Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby"

Transkript

1 Del V Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby ola korpås

2 Den gamla byplatsen övergavs I slutet av den romerska järnåldern upphörde man med att bygga hus och gräva gropar i Skälby. Det verkar som om den gamla boplatsen övergavs, i alla fall i den meningen att man valde att flytta från de äldre gårdslägena som nyttjats tidigare. Detta är inget unikt för Skälby, utan mönstret återfinns på de flesta undersökta järnåldersboplatser i Mellansverige. Det närliggande Hacksta uppvisar exempelvis en likadan tillbakagång: där övergavs boplatsen nästan helt i slutet av den romerska järnåldern. Under folkvandringstid ( e Kr) skedde stora folkomflyttningar i Europa, och det är lockande att tänka sig att de forna Skälbyborna gav sig ut på långväga vandringar och bosatte sig på någon helt annan plats. Men så är det inte. Även om det inte har hittats några folkvandringstida hus i Skälby, så finns det åtminstone en brunn och en härd från perioden. Detta visar att det uppenbar ligen fanns människor i närheten, men att själva bebyggelsen låg utanför det nu undersökta området. Den yngre järnålderns bebyggelse Det stora antalet gravar från yngre järnålder (ett samlingsnamn för folkvandrings-, vendel- och vikingatid) visar att området var befolkat också efter den äldre järnåldern. Vid det närbelägna Bäckby har man dessutom hittat spår efter ett metallgjuteri som är yngre än järnåldersbyn vid Skälby. Västeråstrakten var alltså inte obebodd under den yngre järnåldern, men de äldre boplatslägena övergavs. Vad kan då orsakerna vara till denna omflyttning av bebyggelsen? Den yngsta av de undersökta gårdarna från äldre järnålder låg något högre än de andra i byns norra utkant, nära den plats där Annelunds gård ligger idag. Anledningen till att den byggdes just där skulle kunna vara att klimatet blivit fuktigare, och att de lägre liggande markerna kanske inte gick att använda till bosättning längre. Det kan även tänkas att marken där man tidigare haft sina gårdar nu behövdes till odling.

3 Den gamla byplatsen övergavs 153 Flera hundra års bosättning hade resulterat i en välgödslad yta att odla på. I den sydvästra delen av det undersökta området hittades spridda stolphål och härdar från vendeltid ( e Kr) och vikingatid ( e Kr). De låg i anslutning till den moränhöjd där man ännu kan se spår efter den senare gården Almelund. Vid 2009 års undersökning hittades här stolphål från gaveländen av ett vikingatida hus som fortsatte utanför undersökningsområdet, och förmodligen fanns det fler hus uppe på höjden. Strax norr om huset fanns också en samtida brunn. Att hus från vendel- och vikingatid hittas på samma platser som bebyggelse från senare tid är inte ovanligt. Kanske är detta också en av anledningarna till att man har hittat relativt få hus från dessa perioder jämfört med antalet hus från äldre järnålder. Den yngre järnålderns boplatser kan nämligen vara överlagrade av dagens bondgårdar. Kanske finns det spår efter ytterligare bebyggelse från yngre järnålder på platsen för den nuvarande Skälby gård, som varit bebyggd åtminstone sedan 1600-talet. Under medeltiden omnämns Skälby i skriftliga källor i olika sammanhang. Vi vet inte exakt var de medeltida gårdarna låg, men ofta har man antagit att de svenska medeltidsbyarna låg på platsen för den så kalllade bytomten. Eftersom det ofta ligger kvar bondgårdar på bytomterna idag är det svårt att kontrollera om det finns kvar medeltida spår. Dessa kan dessutom ha blivit förstörda av senare tiders bebyggelse. Vid den arkeologiska undersökningen 2009 påträffades en hästsko av medeltida typ i ett odlingslager omedelbart sydväst om Annelunds gård. Hästskon är av så kallad flikig modell som kan dateras till medeltidens äldre del. Tydligen har området varit odlat redan då. Av praktiska skäl låg gårdarna nära åkrarna, så den medeltida bebyggelsen måste ha legat i närheten. Skälby under historisk tid Från Gustav Vasas tid och framåt finns det ett bättre källmaterial över byarna med skattelängder och liknande. Från och med 1600-talet finns det dessutom kartor och kyrkobokföring som gör att vi kan få en mer detaljerad bild av gårdarna och deras invånare. Kartor innehåller en mängd intressanta uppgifter som snabbt och relativt enkelt tar oss med på en resa tillbaka i tiden. Studerar vi dem kan vi teckna en bild av bebyggelsens utveckling under de senaste 350 åren. Det medeltida Skälby De äldre kartorna över byn och dess mark När Lantmäteriet inrättats 1628 inleddes en kartering av de svenska byarnas marker. Hjälpmedlen var enkla, men genom att mäta avstånd och vinklar mellan olika

4 154 Del V. Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby punkter i terrängen kunde man upprätta handritade kartor, oftast i skala 1:4 000 eller 1:5 000, med anmärkningsvärd precision de skiljer sig inte nämnvärt från våra moderna kartor som upprättats med hjälp av GPS och flygfoto. På de äldsta kartorna från 1600-talets mitt har bytomterna markerats med en schablonmässig hussymbol, men från 1700-talet och framåt blir de mer detaljerade med enskilda byggnader utmärkta. Genom att jämföra kartorna ser man till exempel hur bebyggelse flyttats, om ny mark odlats upp eller lagts igen eller om vägsträckningar ändrats. Även för den som vill studera tiden före kartornas upprättande finns en hel del att hämta i kartmaterialet. Till exempel kan gravfält, runstenar och andra fornlämningar vara utmärkta eller omnämnda. En del numera försvunna runstenar och gravfält känner man till tack vare att de markerats på de äldre bykartorna. Kartorna kompletterades med en beskrivning över åkrarnas och ängarnas avkastning. I de kommentarer som finns nedskrivna anges det ibland att jorden består av svartmylla vilket i sig kan indikera sönderplöjda äldre kulturlager och boplatslämningar. På kartorna från 1600-talet ser vi att bebyggelsen på landsbygden var organiserad i byar där gårdarna låg samlade på en bytomt invid den odlade marken. Marken brukades samfällt och byns gårdar hade del i olika åkerytor avgränsade av diken och hägnader inom byns ägor. På detta sätt kunde varje enskild bonde ha ett stort antal små smala åkertegar spridda på många olika ställen i byn. För att underlätta för bonden och öka avkastningen genomfördes olika skiften (enskifte, storskifte och laga skifte) av byarnas marker under och 1800-talen. Det var stora omorganiseringar av åkermarken och omflyttningar av bebyggelsen som genomfördes i stora delar av landet. Skiftena resulterade oftast i att de enskilda gårdarna flyttade ut från den gamla bytomten och att den nu enskilda odlingsmarken samlades kring det nya gårdsläget. Det jordbrukslandskap vi ser idag med enskilda gårdar utspridda i jordbruksmarken är alltså ett relativt sentida fenomen. Skälby 1652 Den äldsta kartan över Skälby är daterad till Från och med mitten av 1600-talet går det alltså att följa landskapets utveckling på platsen utifrån kartmaterial. Byn bestod 1652 av tre gårdar på den plats där Skälby gård ligger idag. Bytomten utgörs av området A på kartan. Därifrån löper en hägnad västerut som sedan viker av norrut i södra kanten av dagens Berghagen. Troligtvis har här funnits en fägata som hindrat djuren från att ta för sig av grödorna som växte på åkrarna utmed vägen mot betesmarken. Åkermarken låg på den västra sidan av byn (B, C) och vi kan se en indelning i olika åkerytor avdelade med diken. Öster om bytomten återfinns byns ängsmarker (D,E, F, I, H, K). På den norra delen av kartan finns en mindre höjd markerad på den plats där Annelunds gård ligger idag.

5 Den gamla byplatsen övergavs 155 Utsnitt ur geometrisk avritning av Skälby by daterad till Bebyggelsen som markeras av hussymboler (A) låg på platsen för nuvarande Skälby gård. Streckade ytor anger åkermark (B & C), grön markering betecknar ängsmark (D, E, F, I, H & K), Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080

6 156 Del V. Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Skälby 1695 Nästa karta är från Det har då gått knappt 50 år sedan den första kartan upprättades, men vi ser ändå uppenbara skillnader. Denna karta är betydligt mer detaljerad än den föregående, och här märks exempelvis vägsträckningar på ett tydligare sätt. Byn bestod fortfarande av tre gårdar med samma placering på bytomten som tidigare. Tvärs igenom den löper en väg i nord-sydlig riktning som fortsätter norrut mot grannbyn Bälby. År 2009 undersöktes en stensträng, en form av hägnad, längs gränsen för dagens odlingsmark. I förhållande till 1652 års karta ligger stensträngen ett Utmed Berghagsberget i Skälby löper en stensträng som har avgränsat byns ägor från utmarken under historisk tid och skulle hindra boskapen från att ta sig in på åkrar och ängar. Foto: Jonas Wikborg, SAU.

7 Den gamla byplatsen övergavs 157 stycke norr om den dåtida åkergränsen. Stensträngens läge överensstämmer däremot väl med gränsen mellan odlings- och betesmark på 1695 års karta. Utifrån detta förhållande kan vi anta att stensträngen har anlagts någon gång mellan 1652 och Vid 2009 års undersökning hittades två parallella rader av pinnhål, som har tolkats som rester efter en fägata. Den kan kopplas samman med den ovan nämnda väg som ledde från bytomten ut mot betesmarken i Berghagen. bestod av ett mindre bostadshus, ofta med ett intilliggande trädgårdsland. I backstugorna bodde samhällets allra fattigaste. De kunde också nyttjas som undantagsbostad för äldre. Backstugorna var befriade från skatt, men eftersom de så kallade backstusittarna inte ägde marken som stugan stod på var de helt utelämnade åt markägarens godtycke. Skälby 1773 Det dröjde knappt 80 år innan nästa karta upprättades över byn. Den ritades 1773 i samband med storskiftet och är ännu mer detaljerad än de tidigare. Vi ser nu att byn bestod av fem olika gårdstomter, varav bara fyra var bebyggda. Ett antal lador och uthus finns utmärkta direkt öster om bytomten samt enstaka ekonomibyggnader i söder. Förutom att antalet gårdar i byn nu har ökat har det dessutom byggts två torp i kanten av byns norra skogsmarker. De ligger i anslutning till några mindre åkerytor som fanns med redan på 1695 års karta, men då utan markerad bebyggelse på platsen. Strax norr om det ena torpet finns också en backstuga. Backstugor fanns ofta på allmänningar eller skogsmarker och Stensträng med bevarad träöverbyggnad. Troligen var stensträngen i Skälby försedd med en liknande konstruktion. Foto från Kullerud, Beatebergs socken i Västergötland. Foto: Tore Hagman.

8 158 Del V. Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Befolkningsökningen var stor i slättbygderna under och 1800-talen. Eftersom den bästa åkermarken redan var tagen i anspråk kunde inga nya stora bondgårdar etableras. Istället odlade man upp sämre mark i utkanterna av byarna där det anlades mindre torp och backstugor. Dessa var inte helt självförsörjande, utan kunde komplettera sin ekonomi med olika typer av hantverk samt dagsverken på bondgårdarna under perioder då det behövdes extra arbetskraft i jordbruket. De båda torpen i Skälby var så kalllade soldattorp, bostäder för enskilda soldater med familj som bedrev jordbruk i begränsad omfattning. Torpen byggdes och underhölls av bönderna som också fick bekosta soldatens uniform och vapen. De fick även lämna en del hö och jordbruksprodukter till soldatens hushåll. Detta system, det så kallade indelningsverket, byggdes upp under Karl XI:s tid i slutet av 1600-talet och var i drift fram till början av 1900-talet. Skälby 1812 Storskiftet gjordes om 1812 eftersom det första skiftet inte blev helt lyckat för de olika parterna. På den nya karta som upprättades då framgår tydligt att man försökt göra allt större enskilda ägor. I söder kan man se att en större bit av ängsmarken har övergått till Boberga i Dingtuna socken medan en mindre åkeryta har tillkommit i sydväst. Själva bytomten är nu ännu mer splittrad med inte mindre än sju enskilda tomter markerade. Det är oklart om alla var bebyggda, men enligt beskrivningen ägde och nyttjade enskilda personer flera av tomterna inom byn. I norr står de två ryttartorpen och backstugan fortfarande kvar. Senare tiders kartor I början av 1900-talet upprättades en så kallad häradskarta över Västeråstrakten. Där ser vi att Västerås har börjat växa utanför den medeltida stadskärnan, men att Skälby fortfarande är en bondby med åkrar och ängar. Kvar på bytomten finns två gårdar. Ett av de äldre torpen har försvunnit, men två nya torp eller mindre gårdar har etablerats i den norra delen av Berghagen. Norr därom har mer mark odlats upp i det som tidigare utgjorde byns skogsmarker. Ett nytt inslag i landskapet är järnvägen, som har samma sträckning än idag. Landsvägen var till skillnad från i dag dragen söder om järnvägen. Vid en bro utmed den äldre vägen står två runstenar, de så kallade Saltängsstenarna, som restes på 1000-talet e Kr. Den ena är ornerad med en drake. Den andra har inskriptionen Gisle lät göra bron till minne av Ösel, sin son. Han blev död i England. Gud hjälpe hans ande och själ. Stenarnas placering och omnämnandet av en bro visar att vägsträckningen på järnvägsspårets södra sida användes redan på vikingatiden. På 1960-talets ekonomiska kartblad ser vi att staden hade vuxit västerut fram till Hammarby. Längre

9 Den gamla byplatsen övergavs 159 Häradskartan från Ännu hade inte gårdarna Annelund, Almelund med flera byggts i området. Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080

10 160 Del V. Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Flygfoto från 1960-talet över den numera rivna gården Almelund. Vy från söder. Jordkällaren och delar av hus grunderna finns fortfarande kvar på platsen. Foto tillhandahållet av Kent och Karin Andersson, Annelund. västerut, där bostadsområdet Bäckby senare kom att byggas, var landskapet fortfarande präglat av jordbruk. På Skälbys gamla bytomt ligger två gårdar kvar. I norr har ett av soldattorpen försvunnit medan de nya torplägen som syntes i Häradskartan fortfarande finns kvar. Det har också tillkommit flera nya gårdar. I södra kanten av Berghagen finner vi Almelund, och norr om bytomten ligger Annelund och Håkanstorp. Söder om bytomten har inte mindre än fyra nya gårdar etablerats sedan häradskartan upprättades i början av 1900-talet: Kummelgården, Hultagården, Eneberga och Korsberga. I den sydöstra delen av ängsmarken har ytterligare två nya gårdar byggts: Rösegården och Slätteberga. Vi ser att E18 har byggts genom den norra delen av Skälbys skogsmarker det tidigare så ensligt belägna torpet har nu en motorväg som

11 Den gamla byplatsen övergavs 161 Utsnitt ur 1960-talets ekonomiska kartblad. Vid den här tiden var området fortfarande ren landsbygd med åkrar där dagens stora bostadsområden brer ut sig. Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080

12 162 Del V. Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby närmsta granne. Nu har också Köpingsvägen fått sin nuvarande sträckning norr om järnvägen. Dagens Skälby Bland de sentida fynd som gjordes vid undersökningarna finns en stor hästsko. De boende på Annelunds gård berättade att den kom från Lola eller Tindra, två stora arbetshästar som tidigare användes i jordbruket. Dessa skymtar på de underliggande fotografierna. Foto: Jonas Wikborg, SAU. De båda äldre fotografierna tillhandahållna av Kent och Karin Andersson, Annelunds gård. Sedan 1960-talet har det skett stora förändringar. Bostadsområdena Skälby och Bäckby har snabbt vuxit fram på det som utgjorde de äldre byarnas marker, och utmed järnvägen i söder har industrier etablerats. Av de gårdar som uppfördes under första delen av 1900-talet är det bara Annelund som fortfarande finns kvar. Almelunds byggnader revs på 1990-talet, men jordkällaren och husgrunderna finns fortfarande kvar på platsen. De äldre by- och gårdsnamnen lever kvar, men nu som namn på stadsdelar, trafikplatser och skolor. Genom att studera kartorna kan vi se att det har skett många förändringar i området. Nya hus har ersatt de gamla, och med jämna mellanrum har bebyggelsen dokumenterats i kartmaterialet. De största förändringarna har skett under de senaste årtiondena då ett nytt bostadsområde med tusentals invånare har vuxit fram på byns gamla jordbruksmarker. Genom de arkeologiska undersökningarna har vi kunnat dokumentera den bebyggelse som funnits här före kartornas tid. Tack vare dessa undersökningar vet vi att det nya bostadsområdet växer fram på en plats som varit kontinuerligt bebodd i flera tusen år.

13 Skälby en järnåldersby i Västmanland redaktör: jonas wikborg med bidrag av susanna eklund och ola korpås illustrationer: göte göransson sau skrifter 21

14 Utgiven av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) SAU Skrifter nr 21 Ansvarig utgivare: Åsa Larsson Redaktör: Jonas Wikborg Författare: Susanna Eklund, Ola Korpås, Jonas Wikborg Typsnitt: Adobe Garamond Pro 10,5/15 Papper: Arctic volume white 130 g Tryck: Åtta.45, Stockholm Bilder: respektive upphovsman. Där ej annat anges tillhör bilderna SAU. Vi har efter bästa förmåga sökt efter alla rättighetsinnehavare; den som likväl anser sig förbisedd ombeds kontakta SAU. Språkgranskning: Malin Hedlund Omslagsbild: Göte Göransson Omslag och grafisk form: ord & form, Karlstad Sättning: ord & form, Karlstad Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/ ISSN ISBN

De djurben som hittades vid undersökningarna

De djurben som hittades vid undersökningarna Jakt och fiske ola korpås De djurben som hittades vid undersökningarna kom framförallt från husdjuren ko och får, men det fanns också ett mindre inslag av ben från hare, gädda och abborre. Detta visar

Läs mer

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna

Läs mer

En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla

En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla När får vi se arkeologerna fika? lars g holmblad En viktig del av arkeologens arbete är att förmedla den kunskap som grävs fram. I samband med undersökningarna vid Påljungshage arrangerades visningar för

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Gilltuna där man följde traditionen

Gilltuna där man följde traditionen Gilltuna där man följde traditionen Den första storskaligt undersökta tuna-gården Särskild arkeologisk undersökning av boplatslämningar från förromersk järnålder till vikingatid. Fornlämningar Västerås

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Landskapet kring Skälby är starkt påverkat av den

Landskapet kring Skälby är starkt påverkat av den Isen formade landskapet ola korpås Landskapet kring Skälby är starkt påverkat av den senaste istiden. Norra Europa har genom årtusendenas gång genomgått flera olika istider. Den senaste startade för ungefär

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

En grav i Skankerstads björkhage

En grav i Skankerstads björkhage Rapport 2010:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 En grav i Skankerstads björkhage Invid RAÄ 16 Haddorp 3:1 (tidigare Asplunda 1:1) Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt

Läs mer

Bagare by och Turebergs gård

Bagare by och Turebergs gård Bagare by och Turebergs gård Arkeologisk utredning inför detaljplaneområde för nya Turebergsskolan, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Richard Grönwall Rapport 2003:23 Bagare by och Turebergs gård

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur

Läs mer

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård

Läs mer

Matproduktionen var ett viktigt inslag i järnåldersbyn.

Matproduktionen var ett viktigt inslag i järnåldersbyn. Vad blir det till middag? ola korpås & jonas wikborg Matproduktionen var ett viktigt inslag i järnåldersbyn. Arbetet med att ta hand om den mat som producerades och samlades in pågick dagligen på gårdarna

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Schaktgrävning i Nässja och Örberga

Schaktgrävning i Nässja och Örberga UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken

Läs mer

Vindkraft Gunillaberg

Vindkraft Gunillaberg Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg Vindkraft

Läs mer

Malmölandet, Norrköping

Malmölandet, Norrköping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:44 Malmölandet, Norrköping Arkeologisk utredning etapp 2 Björnviken 2:1 och Krusenhov 2:1 Kvillinge socken Östergötland Jan Ählström Malmölandet, Norrköping Arkeologisk

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Nedan gamle Ramens stuga

Nedan gamle Ramens stuga ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:48 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Nedan gamle Ramens stuga Arkeologisk utredning inom Ramsta 1:6, Björksta socken, Västerås kommun, Västmanland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Naffentorpsgården. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005. Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken

Naffentorpsgården. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005. Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2005 Naffentorpsgården Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten

Läs mer

Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD

Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:4 Lars Jönsson Arkeologisk utredning 2014 Bjärnaboda

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer

Drottninggatan Klostergatan Hamngatan

Drottninggatan Klostergatan Hamngatan Rapport 2012:30 Arkeologisk förundersökning Drottninggatan Klostergatan Hamngatan RAÄ 153 Drottninggatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:32 Arkeologisk utredning, steg 1 2006 Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne Lasse Wallin 2006 wallin

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Kvarteret Plantskolan

Kvarteret Plantskolan Särskild arkeologisk utredning Kvarteret Plantskolan Kåbo 5:1, Kåbo 1:45 och Kåbo 1:46 Uppsala Uppsala län Andreas Hennius & Dan Fagerlund 2 Upplandsmuseets rapporter 2012:19 Särskild arkeologisk utredning

Läs mer

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland. Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland Åsa Berger Rapport 2007:11 Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning,

Läs mer

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Rapport Arendus 2015:16 Lilla Bläsnungs Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Lilla Bläsnungs 1:43 Väskinde socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

En el-ledning i Åkers Styckebruk

En el-ledning i Åkers Styckebruk Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

VA vid Ledberg och Lindå vad

VA vid Ledberg och Lindå vad Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 1 Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby Undersökning av en härd och odlingslager i Åby Arkeologisk utredning, etapp 2 Kvarntorp 7:3, Kvillinge socken, Norrköping kommun, Östergötland SAU rapport 2014:27 Fredrik Andersson SAU rapporter 2014:27

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka RAPPORT 2015:89 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka Östergötland Linköpings kommun Gammalkils socken SHMM dnr 5.1.1-01029-2015 Rikard Hedvall

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Nybyggnation vid Orlunda skola

Nybyggnation vid Orlunda skola Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M

Läs mer

Husgrund vid Södra Kulla gård

Husgrund vid Södra Kulla gård UV ÖST RAPPORT 2007:26 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Husgrund vid Södra Kulla gård Arkeologisk förundersökning med anledning av förläggning av jordkabel sträckan Södra Freberga Sjöhamra m fl, Västra

Läs mer

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Rapport över Arkeologisk Förundersökning

Rapport över Arkeologisk Förundersökning Rapport över Arkeologisk Förundersökning Raä 92 och 297, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län ArkeoDok Rapport 2007:16 1 Inledning Upplands-Bro kommun har yttrat sig rörande fornlämningarna

Läs mer

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Ledningsdragning vid Askeby kloster RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Nyupptäckt stensättning i Tahult

Nyupptäckt stensättning i Tahult UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING

Läs mer

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr

Läs mer

Tegelbränning vid Stuvsta by

Tegelbränning vid Stuvsta by Tegelbränning vid Stuvsta by Arkeologisk för- och slutundersökning, raä 237:1, Huddinge socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Rapporter från Arkeologikonsult

Läs mer

Mosås gamla bytomt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:39 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Mosås gamla bytomt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:39 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:39 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Mosås gamla bytomt Arkeologisk utredning av fornlämning Mosjö 46:1, inom fastigheterna Mosås 14:1 och 14:2, Mosjö socken, Örebro

Läs mer