Interkulturellt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interkulturellt lärande"

Transkript

1 2003:34 DOKTORSAVHANDLING Interkulturellt lärande Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början Monica Eklund Institutionen för Lärarutbildning Avdelningen för Forskarutbildning 2003:34 ISSN: ISRN: LTU - DT / SE

2

3 DOKTORSAVHANDLING INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

4

5 INTERKULTURELLT LÄRANDE. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan talets början. Monica Eklund Institutionen för lärarutbildning Luleå tekniska universitet

6 Monica Eklund Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Andra reviderade upplagan. Monica Eklund Tryckt vid Universitetstryckeriet, Luleå November 2008

7 Abstract Eklund, M. (2003) Intercultural learning. Intentions and realities in the Swedish compulsary school since the beginning of the 1960s. Doctoral thesis, No 2003:34. Department of Teacher Education. Luleå University of Technology. ISSN , ISRN LTU-DT 03/04 SE. The overall aim of the thesis is to analyse whether public socialisation in the Swedish compulsory nine-year school system provides children and adolescents with tools for handling cultural diversity. The thesis studies intercultural learning both in terms of the Government s intentions with regard to the goals and content of formal socialisation, and in terms of the students learning results, that is, intercultural learning as a reality. The two aims of the thesis are to describe and analyse the conditions for intercultural learning in the compulsory Swedish school system in the perspective of social science and curriculum theory, and to describe and analyse the perceived and experienced intercultural learning by and among students in the ninth form in the perspective of socialisation theory. Intercultural learning has been studied in the framework of two parts of the thesis. The document study analyses the conditions, the Government s intentions, for intercultural learning in documents from the early 1960s to the late 1990s. The student study analyses the intercultural socialisation processes, intercultural learning as a reality, on the basis of interviews with students in the ninth form. When the documents/intentions and the empirical facts/the reality were studied together it became obvious that there was a discrepancy between the intentions of the overall policies and the goals of the curriculum documents, and in reality, in the intercultural learning experience by the students. The goals formulated at the higher curriculum levels have seldom been accompanied by corresponding resources at the curriculum levels where the goals are to be implemented. The intercultural content has also been easy to discard, since it has not been prioritised. Moreover the authorities have spoken with two voices. On the one hand they have intentionally expressed one thing in the overall policies, but on the other hand they have given other signals with other decisions. One conclusion of my studies is that it is also reasonable to ask whether it is possible to combine Riksdag resolutions on intercultural perspectives in all teaching with management by objectives and local interpretation of curricula, that is to say, whether the goal can be distinguished from the way to it. Future research should be aimed at the operationalised curriculum level, that is, at what actually takes place in the teaching and other activities of schools. Key groups here are teachers and head masters. Swedish text with an English summary and discussion. Key words: intercultural learning, curricula, compulsory nine-year school system, socialisation, multiculturalism

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 INTRODUKTION...3 KAPITEL 1. INLEDNING...5 INTERKULTURELL UNDERVISNING ETT RELATIVT OKÄNT RIKSDAGSBESLUT...7 SKOLAN SOM MÖJLIG ARENA FÖR INTERKULTURELLT LÄRANDE...8 MIN VÄG TILL FORSKNINGSOMRÅDET...10 LÄRANDE SOM FORSKNINGSOMRÅDE...12 TIDIGARE FORSKNING...13 AVHANDLINGENS FORSKNINGSFOKUS EN PRECISERING...19 SYFTE...20 Studieobjekten...20 Avgränsningar...21 METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN...22 STUDIENS RELEVANS...24 AVHANDLINGENS FORTSATTA UPPLÄGGNING EN LÄSANVISNING...25 Introduktion...25 Del 1. Teoretisk ram och teoretiska begrepp...25 Del 2. Dokumentstudien...25 Del 3. Elevstudien...26 Sammanfattning och diskussion...26 KAPITEL 2. SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGENS SYN PÅ INTERKULTURELLT LÄRANDE...27 SPRÅK- OCH KULTURARVSUTREDNINGEN BAKGRUND OCH UPPDRAG...27 Synen på kultur och kulturarv i Språk- och kulturarvsutredningen...28 Interkulturalitet som mål och förutsättning i ett mångkulturellt och demokratiskt samhälle...30 Ett interkulturellt förhållningssätt innebär krav på skolans personal.33 Sammanfattning...34 DEL 1. TEORETISK RAM OCH TEORETISKA BEGREPP...37 KAPITEL 3. TEORETISK RAM...39 ETT LÄROPLANSTEORETISKT PERSPEKTIV...39 Goodlads läroplansteori...40 Den läroplansteoretiska utvecklingen i Sverige...43 Läroplansteori och didaktik...44 Sammanfattning av det läroplansteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...46 ETT SOCIALISATIONSTEORETISKT PERSPEKTIV...46 i

10 Anton Hoëms socialisationsteori...47 Värden och intressen gemenskap och konflikt...48 Den kulturella bakgrunden som pedagogisk resurs...49 Integrerad socialisation en nödvändighet i ett mångkulturellt samhälle...50 Ett sociokulturellt perspektiv på lärande...52 Lärandets metaforer...52 Vygotskijs sociohistoriska teori...53 Det sociala samspelet grunden för individens utveckling...54 Människans förmåga att använda redskap och symboler...55 Det sociokulturella perspektivets implikationer för utveckling, lärande och undervisning...56 Utveckling och lärande i ömsesidig påverkan...56 Den närmaste utvecklingszonen...58 Språkets avgörande betydelse för socialisation och lärande...59 Två språk påverkar den kognitiva utvecklingen positivt...61 Cirkulärt tänkande främjar språk- och ämnesutveckling...63 Sammanfattning av det socialisationsteoretiska perspektivet och tankar inför fortsättningen...66 HOËMS SOCIALISATIONSMODELL I RELATION TILL KULTURELL BAKGRUND OCH GOODLADS LÄROPLANSNIVÅER...66 KAPITEL 4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ KULTUR...71 ATT DEFINIERA KULTUR...71 Det estetiskt-normativa och det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...72 Det estetiskt-normativa kulturbegreppet...72 Det antropologiskt-deskriptiva kulturbegreppet...73 Kritik mot det antropologiska kulturbegreppet...74 MOT ETT MER DYNAMISKT KULTURBEGREPP...76 Det semiotiska kulturbegreppet kultur som meningsskapande...78 Kulturen finns i, mellan och utanför människorna kultur ur ett sociokulturellt perspektiv...79 KONTEXTUELL KULTUR...79 KULTUR, SPRÅK OCH SOCIALISATION...81 SAMMANFATTNING KULTUR...82 INTER ETT LITET PREFIX MED STOR BETYDELSE...83 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM TVÅ OLIKA DIMENSIONER AV DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET...85 Mångkulturalitet...86 Assimilation eller smältdegel för att hantera mångkulturalitet...88 Assimilation som samhällsideal...89 Samhället som en smältdegel...90 ii

11 Mångkulturalism...91 Mångkulturalism med utgångspunkt i olika kulturbegrepp...93 Individuella mänskliga rättigheter eller grupprättigheter och den diffusa gränsen mellan den offentliga och privata sfären...94 Mångkulturalism som invandrarpolitik...97 Sammanfattning mångkulturalism...98 KAPITEL 5. INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I DEN MÅNGKULTURELLA SKOLAN INTERKULTURELL UNDERVISNING OCH INTERKULTURELLT LÄRANDE I EUROPEISK KONTEXT En ny pedagogisk disciplin syftande till lärande över kulturella gränser Mångfald/skillnad och jämlikhet Interkulturellt lärande som demokrati- och medborgarfostran Interkulturellt lärande och det omgivande samhället Interkulturell och internationell förståelse Flerspråkighet är viktig för både minoritet och majoritet MODERSMÅL OCH ANDRA SPRÅK Modersmålet som det interkulturella lärandets grund Modersmålets betydelse för minoritetselever Tvåspråkighet frivilligt vald personlig utveckling eller ett krav och en nödvändighet? Betingelser som skapar goda respektive dåliga förutsättningar för andraspråksutveckling SAMMANFATTNING OCH KONKLUSIONER RELATERING TILL EMPIRI FRÅGESTÄLLNINGAR DEL 2. DOKUMENTSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 6. METOD ATT TOLKA OCH FÖRSTÅ LÄROPLANENS INNEHÅLL OFFENTLIGA DOKUMENT SOM GENRE KÄLLANALYS ATT ANALYSERA TEXTER ANSATS OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID GRANSKNINGEN AV DOKUMENTEN URVAL OCH BESKRIVNING AV DOKUMENT Tolkningarnas rimlighet KAPITEL 7. DEN VIDA KONTEXTEN iii

12 INVANDRAR- OCH MINORITETSPOLITIKENS INITIERINGSFAS Dokumenten Invandrarpolitik som en del av invandringspolitiken De första invandrar- och minoritetspolitiska målen formuleras De tidiga utbildningsåtgärderna Behovet av särskild skolgång för minoriteternas barn avvisas Möjlighet att både utveckla kunskaper i modersmålet och i samhällsspråket svenska inom grundskolans ram Hemspråksreformen INVANDRARPOLITIKENS UTVÄRDERINGSFAS Dokumenten De övergripande målen kvarstår men valfrihetsmålet preciseras Minoriteterna som både försvann och fanns kvar Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens utvärderingsfas INVANDRARPOLITIKENS OMFORMULERINGSFAS Dokumenten Från invandrarpolitik till integrationspolitik Mångfaldspolitik istället för mångkulturell politik Minoritetspolitiken får ny innebörd och skiljs från invandrarpolitiken Utbildningspolitiken under invandrarpolitikens omformuleringsfas.162 MÅNGKULTURALITET OCH MÅNGKULTURALISM INOM DEN VIDA KONTEXTEN Kultur och mångkulturalitet Mångkulturalism FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANSDOKUMENTEN Läsanvisning inför kommande kapitel KAPITEL 8. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER INITIERINGSFASEN BAKGRUND TILL GRUNDSKOLEREFORMEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER INITIERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Den indirekta mångkulturaliteten Barn till nya medborgare gör entré i läroplanen Heterogena klassrum, men inte på grund av kulturskillnader iv

13 Kursplanerna förblir monokulturella Mångkulturaliteten kommer in i skolan via supplement års revidering innebär att de invandrarpolitiska målen slår igenom i läroplanen INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR Ett embryo till interkulturellt synsätt, men även vi och dom Invandrar- och minoritetspolitikens mål berör inte majoritetseleverna SAMMANFATTNING INITIERINGSFASEN KAPITEL 9. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER UTVÄRDERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER UTVÄRDERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Invandrareleverna blir individer INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LGR 80 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt Modersmålserkännandet Tillgång till samhällets språk Arbetsformer och arbetssätt Beslutet om interkulturell undervisning förs in i skolan SAMMANFATTNING UTVÄRDERINGSFASEN KAPITEL 10. DE IDEOLOGISKA OCH FORMELLA LÄROPLANS- DOKUMENTEN UNDER OMFORMULERINGSFASEN KONTEXTUALISERING AV GRUNDSKOLANS LÄROPLANSDOKUMENT UNDER OMFORMULERINGSFASEN DOKUMENTEN MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/LPO 98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN Kulturarvets renässans Mångkulturalitet som både något positivt och negativt Mångkulturalitet utifrån klass, kön och etnicitet INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN IDEOLOGISKA LÄROPLANSNIVÅN v

14 Interkulturellt eller internationellt synsätt? Språk- och kulturarvsutredningen i repris? Interkulturellt synsätt för 2000-talet MÅNGKULTURALITET OCH KULTUR I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN INTERKULTURELLT SYNSÄTT I DOKUMENTEN RELATERADE TILL LPO 94/98 PÅ DEN FORMELLA LÄROPLANSNIVÅN Interkulturellt synsätt i den formella läroplanen Interkulturellt synsätt kulturkompetens och demokratiskt förhållningssätt i kursplanerna Interkulturellt synsätt modersmålserkännande Jämförelse mellan kursplanen i hemspråk (Lgr 80) och i modersmål (Lpo 94) Interkulturellt synsätt tillgång till samhällsspråket Jämförelse mellan kursplanerna i svenska som andraspråk, modersmålssvenska och modersmål SAMMANFATTNING OMFORMULERINGSFASEN KAPITEL 11. INTERKULTURELLT SYNSÄTT I LÄROPLANS- DOKUMENTEN INTERKULTURELLT SYNSÄTT UNDER DE OLIKA FASERNA NÅGRA GENERELLA TENDENSER SLUTSATSER OCH TANKAR INFÖR DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN Relatering till elevstudien DEL 3. ELEVSTUDIEN INLEDNING KAPITEL 12 METOD ÖVERVÄGANDEN INFÖR VALET AV SKOLA FÖR ELEVSTUDIEN Valet av skola Kartläggningsstudien BESKRIVNING AV SKOLKONTEXTEN Den lokala arbetsplanen vid skolan Studieresultat vid skolan ELEVSTUDIENS OLIKA DELAR Elevintervjuer Urval Bortfall Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån kulturell bakgrund 267 Beskrivning av undersökningsgruppen utifrån föräldrarnas socioekonomiska ställning Intervjun som datainsamlingsmetod Intervjuformuläret vi

15 Operationalisering Tillvägagångssättet vid elevintervjuerna Bearbetning, analys och tolkning av elevintervjuerna Kodning av elevernas svar enligt de fasta svarsalternativen Analys och tolkning av elevernas svar utifrån de fasta svarsalternativen Bearbetning, analys och tolkning av elevernas kommentarer Insamling av betygsdokument Urval, genomförande och bearbetning Etiska överväganden Studiens validitet och reliabilitet KAPITEL 13. INTERKULTURELLA MÅL OCH INTER- KULTURELLT LÄRANDE MÅLOMRÅDEN AVSEENDE KULTURKOMPETENS Kulturkompetens inom svenskämnena Att genom skönlitteraturen känna samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Att genom skönlitteraturen lära känna andras kultur och få ökad förståelse för hur olika människor lever Kulturkompetens inom so-ämnena Att utveckla kunskap om och inlevelse i människors olika sätt att leva och få ökad förståelse och respekt för andras kulturer SAMMANFATTNING KULTURKOMPETENS MÅLOMRÅDEN AVSEENDE DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Målområde demokratiskt förhållningssätt inom svensk-ämnena Att kunna delta i samtal och diskussioner och argumentera för sin åsikt Målområden demokratiskt förhållningssätt inom so-ämnena Att kunna påverka i samhället och delta i diskussioner Att acceptera och respektera andras åsikter som mål och i handling Att ta avstånd från förtryck av människor som mål och i handling309 Kritiskt förhållningssätt som mål och läranderesultat SAMMANFATTNING DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE Tillgång till samhällsspråket Goda kunskaper i svenska, som mål och läranderesultat Möjligheten att tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen Ökade kunskaper i svenska och tillgång till majoritetskulturen Modersmålserkännande Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen är frivillig vii

16 Elevernas inställning till modersmålsundervisningens tidsmässiga förläggning SAMMANFATTNING TILLGÅNG TILL SAMHÄLLSSPRÅKET OCH MODERSMÅLSERKÄNNANDE KAPITEL 14. INTERKULTURELLT LÄRANDE HOS OCH MELLAN ELEVER. ÖVERGRIPANDE RESULTATANALYS UTIFRÅN DELSTUDIENS SYFTE SOCIALISATIONSINNEHÅLLET ÄR SKILT FRÅN ARBETSSÄTTET EN SEGREGERANDE MAJORITETSLÄROPLAN LINJÄRT SNARARE ÄN CIRKULÄRT TÄNKANDE MAJORITETSKULTURELLA RAMFAKTORER OCH STATENS ÖVERGRIPANDE POLITIK SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER KAPITEL 15. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING Bakgrund Syften Ett interkulturellt synsätt på undervisning och lärande Teoretiska utgångspunkter Centrala begrepp Dokumentstudien Den vida kontexten Läroplansdokumenten Generella tendenser Elevstudien DISKUSSION Relationen mellan intentioner och realiteter Skolan som arena för interkulturellt lärande Avslutande reflexioner Fortsatt forskning CHAPTER 16. SUMMARY IN ENGLISH AND DISCUSSION SUMMARY Background Aims An intercultural approach to teaching and learning Theoretical points of departure Central concepts The document study The wide context The curriculum documents General trends viii

17 The student study DISCUSSION The relation between intentions and realities Schools as an arena for intercultural learning Concluding reflections Future research REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Brev till vårdnadshavare Bilaga 2. Enkät om elevers språkförhållanden i skolan och i hemmet Bilaga 3. Lokal arbetsplan Bilaga 4. SEI-koden i fullständig form Bilaga 5. SEI för bestämning på hushållsnivå Bilaga 6. Frågeformulär för elevintervjuerna, utdrag ur databas Bilaga 7. Brev till vårdnadshavare Bilaga 8. Mall för svarsalternativ Tabellförteckning Tabell 7. 1 Studerade dokument avseende initieringsfasen Tabell 7. 2 Studerade dokument avseende utvärderingsfasen Tabell 7. 3 Studerade dokument avseende omformuleringsfasen Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell Studerade dokument på respektive läroplansnivå Tabell 12.1 Andel elever i skolår 6-8 med minoritets- respektive majoritetsbakgrund Tabell Andel elever med minoritetsbakgrund som deltar i olika konstellationer avseende undervisning i modersmål (M-mål) och svenska (Sv) respektive svenska som andraspråk (Sv2) Tabell Fördelning av elever utifrån kön och skolklasstillhörighet 267 Tabell Eleverna i de båda skolklasserna kategoriserade utifrån föräldrarnas bakgrund avseende språk och födelseland Tabell Fördelning av elevernas kulturella bakgrund utifrån kön, skolklasstillhörighet och språklig bakgrund Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI272 Tabell Elevernas socioekonomiska bakgrund utifrån hushållets SEI samt språklig bakgrund Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleverna genom att läsa svensk ix

18 skönlitteratur känner samhörighet med den svenska kulturen och de svenska värderingarna Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för svensk kultur och svenska värderingar Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av det svenska kulturarvet via skönlitteraturen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att eleven genom att läsa skönlitteratur från andra länder får ökad förståelse för hur olika människor lever i olika länder Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har de texter och böcker som ni läst i skolan gett dig ökad förståelse för hur olika människor lever i Sverige och i andra länder? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende tillägnandet av ökad förståelse för andra människor genom skönlitteratur Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i människors olika sätt att leva Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen bidragit till att Du fått ökad förståelse och respekt för andra människors kulturer, dvs. värderingar och sätt att leva? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende ökad respekt och förståelse för andra människor genom soundervisningen Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom svenskämnet Att alla elever har sådana kunskaper i det svenska språket att han eller hon kan delta i samtal och diskussioner Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan Har Du lärt dig att argumentera för din sak eller åsikt i en diskussion?..301 Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende om eleven har sådana kunskaper i svenska språket att den kan delta i samtal och diskussioner och om eleven upplever att den lärt sig att argumentera Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever känner att de kan påverka i samhället x

19 Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad deltar Du i diskussioner och argumenterar för dina åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att kunna påverka i samhället och deltagande i diskussioner Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever har respekt för andras åsikter Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad accepterar Du andras åsikter? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende att ha... respekt för andras åsikter 308 Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att alla elever tar avstånd från förtryck av människor Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad har undervisningen i SO bidragit till att Du tar avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt? Tabell Samband mellan instämmande i mål och läranderesultat avseende att ta avstånd från att människor behandlas på ett kränkande sätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt mål inom so-ämnena Att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till olika informationskällor, som t ex dagstidningar, nyhetsrapporteringar och Internet? Tabell Hur eleverna uppfattar läranderesultatet avseende frågan I vilken grad är Du kritisk och ifrågasättande då Du läser och använder material från olika källor, som t ex Internet? Tabell Samband mellan instämmelse i mål och läranderesultat avseende kritiskt förhållningssätt Tabell I vilken utsträckning eleverna instämmer i att det är ett viktigt att alla elever har goda kunskaper i svenska då de lämnar grundskolan Tabell Betyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska vårterminen Tabell Elevens betyg på nationella provet i svenska jämfört med elevens slutbetyg i svenska som andraspråk vårterminen Tabell Samband mellan instämmelse i målet goda kunskaper i svenska och slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk Tabell Elevernas inställning till att modersmålet är ett frivilligt ämne för elever som inte har svenska som modersmål xi

20 Tabell Elevernas inställning till att modersmålsundervisningen skall ligga utanför skoltid Figurförteckning Figur 3. 1 Relationen mellan didaktikens två komponenter. Efter Englund 1996b, s. 26, 1998b, s Figur Cummins dubbla isberg som illustration av tvåspråkig utveckling. Fritt efter Cummins, 1996 och Øzerk, 1998b Figur Förhållandet mellan de två språkvarianterna vardagligt språk och fackspråk. Källa: Øzerk (1995a, s. 48. min översättning) Figur Cirkulärt tänkande kring förhållandet mellan utveckling i andraspråket och utveckling i ämnena (Øzerk, 1992d s. 76, min översättning)...65 Figur Modellmatris för att belysa hem-skola förhållandet med utgångspunkt i Hoëms socialisationsmodell och Goodlads modell för läroplanskategorier. Talen i matrisens rutor hänvisar till läroplanens fem framträdelseformer och bokstäverna hänvisar till hemmets/föräldrarnas värde- och intressemässiga förhållande till den aktuella läroplanen (Øzerk, 1992a, s. 155) Tabell Formuleringar i kursplanerna som särskiljer olika elevgrupper xii

21 Förord Äntligen! Äntligen är ett ord som ganska väl fångar vad jag känner just nu. Färden i riktning mot en doktorsexamen har stundtals känts lång och det är skönt att vara framme vid målet. Även om det funnits stunder då jag undrat om jag någonsin skulle bli klar och trots allt slit så ångrar jag inte att jag tog chansen när professor Henning Johansson startade landets första forskarutbildning i lärande. Därigenom träffade jag samtidigt 29 andra forskarstuderande. I början av forskarutbildningen var alla ni som jag träffade i Luleå mycket betydelsefulla. Inte minst bidrog postseminarierna på hotell Max till att göra de långa resorna mindre betungande. Tack för att jag fick lära känna er och för att ni delade med er av kunskaper och erfarenheter. Och tack för alla skratt! Att skriva en avhandling är aldrig enbart, eller ens huvudsakligen, en individuell process. Därför ett stort tack till alla ni som på olika sätt lotsat mig mot målet! Detta tack riktar sig till arbetskamrater, vänner och administrativ personal som på olika sätt bidragit till att jag kommit ända till mål. Ingen nämnd och ingen glömd! Några personer vill jag särskilt omnämna. Mitt första tack går till Henning som startade forskarutbildningen i lärande. Du Henning har dessutom varit betydelsefull för mig på grund av ditt starka engagemang för språk- och minoritetsfrågor. Det var ingen tillfällighet att jag sökte just forskarutbildningen i Luleå. Tack Henning för att du gav mig möjlighet att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa de interkulturella frågorna. Utan handledning klarar man inte av att skriva en avhandling. Därför har professor Kamil Øzerk varit mycket viktig för mig. Kamil som utan att egentligen veta någonting om mig tackade ja på min och Hennings förfrågan om han ville vara min handledare. Enligt min uppfattning är vår handledardoktorandrelation ett exempel på att förståelse och lärande över kulturgränser inte bara är möjliga utan också berikande och att ett gemensamt intresse betyder mer än eventuella skillnader. Vi har inte träffats så ofta, men det har varit intensivt, roligt och lärorikt de gånger vi gjort det. Däremot har vi kommunicerat mycket. Det är många megabyte och kilon papper som förflyttat sig över nationsgränserna. Tack Kamil för dina goda råd och din omtanke om mig! Jag hoppas att vårt samarbete fortsätter. Att du Karin Taube kom till vår institution känns som en välgärning för mig och mitt avhandlingsskrivande. Under det sista året har du varit en mycket god samtalspartner, som dessutom kommit med mycket konstruktiv kritik på min text. Tack för att du peppat mig och ingjutit nytt mod när jag varit trött och less! 1

22 Även du Anders Olofsson är värd en eloge, även om du ibland pressat mig hårt. Tack för att du trott på mig och i slutfasen befriat mig från undervisning och andra uppdrag som skulle tagit dyrbar tid från mitt avhandlingsskrivande. En person som varit mycket betydelsefull under avhandlingsarbetet är du Ann-Kristin, kollega och vän, som läst, läst och åter läst mina texter och kommit med konstruktiv kritik samt med falkblick återbördat borttappade bokstäver och komman. Vi har ofta skämtat om att vi skrivit varandras avhandlingar, blinda för våra egna tillkortakommanden, och jag tackar dig för Ditt bidrag till min. Det bidraget har varit ovärderligt, liksom din vänskap. I slutfasen är ni många som kommit med konstruktiv kritik och bidragit till att avhandlingen blivit bättre. Särskilt vill jag här nämna Docent Annick Sjögren. Tack Annick för värdefulla kritiska och konstruktiva synpunkter vid mitt slutseminarium. Tack även Ola, Jimmy, Gun, Lasse, Staffan, Lena och alla ni andra. Ett stort tack också till Håkan och Marcus för era akutinsatser när avhandlingen skulle på tryck och jag och datorn inte längre förstod varandra. Ekonomi är inte heller det en oväsentlig sak när man går en forskarutbildning. Jag riktar därför även ett tack till Mitthögskolan och Institutionen för utbildningsvetenskap för det ekonomiska stödet som möjliggjort mina studier. Tack även till Nordbanken som med sitt stipendium satte en guldkant på min doktorandtillvaro. Av avgörande betydelse var att en skola så beredvilligt öppnade sina dörrar för mig. Alla ni elever som svarade på mina intervjufrågor skall ha ett stort tack för att ni ville dela med er av era tankar och erfarenheter. Utan er skulle inte denna avhandling vara möjlig. Jag är också väldigt glad för att rektor, lärare och övrig personal på skolan alltid såg till att jag kände mig välkommen. Alla samtal med er, informella i personalrummet och mer formella intervjuer, har bidragit till att jag fått en ökad förståelse för och mer kunskap om det interkulturella lärandet i praktiken. Sist men inte minst går mina tankar till min familj som stått ut med mig trots att jag i flera år varit mer än vanligt osocial och frånvarande. Jag hoppas att en god måltid och välbehövlig ledighet får avsluta dessa för oss alla så slitsamma, men för mig också så givande, år. Tyvärr kan jag inte dela glädjen med mina föräldrar. Ni finns dock i mina tankar eftersom ni alltid trodde på mig och inpräntade att jag kan om jag vill trots att ni själva aldrig fick någon utbildning utöver folkskola. Härnösand oktober 2003 Monica Eklund 2

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Varför Interkulturell?

Varför Interkulturell? Varför Interkulturell? Interkulturell betonar interaktionen mellan människor. Interkulturellt lärande och interkulturell undervisning syftar till att skapa broar och öka förståelse mellan människor. Däremot

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen

Läs mer

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje

Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Dennis Groth, fil.dr, Luleå Tekniska Universitet, afdeling for Pædagogik, Sverige Det är viktigt att eleven i skolan kan känna lärandets glädje Artiklen beskriver hvordan elever i Sverige, oplever den

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Arbetsplan för Galaxens fritidshem Färgelanda Kommun Arbetsplan för Galaxens fritidshem Valboskolan Valboskolans fritidshems vision: Vi vill skapa ett gott klimat där barnen kan utvecklas, känna trygghet och harmoni och bli empatiska människor.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Contact by

Contact by SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Regionförvaltningsverket Den 27 oktober 2016, Åbo Professor Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2016-10-27 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Date: Beginning of September - Beginning of January

Date: Beginning of September - Beginning of January SSA121 - Swedish as a Second Language, 1-10 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa121.html Code: SSA121 Date: Beginning of September - Beginning of January Name:

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt

Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer