som läst, läst och åter läst mina texter och kommit med konstruktiv kritik samt med falkblick återbördat borttappade bokstäver och komman. Vi har ofta skämtat om att vi skrivit varandras avhandlingar, blinda för våra egna tillkortakommanden, och jag tackar dig för Ditt bidrag till min. Det bidraget har varit ovärderligt, liksom din vänskap. I slutfasen är ni många som kommit med konstruktiv kritik och bidragit till att avhandlingen blivit bättre. Särskilt vill jag här nämna Docent Annick Sjögren. Tack Annick för värdefulla kritiska och konstruktiva synpunkter vid mitt slutseminarium. Tack även Ola, Jimmy, Gun, Lasse, Staffan, Lena och alla ni andra. Ett stort tack också till Håkan och Marcus för era akutinsatser när avhandlingen skulle på tryck och jag och datorn inte längre förstod varandra. Ekonomi är inte heller det en oväsentlig sak när man går en forskarutbildning. Jag riktar därför även ett tack till Mitthögskolan och Institutionen för utbildningsvetenskap för det ekonomiska stödet som möjliggjort mina studier. Tack även till Nordbanken som med sitt stipendium satte en guldkant på min doktorandtillvaro. Av avgörande betydelse var att en skola så beredvilligt öppnade sina dörrar för mig. Alla ni elever som svarade på mina intervjufrågor skall ha ett stort tack för att ni ville dela med er av era tankar och erfarenheter. Utan er skulle inte denna avhandling vara möjlig. Jag är också väldigt glad för att rektor, lärare och övrig personal på skolan alltid såg till att jag kände mig välkommen. Alla samtal med er, informella i personalrummet och mer formella intervjuer, har bidragit till att jag fått en ökad förståelse för och mer kunskap om det interkulturella lärandet i praktiken. Sist men inte minst går mina tankar till min familj som stått ut med mig trots att jag i flera år varit mer än vanligt osocial och frånvarande. Jag hoppas att en god måltid och välbehövlig ledighet får avsluta dessa för oss alla så slitsamma, men för mig också så givande, år. Tyvärr kan jag inte dela glädjen med mina föräldrar. Ni finns dock i mina tankar eftersom ni alltid trodde på mig och inpräntade att jag kan om jag vill trots att ni själva aldrig fick någon utbildning utöver folkskola. Härnösand oktober 2003 Monica Eklund 2

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer