Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (48) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl Beslutande Se särskild närvarolista. Övriga deltagande Maria Jonsson, utredare Inger Ronkainen, sekreterare Utses att justera Agnetha Eriksson och Andreas Nilsson Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret tisdag 25 mars 2008 kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Inger Ronkainen Ordförande Justerande Lars-Olof Pettersson Agnetha Eriksson Andreas Nilsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift Inger Ronkainen

2 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 2 NÄRVAROFÖRTECKNING LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N S Peter Roslund X S Maj-Britt Lindström X S Helena Stenberg X C Erik Berg X V Mohammed Jawad X M Lage Hortlund X S Björn Berglund X S Peter Eriksson X S Lena Vikberg X S Lars-Eric Lindgren X Ns Johnny Åström X S Leif Bogren X Fp Ulla Persson X Kd Ina Järlsjö X S Rune Berglund X S Agneta Nilsson X C Christina Simonsson X V Maria Holmquist Ek X M Daniel Bergman X S Lars U Granberg X Mp Magnus Alm X S Anna-Lena Pogulis X S Stig Rönnbäck X S Laila Stålnacke X Ns Ann-Christin Åström X S Christer Lindström X S Marita Björkman X C Majvor Sjölund X V Susanne Sandström X S Lennart Sundberg, t.o.m. 53 X S Agnetha Eriksson X S Anders Nyström X S Yvonne Häggström X C Andreas Nilsson X S Kjell Rögde X V Brith Fäldt X

3 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 3 LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N M Elisabet Berg X S Frida Heikki X S Leif Danielsson X Kd Lars Wikström X Ns Karl-Oskar Burlin X S Ruth Rahkola X Fp Åke Forslund X S Ferid Letic X C Farzana Aspari X C Erik Åslund X S Eva Sörensen, t.o.m. 53 X V Per Sandström X S Tommy Caesar X M Ricard Grandin X S Ida Johansson X S Harriet Leppäniemi X S Peter Lundqvist X S Lars-Olof Pettersson X

4 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 4 KF 45 Dnr 08/KS Räkenskaps- och förvaltningsgranskning för år 2007 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Revisorerna har efter slutfört uppdrag överlämnat räkenskaps- och förvaltningsgranskning för år 2007, bilaga 45. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet för år 2007 beviljas styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.

5 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 KF 46 Ajournering Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ajournera sammanträdet för information om årsredovisning/bokslut för år 2007 och allmänhetens frågestund kring årsredovisningen. Förhandlingarna återupptas kl

6 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 KF 47 Dnr 08/KS Årsredovisning /bokslut samt koncernredovisning för år 2007 och anslagsöverföring till år 2008 Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Peter Roslunds (s) förslag till ändring i anslagsöverföringen till år 2008 och med Elisabet Bergs (m) förslag till tillägg i årsredovisningen: att godkänna årsredovisningen och koncernredovisningen för år 2007 och fastställa upprättade bokslutet i föreliggande skick, att Piteå kommun bedöms ha uppnått målet med God ekonomisk hushållning för år 2007 och att de områden som i förvaltningsberättelsen anges som utvecklingsområden ska arbetas in i kommande års verksamhetsplanering, att till kommunens styrelse/nämnder bevilja anslagsöverföring från 2007 till 2008 enligt bilaga 39 a) med 9 783,9 tkr på driftbudgeten och med ,7 tkr på investeringsbudgeten samt att för anslagsöverföring på driftbudgeten anvisa 9 783,9 tkr och för investeringsbudgeten anvisa ,7 tkr från egna kapitalet. Yrkanden Peter Roslund (s) Helena Stenberg (s), Erik Berg (c), Stig Rönnbäck (s) och Johnny Åström (ns): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring i anslagsöverföringen på driftbudgeten: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning beviljas tkr för plus-jobb och subventionerade anställningar; skrivningen kronor av anslaget skall gå till feriearbeten för ungdomar stryks. Elisabet Berg (m) och Lage Hortlund (m): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tillägg i årsredovisningen: På sidan 19 under De resultat som redovisas visar på följande förbättringsområden förs området Näringslivsklimatet in. Bifall till kommunstyrelsens förslag i anslagsöverföringen med följande ändring på driftbudgeten: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning beviljas tkr till subventionerade anställningar (kvarvarande anslag för Ung Resurs samt anställningsprojekt som inte hunnit användas, prioritering ungdomar och invandrare). Brith Fäldt (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag med Peter Roslunds (s) förslag till ändring i anslagsöverföringen angående nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning samt med följande förslag till ändringar i anslagsöverföringen på

7 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 driftbudgeten: Teknik- och servicenämnden beviljas äskat anslag kr för livsmedelskostnader och socialnämnden beviljas sitt totala äskande om kronor. Åke Forslund (fp): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring i anslagsöverföringen på driftbudgeten: kr förs över från nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning till socialnämnden och socialnämnden beviljas ytterligare kr p.g.a. underskott p.g.a volymökning personlig assistens, ledsagarservice och kontaktpersoner. Magnus Alm (mp): Bifall till Brith Fäldts (v) förslag om ändring i anslagsöverföringen på driftbudgeten beträffande teknik- och servicenämnden och socialnämnden; bifall till Elisabet Bergs (m) förslag till tillägg i årsredovisningen och ändring i anslagsöverföringen samt i övrigt bifall till kommunstyrelsens förslag. Ina Järlesjö (kd): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring i anslagsöverföringen på driftbudgeten: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning beviljas tkr till subventionerade anställningar (kvarvarande anslag för Ung Resurs samt anställningsprojekt som inte hunnit användas, prioritering ungdomar och invandrare). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag med Peter Roslunds (s) förslag till ändring i anslagsöverföringen samt Elisabet Bergs (m) förslag om tillägg i årsredovisningen. Reservation Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive förslag. Ärendebeskrivning Årsredovisning/bokslut och koncernredovisning för år 2007 föreligger för behandling. Ekonomikontoret har tillsammans med övriga förvaltningar och kommunala bolag upprättat årsredovisning samt koncernredovisning. Styrelse och nämnder har till bokslutsberedningen lämnat in äskade om anslagsöverföring från 2007 till Föreslås att anslagsöverföring beviljas på driftbudgeten med 9 783,9 tkr och på investeringsbudgeten med ,7 tkr för pågående projekt, bilaga 39 a)

8 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 Protokoll från MBL-förhandling 29 februari 2008 redovisas i bilaga 39 b). Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 mars 2008, 77. Beslutsunderlag Ekonomikontorets tjänsteskrivelse 18 februari 2007 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 39 Protokoll från MBL-förhandling 29 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 77

9 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 KF 48 Dnr 08/KS Utdelning av Piteå kommuns pris för visat civilkurage 2008 Kommunfullmäktige har 18 december 2006 instiftat ett pris på kronor för visat civilkurage och kommunstyrelsen har 12 mars 2007 antagit riktlinjer för priset. Piteå kommuns pris för visat civilkurage 2008 tilldelas Åsa Markström. Motivering Åsa Markström har genom sitt rådiga ingripande visat mod och stort civilkurage när hon förhindrade ett brott vid Experts butik i mitten av september 2007 utan att utsätta sig själv för livshotande fara. Det fanns flera personer runt omkring Åsa när hon beslutade sig för att försöka förhindra att ett brott skulle begås, vilket innebar att det fanns en möjlighet att dra sig ur situationen genom att kalla på hjälp. Åsas agerande kan ha en brottsförebyggande betydelse och därigenom bidra till att skapa ett tryggare Piteå. Kommunfullmäktiges ordförande Lars-Olof Pettersson förrättar utdelningen av priset. Kommunfullmäktige ajournerar sammanträdet för utdelning av priset.

10 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 KF 49 Dnr 07/KS Svar på medborgarförslag angående gång/cykelväg på Ringiusvägen Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anse medborgarförslaget besvarat samt att överlämna medborgarförslaget med svar till teknik- och servicenämnden för att ta med i sitt förslag av vilka gång- och cykelvägar som bör prioriteras. Ärendebeskrivning Medborgarförslag Jörgen Groth har lämnat in ett medborgarförslag om att en ny gång/cykelväg byggs på Ringiusvägen, sträckan från Lasarettsvägen Durrnäsvägen i första hand, men i andra hand ända till Bryggmansvägen. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 83 Kommunfullmäktige har den 28 maj 2007, 120, beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Teknik- och servicenämndens arbetsutskotts yttrande angående att ny GCväg byggs på Durrnäsvägen, del mellan Lasarettsvägen och Durrnäsvägen: Beslut Teknik och servicenämndens arbetsutskott beslutar Att godkänna Teknik- och Gatukontorets förslag till yttrande och anta det som sitt eget. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen efterfrågar Teknik & Gatukontorets yttrande över ett medborgarförslag om att en ny gång/cykelväg byggs på Ringiusvägen, sträckan mellan Lasarettsvägen - Durrnäsvägen i första hand, men i andra hand ända fram till Bryggmansvägen. Teknik- och Gatukontoret ställer sig positiv till inkommet medborgarförslag. En gångoch cykelväg på den aktuella sträckningen skulle bidra till binda samman den nybyggda gång-och cykelvägen vid Durrnäsvägen och den gång- och cykelväg som ligger mellan sjukhuset och Timmerleden. Redan idag används sträckan av flertalet gående, cyklister och mopedister vilket motiverar en gång- och cykelväg på föreslagen sträcka.

11 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 Den aktuella sträckningen kommer att införas i GC-planen för Piteå kommun. Då sträckan inte finns med i GC-planen är den i dagsläget inte bland de 20 högst prioriterade för byggnation. Prioriteringen kan dock förändras beroende på ändrade förhållanden, förutsättningar mm. Att sträckningen inte är bland de 20 högst prioriterade innebär att en eventuell byggnation av gång- och cykelvägen inte sker inom den närmaste framtiden. Det finns en stor efterfrågan på gång- och cykelvägar från allmänheten. En efterfrågan som i de flesta fall är motiverad utifrån perspektiven trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet mm. Vi lever dock med den ekonomiska situationen som råder i en kommun där resurserna måste prioriteras mot varandra. Efterfrågan och behovet av nya gång- och cykelvägar är betydligt större än de anslag som ges ut av kommunstyrelsen och Vägverket. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Det ökade trycket på en önskan om fler gång- och cykelvägar ser vi som något positivt. Att kommunens medborgare väljer att promenera och cykla bidrar till att förbättra folkhälsan. Därför är det viktigt för oss att försöka tillgodose dessa önskningar och bidra till denna positiva utveckling. I kommunens gång- och cykelplan framgår vilka gångoch cykelvägar som är prioriterade, det är Teknik- och servicenämnden som utarbetar ett förslag som kommunfullmäktige fastställer. Gång- och cykelplanen är på väg att revideras och därför kommer medborgarförslaget att skickas till Teknik- och servicenämnden för dem att behandla i sitt förslag till fullmäktige. För genomförande i det kommunala vägnätet finns ett särskilt investeringsanslag till gång- och cykelvägar. Vad gäller gång- och cykelvägar som ligger inom det statliga ansvaret har kommunen en dialog med Vägverket om deras prioriteringar. Med ovan anförda anser jag medborgarförslaget besvarat. Beslutsunderlag Teknik- och servicenämndens protokoll 22 augusti 2007, 34 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 83

12 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 KF 50 Dnr 07/KS Svar på medborgarförslag angående skridskobana på Svensbyfjärden Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anse medborgarförslaget besvarat samt att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att utreda frågan i enlighet med svaret på medborgarförslaget. Ärendebeskrivning Medborgarförslag Björn Dahlfors har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen satsar på en skridskobana på Svensbyfjärden. Förslagställaren menar att en bana på Svensbyfjärden skulle kunna bli längre än Fåröbanan och ge alla Piteås motionärer lite variation och på ett tydligare vis skaffa en folkhälsoprofil på staden. Det skulle också skapa förutsättningar för Piteå att bli ett turistmål under vintern. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 84. Kommunfullmäktige har den 28 maj 2007, 118 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kultur- och fritidsnämndens yttrande angående skridskobana på Svensbyfjärden: Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att med hänvisning till nedanstående yttrande inte förorda medborgarförslaget om en skridskobana på Svensbyfjärden. Ärendebeskrivning Fåröbanan, som plogats upp runt Fårön sedan 1994, har precis som förslagsställaren skriver blivit en väldigt populär motionsanläggning under vårvintrarna. Vissa vackra dagar är det upp emot Pitebor som nyttjar banan. Motionsloppet Fårön Runt har arrangerats sedan 2005 och har också bidragit till banans popularitet. Efter det att förvaltningen inför vintern 2006/2007 införskaffade en ishyvel har banan också blivit tillgänglig för skridskoåkare. Med hjälp av bl.a. Bothnialoppet kommer med all säkerhet också antalet långfärdsskridskoåkare som nyttjar banan de närmsta åren att öka.

13 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 En plogad bana på Svensbyfjärden har diskuterats tidigare inom förvaltningen/nämnden. Fördelen med en bana där är att Svensbyfjärden inte påverkas lika mycket av hög- och lågvatten vilket innebär bättre tillgänglighet till banan. Dessutom skulle närheten till banan för alla som bor runt Svensbyfjärden främja deras motionsvanor. Den stora volymen av skotertrafik är något som kan försvåra plogningen av banan. Maskinmässigt finns resurser inom förvaltningen för att även ploga en banan på Svensbyfjärden. Vad som krävs i ökade resurser är personal och övriga driftskostnader i form av bränsle, skyltning etc. En kalkyl grundad på Fåröbanan är att kostnaden uppgår till kr/år för en 10 km lång bana. Det är fortfarande långt ifrån fullbelagt på Fåröbanan vilket innebär att det inte behövs någon ny bana av kapacitetsskäl. Det finns tre längdspår runt Svensbyfjärden idag, Vallsberget, Storfors och Infjärden. Många nyttjar redan idag skoterspåren på Svensbyfjärden för vinterpromenader. Detta sammantaget innebär att en ny bana tillför tillgängligheten för skridskoåkare, en kategori av brukare som än så länge är en liten minoritet på Fåröbanan. Förvaltningen har under flera år haft sparbeting vilket inneburit nedskärningar av resurser och hårda prioriteringar. Det har också inneburit att vi tvingats sänka kravet på kvalité och tillgängligheten på många av våra anläggningar. Därför anser förvaltningen att ev. ökade resurser bör komma befintliga anläggningar till del istället för att öka antalet ytterligare. Detta för att kunna öka kvalité och tillgänglighet på de befintliga anläggningarna. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Jag delar Kultur- och fritidsnämndens uppfattning att möjligheterna till friluftsliv redan i dagsläget är goda. Därför kan det kännas omotiverat med ytterligare en plogad bana. Till att börja med gäller det att ta hand om den upplogade bana som finns runt Fårön. Med tanke på de milda vintrar som klimatförändringen medfört och att det påverkar möjligheten att hålla Fåröbanan öppen kan det också kännas svårt att utöka antalet upplogade banor ytterligare, istället för att lägga kraft på att se till att vår nuvarande bana fungerar innan det öppnas upp en ny. På Fåröbanan kan övriga motionsformer såsom sparkåkning, skidor etc. också utövas. Genom att sköta om den skulle nyttjandegraden kunna bli högre än vad den är idag. Antalet långfärdsskridskoåkare, sk. skrinnare, är för närvarande ett begränsat antal vilket i sig inte motiverar ytterligare en bana.

14 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 Oaktat detta är satsningar på folkhälsa av intresse. Jag anser därför att en utredning bör göras för att tydligare klara ut förutsättningar vad gäller isförhållanden, säsongens längd, prognostiserad nyttjandegrad, kostnader m.m. Den utredningen får sedan utgöra underlag i kommande budgetprioriteringar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens protokoll 4 september 2007, 83 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 84

15 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 KF 51 Dnr 07/KS Svar på medborgarförslag angående bortforsling av skräp som allmänheten slängt i naturen och efter vägar Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anse medborgarförslaget besvarat. Ärendebeskrivning: Medborgarförslag Anita Sandström har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen vidtar åtgärder för att skräp som slängts i naturen och utefter vägar forslas bort. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 85. Kommunfullmäktige har den 22 oktober 2007 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Miljö- och byggnämndens yttrande den 11 december 2007: Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar Att överlämna kontorets yttrande som sitt till kommunfullmäktige. Redogörelse för ärendet Ett medborgarförslag från Anita Sandström har inkommit där hon föreslår att kommunen ska anlita skolungdomar samt arbetslösa som är i olika åtgärdsprogram för att samla upp skräp i naturen. Motivering Nedskräpning i naturen är idag reglerad av lag och rutiner för hur detta ska skötas finns inom kommunen. Fem olika fall/typer av nedskräpning kan urskiljas/förekomma; 1. Nedskräpning i naturen där det går att fastställa vem som skräpat ned. Med stöd av Miljöbalken (MB) 15 kap 30 och MB 26 kap 9 kan miljö- och byggnämnden förelägga den som har skräpat ned att städa. Enligt MB 15 kap 30 Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde till. 2. Nedskräpning i naturen där det inte går att fastställa vem som skräpat ned: Vid nedskräpning på kommunens mark har avdelningen Mark & Skog ett ansvar för att detta tas bort. Skyltning om att nedskräpning är förbjuden sätts upp.

16 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Nedskräpning på gata, torg, park och på annan allmän plats inom detaljplanelagt område: Teknik- och gatukontoret samt Kultur & Fritidsförvaltningen ansvarar för renhållningen på ovan nämnda platser. 4. Nedskräpning vägområden vid allmänna vägar: Ska städas av Vägverket enligt Väglagen Nedskräpning på tomtmark/ovårdade tomtmarker: Ovårdade tomter regleras i PBL och enligt lagen ska fastighetsägaren bl.a. se till att hålla tomten i vårdat skick. Idag finns rutiner för hur nedskräpning i naturen ska skötas, dock är ej dessa nedskrivna i den kommunala författningssamlingen. Samarbetet mellan de olika förvaltningarna fungerar bra och var förvaltning vet sin uppgift. Varje år hålls kampanjen Håll Sverige Rent där Piteås skolor brukar vara delaktiga. En dag varje år städar skolungdomar upp på sin skolgård samt i deras närmiljö. Piteå Kommun har även deltagit i en skrotbildskampanj där vi har tagit hand om övergivna skrotbilar i naturen. Att anlita arbetslösa som är i åtgärdsprogram för en Grön Natur-kampanj kan vara någonting att ta med till framtida projekt på mark där det idag ej finns resurser eller rutiner för åtgärd. En sådan kampanj bör administreras av mark och skog eller parkavdelningen. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Kommunen gör det vi kan inom detta område och redan idag genomförs bortforsling av skräp i natur och efter vägar. Det kan vara kommunens anställda, föreningar eller skolungdomar som städar upp. Föreningar får exempelvis en ersättning för att de varje år städar upp längs de kommunala väggrenarna. Det kan också vara möjligt att arbetslösa i projekt plockar bort skräp under förutsättning att man kan finna en överenskommelse mellan kommun, fack, arbetsförmedling och markägare. Beslutsunderlag Miljö- och byggnämndens protokoll 11 december 2007, 120 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 85

17 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 KF 52 Dnr 08/KS Slutredovisningar av reinvesteringsprojekt och investeringsprojekt 2007 Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att godkänna sammanställning av slutredovisningar gällande reinvesteringsprojekt och investeringsprojekt 2007, bilaga 34. Ärendebeskrivning Teknik- och servicenämnden har inkommit med slutredovisningar av reinvesteringsprojekt och investeringsprojekt Beslutsunderlag Teknik- och servicenämndens protokoll 16 november 2007, 85 Teknik- och servicenämndens protokoll 24 januari 2008, 10 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 34 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 72

18 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 KF 53 Dnr 08/KS Riktlinjer för budgetarbetet Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Helena Stenbergs (s) förslag till tillägg att anta riktlinjer för budgetarbetet , enligt bilaga 40 a). Yrkanden Helena Stenberg (s), Peter Roslund (s) och Anna-Lena Pogulis (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägg att på sidan 5 under Förbättringsområden skrivs Näringsklimatet in samt bifall till Brith Fäldts (v) förslag om uppdrag till barn- och utbildningsnämnden angående Familjens Hus-verksamheten. Magnus Alm (mp): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändringar: På sidan 8 under Uppdrag till barn- och utbildningsnämnden ändras första punkten till Lämna förslag på hur vi kan öka andelen godkända elever samt hur vi kan öka medelbetygen i skolan. samt under Uppdrag till nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning ändras andra punkten till Redovisa utvecklingsmöjligheter för kommunal vuxenutbildning. Brith Fäldt (v) och Maria Holmquist Ek (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägg som redovisas i bilaga 40 b). Brith Fäldt föreslår dock följande ändring i bilaga 40 b): Första punkten under uppdrag till barn-och utbildningsnämnden ändras till: Redovisa förslag till utveckling och utökning av Familjens Hus-verksamheten. Elisabet Berg (m): Bifall till kommunstyrelsen förslag med tillägg enligt bilaga 40 c). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar Helena Stenbergs (s) förslag. Reservationer Vänsterpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive förslag. Ärendebeskrivning Riktlinjer för budgetarbetet har upprättats och redovisa i bilaga 40 a). Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 3 mars 2008, 78 kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för budgetarbetet , enligt bilaga 40 a).

19 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 40 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 78

20 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 KF 54 Dnr 08/KS Personalpolitiska riktlinjer för jämställdhet Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anta personalpolitiska riktlinjer för jämställdhet att gälla under tiden enligt bilaga 35. I bilagan redovisade förslag till aktiviteter omfattas inte av beslutet. Ärendebeskrivning Personalenheten har utarbetat förslag till personalpolitisk riktlinje för jämställdhet som ersätter plan för jämställdhet antagen av kommunfullmäktige 14 februari 2005, 7. Beslutsunderlag Personalutskottets protokoll 14 februari 2008, 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 35 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 73

21 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 KF 55 Dnr 08/KS Revidering av föreskrifter i VA-taxan Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att fastställa revidering av föreskrifter i VA-taxan, enligt bilaga 36 b) samt att ändring av föreskrifterna i VA-taxan ska gälla från och med 15 april Ärendebeskrivning Med anledning av bolagisering av VA-verksamheten är Piteå Renhållning och Vatten AB (Pireva) huvudman för allmänna VA-anläggningen. Under 2007 har nytt förslag på ABVA07 Allmänna bestämmelser för användande av allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Piteå kommun arbetats fram. Dessa antogs av kommunfullmäktige 17 december 2007 och bygger på och hänvisar till den nya lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) som infördes den 1 januari Hänvisningen i VA-taxan bör då också ändras. Piteå Renhållning och Vatten AB föreslår fullmäktige besluta att revidera föreskrifterna i VA-taxan i syfte att anpassa föreskrifterna till lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) och ABVA 07 som antagits av kommunfullmäktige. De hänvisningar som görs i VA-taxan 2007 gäller 1, 4 mom 1 och 2, 10, 17, 19 och 20. Piteå Renhållning och Vatten AB föreslår också att det i taxan bör framgå att huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Piteå Renhållning och Vatten AB och att föreskrifterna uppdateras med begreppet huvudman att avgifter enligt taxan ska betalas till huvudmannen via Piteå kommuns ekonomikontor att gällande Svensk Standard ska gälla för att beräkna lägenheter De föreslagna ändringarna i VA-taxan föreslås börja gälla fr.o.m. 15 april De förslagna förändringarna redovisas utförligt i bilaga 36 a) VA-taxa med reviderade föreskrifter redovisas i bilaga 36 b). Förslaget på revidering av föreskrifterna innebär inga förändringar för VA-kunderna.

22 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 22 Beslutsunderlag Pirevas tjänsteskrivelse 1 februari 2008 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 36 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 74

23 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 23 KF 56 Dnr 08/KS Avtal och taxa för automatiska brandlarm anslutna till räddningstjänsten i Piteå kommun Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anta avtal och taxa för automatiska brandlarm i Piteå kommun enligt bilaga 37 b), att gälla fr.o.m. 1 april Ärendebeskrivning Antalet onödiga automatiska brandlarm har under de senaste fem åren tenderat att öka kraftigt och för 2006 stod de för 50% av antalet larm till räddningstjänsten. Ca 94-97% av dessa larm beror på andra orsaker än brand, exempelvis rök från matlagning, hantverkare som orsakat damm eller rök vid arbeten i lokaler. Förutom att detta medför ett avbrott i verksamheten så kan det även få till följd att samhällets resurser finns på fel plats när en olycka inträffar. Utryckningskörningen innebär också en ökad risk för personal och medtrafikanter. Tanken med projektet är att i enlighet med Lag om skydd mot olyckor (LSO) tydliggöra den enskildes/ägarens och nyttjanderättshavarens ansvar för byggnadens/verksamhetens brandskydd. Ett led i detta är att räddningstjänsten kommer att erbjuda två olika typer av tjänster till dem som har automatiskt brandlarm. Det första alternativet är att på sådana objekt där en brand kan få stora konsekvenser (t.ex. hotell, äldreboenden, större industrier) eller att det automatiska brandlarmet har en väldigt hög tillförlitlighet kommer räddningstjänsten att tolka ett inkommet larm som räddningstjänst. Det i sin tur medför att räddningstjänsten åker med full styrka samt påkallar fri väg. Det andra alternativet är på objekt (t.ex. mindre industrier, kontor, förskolor eller liknande) där räddningstjänsten tolkar ett larm som en kontroll och åker med närmaste resurs utan dröjsmål men ej med påkallande av fri väg och gör en kontroll av varför larmet har gått. Detta är avgiftsbelagt i motsats till föregående alternativ. Målsättningen med projektet är att andelen onödiga automatiska brandlarm minskar med 10% per år och att tillförlitligheten på automatiska brandlarm ökar samt att alla ägare av automatiska brandlarmsanläggningar skall ha tecknat nya avtal med räddningstjänsten under Utifrån ovanstående har kommunfullmäktige 19 november 2007, 179 i verksamhetsplanen , beslutat att räddningstjänsten skall spara motsvarande 201 tkr för 2008 genom minskade kostnader på grund av färre larm samt högre ersättning för utförda tjänster.

24 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 24 Med kommunfullmäktiges beslut som utgångspunkt har räddningstjänsten upprättat en handlingsplan för hantering av automatiska brandlarm anslutet till Piteå räddningstjänst bilaga 37 a). Räddnings- och beredskapsnämnden har även upprättat förslag till avtal mellan Piteå räddningstjänst och anläggningsägarna samt taxa för automatiska brandlarm, som redovisas i bilaga 37 b), och förslår kommunfullmäktige att anta dessa. Beslutsunderlag Räddnings- och beredskapsnämndens beslut 21 januari 2008, 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 37 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 75

25 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 25 KF 57 Dnr 08/KS Tomtpriser på nytt exploateringsområde i Bergsviken (Kägelbanevägen) Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att godkänna förslag på tomtpris om kronor + 7 kr/kvm för de nya tomterna i Bergsviken, Kägelbanevägen. Ärendebeskrivning Efterfrågan på nya egnahemsområden har ökat under en treårsperiod. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med framtagande av nya områden som kan vara intressant att bebygga. Under 2007 har ett område i Bergsviken (Kägelbanevägen) tillskapats och en ny detaljplan för området har upprättats. Nu är området klart för exploatering och skall nu erbjudas till kommunens tomtkö för försäljning. Området består av sex st nya egnahemstomter med en areal varierande från 1228 kvm till 1456 kvm. Innan erbjudandet skickas ut måste tomtpriset för området fastställas. Förslaget som lagts på kronor + 7 kr/kvm grundar sig på kommunens kostnader för exploateringen samt något på tidigare försäljningar i närområdet. Ser man till de kostnader kommunen haft för detaljplan, nybyggnadskarta, va m.m. så blir tomtpriset per tomt kronor, enligt bilaga 38. Ser man till tomterna som såldes på Ankarskatan vid Fårösundet så låg priserna på kronor + 7 kr/kvm för de strandnära och kronor + 7 kr/kvm för övriga. Samma prisbild var för de egnahemstomter som såldes på Berget (Målargatan, alltså kronor + 7 kr/kvm. Tomtpriserna på Ankarskatan fastställdes år 2004 och på Berget år Med den prisutveckling som skett på fastighetsmarknaden fram till dagens datum skulle prisbilden idag i den centrala delen av Piteå ligga högre än vad som fastställdes 2004 och Eftersom tomterna i området i Bergsviken utgör attraktiva större tomter i ett efterfrågat läge bedömer fastighets- och servicekontoret att det föreslagna priset på kr + 7 kr kvm är ett marknadsmässigt pris. I tomtpriserna ingår ej va-anslutningsavgift utan den tillkommer för vardera tomt med separat taxa. Beslutsunderlag Fastighets- och servicekontorets tjänsteskrivelse 23 november 2007 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 februari 2008, 38 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 76

26 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 26 KF 58 Dnr 06/KS Svar på motion angående ungdomars möjlighet till start av företag Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionens två första att-satser samt att bifalla motionens två sista att-satser. Yrkanden Peter Roslund (s) och Lars U Granberg (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ina Järlesjö (kd): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Reservation Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Motionen Ina Järlesjö (kd), Lars Wikström (kd) och Åsa Eriksson (kd) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Intresset för eget företagande och entreprenörskap bland ungdomar har under de senaste åren ökat. Inte minst bland ungdomar på gymnasienivå. Efter gymnasiet har vi kunnat se att av olika anledningar avknoppningarna inte blivit i nivå med det intresse som har funnits tidigare. Anledningarna är säkert många. En kan vara att idén inte varit hållbar, en annan att ungdomarna valt att gå till högre studier och flyttar från kommunen En tredje kan vara den ekonomiska aspekten. Den ekonomiska aspekten spelar ju en mycket stor roll och för den som är ung finns små eller kanske rent av inga möjligheter att få loss kapital. Osäkerheten känns för stor för låneinstituten och kanske ingen närstående har möjlighet att låna ut pengar eller satsa ett eget kapitel. Med anledning av ovanstående yrkar Kristdemokraterna i Piteå på: - Att det utreds om det på något sätt finns möjlighet att starta en fond eller ett stipendium, inom ramen för det kommunala reglementet, där ungdomar år har möjlighet att söka ett ekonomiskt startkapital inför sitt företagsstart.

27 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 27 - Att det, under förutsättning att ovanstående är möjligt, inrättas en fond eller stipendium på 500,000 sek i under ett år ur näringslivspotten. - Att det, under samma förutsättning som ovan, finns en guide eller lots som tillsammans med den sökande går igenom hållbarheten både i företagsidén samt ekonomin. - Att samma guide eller lots är behjälplig i den snåriga djungeln av lagar och paragrafer. Kommunfullmäktige har den 27 mars 2006, 69 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Tillväxtenhetens yttrande den 5 december 2007: Piteå Företagarcentrum arbetar idag med frågor som till stor del handlar om företagsstarter, där rådgivning, handledning och utbildning ingår. Företagscentrums tjänster är helt gratis och riktas till alla medborgare i kommunen. Det största hindret för en bra företagsstart är oftast finansieringen av affärsidén och då speciellt för ungdomar upp till 25 år. Ett av de ekonomiska stöden som finns att tillgå är att via Arbetsförmedlingen ansöka om Stöd till start av näringsverksamhet som de flesta gör vid start av eget företag. Detta är dock ej möjligt att söka för dem som inte fyllt 20 år med undantag för de personer som har nedsatt arbetsförmåga eller har funktionshinder. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får stöd motsvarande arbetslöshetsersättning, dock lägst 320 kronor/dag före skatt för heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassan får stöd med 223 kronor/dag före skatt. När man är i början av sin yrkeskarriär så har man i regel inte uppnått några högre nivåer på dagsersättningen som stödet grundas på. Ens privata ekonomi är inte heller i de flesta fall särskilt stabil, vilket de flesta kreditgivare gärna vill se. Att instifta någon stödform till förmån för den målgruppen vore ett bra sätt att hjälpa unga entreprenörer till en företagsstart. I motionen föreslås en fond eller ett stipendium på kronor under ett år. Kommunen måste då bestämma regelverk och kriterier för fondens användande. Resurser för handläggning och uppföljning av ärendena måste också avdelas. Detta byggs rimligen inte upp enbart för ett år utan bör efter en positiv utvärdering kunna permanentas.

28 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 28 Vi ser en markant ökning av UF-företag i Piteå för närvarande, några av dem företagen har sådan kvalité att en fortsättning i skarpt läge ser lovande ut. Instiftande av fonden skulle innebära att nya företag med unga entreprenörer skulle få en bra grund till sitt företagande. Tilläggas kan att Piteå Företagarcentrum, i den nya ansökan för , lägger fokusering på coachning och rådgivning till nya företagare. Ovannämnda fond skulle kunna utgöra en positiv komplettering till detta arbete. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Då det gäller att ge ekonomiskt stöd till unga företagare har inte kommunen den lagstadgade möjligheten att vara behjälplig. Det är ett statligt ansvar att genomföra ekonomiska åtgärder till enskilda näringsidkare och om kommunen skulle gå in med ett ekonomiskt stöd skulle det riskera att snedvrida konkurrensen. Det som däremot kan vara ett kommunalt ansvar är rådgivning och utbildning och där bistår Piteå Kommun med såväl utbildning och råd till unga som vuxna, blivande och nya företagare. Vi tycker att det är viktigare att pengarna i näringslivspotten används till att genomföra generella åtgärder än till att inrätta en fond eller ett stipendium, vilket skulle kunna riskera att snedvrida konkurrensen. Istället försöker kommunen stödja ung företagsverksamhet på andra sätt. Kommunen har bland annat gått in med kronor i Kreditgivarföreningen, vilket är en förening som tar borgen för topplånen för företag. Piteå kommun samarbetar också med Framtidsbanken då det gäller satsningar som genomförs för ungdomar och företagande. Via Piteå Näringsfastigheter tillhandhåller kommunen lokaler till företag under förmånliga förutsättningar. Genom ett så kallat Företagshotell kan företag hyra ett tio kvadratmeter stort kontor som har tillgång till kopiator, fikarum etc. Rummen har en månads uppsägningstid. Acusticum har sin Incubatorverksamhet. En inkubator stödjer unga företag i deras utveckling av affärskunnande i en miljö som främjar företagsutveckling. Inkubatorn kan också vara ett verktyg för att utveckla nya idéer och ny teknologi. Det är den typen av generella åtgärder som Piteå kommun kan genomföra. Att starta företag under studietiden är ett bra sätt att bygga upp en fungerande verksamhet under en längre tid. Idéhuset och Go Business inkubator på Acusticum stöttar, inspirerar och hjälper studenterna med en företagsstart. Sedan hösten 2005 har hela 9 st. nya företag startats och 8 st. till är på gång. På Idéhuset Go Business inkubator får studenterna/företagarna rådgivning och stöd, men även hjälp att etablera kontakter med det

29 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 29 befintliga näringslivet. Det talas om Acusticum-effekten, dvs. att företagen på Acusticum och studenterna på högskolan ska ha nytta av varandra. Idéhuset anordnar kurser inom ex. bokföring och anlitar vid behov föreläsare från näringslivet. På Go Business Inkubator har man möjlighet till en kontorsplats tillsammans med de andra Acusticumföretagen. Via Piteå Företagarcentrum erbjuder kommunen professionell rådgivning/information och kompetensutveckling. Målsättningen är att utgöra en resurs för Piteås befintliga företag, samt underlätta förutsättningarna för nyföretagande och nyetableringar, vilket skapar tillväxt i kommunen. I den nya ansökan lägger Piteå Företagarcentrum fokus på coachning och rådgivning till nya och unga företagare. Detta innebär att det redan idag bedrivs den verksamhet som motionärerna föreslår i motionens två sista att-satser. Vi säger således ja till generella åtgärder och nej till åtgärder riktade mot enskilda näringsidkare och avslår härmed motionens två första att-satser samt bifaller motionens två sista att-satser. Kommunstyrelsen förslår vid sammanträde 3 mars 2008, 76 kommunfullmäktige besluta att avslå motionens två första att-satser samt att bifalla motionens två sista attsatser. Beslutsunderlag Tillväxtenhetens yttrande 5 december 2007 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 76

30 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 30 KF 59 Dnr 07/KS Svar på motion angående införande av vårdnadsbidrag att gälla från och med 1 juli 2008 Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Yrkanden Helena Stenberg (s), Peter Roslund (s), Lena Vikberg (s), Lars U Granberg (s), Anna- Lena Pogulis (s), Maj-Britt Lindström (s), Maria Holmquist Ek (v) och Mohammed Jawad (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Erik Berg (c), Majvor Sjölund (c), Elisabet Berg (m), Lars Wikström (kd), Magnus Alm (mp) och Johnny Åström (ns) : Bifall till motionen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Reservationer Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Norrbottens sjukvårdsparti reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning: Motionen Erik Berg (c), Elisabet Berg (m), Johnny Åström (ns), Åke Forslund (fp), Lars Wikström (kd) och Magnus Alm (mp) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: En del av människans vardag idag är jakten på tid, tid för att få vardagen att gå ihop i ett livspussel. För den som har små barn kan tiden kännas som något abstrakt långt bort. Många föräldrar har önskan om att kunna tillbringa mer tid med sina barn och att barnomsorgsstödet bör kunna ha en rättvisare fördelning. Inom vår kommun är vi övertygande om att även den önskan finns och kan tillgodoses och att det finns en förväntan på detta. Regeringens besked i samband med budgetpropositionen är att landets kommuner från och med den 1 juli 2008 får rätt att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag för föräldrar med barn mellan 1 och 3 år. Vårdnadsbidraget ska kunna nyttjas på hel- eller deltid och får uppgå till max per barn och månad. Delar av vårdnadsbidraget ska kunna tas ut och trappas av mot graden av utnyttjande av offentligt finansierad barnomsorg.

31 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 31 Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: Att införa kommunalt vårdnadsbidrag i enlighet med regeringens förslag att gälla från och med den 1 juli Kommunfullmäktige har den 22 oktober 2007, 168 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Det regeringen beslutat är att undanröja hinder för kommunerna att införa ett s.k. vårdnadsbidrag till föräldrar med barn mellan ett och tre år. Men regeringen har inte beslutat om ett vårdnadsbidrag som en reform, eftersom regeringen inte avsätter en enda krona för detta utan upplåter helt till kommunerna att finansiera densamma. Regeringen menar att detta ska finansieras inom kostnaden för kommunernas barnomsorg. Med andra ord att verksamheten inom förskolan skall dras ned avseende omfattning och kvalitet för att finansiera ett s.k. vårdnadsbidrag. Det är definitivt inte ett barnvänligt perspektiv att låta alla barn som är i förskolan drabbas av nedskärningar för att finansiera ett s.k. vårdnadsbidrag. Det är inte heller ett särskilt rättvist förslag då det finns många familjer, inte minst ensamföräldrar, som inte har den minsta möjlighet att nyttja detta s.k. vårdnadsbidrag. För att göra det ska man istället vara tämligen välbeställd. Om regeringen menar allvar med sitt förslag så ska naturligtvis regeringen också finansiera detta som en reform. Detta gör man inte, vilket kan tolkas som att det är förslag som egentligen inte har någon hög prioritet hos den samlade borgerliga regeringen. I regeringens promemoria redovisas inte heller några kommunalekonomiska konsekvenser. Dessa klargörs först under detta år. Exempel på ekonomiska konsekvenser är hur skattekraft och skatteunderlag påverkas och därigenom också inkomstutjämningen. Ett annat exempel är hur kostnadsutjämningen förändras om verksamheten vid förskolorna skärs ned. Konsekvenser som kan drabba såväl kommuner som inför ett s.k. vårdnadsbidrag som för de som inte gör det. Däremot så säger regeringen att det s.k. vårdnadsbidraget inte ska kunna kombineras med ett antal andra ersättningar. Att så inte ska kunna ske åläggs kommunerna att kontrollera vilket kommer att kräva att kommunerna bygger upp en kontrollapparat som inte finns idag och som också skall finansieras av kommunerna.

32 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 32 Ett s.k. vårdnadsbidrag för Sverige tillbaka i tiden när det gäller jämställdhet. Det finns en uppenbar risk att många kvinnor förlorar förankringen på arbetsmarknaden och försämrar sina möjligheter till egen försörjning och i förlängningen får en sämre ålderspension. Effekterna av vårdnadsbidraget i Norge visar att kvinnors etablering på arbetsmarknaden försämrats och att förskolan tappat resurser. Majoriteten som nyttjar bidraget i Norge är kvinnor. Förslaget är hastigt berett inom regeringskansliet. Många frågor är inte utredda vilket ger vid handen att man inte kan överblicka konsekvenserna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vidare är det inte rätt att låta barn inom förskolan drabbas av nedskärningar för att finansiera bidraget och det är inte heller ett rättvist förslag då det framförallt är de välbeställda familjerna som kan nyttja bidraget. Med anledning av ovan sagda föreslår jag att motionen avslås. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 3 mars 2008, 80 kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 februari 2008 Kommunstyrelsens protokoll 3 mars 2008, 80

33 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 33 KF 60 Dnr 07/KS Svar på motion angående möjligheterna att påbörja byggande av flerfamiljshus på Pitholm Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Motionen Kjell Rögde (s) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Piteå kommuns befolkning ökar år från år. Redan kan man därför notera en viss bostadsbrist, vilken bland annat resulterat i att Piteå ännu inte i full utsträckning kunnat ta emot flyktingar enligt kommunens utfästelse till Migrationsverket. Bland de bostadssökande i kommunen är efterfrågan på bostäder störst i centrala stan, Bergsviken och Pitholm. I centrum finns nu bara ett mindre antal tomter, som kan beräknas stå till förfogande för bebyggelse i en nära framtid. Efter ungefär två år finns inga disponibla tomter alls. Sådana finns däremot på Pitholmsområdet, som har många villor men mycket få hyreshus. Bland dem som bor i villorna finns många som gärna vill bo kvar inom området och bo i hyreshus där, när de säljer sina villor kanske till sina barn. En ökad efterfrågan på hyreslägenheter på Pitholm kan också påräknas, när travbaneprojektet står klart. Mot bakgrund av ovanstående yrkas därför att Piteå kommun snarast undersöker möjligheterna att påbörja byggande av flerfamiljshus på Pitholm. Enligt översiktsplanen finns ett område avsatt för villabebyggelse. Detta område måste därför kunna omvandlas till ett område för flerfamiljshus. Kommunfullmäktige har den 26 mars 2007, 83 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

34 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 34 Miljö- och byggnämndens yttrande den 21 januari 2008: Beslut: Miljö- och byggnämnden beslutar att avvakta järnvägsutredningen för Norrbotniabanan innan man startar en planering av bostäder på Pitholm. Om det är intressant att bygga på Pitholm bör i första hand undersökas om det finns områden som kan kompletteras (förtätas), där det finns utbyggd infrastruktur, att godkänna remissvaret samt överlämna svaret till kommunstyrelsen. Redogörelse för ärendet Kjell Rödge (s) har överlämnat en motion, bilaga 11, till kommunfullmäktige angående rubricerande ärende och anför följande: Piteå kommuns befolkning ökar från år till år. Redan kan man därför notera en viss bostadsbrist, vilken bland annat resulterat i att Piteå ännu inte i full utsträckning kunnat ta emot flyktingar enligt kommunens utfästelse till Migrationsverket. Bland de bostadssökande i kommunen är efterfrågan på bostäder störst i centrala stan, Bergsviken och Pitholm. I centrum finns nu bara ett mindre antal tomter, som kan beräknas stå till förfogande för bebyggelse i en nära framtid. Efter ungefär två år finns inga disponibla tomter alls. Sådana finns däremot på Pitholmsområdet, som har många villor men mycket få hyreshus. Bland dem som bor i villorna finns många som gärna vill bo kvar inom området och bo hyreshus där, när de säljer sina villor kanske till sina barn. En ökad efterfrågan på hyresgäster på Pitholm kan också påräknas när travbaneprojektet står klart. Mot bakgrund av ovanstående yrkas därför: att Piteå kommun snarast undersöker möjligheterna att påbörja byggandet av flerfamiljshus på Pitholm. Enligt översiktsplanen finns ett område avsatt för villabebyggelse. Detta område måste därför kunna omvandlas till ett område för flerfamiljshus. Bedömning Området ligger inom översiktsplanen för Piteå stadsbygd. Kommunfullmäktige antog 2001 en översiktsplan för Piteå stadsbygd. Denna är en långsiktig plan för hur Piteå ska utvecklas till år Utgångspunkten för planen är visionen om att Piteå ska vara den trygga småstaden där det är attraktivt att leva och bo. Översiktsplanen är ett av de styrinstrument som kan användas för att förverkliga kommunens visioner samt nationella mål. Det finns efterfrågan på bostäder på Pitholm och i Munksund enligt gjorda enkäter.

35 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 35 Norrbotniabanans placering i Piteå finns inlagd i översiktsplanen då den kommer att vara en viktig faktor för utvecklingen av Piteå kommun. Aktualiseringen av översiktsplanen kommer att ske under den nuvarande mandatperioden. Var Norrbotniabanan hamnar med ett resecentrum kommer att få en stor betydelse för stadens utveckling och gestaltning. Det föreslagna området ligger i närheten av en av korridorerna för Norrbotniabanan. I dagsläget vet vi inte var Norrbotniabanan kommer att hamna varför det kan vara svårt att starta en planering av bostäder i detta område. Ett nytt bostadsområde kräver ny infrastruktur med bl.a. vägar, vatten- och avlopp. Det är stora investeringar som skall till när man planerar mark som inte har anslutningar m.m. Vi bör titta på om man kan förtäta redan etablerade områden och nyttja redan befintliga investeringar i infrastruktur för att minska bl.a. vårt resande och närheten till allmänna kommunikationer. Motivering Miljö- och byggkontoret anser att man bör avvakta järnvägsutredningen för Norrbotniabanan innan man startar en planering av bostäder på Pitholm. Om det är intressant att bygga på Pitholm bör i första hand undersökas om det finns områden som kan kompletteras (förtätas), där det finns utbyggd infrastruktur. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Trots att det har byggts många bostäder under de senaste åren har Piteå fortfarande en bristsituation, framförallt beträffande hyresrätter. Under nuvarande år färdigställs ett hundratal lägenheter, vilket kommer att vara ett välkommet tillskott för att upprätthålla en sund bostadsmarknad. Men oaktat detta tillskott av hyreslägenheter kommer det även kommande år att finnas behov av mer byggnationer av flerbostadshus. Det är viktigt att dessa planeras, så långt som möjligt, på områden som är efterfrågade. Vi vet att Pitholm är ett populärt bostadsområde enligt de önskemål som de som står i tomtkö har anmält. Det är också rimligt att tro, som motionären påstår, att många också ser Pitholm som ett attraktivt område även för hyreslägenheter. I översiktsplanen för stadsbygden finns ett stort område avsatt för planerade bostäder samt två reservområden för framtida bostäder. Dessa områden är inte tänkta för enbart småhus utan även för hyreslägenheter, varför man kan säga att det första planeringssteget för fler flerfamiljshus på Pitholmen redan är taget.