Psykisk ohälsa, våld och trakasserier. Arbetsliv och hälsa. en kartläggning. Bengt Järvholm (red.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa, våld och trakasserier. Arbetsliv och hälsa. en kartläggning. Bengt Järvholm (red.)"

Transkript

1 Psykisk ohälsa, våld och trakasserier Arbetsliv och hälsa en kartläggning Bengt Järvholm (red.) a

2 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan Produktionsgrupp Redaktör: Lars Grönkvist Omslag: Lena Karlsson Omslagsbild: Diana Ong/Great Shots Layout: Eric Elgemyr Figurer: Marit Skoglund Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, & Rådet för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet Solna Tel: Fax: ISBN Tryckt hos AB Boktryck, Helsingborg

3 Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 3 Förord Arbetarskyddsstyrelsen har efter förslag från sitt programråd för arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik tagit initiativ till en kartläggning av hur arbetsmiljön påverkan hälsan. Arbetet har skett som ett gemensamt projekt mellan Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet och Rådet för arbetslivsforskning. Syftet är att ge en sammanfattning av nuläget för bl a olika beslutsfattare och att vara en grund för utformning av lämpliga strategier. Kartläggningen ska ge underlag för prioriteringar av åtgärder, forskning och tillsyn av arbetsplatser under slutet av 90-talet. En liknande utredning genomfördes av Arbetsmiljökommissionen 1990 och en viss jämförbarhet med de analyserna har eftersträvats. Det gäller att utifrån dagens situation se de möjligheter och problem som väntar. Arbetsmiljön kan i hög grad påverkas genom beslut på alla nivåer. Som framgår ur rapporten är arbetsmiljöfaktorer väsentliga för hälsa/ohälsa och det goda arbetet. I de olika kapitlen redovisas nuläget med hjälp av olika statistiska uppgifter. I den mån det varit möjligt har uppgifter representativa för hela landet använts. Regionala data har använts när nationella data saknas och när uppgifter bedöms vara relevanta även för andra regioner i landet. En bedömning av förändringar över tiden har också eftersträvats men i många fall saknas tillräckliga data för att kvantifiera dessa. Då har uppskattningar gjorts. Kvantitativa skillnaderna i hälsa och ohälsa mellan olika grupper har i möjligaste mån förklarats utifrån gällande teorier. Efter en inledande del om det föränderliga arbetslivet, sysselsättning och organisationer, behandlas förekomsten av olika faktorer i arbetslivet. Arbetsmiljöns påverkan på hälsan har traditionellt mätts

4 4 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan med olika ohälsomått, t ex förekomst av cancer, luftvägssjukdomar. Dessa behandlas i del II som också belyser områden som tidigare mer sällan tagits upp, t ex psykisk ohälsa och arbetslöshetens betydelse för hälsan. Vissa grupper i samhället kan ha särskilda problem i arbetslivet eller löpa högre risker för ohälsa. Några sådana grupper redovisas i del III. Tre speciella arbetsmiljöer beskrivs, nämligen skolan, yrkestrafiken och byggbranschen. Inom dessa stora områden sker det påtagliga förändringar. Yrkesförarna var en av de riskgrupper som nämndes särskilt av Arbetsmiljökommissionen. Arbetarskyddsstyrelsen har sedan den första juli 1994 övertagit beställaransvaret för arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Därför finns också en analys av hur statistiken är utformad och dess användbarhet för att kunna följa förändringar i fysisk, kemisk, organisatorisk och psykosocial exponering och dessa exponeringars konsekvenser. Ett tjugotal forskare har engagerats i arbetet som letts av professor Bengt Järvholm. Det fullständiga underlaget till de olika bidragen har inte kunnat redovisas, utan dessa kommer att publiceras separat av de olika forskarna. Arbetet med att ta fram rapporten har skett på mindre än ett år och därför har i huvudsak endast existerande register använts. Ofta har dock speciella bearbetningar utförts. Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen har tidigare framställt liknande rapporter, t ex Folkhälsorapporter och en Social Rapport. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Anders Englund, Arbetarskyddsstyrelsen, ordförande, Carl A Asklöf, Arbetsmiljöfonden t o m 30/6-95, Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet, Elisabet Broberg, Arbetarskyddsstyrelsen, Gunnel Färm, Rådet för arbetslivsforskning fr o m 1/7-95, Christer Hogstedt, Arbetslivsinstitutet och Folke K Larsson, Rådet för arbetslivsforskning och Arbetslivsinstitutet. Arbetarskyddsstyrelsen Arbetslivsinstitutet Rådet för arbetslivsforskning

5 Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 5 Innehåll I Dagens arbetsliv Ett föränderligt arbetsliv Arbetslivet organisationer och lagar II Förekomsten av olika faktorer i arbetslivet Fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer Psykosociala faktorer i arbetet III Arbetsmiljöns påverkan på hälsan Dödlighet i olika yrkes- och socialgrupper Arbetsmiljö och hjärtinfarkt Yrken och cancer Luftvägssjukdomar Hudsjukdomar Fosterskador Arbetsrelaterade skador i rörelseorganen Psykisk ohälsa, våld och trakasserier Arbetsrelaterade olycksfall Arbetslöshet, förtidspension och hälsa IV Utsatta grupper Arbete och kön Äldre personer i arbetslivet Invandrare Funktionshindrade Tidsbegränsade anställningar, obetald övertid V Hälsorisker i vissa branscher och yrkesgrupper Skolarbetets miljö Yrkesförare Hälsorisker i byggnadsarbete VI Hälsa, rehabilitering och framtiden Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsmiljöstatistik Arbetsmiljö och hälsa i framtiden VII Sammanfattning Arbetsliv och hälsa en kartläggning

6 6 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan Forskare som bidragit med underlag till rapporten Ahlbom Anders, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, kapitel 6. Ahlborg Gunnar, överläkare, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro, kapitel 10. Aronsson Gunnar, professor, Arbetslivsinstitutet, Solna, kapitel 1, 19 och 25. Backenroth-Ohsako Gunnel, docent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, kapitel 18. Broberg Elisabet, avdelningsdirektör, Arbetarskyddsstyrelsen, Solna, kapitel 13. Ekholm Mats, professor, Högskolan i Karlstad, kapitel 20. Englund Anders, avdelningschef, Arbetarskyddsstyrelsen, Solna, kapitel 22. Gullberg Anders, docent, EpC, Socialstyrelsen, Stockholm, kapitel 5. Hagberg Mats, professor, Arbetslivsinstitutet, Solna, kapitel 11. Hallgren Lars-Erik, tekn dr, Miljö- och Arbetsvetenskap, KTH, Stockholm, kapitel 13. Hammarström Anne, universitetslektor, Institutionen för allmänmedicin, Umeå universitet, kapitel 12. Hedberg Gudrun, docent, Arbetslivsinstitutet, Umeå, kapitel 21. Janlert Urban, med dr, Institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå Universitet, kapitel 1 och 14. Järvholm Bengt, professor, Institutionen för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, kapitel 1, 2 och 3. Kilbom Åsa, professor, Arbetslivsinstitutet, Solna, kapitel 16. Kindlund Hannelotte, avdelningsdirektör, Riksförsäkringsverket, Stockholm, kapitel 23. Lagerlöf Elisabeth, informationschef, Arbetslivsinstitutet, Solna, kapitel 2. Lundberg Ingvar, docent, Yrkesmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm, kapitel 7. Meding Birgitta, med dr, Arbetslivsinstitutet, Solna, kapitel 9. Nise Gun, yrkeshygieniker, Yrkesmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm, kapitel 7. Plato Nils, yrkeshygieniker, Yrkesmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm, kapitel 7. Torén Kjell, biträdande överläkare, Yrkesmedicinska kliniken, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, kapitel 8. Tåhlin Michael, docent, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, kapitel 4. Wadensjö Eskil, professor, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, kapitel 17. Vågerö Denny, professor, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, kapitel 5. Östlin Piroska, dr med sc, Folkhälsoinstitutet, Stockholm, kapitel 15.

7 Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 7 I Dagens arbetsliv

8 8 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan

9 Psykisk ohälsa, våld och trakasserier 9. 1 Ett föränderligt arbetsliv Knappast någon period sedan andra världskriget har inneburit snabbare, större och delvis mer oväntade förändringar i Sveriges arbetsliv än 1990-talets första hälft. Förändringarna gäller både arbetsmarknad och arbetsorganisation. I Arbetsmiljökommissionens betänkande från 1990 konstaterades att bristen på arbetskraft kommer att vara påtaglig under det kommande decenniet (SOU, 1990:49). Denna bedömning gjordes inte bara av kommissionen utan var snarare regel. Det fanns också förväntningar på att de anställda skulle ställa högre krav i arbetslivet. Kommissionen skrev: arbetskraften i sin helhet och framför allt den nytillträdande kommer att ställa högre krav på arbetsuppgifter och goda arbetsmiljöer. Redan tre år senare råder det massarbetslöshet snarare än brist på arbetskraft. Tillverkningsindustrin minskade med över anställda mellan 1990 och Byggnadsbranschen minskade med anställda. Inom den offentliga sektorn, som under några årtionden expanderat, sker en omfattande omvandling och rationalisering och antalet anställda minskar. Den fulla sysselsättningen var en god grund för människors krav på bättre miljöer, bättre arbetsvillkor och utveckling i arbetslivet, men den snabbt ökande arbetslösheten har förändrat dessa förutsättningar. Arbetslösheten har en ny karaktär och drabbar nu även de stora städerna och yrkesgrupper som traditionellt haft låg arbetslöshet.

10 10 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan Sysselsättningen förändras Sveriges befolkning har med få undantag ökat från år till år. På hundra år har folkmängden ökat från knappt fem till närmare nio miljoner. Andelen i yrkesverksam ålder, år, har däremot legat praktiskt taget oförändrad mellan 60 och 65 procent under det senaste seklet. Det förväntas inte heller ske någon större förändring under de närmaste tio åren. Andelen kvinnor som yrkesarbetar har ökat under seklet. År 1890 arbetade knappt var femte kvinna utanför hemmet om man utesluter arbete som hembiträde eller motsvarande. Däremot yrkesarbetade drygt åtta av tio män. Först under 1980-talet var andelen yrkesarbetande män och kvinnor ungefär lika stor. Andelen yrkesarbetande skiljer sig mycket mellan olika åldrar, figur 1.1. Den är högst mellan 35 och 54 år. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten. Däremot arbetar kvinnor oftare deltid. År 1995 arbetade närmare fyra av tio kvinnor deltid 1 jämfört med knappt var tionde man. Drygt åtta av tio deltidsanställda är alltså kvinnor. % män kvinnor ålder Figur 1.1. Andel av arbetskraften (sysselsatta plus arbetslösa) i olika åldrar Relativ frekvens (%) av befolkningen. (AKU, årsmedeltal 1995.) De största näringsgrenarna är idag tillverkningsindustri samt vård och omsorg som vardera sysselsätter ungefär 20 procent av de yrkesarbetande, tabell 1.1. Vård och omsorg domineras av kvinnor medan byggnads- och tillverkningsindustrin domineras av män. 1. Som deltid räknas högst 35 timmar per vecka.

11 Psykisk Ett föränderligt ohälsa, våld arbetsliv och trakasserier 11 Tabell 1.1. Sysselsatta män respektive kvinnor fördelade efter olika näringsgrenar Relativ frekvens (%). (AKU, årsmedeltal.) Näringsgren Kvinnor Män Båda könen Jordbruk, skogsbruk, fiske 4 3 Byggverksamhet 0 6 Tillverkningsindustri 9 20 Civila myndigheter, försvaret m m Kommunikationer Handel 4 13 Utbildning, forskning 6 8 Vård och omsorg Restaurang, hotell Finansiell verksamhet, företagstjänster Rekreation, kultur, sport Övrigt Antal (1000-tal) Antalet personer inom vissa branscher har påtagligt förändrats mellan 1987 och 1995, figur 1.2. Stora minskningar har skett inom tillverkningsindustrin och byggnadssektorn samt inom jordbruk och skogsbruk. En närmare analys av verkstadsindustrin visar att yngre kvinnor och män svarar för den största minskningen. År 1994 utgjorde kvinnor under 25 år endast två procent av de anställda. För män var motsvarande tal sju procent. Lantbruk, skogsbruk Byggverksamhet minskning ökning Tillverkningsindustri Civila myndigheter, försvar Kommunikationer Handel Utbildning, forskning Vård, omsorg Restaurang, hotell m m Finansiell verksamhet Samtliga Förändring i procent 0 30 Figur 1.2. Förändring (%) av antal sysselsatta i olika näringsgrenar (män och kvinnor) mellan 1987 och (AKU, årsmedeltal.)

12 12 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan I Sverige finns cirka arbetsställen, varav med anställda (källa: ÅRSYS, 1994).Var fjärde anställd finns på arbetsställen med färre än tio anställda, var fjärde arbetar på arbetsställen med minst 200 anställda och varannan finns på arbetsställen med anställda. Arbetslöshetens utveckling Med undantag av den tidigare nämnda dramatiska uppgången i arbetslöshet under 1990-talet har andelen arbetslösa under nästan hela efterkrigstiden varit mellan en och tre procent, figur 1.3. % 5 0 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 5 Öppet arbetslösa Figur 1.3. Arbetslösheten i Sverige För åren redovisas också andel av arbetskraften sysselsatt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De långtidsarbetslösa blev allt fler under 1990-talet. Andelen av de arbetslösa som varit utan arbete mer än ett år ökade från cirka 20 procent 1991 till omkring 50 procent Andelen som varit arbetslösa längre än två år ökade samtidigt från 5 till 30 procent. Närmare människor 2 som sökte arbete i slutet av 1995 hade varit utan arbete på den öppna arbetsmarknaden i mer än två år. Arbetslöshet är vanligare bland män, 8,4 procent, än bland kvinnor, 6,9 procent (AKU, årsgenomsnitt 1995). Skillnaderna mellan män och kvinnor beror i första hand på att mansdominerade yrken 2. Antalet omfattar personer som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

13 Psykisk Ett föränderligt ohälsa, våld arbetsliv och trakasserier 13 drabbades hårdare under 1990-talets början. Om tillverkningsindustrins förbättrade konjunktur består eller förbättras samtidigt som antalet anställda inom landsting och kommuner minskar kommer arbetslösheten sannolikt att bli högre bland kvinnor än bland män. Ungdomar drabbas hårdast av arbetslösheten, 14 procent av åringar är idag utan arbete jämfört med 4-10 procent i andra åldersgrupper. Tidigare har de unga generellt inte varit arbetslösa lika länge som de äldre, men under 1990-talet har dessa skillnader utjämnats (Behrenz et al, 1994). Organisationen av arbetet förändras En motkraft till det negativa inflytandet som den höga arbetslösheten utgör har varit det omfattande förändringsarbete som bedrivits bl a genom Arbetslivsfonden och som berört hundratusentals anställda och utvecklat den lokala kompetensen i arbetsmiljöarbete. På den positiva sidan finns också att svensk och internationell forskning nu kan ge en relativt god bild av vilka arbetsorganisatoriska förhållanden som är särskilt viktiga för hälsa och välbefinnande. Tre dimensioner som hänger nära samman med arbetets organisation har identifierats: uppgiftens mentala belastningsnivå och kravnivå, den anställdes handlingsutrymme och det sociala stödet. När den anställde kan kontrollera belastningar och krav, kan detta bidra till mental utveckling och till kompetensutveckling. Vid brist på kontroll kan samma kravnivå orsaka negativ stress, fysisk och psykisk förslitning. Socialt stöd har visats påverka hälsan såväl direkt som indirekt. Forskning har visat att det goda arbetet för de anställda också kan vara gott för verksamheten och organisationen (Gustavsen, 1995). De förändringar som pågår i arbetslivet, t ex kompetensutveckling, plattare organisation, ökad kundstyrning och medbestämmande för de anställda ökar ofta företagets konkurrenskraft och effektivitet. En vanlig organisatorisk reaktion på kostnadskris har varit personalnedskärningar. Ökat inflytande från marknader, krav på korta leveranstider, kundanpassning och snabba omvärldsförändringar gör att ledningen försöker öka organisationens flexibilitet genom förändringar av den inre strukturen (Aronsson & Sjögren, 1994;

14 14 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan SAF, 1992a,b; Simonsen & Isaksen, 1995). Nedan beskrivs två sidor av denna strategi med påtaglig betydelse för arbetsmiljön. Företag försöker i allt större utsträckning möta förändringar i efterfrågan genom att starkare reglera och styra insatsen av arbetskraft. Detta kan ske t ex genom att tidsbegränsa anställningar, hyra in personal, anlita konsulter, entreprenörer och underleverantörer. Entreprenörer och underleverantörer är vanligen mest utsatta för förändringar i efterfrågan. Förändringen drivs också fram av att mer specialiserad och kunskapsintensiv produktion gör det svårare för företagen att upprätthålla hög kompetens utanför kärnverksamheten. En sannolik konsekvens av detta är minskade möjligheter att omplacera anställda, t ex vid rehabilitering, eftersom bredden i utbudet av arbetsuppgifter minskar i företag med specialiserad produktion. En ökning av antalet personer med tidsbegränsad anställning kan således ses som en konsekvens av att företagen strävar mot en mer flexibel organisation. Därför har en studie av arbetsmiljön för tidsbegränsat anställda genomförts (Aronsson, 1996). 3 En andra aspekt utgörs av de anställdas ökade och breddade kompetens. Det handlar inte längre om att växla mellan några olika arbetsmoment utan de anställda förväntas ha kompetens inom hela produktionen eller kunna handlägga hela ärenden. Vissa företag har därför långsiktiga planer för de anställdas utveckling såväl för enskilda medarbetare som yrkesgrupper. Den som inte klarar en sådan omställning eller inte får tillfälle att förvärva den nödvändiga kompetensen riskerar på sikt att förlora sitt arbete. Allt fler antas också komma att arbeta i lag. De som är med i arbetslagen måste på egen hand klara de flesta problem och störningar. Datorstöd är en viktig och nödvändig förutsättning för denna förändring, bl a för att kunna förmedla information och decentralisera beslut. Denna organisatoriska förändring innebär framför allt ökade krav på kompetens och lärande. Dessa utvecklingstendenser är positiva för den anställde, förutsatt att de ökade kraven balanseras med utbildningsinsatser. Risken för ökad tidspress är en negativ sida av en trimmad organisation som konkurrerar med kundstyrd produktion och snabba leveranser. Ökade krav på anställdas kvalifikationer gör att 3. Se kapitel 19.

15 Psykisk Ett föränderligt ohälsa, våld arbetsliv och trakasserier 15 nyrekrytering och utbildning av anställda kan vara en för långsam metod att möta förändringar i efterfrågan. Om ett företag får en stor order måste de redan anställda klara detta, ofta till priset av hög tidspress och övertidsarbete. Under exportindustrins uppgång har övertidsuttaget varit stort, trots den höga arbetslösheten. Paradoxalt nog kan försöken att öka flexibiliteten genom höjd kompetens och trimmad organisation i vissa situationer utmynna i en organisation som har svårt att snabbt möta förändrade krav från omvärlden. Variation i arbetstiden, s k verksamhets-, konjunktur- eller behovsanpassad arbetstid, är ytterligare en av företagens strategier för att hantera snabba omvärldsförändringar (SAF, 1992b). Till bilden hör också krav på extrainsatser och övertid från kärngruppen. 4 De ovan beskrivna förändringarna har förändrat den traditionella pyramidformade organisationen (Utbult & Frejhagen, 1995). I pyramidens bas minskar rutinuppgifterna genom datorisering och automatisering och genom att företagen i ökad utsträckning köper tjänster, t ex telefonservice, vaktmästeri, underhåll och städning. I mellanskiktet minskar antalet nivåer och mellanchefer genom att arbetsuppgifter av olika slag integreras. 4. Se kapitel 19, avsnittet om övertid. Referenser Aronsson G. Tidsbegränsat anställda arbetsvillkor och arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 1996 (under utarbetande). Aronsson G, Sjögren A. Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet. Fakta från Arbetsmiljöinstitutet, Behrenz L, Delander L, Nyberg E. Ungdomsarbetslöshet i Sverige. I: Ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet. Tema Nord 1994:57, Köpenhamn, 1994, Gustavsen B. Utvecklingslinjer i arbetslivet och Arbetslivsfondens roll. SNS förlag, Stockholm, SAF. Flexibilitet i företag. Svenska arbetsgivareföreningen, 1992a. SAF. Flexibilitet i praktiken. Anställningsformer och arbetstider. Svenska arbetsgivareföreningen, 1992b. Simonsen M, Isaksen A. Mot et mer fleksibelt arbeidsmarked? Bruk av ikkestandardiserte arbeidskontrakter. Skelys på arbeidsmarkedet, nr 1, 1995, SOU 1990:49. Arbete och hälsa. Betänkande av Arbetsmiljökommissionen, Allmänna förlaget, Stockholm, Utbult M, Frejhagen B. Det nya kompetenslyftet. Idéskrift om utveckling av arbetsplatser och anställda i Sverige och Europa. Arbetsmiljöfonden 1995.

16 16 Arbetsmiljöns påverkan på hälsan. 2 Arbetslivet organisationer och lagar Det finns många myndigheter och organisationer som arbetar med arbetsmiljöfrågor. En detaljerad genomgång gjordes 1990 av Arbetsmiljökommissionen. Här redovisas kortfattat de organisationer som påtagligt förändrats sedan dess. Företagshälsovården (FHV) har förändrats mycket under talet. Det beror framför allt på lågkonjunkturen, uppsägningen av arbetsmiljöavtalen och att statsbidraget slopades den 1 januari När det avskaffades täckte statens bidrag 27 procent av företagshälsovårdens kostnader. Från 1992 till 1994 minskade företagshälsovårdens personal från till personer (Statskontoret, 1994:17). Samtidigt har antalet anställda som har tillgång till företagshälsovård minskat med tio procent. Totalt finns 700 FHV-enheter i landet. Därtill kommer omkring 260 företag som är konsulter eller arbetar med rehabilitering i arbetslivet (Föreningen för arbetarskydd, 1995). Sedan statsbidraget slopades finns inga regler för hur FHV:s tjänster skall utformas. En utredning (Arbetsmiljöfonden, 1994) har presenterat ett förslag om FHV:s arbetsuppgifter och ställning. Med företagshälsovård menas verksamhet som: bedrivs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. är en professionell och oberoende resurs för såväl uppdragsgivare som brukare.

17 Psykisk Arbetslivet ohälsa, organisationer våld och trakasserier och lagar 17 med kontrakterade tjänster erbjuder uppdragsgivaren kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. baserat på en sådan helhetssyn, lämnar förslag till åtgärder och aktivt verkar för att dessa genomförs. En enkät till företagshälsovårdens kunder, visade att 1994 var 70 procent av insatserna förebyggande arbete samt hälso- och sjukvård. Drygt 10 procent var rehabilitering och resten friskvård. De tjänster som utnyttjades hade förändrats marginellt från 1992 till Tendensen var att minska på hälso- och sjukvård. Enligt arbetsmiljölagen (3 kap 2 ) skall arbetsgivaren se till att det finns företagshälsovård, om arbetsförhållandena kräver det. Detta lagrum tillämpas emellertid sällan. Nya kollektivavtal om företagshälsovård har träffats inom vissa områden, t ex byggnadsindustri, energibolag, försäkringsbranschen, grafisk industri, skogsindustri, stål- och metallindustri, träindustri, samt stat, landsting och kommuner. Kraven på kvalitet och omfattning varierar mellan de olika avtalen. Sverige har undertecknat ILO-konvention nr 161, vilket innebär att Sverige åtagit sig att verka för att företagshälsovården utvecklas. Inom EU är frågan om företagshälsovård vilande. I Finland anger en lag att FHV skall finnas vid alla företag. Norge och Danmark har vissa allmänna bestämmelser om företagshälsovård. Företagshälsovården är en stor organisation jämfört med t ex Yrkesinspektionen, Arbetslivsinstitutet eller de yrkesmedicinska klinikerna, tabell 2.1. Skyddsombuden är många och en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet. Tabell 2.1. Antal personer verksamma inom vissa organisationer i arbetsmiljöområdet Verksamhet Antal Arbetslivsinstitutet 475 Arbetarskyddsnämnden 35 Arbetarskyddsverket Arbetarskyddsstyrelsen 320 Yrkesinspektionen 600 Föreningen för arbetarskydd 4 Företagshälsovård Rådet för arbetslivsforskning 40 Yrkesmedicinska klinikerna* 50 Skyddsombud * I siffran ingår även personal inom miljömedicinsk verksamhet.

18 18 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan Arbetarskyddsverket består av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Sedan 1 juli 1995 är Yrkesinspektionen indelad i 11 distrikt. Arbetarskyddsverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet samt att förbättra den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Yrkesinspektionen ska framför allt kontrollera att arbetsgivarna systematiskt ser till att kraven på arbetsmiljön uppfylls och att företagen har en organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetslivsinstitutet bildades den 1 juli 1995 genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning. Dessutom överfördes från Arbetsmiljöfonden det lokala utvecklingsprogrammet, stödet till utbildning av regionala skyddsombud samt vissa informationsresurser. Mer än hälften av institutets anslag utgörs av stöd till arbetsmarknadens parter och till lokalt utvecklingsarbete. Arbetslivsinstitutet skall bedriva och främja forskning, utbildning, utveckling samt internationellt FoU-samarbete. Forskningen skall vara mångvetenskaplig och vara relevant för arbetslivets problem och utvecklingstendenser. Rådet för arbetslivsforskning bildades den 1 juli 1995 och tog då över Arbetsmiljöfondens uppgifter att finanisera forskning och utveckling. Anslaget är ungefär 265 miljoner kronor per år. Rådet skall ta fram övergripande program för forskning och utveckling och stödja en långsiktig, mångvetenskaplig kunskapsuppbyggnad. Stöd skall också ges till forskning om kvinnors villkor i arbetslivet. Rådet skall informera om sin verksamhet samt om den forskning och det utvecklingsarbete som får ekonomiskt stöd, samt främja internationellt samarbete. Arbetslivsfonden bildades 1990 och avvecklades den 30 juni Fonden skulle främja bättre arbetsmiljö och aktiv rehabilitering, men också stimulera till förnyelse av arbetslivet. Det ansågs att denna förnyelse bl a skulle öka produktivitet och lön-samhet. Ekonomiskt stöd gavs till omkring arbetsplatsprogram. Under det sista året utdelades dessutom s k startcheckar och kunskapscheckar för ungefär 300 miljoner kronor. Hälften av fondens stöd gick till utveckling av arbetsorganisation medan knappt en fjärdedel användes till fysiska förändringar av arbetsmiljön och knappt en femtedel till rehabilitering. Totalt tio miljarder kronor utbetalades varav cirka 70 procent till privata företag. Den totala

19 Psykisk Arbetslivet ohälsa, organisationer våld och trakasserier och lagar 19 kostnaden för programmen var mycket större. Arbetsgivarna svarade för ungefär 20 miljarder och andra finansiärer bidrog med tre miljarder. Det pågår flera utvärderingar av Arbetslivsfonden. En studie visar att antalet dagar med sjukpenning, förtidspensioner samt rapporterade arbetssjukdomar per anställd minskade mer i de företag som fått bidrag (Delander & Nyberg, 1995). Det är däremot inte några signifikanta skillnader i personalomsättning, rapporterade olycksfall eller deltidspensioneringar. Eftersom effekterna undersöktes 1993 har inte de mer långsiktiga konsekvenserna kunnat utvärderas. Man har försökt beräkna samhällsvinsterna av att kostnaderna för sjukskrivning och förtidspensionering minskat. Om resultaten i den gjorda utvärderingen vore tillämpbara på alla projekt som genomförts betyder det att vinsterna skulle vara mellan 7,9 och 14,1 miljarder kronor. Regeringen gav i december 1995 Arbetslivsinstitutet i uppdrag att göra en sammanfattande värdering av fondens verksamhet. Lagar och tillsyn Arbetsmiljölagen är en ramlag, arbetarskyddsstyrelsen utfärdar detaljerade bestämmelser genom kungörelser. En omfattande förändring av reglerna, bl a om maskinsäkerhet, har skett på grund av EES-avtalet och Sveriges medlemskap i EU. Från 1993 till 1994 utfärdades 114 kungörelser. En del var ändringar av äldre föreskrifter. Kungörelsen om internkontroll (AFS 1992:6) innebär att arbetsgivaren från den 1 januari 1993 själv skall utveckla ett system som säkrar arbetsmiljöns kvalitet. Vid en genomgång 1994/95 i Östergötlands län av samtliga företag med fler än 100 anställda fann Yrkesinspektionen att inte någon arbetsplats uppfyllde kungörelsens krav. En kontroll av små företag i Stockholm i november december 1994 visade att fyra av tio företagare inte kände till kraven i föreskriften (Nise et al, 1995). I samband med Yrkesinspektionens tillsyn kan arbetsgivaren få ett inspektionsmeddelande, föreläggande eller förbud. Föreläggandet och förbudet kan kombineras med vite. Dessa åtgärder har utnyttjats i varierande frekvens under de senaste åren, tabell 2.2. Den kraftiga ökningen av inspektionsmeddelanden beror främst på att Yrkesinspektionen har ändrat sina arbetsmetoder. Inspektörerna

20 20 Arbetsmiljöns påverkan Dagens på arbetsliv hälsan har övergått från att ge råd till att ställa krav. Föreläggandena och förbuden är betydligt färre och har legat på en konstant nivå under 1990-talet. Tabell 2.2. Antal inspektionsmeddelande med krav, föreläggande och förbud från Yrkesinspektionen, samt antal stopp av skyddsombud som handlagts av Yrkesinspektionen. (Källa: Verksamhetsrapporter för Yrkesinspektionen.) Inspektions- Föreläggande Skyddsombuds- År meddelande eller förbud stopp 1988/ / / / / / Arbetsmiljölagen ger skyddsombud rätt att stoppa arbetet om faran är omedelbar och allvarlig. Det sker varje år ett sådant stopp per arbetställen. EU och arbetsmiljön Vid sidan av ekonomiska frågor ägnar sig EU allt mer åt arbetsmarknads-, arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. Samarbetet gäller bl a sysselsättning, jämställdhet, arbetsrätt, yrkesutbildning och arbetarskydd. Detta är den s k sociala dimensionen i gemenskapens arbete. Det gemensamma arbetet innebär oftast att med lagstiftning införa en miniminivå som alla länder måste beakta. Under de senaste åren har ett tiotal minimidirektiv tillkommit inom arbetsmiljöområdet, t ex skydd vid graviditet, risker vid bildskärmsarbete, vid exponering för farliga ämnen som exempelvis bly, asbest samt cancerframkallande ämnen. Produktdirektiven kan också ha betydelse för arbetsmiljön. De bestämmer grundläggande säkerhetskrav. Mer konkreta specifikationer utformas av de europeiska standardiseringsorganen, CEN och CENLEC. EU:s regler är i många fall likvärdiga med de som tidigare gällde i Sverige. En nyhet som EU-inträdet medfört är att arbetsgivare skall föra register över personer som i arbetet utsätts för vissa farliga ämnen. Tanken är att uppgifterna kan vara väsentliga vid bedömning av eventuell framtida sjukdom. Ett nytt handlingsprogram för arbetsmiljön har nyligen antagits av EU. En åtgärd är information riktad mot små och medelstora

Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet 2015-05-26 2015/007002 Enheten för statistik och analys Peter Green arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Postadress: 112 79 Stockholm Telefon:

Läs mer

På väg mot det goda arbetet

På väg mot det goda arbetet Att förena arbete och familj På väg mot det goda arbetet Om akademikers arbetsvillkor Gunnela Westlander (red.) Medförfattare: Gunnar Aronsson Eva Bejerot Bernarda Cocke Annika Härenstam Annika Lantz Anneli

Läs mer

Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv

Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv Anpassning av arbetsförhållandena med åldersperspektiv En handledning om att anpassa arbetsmiljön till äldre arbetstagares särskilda förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende Anpassning av arbetsförhållandena

Läs mer

Kunskapssammanställning

Kunskapssammanställning Kunskapssammanställning Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften Professor Dominique Anxo, docent Jonas Månsson samt civilekonom Ellinor Ivarsson Institutionen för nationalekonomi

Läs mer

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD 6 JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD RAPPORTFÖRFATTARE: REBECKA BOHLIN, VICTOR BERNHARDTZ & ANNA NORELL Katalys - Institut för facklig idéutveckling

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39 välfärd på deltid Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 Välfärd på deltid.indd 2 08-02-15 14.39.40 laura hartman (red.) V lfärd på deltid sns förlag Välfärd på deltid.indd 3 08-02-15 14.39.40 sns

Läs mer

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin

Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin Om möjligheter för unga arbetslösa genom företag inom den sociala ekonomin En rapport som beskriver dagens möjligheter för unga arbetslösa att etablera sig i arbetslivet via arbetsintegrerande sociala

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

Fri att leka och lära

Fri att leka och lära Fri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan Betänkande av utredningen Barns säkerhet i förskolan Stockholm 2013 SOU 2013:26 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Uthyrd men fast anställd

Uthyrd men fast anställd 1999:6 Uthyrd men fast anställd Katalin Bellaagh Kerstin Isaksson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 515 5 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ a Arbetslivsinstitutet Arbetslivsinstitutet

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Rapport 2007:5 Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Bo Burström Anja Schultz Kristina Burström Sara Fritzell Robert Irestig Janne Jensen Niels Lynöe Anneli

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde

Läs mer

Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst

Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen?

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport från Västmanland med synpunkter på familjehemsutbildning Rapport 2012:2 Susanne Holmsten Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Att utveckla effektivare och socialt mer ansvarstagande arbetsorganisationer

Att utveckla effektivare och socialt mer ansvarstagande arbetsorganisationer Att utveckla effektivare och socialt mer ansvarstagande arbetsorganisationer Red Göran Brulin Med bidrag från: Sharareh Akhavan, Ing-Marie Andersson, Maud Baumgarten, Carina Bildt, Raymond Dahlberg, Inga-Britt

Läs mer

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Denna skrift är framtagen av en arbetsgrupp som tillsatts av LOs Miljö- och arbetslivsutskott (MOA) och där följande förbund varit representerade:

Läs mer

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 I begynnelsen var organisationen Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 ISBN 91-38-22569-7 Tryck: Elanders, Vällingby

Läs mer