Lika behandling. SKBiBLioteket. SportLov. i TrehörNiNGSjö. TidNiNGeN NOLASKOGS ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Nr SiD 8-9. SiD 15.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lika behandling. SKBiBLioteket. SportLov. i TrehörNiNGSjö. TidNiNGeN NOLASKOGS ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Nr 1 2012. SiD 8-9. SiD 15."

Transkript

1 TidNiNGeN NOLASKOGS ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Nr SportLov SiD 8-9 Lika behandling SiD 12 Glada tjejkompisar på Storgatan. SKBiBLioteket i TrehörNiNGSjö 12- SiD 15 1 NOLA OGS

2 Inledaren En servicepunkt ska vara den naturliga mötesplatsen på en ort. BygD och StaD i BaLaNS. BygD och StaD i balans är det förenligt? Går det att uppnå en balans, och vad menar vi med balans? Det här är ett område som kommunen har lyft i ett projekt som pågår fram till Jag var nyligen på en konferens om Framtidsbygd, vilken pekade det ömsesidiga beroendet. Staden behöver landsbygden som leverantör och upplevelse och landsbygden är beroende av stadens attraktivitet och nav. Det är tyvärr allt för ofta landsbygd och stad ställs mot varandra. Som i det mesta är det inte antingen eller som gäller, det är när man mixar som det blir en bra helhet. Vår kommun är vidsträckt. Vi har ovanligt många små orter med nav i form av butik eller mack och det tyder på att det finns livskraft. Engagemanget och den starka drivkraft som finns hos många på landsbygden är det inget tvivel om. Det finns många entreprenörer på landsbygden, och entreprenörer är de som får någonting gjort. Ta till exempel de som har insett att närproducerade livsmedel är mer än en trend. Ett färskt exempel på framgångsrikt entreprenörskap på landsbygden är Sofia Olsson från Källarbackens saga i Sidensjö som fick priset Årets kvinnliga företagare på årets företagargala. I projektet Bygd och stad i balans har vi konstaterat att navet med en butik eller mack är viktig för boende, besökare och företag. I projektet jobbar vi bland annat för att utveckla servicepunkter vid butiker. En servicepunkt ska vara den naturliga mötesplatsen på en ort. Den inrymmer ett mindre café, har dator med internetuppkoppling, tillhandahåller information, har lite aktiviteter med mera. För att synliggöra servicepunkterna har vi tagit fram en särskild skylt. Vid avtäckningen i Gideå fanns bland annat Tillväxtverket på plats. I entreprenörskapets anda driver vi ett gemensamt projekt med företagarna. Syftet är att utveckla samverkan mellan företagen och kommunen både på landsbygden och i tätorten. Den gemensamma nämnaren för framgång är samverkan. Samverkan mellan näringslivet och det offentliga, samverkan mellan landsbygen och staden. Ensam är inte stark, och tänk så mycket roligare vi har då vi gemensamt åstadkommer framgång! Låt oss tillsammans ta ytterligare steg i samverkan! Lena Lindström, näringslivsutvecklare. LENA LINdSTrÖM Näringslivsutvecklare Örnsköldsviks Kommun 2 NOLASKOGS NoLaSkogS Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som taltidning och på kommunens webbplats: ANSvAriG utgivare: Helén Sahlin redaktion: Elisabet Bårman, Maria Isaksson, Sven Alveryd och Christina Viklund redaktionskommitté: Irene Sellin-Näsholm [samhällsbyggnadsförvaltningen], Kristin Herold [bildningsförvaltningen], Gunnar Holmberg [samhällsbyggnadsförvaltningen], Thomas Lundgren [kommunledningsförvaltningen], Maria Nilsson [välfärdsförvaltningen], Arne Persson [samhällsbyggnadsförvaltningen]. AdreSS: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, Örnsköldsvik e-post: TeLefON: OmSLAGSbiLd: Sarah Alveryd, Alva Sjölund och Louise Sedin. OmSLAGSfOTO: P-O Sedin. LAyOuT: Nollnio. TrycK: Ågrenshuset. papper: Tom Otto Silk 100 g. Nästa nummer av Nolaskogs kommer i juni 2012.

3 personliga ombud LySSNArE SOM HjäLPEr TILL ATT föra TALAN Personligt ombud är ett kostnadsfritt stöd för alla över 18 år med olika former av psykisk ohälsa. Alla klienter är olika och har sina speciella problem. Gemensamt för dem alla är att den psykiska ohälsan gör deras vardag komplicerad. TeXT Och foto: Christina Viklund Behovet av hjälp varierar mycket från fall till fall. Ibland kan insatsen från personligt ombud handla om att hjälpa klienten att kontakta rätt instans. Ibland behövs lång kontakt och mycket stöd. Man har i regel kontakt med klienterna under mindre än ett år. Målet är att hjälpa klienterna att få ett bättre liv. Det gör man genom att stötta vid kontakter med myndigheter, hjälpa till med ansökningar eller överklaganden med mera. frivilligt Och OberOeNde Frivillighet är grunden i verksamheten. Klienten ska själv vilja ha hjälp. Klienten bestämmer vilka frågor personligt ombud ska hjälpa dem med och i vilken takt det ska ske. De personliga ombudens roll är att lotsa, förmedla resurser, föreslå och berätta om vilka följder olika sätt att agera kan få. Personligt ombuds verksamhet är inte myndighetsutövning och inga journaler förs. De arbetsanteckningar som förs vid träffarna sparas inte när kontakten med klienten avslutas. Det kostar heller inget att få hjälp av personligt ombud. I snitt får man kontakt med cirka 30 nya klienter/år. Fördelningen är jämn mellan kvinnor och män, men sett över de gångna tio åren kan man se att klienterna i snitt blivit yngre. För tio år sedan var klienterna ofta i 50-årsåldern, nu är medelåldern runt 40 år. personligt Ombud 10 år I Örnsköldsviks kommun finns två personer Pertti Koivuaho och Carina Lindström anställda som personligt ombud. Båda har många års erfarenhet av att arbeta med och för utsatta människor. Att kunna bemöta klienterna på ett respektfullt sätt är ett måste för att kunna arbeta som personligt ombud. Det är också viktigt att ha ett stort tålamod och vara bra på att lyssna, menar Carina och Pertti. Även små förändringar innebär ofta stora beslut för klienten och han/hon måste få tid att fundera och mogna. Det här är den svåraste delen med arbetet, säger Carina och Pertti. Man kan inte rusa allt måste gå i klientens egen takt. Verksamheten Personligt ombud tillhör välfärdsförvaltningens verksamhetsområde och har i år funnits i tio år i Örnsköldsviks kommun. Sammanfattning Personligt ombud kan hjälpa vuxna med psykiska bekymmer. Klienten ska själv vilja ha hjälp och bestämmer vad personligt ombud ska hjälpa dem med. Personligt ombud stöttar, hjälper till i kontakter med myndigheter med mera men det är klienten själv som tar besluten. Allt sker i klientens egen takt. I kontakten med personligt ombud förs inga journaler. det kostar inget att få hjälp av ett personligt ombud. KONTAKT Kontaktuppgifter personligt ombud Tfn: E-post: Adress: Lasarettsgatan 14, Örnsköldsvik Carina Lindström och Pertti Koivuaho är personliga ombud. 3 NOLASKOGS

4 4 NOLASKOGS forskar för TryGGArE LArM Vinterns avbrott i el- och telenäten har ställt till extra besvär för många som har trygghetslarm. de har inte kunnat larma och kalla på hjälp. När störningar inträffar får kommunens alarmeringscentral, som sköter larmövervakningen, tidigt kännedom om problemen och kan vidta åtgärder för medborgarnas trygghet. Tekniken för att överföra larm behöver ändå förbättras, inte minst med tanke på att det analoga telenätet monteras ned. Örnsköldsviks kommun deltar nu i forskning för att hitta larmlösningar som är mindre känsliga för el- och teleavbrott. Tanken är också att trygghetslarmen ska kunna anpassas individuellt och även fungera utomhus. ENKäT första STEGET MOT IdrOTTSSTrATEGI fritidsenheten har nyligen gått ut med en enkät till alla idrottsföreningar i kommunen. Enkäten är ett första steg i arbetet med att utforma en idrottstrategi för Örnsköldsviks kommun. Genom enkäten får föreningarna ge sin syn på hur deras verksamhet fungerar idag och vad de ser för möjligheter och utmaningar i framtiden. föreningarna får också svara på hur de upplever kommunens service och stöd gentemot idrotten. det behövs en hög svarsfrekvens för att kunna göra en bra analys av enkätsvaren. därför är fritidsenhetens förhoppning att alla föreningar besvarar enkäten. mer information: johan Strömqvist (idrottsstrateg) Tfn: E-post: Bo Bra Ekens servicehus ligger nära busshållplatsen. TeXT Och foto: Elisabet Bårman på äldre Da r BOENdE OCH TEKNIK för äldres BEHOV Andelen äldre ökar och allt fler äldre bor i eget boende. Samtidigt är få bostäder anpassade för äldre. Hur tillgodoser vi behovet av trygga och tillgängliga boendemiljöer och hur kan vi dra nytta av teknik på äldre dagar? forskning pågår. i Dag finns 1,7 miljoner ålderspensionärer i Sverige. Många är alerta långt upp i åldrarna men efter 80 årsstrecket tilltar ofta behovet av en tillrättalagd tillvaro. Under de närmaste 25 åren beräknas antalet personer äldre än 85 år fördubblas. Ställer man detta mot att endast en fjärdedel av landets bostäder betraktas som tillgängliga blir det tydligt att det är hög tid att rusta för framtiden. boendemiljöer KArTLAGdA Bo bra på äldre da r är ett regeringsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet. Arbetet samordnas i ett nationellt nätverk där Örnsköldsvik deltar. Örnsköldsviks kommun har kartlagt entréer och lägenheter ur trygghets- och tillgänglighetssynpunkt. Rapporten är ännu inte färdigställd men tydligt är att resultatet varierar mellan olika områden. Sådant som ofta skapar problem är att det saknas hissar och ledstänger. Nivåskillnader som är svåra att klara med rullator och rullstol, dålig belysning, långa avstånd till bussar och samhällsservice är andra hinder som ökar risken att äldre blir isolerade i sina hem. Kartläggningen som visar tillgänglighet för olika områden kommer att presenteras för politikerna under våren. Rapporten utgör avslutning av kommunens inventeringsuppdrag. Min förhoppning är att vi inom den kommunala planeringen ska kunna dra nytta av kunskaperna för att rusta våra boendemiljöer för den framtidsbild och de behov vi fått tydliggjorda. Tillsammans med många organisationer och kommunmedborgare vill vi hitta idéer och lösningar på hur vi tycker att det ska se ut i vår kommun om ett antal år, säger kommunens projektsamordnare Silvia Sandin Viberg. ANväNdbAr TeKNiK underlättar Förutom anpassade boendemiljöer, kan teknik som utgår från användarens förutsättningar underlätta äldres oberoende. Under våren kommer kommunen att bjuda in pensionärer och teknikleverantörer till samtal om hur moderna hjälpmedel och it-teknik skulle kunna underlätta vardagen. Äldre ska också få testa utformning och användbarhet av teknikstöd.

5 ringoch få föräldrastöd är du förälder? Som förälder behöver man ibland någon att prata med. Om stort som smått. då finns kommunens föräldrastödstelefon. TeXT Och foto: Maria Isaksson SeDaN tre år tillbaka finns ett telefonnummer som man kan ringa om man vill ha råd och stöd i sin föräldraroll. Alla föräldrar till barn som inte är myndiga och som bor här i Örnsköldsvik är välkomna att ringa. Första året var det inte så många som ringde, men de senaste åren har det blivit fler. Det blir ett par samtal varje månad. Det behöver inte vara den biologiska föräldern som hör av sig, utan det kan även vara styvföräldrar, säger Pauline Brandt som arbetar i kommunens familjeteam. Vi får både lätta och svåra frågor. Det kan vara att familjen befinner sig i en speciell situation och mamman eller pappan känner sig orolig och vet inte hur han eller hon ska göra. Ibland kan vi hänvisa till hjälp som man kan få här inom kommunen eller landstinget, säger Kjell Lundin som även han ingår i familjeteamet. De som turas om att svara i telefonen är alla behandlare och har lång erfarenhet av att ge stöd till personer i olika svåra situationer. De säger att det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Den som ringer kan vara anonym. KONTAKT föräldrastödstelefonen Tfn: ring gärna tisdagar kl 9 11 Pauline Brandt och Kjell Lundin svarar i föräldrastödstelefonen. oklart StartDatum för VALfrIHET INOM HEMTjäNSTEN Kommunen avvaktar vad som sker på nationell nivå innan klartecken ges för att genomföra valfrihet inom hemtjänsten. under 2010 BeSLutaDe kommunfullmäktige att Örnsköldsviks kommun ska införa valfri- het inom hemtjänsten (enligt Lag 2008:962 om valfrihetssystem). Valfrihet i hemtjänsten innebär att den som har beviljats hemtjänst får möjlighet att välja om insatserna ska utföras av kommunen eller av annan utförare. Kommunfullmäktige angav ingen tidpunkt för när valfrihetssystemet skulle införas. Inom välfärdsförvaltningen inleddes förberedelser med sikte på införande hösten Den tidpunkten är inte längre aktuell. AvvAKTAr med GeNOmförANdeT I dagsläget finns inget datum för när valfrihet inom hemtjänsten kommer att införas i Örnsköldsvik. Humanistiska nämnden, som har det politiska uppdraget, avvaktar med införandet tills att genomgripande förändringar genomförts i den lagstiftning som rör privata utförare av offentligt betalda tjänster inom vård och omsorg. I april gör humanistiska nämnden en avstämning och beroende på vad som då hänt på nationell nivå, tar nämnden ställning till om man vill ge klartecken för valfrihet i hemtjänsten. Om beslutet blir att arbetet med att införa valfrihet i hemtjänsten ska återupptas och valfrihetssystemet ska införas, kommer det tidigast att kunna ske i början av NOLASKOGS

6 Nu är det äntligen klart med en ny fotbollshall och den planeras stå färdig 1 november Ny fotbollshall TeXT: Sven Alveryd foto: P-O Sedin illustration: TM Konsult ByGGS MITT I STA N! johan Strömqvist och david Berglund arbetar med fritidsfrågor. 6 NOLASKOGS DecemBer 2010 SkapaDeS en fotbollsgrupp där kommunen och representanter från föreningarna ingick. I gruppen diskuterades hur fotbollens framtid på elitnivå skulle kunna säkras och vara konkurrensmässig gentemot andra kommuner. Eftersom en avgörande förutsättning var att de aktiva kunde träna året runt, så sattes fokus på behovet av en inomhushall. Hallen blir verkligen ett välkommet tillskott för oss! I förhållande till de inomhushallar vi tränar i idag, får vi bland Skiss: fotbollsplanen kan delas upp. annat tillgång till en större yta, gräsunderlag, fullstora mål och möjlighet till att träna mer matchlikt, säger Håkan Nygren, tränare för Själevads damers A-lag. Tider i ANdrA hallar frigörs Även om det ursprungliga syftet till hallen var att skapa förutsättningar för seniorlag och elitsatsande ungdomslag, understryker övriga aktiva föreningar vikten av att även barn och ungdom får tillgång till fotbollshallen. Därför kommer det att finnas möjlighet att hyra planhalvor. På så sätt blir det möjligt för flera lag att träna i hallen samtidigt. Vi räknar med att hallen förbättrar förutsättningarna för idrottsintresserade barn och ungdomar generellt sett. Förutom att de erbjuds tider i den nya hallen, så kommer den innebära att tider i andra hallar frigörs, säger David Berglund, enhetschef för fritidsenheten, Örnsköldsviks kommun. fakta Om hallen Hallen byggs på grusfotbollsplanen vid Parkskolan. Den kommer att inrymma en konstgräsplan 65x40 meter, som kan delas in i två respektive tre planhalvor. Valet av planstorlek grundar sig på en behovsanalys och på studier av andra hallbyggen i Sverige. Hallen kommer till en början inte att ha några omklädningsrum. Förhoppningen är att de byggs i ett andra steg och i bästa fall inom ett år. Temporärt kommer omklädningsrummen på Skyttisanläggningen att användas. Kostnader för att hyra hallen per timme beräknas bli ungefär lika stor som för innebandyhallen på Skyttis. Hallen kostar cirka 15 miljoner att bygga och Bosch Rexroth kommer att vara sponsor för delar av driftskostnaderna de fem första åren och bidra med cirka kr/år.

7 ServicepuNkteN MÖTESPLATS OCH NAV PÅ LANdSByGdEN Med högtidlig skyltavtäckning och delikata bakverk från Husum, firade ortsbor och projektansvariga att Gideå har fått en servicepunkt. TeXT Och foto: Elisabet Bårman i februari fick Gideå kommunens första skylt som visar att här finns en lokal servicepunkt. Skyltningen är framtagen av kommunens projekt Bygd och stad i balans och kommer att vara gemensam för alla servicepunkter i Örnsköldsviks kommun Servicepunkter finns idag i Gideå, Solberg, Hemling och Myckelgensjö. Ytterligare någon ort är på gång inom kort. Ambitionen inom Bygd och stad i balans är att det ska etableras 8-10 servicepunkter i kommunens glesbygd. KOmmuNALT uppdrag Servicepunkterna, som kan vara inrymda i en butik eller en mack, syftar till att öka tillgången till kommersiell service och fungera som ett nav på orten. Servicepunkterna drivs genom ett avtal med Örnsköldsviks kommun. I åtagandet ingår att tillhandahålla livsmedel, internetuppkoppling, café, information till turister och boende samt att anordna ett antal aktiviteter varje år. Servicepunkterna är det vi arbetar som mest intensivt med nu, säger Ann Holst som är sammanhållande projektledare för Bygd och stad i balans. En annan aktuell uppgift handlar om att ta fram lokalt baserade kartläggningar som underlag för upphandling av kollektivtrafik. ömsesidigt beroende Vid servicepunkten i Gideå får befolkningen tillgång till livsmedel, spelombud, utlämningsställe, café och internethörna samt informationscenter. Dessutom erbjuder butiken hemkörning av varor tisdag och fredag. Servicepunkten är bra för affären. Folk stannar till, fikar och småpratar. Jag märker också att allt fler har börjat använda internettjänsten, säger Marie Nilsson på Gideå Livs. Flera ortsbor menar att affären är ett viktigt nav, inte minst för personer som saknar bil. Eftersom det också finns hyreslägenheter i byn kan det vara attraktivt för den som inte vill eller orkar bo kvar ute i bygden att flytta dit där det finns service nära till hands. Nu vill det till att ortsborna använder sin servicepunkt. Köptroheten är viktig, folk måste använda sin närservice. Samtidigt måste servicen drivas på företagsekonomiska grunder och med lyhördhet för vad kunderna önskar, menar Annika Lidgren, ansvarig för servicelösningar vid Tillväxtverket. Catarina Lundström, Tillväxtverket, framhåller betydelsen av samverkan: Butikens mötesplatseffekt gör servicepunkten ännu mer attraktiv när man samverkar för att bredda utbudet. Det förstärker ställningen för alla inblandade och gynnar naturligtvis också lokalbefolkning och besökare. Nu återstår att göra servicepunkten i Gideå och på de övriga platserna kända så att en god spiralverkan kan ta fart. Vimpeln visar att här finns en servicepunkt. fakta Café och internethörna på Gideå Livs. Projektet Bygd och stad i balans finansieras av Örnsköldsviks kommun och Tillväxtverket. Budgeten ligger på 2,3 miljoner. Projektet pågår till slutet av Projektledarna arbetar för att stödja lokalt utvecklingsarbete ute i bygderna. fokus just nu ligger på att skapa lokala servicepunkter. 7 NOLASKOGS

8 inget att göra på SportLovet? Här HITTAr du MASSOr AV TIPS! Snowboardåkare gör trick. VINTErdrAGET PÅ SKyTTIS 7 mars, Kom när du vill kl Testa hundspann, snögraffiti, snöskoorientering, curling, madrassbowling, boomfighting, bungy run, paint ball prick. Gratis aktiviteter, utrustning finns att låna. fikaförsäljning. UTfÖr OCH SNOWBOArd bjästabacken Öppet alla dagar kl , även kvällsöppet tisdag och torsdag, kl under sportlovet. djuptjärnsbacken, TrehörNiNGSjö SKuLebAcKeN Sportlovsveckan öppet alla dagar SOLberGSbAcKeN Sportlovsveckan 5-11 mars måndag-lördag, kl och söndag, kl åsbacken Sportlovsveckan måndag-torsdag, kl och fredag, kl , lördag-söndag, kl Pimpelfiskare. LäNGdSKIdOr SKidSTuGOr huggsjöstugan, Backsjö öppen med fikaförsäljning vardagar kl under sportlovet samt lördagar och söndagar t.o.m. sista helgen i mars. västanåstugan, Nätra fjällskog öppet med fikaförsäljning alla helger till och med 22 april. Gå på Tur Gå-på-tur-stugorna är öppna med fikaförsäljning 11:00-15:00 4 mars Huggsjöstugan, Backsö 11 mars främjarstugan, Varggropen, Skyttis 18 mars Västanå fäbodar, Nätra fjällskog månskensturer 9 mars kl , Huggsjöstugan 10 mars kl , Västanå fäbodar SKidANS dag 11 mars kl , Skyttis Gratis spårområde, blåbärssoppa, tipsrunda, låna skidor, vallaservice, med mera VINTEryrA I LÅNGVIKSMON 10 mars, kl vid Mopärlan. Utställning/marknad inom fritid och uteliv. Gratis barnaktiviteter: snowracertävling, lilla vasaloppet, hästridning m.m. fikaförsäljning och underhållning. GrILLSÖNdAG I drömme Alla söndagar i mars grillar intresseföreningen vid Näslandet. fisketävlingar för SKOLUNGdOMAr 6 mars, kl på Hörnsjön. Naturkompaniets ungdomspimpel med förborrade hål och fina priser. 8 mars, kl Angeldonspimpling på Mosjön. Pimpelutrustning finns att låna, fina priser. SKrIdSKOr UTOMHUS På många platser finns isbanor för allmänheten och skolisbanor där alla får åka under helger och efter skoltid. En lista över isbanor finns på SKrIdSKOr I ISHALL finns inga tider här, se föreningens webbplats. bjästa ishall Måndag-torsdag kl friåkning utan puck och klubba, kl friåkning med puck och klubba. SKyTTiShALLeN Måndag-fredag, kl. 11:00-11:50 Åkning utan klubba, Måndag-onsdag, kl. 13:00-13:50 och torsdag-fredag kl. 12:00-12:50 Åkning med klubba. Eventuellt fler tider: husumhallen KempehALLeN, modohallen, fjällräven center 8 NOLASKOGS SKIPASS Logotyp: Skipass. TeSTA en Ny backe SOm bonus Skipass Höga Kusten är ett samarbete inom Höga Kusten Turism. Skipass gäller i Solbergsbacken, Bjästabacken, Skulebacken Vårdkasberget. Vill du åka utför i flera backar, utnyttja nyheten Skipass Höga Kusten. Köper du 2 dagars liftkort, får du kvällskort i annan backe. Köper du veckokort får du dagskort i annan backe. Skipass Höga Kusten köper du hos medverkande anläggningar. FOTO: Peder Sundström

9 film PÅ folkan 6 mars, kl. 14 på folkan. filmstudion visar gratisfilm rango tillåten från 7 år. TEATEr PÅ GNISTAN 9 mars, kl Gnistan folkets hus Gullänget. förorten brinner med Teater fryshuset. Efter föreställningen mingelsamtal och fika. fri entré. Boka gärna plats i förväg på På Gnistan pågår även en utställning om barns rättigheter, mån-fred 8-17, t.o.m 18 mars. KULTUrLABB PÅ ÖrNSKÖLdSVIKS MUSEUM 6-8 mars, kl och 10 mars, kl Kom och skapa, klura och pyssla. Sportlovsfika och varmkorv finns att köpa i caféet. Programmet finns på SPOrTLOVS-KOMTEK 5 mars, kl blästra GLAS för dig över 7 år. KemiSAGA Och experiment för dig över 7 år. frigolitfigur Och Led för dig över 9 år. bygg en häxa/släde för dig över 10 år. Anmäl dig i förväg på KomTeks webb: utbildning/komtek PySSEL PÅ ArKENBIBLIOTEKET 5 mars, kl Lyssna och skapa vi läser berättelsen om Trollets hjärta och skapar sedan egna bilder 6 mars, kl Origami vik en hoppgroda, vi avslutar med en hopptävling 7 mars, kl Gör ditt eget bokmärke 8 mars, kl Sportlovsbio med popcornmys PySSEL PÅ filialbiblioteken SpOrTLOvSverKSTAd Gör din egen fjompis 5 mars Bredbyn, kl Bjästa, kl mars Björna, kl mars Husum, kl. 13: mars Skorped, kl LÖrdAGSSTUNd PÅ ArKENBIBLIOTEKET 3 mars, kl det brinner, det brinner. ett äventyr i 1880-talets Sverige. Teater Soja. Boka biljett på Arkenbiblioteket. 10 mars, kl mr ZeThiNO TrOLLAr för och med barnen. Utförsåkare. Liten kille i pulkabacken. 9 NOLASKOGS

10 Peter Engström är årets nyföretagare i Örnsköldsvik. ÅrETS Nyföretagare SKAPAdE EGET KONCEPT Peter Benke Engström, Corner One AB blev prisad som Årets nyföretagare under företagarkvällen i fjällräven center den 9 februari. En framgångsrik säljare inom sportfackhandeln, men som under lågkonjunkturtider blev uppsagd och valde att skapa ett eget försäljningskoncept. TeXT Och foto: Sven Alveryd 10 NOLASKOGS i motivet till utmärkelsen kan man bland annat läsa Ett genuint intresse för kundens affärer, ett strategiskt tänk och en stor portion kreativitet. En beskrivning som stämmer väl överens med den bild man får av Peter när man hör honom berätta om sitt arbete. För cirka tre år sedan blev det ett ordentligt dopp inom min bransch, det vill säga sportfackhandeln. Många av mina säljarkollegor, liksom jag, blev uppsagda. Eftersom jag verkligen älskar mitt arbete, har kunskapen och inte minst kontakterna så bestämde jag mig för att utforma ett eget affärskoncept som passade marknaden, säger Benke. Affärsidén är att på konsultbasis erbjuda försäljningstjänster inom sportfackhandeln. I sämre tider drar sig företag för att anställa folk. Men de har ändå ett stort behov av att sälja sina produkter. Genom mitt affärskoncept kan de använda mig som säljare på ett effektivare sätt, något som båda parter tjänar på, berättar Benke. årets företagare Gummigrossen i Örnsköldsvik AB årets företagande kvinna Sofia Olsson, Källarbackens Saga årets företagsledare Kenneth Mellin, Cargotec Sweden AB Almis företagarpris Eurocon Mopssys AB ÖVrIGA PrISTAGArE Företagsstarten blev bästa tänkbara eftersom han i princip direkt efter företagsstarten skrev kontrakt med en stor idrottsgrossist, om att sälja två av deras välkända sportvarumärken till butiker runt i Norrland. Två varumärken som han arbetar med än idag. årets miljöföretag EL-forest årets cesampris Moyo, jonas Spolander årets öviksstjärna Stadsträdgårdsmästare Elisabeth Strand-Hübinette

11 SAMVErKAN för ATT STärKA SmåföretageN Nu tar Örnsköldsviks kommun tillsammans med företagarna i Örnsköldsvik ett krafttag för att underlätta för småföretagare i framtiden. TeXT: Sven Alveryd foto: P-O Sedin vi har under flera år arbetat med frågan hur vi ska jobba än bättre mot våra företag.utredningar har gjorts och en hel del tjänster har vi utvecklat. Nu när Företagarna tillsammans med politiken tagit fram ett småföretagspolitiskt program, kändes det naturligt att ta ett gemensamt krafttag och göra verkstad av det hela, säger Anne-Marie Niemi, näringslivsutvecklare på Företagslotsen, Örnsköldsviks kommun. fokus på Tre huvudområden Samarbetet fokuserar på tre huvudområden och är hämtade dels ur det småföretagspolitiska programmet dels de mätningar som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt näringsliv. Områdena är företagsservice, upphandling och konkurrensprövning, samt kommunikation. Förutom att underlätta för våra företag gällande de praktiska bitarna, så handlar det om kommunikation. Alla företag vet inte alltid vad som gäller inom upphandlingar, tillstånd och vilken företagsservice vi kan ge. För att kommunicera med dem på ett effektivt sätt måste vi skapa relationer och se det från deras synvinkel. Med andra ord vi måste bli öppnare, duktigare på att omvärldsbevaka och vara på plats där det händer, säger Anne-Marie Niemi. på plats där det händer Några av de aktiviteter som planeras för att möta företagen på deras olika arenor är att dels arrangera egna träffar i form av frukostmöten, dels att delta på företagsträffar, upphandlingsdagar och göra företagsbesök i stad och landsbygd. Genom att vara på plats tillsammans med företagen där det händer, får vi inte bara bättre insikt i vad som behövs, utan även bättre möjligheter att se lösningar tillsammans, säger Anne-Marie Niemi. Anne-Marie Niemi, näringslivsutvecklare på företagslotsen. Nya BraNDStatioNeN TAr form TeXT Och foto: Christina Viklund Kranarna jobbar, brandstationsbygget är i full gång. räddningstjänsten har länge varit i behov av nya lokaler. Efter ett långt förarbete togs våren 2010 beslut i kommunfullmäktige om att satsa och bygga en ny brandstation. I september 2011 togs första spadtaget och nu några månader senare börjar den nya byggnaden ta form. Bygget går enligt plan och väntas hålla beräknade kostnader. Tidplanen är knapp men man arbetar hårt för att hålla den och läget ser ljust ut. Den brandstation som nu byggs kommer att ha en tydlig miljöprofil, både när det gäller arbetsmiljö och ekologisk hållbarhet. Totalt har elva entreprenader och sju konsultuppdrag upphandlats i en för kommunen ny samverkansform. Samverkansformen innebär bland annat att de olika parterna planerar bygget mer tillsammans och har ett större gemensamt ansvar. Brandstationen byggs i kvarteret Vikingagatan och beräknas vara klar att tas i bruk i februari NOLASKOGS

12 kraven SkärpS PÅ LIKABEHANdLING I SKOLOrNA Nu skärps kraven på att alla verksamheter inom skolan årligen ska ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. TeXT: Sven Alveryd foto: P-O Sedin i planerna Ska det tydligt framgå hur skolorna arbetar för barnens lika värde och hur barnen ges en trygg miljö. De individuella planerna kommer att följas upp varje år av bildningsförvaltningen. Alla kränkningar ska också rapporteras in till förvaltningen och skolan redovisar sedan vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra fortsatta kränkningar. STörre KrAv på verksamheterna Förutom att varje verksamhet ska utarbeta en likabehandlingsplan som beskriver hur de arbetar för att åtgärda trakasserier, diskriminering och kränkande behandling så ska de även arbeta aktivt med förebyggande åtgärder och aktiviteter. Det kan röra sig om att på olika sätt tydliggöra skolans ståndpunkt i frågorna, att skapa möten för dialog, att anordna fungerande rastvaktsystem, att använda sig av kamratstödjare etc. Men det kan även handla om att se över den fysiska miljön i form av lokaler och utrymmen som kan upplevas som otrygga. Eftersom varje skola nu ska sätta upp mål för sin verksamhet måste de också tänka igenom hur de ska arbeta för att nå målen. Den utvärdering som ska göras varje år visar sedan hur arbetet har gått, och det ger i sin tur möjligheter till förbättringar, säger Eva Danielsson, verksamhetschef på elevhälsan, Örnsköldsviks kommun. delaktighet i planarbetet I de riktlinjer som varje skola får understryks även hur viktigt det är att barnen, personalen och vårdnadshavarna är delaktiga i själva planarbetet. Likaså att skolan ser till att det finns återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Min personliga åsikt är att de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling är att barnen och eleverna mår bra och är trygga, och det kan ett bra likabehandlingsarbete bidra till, säger Eva Danielsson. Sammanfattning Nu skärps kraven på att alla verksamheter inom skolan årligen ska ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Varje verksamhet ska arbeta för att åtgärda trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, men även med förebyggande åtgärder och aktiviteter. det kan röra sig om att på olika sätt tydliggöra skolans ståndpunkt i frågorna, att skapa möten för dialog, att anordna fungerande rastvaktsystem, att använda sig av kamratstödjare, samt att se över de lokaler och utrymmen som kan upplevas som otrygga. Barnen, personalen och vårdnadshavarna ska vara delaktiga i planarbetet. Lovisa, Ellen, Sarah, Alva och Hanna är goda vänner. 12 NOLASKOGS

13 förskolebarn på vinterpromenad. växtplatsförskolan Tre nya förskolor har nyligen öppnats i kommunen. förskolan i Örnsköldsvik är en verksamhet som just nu både växer och utvecklas. TeXT: Christina Viklund foto: Elisabet Bårman många BarN Behöver plats i förskolan. För att möta behovet har tre nya förskolor öppnats i kommunen. De nya förskolorna är Ripan i centrala Örnsköldsvik, Ängen som ligger i anslutning till Ängetskolan i Gullänget och Lingbo i Sörlidenområdet. Ripan och Lingbo finns i lokaler som för ett antal år sedan utformades för förskoleverksamhet. De har nu rustats upp för att motsvara dagens behov. Förskolan Ängen är inrymd i moderna modulhus. rätt ANTAL platser en utmaning Att alltid kunna ha rätt antal platser inom förskolan är en stor utmaning. Förskoleverksamheten präglas av snabba förändringar. Det kan snabbt uppstå brist på platser i ett område eller överskott på platser i ett annat område. Många faktorer påverkar efterfrågan på förskoleplatser. Bildningsförvaltningen gör prognoser men det är ändå väldigt svårt att kunna förutse hur många barn som kommer att födas inom ett visst område. Det är också svårt att beräkna hur stor inflyttningen och utflyttningen kommer att vara i kommunens olika delar. Hur gamla barnen är när de ska in i förskolan påverkar hur man planerar verksamheten. Barn i olika ålder har olika behov inom förskolan. Det påverkar allt från inomhusmiljö till utemiljö, personalplanering och pedagogik. Att ha en förskoleverksamhet som är överdimensionerad att man alltid har ett överskott på platser skulle innebära stora kostnader. Medel som behövs till själva verksamheten och för att utveckla den och göra den bättre. utveckling pågår Under de senaste åren har det skett en stor utveckling av förskoleverksamheten i kommunen. Det mesta handlar om saker som kanske inte märkts så konkret utåt. Arbetet för likvärdighet att alla förskolor i kommunen Sammanfattning ska ha samma höga kvalitet är ett exempel. Man för också en ständig dialog kring lärmiljön. Miljön ska vara trygg men samtidigt utmana och locka till lek och aktivitet. Det här gäller både hur lokalerna ser ut och hur utemiljön är utformad. En kreativ utemiljö som stimulerar fantasin och leken är viktig. Det är till exempel inte säkert att en bra utemiljö av pedagogiska skäl behöver innehålla den vanliga gungställningen. verksamhetschef för förskolan För att ytterligare stärka förskolans status tillsätts nu en verksamhetschef som har ansvar specifikt för förskolans område. Tidigare låg ansvaret för förskolorna fördelat på respektive skolområde. Den nya organisationen ökar möjligheterna till både erfarenhetsutbyte mellan olika förskolor och en utveckling av pedagogiken. Ny verksamhetschef för förskolan blir Lena Gidlund, tidigare rektor vid Domsjöskolan.. Många barn behöver plats i förskolan. därför har tre nya förskolor öppnats i Örnsköldsviks kommun. det är svårt att förutse hur många barn som kommer att födas. det är också svårt att veta i vilka områden det kommer ske utflyttning eller inflyttning. det gör att det är svårt att alltid kunna ha rätt antal platser inom förskolan. förskoleverksamheten utvecklas ständigt. det handlar om att arbeta för att alla förskolor i kommunen ska ha samma goda kvalitet. det handlar också om att utveckla lärmiljöerna, så att de både är trygga och stimulerar fantasin och uppmanar till lek. 13 NOLASKOGS

14 MEdBOrGArfÖrSLAG OM MAT GAV EKO Ett medborgarförslag blev startskottet för kommunens arbete med att gå över till mer ekologisk mat. Målet är att rejält öka andelen ekologisk mat under de tre närmaste åren. TeXT: Maria Isaksson foto: P-O Sedin kommunfullmäktige har beslutat att kommunens kostavdelning successivt ska byta ut livsmedel så att 25 procent av den mat kommunen serverar är ekologisk. Senast vid utgången av 2014 ska målet vara uppfyllt. Kommunens kostchef, Marie Mattsson, berättar mer. hur gör ni för att kunna börja laga mer ekologisk mat? Kommunen har ett tre-års-avtal med en leverantör av livsmedel. Nu för vi en dialog och tittar på vilka livsmedel det är möjligt att byta ut till ekologiska och räknar på vad det kostar. Vi ska till exempel se om det är möjligt att byta till ekologiska mejeriprodukter och arbetar sedan vidare med andra produkter. vilka krav ställer kommunen på maten? Maten får till exempel inte innehålla smakförstärkare och vissa tillsatser. Vi kräver idag inte av leverantören att livsmedlen ska vara ekologiska på grund av att kommunen behöver så stora volymer. Däremot står det i avtalet att där det är möjligt att välja närproducerat så får vi det istället för att köpa från den leverantör vi är bundna till. hur mycket mat lagar kommunen? Vi lagar portioner per dag åt skolbarnen och resten åt boenden, sjukhu set och de som har hemtjänst. Plus mellanmål och frukost. hur stor del är idag ekologisk? Ungefär 3 procent. Den siffran ska alltså upp till 25 under 2014.! blir det dyrare för kommunen? Våra politiker har bestämt att det får kosta lite extra med ekologisk mat. Avtalet med den leverantör vi har nu innebär en något lägre kostnad, jämfört med tidigare avtal. Så den kostnadsskillnaden kan användas till att betala lite mer för ekologiska alternativ. vad räknas som ekologiskt? Produkten ska ha en av de etablerade märkningarna. Då vet vi att den uppfyller vissa krav. är det något annat du vill säga? Ja! Vi ska ha en ekologisk vecka till hösten, närmare bestämt v 43. Tillsammans med vår leverantör ska vi se till att så mycket som möjligt av maten den veckan är ekolo- - gisk. Då kommer vi att sätta ekologisk mat i fokus både på skolan och inom vården för att öka medvetenheten och kunskapen. Sammanfattning Marie Mattsson, kostchef. Kommunens politiker har bestämt att maten på skolor och äldreboenden ska bli mer ekologisk. det företag som kommunen köper matvaror av kollar nu vilka matvaror med ekologiskt märke som kommunen kan börja använda. 14 NOLASKOGS SÖK MEdBOrGArfÖrSLAG ELLEr LäMNA ETT SjäLV! Nu kan du söka bland inkomna medborgarförslag på kommunens webbplats. Gå till ornskoldsvik.se/demokrati/påverka/ Medborgarförslag. där kan du också läsa om hur du gör för att lämna in ett medborgarförslag. INTEGrATIONSENHETEN HAr flyttat Integrationsenheten, som ansvarar för kommunens flyktingmottagning, har nya lokaler. Integrationsenheten finns nu på Lasarettsgatan 7 i Örnsköldsvik. Telefon till receptionen

15 BIBLIOTEKET I TrEHÖrNINGSjÖ uppskattadfullpoängare johanna jonsson hjälper Alice Bäckström med boklån. Biblioteket är onsdagens givna träffpunkt och kulturhändelse i Trehörningsjö. Trogna biblioteksbesökare skattar bibliotekets service högt. TeXT Och foto: Elisabet Bårman BiBLioteket i Trehörningsjö har nyligen öppnat efter en renovering. Ytan blev mindre men det uppvägs av ljusa färger, nya hyllor och en rejäl gallring i bokbeståndet. Det känns inbjudande att titta in och den trivsamma stämningen tilltar med varje besökare. Här finns barn- och ungdomsböcker, skönlitteratur, fackböcker, ljudböcker, tidskrifter, datahörna och spel. Jag tycker att vi har lyckats få in mycket och framför allt känns det mycket fräschare nu, säger Johanna Jonson som en dag i veckan sköter biblioteksservicen. Besökarna är eniga om att biblioteket fyller en viktig funktion på orten. Både tillgången till litteratur och möjligheten till en stunds småprat är uppskattad. Det är bra att biblioteket finns. Det blir lite rörelse utöver macken och affären, säger Olle Hellman som är en flitig biblioteksbesökare. Biblioteket är det bästa vi har. Det är bra utbud och fin service, de tar hem det som inte finns inne. Personligen gillar jag att läsa serier, säger Alice Bäckström och ger biblioteket tio poäng på en tiogradig skala. personlig Service Tjusningen med att jobba på ett litet bibliotek är att man lär känna människorna och deras läsvanor. Jag vet vad de vill ha och har också en rätt bra bild av vårt utbud, säger Johanna. Något som bevisas när telefonen ringer och en låntagare frågar efter fortsättningen på den serie hon läser. Johanna har full koll på vilken bok i ordningen i en viss serie som låntagaren har läst och undersöker om nästa bok finns tillgänglig. KuLTureLLT GuLdKOrN för SKOLAN Biblioteket i Trehörningsjö håller öppet varje onsdag, några timmar mitt på dagen och några på sen eftermiddag. På dagen ser förskolan och skolan till att det råder full aktivitet i lokalen. Biblioteket betyder mycket ur förskolans synpunkt. Det är den förmån vi har, förutom den fantastiska naturen. Vill vi ha kultur så är det biblioteket som gäller. Det är ett fantastiskt värdefullt kulturtillskott som vi är angelägna om att få ha kvar, säger Eva Jonsson. På hedersplats vid bibliotekets entré står en hylla med alldeles speciella böcker. Eleverna på skolan har skrivit egna berättelser som de sedan gjort bilder till och satt samman till böcker. Det var roligt att göra böcker som andra kan läsa, tycker de unga författarna Pauline och Fabien Keshawardoost. Vem vet, kanske någon av dem en dag har en egen titel med på hyllorna i det ordinarie utbudet. Sammanfattning Biblioteket i Trehörningsjö har byggts om. det har blivit mindre men trivsammare. de som besöker biblioteket tycker att de får en bra service. Till exempel får de hjälp att beställa böcker som inte finns inne. Skolan och förskolan använder också biblioteket mycket. Biblioteket i Trehörningsjö är öppet på onsdagar. Skolbarnen Pauline, Nanook och fabien läser i soffan. 15 NOLASKOGS

16 GruppförSäNdeLSe TiLL hushållen Logotyp: Världsklass checka inför ÖrNSKÖLdSVIKS UTVECKLING! Storgatan i Örnsköldsvik. Har du en idé på ett projekt eller en aktivitet som utvecklar Örnsköldsvik? är den ett sätt att möta någon av de fem utmaningar som Örnsköldsvik står inför? då har du möjlighet att få delfinansiering för projektet genom att checka in. TeXT: Sven Alveryd foto: P-O Sedin förra gången incheckningen var öppen, så blev gensvaret stort. Inte mindre än 57 individer och organisationer lade då in sin ansökan, varav 37 beviljades. Bland dessa fanns en förstudie för en besöksnäring och utbildningsmiljö runt multisport i Höga Kusten, 30 år av innovation en föreläsningsserie inom området innovation, Handeln Det nya goda värdskapet ett samarbete mellan Cesam och aktörer inom handeln i Örnsköldsvik, samt Picknick i parken som tidigare hette Picknickfestivalen. Även om vi hade höga förväntningar så blev gensvaret och engagemanget större än vi trodde. Vi hoppas verkligen att det fortsätter så, säger Vanja Östman, projektledare Världsklass KrAv på den SOm SöKer Alla kan lägga in en ansökan, oavsett det är en organisation eller individer. Men för att ta del av resurserna som finns tillgängliga, måste de visa hur deras idé möter en eller flera av de 5 utmaningar som Örnsköldsvik står inför. Ett annat krav är att de måste samverka med andra och bidra med en egen insats i form av pengar. I vissa fall, till exempel där engagemanget är ideellt, räknas även tid som en medfinansiering. NäSTA incheckningsperiod 5 18 mars Frida Bylin och Vanja Östman ingår i projektteamet för Världsklass 2015 och tar emot alla projektidéer och tankar. När ni har checkat in landar projektidén hos ledningsgruppen som formulerar rekommendationer och ett beslutsunderlag till styrelsen som tar det slutgiltiga beslutet. Det finns olika sätt att checka in. Genom ett webformulär som publiceras på e-post eller genom att ta kontakt med Frida eller Vanja direkt och komma överens om annan väg in med incheckningen. fakta de 5 utmaningarna för örnsköldsvik: realisera arbetsmarknadsregionen Gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå och inom Botniaregionen som för människor samman och ökar rörligheten. Attraktionskraft i en global värld Säkerställa Örnsköldsviks långsiktiga kompetensförsörjning och ständigt utveckla Örnsköldsviks attraktivitet. Klimat råvaror energi Utveckla klimatsmart produktion av varor och tjänster och tillverka energieffektiva produkter från förnybara råvaror. förnyelse och innovation Ta tillvara och stimulera innovationsförmågan hos människor och organisationer. Skapa kreativa utvecklingsmiljöer och öka öppenheten för det som upplevs som nytt, annorlunda eller oliktänkande. utvecklingsarbetet Hitta lösningar tillsammans och att vara handlingskraftiga.

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Hur tänker du om framtiden på landsbygden?

Hur tänker du om framtiden på landsbygden? DET BLIR SOM VI TÄNKER Hur tänker du om framtiden på landsbygden? Vision Möjligheternas Örnsköldsvik En hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka.

Läs mer

Slutkonferens Bygd o stad i balans

Slutkonferens Bygd o stad i balans Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Presentation. Bygd o stad i balans

Presentation. Bygd o stad i balans Ett enkelt val. Presentation Årets hetaste Lantis plats 25 Näringslivsutvecklare Förvaltningschef Äldreomsorgschef Boendechef Volontär Hustru, mamma, mormor, farmor Husägare, sommarstugeägare, kattägare

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Planen upprättad 2016-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Kommunbladet november 2013

Kommunbladet november 2013 Kommunbladet november 2013 Information från Norsjö kommun Nyheter om bredbands-nätet i Norsjö Det kommer att vara störningar i bredbands-nätet i Norsjö kommun på natten mellan onsdag och torsdag den 20

Läs mer

Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015. Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter

Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015. Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter Samvaro NYHETER FÖR SÖRLIDEN-VALLA SAMVERKANSFÖRENING NUMMER 3 2015 Bilder från sommarens utflykter Allt om höstens aktiviteter VALHALLAVÄGEN 38s 10 SÖRBYVÄGEN ÖPPETTIDER FÖR VÅRA LOKALER VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Bygd o stad i balans

Bygd o stad i balans Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad i balans Handlingskraft

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Hyttan Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

företagsmässa 5.000 kr Älvdalen WOW! älvdalens HUVUDSPONSORER ARRANGÖRER ÄLVDALENS ISHALL 13-14 MAJ

företagsmässa 5.000 kr Älvdalen WOW! älvdalens HUVUDSPONSORER ARRANGÖRER ÄLVDALENS ISHALL 13-14 MAJ Boka monter och vinn 5.000 kr presentkort på s Sportcenter WOW! Har ni tänkt på hur bra vi är? En fantastiskt företagsam kommun, både historiskt och nu. Framtiden ser med andra ord ljus ut, för visst ska

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan förskolechef Ulrica Strömberg Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

ALLAKTIVITETSHUSET ÄLVKULLEN TEL. 0413-28152

ALLAKTIVITETSHUSET ÄLVKULLEN TEL. 0413-28152 ALLAKTIVITETSHUSET ÄLVKULLEN TEL. 0413-28152 1 ÄLVKULLEN TISDAG 17/2 kl. 19.00 åk.7-9 Kom och spela FIFA 09 på storbild i stora salen! ONSDAG 18/2 kl. 15.00 åk.4-6 Kom och testa WII Fit på storbild i stora

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor.

Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. Ett enkelt val. Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. VISION Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Lyrfågelskolan Fritidshem 2015/2016 Lyrfågelskolans Fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Catrine Elversson, förskolechef Vår vision Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bäcken Fastställd 150911 Gäller läsåret 15/16 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Bäcken

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer