Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige"

Transkript

1 Effekter av högskolenära stöd till nyföretagande i Västsverige Vad hände sen? En uppföljning av företag startade mellan Aspgren Ledarresurs AB AMR ArtMediaResearch AB

2 2

3 Förord Att kunna mäta effekter av offentliga satsningar för hållbar tillväxt har blivit allt viktigare. Detta gäller såväl effekter av behovsmotiverad forskning som av stöd till kommersialisering av högskolans kunskaper i nya växande företag. Det är dock förknippat med svårigheter att mäta ekonomiska effekter, bland annat därför att betydande effekter ofta blir synliga först efter lång tid samt att orsakssamband är synnerligen komplexa varvid det är svårt eller rent av omöjligt att hänföra erhållna effekter till enskilda insatser. VINNOVA och Teknikbrostiftelsen i Göteborg (nu en del av Innovationsbron) genomförde 2004 en kartläggning och analys av de företag som skapats med stöd från det högskolenära stödsystemet för nyföretagande i Västsverige. Total studerades 198 företag tillkomna under perioden Begränsningen med studien var att man inte hade möjlighet att följa företagen under en längre tidsperiod de nyaste av företagen hade bara funnits något år när studien genomfördes. Föreliggande uppföljning, som genomförts på uppdrag av Västra Götalandsregionen, utgår från resultaten av 2004 års studie. Med utgångspunkt i samma population företag analyseras dessa under en längre tidsperiod, nu fram till Härmed ges helt andra möjligheter att titta på såväl företagstillväxt som överlevnadsgrad. Uppföljningen har genomförts av Anna Aspgren, Aspgren Ledarresurs AB och Lars Olsson, AMR ArtMediaResearch AB. Projektledare för den tidigare studien från 2004 som i valda delar ingår i denna rapport var Lars Olsson, då verksam på VINNOVA. Övriga projektdeltagare då var Marie Ivarsson vid Teknikbrostiftelsen i Göteborg, Oscar Sandblom vid analysföretaget Infokus Business Intelligence AB och Jonny Ullström, VINNOVA. Ett stort tack riktas till de företag som svarat på enkäten samt till de personer vid universitet och högskolor, inkubatorer, holdingbolag, organisationer och myndigheter som bidragit med data och värdefulla synpunkter. Göteborg, november 2012 Mats Granér Västra Götalandsregionen 3

4 Sammanfattning och slutsatser Rapporten har den dubbla ambitionen att dels analysera de effekter i form av nya företag som inkubatorer, holdingbolag och andra organisationer bidragit till, dels att vidareutveckla metoderna för att mäta dessa effekter. Aspekter som en effektanalys ytterst vill komma åt är det egentliga värdeskapandet i och kring företagen. Genom föreliggande uppföljning av en studie som genomfördes 2004 analyseras ett längre tidsperspektiv på företagstillväxt och lönsamhet. När det gäller frågan om det är motiverat med offentligt stöd till nya företag är det, utöver en analys av företagens bidrag till tillväxt i Sverige, givetvis centralt att undersöka hur företagen upplevt stödet från stödorganisationerna. Resultaten av studien kan i punktform sammanfattas enligt följande: 198 företag har startats eller utvecklats med stöd från organisationerna under perioden initialt var överlevnadsgraden bland företagen hög procent av de företag som inkubatorer med flera organisationer hjälpt fram fanns kvar 2003 i det längre tidsperspektivet till 2010 är cirka 50 procent av företagen aktiva, övriga är vilande eller avvecklade år 2003 hade företagen totalt 825 anställda 2010 är antalet anställda drygt 1200 antalet företag med mer än 20 anställda 2010 är 15 stycken varav 6 företag har mer än 50 anställda och 3 företag har mer än 100 anställda för att teknik- och forskningsbaserade företag skall ha egna resurser för utvecklingsarbete behöver de ha en omsättning på minst 1,5 miljoner per anställd omkring 20 företag når denna nivå företagen hade 2003 totalt drygt 600 miljoner kronor i omsättning motsvarande siffra för 2010 är drygt 1,4 miljarder kronor branschmässigt utgör informations- och kommunikationsteknik den största andelen med 32 procent följt av Life Science 15 procent, konsultföretag 15 procent och tillverkning 11 procent 84 procent av företagen angav 2003 att man hade ambition att växa 4

5 60 procent av företagen har kunder utomlands 2003 drygt 60 procent av grundarna hade anställning eller studier vid universitet/högskola som sysselsättning närmast före företagsstart 25 procent av företagen karaktäriseras som forskningsbaserade medan 49 procent anger att forskning vid universitet/högskola varit en viktig idé-/kunskapskälla företag med både kvinnor och män bland grundarna (könsblandade grundarteam) växte 2003 i högre grad än företag med enbart män i grundarteamet bland teknik-/forskningsbaserade företag i undersökningen har flera uppmärksammade uppköp gjorts av utländska företag; i vissa fall leder detta till fler arbetstillfällen i Sverige, i andra fall har frigjorda resurser i form av kapital eller kompetens (teknisk såväl som entreprenörskapskompetens) resulterat i skapandet av ytterligare nya företag. Beträffande stödorganisationernas nytta i innovationssystemet konstateras följande: stödorganisationerna tillmäts i de flesta fall stor betydelse av företagen bland de mest framgångsrika bolagen 2010 (mätt i antalet anställda respektive nettoomsättning) kommer en majoritet från inkubatorer som största offentlig finansiär av det västsvenska stödsystemet under åren satsade dåvarande Teknikbrostiftelsen i Göteborg under denna period totalt 97 miljoner kronor i infrastruktur och ytterligare 23 miljoner kronor direkt till företagen i försådd/såddkapital. Västra Götalandsregionens stöd från det att regionen bildades 1999 och fram till och med 2003 uppgick till 18 miljoner för infrastruktur och närmare 33 miljoner i såddfinansiering. 963 miljoner kronor i återbäring till det offentliga (skatter och sociala avgifter) sammantaget för åren motsvarande siffra för ett enskilt år 2010 är 400 miljoner kronor till år 2003 noteras 1090 miljoner kronor i attraherat kapital varav 1014 miljoner i privat och 76 miljoner i offentligt kapital. 5

6 Hur skall då dessa resultat tolkas? Vi tolkar resultaten positivt, särskilt i relation till frågan om det är motiverat med offentligt stöd till högskolerelaterat nyföretagande. Som siffrorna ovan visar har en mängd företag startats med stöd från organisationerna och medan vissa försvinner efter en tid så uppvisar andra god tillväxt. När företag sålts till utländska ägare har detta resulterat i resursströmmar som gett näring åt systemet. Ett måhända förenklat mått men hur som helst värt att notera är att inbetalda löneskatter/avgifter från företagen med god marginal överstiger den offentliga insatsen i innovationssystemet. Å andra sidan kan det invändas att personer verksamma i dessa företag skulle arbetat någon annanstans om inte företagen funnits och även där skapat nytta och betalt skatt. Denna typ av resonemang bör vidareutvecklas i framtida studier. När det gäller utveckling av analysmetoder så kan vi konstatera att det är värdefullt att kunna ha en mix av kvalitativa och kvantitativa faktorer. Genom att relatera företagsdata över tiden till enkätsvar kan intressanta samband utforskas. Utöver de metoder som tillämpats här har också ett antal alternativa ansatser identifierats. Dessa bör beaktas i framtida uppföljningar för att skapa en bättre förståelse för hur högskolenära nyföretagande utvecklas: studera företag som avvecklats vilka svårigheter man mött och hur kunskap sedan kommit till användning i nya företag och situationer följa entreprenörernas karriärer flödet av kompetenser studera framgångsrika företag vad man gjorde rätt genus- och jämställdhetsaspekter på innovation och tillväxt i företag hur små företag arbetar i nätverk med andra företag analysera de effekter företagen bidrar till hos kundföretag. I ett vidare perspektiv väcker föreliggande analys frågor om vilka vägval som offentliga såväl som privata aktörer ställs inför då man vill stödja framväxten av nya företag som kan ge hållbar tillväxt i Sverige. Vi kan konstatera att ett 20-tal bolag i studien uppvisar en tillfredställande tillväxt. Dessa utgör 10 procent av alla de bolag som startats, en siffra som ofta även används av företrädare för inkubatorer och Innovationsbron när de anger hur många företag som blir tillväxtbolag. Som betydande orsaker till att inte fler bolag växer sig stora anges antingen att marknaden inte fanns eller tar väldigt lång tid att nå, att idén/tjänsten/produkten inte fungerade, att det inte 6

7 gick att få tag i nödvändigt utvecklingskapital eller att det inte var rätt team/entreprenör för att utveckla idén/bolaget. Det som är svårast att bedöma är själva idén, det går oftast inte att veta innan. Lättast i någon mån är att bedöma entreprenörens förmåga, även om inte heller det är enkelt. Men en entreprenör hittar alltid en idé, en idé hittar inte alltid en entreprenör. En utmaning såväl för inkubatorerna själva som för offentliga aktörer som Innovationsbron, Västra Götalandsregionen, VINNOVA med flera är om andelen 10 procent skulle kunna ökas till kanske procent. Möjliga vägar till detta inkluderar om man kan vara mer effektiv i att satsa på rätt personer som entreprenörer och bli bättre på att stödja skapandet av bra innovativa team inom bolagen eller om svåra hinder på vägen mot framgångsrika högskolebaserade företag kan undanröjas med riktade åtgärder. En förutsättning för att eliminera eller minimera hinder är att insatserna föregås av fördjupade analyser av den verklighet som entreprenörerna möter i sin vardag. 7

8 Innehåll Sammanfattning och slutsatser Inledning Bakgrund Frågeställningar, metod och avgränsning Kvantitativ undersökning Enkätundersökning Endast aktiebolag Stödorganisationerna Företagen Antal företag och överlevnadsgrad Företagen i siffror Utvecklingen i antal anställda och lönesummor Utveckling av företagens nettoomsättning Företagens resultat Företagens skillnader i storlek, mätt i antal anställda, omsättning och omsättning per anställd Karaktärisering av företagen Företagsgrundarna Idékällor till innovationer Kvinnor och män Uppföljning Entreprenörskap är roligt Företag som blivit uppköpta System OK AB Oiido AB Tillväxtföretag några exempel Redpill Linpro AB Vehco AB Cellartis AB Stödorganisationerna Stödorganisationernas betydelse för företagen Inkubatorernas betydelse över tid Hävstång på offentliga medel Möjligheter till fördjupad förståelse av nyföretagande Studera de företag som avvecklats Följa personer genom karriären Studera framgångsrika företag Genus- och jämställdhetsaspekter på nyföretagande Att se längre än bara till antal anställda arbete i nätverk

9 4.6 Företagens effekter hos kundföretag Referenser Appendix enkät

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Föreliggande studie syftar till att mäta effekter av det högskolenära stödsystemet för innovations- och företagsutveckling i Västsverige genom att fokusera på de företag som skapats. Detta är värdefullt som underlag för framtida insatser. Syftet är också att bidra till att utveckla kunskap om metoder för effektutvärderingar. De stödorganisationer som avses är inkubatorer, holdingbolag och andra aktörer som arbetar med att ge stöd till nyföretagande. Ett lärande innovationssystem kräver kontinuerliga uppföljningar, utvärderingar och effektmätningar för att utvecklas. I detta sammanhang är indikatorer på viktiga resultatvariabler och kritiska faktorer av central betydelse. Därtill kommer ökade krav från statsmaktens sida att kunna mäta effekter av skattefinansierade offentliga satsningar för hållbar tillväxt. Detta gäller såväl effekter av behovsmotiverad forskning som av stöd till kommersialisering av högskolans kunskaper i nya växande företag. Det är dock förknippat med svårigheter att mäta ekonomiska effekter, bland annat därför att betydande effekter ofta blir synliga först efter lång tid samt att orsakssamband är synnerligen komplexa varvid det är svårt eller rent av omöjligt att hänföra erhållna effekter till enskilda insatser. År 2004 genomförde VINNOVA tillsammans med dåvarande Teknikbrostiftelsen i Göteborg en kartläggning och analys av de aktiebolag som startats från mitten av 1990-talet och fram till 2003 med stöd från systemet, totalt 198 aktiebolag. Företagen studerades dels med ekonomiska mätetal såsom antal anställda, omsättning, med mera, dels med kvalitativa frågeställningar genom en enkät dessa frågor berörde tillväxtambitioner, tillgång på riskkapital, kundrelationer, immaterialrätt, könssammansättning i ledningen, utbildningsnivå, idékällor till innovation samt en värdering av hur viktiga stödorganisationerna varit och på vilket sätt. Dessa kvalitativa svar relaterades sedan till ekonomiska data, bland annat konstaterade studien att företag med både kvinnor och män bland grundarna växte i högre utsträckning än företag med enbart män i grundarteamet. Begränsningen med studien från 2004 var att man inte hade möjlighet att följa företagen under en längre period de nyaste av företagen hade bara funnits något år när studien genomfördes. Teknik- och forskningsbaserade företag, särskilt inom branscher som bioteknik eller biomedicin, kan behöva lång tid, kanske 5 till 10 år, innan man uppnår lönsamhet. 10

11 Föreliggande projekt studerar samma population företag som 2004-års studie men har möjlighet att addera ett längre tidsperspektiv. Härmed ges helt andra möjligheter att titta på såväl företagstillväxt som överlevnadsgrad. Analysen inkluderar resultaten från 2004 som visar hur företagen som då var relativt nystartade upplevde stödstrukturen. Detta relateras sedan till ekonomiska data för perioden Till detta adderas fallstudier med några framgångsrika företag för att se hur de utvecklats. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att Sweco Eurofutures AB genomfört en effektutvärdering som publicerades 2011 av såddfinansiering och stödet till inkubatorer i Västra Götalandsregionen. * Trots vissa likheter i enkätfrågor och tillvägagångssätt har vi valt att inte göra några jämförelser med Swecos analys då denna på viktiga punkter skiljer sig från vår studie såväl med avseende på metodansats som population av företag och tidsperspektiv. 1.2 Frågeställningar, metod och avgränsning Då föreliggande studie har det dubbla syftet att både säga något om hur berörda företag utvecklats över tiden och att utveckla metodiken för att mäta effekter av de stödstrukturer runt högskolan som skall stödja framväxten av nya företag så har ambitionen varit att gå längre än till de traditionella företagsekonomiska mått som återfinns i företagens årsredovisningar. Dessa mått skall givetvis vara med men kompletteras med andra såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter Kvantitativ undersökning Bland de kvantitativa parametrar som medtagits i denna studie märks: företagens omsättning företagens resultat antal anställda omsättning i relation till antal anställda i företaget. Med avsikt att ge en bild av dynamiken i företagen och se i vilken utsträckning de växer har data följts över tiden, från starten av aktiebolaget och fram till och med verksamhetsåret * Sweco Eurofutures AB (2011), Effektutvärdering av stödet till näringslivet genom såddfinansiering och inkubatorer, Västra Götalandsregionen, Utvärderingsrapporter 2011:01, Regional utveckling. 11

12 För att presentera vilka samhällsekonomiska effekter som skapats har även mått på återbäring till det offentliga i form av bolagsskatt, sociala avgifter och löneskatter tagits fram dels summerat för tiden samt för år Enkätundersökning För att nå en djupare förståelse för företagens initiala utveckling och drivkrafter har bolagsdata kompletterats med en enkät som genomfördes 2004 (enkäten i sin helhet finns i appendix). Bland de frågor och aspekter som adresserades i enkäten märks: den nytta företagen upplever att de haft av stödorganisationerna i olika faser av sin utveckling grundarteamens sammansätting och dessa personers bakgrund forskningsbaserade företags koppling till högskolan idékällor till innovationsverksamheten i företagen. Ett problem i enkätundersökningar är avvägningen mellan att skapa en enkät som inte är allt för betungade att svara på och ambitionen att vilja veta mycket om företagen och deras situation. Det senare fallet resulterar ofta i att man utformar en enkät med många och eventuellt också svårbesvarade frågor. De berörda företagen har givetvis fullt upp med den dagliga verksamheten vilket innebär att de kanske inte alltid prioriterar att svara på enkäter. Med det upplägg som valts erhölls i enkätstudien en svarsfrekvens på cirka 50 procent vilket får betraktas som tillfredställande. De frågor som ställts ger visserligen en ytlig bild av företagen men studien når i vissa avseenden längre än andra studier av nyföretagande. För att få en djupare kunskap om några av bolagen och hur de utvecklats fram till 2010 har vi i föreliggande studie genomfört fallstudier av enskilda företag där intervjuer med nyckelpersoner i och kring företagen tillför värdefull kunskap Endast aktiebolag Studien har enbart inriktats på aktiebolag och de som medtagits är de som bildades/utvecklades under perioden Denna avgränsning innebär att de aktiebolag som startats men upphört före december 2003 ej är medtagna, det rör sig dock om en mindre andel företag. Det viktigaste skälet till att begränsa studien till enbart aktiebolag är att vi primärt är intresserade av teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag och att dessa vanligen väljer aktiebolagsformen även om de kanske inledningsvis bedriver verksamheten i form av enskild firma eller handelsbolag. Det är 12

13 dock viktigt notera att flera av stödorganisationerna bidrar till att det skapas en stor mängd enskilda firmor och handelsbolag, ofta startade av studenter. År 2004 bestod den studerade populationen av 198 aktiebolag, företag som startats eller fått betydande stöd, från någon av de högskolenära stödorganisationerna under åren De data som ligger till grund för uppföljningen har tagits från bolagsverket. Siffrorna från har dragits ut under 2005 och siffror för 2010 har begärts ut Därmed har vi fått med data för samtliga bolag från 2010 (även de med brutet räkenskapsår) förutsatt att bolagen redovisat enligt de lagar och regler som gäller. I den lista som togs fram fanns endast 176 bolag av 198 kvar. 22 bolag hade då avregistrerats i bolagsverket, av dessa har 2 bolag köpts upp eller fusionerat och 20 stycken har gått i konkurs eller avvecklats. Utöver data från bolagsverket har även data från Fokus Analys, Innovationsbrons och Västra Götalandsregionens system för uppföljning av inkubatorer, använts Stödorganisationerna Studien har medtagit företag som fått stöd från stödorganisationer inom eller i anslutning till universitet och högskolor i Västsverige. De organisationer som inkluderades i undersökningen var: Drivhuset i Göteborg (stöd till 24 företag) Chalmers Entreprenörskola; nu kopplad till Encubator (26) Chalmers Innovation (42) AB Chalmersinvest (28) Föreningen Framtidens Företag (27) GU Affärsutveckling; nu Forsknings & Innovationsservice (15) GU Holding AB (22) Gothia Science Park, Skövde (13) Innovationsgruppen vid Högskolan i Halmstad (10) Högskolan i Halmstads Utvecklingsaktiebolag; HHUAB (10) Inova, Karlstads universitet (9) Venture Cup Väst (70) 13

14 Dessa organisationers målsättning är att fler livskraftiga företag ska startas och de ger i olika omfattning individer (studenter, forskare) och nystartade företag stöd med rådgivning, affärsutveckling, infrastruktur och finansiering. Studien har inkluderat de företag som organisationerna angett som resultat av sin verksamhet och som således har startats eller utvecklats med aktivt stöd från organisationerna i de högskolenära systemen för innovations- och företagsutveckling. Antalet företag i denna studie som respektive organisation hjälpt fram anges inom parentes ovan. Notera att ett och samma företag i vissa fall fått stöd från mer än en organisation, 30 procent av företagen har fått hjälp av två eller fler organisationer. I några fall har företag kunnat tillgodogöra sig stödet från hela fem stödorganisationer. I studien ingår 13 företag som startats före 1994 men medtagits just för att de efter detta årtal fått betydelsefullt stöd från vissa av organisationerna. 14

15 2 Företagen I det följande presenteras uppgifter om företagen dels avseende perioden , dels hur de fortsatt att utvecklas Analysen grundar sig både på den enkät som genomfördes 2004 och på uppgifter om företagen som finns tillgänglig i databaser med uppgifter fram till och med Antal företag och överlevnadsgrad Antalet aktiebolag som under perioden fram till och med 2003 startades med starkare eller svagare kopplingar till organisationerna i det högskolenära innovationssystemet är som tidigare nämnts 198 stycken. Fördelning av företagsstarter per år visas i diagram Diagram 1. Företagens startår för de företag som startats med stöd av det högskolenära stödsystemet Eftersom analysen inkluderar de företag som bildats med hjälp av innovationssystemet är uppgången i företagsstarter från 1997 och framåt, naturlig. De flesta organisationer inom systemet startade sin verksamhet under senare delen av 1990-talet. Det kan konstateras att det stora flertalet av företagen i studien har tillkommit mellan 1999 och

16 Efter 2003 har inte fler bolag tillkommit som ger underlag till denna studie, antalet företag med uppföljningsbara data har därefter minskat på grund av att företag köpts upp, fusionerat, lagts ner eller blivit vilande. En viktig fråga i uppföljningar av nya företag är i vilken grad dessa överlever. I 2004 års studie konstaterades att överlevnadsgraden fram till dess var förhållandevis god. Berörda inkubatorer och andra stödorganisationer angav att det stora flertalet aktiebolag man hjälpt fram hade överlevt och var verksamma i slutet av år 2003 i snitt rörde det sig om mellan procent av företagen beroende på vilken stödorganisation som tillfrågades. Exakta siffror för överlevnadsgraden de första åren saknas här eftersom denna studie endast har tagit med de 198 företag som bildats under perioden och som fortfarande var aktiva under När vi nu följer företagen under perioden kan vi konstatera att av de ursprungliga 198 bolagen var år 2010 cirka 50 procent (98 stycken) aktiva med i huvudsak ursprungliga ägare och inriktning. Att företagen är aktiva är ett mer relevant mått på överlevnadsgrad än att bara titta på om bolagen finns kvar som organisationsnummer. Det kan dock noteras att 30 procent av företagen har upphört eller gått i konkurs, en mindre del är vilande och 13 procent av bolagen har köpts upp eller fusionerar och av dessa har majoriteten även avvecklats, se diagram 2 nedan. 30% 49% Aktiva bolag Vilande bolag Sammanslagning/Uppköp Upphört/Konkurs 13% 7% Diagram 2. Andel aktiva bolag, vilande bolag, bolag som köpts upp eller fusionerats samt andel bolag som upphört, avvecklats eller gått i konkurs, i procent av den totala populationen om 198 bolag. Diagrammet visar läget

17 Diagram 3 ger en bild av hur företagspopulationen förändrats under åren och visar därmed hur antalet företag, som finns bakom de siffror som visas framöver, har minskat. När våra uppföljningsdata togs ut 2010 fanns det 22 företag som avregistrerats. Därutöver finns det företag som inte lämnat in årsredovisning eller som helt saknar omsättning och anställda. Majoriteten av de företag som inte lämnat in årsredovisning eller saknar omsättning har gått i konkurs eller avvecklats. Det finns enstaka exempel på företag som varit vilande men sedan startats upp igen med samma eller något förändrad inriktning Utan omsättning Bokslut saknas Avregistrerade bolag Diagram 3. Antal företag som avregistrerats, respektive för varje år inte lämnat in något bokslut eller rapporterat att företagets omsättning och antal anställda varit noll. Not. Att antalet företag som saknar bokslut för 2004 är större än antalet för 2003 beror på att vissa företag startade 2003 har haft förlängt verksamhetsår, verksamheten 2004 ingår därför i bokslut inlämnat Om vi begränsar överlevnadsanalysen och bara tittar på de 97 företag som vuxit fram med stöd i inkubatorer i Västra Götaland * så kan vi konstatera att * De inkubatorer i Västra Götaland som bidragit till dessa företags utveckling är GU Holding (16 företag), Chalmers Innovation (41), Föreningen Framtidens företag (27), Gothia Science Park (7) och Encubator (16). 10 av bolagen har suttit på mer än en inkubator, vanligast att de först är på Encubator och sedan gått vidare till Chalmers Innovation eller GU Holding. 17

18 överlevnadsgraden för denna grupp är högre än för totalen (58 procent). Även andelen uppköp/fusioner är högre (16 procent), väldigt få bolag är vilande och andelen konkurser i denna grupp ligger på 20 procent. Antal bolag från inkubatorer i VGR (st) Andel aktiva bolag Andel vilande bolag Andel Sammanslagning /Uppköp Andel Upphört/ Konkurs 97 58% 4% 16% 20% Tabell 1. Utvecklingen för bolagen som suttit på en inkubator. 18

19 2.2 Företagen i siffror För att visa företagens utveckling över åren har vi tagit fram data på antalet anställda, lönesummor, omsättning och resultat. När det gäller ekonomiska mätetal redovisar vi här de faktiska siffrorna, hänsyn till inflationen, som i Sverige under perioden har varit knappt 2 procent per år, har inte tagits Utvecklingen i antal anställda och lönesummor Att skapa sysselsättning är en av drivkrafterna till att offentliga medel används till att stödja nystartade företag, antingen direkt genom olika typer av bidrag eller indirekt genom stöd till organisationer som sedan stödjer företagen. Diagram 4 visar hur det sammanlagda antalet anställda och den sammanlagda totala lönesumman vuxit för företagen från 1994 till Ökningen ser kraftig ut, men notera att detta handlar om en växande population företag. Med totala lönesumman avses löner till anställda samt löner och ersättning till VD och styrelse Anställda Löner Mkr Diagram 4. Sammanlagt antal anställda och totala löner per år i ett växande antal företag I diagram 5 visas samma data men nu för en konstant, men i praktiken minskande, population om 176 företag; 22 bolag av de ursprungliga

20 hade avregistrerats när våra uppföljningsdata togs fram i mars 2010, utöver detta fördubblas antalet inaktiva bolag från ca 35 bolag 2005 till drygt 70 bolag 2010, se diagram 3. Nedgången från 2009 till 2010 handlar i stort sett enbart om ett företag, ett teknikkonsultföretag som minskat från 286 anställda till 112. Bolaget bytte sedan ägare under Anställda Löner Mkr Diagram 5. Sammanlagt antal anställda och totala löner per år , för 176 företag, i praktiken en minskande population, se diagram Utveckling av företagens nettoomsättning För att visa företagens utveckling i ekonomiska termer genom åren redovisar vi nedan företagens sammanlagda nettoomsättning. Diagram 6 visar hur den ökar från 1994 till Denna ökning beror dels på tillväxt i ett antal företag men framförallt på att en växande population företag ingår. 20

21 Diagram 6. Sammanlagd nettoomsättning per bokslutsår för åren i ett växande antal företag. I diagram 7 beskrivs bolagens sammanlagda omsättning för åren 2004 till Detta är data för en konstant population av 176 företag. Minskningen i nettoomsättning från 2009 till 2010 beror i stort på ett enskilt företag som stod för minskningen i antal anställda mellan dessa år. Bolaget sänkte mellan 2009 och 2010 sin nettoomsättning med nästan 180 miljoner kronor. Andra företag har ökat sin omsättning så den sammanlagda minskningen mellan dessa båda år stannar på 70 miljoner kronor Omsättning Mkr Diagram 7. Sammanlagd nettoomsättning per bokslutsår för åren , avser 176 företag, i praktiken en minskande population, se diagram 3. 21

22 2.2.3 Företagens resultat Utifrån företagens resultatsiffror kan det vara svårt att tolka hur väl företaget utvecklas. De företag vi tittar på här är inom olika branscher och av olika typer. En del bolag bygger på forskningsresultat som skall vidareutvecklas innan företaget når en marknad och kan skapa lönsamhet. Denna typ av bolag visar minusresultat under många år och har också ett stort behov av kapitaltillskott. I diagram 8 visas antal företag med positivt respektive negativt resultat under åren Den resultatsiffra som vi utgått från är resultat före skatt, avskrivningar och räntor, i analystermer kallad EBITDA. Båda kurvorna går nedåt eftersom vi i praktiken tittar på ett minskande antal företag eftersom antalet inaktiva bolag ökar över åren, se diagram 3. Antalet bolag med negativt resultat pendlar från år 2006 kring 50 stycken, av dessa bolag har ungefär hälften ett negativt resultat på mer än en miljon kronor, årligen har 3-5 bolag ett negativ resultat på mer än -10 Mkr. Här återfinner vi ett antal forskningsbaserade bolag som ännu inte nått en större marknad och där utvecklingskostnaderna fortfarande är höga. Dessa bolag har ett fortsatt behov av kapitaltillskott från sina ägare. När det gäller företagen med positivt resultat har ett fåtal (som mest 4 stycken) mer än 10 Mkr i rörelseresultat. Omkring 20 företag har ett rörelseresultat på mer än 1 Mkr per år pos res neg res Diagram 8. Antal företag med positivt respektive negativt rörelseresultat (EBITDA) av totat 176 företag, i praktiken en minskande population, se diagram 3. 22

23 2.2.4 Företagens skillnader i storlek, mätt i antal anställda, omsättning och omsättning per anställd De undersökta företagen är olika stora och uppvisar skillnader i tillväxttakt. I de följande diagrammen visas hur företagen fördelas i olika storleksgrupper mätt i antal anställda, nettoomsättning samt i omsättning per anställd. Diagram 9 beskriver fördelningen av företag mätt i antal anställda och hur denna fördelning förändras genom åren. Den översta kurvan visar antal företag som redovisar minst 1 anställd. De övriga kurvorna visar sedan vilka av dessa företag som har minst 5 anställda, minst 10 anställda samt antal företag med minst 20 anställda. Det går här tydligt att se att antalet företag med minst 20 anställda är begränsat år 2010 rörde det sig om 15 företag, och av dessa hade 6 företag mer än 50 anställda, och endast 3 företag har mer än 100 anställda Antal företag med minst 1 anställd Varav 5 eller fler anställda Varav 10 eller fler anställda Varav 20 eller fler anställda Diagram 9. Företagens storlek uppdelat i antal anställda, diagrammet innehåller endast de företag, av de 176, som har minst en anställd. I diagram 10 beskrivs skillnaden i storlek på företagen när det gäller nettoomsättningen. Majoriteten av de 176 bolagen har en årlig nettoomsättning som understiger 1 miljon kronor. Den översta kurvan visar antalet företag med en årlig omsättning på mer än en miljon kronor, de övriga kurvorna visar vilka av dessa företag som omsätter mer än 10 miljon respektive mer än 50 miljoner kronor. År 2010 var detta totalt 6 företag 23

24 varav 4 omsatte mer än 100 miljoner kronor. Företaget med högst omsättning låg på en omsättning av drygt 200 miljoner kronor Antal företag med omsättning > 1Mkr Varav omsättning > 10 Mkr Varav omsättning > 50 Mkr Diagram 10. Bolagens storlek fördelat på nettoomsättning per bokslutsår. Diagrammet innehåller endast de företag, av de 176, som har en nettoomsättning på över en miljon kr per år. Diagram 11 visar fördelningen av företag efter omsättning per anställd. Detta mätetal är intressant eftersom det säger något om företagets möjligheter att betala anständiga löner samt bedriva egenfinansierad utveckling. Som tumregel brukar anges att ett företag bör omsätta närmare 1 miljon kronor per anställd för att kunna betala rimliga löner samt täcka lokalkostnader och viss utveckling. För att ett företag skall ha möjlighet att i mer betydande omfattning bedriva egenfinansierad utveckling behöver omsättning per anställd vara närmare 1,5 miljoner kronor. Den översta kurvan visar här antalet företag av de totala 176 som omsätter mer än en halv miljon kronor per anställd. Därunder visas hur många av dessa som omsätter mer än 1 miljon kronor per anställd respektive hur många som omsätter mer än 1,5 miljoner kronor per anställd. För 2010 är detta totalt 19 företag. 24

25 Företag med omsättning/anställd > 0,5 Mkr Varav omsättning/anställd > 1 Mkr Varav omsättning/anställd > 1,5 Mkr Diagram 11. Företagen uppdelat efter omsättning per anställd. Diagrammet innehåller endast de företag, av de 176, som har en nettoomsättning per anställd som överstiger 0,5 miljoner kronor per år. 25

26 2.3 Karaktärisering av företagen När det gäller frågan vilka verksamhetsområden eller branscher företagen är verksamma inom kan det konstateras att den dominerande är Informationsoch kommunikationsteknik (IKT) som utgör 32 procent. Därefter följer Life Science med 15 procent som inkluderar bioteknik och medicinsk teknik. En lika stor andel 15 procent utgör också konsultföretagen om man lägger ihop tekniska konsulter och organisationskonsulter. Företag som betecknas som FoU -bolag är bolag som angett att de har som enda syfte att bedriva forskning och utveckling, en del av dem är uppbyggda kring ett patent som de försöker vidareutveckla, andra är tätt knutna till högskolor med syfte att förvalta patent och stödja forskning och utveckling. Informations- och kommunikationsteknik 7% Life Science 5% 8% 32% Tillverkning Organisationskonsult 7% Teknisk konsult 6% Marknadsföring FoU 9% 11% 15% Övrigt Uppgift saknas Diagram 12. Andel företag efter bransch/verksamhetsområde Enkätstudien från 2004 ger ytterligare information om företagen: När det gäller frågan om man huvudsakligen tillhandahåller produkter eller tjänster så kan det konstateras att den kategori som flest företag ansåg sig tillhöra var I huvudsak tjänstebaserade företag. Dessa utgjorde 44 procent mot 33 procent för I huvudsak produktbaserade. De resterande, 23 procent, har en mix av tjänster och produkter. Enkäten ställde också frågan om företaget hade tillväxtambitioner eller var inriktade på att bedriva en verksamhet med bara några anställda. Som 26

27 framgår av tabellen nedan så angav flertalet företag, 84 procent, att de hade ambitionen att växa, och av dessa var det något fler som hoppades kunna växa snabbt än som ansåg att en mera återhållsam tillväxttakt skulle vara att föredra. Den höga andelen är kanske inte förvånande då de flesta stödorganisationer har som ambition att endast stödja tillväxtföretag. Endast 8 procent sa sig sakna ambition att växa. Ambitionen med företagen Andel Tillväxtföretag med ambition att växa snabbt 46% Tillväxtföretag med ambition att växa sakta men säkert 38% Levebrödsföretag, dvs. företag med ambition att utgöra grundares 6% huvudsakliga försörjning men utan ambition att växa Bisyssloföretag, dvs. företag som utgör grundares bisyssla (delförsörjning) 2% och utan ambition att växa Annat 7% Totalt 100% Tabell 2. Tillväxtambition bland företagen 2004 När det gäller företagens ursprung så angav en mindre andel, 13 procent, av företagen att de är en avknoppning från ett befintligt företag. Med detta avses att den verksamhetsidé som företaget baseras på har utvecklats hos en tidigare arbetsgivare till någon eller några av dem som startat företaget. Det rör sig här framförallt om avknoppningar från små eller medelstora företag, endast ett företag angav att man är en avknoppning från ett storföretag. Bolagen som svarade på enkäten 2004 angav att man då hade en ganska stor exponering mot andra marknader än den svenska. Av företagen var det bara 40 procent som enbart hade kunder på den svenska marknaden de övriga företagen hade antingen kunder, både i Sverige och utomlands (33 procent) eller enbart utomlands (27 procent), det vill säga att totalt 60 procent av företagen exporterade. De kunder som företagen främst vände sig till var andra företag 61 procent av företagen riktade sig huvudsakligen till storföretag och 57 procent till små och medelstora företag. Typ av kunder Andel Storföretag (> 250 anställda) 61% Små/medelstora företag (SMF; =< 250 anställda) 57% Offentlig verksamhet 21% Forskningsorganisationer 16% Slutkonsument/privatperson 13% Tabell 3. Företagens huvudsakliga kunder

28 Strax över hälften av företagen, 57 procent, angav att företaget baseras på en vara eller tjänst som var immaterialrättsligt skyddad. Sammanlagt hade företagen 119 patent, 6 mönsterskydd, 46 varumärkes skydd och 555 copyrightskydd Det kan dock noteras att en stor andel av dessa ligger på ett fåtal i undersökningen ingående bolag två bolag står tillsammans för 30 procent av patenten och ett annat bolag för drygt 70 procent av copyrightskydden. Utöver detta var det åtta företag som sökte patent när de besvarade enkäten. 2.4 Företagsgrundarna I de 96 företag som svarat på enkäten uppgick antalet grundarpersoner, det vill säga personer som var med och startade företaget, till 317 vilket innebär ett snitt på omkring tre grundare per företag. Av grundarna var 43 kvinnor och 274 män (kvinnorna utgjorde alltså 14 procent). Samtliga dessa betecknades inte som idégivare till företaget endast 14 av de 43 kvinnorna och 142 av de 274 männen. Det hade också förekommit idégivare som ej varit med och startat företaget här återfanns nio kvinnor och 28 män. När det gäller grundarpersonernas bakgrund konstaterades att huvuddelen av dessa gick grundutbildning, forskarutbildning eller hade annan anställning vid universitet eller högskola som sysselsättning närmast innan företagsstarten de som varit verksamma vid högskolan utgjorde knappt två tredjedelar (62 procent) av samtliga grundare. Andelen som angav att de varit verksamma som egenföretagare uppgick till 11 procent. En femtedel (21 procent) hade före starten av det egna företaget haft anställning i befintligt näringsliv, främst i små eller medelstora företag. Ytterst få hade arbetat vid forskningsinstitut eller i offentlig verksamhet. Bakgrund Andel Grundutbildning vid universitet/högskola 35% Forskarutbildning vid universitet/högskola 12% Anställning vid universitet/högskola (exkl. doktorander) 15% Anställning vid forskningsinstitut 2% Anställning i storföretag (> 250 anställda) 7% Anställning i litet/medelstort företag (=< 250 anställda) 14% Egen företagare 11% Anställning i offentlig verksamhet 2% Annat 2% Totalt 100% Tabell 4. Företagsgrundarnas sysselsättning närmast före företagsstart 28

29 2.5 Idékällor till innovationer Då denna studie undersöker högskolenära nyföretagande har det varit naturligt att undersöka vilken roll högskolan har spelat för de idéer som företagen bygger sin verksamhet på. Knappt hälften av företagen i enkätstudien 49 procent angav att forskning vid universitet eller högskola varit en viktig kunskaps- och idékälla till de varor eller tjänster som företaget baseras på. I knappt 30 procent av de fallen hade forskningen bedrivits i samarbete med industrin. Siffran 49 procent skall jämföras med 25 procent som karaktäriserat det egna företaget som forskningsbaserat. Uppenbarligen är idéer från forskningen centrala för många av företagens affärsidéer utan att man för den delen anser sig vara baserade på forskning. När det gäller teknikinnehåll anger 33 procent av företagen att de är att karaktärisera som teknikbaserade. Tillfrågade om på vilket sätt forskning vid universitet eller högskola varit viktig som idékälla angav man en rad olika kopplingar till exempel att företaget baserades på grundläggande forskning, på forskning i forskningsfronten, på grundares egen forskning eller andras forskning, på doktorandprojekt eller exjobb, på patenterbar teknik, att verksamheten inledningsvis hade bedrivits inom högskolan men flyttats ut i ett bolag bland annat på grund av krav på finansiering genom försäljning, offentlighetsprincipen samt godtyckligt föränderliga overheadavgifter, att forskningen bara utgjorde grundinspiration. När det gäller de resurser företagen 2004 förfogade över för innovationsverksamhet kunde konstateras att, av totalt 376 anställda, arbetade sammanlagt 363 personer 317 män och 46 kvinnor helt eller delvis med utveckling och innovationsarbete i de 95 företag som svarat på enkäten. En anledning till att det var en så pass stor andel av de anställda som var verksamma inom företagets innovations- och utvecklingsverksamhet var att företagen var förhållandevis nystartade och små och att det inte fanns en klar uppdelning mellan linje- och utvecklingsverksamhet. De främsta idékällorna för företagen när det kommer till utveckling och marknadsintroduktion av nya tjänster och produkter var främst den egna organisationen samt företagets kunder. 76 procent angav att resurser inom det egna företaget är viktiga eller mycket viktiga när det gäller att utveckla nya tjänster och produkter. Motsvarande andel som angav att kunderna är viktiga eller mycket viktiga i denna process är 84 procent. Kunderna spelar även en viktig roll i de fall företagen har ingått samarbete om att utveckla nya varor eller tjänster. I det fall detta förekommit anger 59 procent att deras kunder har haft en viktig eller mycket viktig roll i denna verksamhet. 29

30 2.6 Kvinnor och män I studien från 2004 undersöktes företagens utveckling relaterat till könssammansättningen inom företagens grundarteam. Detta gjordes med fokus på huruvida företagen hade växt i termer av omsättning och antal anställda. * Av de 95 bolag som studerades hade 27 blandkönat grundarteam, 1 bolag var bildat av bara kvinnor och 67 av bara män. Resultatet visade att företag med både kvinnor och män som grundare uppvisade större benägenhet att växa vid en jämförelse mellan könssammansättning och förmåga till företagstillväxt framkom att företag med könsblandade grundarteam växte i större utsträckning än företag med enbart män bland grundarna. Förmågan till tillväxt gällde både i termer av omsättningstillväxt samt tillväxt i antal anställda. Ett framräknat omsättningsindex för könsblandade företag angav värdet 65 att jämföras med 45 för företag med endast män bland grundarna. När det gäller index för anställningstillväxt uppvisar blandkönade bolag index 43 mot 23 för företag med enbart män bland grundarna. En sak som skiljer de företag som enbart hade män i grundarteamet från de blandkönade företagen är att de manliga företagen generellt sett hade en högre omsättning. Sett efter bokslutet för 2003 så omsatte de manliga företagen i snitt 2,7 miljoner kronor mot blandkönade företagens 1,8 miljoner kronor. Det är generellt sett enklare att uppvisa en positiv tillväxt från lägre nivåer vilket skulle kunna förklara en del av skillnaden bolagen emellan. Även i fråga om inriktning skiljer sig bolagen åt en del. Företag med endast män bland grundarna hade i högre utsträckning en ambition att växa snabbt än företag med könsblandade grundarteam. Det kan finnas en rad andra förklaringsfaktorer som förklarar skillnaden än den rent könsfördelningsmässiga. Även om resultatet skall tolkas försiktigt är det intressant att de blandkönade bolagen i studien fram till 2004 presterat bättre ur detta perspektiv. * Ett index har tagits fram baserat på andelen av de tre senaste åren före 2004 som företaget växt i fråga om omsättning respektive antalet anställda. Då inte alla företag hade varit aktiva i fyra år (krävdes tre plus ett startår) vid denna tidpunkt genomfördes mätningar för de åren företaget varit aktivt. Indextalet som räknades fram beskriver sålunda i hur stor andel av de upp till tre senaste åren som företaget uppvisat tillväxt. Har företaget vuxit alla tre år är index = 100 och har det vuxit två av de tre åren är index =

31 2.6.1 Uppföljning 2010 När vi tittar på samma bolag år 2010 så ser vi att av de 25 blandkönade bolagen är 42 procent (11 stycken) nu inaktiva (upphört eller vilar), motsvarande siffra för de enkönade bolagen är 31 procent, däribland det bolag som grundats av enbart kvinnor. När det gäller omsättning och antal anställda i bolagen så är dessa siffror betydligt högre för de med enbart män i grundarteamet. De aktiva bolagen med blandkönat grundarteam omsätter 2010 i genomsnitt 8,3 miljoner/år och har i snitt 4,2 anställda. För de med enbart män i grundarteamet är omsättningen 14,2 miljoner/år och de har 11,5 anställda i snitt. Dessa siffror visar att bolagen med enbart män i grundarteamen i genomsnitt vuxit kraftigare under perioden än de blandkönade bolagen. När vi tittar på genomsnittsresultatet ser detta annorlunda ut, för de blandkönade bolagen är snittresultatet positivt, kr/år, och i de enkönade bolagen negativt, kr/år. Denna skillnad kan betyda att bolagen med könsblandade grundarteam antingen satsat på en lugnare och säkrare tillväxt där de inte behövt ta in kapital eller att det är bolag som inte behöver satsa så mycket på utveckling och de kan därför ha haft närmare till marknaden. För att i förlängningen kunna bidra till en jämnare könsfördelning i företagen är det angeläget att få djupare förståelse för genusaspekter i relation till nyföretagande och tillväxt. I avsnitt 4.4 skall vi återkomma till behovet av analyser som tar sig an detta område. 2.7 Entreprenörskap är roligt Enkäter i studier av nyföretagande kan lätt bli alltför allvarstyngda och missa viktiga aspekter av hur det är att vara entreprenör. För att råda bot på detta ställdes 2004 frågan hur roligt ledning och anställda har i arbetet på företaget. Svarsalternativen befann sig på en skala från Inte särskilt roligt upp till Hysteriskt roligt. Resultatet visar på en positiv bild: Hysteriskt roligt 17 procent Mycket roligt 57 procent Ganska roligt 23 procent Mindre roligt 2 procent Inte särskilt roligt 1 procent Sammantaget är det 97 procent av företagen som anser sig ha ganska, mycket eller hysteriskt roligt vilket måste betraktas som en hög siffra. 31

32 Givetvis är det inte helt enkelt att göra en tolkning av vad dessa siffror betyder kanske råkade det vara så att man hade särskilt roligt i företagen de veckor enkäten låg ute kanske hade man just attraherat nytt riskkapital. En person som besvarade enkäten menade att: Sista frågan är ju kul, men inte så framträdande för oss. För oss handlar det mer om meningsfullhet än att ha hysteriskt roligt. Likafullt måste vi konstatera att rolighetsmåttet är en aspekt som bidrar till att ge en bild av verksamheten i de studerade företagen. 2.8 Företag som blivit uppköpta Som konstaterades i diskussionen om överlevnadsgrad i 2.1 har ett antal företag köpts upp eller fusionerats. I vissa fall har dessa avregistrerats då verksamheten gått upp i företaget som förvärvat dem, i andra fall fortsätter företaget som ett självständigt bolag under sitt nya moderbolag. I enkäten 2004 angav en liten andel av företagen, 5 procent, att de blivit uppköpta av ett annat företag sedan företagsstarten. I samtliga dessa fall hade man blivit uppköpta av svenska företag, inga utländska företag fanns då med som köpare. Några år senare skulle situationen komma att se annorlunda ut med flera uppmärksammade affärer där utländska storföretag stod som köpare. I den pågående diskussionen om det är bra eller dåligt att unga svenska teknik-/forskningsbaserade företag säljs till utlandet kan det vara värdefullt att mer i detalj analysera vad som händer med berörda företag, personer, kompetenser och resurser. I vissa fall kanske verksamheten fortsätter att utvecklas i Sverige och där uppköpet innebär att man får tillgång till avsevärt större marknader och utvecklingsresurser. I andra fall kanske verksamheten upphör i Sverige men entreprenörerna eller den tekniska utvecklingspersonalen använder den kompetens man förvärvat i nya eller befintliga svenska företag. Om försäljningen genererat stora vinster för ägare och finansiärer kanske kapitalet återinvesteras i nya företag. För att ge en lite mer nyanserad bild av de resursströmmar som försäljningar sätter i rörelse skall vi här följa några företag som sålts till utländska bolag. Nedan följer två företag som uppvisar något olika mönster. Under exempel på tillväxtbolag, avsnitt , ges ett tredje exempel; bioteknikföretaget Cellartis som 2011 såldes till ett franskt bolag. 32

33 2.8.1 System OK AB System OK startades 2002 av Chalmersstudenterna Alexander Hars och Lars Karlsson, och utvecklades med stöd från Chalmers Innovation. Företaget som baserades på en programvara som återställer kraschade datorer växte snabbt under de första åren. År 2006/2007 köptes System OK upp av amerikanska mjukvarujätten Sonic Solutions för drygt 70 miljoner kronor och blev ett helägt dotterbolag. Utöver pengar till huvudägarna resulterade affären i att Chalmers Innovation, Innovationsbron Väst och Chalmersinvest sammantaget fick 23 miljoner vilket i snitt innebar att investeringen gav 16 gånger insatt kapital. Alexander Hars uttryckte i en tidningsintervju vid tiden för försäljningen att en stor lockelse låg i att få möjlighet att lägga in våra produkter i de distributionskanaler som Sonic Solutions redan har och då kunna komma ut på alla Windowsdatorer i hela världen. Intervjuad sommaren 2012 menar han att denna vision delvis besannats från att ha funnits i tals datorer före försäljningen bedömer han att tekniken idag finns i miljontals datorer. Vid köpet utlovades att verksamheten skulle finna kvar och vidareutvecklas i Göteborg men inom ett år kom den istället att avvecklas. Hars och ytterligare några medarbetare arbetade en tid i USA och upplevde det som en stor motgång då verksamheten i Göteborg lades ner och man åkte hem Motgången blev dock början på något nytt i god entreprenörsanda startade Hars och Karlsson ett nytt företag som tog tillvara såväl teknisk kompetens (ytterligare några medarbetare följde med till det nya bolaget) som entreprenörskapserfarenhet. Nya företaget Economy OK, som med den internetbaserade tjänsten Let s deal erbjuder rabatter på varor och tjänster för konsumentmarknaden, har växt snabbt och har idag ett 50-tal anställda. Utöver dessa effekter ser Hars också effekter hos de företag som anlitar Let s deal Vi märker att det här också skapar nya arbetstillfällen hos de företag vi samarbetar med. År 2011 gick mediekoncernen Schibsted in som storägare i bolaget Oiido AB Oiido AB grundades 2003 och kom initialt att utvecklas i anslutning till Chalmers Entreprenörskola och Framtidens Företag. Senare kom GU Holding att gå in som investerare. Företaget baserades på Chalmersforskaren Bo Håkanssons patent. Produkten var hörlurar där ljudet överförs till innerörat genom vibrationer i skallbenet med upplevelsen att man hör ljudet inne i huvudet. 33

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB

Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling. Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB Utvärderingsrapporter 2012:01 Regional utveckling Följeforskning såddlån, slutrapport Följeforskningen är genomförd av Sweco Eurofuturs AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tidigare

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT

TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (11) Bakgrund Almi Företagspartner AB har gett Bisnode

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Effekter och effektivitet

Effekter och effektivitet Effekter och effektivitet 2012-10-04 Ulf Trulsson Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 FÖRDELNING PER LÄN miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI 2011

Läs mer

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst.

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. 2012-08-16 Utlysning 2012 Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. En utlysning inom programmet 1(7) 1. Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet

Läs mer

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6

Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6 Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse januari mars 2015 Heliospectra AB (publ) Org.nr 556695-2205 Box 5401 SE- 402 29 Göteborg Tel: +46 (0)31-40 67 10 Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6 Delårsredogörelse

Läs mer

Dataspelsbranschens rapporter 1-07

Dataspelsbranschens rapporter 1-07 Dataspelsbranschens rapporter 1-07 Spelutvecklarindex 2005 Battlefield 2142 (EA DICE) Championship Manager Online (Jadestone) Dawnspire (Silent Grove) Häst och Ponny: Min första ponny (Upside Studios)

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

FÖRSTA KVARTALET 2011

FÖRSTA KVARTALET 2011 Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010 Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator

Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator Projekt: SPH Inkubator NYPS-id: 147702 Projektägare: Science Park Halmstad AB, Org nr. 556504-3774 Kontaktperson: Ulf Andersson Projektperiod (ursprunglig):

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-08-11 Ansökningsomgång 2] Reviderad 2015-08-10 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Vi investerar i små välskötta svenska bolag

Vi investerar i små välskötta svenska bolag Vi investerar i små välskötta svenska bolag 1 2 Engelbrekt Kapital köper företag med en omsättning mellan 5 och 30 miljoner kronor Vi erbjuder Dig som står inför ett ägarbyte en trygg framtid för Ditt

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

2010-09-15. Rev 2010-09-23. Utlysning. VINN NU 2010 höst. Riktat till nystartade aktiebolag vars verksamhet vilar på FoU

2010-09-15. Rev 2010-09-23. Utlysning. VINN NU 2010 höst. Riktat till nystartade aktiebolag vars verksamhet vilar på FoU Rev 2010-09-23 Utlysning 2010 höst Riktat till nystartade aktiebolag vars verksamhet vilar på FoU även med målgruppen UNGA 18-30 år i teamet en utlysning inom programmet 1(7) 1. Allmänt om utlysningen

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer