Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012
|
|
- Anders Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Laponia flyfishing, Lars-Ivan Tuolja Lena Sandberg-Johansson - LSJ glasgravyr med samiska motiv Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012
2 2 Innehållsförteckning 2 Arbetsgruppen 2 Projekt Sájtte bakgrund 3 Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten 3 Starta, leva och växa solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder 4 Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag 4 Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag 5 Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling 6 Särskild rådgivning och stöd till rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk 7 Arbetsgruppens förslag 7 Bilaga: Modell för samisk affärsutveckling Arbetsgruppen Arbetsgruppen som utformat strategin för samisk affärsutveckling har utsetts av Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie har bestått av: Arbetsgruppen Lars-Ivan Tuolja, Sirges sameby Lena Sandberg-Johansson, LSJ Ellenor Valkeapää, Ealli design Bo Rim, Sierri sameby Stefan Länta, Jåhkågaska tjielldie Jan-Erik Länta, Jåhkågaska tjielldie Katarina Påve, Tuorpons sameby Lars-Lundmark, Cembra, konsult För projekt Sájtte: Ingrid Inga, projektledare
3 3 Samisk affärsutveckling i Jokkmokks kommun Projekt Sájtte bakgrund Strukturum, Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjiellde har i projekt Sájtte angett att projektets övergripande mål är att stärka rennäringens och samiska näringars tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokks kommun och i regionens näringsliv. När det gäller samisk affärsutveckling har samebyarna och Strukturum gemensamt funnit att För att öka lönsamheten bland samiska företagare finns det behov av att utveckla en affärsutvecklingsmodell anpassad till befintliga och nya samiska näringarna och branscherna Ett av projektets delmål/projektinsatser är att utveckla en specifik affärsutvecklingsmodell för att stärka entreprenörskap inom rennäringen och för samiska näringar Målgruppen för den specifika projektinsatsen är renskötselföretag och andra samiska företag i Jokkmokk. Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten Tillväxtverket har i sin rapport Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011 redovisat hur näringslivets struktur i Sverige ser ut. Tillväxtverket konstaterar att 96,4% av alla företag i landet är mikro och/eller soloföretag utan anställda. Dessa företag svarar för en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde och en femtedel av omsättningen. De allra minsta företagen de s k mikroföretagen är mest dominerande inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Mikroföretagen har angett att brist på egen tid är det största tillväxthindret. I rapporten anger mikro- och soloföretagen att myndigheterna kan förenkla regelverk, underlätta kapitalförsörjning och kompetensförsörjning för att underlätta tillväxt och utveckling hos dessa företag. I publikationen Fakta om Norrbotten 2010 redovisas att sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Norrbottens län har drygt arbetsställen. Detta innebär att ca företag i Norrbottens län är s k enmansföretag eller s k mikro- och/eller soloföretag. Vid kontakter med finansiärer, riskkapitalister och myndigheter som förfogar över tillväxt- och utvecklingskapital har arbetsgruppen erfarit att enmansföretagen är lågt prioriterade när det gäller insatser i tillväxtfrämjande syften. Det är istället de lokala bankerna i framförallt i inlandet som ofta förser enmansföretagen med tillväxt- och utvecklingskapital. Renskötselföretag och samiska företag i Jokkmokk och i länet utgör s k enmansföretag eller mikrooch/eller soloföretag. I Jokkmokks kommun genererar rennäringen och samiska näringar ca 270 årsarbetstillfällen. Rennäringen och samiska företag utgör därmed Jokkmokks kommuns största privata näringsgren.
4 Starta, leva och växa - solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder (Rapport Glesbygdsverket 2007) Glesbygdsverket konstaterar i sin rapport 2007 att ca 70% av sysselsättningen i landsbygdens näringsliv finns i småföretag med 1-49 anställda. I skogslänens inland är överrepresentationen av soloföretag och mikroföretag tydlig. Med solo- och mikroföretag avses storleksmässigt allt från den självanställde soloföretagaren till företag med 9 anställda. Vidare redovisas att den vanligaste företagsformen är enskild firma och att solo- och mikroföretagaren har god stöttning från familj och vänner för att kunna bo kvar i det lokala området (privatliv och affärsliv är sammanvävda). Solo- och mikroföretagen har som målsättning att kunna försörja sig och de är nöjda med det. Det finns också en del av solo- och mikroföretag med en målsättning att låta företaget växa utan att anställa eller att öka antalet anställda i det egna företaget. Många gånger samarbetar företagen regelbundet med andra solo- och mikroföretag och detta ger tillväxtmöjligheter. Landsbygdens solo- och mikroföretag känner främlingskap för organisation- och myndighetssverige. Glesbygdsverkets slutsats i rapporten är denna: För att förstå de särskilda utmaningarna som gles- och landsbygdens solo- och mikroföretag står inför behövs ett bredare perspektiv än snävt ekonomiska och att solo- och mikroföretagens problem med kapitalförsörjning kräver att ett system utvecklas som särskilt tar hänsyn till geografisk utsatthet. Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag Arbetsgruppen finner att befintliga affärsutvecklingsmodeller har svårt att beskriva det samiska företagandets förutsättningar och villkor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det samiska företagandet bygger på ofta samiska värderingar och värnandet om rennäringen och den samiska kulturen och detta värderas lika eller till och mer än ekonomisk lönsamhet av samiska företag. Rennäringen är primärnäring i Jokkmokk. Rennäringen har historiskt sett varit beroende av binäringar eller kombinationsnäringar. Sådana är förutsättningarna även idag. Tidigare har jakt och fiske varit naturliga binäringar till rennäringen. I dag kombinerar renskötselföretagare primärnäringen med både moderna tjänstenäringar liksom traditionella binäringar. Att kombinera primärnäringen med binäringar/kombinationsnäringar är inte unikt för enbart rennäringen och samiska näringar utan samma förutsättningar gäller en stor del av solo- och mikroföretagen i inlandet. Av nedanstående tabell framgår skillnaderna i traditionell samisk affärsutveckling och övriga affärsutveckling Övriga affärsutveckling Fokus på resultat/vinstmaximering Ekonomisk tillväxt Snabb tillväxt Kvantitativ tillväxt/ekonomiska krav från finansiärer Tillväxt genom lån Stordrift Traditionell beslutsprocess Företagaren Ny teknik leder till innovation Tillväxt ger ökad lönsamhet Produkten avspeglar sig i varumärket Marknadsekonomi Anställer Arbetstid Samiskt affärsutveckling (renen i centrum) Fokus på syftet för företaget livsstil, förvaltar ett arv Miljömässig-, ekonomisk-social/kulturell tillväxt Långsam tillväxt Kvalitativ tillväxt Tillväxt genom ekonomisk självförsörjning Småskalighet/lokal produktion Flexibelt beslutsfattande Företagaren/familjen/släkten/samebyn=familjeföretag Traditionell kunskap leder till innovation Ökad lönsamhet ger tillväxt Binäringar/kompletteringsnäringar Samiska värderingar avspeglar sig i varumärket Blandekonomi - naturahushållning/marknadsekonomi Inga anställda/få anställningsbara Räknar inte arbetstid Medlem i sameby/äga ett renmärke 4
5 I den samiska affärsutvecklingsmodellen redovisas typiska karaktärsdrag för renskötselföretag. Det som skiljer renskötselföretag från andra företag är bl a främst själva syftet med företagandet, att familjens samlade inkomster ingår i företaget d v s att hela familjen är företaget, binäringar och kompletterande näringar är en normal del av renskötselföretag. Renskötselföretag med kompletterande näringar utanför rennäringen kan också tillämpa den vanliga affärsutvecklingsmodellen för binäringar/ kompletteringsnäringar. En jämförelse med andra företagare värderar många renskötselföretag och samiska företag även andra faktorer utöver de rent affärsmässiga i sin affärsverksamhet. Ett av de mest framträdande faktorerna är bl a värdet av att förvalta ett arv (renar, renmärke, traditionell kunskap mm) från en generation till nästa. Dessa värderingar påverkar också utövandet av binäringar- och kombinationsnäringarna till rennäringen. En annan faktor är den att hela familjen och släkten är involverad periodvis i driften av renskötselföretaget, att tillväxt sker genom egenfinansiering (ekonomisk självförsörjning), att traditionell kunskap leder till tillväxt och innovation. Arbetsgruppen frågar sig om affärsrådgivare, banker och myndigheter har förståelse för dessa faktorer och hur dessa värderingar ska kunna omsättas i befintliga affärsutvecklingsmodeller? Renskötselföretaget och samiska företag ofta är familjeföretag vilket innebär att företagets intäkter generellt omfattar hela familjens totala inkomster. Sidoinkomster från familjemedlemmars lönearbete kan räknas in och är av stor betydelse för företagets drift. Samiska företag utmärks också av att företaget kan ha/har ett ojämnt tillflöde av intäkter, kan få oplanerade och oväntade stora driftsutgifter, banklån måste tas för att klara av oväntade löpande utgifter t ex vid utfodring. Biinkomster och skadeersättningar inom rennäringen är svåra att prognosticera och att omsätta i affärsutvecklingsmodeller. Osäkra produktionsförutsättningar som t ex vinterbetesförhållanden, väderleksförhållanden, rovdjursförluster mm återspeglas inte heller i det mest vanliga affärsutvecklingsmodellerna. Renskötselföretaget är både enskilt företagande samtidigt som företaget är en del av kollektivet (samebyn). Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag Idag är renskötsel- och samiska företag i liten omfattning kunder hos t ex affärsrådgivare/ näringslivsbolag, banker, myndigheter och övriga finansiärer. Orsakerna till detta är flera. En orsak kan vara bristande kunskap och förståelse hos finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter för renskötselföretagens och de samiska företagens särskilda förutsättningar och villkor och för drivkrafterna hos dessa företag. Ytterligare en orsak är att affärsutvecklingsplaner som finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter använder sig av är anpassade för större företag och inte till renskötselföretagen och samiska företag eller andra mikro- och soloföretag. Utöver detta har renskötselföretagen och samiska företag redovisat att brist på egen tid att söka tillgängligt kapital för utveckling av företaget kan bidrar till att samiska företag inte får samma tillgång till tillväxt och utvecklingskapital som andra företag i länet. Renskötselföretag, är precis som övriga mikro- och soloföretag ovana att beskriva sitt företagande utifrån affärsmässiga villkor. Enmansföretagens kreditvärdighet bedöms ofta utifrån företagarens privatekonomiska förutsättningar bl a hos lokala banker och andra finansiärer. Idag finns det ytterligare ett tillväxthinder för renskötselföretagen som omöjliggör normal affärsplanering, normal affärsutveckling och normal tillväxt hos renskötselföretagen och det är de onormalt stora rovdjursstammar som finns i samebyarna i Jokkmokk. Förutom att rovdjuren orsakar 5
6 faktiska förluster av renar i stor omfattning innebär det också att det saknas förutsättningar att bedriva avelsarbete i renhjorden, kvaliteten på livsdjursstammen minskar, renköttproduktion och slaktintäkterna minskar kraftigt liksom tillfredsställelsen att bedriva en sunt företagande. Denna negativa utveckling för renskötselföretagen som stora rovdjursstammar orsakar i samebyarna i Jokkmokk är mycket allvarlig. En nedgång i rennäringen påverkar även andra samiska näringar t ex hantverk, förädlingsföretag, matföretag m fl. Om generationsväxlingar och nyföretagande inom rennäringen minskar kan det på sikt leda till att en hel näring reduceras till en spillra. Det pågående björnprojekt inom Udtja och Gällivare sameby kan illustrera de mycket allvarliga och långsiktiga konsekvenserna som rovdjursförlusterna förorsaker rennäringen och dess fortlevnad. 6 Viltskadecenter har beräknat att det finns ca 42 björnar bara i Udtja sameby inklusive de sändarmärkta björnarna. Utöver björnar har samebyn även lodjur, järv och varg inom sitt betesområde. Förlusterna av renkalvar och vuxna renar är idag av sådan omfattning att produktionsförutsättningarna för rennäringen inom den aktuella samebyn är mycket allvarligt försämrade. Den verkliga förekomsten av björn motsvarar på intet sätt den schablonersättning som samebyn idag får via viltskadeanslaget. Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling De grundläggande produktionsförutsättningar för renskötselföretagen är kända och till viss del hanterbara. Arbetsgruppen har funnit att det finns en stor potential till tillväxt och utveckling hos renskötselföretagen och samiska företag. Med rätt utformad rådgivning och stöd om förutsättningarna och villkor för affärsutveckling skulle renskötsel- och samiska företag kunna öka lönsamheten betydligt. Om rennäringsföretag och samiska företag skulle få samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer skulle förutsättningarna för hållbart företagandet
7 inom rennäringen och samiska näringar utvecklas, fler nya företag inom rennäringen och andra samiska näringar etableras. Tillväxten och utvecklingen hos nya och befintliga renskötselföretag och samiska företag skulle kunna förbättras och kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och för samiska företag hos affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl skulle kunna förbättras. Särskilt rådgivning och stöd för rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk För att skapa goda förutsättningar för ökad tillväxt och utveckling inom renskötselföretag och andra samiska företag finns det ett uttalat och samstämmigt behov av en särskild brygga mellan renskötselföretag, samiska företagare och lokala banker, affärsrådgivare och finansiärer för att ta tillvara och skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiskt näringsliv i Jokkmokk. En funktion samisk affärsutvecklare skulle kunna utgöra ett bollplank till samiska företag både före, under och efter företagsstart eller vid expansion av företaget. En affärsutvecklare skulle också kunna genom rådgivning och stöd bidra till att rennäringsföretag och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer. Utöver detta skulle en sådan funktion kunna skapa förutsättningar för utveckling av det hållbara företagandet inom rennäringen och samiska näringar samt att öka kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och samiskt företagande hos externa affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl. Slutligen skulle en affärsrådgivare bidra till att öka kunskap och förståelse hos renskötselföretag och samiska företag för finansiärernas krav om affärsmässighet. Arbetsgruppen konstaterar att den behövs ökad kunskap och kompetens för grundläggande förutsättningar för samiskt företagandet hos affärsrådgivare/näringslivsbolag, banker, myndigheter m fl aktörer både i Jokkmokk och i länet. Det finns också behov av anpassade affärsutvecklingsmodeller för rennäringen och samiskt företagande. Det finns också behov av att renskötselföretag och samiska företagare ökar sin kompetens om affärsmässighet i företagande för att kunna växa, utvecklas och öka lönsamheten i företaget. Renskötselföretag, samiska företag och de banker som varit involverade i projektet, affärsrådgivare m fl har gemensamt uttryckt behov av en samisk affärsrådgivare som kan utgöra en brygga mellan renskötsel- och samiska företag och finansiärer. Förslag till insatser I enlighet med projekt Sájttes uppdrag ska projektet redovisa förväntad verksamhet efter projektperioden. I projektbeskrivningen anges bl a att samebyarnas samarbete utvecklats till fler områden vilket bidrar till tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiska näringar i regionen. Fler samiska entreprenörer finns inom traditionella och nya branscher vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling inom näringslivet i Jokkmokks kommun och i regionen. Rennäringen är stark och en offensiv näring inom kommunen och regionen. Rennäringen och samiska näringar är den största privata näringen i Jokkmokk. Utifrån detta faktum och att såväl banker, affärsrådgivare och samiska företag utryckta behov av en särskild samisk affärsrådgivare föreslår arbetsgruppen att styrgruppen beslutar föreslå att 7
8 8 den i projektet föreslagna branschövergripande organisationen för rennäringen och samiska näringar föreslås få ansvar för att genomföra de intentioner och förslag som anges i den framtagna strategin för samisk affärsutveckling på en övergripande nivå. Strategin har särskilt lyft fram behovet av att renskötsel- och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag i länet. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen och kompetens hos affärsrådgivare, banker och näringslivsbolag om de särskilda förutsättningar som gäller renskötsel- och samiska företag genom den samiska branschorganisationen. Branschorganisationen skulle också kunna skapa förutsättningar för renskötsel- och samiska företag att öka sin kompetens om behovet av affärsmässighet vid investeringar och utvecklingsinsatser. att den av arbetsgruppen föreslagna affärsutvecklingsmodellen för samisk affärsutveckling tillämpas av lokala banker och näringslivsbolaget och affärsrådgivare för tillväxt och utvecklingsinsatser för renskötsel- och samiska företag (bilaga 1)
9 9 Bilaga 1 Modell för samisk affärsutveckling Förutsättningarna och villkoren för det samiska företagandet, speciellt renskötselföretagandet, har illustrerats och redovisats genom projekt Sájtte. De specifika förutsättningar eller i många fall olikheter i relation till traditionellt företagande som belysts av projektet indikerar behov av en anpassad modell för samisk affärsutveckling. Det bör markeras att mycket av det som gäller samiskt företagande även har relevans för solo- eller mikroföretag, inte minst företagande inom de areella näringarna. Viktiga karaktäristika, renskötselföretag: - Fokus på syftet med företagandet livsstil, förvalta arv - Socialt och kulturellt sammanhang samebyn, kulturen - Normalt med kompletterande verksamhet annan näringsverksamhet, anställningar - Familjens sammantagna intäkter är det intressanta - De olika delverksamheterna kan ses som affärsområden i familjeföretaget. - Familjen är företaget - Småskalighet, - inga anställda - Räknar inte arbetstid på traditionellt sätt. - Långsam och kvalitativ tillväxt. För att öka lönsamheten och underlätta utveckling av det samiska företagandet ser vi behovet av en anpassad affärsutvecklingsmodell. Med affärsutvecklingsmodell avses i detta sammanhang den process som leder fram till viktiga förändringar av det operativa företagandet såsom expansion, satsning på nya affärsområden, marknadssatsningar etc. Viktiga moment/delar i denna process är: 1. Tydliggöra syftet/visionen med (familjens) företagande; förvalta arv, uppnå kvalitets-, omsättnings-, lönsamhetsmål etc 2. Vad innebär denna vision på lång sikt, tre till fem år? Investeringar, nya kunder, kompletterande affärsverksamhet, underlätta för ny generation att överta? 3. Vad innebär dessa långsiktiga mål på kort sikt, det närmaste året? Fastställ en handlingsplan för kommande 12 månaders period. Vilka åtgärder är viktiga och ibland nödvändiga för att komma in på rätt spår? Redovisas i affärsplanen 4. Med denna grund bas som grund återstår arbetet att sammanställa slutsatser och handlingsplaner i en anpassad affärsplan.
10 Det grundläggande syftet med affärsplanen är alltid att förbättra och tydliggöra för sig själv vad som krävs på kort och lång sikt. Alltså är det i första hand för mig själv jag utarbetar affärsplanen. Det finns även andra situationer då denna plan har stor betydelse för möjligheterna att gå vidare med mina planer. Inte minst gäller detta då jag som företagare har behov av externt kapital för utveckling och drift. Det gäller då att anpassa planen så att tänkta finansiärer såsom banker, andra kreditinstitut, länsstyrelse mm ges rimlig information för bedömning av företaget och framtidsplanen. Generellt används i sådana sammanhang traditionella affärsplansmodeller. Det existerar ett flertal sådana modeller och mallar. Olika finansiärer kan ha olika mallar för dessa affärsplaner. I arbetet med Sájtte har vi kommit fram till slutsatsen att dessa affärsplaner ofta är svåra, tidskrävande och i vissa fall opraktiska att använda för vår målgrupp (och även för en stor andel av andra mikro/soloföretagare). Begreppen och språkbruket som används i dessa modeller kan vara svåra att begripa, kraven på ekonomiska kalkyler för redovisning av resultat, balans- och likviditetsprognoser blir oöverkomliga. Detta kan då resultera i att företagaren avskriver sina planer på extern finansiering och i en förlängning missar eller avstår från möjligheten att utveckla sitt företagande. Syftet med den affärsmodell/affärsplan som redovisas nedan är att underlätta arbetet med underlaget. Utgångspunkten är att formulera ett antal tydliga frågor som, när de besvarats, bör ge en rimlig bild av företaget, företagaren och framtidsplanen. Frågeställningarna är grupperade områdesvis 10 BAKGRUNDEN Personen/personerna bakom företaget. Motiv: finansiären lägger alltid stor vikt vid personen/personerna som driver företaget. Kort beskrivning, gärna i punktform av familjen, tidigare erfarenheter, utbildning och ev anställningar. Företagets historik. Motiv: Finansiären har behov av att känna till hur företaget utvecklats sett utifrån ett tidsperspektiv. Kort kronologisk redovisning. Startår, ägarförändringar, viktigare händelser, mm. Kompletterande verksamheter. Motiv: En stor andel av de samiska företagen tryggar familjens försörjning genom kompletterande verksamheter, binäringar och anställningar. Det är av stor betydelse att ge en helhetsbild. Redovisa eventuella binäringar, anställningar och hur dessa bidrar till den sammantagna inkomsten. AFFÄREN (affärsiden) mycket kortfattat Vad säljer företaget?
11 11 Hur säljs produkterna? Återförsäljare?, Egen regi?, webb? Etc Vem är kund, vem köper mina produkter? Varför köper kunden just mina produkter/tjänster och inte konkurrentens? PRODUKTERNA, TJÄNSTERNA Beskriv vilka produkter och tjänster företaget säljer Hur produceras varan/tjänsten? I egen regi? Underleverantörer? Samarbeten? Priset på produkterna/tjänsterna? MARKNADEN Din marknad, dina kunder och konkurrenter Vilken är din marknad? (besöksnäringen, livsmedel etc) Vad tror du om framtiden för marknaden? (ökar, minskar, förändras på annat sätt) Trender? Viktiga kunder? Vilka är konkurrenterna? FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING Hur marknadsför du produkterna/tjänsterna? Annonsering Personlig försäljning Hemsida Annat
12 12 PLANERAT PROJEKT Till vad behöver jag pengarna? Beskriv din planerade investering, motiv och tidsperspektiv Redovisa delar av investeringen (inventarier, byggnader, marknadsföring, utveckling) Redovisa vad du bedömer att varje del kommer att kosta Hur får jag tag på kapitalet? Egen insats Sökta stöd Lån EKONOMI Inkomster från andra kompletterande verksamheter (binäringar, anställningar) Verifiera eventuellt med deklarationer, bokslut Tidigare inkomster och kostnader i företagets verksamhet Hur stora intäkter och kostnader tidigare år? (se deklarationer, ev bokslut som du skickar med) Inkomster och kostnader kommande år? Bedöm hur stor du tror försäljningen kommer att bli kommande år. Om du är verksam inom olika områden; redovisa varje område separat (exempel: guideintäkter, stuguthyrning etc) Dina kostnader i företaget kommande år Råvaror, underleverantörer Personalkostnader (ev eget löneuttag och ev anställda) Driften: Lokaler Uppvärmning Telefon Försäkring
13 13 Bokföring Transporter Ev bilkostnader Marknadsförings- och säljkostnader Underhåll och reparationer Övriga kostnader Oförutsedda kostnader Avskrivningskostnader (värdeminskning) om företaget äger inventarier och byggnader Räntekostnader Obs Bifoga bokslut/deklarationer från tidigare år HANDLINGSPLAN, sammanfattning Ange kortfattat i tidsordning vad du förväntar kommer att ske det närmaste året, behov av kapital och viktiga förändringar i verksamheten.
Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.
Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen
Läs merNyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte
Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre
Läs merSlutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
Läs merNyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte
Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte 2012-09-01 2012-12-31 Projektet fortsätter Projektets arbetsgrupper Fyra av arbetsgrupperna är nu avslutade, och under januari startar vi upp en ny arbetsgrupp
Läs merNyhetsbrev nr 8 Projekt Sájtte
Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 8 Projekt Sájtte 2014-01-01 2014-03-31 1 Nytt år och fortfarande många projektaktiviteter igång i projekt Sájtte Glädjande nog pågår fortfarande många projektaktiviteter i projekt
Läs merAffärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen
Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom
Läs meratt se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen
att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare
Läs merMångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014
Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1
Läs merVill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Läs merNyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte
Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte 2013-01-01 2013-03-31 Projektet fortsätter Under årets första månader har det varit mycket focus och arbete med budgetering och redovisning till finansiärer
Läs merNyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte
Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte 2013-09-01 2013-12-31 Tiden springer iväg. Vi har under den här perioden inlett det sista projektåret och inser att tiden går fort när man har roligt. När det
Läs merAlmi Företagspartner. Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag. Jönköpings län 87 svar. Juni 2018
Almi Företagspartner Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag Jönköpings län 87 svar Juni 2018 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Resultat 5 Företagets tillväxt 6 Innovationer 20 Finansiering
Läs mer1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015
1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merHej! Kul att du vill starta företag! Vindelns kommun erbjuder råd och stöd som hjälper dig på traven. Här finns en enkel checklista som du kan följa.
Hej! Kul att du vill starta företag! Vindelns kommun erbjuder råd och stöd som hjälper dig på traven. Här finns en enkel checklista som du kan följa. Affärsplan Formulera din affärsidé så att den är enkel
Läs merFormulera din affärsidé så att den är enkel att förstå! Ta hjälp av vår mall för affärsplan som beskriver vad, hur och varför du ska starta företag.
Affärsplan Formulera din affärsidé så att den är enkel att förstå! Ta hjälp av vår mall för affärsplan som beskriver vad, hur och varför du ska starta företag. Tidpunkt Ha koll på hur förutsättningarna
Läs merNulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar
Starta eget Bok 1 Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662 23 73 0910-72
Läs merSpelregler för. hästföretagare - beskattning
Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare
Läs merNya företags utveckling
Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga
Läs merHej! Kul att du vill starta företag! Vännäs kommun erbjuder råd och hjälp som hjälper dig på traven. Här finns en enkel checklista som du kan följa.
Hej! Kul att du vill starta företag! Vännäs kommun erbjuder råd och hjälp som hjälper dig på traven. Här finns en enkel checklista som du kan följa. Affärsplan Formulera din affärsidé så att den är enkel
Läs mer10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län
10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merFöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund
analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.
Läs merAll rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning
All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler
Läs merAFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24
Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merVerksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar
Läs merNÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT
NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT 2010-2015 Tillväxt och konkurrenskraft presentation i Älmhult den 23 mars Magnus Johansson Miriam Kuflu 1 KOMMUNENS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre
Läs merInnovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel
Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå
Läs merAFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.
AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3
Läs meri åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å== ^îçéäåáåöéå=ñ ê=e äää~ê= ríîéåâäáåö=
i åëëíóêéäëéå g ãíä~åçëä å ^îçéäåáåöéåñ êe äää~ê ríîéåâäáåö Främja kvinnors företagande 2007-2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län inbjuder härmed Er att ansöka om medel inom ramen för Främja kvinnors företagande
Läs merKlusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0
Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom
Läs merAffärsplanen din kommunikation med omvärlden
Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan
Läs merNominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:
Läs merTillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget
-Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:
Läs merVISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN
Frågeställningar Detta material är tänkt att finnas som ett hjälpmedel eller stöd kring vilka frågeställningar som kan vara relevanta att ta upp inom olika områden som berör ett företag. VISION AFFÄRSIDÈ
Läs merKommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015
Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande
Läs merLägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883
Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB
Läs merFramtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring
Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merRegler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs mer10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län
10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna
Läs merNya planer för gården?
Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka
Läs merFöretagens villkor och verklighet Martin Daniels
Företagens villkor och verklighet 2017 2017-10-05 Martin Daniels Om undersökningen Om undersökningen Enkätundersökning riktad till små och medelstora företag i Sverige Omfattande enkät med 10 000 svar
Läs merNär det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Procent. Proce nt 23 5% 14 3%
NKI 2012 NyföretagarCentrum Stockholm respondenter: 692 När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2012, har du startat företag eller ej? Anta l Ja, jag har startat
Läs merBeslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella
Läs merTillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag
Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord
Läs merLägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883
Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB
Läs merRÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT
OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca
Läs merAlmi Företagspartner. Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag. Genomförd av CMA Research AB Juni 2017
Almi Företagspartner Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag Genomförd av CMA Research AB Juni 2017 Almi Företagspartner, Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag, sida 2 Innehåll
Läs merNär det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej?
NKI 2013 NyföretagarCentrum Stockholm 605 respondenter När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? Ja, jag startade företag EFTER
Läs merPresentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon
Presentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon 072-516 38 04 fisnik.nepola@almi.se Om Almi Uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag och därigenom bidra till hållbar tillväxt.
Läs merStarka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete
Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av
Läs merRUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I ARBETSKOOPERATIV FORM
RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I ARBETSKOOPERATIV FORM Arbetsmaterial för framtagande av Affärsplan. Mallen skall ses som ett arbetsmaterial, vilket betyder att andra kompletterande delar
Läs merLägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883
Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB
Läs merRapport 2015 Powered by
Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval
Läs mer4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringsbeslut IV 3 Näringsdepartementet 2017-02-23 N2017/01278/FJR N2017/01423/SUN Sametinget Box90 981 22 Kiruna Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m.
Läs merOmställningskontoret+
Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst
Läs merGräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?
Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se
Läs merUtveckla ditt företag i Hedemora
Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.
Läs merSÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023
SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för
Läs merÄr du ett med din företagsidé?
Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER
Läs merBlock 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.
Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13 Provfrågor, skrivtid 60 minuter. Vid behov ytterligare 10 minuter = 70 minuter. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.
Läs merKvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012
Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn
Läs merAtt förbereda en finansieringsansökan hos banken
Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering
Läs merFinansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag
Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en
Läs merSmart affärsutveckling. Just do it!
Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella
Läs mer24 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Halland 2016 RS150378
24 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Halland 2016 RS150378 Ärendet För att genomföra ägaranvisningens intentioner föreslås att Region Hallands del av basanslaget ligger kvar på samma nivå som de senaste
Läs merEntreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp)
GEMA40 Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) Agenda 2009-01-27 1. Kursintroduktion & affärsplanen 2. Gruppindelning 3. Utdelning av PM-uppgift 1 4. Diskussion av gruppernas affärsidéer SMP 2006-07-01
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merVenture Cup. Läs mer på www.venturecup.se
Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762
Plats för länsstyrelsens ankomststämpel ANSÖKAN OM Innovationsbidrag/Innovationscheck till teknikbaserat affärsutvecklingsprojekt enligt SFS 2008:762 Sökande Organisationsnr/Personnr Utdelningsadress Postnummer
Läs merEra svar på 4 frågor:
Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merNÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN
NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN Tillväxt och lönsamhet 22 Februari 2017 Magnus Johansson Mina Mashouri senior analyst Bisnode Simpler analyst Bisnode Simpler JÖNKÖPING LÄNS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv
Läs merNäringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn
Näringslivsanalys Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KRISTINEHAMN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast 20150217 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen
Läs merFrämja kvinnors företagande Värmlands län
1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga
Läs merUTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN
UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper
Läs merKOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer
KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj
Läs merSveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning!
Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning! STIFTELSEN Genomförde 9 343 rådgivningar under 2010 Medverkar till att 2 000 företag startar per år 11 000 klienter i vår databas 65 rådgivare 10 anställda
Läs merPROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836
PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson
Läs merSTÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE enligt förordning SFS 2000:284
STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE enligt förordning SFS 2000:284 Stöd till kommersiell service kan lämnas till dagligvarubutiker och försäljningsställen för drivmedel på landsbygden i hela länet där försörjningen
Läs merAnvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan
Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merAffärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter
Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter
Läs merJord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och
1 Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och utmaningarna? 2 3 4 6 februari 2014 Gemensamt intresse
Läs merRåd för ett friare liv. Kapitalrådgivning
Råd för ett friare liv Kapitalrådgivning När jag för första gången fick min egen kapitalrådgivare, Victor, blev mitt liv mycket enklare. Jag är inte så intresserad själv och vill därför ha råd om mina
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt
Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merAtt söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden
2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering
Läs merEn strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.
Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater
Läs merTillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson
Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson Tillväxtverket Varför arbetar vi med socialt företagande? Ett Sverige med fler företag som vill, kan och
Läs merEster mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna
Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första
Läs merFråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.
Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida
Läs mer