Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012"

Transkript

1 1 Laponia flyfishing, Lars-Ivan Tuolja Lena Sandberg-Johansson - LSJ glasgravyr med samiska motiv Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

2 2 Innehållsförteckning 2 Arbetsgruppen 2 Projekt Sájtte bakgrund 3 Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten 3 Starta, leva och växa solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder 4 Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag 4 Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag 5 Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling 6 Särskild rådgivning och stöd till rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk 7 Arbetsgruppens förslag 7 Bilaga: Modell för samisk affärsutveckling Arbetsgruppen Arbetsgruppen som utformat strategin för samisk affärsutveckling har utsetts av Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie har bestått av: Arbetsgruppen Lars-Ivan Tuolja, Sirges sameby Lena Sandberg-Johansson, LSJ Ellenor Valkeapää, Ealli design Bo Rim, Sierri sameby Stefan Länta, Jåhkågaska tjielldie Jan-Erik Länta, Jåhkågaska tjielldie Katarina Påve, Tuorpons sameby Lars-Lundmark, Cembra, konsult För projekt Sájtte: Ingrid Inga, projektledare

3 3 Samisk affärsutveckling i Jokkmokks kommun Projekt Sájtte bakgrund Strukturum, Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjiellde har i projekt Sájtte angett att projektets övergripande mål är att stärka rennäringens och samiska näringars tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokks kommun och i regionens näringsliv. När det gäller samisk affärsutveckling har samebyarna och Strukturum gemensamt funnit att För att öka lönsamheten bland samiska företagare finns det behov av att utveckla en affärsutvecklingsmodell anpassad till befintliga och nya samiska näringarna och branscherna Ett av projektets delmål/projektinsatser är att utveckla en specifik affärsutvecklingsmodell för att stärka entreprenörskap inom rennäringen och för samiska näringar Målgruppen för den specifika projektinsatsen är renskötselföretag och andra samiska företag i Jokkmokk. Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten Tillväxtverket har i sin rapport Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011 redovisat hur näringslivets struktur i Sverige ser ut. Tillväxtverket konstaterar att 96,4% av alla företag i landet är mikro och/eller soloföretag utan anställda. Dessa företag svarar för en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde och en femtedel av omsättningen. De allra minsta företagen de s k mikroföretagen är mest dominerande inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Mikroföretagen har angett att brist på egen tid är det största tillväxthindret. I rapporten anger mikro- och soloföretagen att myndigheterna kan förenkla regelverk, underlätta kapitalförsörjning och kompetensförsörjning för att underlätta tillväxt och utveckling hos dessa företag. I publikationen Fakta om Norrbotten 2010 redovisas att sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Norrbottens län har drygt arbetsställen. Detta innebär att ca företag i Norrbottens län är s k enmansföretag eller s k mikro- och/eller soloföretag. Vid kontakter med finansiärer, riskkapitalister och myndigheter som förfogar över tillväxt- och utvecklingskapital har arbetsgruppen erfarit att enmansföretagen är lågt prioriterade när det gäller insatser i tillväxtfrämjande syften. Det är istället de lokala bankerna i framförallt i inlandet som ofta förser enmansföretagen med tillväxt- och utvecklingskapital. Renskötselföretag och samiska företag i Jokkmokk och i länet utgör s k enmansföretag eller mikrooch/eller soloföretag. I Jokkmokks kommun genererar rennäringen och samiska näringar ca 270 årsarbetstillfällen. Rennäringen och samiska företag utgör därmed Jokkmokks kommuns största privata näringsgren.

4 Starta, leva och växa - solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder (Rapport Glesbygdsverket 2007) Glesbygdsverket konstaterar i sin rapport 2007 att ca 70% av sysselsättningen i landsbygdens näringsliv finns i småföretag med 1-49 anställda. I skogslänens inland är överrepresentationen av soloföretag och mikroföretag tydlig. Med solo- och mikroföretag avses storleksmässigt allt från den självanställde soloföretagaren till företag med 9 anställda. Vidare redovisas att den vanligaste företagsformen är enskild firma och att solo- och mikroföretagaren har god stöttning från familj och vänner för att kunna bo kvar i det lokala området (privatliv och affärsliv är sammanvävda). Solo- och mikroföretagen har som målsättning att kunna försörja sig och de är nöjda med det. Det finns också en del av solo- och mikroföretag med en målsättning att låta företaget växa utan att anställa eller att öka antalet anställda i det egna företaget. Många gånger samarbetar företagen regelbundet med andra solo- och mikroföretag och detta ger tillväxtmöjligheter. Landsbygdens solo- och mikroföretag känner främlingskap för organisation- och myndighetssverige. Glesbygdsverkets slutsats i rapporten är denna: För att förstå de särskilda utmaningarna som gles- och landsbygdens solo- och mikroföretag står inför behövs ett bredare perspektiv än snävt ekonomiska och att solo- och mikroföretagens problem med kapitalförsörjning kräver att ett system utvecklas som särskilt tar hänsyn till geografisk utsatthet. Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag Arbetsgruppen finner att befintliga affärsutvecklingsmodeller har svårt att beskriva det samiska företagandets förutsättningar och villkor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det samiska företagandet bygger på ofta samiska värderingar och värnandet om rennäringen och den samiska kulturen och detta värderas lika eller till och mer än ekonomisk lönsamhet av samiska företag. Rennäringen är primärnäring i Jokkmokk. Rennäringen har historiskt sett varit beroende av binäringar eller kombinationsnäringar. Sådana är förutsättningarna även idag. Tidigare har jakt och fiske varit naturliga binäringar till rennäringen. I dag kombinerar renskötselföretagare primärnäringen med både moderna tjänstenäringar liksom traditionella binäringar. Att kombinera primärnäringen med binäringar/kombinationsnäringar är inte unikt för enbart rennäringen och samiska näringar utan samma förutsättningar gäller en stor del av solo- och mikroföretagen i inlandet. Av nedanstående tabell framgår skillnaderna i traditionell samisk affärsutveckling och övriga affärsutveckling Övriga affärsutveckling Fokus på resultat/vinstmaximering Ekonomisk tillväxt Snabb tillväxt Kvantitativ tillväxt/ekonomiska krav från finansiärer Tillväxt genom lån Stordrift Traditionell beslutsprocess Företagaren Ny teknik leder till innovation Tillväxt ger ökad lönsamhet Produkten avspeglar sig i varumärket Marknadsekonomi Anställer Arbetstid Samiskt affärsutveckling (renen i centrum) Fokus på syftet för företaget livsstil, förvaltar ett arv Miljömässig-, ekonomisk-social/kulturell tillväxt Långsam tillväxt Kvalitativ tillväxt Tillväxt genom ekonomisk självförsörjning Småskalighet/lokal produktion Flexibelt beslutsfattande Företagaren/familjen/släkten/samebyn=familjeföretag Traditionell kunskap leder till innovation Ökad lönsamhet ger tillväxt Binäringar/kompletteringsnäringar Samiska värderingar avspeglar sig i varumärket Blandekonomi - naturahushållning/marknadsekonomi Inga anställda/få anställningsbara Räknar inte arbetstid Medlem i sameby/äga ett renmärke 4

5 I den samiska affärsutvecklingsmodellen redovisas typiska karaktärsdrag för renskötselföretag. Det som skiljer renskötselföretag från andra företag är bl a främst själva syftet med företagandet, att familjens samlade inkomster ingår i företaget d v s att hela familjen är företaget, binäringar och kompletterande näringar är en normal del av renskötselföretag. Renskötselföretag med kompletterande näringar utanför rennäringen kan också tillämpa den vanliga affärsutvecklingsmodellen för binäringar/ kompletteringsnäringar. En jämförelse med andra företagare värderar många renskötselföretag och samiska företag även andra faktorer utöver de rent affärsmässiga i sin affärsverksamhet. Ett av de mest framträdande faktorerna är bl a värdet av att förvalta ett arv (renar, renmärke, traditionell kunskap mm) från en generation till nästa. Dessa värderingar påverkar också utövandet av binäringar- och kombinationsnäringarna till rennäringen. En annan faktor är den att hela familjen och släkten är involverad periodvis i driften av renskötselföretaget, att tillväxt sker genom egenfinansiering (ekonomisk självförsörjning), att traditionell kunskap leder till tillväxt och innovation. Arbetsgruppen frågar sig om affärsrådgivare, banker och myndigheter har förståelse för dessa faktorer och hur dessa värderingar ska kunna omsättas i befintliga affärsutvecklingsmodeller? Renskötselföretaget och samiska företag ofta är familjeföretag vilket innebär att företagets intäkter generellt omfattar hela familjens totala inkomster. Sidoinkomster från familjemedlemmars lönearbete kan räknas in och är av stor betydelse för företagets drift. Samiska företag utmärks också av att företaget kan ha/har ett ojämnt tillflöde av intäkter, kan få oplanerade och oväntade stora driftsutgifter, banklån måste tas för att klara av oväntade löpande utgifter t ex vid utfodring. Biinkomster och skadeersättningar inom rennäringen är svåra att prognosticera och att omsätta i affärsutvecklingsmodeller. Osäkra produktionsförutsättningar som t ex vinterbetesförhållanden, väderleksförhållanden, rovdjursförluster mm återspeglas inte heller i det mest vanliga affärsutvecklingsmodellerna. Renskötselföretaget är både enskilt företagande samtidigt som företaget är en del av kollektivet (samebyn). Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag Idag är renskötsel- och samiska företag i liten omfattning kunder hos t ex affärsrådgivare/ näringslivsbolag, banker, myndigheter och övriga finansiärer. Orsakerna till detta är flera. En orsak kan vara bristande kunskap och förståelse hos finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter för renskötselföretagens och de samiska företagens särskilda förutsättningar och villkor och för drivkrafterna hos dessa företag. Ytterligare en orsak är att affärsutvecklingsplaner som finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter använder sig av är anpassade för större företag och inte till renskötselföretagen och samiska företag eller andra mikro- och soloföretag. Utöver detta har renskötselföretagen och samiska företag redovisat att brist på egen tid att söka tillgängligt kapital för utveckling av företaget kan bidrar till att samiska företag inte får samma tillgång till tillväxt och utvecklingskapital som andra företag i länet. Renskötselföretag, är precis som övriga mikro- och soloföretag ovana att beskriva sitt företagande utifrån affärsmässiga villkor. Enmansföretagens kreditvärdighet bedöms ofta utifrån företagarens privatekonomiska förutsättningar bl a hos lokala banker och andra finansiärer. Idag finns det ytterligare ett tillväxthinder för renskötselföretagen som omöjliggör normal affärsplanering, normal affärsutveckling och normal tillväxt hos renskötselföretagen och det är de onormalt stora rovdjursstammar som finns i samebyarna i Jokkmokk. Förutom att rovdjuren orsakar 5

6 faktiska förluster av renar i stor omfattning innebär det också att det saknas förutsättningar att bedriva avelsarbete i renhjorden, kvaliteten på livsdjursstammen minskar, renköttproduktion och slaktintäkterna minskar kraftigt liksom tillfredsställelsen att bedriva en sunt företagande. Denna negativa utveckling för renskötselföretagen som stora rovdjursstammar orsakar i samebyarna i Jokkmokk är mycket allvarlig. En nedgång i rennäringen påverkar även andra samiska näringar t ex hantverk, förädlingsföretag, matföretag m fl. Om generationsväxlingar och nyföretagande inom rennäringen minskar kan det på sikt leda till att en hel näring reduceras till en spillra. Det pågående björnprojekt inom Udtja och Gällivare sameby kan illustrera de mycket allvarliga och långsiktiga konsekvenserna som rovdjursförlusterna förorsaker rennäringen och dess fortlevnad. 6 Viltskadecenter har beräknat att det finns ca 42 björnar bara i Udtja sameby inklusive de sändarmärkta björnarna. Utöver björnar har samebyn även lodjur, järv och varg inom sitt betesområde. Förlusterna av renkalvar och vuxna renar är idag av sådan omfattning att produktionsförutsättningarna för rennäringen inom den aktuella samebyn är mycket allvarligt försämrade. Den verkliga förekomsten av björn motsvarar på intet sätt den schablonersättning som samebyn idag får via viltskadeanslaget. Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling De grundläggande produktionsförutsättningar för renskötselföretagen är kända och till viss del hanterbara. Arbetsgruppen har funnit att det finns en stor potential till tillväxt och utveckling hos renskötselföretagen och samiska företag. Med rätt utformad rådgivning och stöd om förutsättningarna och villkor för affärsutveckling skulle renskötsel- och samiska företag kunna öka lönsamheten betydligt. Om rennäringsföretag och samiska företag skulle få samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer skulle förutsättningarna för hållbart företagandet

7 inom rennäringen och samiska näringar utvecklas, fler nya företag inom rennäringen och andra samiska näringar etableras. Tillväxten och utvecklingen hos nya och befintliga renskötselföretag och samiska företag skulle kunna förbättras och kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och för samiska företag hos affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl skulle kunna förbättras. Särskilt rådgivning och stöd för rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk För att skapa goda förutsättningar för ökad tillväxt och utveckling inom renskötselföretag och andra samiska företag finns det ett uttalat och samstämmigt behov av en särskild brygga mellan renskötselföretag, samiska företagare och lokala banker, affärsrådgivare och finansiärer för att ta tillvara och skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiskt näringsliv i Jokkmokk. En funktion samisk affärsutvecklare skulle kunna utgöra ett bollplank till samiska företag både före, under och efter företagsstart eller vid expansion av företaget. En affärsutvecklare skulle också kunna genom rådgivning och stöd bidra till att rennäringsföretag och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer. Utöver detta skulle en sådan funktion kunna skapa förutsättningar för utveckling av det hållbara företagandet inom rennäringen och samiska näringar samt att öka kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och samiskt företagande hos externa affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl. Slutligen skulle en affärsrådgivare bidra till att öka kunskap och förståelse hos renskötselföretag och samiska företag för finansiärernas krav om affärsmässighet. Arbetsgruppen konstaterar att den behövs ökad kunskap och kompetens för grundläggande förutsättningar för samiskt företagandet hos affärsrådgivare/näringslivsbolag, banker, myndigheter m fl aktörer både i Jokkmokk och i länet. Det finns också behov av anpassade affärsutvecklingsmodeller för rennäringen och samiskt företagande. Det finns också behov av att renskötselföretag och samiska företagare ökar sin kompetens om affärsmässighet i företagande för att kunna växa, utvecklas och öka lönsamheten i företaget. Renskötselföretag, samiska företag och de banker som varit involverade i projektet, affärsrådgivare m fl har gemensamt uttryckt behov av en samisk affärsrådgivare som kan utgöra en brygga mellan renskötsel- och samiska företag och finansiärer. Förslag till insatser I enlighet med projekt Sájttes uppdrag ska projektet redovisa förväntad verksamhet efter projektperioden. I projektbeskrivningen anges bl a att samebyarnas samarbete utvecklats till fler områden vilket bidrar till tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiska näringar i regionen. Fler samiska entreprenörer finns inom traditionella och nya branscher vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling inom näringslivet i Jokkmokks kommun och i regionen. Rennäringen är stark och en offensiv näring inom kommunen och regionen. Rennäringen och samiska näringar är den största privata näringen i Jokkmokk. Utifrån detta faktum och att såväl banker, affärsrådgivare och samiska företag utryckta behov av en särskild samisk affärsrådgivare föreslår arbetsgruppen att styrgruppen beslutar föreslå att 7

8 8 den i projektet föreslagna branschövergripande organisationen för rennäringen och samiska näringar föreslås få ansvar för att genomföra de intentioner och förslag som anges i den framtagna strategin för samisk affärsutveckling på en övergripande nivå. Strategin har särskilt lyft fram behovet av att renskötsel- och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag i länet. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen och kompetens hos affärsrådgivare, banker och näringslivsbolag om de särskilda förutsättningar som gäller renskötsel- och samiska företag genom den samiska branschorganisationen. Branschorganisationen skulle också kunna skapa förutsättningar för renskötsel- och samiska företag att öka sin kompetens om behovet av affärsmässighet vid investeringar och utvecklingsinsatser. att den av arbetsgruppen föreslagna affärsutvecklingsmodellen för samisk affärsutveckling tillämpas av lokala banker och näringslivsbolaget och affärsrådgivare för tillväxt och utvecklingsinsatser för renskötsel- och samiska företag (bilaga 1)

9 9 Bilaga 1 Modell för samisk affärsutveckling Förutsättningarna och villkoren för det samiska företagandet, speciellt renskötselföretagandet, har illustrerats och redovisats genom projekt Sájtte. De specifika förutsättningar eller i många fall olikheter i relation till traditionellt företagande som belysts av projektet indikerar behov av en anpassad modell för samisk affärsutveckling. Det bör markeras att mycket av det som gäller samiskt företagande även har relevans för solo- eller mikroföretag, inte minst företagande inom de areella näringarna. Viktiga karaktäristika, renskötselföretag: - Fokus på syftet med företagandet livsstil, förvalta arv - Socialt och kulturellt sammanhang samebyn, kulturen - Normalt med kompletterande verksamhet annan näringsverksamhet, anställningar - Familjens sammantagna intäkter är det intressanta - De olika delverksamheterna kan ses som affärsområden i familjeföretaget. - Familjen är företaget - Småskalighet, - inga anställda - Räknar inte arbetstid på traditionellt sätt. - Långsam och kvalitativ tillväxt. För att öka lönsamheten och underlätta utveckling av det samiska företagandet ser vi behovet av en anpassad affärsutvecklingsmodell. Med affärsutvecklingsmodell avses i detta sammanhang den process som leder fram till viktiga förändringar av det operativa företagandet såsom expansion, satsning på nya affärsområden, marknadssatsningar etc. Viktiga moment/delar i denna process är: 1. Tydliggöra syftet/visionen med (familjens) företagande; förvalta arv, uppnå kvalitets-, omsättnings-, lönsamhetsmål etc 2. Vad innebär denna vision på lång sikt, tre till fem år? Investeringar, nya kunder, kompletterande affärsverksamhet, underlätta för ny generation att överta? 3. Vad innebär dessa långsiktiga mål på kort sikt, det närmaste året? Fastställ en handlingsplan för kommande 12 månaders period. Vilka åtgärder är viktiga och ibland nödvändiga för att komma in på rätt spår? Redovisas i affärsplanen 4. Med denna grund bas som grund återstår arbetet att sammanställa slutsatser och handlingsplaner i en anpassad affärsplan.

10 Det grundläggande syftet med affärsplanen är alltid att förbättra och tydliggöra för sig själv vad som krävs på kort och lång sikt. Alltså är det i första hand för mig själv jag utarbetar affärsplanen. Det finns även andra situationer då denna plan har stor betydelse för möjligheterna att gå vidare med mina planer. Inte minst gäller detta då jag som företagare har behov av externt kapital för utveckling och drift. Det gäller då att anpassa planen så att tänkta finansiärer såsom banker, andra kreditinstitut, länsstyrelse mm ges rimlig information för bedömning av företaget och framtidsplanen. Generellt används i sådana sammanhang traditionella affärsplansmodeller. Det existerar ett flertal sådana modeller och mallar. Olika finansiärer kan ha olika mallar för dessa affärsplaner. I arbetet med Sájtte har vi kommit fram till slutsatsen att dessa affärsplaner ofta är svåra, tidskrävande och i vissa fall opraktiska att använda för vår målgrupp (och även för en stor andel av andra mikro/soloföretagare). Begreppen och språkbruket som används i dessa modeller kan vara svåra att begripa, kraven på ekonomiska kalkyler för redovisning av resultat, balans- och likviditetsprognoser blir oöverkomliga. Detta kan då resultera i att företagaren avskriver sina planer på extern finansiering och i en förlängning missar eller avstår från möjligheten att utveckla sitt företagande. Syftet med den affärsmodell/affärsplan som redovisas nedan är att underlätta arbetet med underlaget. Utgångspunkten är att formulera ett antal tydliga frågor som, när de besvarats, bör ge en rimlig bild av företaget, företagaren och framtidsplanen. Frågeställningarna är grupperade områdesvis 10 BAKGRUNDEN Personen/personerna bakom företaget. Motiv: finansiären lägger alltid stor vikt vid personen/personerna som driver företaget. Kort beskrivning, gärna i punktform av familjen, tidigare erfarenheter, utbildning och ev anställningar. Företagets historik. Motiv: Finansiären har behov av att känna till hur företaget utvecklats sett utifrån ett tidsperspektiv. Kort kronologisk redovisning. Startår, ägarförändringar, viktigare händelser, mm. Kompletterande verksamheter. Motiv: En stor andel av de samiska företagen tryggar familjens försörjning genom kompletterande verksamheter, binäringar och anställningar. Det är av stor betydelse att ge en helhetsbild. Redovisa eventuella binäringar, anställningar och hur dessa bidrar till den sammantagna inkomsten. AFFÄREN (affärsiden) mycket kortfattat Vad säljer företaget?

11 11 Hur säljs produkterna? Återförsäljare?, Egen regi?, webb? Etc Vem är kund, vem köper mina produkter? Varför köper kunden just mina produkter/tjänster och inte konkurrentens? PRODUKTERNA, TJÄNSTERNA Beskriv vilka produkter och tjänster företaget säljer Hur produceras varan/tjänsten? I egen regi? Underleverantörer? Samarbeten? Priset på produkterna/tjänsterna? MARKNADEN Din marknad, dina kunder och konkurrenter Vilken är din marknad? (besöksnäringen, livsmedel etc) Vad tror du om framtiden för marknaden? (ökar, minskar, förändras på annat sätt) Trender? Viktiga kunder? Vilka är konkurrenterna? FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING Hur marknadsför du produkterna/tjänsterna? Annonsering Personlig försäljning Hemsida Annat

12 12 PLANERAT PROJEKT Till vad behöver jag pengarna? Beskriv din planerade investering, motiv och tidsperspektiv Redovisa delar av investeringen (inventarier, byggnader, marknadsföring, utveckling) Redovisa vad du bedömer att varje del kommer att kosta Hur får jag tag på kapitalet? Egen insats Sökta stöd Lån EKONOMI Inkomster från andra kompletterande verksamheter (binäringar, anställningar) Verifiera eventuellt med deklarationer, bokslut Tidigare inkomster och kostnader i företagets verksamhet Hur stora intäkter och kostnader tidigare år? (se deklarationer, ev bokslut som du skickar med) Inkomster och kostnader kommande år? Bedöm hur stor du tror försäljningen kommer att bli kommande år. Om du är verksam inom olika områden; redovisa varje område separat (exempel: guideintäkter, stuguthyrning etc) Dina kostnader i företaget kommande år Råvaror, underleverantörer Personalkostnader (ev eget löneuttag och ev anställda) Driften: Lokaler Uppvärmning Telefon Försäkring

13 13 Bokföring Transporter Ev bilkostnader Marknadsförings- och säljkostnader Underhåll och reparationer Övriga kostnader Oförutsedda kostnader Avskrivningskostnader (värdeminskning) om företaget äger inventarier och byggnader Räntekostnader Obs Bifoga bokslut/deklarationer från tidigare år HANDLINGSPLAN, sammanfattning Ange kortfattat i tidsordning vad du förväntar kommer att ske det närmaste året, behov av kapital och viktiga förändringar i verksamheten.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte 2012-09-01 2012-12-31 Projektet fortsätter Projektets arbetsgrupper Fyra av arbetsgrupperna är nu avslutade, och under januari startar vi upp en ny arbetsgrupp

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte 2013-01-01 2013-03-31 Projektet fortsätter Under årets första månader har det varit mycket focus och arbete med budgetering och redovisning till finansiärer

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte 2013-09-01 2013-12-31 Tiden springer iväg. Vi har under den här perioden inlett det sista projektåret och inser att tiden går fort när man har roligt. När det

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=

i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö= i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej?

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? NKI 2013 NyföretagarCentrum Stockholm 605 respondenter När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? Ja, jag startade företag EFTER

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar Starta eget Bok 1 Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662 23 73 0910-72

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762

ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Procent. Proce nt 23 5% 14 3%

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Procent. Proce nt 23 5% 14 3% NKI 2012 NyföretagarCentrum Stockholm respondenter: 692 När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Anta l Ja, jag har startat

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS Stadgar för föreningen Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) med säte i Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk. Stadgarna antagna av parterna vid konstituerande möte den 22

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE enligt förordning SFS 2000:284

STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE enligt förordning SFS 2000:284 STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE enligt förordning SFS 2000:284 Stöd till kommersiell service kan lämnas till dagligvarubutiker och försäljningsställen för drivmedel på landsbygden i hela länet där försörjningen

Läs mer

RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I ARBETSKOOPERATIV FORM

RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I ARBETSKOOPERATIV FORM RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I ARBETSKOOPERATIV FORM Arbetsmaterial för framtagande av Affärsplan. Mallen skall ses som ett arbetsmaterial, vilket betyder att andra kompletterande delar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Anette Skoog 2009 08 26

Anette Skoog 2009 08 26 Anette Skoog 2009 08 26 Nyföretagare i lantbruket KRAVgodkänd ekologisk uppfödning av nöt och lamm Från 250 till 500 tackor på 2 år Från 50 till 80 dikor på 3 år Växtodling Skötsel av betesmarker Skogsbruk

Läs mer

ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT

ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2016-06-22 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (19) Innehåll Bakgrund... 3 Mätgrupper...

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och 1 Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och utmaningarna? 2 3 4 6 februari 2014 Gemensamt intresse

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Moment 4 Projektmetodik. Daniel Nordström

Moment 4 Projektmetodik. Daniel Nordström Moment 4 Projektmetodik Daniel Nordström Presentationens innehåll Projekt Projektmetodik Projektets olika faser Dokumentation av projektet Nätverk och nätverkande Förstudie (Affärsplan del 1) Länkar Projekt

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

VISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN

VISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN Frågeställningar Detta material är tänkt att finnas som ett hjälpmedel eller stöd kring vilka frågeställningar som kan vara relevanta att ta upp inom olika områden som berör ett företag. VISION AFFÄRSIDÈ

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011)

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011) Bakgrund: Energieffektivt företagande i Norrbotten (Mål 1, 2005-2007) 80 små och medelstora företag samlade

Läs mer