Finansiell bootstrapping -en undersökning av svenska nyregistrerade företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell bootstrapping -en undersökning av svenska nyregistrerade företag"

Transkript

1 Finansiell bootstrapping -en undersökning av svenska nyregistrerade företag Författare: Maria Mera Ekonomprogrammet Online Jonas Persson Ekonomprogrammet Online Handledare: Examinator: Ämne: Nivå och termin: Anders Jerreling Christopher von Koch Företagsekonomi Kandidatuppsats, VT 2011

2 SAMMANFATTNING Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2011 Författare: Maria Mera och Jonas Persson Handledare: Anders Jerreling Titel: Finansiell bootstrapping - en undersökning av svenska nyregistrerade företag Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys. Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING EXTERNA FINANSIELLA MEDEL DEN ENDA LÖSNINGEN PÅ RESURSBEHOV? PROBLEMDISKUSSION OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD FORSKNINGSANSATS OCH METOD UNDERSÖKNINGSDESIGN OCH DATAINSAMLINGSMETOD Enkätundersökning motivering, utformning och genomförande Population, urvalsram och urvalsprocess Bortfall OPERATIONALISERING OCH NEDBRYTNING AV BEGREPPET FINANSIELL BOOTSTRAPPING BESKRIVNING OCH ANALYS AV INSAMLAD DATA UNDERSÖKNINGENS KVALITET Bortfallsanalys TEORETISK REFERENSRAM FINANSIERING, RESURS-, OCH KAPITALANSKAFFNING Det finansiella gapet Credit rationing Finansieringsval och kapitalstruktur FINANSIELL BOOTSTRAPPING Grupper av bootstrappinganvändare Gruppering efter karaktärsdrag TIDIGARE FORSKNING Bootstrapping - förändring över tid i småföretag Bootstrapping - en sista utväg för nybildade småföretag? EMPIRI BESKRIVNING AV DE UNDERSÖKTA FÖRETAGEN I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDS FINANSIELL BOOTSTRAPPING? GRUPPER AV BOOTSTRAPPINGMETODER ANALYS I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDS FINANSIELL BOOTSTRAPPING? SKILLNADER I ANVÄNDANDE MELLAN OLIKA FÖRETAG GRUPPER AV BOOTSTRAPPINGMETODER SLUTSATSER SVAR PÅ UNDERSÖKNINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR DISKUSSION KRING UNDERSÖKNINGENS PÅVERKANSFAKTORER FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

4 TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING Figur 2.1 Svarsfördelning över datainsamlingens 17 dagar Tabell 2.2 Förklaringsvariabler i undersökningen Tabell 2.3 Analys av fördelning urval kontra svar Figur 3.1 Indelning av bootstrappingmetoder efter inställning till resursanskaffning och Figur 4.1 Stapeldiagram, branschfördelning Figur 4.2 Cirkeldiagram, anledning till registrering Figur 4.3 Cirkeldiagram, geografisk placering Figur 4.4 Cirkeldiagram, företagsledarens utbildningsnivå Figur 4.5 Cirkeldiagram, kapitalbehov för tillväxt Figur 4.6 Cirkeldiagram, finansieringsval vid tillväxt Tabell 4.7 Antal metoder som undersökta företag tillämpar Tabell 4.8 Användningsfrekvens för respektive metod (% av företagen) Tabell 4.9 Faktoranalys av bootstrappingmetoder - Faktor Tabell 4.10 Faktoranalys av bootstrappingmetoder - Faktor Figur 5.1 Förekomst av olika bootstrappingmetoder i de blandade användargrupperna Tabell 5.2 Gruppering av bootstrappinganvändare Figur 5.3 Faktor 1 Inställning till resursanskaffning Figur 5.4 Faktor 2 Inställning till resursanskaffning Figur 5.5 Faktor 1 Bootstrappingmetoder Figur 5.6 Faktor 2 Bootstrappingmetoder Tabell 5.7 Fördelning mellan faktorer med avseende på metoder inom de olika metodgrupperna BILAGOR Bilaga 1 Komplett tabell över svarsfördelningen för respektive metod Bilaga 2 Tabeller och figurer tillhörande faktoranalysen

5 1 INLEDNING Avsnittet syftar till att ge en inledande diskussion kring undersökningens ämne. Till att börja med ges en vid beskrivning kring ämnets samhälleliga och företagsekonomiska betydelse varpå problemet specificeras och frågeställningar formuleras. Slutligen redogörs för undersökningens syfte och avgränsningar. 1.1 Externa finansiella medel den enda lösningen på resursbehov? Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. Näringslivsdynamik och entreprenörskap, där bl.a. nyföretagande har en mycket central roll, är två nyckelfaktorer för Sveriges tillväxt. (Tillväxtanalys & Tillväxtverket, 2010, 14f) När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Kapitalförsörjning har debatterats flitigt och det finansiella gapet är ett uttryck kring problemet som små och nystartade företag upplever kring långsiktig extern finansiering. (Olofsson, 1996; Winborg, 2000; Landström, 2003) Tillväxtanalys (2010:02) har i en uppföljningsrapport av 2005 års nystartade företag i Sverige bl.a. undersökt företagens upplevda hinder för tillväxt tre år efter start. Tillgång till banklån långfristiga krediter sågs som ett relativt litet hinder medan avgifter och skatter, personalkostnader, administration och lönsamhet var mer problematiska faktorer. Uppföljningsrapporten visar även en viss motvillighet till att utnyttja banklån och att ta in nya delägare för att möjliggöra tillväxt. Svenskt Näringsliv (2007) genomförde en undersökning rörande personer som kontaktat Stockholms NyföretagarCentrum för rådgivning i samband med företagsstart. Personer som tidigare varit företagare men efter rådgivning avstått från att återuppta detta angav byråkrati och administration som det största problemet. Av de som sökt rådgivning, inte drivit företag förut och avstått från företagsstart, angav 44 procent kapitalbrist som anledning. Denna undersökning redovisar alltså även den att det finns faktorer utöver finansiering som påverkar driften av företag. Intressant är dock att de personer, utan tidigare erfarenhet, som avstod företagsstart anger kapitalbrist som orsak. Kapitalbrist verkar vara ett relativt stort upplevt hinder före företagsstart men att det under verksamhetstiden minskar. Publikationen Vad utmärker en framgångsrik entreprenör (SCB, 4

6 2008) redovisar finansiering som det fjärde största hindret vid företagsstarten efter administration, kundkontakter och prissättning av varor/tjänster. Även denna undersökning tenderar att ge en situationsbeskrivning liknande dem i övriga undersökningar. I ljuset av dessa rapporter kvarstår det faktum att företagens kapitalförsörjning är livsviktig för dess överlevnad och även i hög utsträckning viktig för fortsatt tillväxt. Det faktum att finansiering inte är det största problemet tyder dock på att nystartade företag i många fall löser kapitalförsörjningen på alternativa sätt. 1.2 Problemdiskussion och frågeställningar Enligt Andrén et al. (2003, s 10) innebär finansiering bl.a. att bedöma behov av kapital, undersöka tänkbara finansieringskällor och bedöma dess för- och nackdelar samt att bedriva verksamheten så att kapitalbehovet hålls nere. Fortsättningsvis nämner de det inverterade sambandet mellan affärsrisk och finansiell risk. I ett företags startskede är affärsrisken hög medan den finansiella risken är låg. Detta inverterade sambandet är det som ligger till grund för det finansiella gapet som försvårar finansiering via externt kapital för små och unga företag (Landström, 2003, s 14). Finansiering innefattar alltså delar som påverkar och påverkas av hur företaget och den dagliga verksamheten sköts. Arbetssätt och strategier i den dagliga verksamheten bör därmed påverka hur kapitalbehovet i ett företag ser ut och i förlängning behovet av extern finansiering. Begreppet finansiering är, enligt beskrivningen ovan, omfångsrikt och omfattar bl.a. att reducera kapitalbehov, vilket är något även finansiell bootstrapping innefattar enligt Winborgs (2000, s 18) definition: " methods used for minimizing and/or eliminating the need for financial means for securing the needed resources.". Generellt handlar finansiell bootstrapping om att lösa resursbehov till en kostnad under marknadspris, d.v.s. till låg eller ingen kostnad. Målet med detta förfarande är att minimera behovet av, eller klara sig helt utan, extern finansiering. (Winborg, 2000) Utifrån denna definition ser vi finansiell bootstrapping som en möjlig förklaring till varför många små och unga företag inte upplever finansiering som det stora problemet i driften av företaget. Vi vill därför undersöka hur dessa metoder tillämpas i svenska nyregistrerade företag. 5

7 Antalet nyregistrerade företag i Sverige under 2009 var , vilka sysselsatte totalt personer (Tillväxtanalys, 2010:07, s 3). Detta visar att nyföretagande är viktigt för och populärt i Sverige, varför studier kring detta är betydelsefullt. Överlevnadsstatistik för företag med start 2005 visar att de första åren är kritiska i ett företags livscykel och därmed är denna fas intressant att studera. 32 % av de registrerade företagen 2005 var inte längre verksamma (Tillväxtanalys 2010:02, s 4) Liknande forskning har genomförts av Winborg (2000) där empirisk data insamlades via en enkät under åren 1996/1997. Winborg (2000, s 215) betonar att hans doktorsavhandling var en ögonblicksbild av det studerade fenomenet och att en liknande undersökning vid en annan tidpunkt säkerligen kan innebära ett annat resultat. Med utgångspunkt i våra frågeställningar nedan vill vi genomföra en aktuell undersökning för att se hur användandet av finansiell bootstrapping ser ut idag, ca 15 år efter ovan nämnd studie. Senare forskning (Ebben & Johnson, 2006) har inte behandlat de allra yngsta företagen, <2 år, vilket vi avser att göra och därför anser att intresset kring undersökningen stärks. Huvudmålet med denna undersökning är att beskriva hur svenska nyregistrerade företag tillämpar finansiell bootstrapping i den dagliga verksamheten. Vi vill även undersöka om skillnader i användande föreligger mellan olika typer av företag. Undersökningen utgår från ett nyföretagande-/företagsperspektiv. Undersökningens frågeställningar: 1) I vilken utsträckning använder svenska företag registrerade under 2009 finansiell bootstrapping? 2) Finns det typer av företag som tillämpar liknande metoder? Vad kännetecknar dessa grupper? 3) Finns det finansiella bootstrappingmetoder som används simultant och är det möjligt att gruppera dessa? De senaste årens finansiella svårigheter i Sverige och världen anser vi vara ytterligare ett motiv att studera utsträckningen av finansiella bootstrapping bland små och unga företag som registrerats under denna tuffa period. Winborg (2000, s 217) nämner: "At 6

8 times when the supply of external finance is limited, i.e. the alternatives to bootstrapping are limited, it can be assumed that the use of financial bootstrapping is greater than at times when the supply is more or less unlimited." Vi vill betona att undersökningen inte avses vara normativ. Avsikten är att beskriva hur företag i nuläget använder undersökta metoder, inte påstå att detta är det korrekta tillvägagångssättet och lösningen på finansieringsproblem. 1.3 Syfte Med ovanstående diskussion som utgångspunkt är undersökningens syfte att beskriva i vilken utsträckning svenska små företag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyftet ingår följande delsyften: Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. 1.4 Avgränsningar Finansiell bootstrapping kan ses som en del av det större ämnet finansiering, dock är det mer inriktat mot speciella arbetssätt och metoder vilka i sin tur ingår i ett flertal företagsekonomiska områden. Då syftet är att undersöka finansiell bootstrapping och dess omfattning behandlar uppsatsen inte övriga finansieringskällor. 7

9 2 METOD I detta avsnitt redogörs för den metod och det tillvägagångssätt som tillämpats för att besvara uppsatsens frågeställningar och därmed uppfylla dess syfte. Först ges en beskrivning av forskningsansats och metodologiska utgångspunkter. Vald metod och de statistiska tillvägagångssätten och analysmetoderna redogörs därefter utförligare. Slutligen diskuteras undersökningens kvalitet. 2.1 Forskningsansats och metod Denna uppsats avser att beskriva förekomsten av finansiell bootstrapping, identifiera grupper av metoder samt söka samband mellan dessa grupper och företagskaraktäristika. Patel & Davidson (2003, s 23) menar att ett hypotetiskt deduktivt arbetssätt reducerar påverkan från subjektiva uppfattningar genom att utgångspunkten tas i befintlig teori. Vald forskningsansats, med en objektivistisk vetenskapssyn, ger denna undersökning en positivistisk prägel (Rosengren & Arvidsson, 2002, s 319). Mer precist avses frågeställningarna besvaras med en deskriptiv ansats vilken Rosengren & Arvidsson (2002, s 56ff) förordar då tidigare kunskap finns kring fenomenet och intresset fokuserar fenomenets förekomst, omfattning och utbredning. Rosengren & Arvidsson (2002, s 74f) anger att kvantitativa metoder, där man utifrån mätvärden från ett stickprov skattar olika parametrar i populationen, är vanligt förekommande vid deskriptiv forskning. Det metodologiska tillvägagångssättet bör, enligt Andersen (1998, s 34) styras av undersökningens kunskapssyfte, problemställning och objektområde. Utifrån detta valdes en kvantitativ metod för denna undersökning. 2.2 Undersökningsdesign och datainsamlingsmetod Mot bakgrund av de data vi avsåg använda i undersökningen för att besvara frågeställningarna valdes undersökningsdesign. Utöver detta inverkade även att undersökningen är av surveykaraktär, att såväl primär- som sekundärdata används samt att antalet studerade objekt är ett större antal. (Andersen, 1998, s 47f) Undersökningen baseras på såväl primärdata från en enkätundersökning samt sekundärdata från databasen Affärsdata Enkätundersökning motivering, utformning och genomförande Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en survey- /enkätundersökning, beskriven som: " en icke-experimentellt anlagd, stickprovsmäs- 8

10 sig frågeundersökning med i första hand beskrivande eller ofta också förklarande syfte. Surveyundersökningen är alltså icke-experimentell, men i den mån den har ett förklarande syfte kan analysen av data sägas vara upplagd för experiment som modell." (Rosengren & Arvidsson, 2002, s 278) Detta citat anser vi gett stöd för vald metod. Dahmström (2005, s 63) nämner att en undersökning görs antingen som en total- eller urvalsundersökning. Denna undersökning genomfördes i form av det senare alternativet då vi varken hade resurser till eller såg det som praktiskt genomförbart med en totalundersökning. Skälet till denna datainsamlingsmetod var behovet av en enkät för att få fram den typ av information som inte ingår i ex. årsredovisningar. I syfte att nå en hög svarsfrekvens konstruerades enkäten enligt Andersens (1998, s 164ff), Dahmströms (2005) och Rosengren & Arvidssons (2005) råd. Målet var under utformningen att den skall ta maximalt 5 minuter att fylla i och samtidigt ge så mycket information som möjligt. Detta uppnåddes genom att en enkel och förståelig webbenkät konstruerades på Surveymonkey.se. Därmed krävdes ingen kuvertering och postning av respondenterna vilket vi såg som en stor fördel med denna enkättyp. Enkäten innehöll, utöver de variabler som behandlas i avsnitt 2.3, frågor om vilka finansieringskällor som använts, hur specifika arbetssätt och metoder tillämpas, samt en öppen fråga om tillvägagångssätt vid resursanskaffning och finansiering. De svarsval som använts har baserats på tidigare forskning (Winborg, 2000; NUTEK, 2006) kring finansieringsformer och förekomsten av finansiell bootstrapping i små och medelstora företag. Ett test av enkätens duglighet genomfördes på en tidigare arbetsgivare, tre uppsatsgrupper vid Linnéuniversitetet, samt handledare och examinator för uppsatsen. Efter kommentarer från dessa personer reviderades enkäten på ett antal punkter. Efter en andra test och revideringsomgång, där enkätens användarvänlighet och enkelhet testades på anhöriga med varierande datorvana, skickades enkäten ut till samtliga företag i urvalet. Bifogat med länken till enkäten sändes ett missiv där undersökningens syfte beskrevs samt varför företaget önskades besvara frågorna. Motivet till detta var att respondenterna skulle intresseras av ämnet och på så sätt öka undersökningens svarsfrekvens. Missivet utformades utifrån exempel från liknande undersökningar utförda av stora och etablerade svenska företag. En vecka efter det första utskicket skickades en påminnelse till de företag som ej besvarat enkäten. Påminnelsen innehöll en kortare inledningstext där 9

11 betydelsen av företagets medverkan förklarades och en kopia av det ursprungliga följebrevet. Fem dagar före enkätens slutdatum skickades en andrapåminnelse ut till de företag som ännu ej besvarat enkäten. Figur 2.1 nedan visar betydelsen av påminnelser, de flesta enkäterna besvarades i direkt anslutning till utskick. Figur 2.1. Svarsfördelning över datainsamlingens 17 dagar Population, urvalsram och urvalsprocess Vid genomförande av en kvantitativ urvalsundersökning måste urvalsmetod väljas för att möjliggöra ett urval från populationen. Detta kan göras med antingen slumpmässiga eller icke-slumpmässiga urval. (Dahmström 2005, s 233) Populationen var nyregistrerade aktiebolag under perioden i Sverige som fortfarande är aktiva Företag utan anställda exkluderades då dessa i de flesta fall hade en väldigt låg omsättning. Anledningen till att år 2009 valdes var att detta gav ett till två års historik hos företagen, vilket vi såg som nödvändigt. Dessutom tror vi att en undersökning av denna typ försämras om undersökningen går för långt tillbaka i tiden, t.ex. genom felaktigt lämnade uppgifter från företagen. Vi ämnade inte undersöka endast nystartade företag, utan även äldre företag som nyregistrerades Anledningen till nyregistrering kan t.ex. vara ombildning eller ägarbyte, och även i dessa fall bör kapitalbehovet vara av största vikt, varför vi valde att inkludera även dessa. Urvalsramen togs fram via parametersökning i databasen hos Affärsdata (www.ad.se), vilken uppdateras kontinuerligt och omfattar samtliga företag registrerade hos Bolagsverket. Databasens egenskaper och funktion medförde att risken för över- och underteckning, s.k. ramproblem, vilket är en av svårigheterna vid sådana här studier (Körner & Wahlgren, 2006, 2 143), bör ha minimerats. De parametrar som användes vid sök- 10

12 ningen var reg.datum, bolagsform, status och antal anställda och resulterade i 5299 företag. Undersökningens syfte kan ses som att ett proportionstal söks för utsträckning för användandet av finansiell bootstrapping. I beräkningen av stickprovsstorleken har därför proportionen 0,6 för bootstrappinganvändande använts. Detta är en något pessimistisk bedömning då tidigare studier menar att proportionen är så stor som % i små företag. Knappa resurser, i form av såväl pengar som tid, innebar att vi inte kunde hantera ett särskilt stort antal enkäter varför ett större urvalsfel accepterades. Följande formel ger ett stickprov om 50 företag med urvalsfel 13,5 % med 95 % sannolikhet: För att uppnå det som diskuterats ovan måste även bortfall beaktas. Det är svårt att på förhand bedöma svarsfrekvensen för undersökningen, dock var målet 50 %. Genom att beakta denna svarsfrekvens och formeln ovan valdes stickprovsstorleken 100 företag. Urvalet utfördes som ett obundet slumpmässigt urval utan återläggning genom att generera ett slumptal i Excel för vart och ett av de 5299 företag. Därefter sorterades slumptalen i fallande ordningen och de 100 översta företagen utgjorde vårt urval. För dessa företag söktes i första skedet e-postadresser via Internet, 63 st påträffades. För 5st företag påträffades kontaktformulär på respektive hemsida. Resterande 32 företag kontaktades via telefon för att erhålla e-postadress. Med hjälp av erhållna e-postadresser distribuerades enkäten i form av en länk i en e- post Bortfall Vad gäller bortfall kan dessa indelas i individbortfall och partiellt bortfall (Dahmström, 2005, s 321). Individbortfall hoppades vi kunna minska med vald undersökningsmetod då respondenterna kunde besvara enkäten under valfri tid. Dessutom användes läskvitto för et varpå en bekräftelse att adressen var korrekt erhölls. Anonymitet hoppades vi även skulle påverka svarsfrekvensen positivt. Partiellt bortfall minimerades genom de testenkäter och revideringar som beskrivits ovan. 11

13 2.3 Operationalisering och nedbrytning av begreppet finansiell bootstrapping I Figur 2.2 nedan visas hur operationaliseringen av förklaringsvariablerna i enkätundersökning genomfördes. De förklaringsvariabler som valdes för denna enkätundersökning baserades på refererad teori i avsnitt tre samt liknande tidigare utförda studier (NUTEK, 2006; Winborg, 2000). Variablerna indelades i två grupper: Företaget och finansieringsstrategier samt Företagsledaren. Förklaringsvariabler Operationalisering Företaget och finansieringsstrategier Registreringsorsak 1=Start av företag, 2=Byte bolagsform, 3=Ägarbyte, 4=Namnändring, 5=Annat Geografiskt läge 1=<10 000, 2= , 3= , 4= , 5=> Organisationsstruktur 1=Ingår ej i grupp, 2=Moderbolag, 3=Dotterbolag, 4=Franschise, 5=Annat Verksamhet 1=Tillverkande företag, 2=Tjänsteföretag, 3=Handelsföretag Kapitalbehov vid tillväxt 1=En förutsättning, 2=Icke-monetära faktorer påverkar, 3=Inga tillväxtplaner Finansieringsval 1=Ta in delägare, 2=Utnyttja tidigare vinstmedel, 3=Banklån Företagsledaren Kön 1=Kvinna, 2=Man Utbildningsnivå 1=Grundskola, 2=Gymnasium, 3=Högskola/Universitet <3 år, 4=Högskola/Universitet 3år Tabell 2.2. Förklaringsvariabler i undersökningen. Kommentar: För samtliga variabler, förutom reg.orsak och verksamhet, gavs svarsalternativet "Inget svar". De finansiella bootstrappingmetoder som undersöktes visas i Bilaga 1. Metoderna sammanställdes utifrån tidigare empiriska studier genomförda i Sverige och USA (Winborg, 2000; Winborg, 2003; Ebben & Johnson, 2006). Metoderna översattes till svenska och korrigerades i vissa fall då tidigare myndigheter lagts ner, t.ex. NUTEK till Tillväxtverket. Användandet av respektive metod graderades av respondenterna: 0=Aldrig, 1=Har hänt någon gång, 2=Regelbundet. "Inget svar" var även ett av svarsalternativen. 2.4 Beskrivning och analys av insamlad data Produktionen av empiri och kopplingarna mellan teori och empiri i analysdelen baserades på deskriptiv statistik och en faktoranalys. Motivet till en faktoranalys var att flera av de olika bootstrappingmetoderna innebär snarlika tillvägagångssätt/arbetssätt och att ett inbördes samband, en korrelation, möjligen förekommer. Genom att beräkna korrelationen mellan samtliga metoder grupperades metoderna i faktorer. Fördelen med denna metod är att användandet av bootstrapping kan beskrivas med hjälp av två faktorer istället för 25 enskilda bootstrappingmetoder. Den totala mängden data reduceras men en 12

14 stor del av informationen bevaras. Informationsförlusten är faktoranalysens brist, de två faktorerna kan naturligtvis inte beskriva användandet av bootstrapping lika detaljerat. Dock valdes antalet faktorer för att maximera informationsgivningen (eller minimera informationsförlusten) med hjälp av tester av egenvärden och variansförklaring. Antalet faktorer, extraktionsmetod och rotationsmetod är centrala begrepp som måste beaktas vid faktoranalys. (Statsoft, 2011) Faktoranalysen, som berättigades med ett Kaiser Meyer Olkin-test (0,804), Bartlett s test of sphericity (sig. 0,000.) och en anti-image correlation matrix (samtliga korrelationer >0,6), genomfördes som en principal komponentanalys med varimax rotation och resulterade i två faktorer genom att en scree-plot och tabellen "Total Variance Explained" utvärderades. De två faktorerna beskriver ca 90 % av informationen i stickprovet d.v.s. väldigt lite information förlorades. Figurer till samtliga tester visas i bilaga 2. Bootstrappingmetoden "Utnyttjar projektmedel och/eller rådgivning från Tillväxtverket" eliminerades före faktoranalysen inleddes då ingen av respondenterna tillämpat denna metod, vilket empirin nedan visar. 2.5 Undersökningens kvalitet Patel & Davidson (2003, s 98) menar att kvaliteten på en kvantitativ studie i stor utsträckning beror på graden av säkerhet i insamlad information. En surveyundersökning medför problemet att vi ej kan veta att önskad information erhålls och inte heller hur säker informationen är. Utifrån detta är reliabilitet och validitet två centrala begrepp. Reliabilitet Reliabilitet rör tillförlitlighet i mätningar vilket påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga egenskaper hos mätinstrument, det mätta objektet och den som utför mätningen. Vid kvantitativ forskning uppnås detta med en noggrann mätning vilket vid en enkätundersökning uppnås genom tydliga instruktioner till hela enkäten och enskilda frågor. Det är även viktigt att minimera risken för missuppfattningar genom tydlig disposition och formuleringar (Patel & Davidson, 2003, s 102). Även situationen för och omgivningen kring mätningen kan påverka reliabiliteten. Reliabilitet mäts som graden av överensstämmelse mellan två mätningar med samma instrument. (Rosengren & Arvidsson, 2002, s 199) 13

15 Enkäten i denna undersökning innebär en frihet där respondenten besvarar frågorna vid valfritt tillfälle vilket vi anser gav förutsättningar för att svaren ges utan påverkan av t.ex. trötthet eller störande omgivning. En bilaga med en kort men detaljerad beskrivning tillsammans med bundna svarsalternativ där så krävs användes för att reducera slumpens inflytande och därmed öka reliabiliteten. Mätmetod, mätinstrument och det sätt mätprocessen genomfördes på valdes med förhoppningen att uppnå reliabilitet, dock kunde detta ej testas p.g.a. knappa resurser. Undersökningens genomförande, i synnerhet utförandet enligt avsnitt 2.2.1, utfördes med reliabiliteten i beaktande. Validitet Undersökningens validitet innebär att valda mätinstrument verkligen mäter det de avses göra (Rosengren & Arvidsson, 2002, s 47). Patel & Davidson (2003, s 99f) nämner att innehållsvaliditet kan uppnås genom att begrepp som tas i upp den teoretiska ramen skall motsvaras av valda variabler för det studerade området. Dessa variabler skall i sin tur formuleras som frågor i enkäten eller intervjun. I denna undersökning återfinns möjliga validitetsproblem i hur det teoretiska begreppet finansiell bootstrapping operationaliserades. Avsikten var att i enkäten bryta ner begreppet i olika former av finansiering samt resurs- och kapitalanskaffnings utifrån den teoretiska referensramen för att reducera risken att respondenterna ger ett felaktigt svar på grund av dålig kännedom om begreppet. Svagheten med detta förfarande, tillika risken för försämrad validitet, var att företag använt finansieringsformer som ej tagits upp i refererad litteratur. Detta problem eftersträvades att minimeras genom en noggrann litteratursökning samt att utrymme gavs för vissa öppna svarsalternativ i enkäten. Vad gäller stabiliteten i undersökningen bör detta inte vara något problem i denna undersökning. Vi är medvetna om att mätningen gjordes som en ögonblicksbild varför samma studie i framtiden kan ge annorlunda resultat på grund av förändrat beteende hos undersökningsobjekten. Den tid som undersökningen sträcker sig över är dock tillräckligt kort för att detta fenomen inte skall behöva påverka resultat. Representativitet och begränsningar hos undersökningen Rosengren & Arvidsson (2002, s 47) betonar betydelsen av att de resultat som en undersökning redovisar gäller för avsedd population. Detta förutsätter att stickprov utförs korrekt och att bortfallet är godtagbart litet. Det finns ett antal faktorer som påverkar de 14

16 slutsatser som fattas utifrån denna undersökning. Det första är att urvalsfraktionen är väldigt liten vilket ger stor osäkerhet vid skattning av värden för populationen, p.g.a. att urvalsfelet är stort. Dock har urvalet gjorts via en metod som talar för god representativitet, dessutom finns tidigare liknande undersökning (tas upp i avsnitt 3 Teoretisk referensram) som undersökningens resultat kan jämföras mot. Svarsfrekvensen är ett annat problem då endast 37 % besvarade enkäten. Dock var det partiella bortfallet ganska litet vilket gav bra förutsättningar att analysera de enkäterna som besvarades. Denna undersökning bör utifrån detta snarare ses som en indikator på huruvida finansiell bootstrapping tillämpas i vald population än att redovisade användarfrekvenser är sant för populationen Bortfallsanalys Bortfallet i undersökningen var 63 % varför en jämförelse av fördelning inom kategorierna Geografisk placering och Bransch genomfördes över företag i urvalet och bland respondenterna. Vad gäller den första variabeln var företag placerade i storstäder något överrepresenterade bland svaren. Dock är tendensen någorlunda densamma då är den minsta gruppen i både urval och svar, samt att de två största kategorierna ( och > ) är lika stora i både urval och svar. Inom kategorin Bransch är det tydligt att tendensen i urval och svar är densamma, tjänsteföretag är den klart största gruppen följt av handelsföretag. Geografisk placering, antal invånare Branschfördelning Urval, n (%) Svar, n (%) Urval, n (%) Svar, n (%) < (20 %) 6 (16 %) Handelsföretag 21 (21 %) 10 (27 %) (13 %) 4 (11 %) Tjänsteföretag 75 (75 %) 26 (70 %) (21 %) 5 (14 %) Tillverkande 3 (3 %) 1 (3 %) (23 %) 11 (30 %) Jordbruk 1 (1 %) 0 (0 %) > (23 %) 11 (30 %) Tabell Analys av fördelning urval kontra svar. (Anm. I gruppen Tjänsteföretag ingår i denna undersökning diverse konsultverksamhet, sjukvård, restaurangverksamhet, olika typer av hantverksföretag, utbildningsföretag och städföretag.) 15

17 3 TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt beskrivs först några begrepp som är viktiga för bakgrundsförståelsen för undersökningen. Sedan redogörs för generell kunskap kring finansiell bootstrapping, dess metoder, grupper av metoder och användare och viktiga påverkansfaktorer. Till sist beskrivs, i kronologisk ordning, några relaterade undersökningar som gjorts i USA och Sverige, samt den vidare kunskap som dessa undersökningar bidragit till. 3.1 Finansiering, resurs-, och kapitalanskaffning Ömsesidigt beroende mellan organisationer kan enligt Pfeffer & Salancik (1978) kategoriseras på ett flertal sätt där det gemensamma är att en transaktion eller samarbete kräver två parter som simultant både agerar självständigt samt interagerar. Organisationer påverkas av aktörer i dess miljö och är beroende av dessa för att anskaffa de resurser som erfordras för verksamhetens överlevnad, detta innefattar monetära och fysiska resurser, information samt legitimitet. Grunden till detta är att företag inte besitter samtliga nödvändiga resurser. Bestämmanderätt över resursfördelning och användning, där resursens tillhörighet, kontroll och tillgänglighet är centralt, blir viktiga faktorer för såväl resursanskaffaren som resursinnehavaren. Behov av och tillgång till extern finansiering är enligt flera undersökningar ett litet problem för nystartade företag (Tillväxtanalys, 2010:02; SCB, 2008). Samma slutsats ges av NUTEK (2006) i en studie kring erfarenheter av extern finansiering i små företag, dock belyses skillnader mellan företag beroende på företagsledarens kön, utbildningsnivå och härkomst samt företagens bransch, omsättningsnivå, lokalisering och tillväxtvilja Det finansiella gapet " there are significant numbers of SMEs that could use funds productively if they were available, but cannot obtain finance from the formal financial system." (OECD, 2006, s 9) Ovanstående definition är vedertagen, dock definieras det finansiella gapet olika av olika författare, ibland skiljer sig definitionen åt vid olika tillfällen även då ursprunget är detsamma. (Hall, 1989, citerad Winborg (2000, s 3)) Dock står det klart att själva gapet kännetecknas av två sidor, efterfrågan och tillgång, som inte möts fullt ut. Tillgångssidan består av externa finansiärer och dess viljegrad att låna ut medel till små företag. 16

18 Efterfrågesidan består av små företag, ofta i tillväxtfasen, som söker kapital för utförandet av sina planer. Man har länge ansett att det finansiella gapet beror på en brist på tillgångssidan. För ett tiotal år sedan började dock intresset att stiga för teorin att det faktiskt kunde bero på hur finansieringen handhas av den som är i behov av denna. (Cressy et al., 1996; Olofsson, 1996, citerad av Winborg, 2000, s 3) Tidigare hade forskare utgått från att orsaken till det finansiella gapet berodde på bristande tillgång. (Winborg, 2000, s 3) Credit rationing Ett finansiellt gap är dock inte samma sak som "credit rationing" då kreditgivare ransonerar sina resurser och helt prioriterar bort vissa typer av låntagare. Det senare innebär att företag med hög riskfaktor inte på några villkor, även oförmånliga, kan finna en finansieringslösning. (Stiglitz och Weiss, 1981, citerad av Winborg, 2000, s 4) " the situation where some loan applicants are denied a loan altogether, despite (i) being willing to pay more than banks quoted interest rates in order to obtain one, and (ii) being observationally indistinguishable from borrowers who do receive a loan." (Parker, 2002, s 163) Cosh and Hughes (1994, citerad av Winborg, 2000, s 4) menar att ursprunget till det finansiella gapet för småföretagare är informationsasymmetri. För finansiären innebär detta svårigheter att välja ut vilka projekt som håller hög kvalitet och därför bör accepteras till skillnad från mindre kvalitativa sådana, s.k. "adverse selection". Det kan även uppstå situationer där den finansierade parten, efter att ha uppnått finansiering, agerar på ett för företaget riskfyllt sätt, vilket då benämns som "moral hazard." (Stanworth and Gray 1991, citerad av Winborg, 2000, s 5) På grund av ovan nämnda risker med att finansiera små företag, samt den högre kostnad det innebär för finansiären att hantera flera parter än om allt kapital hade placerats i några få, större projekt, är det naturligt att det mindre företaget ibland måste acceptera en högre kapitalkostnad. (Winborg 200, s5) Finansieringsval och kapitalstruktur Enligt Myers (1984, s 576) är static tradeoff-modellen och pecking order-modellen två tankesätt vid val av finansieringskällor. Den förstnämnda modellen antar att företaget har ett i förväg bestämt mål för skuldsättningsgraden och strävar att uppnå detta mål i 17

19 sitt arbete genom att väga eget kapital mot skulder. Den andra modellen innebär att företagets finansieringskällor väljs utifrån en beslutsmodell där interna medel prioriteras framför externa, dock finns ingen förutbestämd skuldsättningsgrad. Myers (1984, s 582ff) nämner fortsättningsvis att asymmetrisk information kan påverka valet av kapitalstruktur genom att interna medel prioriteras. Mot bakgrund av det som diskuterats i väljer många småföretagare att söka alternativa, mindre kostsamma vägar för att hitta finansieringsalternativ. Användandet av dessa alternativa metoder kallas finansiell bootstrapping. (Winborg & Landström, 2000) 3.2 Finansiell bootstrapping Winborg (2003, s 30) menar att den traditionella synen på finansiering innebär att resursanskaffning sker med finansiella medel, trots att fler lösningar finns på företags resursbehov. Resursbehov inom produkt-/tjänsteutveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och distribution kan lösas till låg eller ingen kostnad med s.k. finansiell bootstrapping. Ebben & Johnson (2006, s 584) utgår från denna innebörd av finansiell bootstrapping när de påstår att metoderna kan ses som en koppling till teorier kring pecking order. Konceptuellt går finansiell bootstrapping längre än att översätta resursbehov i ett finansiellt sådant genom att inrymma metoder utanför ramen för finansiering i form av finansiella medel, t.ex. genom utnyttjande av nätverk och relationer. Detta menar Winborg inte får plats i mikroekonomisk teoribildning. Därav behöver teori kring bootstrapping som beteende även inkorporera teori från områden som t.ex. sociologi. (Winborg 2003, s 12) Den konceptuella bas Winborg & Landström (2000) presenterat kring metoder inom finansiell bootstrapping har i senare forskning använts för att koppla begreppet till organisationsteori och företagsutveckling. Finansiella bootstrappingmetoder kan enligt Winborg (2000, s 141) grovt indelas efter användarens inställning till resursanskaffning. Det sker genom följande kategorisering: Internt baserad ("an internal mode"), socialt/relationsorienterad ("a social mode") och kvasi-marknadsbaserad ("quasi-market mode") resursanskaffning. Dessa tre kategorier kan sedan indelas i ytterligare grupper av bootstrappingmetoder beroende på dess karaktär. Dessa grupper är ägarfinansiering, minimera kundfordringar, fördröja utbetal- 18

20 ningar, minimera lager, gemensam användning och bidragsfinansiering.(winborg, 2003, s 34ff) Denna två-stegsindelning av bootstrappingmetoder illustreras nedan i Figur 3.1. Internt baserad resursanskaffning Ägarfinansiering ("owner financing methods") Håller inne ägarens/vd:s lön under viss period Använder släkt och vänner för arbete i företaget till lön under marknadsnivå Erhålla kapital från ägaren via lön från ett annat företag Låna pengar från släkt och vänner Driver företaget från hemmet Minimera kundfordringar ("minimization of accounts receivable") Använder rutiner för att påskynda fakturering Använder räntefakturering vid sena betalningar Upphör med försäljning/tjänster till sena betalare Använder rutiner för att påskynda inbetalningar från kund Erbjuder kunder rabatt vid kontant betalning Använder factoring för att frigöra kapital Fördröja utbetalningar ("delaying payments") Fördröjer medvetet betalning till leverantör Leasar utrustning istället för att köpa den Fördröjer betalningen av mervärdesskatt Minimera lager ("minimization of capital invested in stock") Köper begagnad utrustning istället för ny Förhandlar fram bästa möjliga villkor med leverantörer Socialt baserad resursanskaffning Gemensam användning ("joint utilization") Delar anställda med andra företag Delar utrustning med andra företag Delar lokal med andra företag Marknadsför företagets varumärke eller produkt utan kostnad Lånar utrustning från andra företag under viss period utan kostnad Samordnar inköp med andra företag för att få bättre villkor Använder byteshandel istället för att köpa/sälja Bygger kompetens utan kostnad (t.ex. engagera studenter i examensprojekt) Kvasi-marknadsbaserad resursanskaffning Bidragsfinansiering ("subsidy finance") Utnyttjar finansiering och/eller rådgivning från stiftelsen ALMI Utnyttjar projektmedel och/eller rådgivning från Tillväxtverket Figur 3.1. Indelning av bootstrappingmetoder efter inställning till resursanskaffning och metodernas karaktär. Källa: Egen illustration utifrån Winborg (2000) och Winborg (2003). 19

21 I vilken utsträckning användandet av diverse bootstrappingmetoder tillämpas av företag skiftar mellan olika undersökningar, Harrison & Mason (1997) anger att 95 % av de undersökta företagen använder tekniker inom bootstrapping, Ebben (2008) anger 100 % och Winborg (2008) anger 88 % Grupper av bootstrappinganvändare Winborg, (2000, 123ff) menar att företagsledare i små svenska företag skiljer sig åt vad gäller metoder för resursanskaffning. Bootstrappinganvändare har med en klusteranalys grupperats i sex grupper. 1. Fördröjande ("delaying") 2. Relationsorienterade ("relationship-oriented") 3. Bidragsorienterade ("subsidy-oriented") 4. Minimerande ("minimizing") 5. Ägarfinansierade ("private owner financed") 6. Icke-användare ("non-bootstrappers") En beskrivning av ovanstående grupper av bootstrappinganvändare följer nedan. Fördröjande Denna metod utgår ifrån principen att hålla igen på företagets utflöde av egna finansiella resurser, ex. genom att fördröja sina utbetalningar och på så vis behålla likvidkapital så länge som möjligt. (Winborg, 2000) Relationsorienterade Denna kategori löser i hög utsträckning sina resursbehov via nätverkstänkande; genom att låna av och dela resurser med andra företag. Det sociala nätverket är avgörande för att säkra företagets resursbehov och denna typ av relationsorienterad företagsledare drar fördel av det humankapital denne byggt upp via sina relationer. På detta vis kan resursbehovet mötas till en mycket låg, eller till och med obefintlig, kostnad. Priset är dock naturligtvis att dessa "tjänster" också kan kräva framtida "gentjänster" av företagaren. (Winborg, 2000) Bidragsorienterade Bidragsorienterade användare förlitar sig i relativt hög grad på finansieringsassistans från myndighetsinstanser. Detta är för dem ett sätt att tillfredställa sina finansiella behov utan att behöva använda sig av egna medel. (Winborg, 2003) 20

22 Minimerande Denna metod utgår ifrån principen att reglera inkommande medel på ett sådant sätt att de snabbt förs in i företaget. Exempel på sådana metoder kan vara korta betalningsfrister för kunder. (Winborg, 2000) Ägarfinansierade Denna kategori handlar om att via icke uttag av kostnader, t.ex. ägarens lön, hålla de finansiella kostnaderna för företaget på en låg nivå. Även utnyttjande av tjänster från vänner och familj till ett lägre pris än på öppna marknaden, kan hänvisas till denna typ av finansiell bootstrapping. (Winborg, 2000) Icke-användare Denna kategori använder sig inte av någon av de metoder som kännetecknar finansiell bootstrapping. (Winborg, 2000) Gruppering efter karaktärsdrag Winborg (2000) drar utifrån sina empiriska studier slutsatsen att olika grupper av bootstrappinganvändare kan identifieras via bransch, geografisk placering, storlek, utvecklingsstadium i livscykeln och via företagets finansiella situation. Bransch De flesta relationsorienterade företag återfinns inom tillverknings- eller jordbrukssektorn och att merparten av de som använder sig av minimering som metod kommer från handels- och/eller fastighets-/byggsektorn. (Winborg, 2000) Geografisk placering De flesta relationsorienterade företag är belägna i små städer (färre än invånare). Winborg antar att personliga nätverks inflytande varierar beroende på små- eller storstad. Det kan även betyda att bootstrappingalternativ är mer utvecklade på små orter p.g.a. det sämre utbud av andra möjligheter som finns där. (Winborg, 2000) Storlek Winborgs analys indikerar att ägarfinansierade och relationsorienterade företag har färre anställda än de företag som använder sig av metoderna minimering, fördröjning och bidragsorientering. (Winborg, 2000) Utvecklingsstadium i livscykeln Ägarfinansierade företag är relativt omogna och återfinns på ett tidigt stadium i livscykeln. En förklaring till detta kan vara att det finns få andra finansieringsalternativ för ett 21

23 nystartat företag. Relationsorienterade företag befinner sig ofta på ett moget stadium då det tar tid att bygga upp den sortens tillitsfulla relationer och sociala nätverk som utbyten av den här karaktären vilar på. (Winborg, 2000) Företagets finansiella situation Majoriteten av de fördröjande och ägarfinansierade företagen saknar alternativ för långsiktiga banklån, har en låg vinstmarginal och behov av ytterligare finansiering. Detta är även en bidragande orsak till att t.ex. fördröja utbetalningar och hålla inne med löneutbetalningar till ägaren. (Winborg & Landström, 2000) Även Malmström et al. (1999) konstaterar sambandet i sin undersökning. 3.3 Tidigare forskning Bootstrapping - förändring över tid i småföretag Ebben & Johnson (2006) kopplade med utgångspunkt i Winborg & Landströms (2000) explorativa forskningsarbete, finansiell bootstrapping till organisationsteori i sin undersökning. En viktig aspekt av deras undersökning är att den behandlar fenomenet bootstrapping över tid. Efter slutfört arbete drog Ebben och Johnson slutsatsen att organisationsteori till viss del faktiskt kan användas för att förutspå bootstrappingbeteende. En enkät baserad på Winborg & Landströms (2000) kategoriindelning av bootstrappingmetoder och de olika områdestekniker dessa kan delas in i skickades ut till småföretag i mellanvästra USA. Respondenterna ombads i enkäten svara på hur de tillämpat bootstrapping i början av företagets historia samt hur de tillämpade det vid undersökningstillfället. Företag yngre än två år och äldre än fyrtio år, uteslöts ur enkäten. De förstnämnda för att de inte skulle ha en bootstrappinghistorik på två år att berätta om, de sistnämnda för att det kan vara svårt att korrekt minnas dessa detaljer över fyrtio år tillbaka i tiden. Ebben och Johnson konstaterade efter bearbetning och analys att 73 % av de företag som använda sig av en viss bootstrappingmetod redan från start, fortsatte att göra så även i framtiden. De allra flesta företagen använde sig simultant av alla fyra olika områdestekniker i början och ändrade sedan användningsgraden över tid då företaget utvecklades. Användningsgradens förändringsmönster följer organisationsteorins, t.ex. minskar ägarfinansierad och relationsorienterad bootstrapping då företaget växer och utvecklas. De konstaterade dock att det finns ett undantag, fördröjande av betalning 22

24 minskade över tid och verkar alltså inte överensstämma med organisationsteorins förutsägelser. En faktoranalys gav en indelning i tre faktorer där ägarfinansiering och fördröjande metoder hamnade i samma faktor, gemensam användning i den andra och kundrelaterade metoder i en tredje. Resultatet avvek därmed från Winborg (2000) Bootstrapping - en sista utväg för nybildade småföretag? Winborg (2008) studerade i sin undersökning av nybildade företag grundarnas olika motiv att använda finansiell bootstrapping. Över hundra enkäter sändes ut till företagsledare i nybildade företag som startat med hjälp av stödprojekt företagsinkubatorer. Via en klusteranalys identifierades tre huvudgrupper med olika motiv: kostnadsreducerande, kapitalreducerade och riskreducerande bootstrappinganvändare. Trots att enkäten koncentrerade sig på en ögonblicksbild av nybildade företag kunde tidsaspekten "erfarenhet" ändock analyseras hos själva företagsledarna. Winborg kunde därmed dra slutsatsen att beroende på företagsledarens nivå av tidigare erfarenhet av företagsbyggande migrerade mindre erfarna företagsledare från motivgruppen kostnadsreducerande till gruppen riskreducerande när dessa med tiden vann mer erfarenhet inom området. Vidare visade undersökningen att 88 % av företagen hade använt sig av någon typ av bootstrappingmetod. De som svarade ja på denna fråga kunde sedan välja valfritt antal alternativ gällande motivet till att de använt sig av finansiell bootstrapping. Det allra vanligaste valet (89 %) var "sänka kostnaderna". På plats nummer två (50 %) kom motivet "brist på kapital", som Winborg menar man i tidigare forskning förutsatt vara den enda anledningen till användning av finansiell bootstrapping. På tredje plats kommer ett relationsorienterat motiv: "roligt att hjälpa andra och själv få hjälp", som 46 % valde. I medeltal valde respondenterna tre olika alternativ. Winborg (2008) drar slutsatsen att den relativa erfarenheten hos företagsgrundaren är den enskilt största variabel som påverkar motiven för användandet av finansiell bootstrapping. Detta i sig är en återkoppling till de rekommendationer som Ebben & Johnson (2006) i sin rapport utfärdade: att utforska hur företagsgrundarnas erfarenhet relateras till användandet av finansiell bootstrapping. 23

25 4 EMPIRI I följande avsnitt åskådliggörs insamlad information från enkätundersökningen. Först ges en beskrivning av de undersökta företagen, varpå användandet av finansiell bootstrapping redovisas. Avslutningsvis presenteras resultatet av faktoranalysen. 4.1 Beskrivning av de undersökta företagen 37 företag besvarade enkäten varav majoriteten (70 %) återfinns inom tjänstesektorn, en dryg fjärdedel (27 %) inom handels och endast 1 företag inom tillverkning. Fördelningen av respondenterna representerar relativt bra företagen i urvalet, se Figur 4.1. Stapeldiagram, branschfördelning. Anledning till företagsregistrering 2009 uppgavs till största delen (62 %) vara "start av företag". En enda svarande angav annan anledning som orsak, arbetslöshet tvingade fram en företagsstart. Vi valde dock att räkna med denna i gruppen "start av företag" då det kan finnas flera i den gruppen som startat företag p.g.a. liknande omständigheter. Drygt en fjärdedel (27 %) uppgav att byte av bolagsform var anledningen. Ägarbyte representerade den minsta delen, 11 %. Figur 4.2. Cirkeldiagram, anledning till registrering

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Venture Cup tisdag 4 mars kl 1800 Coompanion Affärsutvecklare Jan Svensson Inspiration utav Joakim Winborg, forskare, Halmstad Högskola Ref ISBN, 91-7150-902-x

Läs mer

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov En fallstudie med tre småföretag Författare: Ann Louise Adolfsson Karlsson Civilekonomprogrammet Kristina Svanberg Civilekonomprogrammet Lennart Strand Civilekonomprogrammet

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom EXAMENSARBETE Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag Angelica Halme Sara Nilsson Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förord Detta

Läs mer

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Linda Gunnvard & Åza Jorudd Mittuniversitetet Östersund, 2010-01-14 Institutionen för Samhällsvetenskap Företagsekonomi

Läs mer

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Peer-to-peer-lån i Sverige

Peer-to-peer-lån i Sverige Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2015 (Programmet för Entreprenörskap, innovation och marknad) Peer-to-peer-lån i Sverige en kvalitativ

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

C-UPPSATS. Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen

C-UPPSATS. Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen C-UPPSATS 2006:105 Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen Jeanette Andersson Johanna Groth Luleå tekniska universitet

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Finansieringsstrukturen i nystartade företag

Finansieringsstrukturen i nystartade företag Företagsekonomiska Institutionen FEKN90, Företagsekonomi Examensarbete på Civilekonomprogrammet VT 2014 Finansieringsstrukturen i nystartade företag - en undersökning av teknikutvecklingsföretag baserade

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög

Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög - om hur olika grupper av kvinnor med småföretag hanterar företagets resurs- och kapitalbehov Avhandlingsförslag Marta Lindvert Mittuniversitetet

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare Bilaga 3 Enkäter och enkätresultat Inom ramen för delrapporten om stödet för yrkesintroduktionsanställningar har Statskontoret genomfört fyra olika enkäter: En webbenkät till arbetsförmedlare som har fattat

Läs mer

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68 Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag Rapport 2011:68 Länsstyrelsen Västra Götaland Utvärdering stöd livsmedelsföretag 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Slutsatser 3

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner

Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner Innehållsförteckning Bilaga 1. Webbaserad enkät till samtliga kommuner och regionala aktörer med regionalt utvecklingsansvar Sid 2 Bilaga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406

Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406 1 Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406 Hur kan jag använda en enkätmall i KI Survey? I verktyget KI Survey finns färdiga mallar för kursvärderingsenkäter. Mallarna har skapats av KI Survey- administratörer

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD

FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD En undersökning bland nyföretagare och etablerade företagare FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 SAMMANFATTNING Projektet Det företagsamma Värmland (DfV)

Läs mer