Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012"

Transkript

1 1 Laponia flyfishing, Lars-Ivan Tuolja Lena Sandberg-Johansson - LSJ glasgravyr med samiska motiv Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

2 2 Innehållsförteckning 2 Arbetsgruppen 2 Projekt Sájtte bakgrund 3 Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten 3 Starta, leva och växa solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder 4 Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag 4 Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag 5 Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling 6 Särskild rådgivning och stöd till rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk 7 Arbetsgruppens förslag 7 Bilaga: Modell för samisk affärsutveckling Arbetsgruppen Arbetsgruppen som utformat strategin för samisk affärsutveckling har utsetts av Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie har bestått av: Arbetsgruppen Lars-Ivan Tuolja, Sirges sameby Lena Sandberg-Johansson, LSJ Ellenor Valkeapää, Ealli design Bo Rim, Sierri sameby Stefan Länta, Jåhkågaska tjielldie Jan-Erik Länta, Jåhkågaska tjielldie Katarina Påve, Tuorpons sameby Lars-Lundmark, Cembra, konsult För projekt Sájtte: Ingrid Inga, projektledare

3 3 Samisk affärsutveckling i Jokkmokks kommun Projekt Sájtte bakgrund Strukturum, Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjiellde har i projekt Sájtte angett att projektets övergripande mål är att stärka rennäringens och samiska näringars tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokks kommun och i regionens näringsliv. När det gäller samisk affärsutveckling har samebyarna och Strukturum gemensamt funnit att För att öka lönsamheten bland samiska företagare finns det behov av att utveckla en affärsutvecklingsmodell anpassad till befintliga och nya samiska näringarna och branscherna Ett av projektets delmål/projektinsatser är att utveckla en specifik affärsutvecklingsmodell för att stärka entreprenörskap inom rennäringen och för samiska näringar Målgruppen för den specifika projektinsatsen är renskötselföretag och andra samiska företag i Jokkmokk. Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten Tillväxtverket har i sin rapport Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011 redovisat hur näringslivets struktur i Sverige ser ut. Tillväxtverket konstaterar att 96,4% av alla företag i landet är mikro och/eller soloföretag utan anställda. Dessa företag svarar för en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde och en femtedel av omsättningen. De allra minsta företagen de s k mikroföretagen är mest dominerande inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Mikroföretagen har angett att brist på egen tid är det största tillväxthindret. I rapporten anger mikro- och soloföretagen att myndigheterna kan förenkla regelverk, underlätta kapitalförsörjning och kompetensförsörjning för att underlätta tillväxt och utveckling hos dessa företag. I publikationen Fakta om Norrbotten 2010 redovisas att sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Norrbottens län har drygt arbetsställen. Detta innebär att ca företag i Norrbottens län är s k enmansföretag eller s k mikro- och/eller soloföretag. Vid kontakter med finansiärer, riskkapitalister och myndigheter som förfogar över tillväxt- och utvecklingskapital har arbetsgruppen erfarit att enmansföretagen är lågt prioriterade när det gäller insatser i tillväxtfrämjande syften. Det är istället de lokala bankerna i framförallt i inlandet som ofta förser enmansföretagen med tillväxt- och utvecklingskapital. Renskötselföretag och samiska företag i Jokkmokk och i länet utgör s k enmansföretag eller mikrooch/eller soloföretag. I Jokkmokks kommun genererar rennäringen och samiska näringar ca 270 årsarbetstillfällen. Rennäringen och samiska företag utgör därmed Jokkmokks kommuns största privata näringsgren.

4 Starta, leva och växa - solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder (Rapport Glesbygdsverket 2007) Glesbygdsverket konstaterar i sin rapport 2007 att ca 70% av sysselsättningen i landsbygdens näringsliv finns i småföretag med 1-49 anställda. I skogslänens inland är överrepresentationen av soloföretag och mikroföretag tydlig. Med solo- och mikroföretag avses storleksmässigt allt från den självanställde soloföretagaren till företag med 9 anställda. Vidare redovisas att den vanligaste företagsformen är enskild firma och att solo- och mikroföretagaren har god stöttning från familj och vänner för att kunna bo kvar i det lokala området (privatliv och affärsliv är sammanvävda). Solo- och mikroföretagen har som målsättning att kunna försörja sig och de är nöjda med det. Det finns också en del av solo- och mikroföretag med en målsättning att låta företaget växa utan att anställa eller att öka antalet anställda i det egna företaget. Många gånger samarbetar företagen regelbundet med andra solo- och mikroföretag och detta ger tillväxtmöjligheter. Landsbygdens solo- och mikroföretag känner främlingskap för organisation- och myndighetssverige. Glesbygdsverkets slutsats i rapporten är denna: För att förstå de särskilda utmaningarna som gles- och landsbygdens solo- och mikroföretag står inför behövs ett bredare perspektiv än snävt ekonomiska och att solo- och mikroföretagens problem med kapitalförsörjning kräver att ett system utvecklas som särskilt tar hänsyn till geografisk utsatthet. Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag Arbetsgruppen finner att befintliga affärsutvecklingsmodeller har svårt att beskriva det samiska företagandets förutsättningar och villkor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det samiska företagandet bygger på ofta samiska värderingar och värnandet om rennäringen och den samiska kulturen och detta värderas lika eller till och mer än ekonomisk lönsamhet av samiska företag. Rennäringen är primärnäring i Jokkmokk. Rennäringen har historiskt sett varit beroende av binäringar eller kombinationsnäringar. Sådana är förutsättningarna även idag. Tidigare har jakt och fiske varit naturliga binäringar till rennäringen. I dag kombinerar renskötselföretagare primärnäringen med både moderna tjänstenäringar liksom traditionella binäringar. Att kombinera primärnäringen med binäringar/kombinationsnäringar är inte unikt för enbart rennäringen och samiska näringar utan samma förutsättningar gäller en stor del av solo- och mikroföretagen i inlandet. Av nedanstående tabell framgår skillnaderna i traditionell samisk affärsutveckling och övriga affärsutveckling Övriga affärsutveckling Fokus på resultat/vinstmaximering Ekonomisk tillväxt Snabb tillväxt Kvantitativ tillväxt/ekonomiska krav från finansiärer Tillväxt genom lån Stordrift Traditionell beslutsprocess Företagaren Ny teknik leder till innovation Tillväxt ger ökad lönsamhet Produkten avspeglar sig i varumärket Marknadsekonomi Anställer Arbetstid Samiskt affärsutveckling (renen i centrum) Fokus på syftet för företaget livsstil, förvaltar ett arv Miljömässig-, ekonomisk-social/kulturell tillväxt Långsam tillväxt Kvalitativ tillväxt Tillväxt genom ekonomisk självförsörjning Småskalighet/lokal produktion Flexibelt beslutsfattande Företagaren/familjen/släkten/samebyn=familjeföretag Traditionell kunskap leder till innovation Ökad lönsamhet ger tillväxt Binäringar/kompletteringsnäringar Samiska värderingar avspeglar sig i varumärket Blandekonomi - naturahushållning/marknadsekonomi Inga anställda/få anställningsbara Räknar inte arbetstid Medlem i sameby/äga ett renmärke 4

5 I den samiska affärsutvecklingsmodellen redovisas typiska karaktärsdrag för renskötselföretag. Det som skiljer renskötselföretag från andra företag är bl a främst själva syftet med företagandet, att familjens samlade inkomster ingår i företaget d v s att hela familjen är företaget, binäringar och kompletterande näringar är en normal del av renskötselföretag. Renskötselföretag med kompletterande näringar utanför rennäringen kan också tillämpa den vanliga affärsutvecklingsmodellen för binäringar/ kompletteringsnäringar. En jämförelse med andra företagare värderar många renskötselföretag och samiska företag även andra faktorer utöver de rent affärsmässiga i sin affärsverksamhet. Ett av de mest framträdande faktorerna är bl a värdet av att förvalta ett arv (renar, renmärke, traditionell kunskap mm) från en generation till nästa. Dessa värderingar påverkar också utövandet av binäringar- och kombinationsnäringarna till rennäringen. En annan faktor är den att hela familjen och släkten är involverad periodvis i driften av renskötselföretaget, att tillväxt sker genom egenfinansiering (ekonomisk självförsörjning), att traditionell kunskap leder till tillväxt och innovation. Arbetsgruppen frågar sig om affärsrådgivare, banker och myndigheter har förståelse för dessa faktorer och hur dessa värderingar ska kunna omsättas i befintliga affärsutvecklingsmodeller? Renskötselföretaget och samiska företag ofta är familjeföretag vilket innebär att företagets intäkter generellt omfattar hela familjens totala inkomster. Sidoinkomster från familjemedlemmars lönearbete kan räknas in och är av stor betydelse för företagets drift. Samiska företag utmärks också av att företaget kan ha/har ett ojämnt tillflöde av intäkter, kan få oplanerade och oväntade stora driftsutgifter, banklån måste tas för att klara av oväntade löpande utgifter t ex vid utfodring. Biinkomster och skadeersättningar inom rennäringen är svåra att prognosticera och att omsätta i affärsutvecklingsmodeller. Osäkra produktionsförutsättningar som t ex vinterbetesförhållanden, väderleksförhållanden, rovdjursförluster mm återspeglas inte heller i det mest vanliga affärsutvecklingsmodellerna. Renskötselföretaget är både enskilt företagande samtidigt som företaget är en del av kollektivet (samebyn). Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag Idag är renskötsel- och samiska företag i liten omfattning kunder hos t ex affärsrådgivare/ näringslivsbolag, banker, myndigheter och övriga finansiärer. Orsakerna till detta är flera. En orsak kan vara bristande kunskap och förståelse hos finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter för renskötselföretagens och de samiska företagens särskilda förutsättningar och villkor och för drivkrafterna hos dessa företag. Ytterligare en orsak är att affärsutvecklingsplaner som finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter använder sig av är anpassade för större företag och inte till renskötselföretagen och samiska företag eller andra mikro- och soloföretag. Utöver detta har renskötselföretagen och samiska företag redovisat att brist på egen tid att söka tillgängligt kapital för utveckling av företaget kan bidrar till att samiska företag inte får samma tillgång till tillväxt och utvecklingskapital som andra företag i länet. Renskötselföretag, är precis som övriga mikro- och soloföretag ovana att beskriva sitt företagande utifrån affärsmässiga villkor. Enmansföretagens kreditvärdighet bedöms ofta utifrån företagarens privatekonomiska förutsättningar bl a hos lokala banker och andra finansiärer. Idag finns det ytterligare ett tillväxthinder för renskötselföretagen som omöjliggör normal affärsplanering, normal affärsutveckling och normal tillväxt hos renskötselföretagen och det är de onormalt stora rovdjursstammar som finns i samebyarna i Jokkmokk. Förutom att rovdjuren orsakar 5

6 faktiska förluster av renar i stor omfattning innebär det också att det saknas förutsättningar att bedriva avelsarbete i renhjorden, kvaliteten på livsdjursstammen minskar, renköttproduktion och slaktintäkterna minskar kraftigt liksom tillfredsställelsen att bedriva en sunt företagande. Denna negativa utveckling för renskötselföretagen som stora rovdjursstammar orsakar i samebyarna i Jokkmokk är mycket allvarlig. En nedgång i rennäringen påverkar även andra samiska näringar t ex hantverk, förädlingsföretag, matföretag m fl. Om generationsväxlingar och nyföretagande inom rennäringen minskar kan det på sikt leda till att en hel näring reduceras till en spillra. Det pågående björnprojekt inom Udtja och Gällivare sameby kan illustrera de mycket allvarliga och långsiktiga konsekvenserna som rovdjursförlusterna förorsaker rennäringen och dess fortlevnad. 6 Viltskadecenter har beräknat att det finns ca 42 björnar bara i Udtja sameby inklusive de sändarmärkta björnarna. Utöver björnar har samebyn även lodjur, järv och varg inom sitt betesområde. Förlusterna av renkalvar och vuxna renar är idag av sådan omfattning att produktionsförutsättningarna för rennäringen inom den aktuella samebyn är mycket allvarligt försämrade. Den verkliga förekomsten av björn motsvarar på intet sätt den schablonersättning som samebyn idag får via viltskadeanslaget. Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling De grundläggande produktionsförutsättningar för renskötselföretagen är kända och till viss del hanterbara. Arbetsgruppen har funnit att det finns en stor potential till tillväxt och utveckling hos renskötselföretagen och samiska företag. Med rätt utformad rådgivning och stöd om förutsättningarna och villkor för affärsutveckling skulle renskötsel- och samiska företag kunna öka lönsamheten betydligt. Om rennäringsföretag och samiska företag skulle få samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer skulle förutsättningarna för hållbart företagandet

7 inom rennäringen och samiska näringar utvecklas, fler nya företag inom rennäringen och andra samiska näringar etableras. Tillväxten och utvecklingen hos nya och befintliga renskötselföretag och samiska företag skulle kunna förbättras och kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och för samiska företag hos affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl skulle kunna förbättras. Särskilt rådgivning och stöd för rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk För att skapa goda förutsättningar för ökad tillväxt och utveckling inom renskötselföretag och andra samiska företag finns det ett uttalat och samstämmigt behov av en särskild brygga mellan renskötselföretag, samiska företagare och lokala banker, affärsrådgivare och finansiärer för att ta tillvara och skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiskt näringsliv i Jokkmokk. En funktion samisk affärsutvecklare skulle kunna utgöra ett bollplank till samiska företag både före, under och efter företagsstart eller vid expansion av företaget. En affärsutvecklare skulle också kunna genom rådgivning och stöd bidra till att rennäringsföretag och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer. Utöver detta skulle en sådan funktion kunna skapa förutsättningar för utveckling av det hållbara företagandet inom rennäringen och samiska näringar samt att öka kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och samiskt företagande hos externa affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl. Slutligen skulle en affärsrådgivare bidra till att öka kunskap och förståelse hos renskötselföretag och samiska företag för finansiärernas krav om affärsmässighet. Arbetsgruppen konstaterar att den behövs ökad kunskap och kompetens för grundläggande förutsättningar för samiskt företagandet hos affärsrådgivare/näringslivsbolag, banker, myndigheter m fl aktörer både i Jokkmokk och i länet. Det finns också behov av anpassade affärsutvecklingsmodeller för rennäringen och samiskt företagande. Det finns också behov av att renskötselföretag och samiska företagare ökar sin kompetens om affärsmässighet i företagande för att kunna växa, utvecklas och öka lönsamheten i företaget. Renskötselföretag, samiska företag och de banker som varit involverade i projektet, affärsrådgivare m fl har gemensamt uttryckt behov av en samisk affärsrådgivare som kan utgöra en brygga mellan renskötsel- och samiska företag och finansiärer. Förslag till insatser I enlighet med projekt Sájttes uppdrag ska projektet redovisa förväntad verksamhet efter projektperioden. I projektbeskrivningen anges bl a att samebyarnas samarbete utvecklats till fler områden vilket bidrar till tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiska näringar i regionen. Fler samiska entreprenörer finns inom traditionella och nya branscher vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling inom näringslivet i Jokkmokks kommun och i regionen. Rennäringen är stark och en offensiv näring inom kommunen och regionen. Rennäringen och samiska näringar är den största privata näringen i Jokkmokk. Utifrån detta faktum och att såväl banker, affärsrådgivare och samiska företag utryckta behov av en särskild samisk affärsrådgivare föreslår arbetsgruppen att styrgruppen beslutar föreslå att 7

8 8 den i projektet föreslagna branschövergripande organisationen för rennäringen och samiska näringar föreslås få ansvar för att genomföra de intentioner och förslag som anges i den framtagna strategin för samisk affärsutveckling på en övergripande nivå. Strategin har särskilt lyft fram behovet av att renskötsel- och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag i länet. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen och kompetens hos affärsrådgivare, banker och näringslivsbolag om de särskilda förutsättningar som gäller renskötsel- och samiska företag genom den samiska branschorganisationen. Branschorganisationen skulle också kunna skapa förutsättningar för renskötsel- och samiska företag att öka sin kompetens om behovet av affärsmässighet vid investeringar och utvecklingsinsatser. att den av arbetsgruppen föreslagna affärsutvecklingsmodellen för samisk affärsutveckling tillämpas av lokala banker och näringslivsbolaget och affärsrådgivare för tillväxt och utvecklingsinsatser för renskötsel- och samiska företag (bilaga 1)

9 9 Bilaga 1 Modell för samisk affärsutveckling Förutsättningarna och villkoren för det samiska företagandet, speciellt renskötselföretagandet, har illustrerats och redovisats genom projekt Sájtte. De specifika förutsättningar eller i många fall olikheter i relation till traditionellt företagande som belysts av projektet indikerar behov av en anpassad modell för samisk affärsutveckling. Det bör markeras att mycket av det som gäller samiskt företagande även har relevans för solo- eller mikroföretag, inte minst företagande inom de areella näringarna. Viktiga karaktäristika, renskötselföretag: - Fokus på syftet med företagandet livsstil, förvalta arv - Socialt och kulturellt sammanhang samebyn, kulturen - Normalt med kompletterande verksamhet annan näringsverksamhet, anställningar - Familjens sammantagna intäkter är det intressanta - De olika delverksamheterna kan ses som affärsområden i familjeföretaget. - Familjen är företaget - Småskalighet, - inga anställda - Räknar inte arbetstid på traditionellt sätt. - Långsam och kvalitativ tillväxt. För att öka lönsamheten och underlätta utveckling av det samiska företagandet ser vi behovet av en anpassad affärsutvecklingsmodell. Med affärsutvecklingsmodell avses i detta sammanhang den process som leder fram till viktiga förändringar av det operativa företagandet såsom expansion, satsning på nya affärsområden, marknadssatsningar etc. Viktiga moment/delar i denna process är: 1. Tydliggöra syftet/visionen med (familjens) företagande; förvalta arv, uppnå kvalitets-, omsättnings-, lönsamhetsmål etc 2. Vad innebär denna vision på lång sikt, tre till fem år? Investeringar, nya kunder, kompletterande affärsverksamhet, underlätta för ny generation att överta? 3. Vad innebär dessa långsiktiga mål på kort sikt, det närmaste året? Fastställ en handlingsplan för kommande 12 månaders period. Vilka åtgärder är viktiga och ibland nödvändiga för att komma in på rätt spår? Redovisas i affärsplanen 4. Med denna grund bas som grund återstår arbetet att sammanställa slutsatser och handlingsplaner i en anpassad affärsplan.

10 Det grundläggande syftet med affärsplanen är alltid att förbättra och tydliggöra för sig själv vad som krävs på kort och lång sikt. Alltså är det i första hand för mig själv jag utarbetar affärsplanen. Det finns även andra situationer då denna plan har stor betydelse för möjligheterna att gå vidare med mina planer. Inte minst gäller detta då jag som företagare har behov av externt kapital för utveckling och drift. Det gäller då att anpassa planen så att tänkta finansiärer såsom banker, andra kreditinstitut, länsstyrelse mm ges rimlig information för bedömning av företaget och framtidsplanen. Generellt används i sådana sammanhang traditionella affärsplansmodeller. Det existerar ett flertal sådana modeller och mallar. Olika finansiärer kan ha olika mallar för dessa affärsplaner. I arbetet med Sájtte har vi kommit fram till slutsatsen att dessa affärsplaner ofta är svåra, tidskrävande och i vissa fall opraktiska att använda för vår målgrupp (och även för en stor andel av andra mikro/soloföretagare). Begreppen och språkbruket som används i dessa modeller kan vara svåra att begripa, kraven på ekonomiska kalkyler för redovisning av resultat, balans- och likviditetsprognoser blir oöverkomliga. Detta kan då resultera i att företagaren avskriver sina planer på extern finansiering och i en förlängning missar eller avstår från möjligheten att utveckla sitt företagande. Syftet med den affärsmodell/affärsplan som redovisas nedan är att underlätta arbetet med underlaget. Utgångspunkten är att formulera ett antal tydliga frågor som, när de besvarats, bör ge en rimlig bild av företaget, företagaren och framtidsplanen. Frågeställningarna är grupperade områdesvis 10 BAKGRUNDEN Personen/personerna bakom företaget. Motiv: finansiären lägger alltid stor vikt vid personen/personerna som driver företaget. Kort beskrivning, gärna i punktform av familjen, tidigare erfarenheter, utbildning och ev anställningar. Företagets historik. Motiv: Finansiären har behov av att känna till hur företaget utvecklats sett utifrån ett tidsperspektiv. Kort kronologisk redovisning. Startår, ägarförändringar, viktigare händelser, mm. Kompletterande verksamheter. Motiv: En stor andel av de samiska företagen tryggar familjens försörjning genom kompletterande verksamheter, binäringar och anställningar. Det är av stor betydelse att ge en helhetsbild. Redovisa eventuella binäringar, anställningar och hur dessa bidrar till den sammantagna inkomsten. AFFÄREN (affärsiden) mycket kortfattat Vad säljer företaget?

11 11 Hur säljs produkterna? Återförsäljare?, Egen regi?, webb? Etc Vem är kund, vem köper mina produkter? Varför köper kunden just mina produkter/tjänster och inte konkurrentens? PRODUKTERNA, TJÄNSTERNA Beskriv vilka produkter och tjänster företaget säljer Hur produceras varan/tjänsten? I egen regi? Underleverantörer? Samarbeten? Priset på produkterna/tjänsterna? MARKNADEN Din marknad, dina kunder och konkurrenter Vilken är din marknad? (besöksnäringen, livsmedel etc) Vad tror du om framtiden för marknaden? (ökar, minskar, förändras på annat sätt) Trender? Viktiga kunder? Vilka är konkurrenterna? FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING Hur marknadsför du produkterna/tjänsterna? Annonsering Personlig försäljning Hemsida Annat

12 12 PLANERAT PROJEKT Till vad behöver jag pengarna? Beskriv din planerade investering, motiv och tidsperspektiv Redovisa delar av investeringen (inventarier, byggnader, marknadsföring, utveckling) Redovisa vad du bedömer att varje del kommer att kosta Hur får jag tag på kapitalet? Egen insats Sökta stöd Lån EKONOMI Inkomster från andra kompletterande verksamheter (binäringar, anställningar) Verifiera eventuellt med deklarationer, bokslut Tidigare inkomster och kostnader i företagets verksamhet Hur stora intäkter och kostnader tidigare år? (se deklarationer, ev bokslut som du skickar med) Inkomster och kostnader kommande år? Bedöm hur stor du tror försäljningen kommer att bli kommande år. Om du är verksam inom olika områden; redovisa varje område separat (exempel: guideintäkter, stuguthyrning etc) Dina kostnader i företaget kommande år Råvaror, underleverantörer Personalkostnader (ev eget löneuttag och ev anställda) Driften: Lokaler Uppvärmning Telefon Försäkring

13 13 Bokföring Transporter Ev bilkostnader Marknadsförings- och säljkostnader Underhåll och reparationer Övriga kostnader Oförutsedda kostnader Avskrivningskostnader (värdeminskning) om företaget äger inventarier och byggnader Räntekostnader Obs Bifoga bokslut/deklarationer från tidigare år HANDLINGSPLAN, sammanfattning Ange kortfattat i tidsordning vad du förväntar kommer att ske det närmaste året, behov av kapital och viktiga förändringar i verksamheten.

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:

Läs mer

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008 1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej?

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? NKI 2013 NyföretagarCentrum Stockholm 605 respondenter När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? Ja, jag startade företag EFTER

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden:

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden: 2013-10- 03 Mall för Affärsplan - Science Park Halmstad Följande dokument är ett exempel på en affärsplanemall för nystartade företag. Dokumentet ska ses som en mall och man använder de delar som anses

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15 Affärsplan En första skiss 1 Förbereda eget företag en utvecklingsprocess Du själv som företagare Att driva eget företag är spännande och en stor utmaning det är ett sätt att leva. Att vara egen företagare

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012 1 Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Vision 3 Mål 3 Nuläge samisk besöksnäring

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.

Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13. Centrala innehåll som behandlas i det här provet. Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13 Provfrågor, skrivtid 60 minuter. Vid behov ytterligare 10 minuter = 70 minuter. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Ibland är det avgörande med rätt partner. Vi heter det vi är: Inkubatorn i Borås. En partner för dig som vill utveckla idéer och

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Krema i Falun AB Journalnummer:

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Hur går det för kunderna en uppföljande mätning

Hur går det för kunderna en uppföljande mätning RAPPORT Hur går det för kunderna en uppföljande mätning Augus% 2012 Kund: NyföretagarCentrum Sverige Kontaktperson: Harry Goldman, Daniel Dworetsky Kontakt på Novus: Anna Ragnarsson Tel: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och 1 Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och utmaningarna? 2 3 4 6 februari 2014 Gemensamt intresse

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer