PLANERINGSKORT. Etukansi GUIDE FÖR BYAPLANERINGS-HANDLEDARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERINGSKORT. Etukansi GUIDE FÖR BYAPLANERINGS-HANDLEDARE"

Transkript

1 PLANERINGSKORT Etukansi vielä kesken GUIDE FÖR BYAPLANERINGS-HANDLEDARE

2 Innehållsförteckning Till läsaren Hållbar by-planeringskorten används vid byaplanering Den första planeringsverkstaden: helhetsbild de gula korten Tidtabell och tillbehör Välkomsthälsning, syftet med tillfället och introduktion av planeringsmetoden Presentation av byn och dess särdrag Byn som en del av helheten, de gula korten Drömmarnas by Hur framåt härifrån och avslutning Den andra planeringsverkstaden: från dröm till åtgärder de blåa och gröna korten Tidtabell och tillbehör Välkomsthälsning, syftet med tillfället och presentationer Presentation av Drömmarnas by Hur förändrar vi drömmen till mål och åtgärdsidéer? Precisering av åtgärderna, de blåa korten Utvärdering av åtgärderna, de gröna korten Understöd för åtgärderna Följande steg och avslutning...22 Bilagor Gula kort Blåa kort Gröna kort Hållbar by, Planeringskort, Guide för byaplanerings-handledaren Utgivare: Hämeen kylät ry, Västnylands Byar rf, Päijät-Hämeen kylät ry, Egentliga Finlands byar rf Bilder: Liisa Helanto, Sirpa Pekkarinen, Tiina Niittymäki Layout: Päijät-Hämeen koulutuskonserni, viestintä- ja markkinointipalvelut Hämeen ELY-keskus finansierar publikationen. För faktainnehållet ansvarar Koulutuskeskus Salpaus/projektet Kylä välittää (Levande byagemenskap) 2

3 Till läsaren Hållbar by-planeringskorten (Keke-spelkorten) är en användbar, inspirerande och modifierande metod för utvecklingsarbete i byar och andra sammanslutningar. Det är ett verktyg, som leder deltagarna till att se sin by som en del av samhälleliga och världsomspännande frågor samt en hållbar utveckling. Guiden är avsedd för byaombudsmän och andra som fungerar i motsvarande uppgifter, för att sätta sig in i den här planeringsmetoden. I Wales i Storbritannien har aktionsgruppen PLANED utvecklat metoden tillsammans med sina samarbetspartners och redan i fem års tid använt sig av den framgångsrikt vid samhällsplanering tillsammans med byar och småstäder. Den finska versionen av byaplaneringsspelet har gjorts inom ramen för projektet Kylä välittää (Levande byagemenskap) i samarbete med Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK). Siina Hara, som studerar på studielinjen för hållbar utveckling gjorde applikationen som sitt examensarbete. Det är möjligt att kombinera Hållbar by-planeringskorten på olika sätt vid genomförandet av byaplaneringsprocesser. Instruktionerna orienterar oss speciellt i spelkortens användning; de gula korten används då man arbetar med framtiden och i värdediskussioner, de blåa och gröna korten kan man använda också vid planeringen av ett enskilt projekt. Guiden innehåller en beskrivning av en byaplaneringsprocess, som man kom fram till som resultat då man inom projektet Kylä välittää provade spelet. I de här instruktionerna är byaplaneringsmetoderna kort beskrivna, då man förutsätter att de är bekanta för handledarna från tidigare. Man kan sätta sig in i dem också på adressen En givande spelkväll Liisa Helanto Päijät-Hämeen kylät ry Elina Leppänen Hämeen Kylät ry Pirkko Kaskinen Västnylands Byar rf Tauno Linkoranta Egentliga Finlands byar rf 3

4 1. Hållbar by-planeringskorten används inom byaplanering Spelkorten för hållbar utveckling lämpar sig som en del i byaplaneringsprocessen. Som slutresultat får man en byaplan samt en mängd genomförbara åtgärder eller projekt, som kan bifogas som en del av byaplanen. Byaplaneringsprocessen behöver en handledare, som går vid byns sida. Handledaren sporrar och tar hand om att byaplaneringen går framåt samt att verkstadsarbetet löper. Hon har skäl att bekanta sig noggrant med metoden på förhand. Man kommer överens om förfaringssättet på förhand med byaföreningens styrelse eller en annan kärntrupp, till exempel så att handledaren deltar i ett möte i byn: Varför gör man en byaplan? Varför görs den genom att använda Hållbar by-planeringskorten? Hur framskrider hela processen? Hur ordnas arbetsverkstäderna; datum, plats, servering? Hur deltar byborna och de olika föreningarna; inbjudan till arbetsverkstäderna, möjlighet att ta ställning till byaplansutkastet, godkännande av byaplanen på ett byamöte? Hur tas kommunen och en eventuell sponsor med? Vad gör handledaren, och vad gör bya-aktivisterna, arbetsfördelning? Tips för handledaren: Fundera på, om det finns skäl till att ta fram hållbar utveckling eller om man medvetet vill undvika användningen av begreppet. Spelbroschyren kan vid behov delas ut till byaföreningens styrelse samt till de som blivit personligt inbjudna, såsom representanter för de föreningar och företag samt övriga samfund som verkar i byn. TIPS för handledaren Inbjudan till planeringsverkstad: Det är den lokala arrangören som bjuder in, men samarbetsparten, därifrån handledaren kommer, nämns också. Det är viktigt att man i förhandsinformationen och inbjudan inte beskriver arbetsverkstäderna (byakvällarna) som allför krävande eller högtflygande, så att var och en upplever som sin rätt att delta. Det är rekommenderbart att den lokala parten fattar ett beslut om, att en byaplan skall göras upp eller förnyas genom att använda sig av spelet för hållbar utveckling. 4

5 Hur planeringsprocessen går framåt Intresset för att göra en byaplan vaknar i byn Beslut om att göra en byaplan / uppdatera sin byaplan ur en hållbar utvecklings synvinkel Öppen planeringsverkstad I En arbetsgrupp gör ett sammandrag från den första verkstaden Öppen planeringsverkstad II Förslagen förädlas till genomförbara åtgärder i en arbetsgrupp Resultaten från planeringsverkstäderna och arbetsgrupperna sammanställs till en byaplan Samarbetsförhandlingar mellan föreningarna i byn Godkännande av byaplanen på ett byamöte Genomförande av åtgärderna och uppföljning 5

6 I praktiken ordnar man åtminstone två planeringsverkstäder / utvecklingskvällar som är öppna för hela byn. Handledaren leder arbetet i verkstäderna och svarar för att man håller sig inom tidtabellen samt de praktiska arrangemangen. Det kan finnas flera handledare. I planeringsverkstäderna arbetar man i grupper på 4 8 personer. Arbetet löper bäst om det finns en handledare per två eller tre grupper. Före den andra arbetsverkstaden rekommenderas att man, till exempel tillsammans med byns ordförande, gör ett sammandrag av resultatet från den första arbetsverkstaden. Efter den andra arbetsverkstaden sammanställs ärendena till ett byaplansutkast, till exempel i tabellform. Som bilaga till detta kommer beskrivningar av de viktigaste åtgärdsförslagen. Dessa förädlas till genomförbara åtgärder i en arbetsgrupp. Det rekommenderas att man ordnar samarbets- och arbetsfördelningsförhandlingar om byaplansutkastet mellan föreningarna i byn. Man informerar om utkastet och ber byborna om rättelser och kompletteringar. Man ordnar ett byamöte, öppet för alla, där byaplanen godkänns. Man börjar förverkliga åtgärderna. Ofta blir man ivrig redan i arbetsverkstäderna att förverkliga de lätta sakerna. Trots detta lönar det sig att sammanställa de saker man gemensamt kommit överens om till en byaplan, så att ärendena och helheten gemensamt läggs på minnet och så att åtgärderna kan förverkligas planenligt. Det är bra att gå igenom byaplanen, dess mål och åtgärder, en gång i året då man gör upp föreningens verksamhetsplan. 6

7 2. Den första planeringsverkstaden: helhetsbild (de gula korten) 2.1 Tidtabell och tillbehör Den första planeringsverkstadens förlopp finns beskrivet i nedanstående tidtabell. DEL VARAKTIGHET I MINUTER Välkomsthälsning, presentation av handledaren och introduktion av planeringsmetoden 10 Presentation av byn 15 Presentation av deltagarna och byns särdrag 15 Byn som en del av helheten, de gula korten 60 Drömmarnas by 30 Hur framåt härifrån och avslutning 15 Totalt 2 h 25 min 7

8 Lista på tillbehör för planeringsverkstad - Stora papper (för fläp-tavla, blädderblock): 2 st för varje grupp + extra för gemensamma sammandrag, t.ex. särdrag - Häftmassa (sinitarra) eller tejp (om de stora pappren inte är självhäftande) - Tuschar av olika tjocklek, cirka 3 st för varje grupp - Gul överstreckningstusch - En packe gula kort till varje grupp - Olikfärgade självhäftande lappar (Post It eller motsvarande) - Namnlappar, t.ex. adressetiketter eller bred målartejp - Kamera (man tar bilder av blädderblocket till slut) Man kan också ha användning för - Drömmarnas by: olika bilder och postkort, åtminstone 50 st, om man vill använda dem för att väcka tankarna - Extra skrivpapper som klottpapper - Pennor att skriva med, åtminstone lika många som antalet deltagare - Kopior av den tidigare byaplanen - Skräppåsar osv. Trivsamma och livskraftiga byar genom samarbete 8

9 2.2 Välkomsthälsning, syftet med tillfället och introduktion av planeringsmetoden Byns representant eller handledaren hälsar deltagarna välkomna. Handledarna presenterar sig själva. Handledaren berättar vad syftet med mötet är, vad en byaplan är, vad det här är fråga om och hur planeringsprocessen framskrider. Den första arbetsverkstaden behandlar byns framtid, drömmar och värden. Den andra arbetsverkstaden för drömmarna till praktiken: man funderar på åtgärdsidéer och utvecklingsprojekt. (10 min) 2.3 Presentation av byn och dess särdrag Byns representant gör en kort presentation av byn. Det här underlättas av, om ärendena är disponerade på förhand och utskrivna på A4:ans papper (ärendena som rubriker, vart och ett på ett eget papper). Om byn uppdaterar sin byaplan kan ärendena bestå av målen i den föregående byaplanen, vilkas förverkligande man på detta sätt snabbt går igenom. (15 min) Tips för handledaren: Notera tidpunkten när respektive avsnitt inleds, så att du kan följa med hur länge det räcker. Sträva efter att avsluta varje avsnitt i tid. Du kan vara tvungen att finkänsligt avbryta mycket pratglada personer. På detta sätt undviker man att uppgifterna samlar sig mot slutet. TIPS för handledaren Förklara när varje avsnitt börjar, vad det är fråga om. Fäst uppmärksamhet vid att skapa stämning. Förbered dig på fastsättningen av de stora pappersarken i arbetsutrymmet. Man kan inte alltid tejpa eller använda häftmassa på väggarna. Jämna målade ytor, dörrar och stora fönster fungerar bra. Man kan också hänga upp ett snöre i rummet, på vilket man kan hänga upp pappren. 2.4 Byn som en del av helheten (de gula korten) SYFTE: Syftet med avsnittet är att byta perspektiv och granska saker enligt en bredare skala. Först koncentrerade man sig på den egna byn, nu behandlar man å sin sida världsomspännande förändringskrafter och finländska fenomen. Hur påverkas världen av våra dagliga val? Hur påverkar händelser och fenomen i övriga världen vårt dagliga liv och vår by? Genom att byta perspektiv öppnar sig nya sätt att se på saker. Vilka saker upplever vi som viktiga? 9

10 Tips för handledaren: Om det finns skilda rum till förfogande för grupparbetet, ge instruktionerna gemensamt. Du kan presentera det här avsnittet genom att berätta dess namn och syfte. Då och då kan det hända att man motsätter sig denna övning. Som exempel kan nämnas en by där någon konstaterade: Vi är här för att skriva en byaplan. Vad har det här med den att göra? Enligt tidigare erfarenheter deltar människorna i alla fall i övningen, ifall - Du inte går med i ordväxlingen - Du påminner människorna på nytt om syftet med planeringsverkstaden - Du presenterar uppgiften på nytt, kanske med ett lite annat ordval - Du kopplar ihop övningen med de gula korten till verkstadens följande skede, som behandlar den lokala verksamheten i byn. Fast det är fråga om Planeringskort för hållbar utveckling, notera att användningen av ordet hållbar undviks när man beskriver uppgiften, pga att det är fackspråk. TIPS för handledaren Deltagarna delas in i grupper om fyra till åtta personer. En grupp på fem personer fungerar bäst. INSTRUKTIONER: Handledaren delar ut en packe gula kort till varje grupp. Korten innehåller fakta och påståenden om saker som påverkar både den värld och de samhällen som omger oss. Handledaren ber gruppen utse en sekreterare. (5 min) Korten delas ut bland gruppens deltagare. Var och en läser tyst de kort han har i sin hand och väljer ut två stycken av dem, som han anser vara viktiga också ur samhällets perspektiv. De överblivna korten läggs mitt på bordet. Det lönar sig att också läsa de kort som de övriga kastat på bordet. Om man vill kan man byta ut de kort man har på handen mot något mera intressant, före man gör sitt slutliga val av två kort. (10 min) 10

11 Det lönar sig att betona, att det är skäl för deltagarna att läsa korten tyst för sig själv. Om någon inleder diskussionen på samma gång, kan det vara svårt för de andra att koncentrera sig. Om spelarna frågar på vilka grunder man ska välja kort, kan du berätta att det lönar sig att välja de kort, som tilltalar dig mest. Du kan också få frågan om man borde välja kort, med vilka man är av samma åsikt som påståendet på kortet. Säg att det inte har någon betydelse huvudsaken är, att ämnet är viktigt och du vill diskutera om det. Varje deltagare läser i tur och ordning upp de kort han valt och berättar för gruppen varför han har valt just dessa kort. I det här skedet förs ingen diskussion om korten. (10 min) Samla ihop de överblivna korten och lägg dem åt sidan. Be spelarna att placera de kort de läst högt mitt på bordet. Se till, att spelarna håller sina förklaringar korta, så att alla hinner säga det de har att säga. Se till, att spelarna berättar varför de valde sitt kort. Detta är speciellt viktigt då det gäller omgångens första spelare, för denne skapar handlingsmönstret för de övriga. Påminn vid behov, att diskussion om korten förs under följande skede. Gruppen granskar de valda korten tillsammans, diskuterar och antecknar de samband som finns mellan korten. De kort, som har något gemensamt, samlas ihop till en grupp. Sekreteraren skriver ner, på det stora papper man fått för ändamålet, ett namn för varje kortgrupp (nyckelord), en beskrivning och numren på de kort som hör till den. (15 min) Följande skede är att presentera för de andra grupperna, vad man pratat om i gruppen. Den presentatör, som utsetts i varje grupp, ger ett sammandrag av diskussionen för de andra deltagarna. (Totalt cirka 20 min, tiden delas mellan grupperna) (Detta skede totalt cirka 60 min) 11

12 2.5 Drömmarnas by SYFTE Syftet med detta skede är att uppmuntra deltagarna att drömma, hurudan deras by skulle vara som bäst, utan att bry sig om de begränsningar som finns i det verkliga livet. Drömmar och vardag är inte alls varandras motsatser, utan med drömmar bygger man vägar till en annorlunda och mera givande vardag än den, som vi kanske just nu lever i. Genom arbetet kan man få fram många idéer och verkligt kreativa lösningar på utmaningar. Den här övningen får deltagarna i rätt stämning för kommande skeden och ger inspiration att fortsätta till följande planeringsverkstad. INSTRUKTIONER Deltagarna ombeds att fundera på den egna byns framtid lite längre fram. Hurudan önskar de att deras by skall vara i sitt idealtillstånd, om cirka fem till tio år? (5 min) Deltagarna diskuterar sin drömby i gruppen. Alla berättar kort om sina tankar. (5 min) Varje grupp skriver ner eller ritar sin drömby på ett stort papper. Det är i praktiken ett sammandrag av den diskussion som förts i gruppen, önskningar och drömmar eller en lista med mål. I det här skedet behöver man inte fundera på hur realistiska eller idealistiska de är. (10 min) Den presentatör, som utsetts i gruppen, redogör för de andra grupperna om den diskussion som förts i gruppen. De övriga grupperna kan delta i diskussionen. (Alla grupper totalt cirka 10 min) (Detta skede totalt 30 min) 12

13 2.6 Hur framåt härifrån och avslutning INSTRUKTIONER Kvällens handledare hälsar alla välkomna till nästa planeringsverkstad, där man skall fundera vad man kan göra, för att byn ska bli drömmarnas by. Nästa gång kläcker man idéer och planerar åtgärder för byaplanen. Deltagarna ombeds att bjuda med också sådana bybor, som inte nu varit med. Handledaren ger som hemläxa att med hjälp av tankelekar fundera på, vad som skulle behöva hända för att drömmarnas by skulle bli sann. Man kommer gemensamt överens om datum, plats och tid för nästa planeringsverkstad. Man kommer också överens om vem eller vilka som gör ett sammandrag av resultatet från den första planeringsverkstaden till nästa gång. Tack till deltagarna för bra resultat och på återseende till nästa verkstad. (Detta skede totalt 15 min) Tips för handledaren: I Drömmarnas by-skedet kan du som fantasi använda dig av prinsessan Törnrosa och slottsfolket, som vaknade efter en lång sömn: Den egna byn har förändrats till drömmarnas by. Till en sådan, som du har önskat i dina drömmar. Här kan du som hjälp använda dig av bilder, som är utspridda vid sidan om. Be deltagarna gå och välja en bild, som beskriver den tanke som kommit fram. TIPS för handledaren Anteckna rubrikerna på blädderblocket, ifall det inte redan är gjort Rita gula ramar på de stora pappren från Byn som en del av helheten, för att komma ihåg att dessa kom fram på basis av de gula korten. Ta foton av de stora pappren Ta de stora pappren till vara för nästa gång Kom överens med kontaktpersonen, vem som sammanställer ett sammandrag till nästa gång. Om du lovade att göra ett sammandrag, skicka det då till kontaktpersonen så att han får se det före nästa verkstad. Om byborna gör det, be då dem att skicka det till dig. Gör ett sammandrag på ett stort papper. 13

14 3. Den andra planeringsverkstaden: från dröm till åtgärder de blåa och gröna korten De blåa och de gröna korten används vid planering av åtgärder. På de blåa korten finns exempel på, hur man kan göra saker på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt i bästa fall allt detta. Med hjälp av de gröna korten utvärderar man åtgärdernas effektivitet och deras möjligheter att bli förverkligade. Resultaten från den första planeringsverkstaden ligger som grund för arbetet i den andra planeringsverkstaden. 3.1 Tidtabell och tillbehör Den andra planeringsverkstadens förlopp finns beskrivet i nedanstående tidtabell. Den varar nästan tre timmar. Tid för servering och fritt umgänge finns inte inskrivet. DEL VARAKTIGHET I MINUTER Välkomsthälsning, kvällens innehåll, presentationer 10 Presentation av Drömmarnas by 10 Mål och kläckning av åtgärdsidéer Planering av åtgärder - Beskrivning 20 - Förtydligande (de blåa korten) 25 - Utvärdering (de gröna korten) 25 - Presentation för alla 20 Understöd för åtgärderna 10 Följande steg och avslutning 10 Totalt 2 h 20 min 2 h 40 min 14

15 Lista på tillbehör för planeringsverkstad - Tillbehör för serveringen - Sammandrag Drömmarnas by och andra resultat från senaste gång (stora papper) - De stora pappren med rubriker från skedet för kläckning av åtgärder; alternativt material för att arbeta med Tuplatiimi eller SWOT - 2 st stora papper per grupp (1 st för beskrivning av åtgärder och till skedet med de blåa korten, 1 st till skedet med de gröna korten) + några extra - Häftmassa (sinitarra) eller tejp - Tuschar av olika färg, 3 st per grupp - En packe blåa kort till varje grupp - En packe gröna kort till varje grupp - Pennor att skriva med, åtminstone lika många som antalet deltagare - En bunt självhäftande lappar (Post It eller motsvarande) - Namnlappar, t.ex. tomma adressetiketter eller bred målartejp Man kan också ha användning för - Extra skrivpapper som klottpapper - Kamera - Kopior av den tidigare byaplanen - Skräppåsar osv. Trivsamma och livskraftiga byar genom samarbete 15

16 3.2 Välkomsthälsning, syftet med tillfället och presentationer Byns representant och handledaren hälsar deltagarna välkomna och presenterar sig själv. Man gör en snabb presentationsrunda. Man berättar för deltagarna vad syftet med mötet är och hur kvällen framskrider. (10 min) 3.3 Presentation av Drömmarnas by Byns representant eller handledaren presenterar ett sammandrag från senaste gång, speciellt resultatet från skedet med Drömmarnas by, där man beskriver byn om cirka fem tio år. Man frågar deltagarna, om man nu kan fortsätta arbetet med detta som grund. Vad borde hända, förändras eller bevaras, för att vår by skall bli Drömmarnas by? Hurudana steg kan vi ta? (10 min) 3.4 Hur förändrar vi drömmen till mål och åtgärdsidéer? SYFTE Syftet med detta skede är att kläcka idéer hur drömmarnas by skall förverkligas. Åtgärdsförslagen samlas under olika tema eller mål. Om det är fråga om en uppdatering av byaplanen så kan man använda sig av de mål som finns i den föregående byaplanen, förutsatt att de ännu är aktuella. Tips för handledaren: Genom Tuplatiimi -metoden får man byns mål, och idéerna för att få dem förverkligade, analyserade. Om du använder det här verktyget, ta i beaktande den tid det tar. (40 min) Genom en SWOT-analays (interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot) kan man också definiera målen för byn samt kläcka åtgärdsidéer för att förverkliga dessa. (40 min) Genom SWOT-analysen får man fram de främsta åtgärdsförslagen och idéerna genom att spegla möjligheterna mot styrkorna. Utvecklingsbehoven hittar man, då man granskar möjligheterna och svagheterna sida vid sida. Hoten klarar man sig ifrån genom att ta vara på möjligheterna. När man granskar svagheter och hot sida vid sida, så vet man vilka saker det lönar sig för samhället att undvika. Åtgärdsförslagen skrivs till exempel som en lista med franska streck under de nyckelord som beskriver dem. TIPS för handledaren 16

17 INSTRUKTIONER Med den förra planeringsverkstadens resultat som grund, har man bestämt målen för byn eller nyckelord, och de har skrivits färdigt ner, vart och ett på sitt eget stora papper. Pappren har satts upp på väggarna runtom i rummet. Tips för handledaren: Vanliga nyckelord är till exempel: Gemensam verksamhet i byn & gemensamma utrymmen Historia och kulturarv Affärsverksamhet, lokalekonomi, företagsamhet Miljö och energi Datatrafik- och trafikförbindelser Lokal service Barn och unga Boende, nya invånare till byn TIPS för handledaren Ord kan läggas till eller tas bort från den här listan i enlighet med vad som ur byns synpunkt är betydelsefullt och vad som har kommit fram under planeringsverkstäderna. Varje deltagare får en bunt självhäftande lappar och en penna. Handledaren uppmanar deltagarna att gå runt i rummet och fundera på idéer om hur ifrågavarande saker kan förverkligas. Det kan vara stora eller små saker. Det kan vara vardagliga saker eller galna infall. Handledaren ber att de skriver ner varje sak på en egen lapp och fäster denna på det stora papper, som har rätt rubrik. Varje deltagare avgör vilket mål/nyckelord som intresserar honom mest och placerar sig i den grupp som finns runt ifrågavarande papper (målet är grupper på 4-8 personer). Gruppens medlemmar kan lägga till nya åtgärdsförslag under rubriken, om de kommer på några sådana. Gruppen sorterar klisterlapparna enligt ämnesområde till åtgärdshelheter. 17

18 3.5 Precisering av åtgärderna, de blåa korten SYFTE Syftet med detta skede är att uppmuntra deltagarna att granska åtgärdsförslagen ur en hållbar utvecklings synvinkel och föra fram nya synvinklar och idéer för förverkligande. INSTRUKTIONER 1. I det skedet fortsätter man arbetet med grupperna på 4 8 personer från föregående skede. Handledaren ger en packe med blåa kort till varje grupp. Någon av gruppens medlemmar delar ut korten jämnt, alldeles så som man gjorde med de gula korten. (5 min) 2. Varje spelare väljer, av de kort han har på handen, två sådana som på något sätt kan ha att göra med de åtgärdsförslag som gruppen valt. (5 min) 3. Alla berättar i tur och ordning för de övriga medlemmarna i gruppen, varför han valt ifrågavarande kort. Diskussionen i gruppen kan inspirera till att lägga till information till de föreslagna åtgärdsidéerna. Eventuella tillägg antecknas med en penna med annan färg på det stora pappret, man antecknar också kortets nummer. (15 min) (Detta skede totalt 25 min) Tips för handledaren: De blåa korten kan väcka många slags nya idéer som hör ihop med åtgärdsförslagen. Betona vikten av att använda en penna med annan färg, då man efter att ha använt sig av de blåa korten, antecknar de nya idéer som kommit på det stora papper man använt sig av i föregående skede. TIPS för handledaren Be också gruppen anteckna numren på de kort man valt och rubriken eller den centrala tanken på pappret. Det här är senare till hjälp då man skriver den egentliga byaplanen. Om det kommer upp nya åtgärdsidéer lönar det sig att skriva ner dessa på klisterlappar, så att de inte glöms bort och så att man inte heller hamnar på sidospår. 18

19 3.6 Utvärdering av åtgärderna, de gröna korten SYFTE Syftet med detta skede är, att med hjälp av de gröna korten, utvärdera åtgärdsförslagens effekter och möjligheterna att förverkliga dessa. Meningen med dessa är att försäkra sig om, att grupperna i sina planer så bra som möjligt tar i beaktande en hållbar utvecklingsdimension och gör sådana planer, vars effekter är så omfattande som möjligt och av vilka man lokalt har så stor nytta som möjligt. Korten uppmuntrar grupperna att tänka på till exempel följande saker: Kan vi genom denna åtgärd uppnå en större nytta? Kan vi genom denna åtgärd sammanföra flera målgrupper? Vilka samband finns det mellan olika saker och vilka möjligheter för de med sig? Kan åtgärden vara till nytta för en mera omfattande grupp människor? Kan vi med hjälp av denna åtgärd minska användningen av naturresurser eller belastningen på miljön? 19

20 INSTRUKTIONER 1. Arbetet fortsätter i samma grupper. Till varje grupp ges ett stort papper, på vilket man ritat två eller tre cirklar innanför varandra. I mitten skriver sekreteraren namnet på åtgärden. Handledaren ger en packe gröna kort till varje grupp. Korten delas igen ut bland alla medlemmar i gruppen. 2. Varje medlem i gruppen läser i tur och ordning ett kort högt. Gruppen besluter tillsammans om kortet ansluter sig till åtgärdsidén på något sätt. Om kortet inte har något med ämnet att göra, så läggs det åt sidan. 3. Spelarna utvärderar om korten inverkar på åtgärden (eller om åtgärden inverkar på dem) positivt, negativt eller både och. Alla kort placeras i cirkeln, så att de mest betydelsefulla korten är närmast mittpunkten och de mindre betydelsefulla längre bort. Man ritar en diameter i cirkeln. De kort som ur idéns synvinkel är negativa, placeras på den vänstra sidan och de positiva på den högra sidan. Mitt på pappret kan man placera de kort, som ur åtgärdens synvinkel är både positiva och negativa. Spelarna söker efter samband mellan de kort som finns på pappret och antecknar dessa samband med tusch på pappret. Det lönar sig också att skriva ner kortets nummer vid dess plats på pappret, samtidigt som man antecknar nyckelord om de saker kortet förde fram. På så sätt kan det stora pappret användas för att fräscha upp minnet, då man börjar skriva rent idéerna. Positiva saker skrivs med grön och negativa saker med röd tusch. (Punkterna 1-4 cirka 25 min) Gruppen väljer bland sig en presentatör, som presenterar åtgärden och ett sammandrag av diskussionen för de övriga grupperna. (Alla grupper tillsammans cirka 20 min) 20

21 (Detta skede totalt 45 min) 3.7 Understöd för åtgärderna SYFTE Syftet med detta skede är att ta reda på vad deltagarna tycker är viktigt att göra och vem som är beredd att göra vad. I en by behövs det människor för att förverkliga idéer. Meningen är, att deltagarna funderar om de själva skulle kunna göra något för att utveckla sin by. INSTRUKTIONER 1. I det här skedet arbetar man självständigt. Varje deltagare väljer tre sådana åtgärdsförslag, som kommit fram under planeringsverkstäderna, som han upplever som viktiga för sig själv eller för byn. Man delar ut tre självhäftande lappar till var och en. Var och en placerar sin lapp på de åtgärder som han tycker är mest viktiga. Deltagarna ombeds att skriva sitt namn på lappen, om han själv kan delta i förverkligandet av den åtgärd han röstat på. 2. Handledaren räknar ut hur stort understöd varje åtgärd fått och gör ett sammandrag av de förslag som fått mest understöd. (Tid 10 min) Tips för handledaren för att ordna omröstningen: Använd självhäftande lappar som avviker från de som använts under det tidigare arbetet (färg, form). Berätta om understödet måste delas på tre olika åtgärder eller om man får placera alla tre lappar på samma åtgärd. Som ett alternativ till självhäftande lappar kan man ge en tusch åt var och en, med vilken de får gå och göra tre noteringar. Du kan också dela ut tre klisterlappar, med vilka de kan gå och ge sitt understöd (till exempel röda bollar). Namnet kan du be dem skriva bredvid åtgärden på det stora pappret. Om deltagarna är många, kan man göra omröstningen som grupparbete. Varje grupp får göra tre noteringar, varav endast en får ges åt det egna åtgärdsförslaget. Pressa inte deltagarna att skriva sitt namn. Ofta krävs det att man smälter saken först. Berätta till vem man kan anmäla sig, när man vill delta i förverkligandet av åtgärden. TIPS för handledaren 21

22 3.8 Följande steg och avslutning INSTRUKTIONER Handledaren för planeringsverkstaden berättar för deltagarna vad som händer efter mötet, vilken nytta det är att deltagarna gett av sin tid och gjort sig besväret att delta. Det organ som ansvarar för uppgörandet av byaplanen, oftast byaföreningen, fortsätter med planens sammanställning och förverkligande utgående från planeringsverkstädernas resultat. Vid behov samarbetar man med handledaren. Organisering av arbetet Vid behov grundar man en arbetsgrupp, som på sitt håll fortsätter planeringen av åtgärder. (På basen av intresset i skedet Understöd för åtgärderna ) Man besluter vem eller vilka som skriver ett utkast till byaplan. Man besluter om tidpunkt för följande möte, där man presenterar det som arbetsgrupperna fått till stånd samt utkastet till byaplan. Man berättar att avsikten är att byaplanen skall godkännas på ett öppet byamöte. Man ger råd om hur man kan ta ställning till byaplans-utkastet före det godkänns. Tack till deltagarna och handledaren. På återseende. (Detta skede 10 min) Tips för handledaren Kom på förhand överens med byns representant om hur det resultat som kommit fram i verkstäderna skall sammanställas till en byaplan. Kom på förhand överens om tidpunkter, så att kvällens arbete kan avslutas snabbt. Man kan skriva en illustrerad rapport om arbetet i planeringsverkstäderna till exempel för pressen och för byns egen information. TIPS för handledaren Bilagor Gula kort Blåa kort Gröna kort 22

23 Levande byagemenskap

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors

Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors Arbetsbok för insamling av erfarenhetsexpertis 2015 nuortenkokemustieto.munstadi.fi www.nuortenhyvinvointikertomus.fi Innehåll VAD HANDLAR ARBETSBOKEN

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

FSS#1 Steg för steg Pass 1

FSS#1 Steg för steg Pass 1 Pass 1 Modul: Samarbete Deltagarna får ett papper med en symbol som består av ett antal olika ihopvävda trianglar. Steg 1 Deltagarna får tre minuter på sig att på egen hand räkna hur många trianglar de

Läs mer

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda)

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda) Handbok för att genomföra (Ordning & Reda) Processmöte genomförandet Börja med att berätta om bakgrunden till. Tuttava är en arbetsmetod utarbetad av Institutet för Arbetshygien i Helsingfors och som anpassats

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

Konvergera/skörda och göra handlingsplaner!

Konvergera/skörda och göra handlingsplaner! Konvergera/skörda och göra handlingsplaner! När vi arbetar med kreativa processer finns oftast en ambition att gå vidare för att skapa handling. Då behöver mötesdesignen innehålla en konvergerande del

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6

Innehållsförteckning. Inledning... 3. Introduktion... 4. Övrigt... 5. Presentationens innehåll... 6 Anteckningsunderlag 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Introduktion... 4 Övrigt... 5 Presentationens innehåll... 6 Förutsättningar för en intressant presentation... 8 Presentationens tre delar... 9

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Mina omvärldsfaktorer

Mina omvärldsfaktorer Juni 2012 Manual Mina omvärldsfaktorer Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9)

Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Lektionsprogram för studiehandledare(åk 7-9) Ut i arbetslivet De unga lever i nuet, men drömmer om framtiden. En stor fråga är vad man ska välja att jobba med. Målet för lektionen Ut i arbetslivet är att

Läs mer

Niccolo Machiavelli 1469

Niccolo Machiavelli 1469 Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att leda, ingenting så osäkert i framgång som att söka införa de nya tingens ordning. Den som förändrar får nämligen som motståndare alla

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

II HITTA EN EGEN FRIVILLIGVERKSAMHET... 6 1. Test: Hurdan frivilligarbetare är jag?... 6 2. Frivilligverksamhetsmässa... 7

II HITTA EN EGEN FRIVILLIGVERKSAMHET... 6 1. Test: Hurdan frivilligarbetare är jag?... 6 2. Frivilligverksamhetsmässa... 7 Lektionsidéer FRIVILLIGVERKSAMHET Materialet ger idéer för hur frivilligverksamheten kan behandlas i skolor. Från uppgifterna kan man plocka och kombinera lagom långa helheter. Idéerna fortskrider i ordningsföljd

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Pejling jag och andra

Pejling jag och andra Mål Målet är att få fram vilka faktorer som inverkar på ungdomarnas trafikbeteende. I synnerhet strävar man till att lyfta fram missuppfattningar som leder till riskbeteende. Barn och ungdomar tror att

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

KURSSTARTER OCH AVSLUTNINGAR

KURSSTARTER OCH AVSLUTNINGAR KURSSTARTER OCH AVSLUTNINGAR Presentation av deltagarna Introduktion till ämnet Förväntningar och behov Utvärdering Sammanfattning Säg adjö! Lektionsavslutning Tove Forslund Fortbildningscentralen vid

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b

BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b BEHANDLING AV MEDDELANDEDAGBÖCKERNA 11.3.2003 Ver. 1.04b ALLMÄNT Som botten för meddelandedagböckerna har vi använt den kommunikationsdagbok, som Räddningsinstitutet använder. Den ursprungliga blanketten

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla Tema: Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Till detta tema

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Byaplanering. Långömodellen Hur bygga byanät?

Byaplanering. Långömodellen Hur bygga byanät? Hur utveckla lokalsamhället? Byaplanering Långömodellen Hur bygga byanät? Lokal ekonomisk analys Byaplanering Det gemensamma med metoderna här är att de på olika sätt utvecklar lokalsamhället. För att

Läs mer

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Sida 2 av 21 Innehåll Inledning 3 Välkommen till Kompetenskoll 4 Logga in - Byt lösenord Godkänn lagring av uppgifter och cookies 4 Del 1: Överblick

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Foto Petra Hellberg 1

Foto Petra Hellberg 1 Foto Petra Hellberg 1 Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues

Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues Protokoll fört vid styrelsemöte för Dusty Road Blues Tid: Onsdagen den 12 mars 2014 Plats: Föreningslokalen på Drottninggatan 2, Tidaholm Närvarande: Jan-Yngve Ekstedt, ordförande Anneli Persson, kassör

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Lektionsplanering 1 JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Läroämnen och lektioner där man kan gå igenom materialet: Miljö- och naturkunskap (biologi, hälsokunskap) Nivå:

Läs mer

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer