PLANERINGSKORT. Etukansi GUIDE FÖR BYAPLANERINGS-HANDLEDARE

Transkript

1 PLANERINGSKORT Etukansi vielä kesken GUIDE FÖR BYAPLANERINGS-HANDLEDARE

2 Innehållsförteckning Till läsaren Hållbar by-planeringskorten används vid byaplanering Den första planeringsverkstaden: helhetsbild de gula korten Tidtabell och tillbehör Välkomsthälsning, syftet med tillfället och introduktion av planeringsmetoden Presentation av byn och dess särdrag Byn som en del av helheten, de gula korten Drömmarnas by Hur framåt härifrån och avslutning Den andra planeringsverkstaden: från dröm till åtgärder de blåa och gröna korten Tidtabell och tillbehör Välkomsthälsning, syftet med tillfället och presentationer Presentation av Drömmarnas by Hur förändrar vi drömmen till mål och åtgärdsidéer? Precisering av åtgärderna, de blåa korten Utvärdering av åtgärderna, de gröna korten Understöd för åtgärderna Följande steg och avslutning...22 Bilagor Gula kort Blåa kort Gröna kort Hållbar by, Planeringskort, Guide för byaplanerings-handledaren Utgivare: Hämeen kylät ry, Västnylands Byar rf, Päijät-Hämeen kylät ry, Egentliga Finlands byar rf Bilder: Liisa Helanto, Sirpa Pekkarinen, Tiina Niittymäki Layout: Päijät-Hämeen koulutuskonserni, viestintä- ja markkinointipalvelut Hämeen ELY-keskus finansierar publikationen. För faktainnehållet ansvarar Koulutuskeskus Salpaus/projektet Kylä välittää (Levande byagemenskap) 2

3 Till läsaren Hållbar by-planeringskorten (Keke-spelkorten) är en användbar, inspirerande och modifierande metod för utvecklingsarbete i byar och andra sammanslutningar. Det är ett verktyg, som leder deltagarna till att se sin by som en del av samhälleliga och världsomspännande frågor samt en hållbar utveckling. Guiden är avsedd för byaombudsmän och andra som fungerar i motsvarande uppgifter, för att sätta sig in i den här planeringsmetoden. I Wales i Storbritannien har aktionsgruppen PLANED utvecklat metoden tillsammans med sina samarbetspartners och redan i fem års tid använt sig av den framgångsrikt vid samhällsplanering tillsammans med byar och småstäder. Den finska versionen av byaplaneringsspelet har gjorts inom ramen för projektet Kylä välittää (Levande byagemenskap) i samarbete med Hämeen ammattikorkeakoulu (HAMK). Siina Hara, som studerar på studielinjen för hållbar utveckling gjorde applikationen som sitt examensarbete. Det är möjligt att kombinera Hållbar by-planeringskorten på olika sätt vid genomförandet av byaplaneringsprocesser. Instruktionerna orienterar oss speciellt i spelkortens användning; de gula korten används då man arbetar med framtiden och i värdediskussioner, de blåa och gröna korten kan man använda också vid planeringen av ett enskilt projekt. Guiden innehåller en beskrivning av en byaplaneringsprocess, som man kom fram till som resultat då man inom projektet Kylä välittää provade spelet. I de här instruktionerna är byaplaneringsmetoderna kort beskrivna, då man förutsätter att de är bekanta för handledarna från tidigare. Man kan sätta sig in i dem också på adressen En givande spelkväll Liisa Helanto Päijät-Hämeen kylät ry Elina Leppänen Hämeen Kylät ry Pirkko Kaskinen Västnylands Byar rf Tauno Linkoranta Egentliga Finlands byar rf 3

4 1. Hållbar by-planeringskorten används inom byaplanering Spelkorten för hållbar utveckling lämpar sig som en del i byaplaneringsprocessen. Som slutresultat får man en byaplan samt en mängd genomförbara åtgärder eller projekt, som kan bifogas som en del av byaplanen. Byaplaneringsprocessen behöver en handledare, som går vid byns sida. Handledaren sporrar och tar hand om att byaplaneringen går framåt samt att verkstadsarbetet löper. Hon har skäl att bekanta sig noggrant med metoden på förhand. Man kommer överens om förfaringssättet på förhand med byaföreningens styrelse eller en annan kärntrupp, till exempel så att handledaren deltar i ett möte i byn: Varför gör man en byaplan? Varför görs den genom att använda Hållbar by-planeringskorten? Hur framskrider hela processen? Hur ordnas arbetsverkstäderna; datum, plats, servering? Hur deltar byborna och de olika föreningarna; inbjudan till arbetsverkstäderna, möjlighet att ta ställning till byaplansutkastet, godkännande av byaplanen på ett byamöte? Hur tas kommunen och en eventuell sponsor med? Vad gör handledaren, och vad gör bya-aktivisterna, arbetsfördelning? Tips för handledaren: Fundera på, om det finns skäl till att ta fram hållbar utveckling eller om man medvetet vill undvika användningen av begreppet. Spelbroschyren kan vid behov delas ut till byaföreningens styrelse samt till de som blivit personligt inbjudna, såsom representanter för de föreningar och företag samt övriga samfund som verkar i byn. TIPS för handledaren Inbjudan till planeringsverkstad: Det är den lokala arrangören som bjuder in, men samarbetsparten, därifrån handledaren kommer, nämns också. Det är viktigt att man i förhandsinformationen och inbjudan inte beskriver arbetsverkstäderna (byakvällarna) som allför krävande eller högtflygande, så att var och en upplever som sin rätt att delta. Det är rekommenderbart att den lokala parten fattar ett beslut om, att en byaplan skall göras upp eller förnyas genom att använda sig av spelet för hållbar utveckling. 4

5 Hur planeringsprocessen går framåt Intresset för att göra en byaplan vaknar i byn Beslut om att göra en byaplan / uppdatera sin byaplan ur en hållbar utvecklings synvinkel Öppen planeringsverkstad I En arbetsgrupp gör ett sammandrag från den första verkstaden Öppen planeringsverkstad II Förslagen förädlas till genomförbara åtgärder i en arbetsgrupp Resultaten från planeringsverkstäderna och arbetsgrupperna sammanställs till en byaplan Samarbetsförhandlingar mellan föreningarna i byn Godkännande av byaplanen på ett byamöte Genomförande av åtgärderna och uppföljning 5

6 I praktiken ordnar man åtminstone två planeringsverkstäder / utvecklingskvällar som är öppna för hela byn. Handledaren leder arbetet i verkstäderna och svarar för att man håller sig inom tidtabellen samt de praktiska arrangemangen. Det kan finnas flera handledare. I planeringsverkstäderna arbetar man i grupper på 4 8 personer. Arbetet löper bäst om det finns en handledare per två eller tre grupper. Före den andra arbetsverkstaden rekommenderas att man, till exempel tillsammans med byns ordförande, gör ett sammandrag av resultatet från den första arbetsverkstaden. Efter den andra arbetsverkstaden sammanställs ärendena till ett byaplansutkast, till exempel i tabellform. Som bilaga till detta kommer beskrivningar av de viktigaste åtgärdsförslagen. Dessa förädlas till genomförbara åtgärder i en arbetsgrupp. Det rekommenderas att man ordnar samarbets- och arbetsfördelningsförhandlingar om byaplansutkastet mellan föreningarna i byn. Man informerar om utkastet och ber byborna om rättelser och kompletteringar. Man ordnar ett byamöte, öppet för alla, där byaplanen godkänns. Man börjar förverkliga åtgärderna. Ofta blir man ivrig redan i arbetsverkstäderna att förverkliga de lätta sakerna. Trots detta lönar det sig att sammanställa de saker man gemensamt kommit överens om till en byaplan, så att ärendena och helheten gemensamt läggs på minnet och så att åtgärderna kan förverkligas planenligt. Det är bra att gå igenom byaplanen, dess mål och åtgärder, en gång i året då man gör upp föreningens verksamhetsplan. 6

7 2. Den första planeringsverkstaden: helhetsbild (de gula korten) 2.1 Tidtabell och tillbehör Den första planeringsverkstadens förlopp finns beskrivet i nedanstående tidtabell. DEL VARAKTIGHET I MINUTER Välkomsthälsning, presentation av handledaren och introduktion av planeringsmetoden 10 Presentation av byn 15 Presentation av deltagarna och byns särdrag 15 Byn som en del av helheten, de gula korten 60 Drömmarnas by 30 Hur framåt härifrån och avslutning 15 Totalt 2 h 25 min 7

8 Lista på tillbehör för planeringsverkstad - Stora papper (för fläp-tavla, blädderblock): 2 st för varje grupp + extra för gemensamma sammandrag, t.ex. särdrag - Häftmassa (sinitarra) eller tejp (om de stora pappren inte är självhäftande) - Tuschar av olika tjocklek, cirka 3 st för varje grupp - Gul överstreckningstusch - En packe gula kort till varje grupp - Olikfärgade självhäftande lappar (Post It eller motsvarande) - Namnlappar, t.ex. adressetiketter eller bred målartejp - Kamera (man tar bilder av blädderblocket till slut) Man kan också ha användning för - Drömmarnas by: olika bilder och postkort, åtminstone 50 st, om man vill använda dem för att väcka tankarna - Extra skrivpapper som klottpapper - Pennor att skriva med, åtminstone lika många som antalet deltagare - Kopior av den tidigare byaplanen - Skräppåsar osv. Trivsamma och livskraftiga byar genom samarbete 8

9 2.2 Välkomsthälsning, syftet med tillfället och introduktion av planeringsmetoden Byns representant eller handledaren hälsar deltagarna välkomna. Handledarna presenterar sig själva. Handledaren berättar vad syftet med mötet är, vad en byaplan är, vad det här är fråga om och hur planeringsprocessen framskrider. Den första arbetsverkstaden behandlar byns framtid, drömmar och värden. Den andra arbetsverkstaden för drömmarna till praktiken: man funderar på åtgärdsidéer och utvecklingsprojekt. (10 min) 2.3 Presentation av byn och dess särdrag Byns representant gör en kort presentation av byn. Det här underlättas av, om ärendena är disponerade på förhand och utskrivna på A4:ans papper (ärendena som rubriker, vart och ett på ett eget papper). Om byn uppdaterar sin byaplan kan ärendena bestå av målen i den föregående byaplanen, vilkas förverkligande man på detta sätt snabbt går igenom. (15 min) Tips för handledaren: Notera tidpunkten när respektive avsnitt inleds, så att du kan följa med hur länge det räcker. Sträva efter att avsluta varje avsnitt i tid. Du kan vara tvungen att finkänsligt avbryta mycket pratglada personer. På detta sätt undviker man att uppgifterna samlar sig mot slutet. TIPS för handledaren Förklara när varje avsnitt börjar, vad det är fråga om. Fäst uppmärksamhet vid att skapa stämning. Förbered dig på fastsättningen av de stora pappersarken i arbetsutrymmet. Man kan inte alltid tejpa eller använda häftmassa på väggarna. Jämna målade ytor, dörrar och stora fönster fungerar bra. Man kan också hänga upp ett snöre i rummet, på vilket man kan hänga upp pappren. 2.4 Byn som en del av helheten (de gula korten) SYFTE: Syftet med avsnittet är att byta perspektiv och granska saker enligt en bredare skala. Först koncentrerade man sig på den egna byn, nu behandlar man å sin sida världsomspännande förändringskrafter och finländska fenomen. Hur påverkas världen av våra dagliga val? Hur påverkar händelser och fenomen i övriga världen vårt dagliga liv och vår by? Genom att byta perspektiv öppnar sig nya sätt att se på saker. Vilka saker upplever vi som viktiga? 9

10 Tips för handledaren: Om det finns skilda rum till förfogande för grupparbetet, ge instruktionerna gemensamt. Du kan presentera det här avsnittet genom att berätta dess namn och syfte. Då och då kan det hända att man motsätter sig denna övning. Som exempel kan nämnas en by där någon konstaterade: Vi är här för att skriva en byaplan. Vad har det här med den att göra? Enligt tidigare erfarenheter deltar människorna i alla fall i övningen, ifall - Du inte går med i ordväxlingen - Du påminner människorna på nytt om syftet med planeringsverkstaden - Du presenterar uppgiften på nytt, kanske med ett lite annat ordval - Du kopplar ihop övningen med de gula korten till verkstadens följande skede, som behandlar den lokala verksamheten i byn. Fast det är fråga om Planeringskort för hållbar utveckling, notera att användningen av ordet hållbar undviks när man beskriver uppgiften, pga att det är fackspråk. TIPS för handledaren Deltagarna delas in i grupper om fyra till åtta personer. En grupp på fem personer fungerar bäst. INSTRUKTIONER: Handledaren delar ut en packe gula kort till varje grupp. Korten innehåller fakta och påståenden om saker som påverkar både den värld och de samhällen som omger oss. Handledaren ber gruppen utse en sekreterare. (5 min) Korten delas ut bland gruppens deltagare. Var och en läser tyst de kort han har i sin hand och väljer ut två stycken av dem, som han anser vara viktiga också ur samhällets perspektiv. De överblivna korten läggs mitt på bordet. Det lönar sig att också läsa de kort som de övriga kastat på bordet. Om man vill kan man byta ut de kort man har på handen mot något mera intressant, före man gör sitt slutliga val av två kort. (10 min) 10

11 Det lönar sig att betona, att det är skäl för deltagarna att läsa korten tyst för sig själv. Om någon inleder diskussionen på samma gång, kan det vara svårt för de andra att koncentrera sig. Om spelarna frågar på vilka grunder man ska välja kort, kan du berätta att det lönar sig att välja de kort, som tilltalar dig mest. Du kan också få frågan om man borde välja kort, med vilka man är av samma åsikt som påståendet på kortet. Säg att det inte har någon betydelse huvudsaken är, att ämnet är viktigt och du vill diskutera om det. Varje deltagare läser i tur och ordning upp de kort han valt och berättar för gruppen varför han har valt just dessa kort. I det här skedet förs ingen diskussion om korten. (10 min) Samla ihop de överblivna korten och lägg dem åt sidan. Be spelarna att placera de kort de läst högt mitt på bordet. Se till, att spelarna håller sina förklaringar korta, så att alla hinner säga det de har att säga. Se till, att spelarna berättar varför de valde sitt kort. Detta är speciellt viktigt då det gäller omgångens första spelare, för denne skapar handlingsmönstret för de övriga. Påminn vid behov, att diskussion om korten förs under följande skede. Gruppen granskar de valda korten tillsammans, diskuterar och antecknar de samband som finns mellan korten. De kort, som har något gemensamt, samlas ihop till en grupp. Sekreteraren skriver ner, på det stora papper man fått för ändamålet, ett namn för varje kortgrupp (nyckelord), en beskrivning och numren på de kort som hör till den. (15 min) Följande skede är att presentera för de andra grupperna, vad man pratat om i gruppen. Den presentatör, som utsetts i varje grupp, ger ett sammandrag av diskussionen för de andra deltagarna. (Totalt cirka 20 min, tiden delas mellan grupperna) (Detta skede totalt cirka 60 min) 11

12 2.5 Drömmarnas by SYFTE Syftet med detta skede är att uppmuntra deltagarna att drömma, hurudan deras by skulle vara som bäst, utan att bry sig om de begränsningar som finns i det verkliga livet. Drömmar och vardag är inte alls varandras motsatser, utan med drömmar bygger man vägar till en annorlunda och mera givande vardag än den, som vi kanske just nu lever i. Genom arbetet kan man få fram många idéer och verkligt kreativa lösningar på utmaningar. Den här övningen får deltagarna i rätt stämning för kommande skeden och ger inspiration att fortsätta till följande planeringsverkstad. INSTRUKTIONER Deltagarna ombeds att fundera på den egna byns framtid lite längre fram. Hurudan önskar de att deras by skall vara i sitt idealtillstånd, om cirka fem till tio år? (5 min) Deltagarna diskuterar sin drömby i gruppen. Alla berättar kort om sina tankar. (5 min) Varje grupp skriver ner eller ritar sin drömby på ett stort papper. Det är i praktiken ett sammandrag av den diskussion som förts i gruppen, önskningar och drömmar eller en lista med mål. I det här skedet behöver man inte fundera på hur realistiska eller idealistiska de är. (10 min) Den presentatör, som utsetts i gruppen, redogör för de andra grupperna om den diskussion som förts i gruppen. De övriga grupperna kan delta i diskussionen. (Alla grupper totalt cirka 10 min) (Detta skede totalt 30 min) 12

13 2.6 Hur framåt härifrån och avslutning INSTRUKTIONER Kvällens handledare hälsar alla välkomna till nästa planeringsverkstad, där man skall fundera vad man kan göra, för att byn ska bli drömmarnas by. Nästa gång kläcker man idéer och planerar åtgärder för byaplanen. Deltagarna ombeds att bjuda med också sådana bybor, som inte nu varit med. Handledaren ger som hemläxa att med hjälp av tankelekar fundera på, vad som skulle behöva hända för att drömmarnas by skulle bli sann. Man kommer gemensamt överens om datum, plats och tid för nästa planeringsverkstad. Man kommer också överens om vem eller vilka som gör ett sammandrag av resultatet från den första planeringsverkstaden till nästa gång. Tack till deltagarna för bra resultat och på återseende till nästa verkstad. (Detta skede totalt 15 min) Tips för handledaren: I Drömmarnas by-skedet kan du som fantasi använda dig av prinsessan Törnrosa och slottsfolket, som vaknade efter en lång sömn: Den egna byn har förändrats till drömmarnas by. Till en sådan, som du har önskat i dina drömmar. Här kan du som hjälp använda dig av bilder, som är utspridda vid sidan om. Be deltagarna gå och välja en bild, som beskriver den tanke som kommit fram. TIPS för handledaren Anteckna rubrikerna på blädderblocket, ifall det inte redan är gjort Rita gula ramar på de stora pappren från Byn som en del av helheten, för att komma ihåg att dessa kom fram på basis av de gula korten. Ta foton av de stora pappren Ta de stora pappren till vara för nästa gång Kom överens med kontaktpersonen, vem som sammanställer ett sammandrag till nästa gång. Om du lovade att göra ett sammandrag, skicka det då till kontaktpersonen så att han får se det före nästa verkstad. Om byborna gör det, be då dem att skicka det till dig. Gör ett sammandrag på ett stort papper. 13

14 3. Den andra planeringsverkstaden: från dröm till åtgärder de blåa och gröna korten De blåa och de gröna korten används vid planering av åtgärder. På de blåa korten finns exempel på, hur man kan göra saker på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt i bästa fall allt detta. Med hjälp av de gröna korten utvärderar man åtgärdernas effektivitet och deras möjligheter att bli förverkligade. Resultaten från den första planeringsverkstaden ligger som grund för arbetet i den andra planeringsverkstaden. 3.1 Tidtabell och tillbehör Den andra planeringsverkstadens förlopp finns beskrivet i nedanstående tidtabell. Den varar nästan tre timmar. Tid för servering och fritt umgänge finns inte inskrivet. DEL VARAKTIGHET I MINUTER Välkomsthälsning, kvällens innehåll, presentationer 10 Presentation av Drömmarnas by 10 Mål och kläckning av åtgärdsidéer Planering av åtgärder - Beskrivning 20 - Förtydligande (de blåa korten) 25 - Utvärdering (de gröna korten) 25 - Presentation för alla 20 Understöd för åtgärderna 10 Följande steg och avslutning 10 Totalt 2 h 20 min 2 h 40 min 14

15 Lista på tillbehör för planeringsverkstad - Tillbehör för serveringen - Sammandrag Drömmarnas by och andra resultat från senaste gång (stora papper) - De stora pappren med rubriker från skedet för kläckning av åtgärder; alternativt material för att arbeta med Tuplatiimi eller SWOT - 2 st stora papper per grupp (1 st för beskrivning av åtgärder och till skedet med de blåa korten, 1 st till skedet med de gröna korten) + några extra - Häftmassa (sinitarra) eller tejp - Tuschar av olika färg, 3 st per grupp - En packe blåa kort till varje grupp - En packe gröna kort till varje grupp - Pennor att skriva med, åtminstone lika många som antalet deltagare - En bunt självhäftande lappar (Post It eller motsvarande) - Namnlappar, t.ex. tomma adressetiketter eller bred målartejp Man kan också ha användning för - Extra skrivpapper som klottpapper - Kamera - Kopior av den tidigare byaplanen - Skräppåsar osv. Trivsamma och livskraftiga byar genom samarbete 15

16 3.2 Välkomsthälsning, syftet med tillfället och presentationer Byns representant och handledaren hälsar deltagarna välkomna och presenterar sig själv. Man gör en snabb presentationsrunda. Man berättar för deltagarna vad syftet med mötet är och hur kvällen framskrider. (10 min) 3.3 Presentation av Drömmarnas by Byns representant eller handledaren presenterar ett sammandrag från senaste gång, speciellt resultatet från skedet med Drömmarnas by, där man beskriver byn om cirka fem tio år. Man frågar deltagarna, om man nu kan fortsätta arbetet med detta som grund. Vad borde hända, förändras eller bevaras, för att vår by skall bli Drömmarnas by? Hurudana steg kan vi ta? (10 min) 3.4 Hur förändrar vi drömmen till mål och åtgärdsidéer? SYFTE Syftet med detta skede är att kläcka idéer hur drömmarnas by skall förverkligas. Åtgärdsförslagen samlas under olika tema eller mål. Om det är fråga om en uppdatering av byaplanen så kan man använda sig av de mål som finns i den föregående byaplanen, förutsatt att de ännu är aktuella. Tips för handledaren: Genom Tuplatiimi -metoden får man byns mål, och idéerna för att få dem förverkligade, analyserade. Om du använder det här verktyget, ta i beaktande den tid det tar. (40 min) Genom en SWOT-analays (interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot) kan man också definiera målen för byn samt kläcka åtgärdsidéer för att förverkliga dessa. (40 min) Genom SWOT-analysen får man fram de främsta åtgärdsförslagen och idéerna genom att spegla möjligheterna mot styrkorna. Utvecklingsbehoven hittar man, då man granskar möjligheterna och svagheterna sida vid sida. Hoten klarar man sig ifrån genom att ta vara på möjligheterna. När man granskar svagheter och hot sida vid sida, så vet man vilka saker det lönar sig för samhället att undvika. Åtgärdsförslagen skrivs till exempel som en lista med franska streck under de nyckelord som beskriver dem. TIPS för handledaren 16

17 INSTRUKTIONER Med den förra planeringsverkstadens resultat som grund, har man bestämt målen för byn eller nyckelord, och de har skrivits färdigt ner, vart och ett på sitt eget stora papper. Pappren har satts upp på väggarna runtom i rummet. Tips för handledaren: Vanliga nyckelord är till exempel: Gemensam verksamhet i byn & gemensamma utrymmen Historia och kulturarv Affärsverksamhet, lokalekonomi, företagsamhet Miljö och energi Datatrafik- och trafikförbindelser Lokal service Barn och unga Boende, nya invånare till byn TIPS för handledaren Ord kan läggas till eller tas bort från den här listan i enlighet med vad som ur byns synpunkt är betydelsefullt och vad som har kommit fram under planeringsverkstäderna. Varje deltagare får en bunt självhäftande lappar och en penna. Handledaren uppmanar deltagarna att gå runt i rummet och fundera på idéer om hur ifrågavarande saker kan förverkligas. Det kan vara stora eller små saker. Det kan vara vardagliga saker eller galna infall. Handledaren ber att de skriver ner varje sak på en egen lapp och fäster denna på det stora papper, som har rätt rubrik. Varje deltagare avgör vilket mål/nyckelord som intresserar honom mest och placerar sig i den grupp som finns runt ifrågavarande papper (målet är grupper på 4-8 personer). Gruppens medlemmar kan lägga till nya åtgärdsförslag under rubriken, om de kommer på några sådana. Gruppen sorterar klisterlapparna enligt ämnesområde till åtgärdshelheter. 17

18 3.5 Precisering av åtgärderna, de blåa korten SYFTE Syftet med detta skede är att uppmuntra deltagarna att granska åtgärdsförslagen ur en hållbar utvecklings synvinkel och föra fram nya synvinklar och idéer för förverkligande. INSTRUKTIONER 1. I det skedet fortsätter man arbetet med grupperna på 4 8 personer från föregående skede. Handledaren ger en packe med blåa kort till varje grupp. Någon av gruppens medlemmar delar ut korten jämnt, alldeles så som man gjorde med de gula korten. (5 min) 2. Varje spelare väljer, av de kort han har på handen, två sådana som på något sätt kan ha att göra med de åtgärdsförslag som gruppen valt. (5 min) 3. Alla berättar i tur och ordning för de övriga medlemmarna i gruppen, varför han valt ifrågavarande kort. Diskussionen i gruppen kan inspirera till att lägga till information till de föreslagna åtgärdsidéerna. Eventuella tillägg antecknas med en penna med annan färg på det stora pappret, man antecknar också kortets nummer. (15 min) (Detta skede totalt 25 min) Tips för handledaren: De blåa korten kan väcka många slags nya idéer som hör ihop med åtgärdsförslagen. Betona vikten av att använda en penna med annan färg, då man efter att ha använt sig av de blåa korten, antecknar de nya idéer som kommit på det stora papper man använt sig av i föregående skede. TIPS för handledaren Be också gruppen anteckna numren på de kort man valt och rubriken eller den centrala tanken på pappret. Det här är senare till hjälp då man skriver den egentliga byaplanen. Om det kommer upp nya åtgärdsidéer lönar det sig att skriva ner dessa på klisterlappar, så att de inte glöms bort och så att man inte heller hamnar på sidospår. 18

19 3.6 Utvärdering av åtgärderna, de gröna korten SYFTE Syftet med detta skede är, att med hjälp av de gröna korten, utvärdera åtgärdsförslagens effekter och möjligheterna att förverkliga dessa. Meningen med dessa är att försäkra sig om, att grupperna i sina planer så bra som möjligt tar i beaktande en hållbar utvecklingsdimension och gör sådana planer, vars effekter är så omfattande som möjligt och av vilka man lokalt har så stor nytta som möjligt. Korten uppmuntrar grupperna att tänka på till exempel följande saker: Kan vi genom denna åtgärd uppnå en större nytta? Kan vi genom denna åtgärd sammanföra flera målgrupper? Vilka samband finns det mellan olika saker och vilka möjligheter för de med sig? Kan åtgärden vara till nytta för en mera omfattande grupp människor? Kan vi med hjälp av denna åtgärd minska användningen av naturresurser eller belastningen på miljön? 19

20 INSTRUKTIONER 1. Arbetet fortsätter i samma grupper. Till varje grupp ges ett stort papper, på vilket man ritat två eller tre cirklar innanför varandra. I mitten skriver sekreteraren namnet på åtgärden. Handledaren ger en packe gröna kort till varje grupp. Korten delas igen ut bland alla medlemmar i gruppen. 2. Varje medlem i gruppen läser i tur och ordning ett kort högt. Gruppen besluter tillsammans om kortet ansluter sig till åtgärdsidén på något sätt. Om kortet inte har något med ämnet att göra, så läggs det åt sidan. 3. Spelarna utvärderar om korten inverkar på åtgärden (eller om åtgärden inverkar på dem) positivt, negativt eller både och. Alla kort placeras i cirkeln, så att de mest betydelsefulla korten är närmast mittpunkten och de mindre betydelsefulla längre bort. Man ritar en diameter i cirkeln. De kort som ur idéns synvinkel är negativa, placeras på den vänstra sidan och de positiva på den högra sidan. Mitt på pappret kan man placera de kort, som ur åtgärdens synvinkel är både positiva och negativa. Spelarna söker efter samband mellan de kort som finns på pappret och antecknar dessa samband med tusch på pappret. Det lönar sig också att skriva ner kortets nummer vid dess plats på pappret, samtidigt som man antecknar nyckelord om de saker kortet förde fram. På så sätt kan det stora pappret användas för att fräscha upp minnet, då man börjar skriva rent idéerna. Positiva saker skrivs med grön och negativa saker med röd tusch. (Punkterna 1-4 cirka 25 min) Gruppen väljer bland sig en presentatör, som presenterar åtgärden och ett sammandrag av diskussionen för de övriga grupperna. (Alla grupper tillsammans cirka 20 min) 20

21 (Detta skede totalt 45 min) 3.7 Understöd för åtgärderna SYFTE Syftet med detta skede är att ta reda på vad deltagarna tycker är viktigt att göra och vem som är beredd att göra vad. I en by behövs det människor för att förverkliga idéer. Meningen är, att deltagarna funderar om de själva skulle kunna göra något för att utveckla sin by. INSTRUKTIONER 1. I det här skedet arbetar man självständigt. Varje deltagare väljer tre sådana åtgärdsförslag, som kommit fram under planeringsverkstäderna, som han upplever som viktiga för sig själv eller för byn. Man delar ut tre självhäftande lappar till var och en. Var och en placerar sin lapp på de åtgärder som han tycker är mest viktiga. Deltagarna ombeds att skriva sitt namn på lappen, om han själv kan delta i förverkligandet av den åtgärd han röstat på. 2. Handledaren räknar ut hur stort understöd varje åtgärd fått och gör ett sammandrag av de förslag som fått mest understöd. (Tid 10 min) Tips för handledaren för att ordna omröstningen: Använd självhäftande lappar som avviker från de som använts under det tidigare arbetet (färg, form). Berätta om understödet måste delas på tre olika åtgärder eller om man får placera alla tre lappar på samma åtgärd. Som ett alternativ till självhäftande lappar kan man ge en tusch åt var och en, med vilken de får gå och göra tre noteringar. Du kan också dela ut tre klisterlappar, med vilka de kan gå och ge sitt understöd (till exempel röda bollar). Namnet kan du be dem skriva bredvid åtgärden på det stora pappret. Om deltagarna är många, kan man göra omröstningen som grupparbete. Varje grupp får göra tre noteringar, varav endast en får ges åt det egna åtgärdsförslaget. Pressa inte deltagarna att skriva sitt namn. Ofta krävs det att man smälter saken först. Berätta till vem man kan anmäla sig, när man vill delta i förverkligandet av åtgärden. TIPS för handledaren 21

22 3.8 Följande steg och avslutning INSTRUKTIONER Handledaren för planeringsverkstaden berättar för deltagarna vad som händer efter mötet, vilken nytta det är att deltagarna gett av sin tid och gjort sig besväret att delta. Det organ som ansvarar för uppgörandet av byaplanen, oftast byaföreningen, fortsätter med planens sammanställning och förverkligande utgående från planeringsverkstädernas resultat. Vid behov samarbetar man med handledaren. Organisering av arbetet Vid behov grundar man en arbetsgrupp, som på sitt håll fortsätter planeringen av åtgärder. (På basen av intresset i skedet Understöd för åtgärderna ) Man besluter vem eller vilka som skriver ett utkast till byaplan. Man besluter om tidpunkt för följande möte, där man presenterar det som arbetsgrupperna fått till stånd samt utkastet till byaplan. Man berättar att avsikten är att byaplanen skall godkännas på ett öppet byamöte. Man ger råd om hur man kan ta ställning till byaplans-utkastet före det godkänns. Tack till deltagarna och handledaren. På återseende. (Detta skede 10 min) Tips för handledaren Kom på förhand överens med byns representant om hur det resultat som kommit fram i verkstäderna skall sammanställas till en byaplan. Kom på förhand överens om tidpunkter, så att kvällens arbete kan avslutas snabbt. Man kan skriva en illustrerad rapport om arbetet i planeringsverkstäderna till exempel för pressen och för byns egen information. TIPS för handledaren Bilagor Gula kort Blåa kort Gröna kort 22

23 Levande byagemenskap